umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1876
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Amanda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sörlin, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att vara förälder till ett barn med Diabetes typ 1: En kvalitativ litteraturstudie som beskriver föräldraras självupplevda erfarenheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Titel: Att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1

    Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk barnsjukdom, förekomsten ökar i flera länder världen över. Diabetes typ 1 kräver behandling hela livet. Det finns risk för komplikationer om blodsockret inte hålls på normal nivå.

    Syfte: Att beskriva föräldrars självupplevda erfarenheter av att leva med ett barn med diabetes typ 1.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultaten av 10 kvalitativa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes.

    Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: Inträda i en ny föräldraroll,  förhålla sig till en ny vardaglig situation, behovet av stöd och ta och ge ansvar.

    Konklusion: Föräldrarna utsätts ständigt för utmaningar och anpassningar i vardagen. Att lämna över ansvaret över barnet var svårt för föräldrarna på grund av misstro och oro. Genom sjuksköterskans uppmuntran och stöd till egenvård kan föräldrarna få hjälp att känna sig säkra kring deras barns dagliga omsorg.

     

  • 2.
    Abrahamsson, Ellinor
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Säll, Marielle
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter inom hemsjukvård i glesbygd: En intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Bakgrund: Sveriges befolkning blir äldre och andelen med beviljade hemsjukvårdsinsatser ökar. Troligtvis kommer mer hälso- och sjukvårdsinsatser att utföras av distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård istället för på sjukhus i framtiden. Kraven kommer därmed att öka på distriktssköterskan i hemsjukvården och detta kan i synnerhet gälla i glesbygd där tillgänglighet till hälso- och sjukvård redan är begränsad. Motiv: Det går att se en brist på kunskap gällande distriktssköterskor och hemsjukvård. Det finns dessutom få studier som riktar sig till distriktssköterskor som vårdar patienter i glesbygd.

    Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors upplevelse av att vårda patienter inom kommunal hemsjukvård i glesbygd.

    Metod: En kvalitativ studie där 11 distriktssköterskor inom hemsjukvården i en glesbygdskommun i norra Sverige deltog. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i 13 subkategorier, vilket mynnade ut i fyra kategorier: Familjära möten i hemmet gynnar alla, trivsam & utmanande arbetsmiljö, omväxlande vårdbehov sätter distriktssköterskan på prov och kollegor & resurser - alla är viktiga.

    Diskussion: Virginia Hendersons omvårdnadsteori diskuterades i resultatet angående främjandet av patientens oberoende samt autonomi. Dessutom diskuterades teknikens möjligheter i glesbygd och hur läkarbristen försvårade för distriktssköterskan, detta jämfördes med andra studier.

    Konklusion: För att kunna bedriva en bra hemsjukvård i glesbygd behövs det satsas på en mer utvecklad telemedicin och en större andel fasta läkare, för en trygg och jämlik hemsjukvård - dygnet runt - även i glesbygd.

  • 3.
    Abrahamsson, Linnéa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ljungdahl Ristare, Martin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att vara man i ett kvinnodominerat yrke: Manliga vårdares upplevelser av att bemöta kvinnor i situationer som kan upplevas intima och de hanteringsstrategier som används2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Genom historien har vårdyrken varit främst dominerat av kvinnliga vårdare. Det finns tabubelagda områden för män som utför omvårdnad. Flera av problemen är relaterade till intim omvårdnad av det motsatta könet. Män söker sig främst till tekniska vårdyrken som exempelvis röntgensjuksköterska. I nuläget finns en kunskapslucka för manliga röntgensjuksköterskor beträffande intim omvårdnad av det motsatta könet.

    Syfte: Belysa manliga vårdares upplevelser av att bemöta kvinnor i situationer som kan upplevas intima i västerländsk kultur, och de hanteringsstrategier som används.

    Metod: Nio kvalitetsgranskade kvalitativa studier används i resultatet. Dessa studier har sammanfattats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Två domäner och tre kategorier beskriver upplevelser och hanteringsstrategier som manlig vårdare upplever vid intim omvårdnad på kvinnliga patienter.

    Resultat: Manliga vårdare uttrycker oro för sexuella anklagelser. De upplever även fördomar och känner sig placerade i stereotypiska fack som kan komma att påverka deras arbete med intim omvårdnad. För att skydda sig används metoder som att kommunicera, bryta isen eller ta hjälp av kvinnliga kollegor. Flera manliga vårdare beskriver brister i sin utbildning för att lära sig hantera intim omvårdnad.

    Slutsats: Ytterligare forskning behövs inom ämnesområdet radiografi kopplat till manliga vårdares perspektiv att vårda samt att fortsätta forska för genus inom vården. 

  • 4.
    Abrahamsson, Marléne
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Viklund, Mikael
    Personers upplevelse av att leva med diabetesfotsår: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Personers upplevelse av att leva med diabetesfotsår

    Abstrakt

    Bakgrund: Fotsår relaterat till diabetes är ett globalt problem. Dessa sår kan vara svårläkta och mycket smärtsamma för personen som drabbas. Risk för infektion och amputation är hög. Diabetesfotsår kan förändra den drabbade personens livsvärld.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetesfotsår.

    Metod: En litteraturstudie baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Resultaten från respektive artikel har granskats, analyserats och sammanställts. Databaserna som användes var CINAHL, PubMed, MEDLINE och PsycInfo.

    Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och sammanlagt fem underkategorier. Kategorierna var: Förlorad autonomi och Emotionellt lidande.

    Konklusion: Upplevelsen att leva med diabetesfotsår varierar mellan personer, men gemensamt för många är att de på olika sätt lider och att livskvaliten försämras. Sjuksköterskan kan vara en orsak till lidandet, men också en hoppingivande stöttepelare. Att ge personcentrerad omvårdnad och se hela individen är en förutsättning för god omvårdnad.

    Nyckelord: Diabetesfotsår, lidande, upplevelse.

  • 5.
    Abrahamsson, Mirjam
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Furufalk, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jämställdhet är...en alldeles för stor fråga: Barnmorskors uppfattningar om unga mäns ansvarstagande, delaktighet och möjlighet till råd och stöd, vid oönskade eller oplanerade graviditeter.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syftet: med studien var att undersöka barnmorskors uppfattningar om unga mäns ansvarstagande och delaktighet vid oönskade eller oplanerade graviditeter samt deras föreställningar om stöd riktat till män ur ett jämställdhetsperspektiv.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju barnmorskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys och kritiskt teori perspektiv. Analysen resulterade i elva subkategorier, fyra kategorier och ett övergripande tema.

    Resultat: Den första kategorin, De exkluderade unga männen: visar barnmorskors inställning rörande att unga kvinnor, samhället och sexuell och reproduktiv- hälsovård tenderade att utestänga unga män när det handlar om mäns frågor. Det är en kvinnovärld: Barnmorskorna såg att deras primära arbete handlade om kvinnorna, där graviditet och preventivmedel överlag var en kvinnosak som bara kvinnor bestämde över. Unga män handlar efter samhällets maskulinitetsnormer: De unga männen uppfattades sällan söka stöd och hjälp kring sin reproduktiva och sexuella hälsa och uppfattades ofta ha ett omoget förhållningssätt till sex. Lång väg kvar innan den sexuella och reproduktiva hälsan är jämställd: Sexualundervisning till unga män skedde i stora grupper och fokuserade ofta på fel saker enligt barnmorskorna. Sexualundervisning borde starta tidigt och gärna med stöd av föräldrar. Barnmorskorna ägde den kunskap de unga männen behövde men delade inte med sig av den rutinmässigt. Temat Jämställt reproduktionsansvar ingen verklighet i praktiken inkluderar samtliga kategorier.

    Slutsats: Unga män ses som viktiga i teorin men inte i praktiken. De unga männen upplevs frånvarande vid oplanerade graviditeter. Med sin stora kunskap inom sexuell och reproduktiv hälsa ses dock barnmorskorna som idealiska i arbetet med denna grupp.

  • 6.
    Adolfsson, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Berggren Nylund, Inga
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelser av primärvården hos vuxna med Neurofibromatos typ 12015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med primärvården hos vuxna personer med diagnosen Neurofibromatos typ 1 Bakgrund: Neurofibromatos 1 (NF1) är en autosomalt dominant sjukdom med symtom som café au lait fläckar på huden och flera godartade tumörer som växer från perifera nerver. Svårighetsgraden varierar mellan individer. Smärtor och sjukdomens oförutsägbarhet kan orsaka oro och medföra att patienter ofta besöker hälsocentraler. Omvårdnaden vid NF1 kan vara problematisk eftersom den innefattar en rad olika symtom och att få en helhetssyn på patienten kan vara en utmaning. Trots att en av 3000 har sjukdomen är den relativt okänd. Få studier beskriver hur primärvården upplevs av personer med NF1. Design: En kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod: År 2015 deltog 30 personer i en enkätundersökning, med flervalsfrågor och utrymme för egna kommentarer, om upplevelser av primärvården. Resultat: Hälften av deltagare upplevde primärvården generellt som bra eller mycket bra. Däremot upplevde 93 % av deltagarna att vårdpersonalen hade dåliga eller mycket dåliga kunskaper om NF1. Slutsats: De flesta studiedeltagarna upplevde att många yrkesgrupper i primärvården hade bristfälliga kunskaper om och förståelse för NF1. Ett behov av bättre omhändertagande och djupare insikt i patienters problem framträder. Upprättande av centrum för sällsynta diagnoser bör eftersträvas. Likaså skulle vårdprogram om NF1 vid hälsocentraler förbättra omhändertagandet. Det finns ett behov av mer omvårdnadsforskning om informationsförmedling vid sällsynta diagnoser.            

  • 7.
    af Bjerkén, Agneta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åslund, Mia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskors erfarenheter av vård av patienter med missbruksproblem: En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors strategier kring omvårdnaden av patienter med missbruksproblem inom anestesiologisk omvårdnad.Bakgrund Anestesisjuksköterskan möter dagligen patienter med olika bakgrund, förutsättningar och behov. Personer med missbruksproblem har ofta andra fysiologiska och psykologiska faktorer som påverkar anestesin och den anestesiologiska omvårdnaden än personer utan liknade problem. Faktorer som spelar in är t.ex. ökad tolerans mot läkemedel, försämrad förmåga att bryta ner läkemedel i kroppen, ökad blödningsbenägenhet samt stress och oro hos patienterna. Anestesisjuksköterskans kunskap och förståelse för nämnda faktorer är av högsta vikt för att kunna utföra god och optimal anestesiologisk omvårdnad.Design Studien genomfördes med kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.Metod Deltagarna valdes ut med ändamålsenligt urval. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor på fem sjukhus i mellersta och norra Sverige. Intervjuerna skrevs ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Tolv intervjuer genomfördes under hösten 2016. Analysen av materialet resulterade i tre kategorier med titlarna "Att ha handlingsberedskap", "Att kommunicera med patienten" och "Att vara säkerhetsmedveten". Kategorierna utgjordes av åtta subkategorier som fick benämningarna "Att vara beredd att anpassa doserna", "Att välja rätt läkemedel", "Att hantera blödningsrisk", "Att hantera sticksvårigheter", "Att etablera förtroende", "Att vara tydlig", "Att se till personalens säkerhet" och "Att se till patientens säkerhet".Slutsats Anestesisjuksköterskor är medvetna om de fysiologiska och psykologiska faktorer som påverkar anestesin hos patienter med missbruksproblem. De har en uttänkt strategi för planering av anestesin och för att förhindra att problem uppstår. Läkemedelsrelaterade åtgärder som dosanpassning och läkemedelsval var övervägande. Det var olika åsikter huruvida ett PM eller en generell rutin skulle öka säkerheten eller förbättra handläggandet av personer med missbruksproblemNyckelord: Anestesisjuksköterska; M

  • 8.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nyström, Maria
    To handle the unexpected: the meaning of caring in pre-hospital emergency care2012Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 20, nr 1, s. 33-41Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The patient's voice has not been present to the same degree as the professional perspective in caring research in a pre-hospital context. In order to further develop and improve pre-hospital care, it is therefore important to explore patients' situations not only in life threatening but also in non-traumatic situations. This is especially important as these patients might be defined as inappropriate attendees of ambulance services. The aim of this study was to interpret and explain experiences of caring in pre-hospital care situations that are not defined as traumatic or life threatening. Twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. The design of the study was exploratory, and it used an interpretative approach in order to understand the meaning of pre-hospital caring. The findings show that pre-hospital caring can be understood and explained as a matter of interplay between carer(s) and patient with potentials for positive as well as negative outcomes. Our conclusion is that the initial meeting is of vital importance in how patients experience pre-hospital care. It is suggested that general public information on the development of Swedish pre-hospital care received in turn may facilitate the first encounter between patient and carer(s). 

  • 9.
    Ahl, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Health Sciences, University Collage of Borås, SE-501, 90 Borås, Sweden.
    Nyström, Maria
    Jansson, Lilian
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Making up one's mind: patients' experiences of calling an ambulance2006Ingår i: Accident and Emergency Nursing, ISSN 0965-2302, E-ISSN 1532-9267, Vol. 14, nr 1, s. 11-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The issue of the inappropriate use of ambulance transport and care has mainly been studied from the professionals' and caregivers' perspective, with few studies focusing on the patient and his/her experiences. To further understand whether patients use ambulance care in an inappropriate manner and, if so, why, it is important to obtain an overall picture of the patients' existential situation at the time they call an ambulance. The aim of this study was to analyse and describe patients' experiences related to the decision to call an ambulance and the wait for it to arrive. The design was explorative, and twenty informants aged between 34 and 82 years were interviewed. Qualitative content analyses were performed. The findings showed that calling for an ambulance is a major decision that is preceded by hesitation and attempts to handle the situation by oneself. Our conclusion is that the definition of inappropriate use of valuable health care resources should not be based solely on the professionals' point of view but also take account of the patients' reactions when they experience a threat to their life and health.

  • 10.
    Ahlberg, Camilla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Viola
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax: – En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Bakgrund: Att förebygga sjukdom och lindra lidande är två av sjuksköterskans huvuduppgifter. Trycksår räknas som vårdskada och är ett universellt problem med relativt konstant frekvens som innebär mycket smärta och lidande för patienten. Trycksår kan förebyggas i de flesta fall vilket är en del av vårdpersonalens ansvar.

    Syfte: Denna litteraturstudie avser att beskriva vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax.

    Metod: 11 kvantitativa forskningsartiklar om vårdpersonals kunskap beträffande trycksårsprofylax har granskats och sammanställts för att få en klarare syn på kunskapen.

    Resultat: Även om vårdpersonalens kunskap om trycksårsprofylax överlag är relativt god så har man ändå kunnat identifiera stora kunskapsluckor.

    Konklusion: Dessa kunskapsluckor kan vara en av orsakerna till att undvikbara trycksår fortfarande uppstår.    

    Nyckelord: Sjuksköterska, trycksår, prevention, profylax, kunskap 

  • 11.
    Ahlberg, Jane
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dannvik, Rebecka
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Omvårdnadsåtgärder: En litteraturstudie om omvårdnadsåtgärder vid Anorexia nervosa.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som debuterar i allt yngre ålder och kan yttra sig på olika sätt beroende på individen. Detta leder till att det inte finns ett enkelt svar på hur sjukdomen ska behandlas. Det ställer krav på både kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskorna för att förstå komplexiteten av anorexia nervosa, vilket är nödvändigt för att uppnå ett lyckat behandlingsresultat.

     

    Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid behandling av anorexia nervosa hos unga kvinnor.

     

    Metod: En litteraturstudie grundad på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarnas resultat har granskats, analyserats och sammanställts för att besvara syftet. Databassökningen har genomförts i Cinahl, Pubmed samt PsykInfo.

     

    Resultat: Sammanfattningen av artiklarnas resultat bildade tre kategorier som beskriver de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskorna använder: 1) Bygga och upprätthålla en god relation till patienten, 2) Säkerställa viktökning och 3) Återställa ett normalt ätbeteende.  

     

    Slutsats: Litteraturstudien beskriver hur behandlingen påverkas av hur sjuksköterskorna genomför omvårdnaden. Att skapa en god relation till patienten är en avgörande komponent för att lyckas med viktökning och en beteendeförändring hos patienten.   

     

    Nyckelord: Anorexia nervosa, behandling, kvinnor, omvårdnad, ungdomar

  • 12. Ahlqvist, Viktor H.
    et al.
    Persson, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ortega, Francisco B.
    Tynelius, Per
    Magnusson, Cecilia
    Berglind, Daniel
    Birth weight and grip strength in young Swedish males: a longitudinal matched sibling analysis and across all body mass index ranges2019Ingår i: Scientific Reports, ISSN 2045-2322, E-ISSN 2045-2322, Vol. 9, artikel-id 9719Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Low birth weight is associated with a lower grip strength later in life. However, associations between birth weight among infants born at-term and factors driving associations between birth weight and grip strength are largely unknown. A cohort of 144,369 young men born at-term, including 10,791 individuals who had at least one male sibling/s, were followed until conscription where they performed a grip strength test. We used linear and non-linear regression analyses in the full cohort, and fixed-effects regression analyses in the sibling cohort, to address confounding by factors that are shared between siblings. After adjustment, each unit increase in birth weight z-score was associated with increases of 17.7 (95% CI, 17.2-18.2) and 13.4 (10.1-16.6) newton grip strength, which converts to approximately 1.8 and 1.4 kilogram-force in the full and within-families cohorts, respectively. The associations did not vary with young adulthood BMI. Birth weight, within the at-term range, is robustly positively associated with grip strength in young adulthood among men across all BMI categories and associations appears to be mainly driven by factors that are not shared between siblings. These findings underline the importance of recognizing the influence of low birth weight, also within the at-termrange, on young adulthood muscle strength.

  • 13.
    Ahlström, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjöstedt, Pamela
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Den äldre människans bästa vän: En litteraturstudie om vårdhundens positiva effekter på personer med demenssjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många personer med demenssjukdom bor på särskilda boenden. Vårdmiljön på de särskilda boendena består både av fysiska och psykosociala faktorer, vilka påverkar hälsan. Demenssjukdom är ett kroniskt tillstånd som kan orsaka flera olika symtom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) är vanligt förekommande och har en negativ påverkan på livskvalitén hos personer med demenssjukdom samt personer i deras närhet. BPSD behandlas oftast med läkemedel, men det finns flera kompletterande icke- farmakologiska behandlingsmetoder och djurassisterad intervention är en av dem. Inom vården har djur visat sig ha flera positiva effekter på hälsan. Hundar är det djur som används mest och finns inom exempelvis hospice, rehabilitering och demensvård.  Syfte: Syftet var att belysa positiva effekter av att använda vårdhundar inom demensvård på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie där resultatet baserats på nio kvantitativa studier. Först genomfördes systematiska sökningar i olika databaser med utvalda sökord. Därefter granskades, analyserades och sammanställdes de valda studierna. Resultat: Sammanställningen resulterade i fyra huvudkategorier; påverkan på BPSD, påverkan på kognition, påverkan på livskvalité samt påverkan på läkemedelsanvändning. Djurassisterad intervention kan minska BPSD, förbättra orienteringsförmågan, ökad social interaktion och förbättra livskvalitén hos personer med demenssjukdom. Inom läkemedelsanvändningen sågs inga skillnader. Konklusion: Litteraturstudiens slutsats är att vårdhundar kan ha flera positiva effekter på personer med demenssjukdom. Det krävs mer forskning om interventionens utformning och om dess potentiella förmåga att komplettera eller ersätta läkemedelsanvändning.   

  • 14.
    Ahnlund, Anna-Ella
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Svennberg, Elin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att främja anknytning när barnet föds för tidigt: -Barnsjuksköterskors erfarenheter2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prematura födslar leder ofta till sämre förutsättningar för barnet att utveckla en trygg anknytning. Barnsjuksköterskor på neonatala vårdavdelningar har därför en betydande roll i att främja anknytningen mellan prematurfödda barn och dess föräldrar.

    Motiv: Forskning visar att barnsjuksköterskor i neonatalvården ofta upplever svårigheter i arbetet med att stödja föräldrarna i processen att knyta an till sitt prematurfödda barn. Få studier belyser ämnet ur barnsjuksköterskans perspektiv vilket kan ha betydelse för framtida arbete. Det är därför av intresse att söka mer kunskap om barnsjuksköterskors erfarenheter av att främja anknytningen.

    Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att främja anknytning mellan föräldrar och prematurfödda barn på neonatala vårdavdelningar.

    Metod: En semistrukturerad intervjustudie med åtta barnsjuksköterskor vid neonatala vårdavdelningar i sydöstra Sverige. Data är analyserad med hjälp av innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Möjliggöra närhet mellan barnet och föräldrarna, Stödja föräldrarna till delaktighet, Stärka föräldrarnas känsla av föräldraskap, samt Hinder i arbetet med att främja anknytning.

    Diskussion: Resultatet stärks och diskuteras gentemot tidigare forskning som visar att anknytningen främjas mellan föräldrar och barn när de upplever närhet till varandra, när föräldrar är delaktiga i barnets omvårdnad och när föräldrar känner trygghet i sin föräldraroll. Resultatet visar att barnsjuksköterskor ofta upplever att de saknar tillräckligt med kompetens för att stödja de föräldrar som hamnar i kris, något som också visats i tidigare forskning. Det framkom även att barnsjuksköterskor ofta saknar formell kompetens i att främja anknytning, något som däremot inte framkommer i tidigare forskning.

    Konklusion: Barnsjuksköterskors erfarenheter visar att anknytningen främjas när ansvaret för barnet på ett tryggt sätt förflyttas till föräldrarna. Ökad kunskap till barnsjuksköterskor i att stödja föräldrar i kris, kan leda till förbättringar i arbetet med att främja anknytningen mellan föräldrar och prematurfödda barn. Även organisatoriska förändringar som möjliggör samvård kan leda till att arbetet med att främja anknytning underlättas.

  • 15.
    Al-Alawi, Kamila
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa. Department of Training and Studies, Royal Hospital, Ministry of Health, Muscat, Oman.
    Al Mandhari, Ahmed
    Johansson, Helene
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Care providers' perceptions towards challenges and opportunities for service improvement at diabetes management clinics in public primary health care in Muscat, Oman: a qualitative study2019Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 19, artikel-id 18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BackgroundThe literature has described several challenges related to the quality of diabetes management clinics in public primary health care centres in Oman. These clinics continue to face challenges due to the continuous growth of individuals diagnosed with type 2 diabetes. We sought to explore the challenges faced in these clinics and discuss opportunities for improvement in Oman.MethodsThis qualitative study was designed to include non-participant observations of diabetic patients and care providers during service provision at diabetes management clinics, as well as semi-structured interviews with care providers, at five purposively selected public primary health care centres. Care providers included physicians, nurses, dieticians, health educators, pharmacists, an assistant pharmacist, a psychologist, and a medical orderly. The data were analysed using qualitative content analysis.ResultsThe study disclosed three different models of service delivery at diabetes management clinics, which, to varying degrees, face challenges related to health centre infrastructure, technical and pharmaceutical support, and care providers' interests, knowledge, and skills. Challenges related to the community were also found in terms of cultural beliefs, traditions, health awareness, and public transportation.ConclusionThe challenges encountered in diabetes management clinics fall within two contexts: health care centres and community. Although many challenges exist, opportunities for improvement are available. However, improvements in the quality of diabetic clinics in primary health care centres might take time and require extensive involvement, shared responsibilities, and implications from the government, health care centres, and community.

  • 16.
    Albinsson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nordlander, Anna-Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av samtal med äldre personer som vårdas i livets slutskede2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Att säkra god vård i livets slutskede är en mångfacetterad uppgift. Fokus tenderar ofta vara farmakologiskt och stor vikt läggs vid att lindra fysiska symtom som smärta. För en personcentrerad vård utifrån en helhetssyn är sjuksköterskans samtal med patienten betydelsefulla.

    Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av samtal med äldre personer som vårdas i livets slutskede.

    Design. Denna studie har en kvalitativ deskriptiv design och är baserad på intervjuer.

    Metod. Totalt tio sjuksköterskor deltog i semistrukturerade intervjuer under början av året 2017. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat. Åtta kategorier framkom vid analysen. Studien visar att sen insikt och ett förnekande förhållningssätt till livets slutskede hos den äldre upplevs som hindrande omständigheter för samtal. En rad andra hindrande omständigheter som tidsbrist, språkliga hinder, brist på kunskap och erfarenhet samt anhörigas närvaro framkommer även i studien. Som stödjande förhållanden för samtal framkommer sjuksköterskans närhet i neutral relation, patientens upplevelse av acceptans och sjuksköterskans förmåga till balans mellan professionalitet och förtroendefullt engagemang. Ett enigt palliativt fokus kring patienten skapar bättre möjligheter till samtal och stöd för patientens bearbetning och acceptans i livets slutskede.

    Slutsats. Resultatet visar att förtroendefulla samtal är meningsfulla både för patienten och för sjuksköterskan. Sjuksköterskan upplever att möten genom samtal är betydelsefulla och nödvändiga förutsättningar för utformning av en personcentrerad vård. Samtalen behöver därmed lyftas som självklara och prioriterade delar vid omvårdnad av den äldre personen i livets slutskede.

    Nyckelord: livets slutskede, samtal, äldre, omvårdnad, sjuksköterskors upplevelser, personcentrerad vård.

  • 17.
    Alex, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Feministiska perspektiv på omvårdnad - finns det?1998Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 75, nr 1-2, s. 57-61Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Alex, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Resilience among old Sami women2016Ingår i: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 36, s. 1738-1756Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is lack of research on old indigenous women’s experiences. The aim of thisstudy was to explore how old women narrate their experiences of wellbeing andlack of wellbeing using the salutogenetic concept of resilience. Interviews fromnine old Sami women were analysed according to grounded theory with the followingthemes identified: contributing to resilience and wellbeing built up from the categoriesfeeling connected, feeling independent and creating meaning; andcontributing to lack of lack of resilience and wellbeing built up from the categoryexperiencing lack of connectedness. The old Sami women’s narratives showedthat they were to a high extent resilient and experienced wellbeing. They felt bothconnected and independent and they were able to create meaning of being anold Sami woman. Having access to economic and cultural capital were for the oldSami women valuable for experiencing resilience. Lack of resilience was expressedas experiences of discrimination, lack of connectedness and living on the borderof the dominant society. Analysis of the Sami women’s narratives can give wider perspectiveson women’s health and deepen the perspectives on human resilience andincrease the understanding of minority groups in a multicultural world.

  • 19.
    Alex, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lehti, Arja
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Professionell utveckling.
    Experiences of Well-Being Among Sami and Roma Women in a Swedish Context2013Ingår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 34, nr 8, s. 707-726Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our aim was to explore the experiences of well-being and lack of well-being among middle-aged and older women belonging to two national minority groups in Sweden. Interviews from nine older Sami women and four middle-aged Roma women were analyzed using grounded theory with the following categories identified: contributing to well-being (with the subcategories belonging to a healthy family, being spiritual, cultural norms as health promoting, and having had a life of one's own); and contributing to lack of well-being (with the subcategories living subordinate to the dominant society, living in a hierarchical family, and living in the shadow of tuberculosis.)

  • 20.
    Alex, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Wikberg, A
    Feministisk kritik av kurslitteratur inom ämnet professionell omvårdnad1994Ingår i: Omvårdaren, ISSN 0280-4123, nr 2, s. 24-27Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Algotsson, Elin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Undersökningar med magnetkamera av fullgångna och prematura barn: En litteraturstudie om risker och patientsäkerhet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En magnetkameraundersökning är en relativt säker diagnostisk metod då ingen joniserande strålning används, till skillnad från konventionell röntgen, vid framställandet av bilder. Trots detta finns ändå risker att ta hänsyn till, vissa gällande för alla patienter. För neonatala barn, prematura och fullgångna, skiljer sig dessa risker åt och därmed även neonatalpersonalens och röntgensjuksköterskans möjlighet att tillgodose barnets patientsäkerhet. Syfte: litteraturstudien syftar till att därför beskriva specifika riskfaktorer som påverkar patientsäkerheten vid undersökning med MR av fullgångna och prematura barn. Metod: vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Medline, varav åtta kvantitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning. Resultat: Efter analys av dessa åtta artiklar utmärkte sig fyra kategorier som redovisades i resultatet; bildkvalitet, hypotermi, nedsatt saturation och narkosmedel. Resultatet visade även att användandet av en mr-kompatibel kuvös ytterligare påverkade patientsäkerheten positivt. Konklusion: Bildkvalitet, hypotermi, nedsatt saturation och narkosmedel är specifika riskfaktorer som visar sig viktiga att ta hänsyn till vid beaktande av patientsäkerheten för prematura och fullgångna neonatala barn.

    Nyckelord: MRI, magnetkamera, neonatal, patientsäkerhet, risker

  • 22.
    Alstam, Peter
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Franck, Thomas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskors erfarenheter av oväntade akuta situationer på operationssal2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje oväntad akut situation på operationssal är unik, innebär större utmaning, förknippad med risk för patientskador, svårare att förutse och beroende av erfarenhet av bedömning av situationens allvarlighetsgrad samt av patientens hälsohistoria, symtom, tecken och risker före och under anestesin. Beredskap inför oväntad akut situation finns i anestesisjuksköterskors förväntade krav för att begränsa dess negativa följder. Det är därmed av vikt att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter av oväntade akuta situationer på operationssal.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskors erfarenheter av oväntade akuta situationer på operationssal.

    Metod: Studien är baserad på intervjuer med tio anestesisjuksköterskor, verksamma på två olika sjukhus i Sverige; Hallands sjukhus Varberg och Umeå universitetssjukhus. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: De fyra kategorier som framkom var: Händelser, Åtgärder, Påfrestningar, Lärdom. Fokusering på händelserna beskrevs som åtgärd för att hantera dom oväntade akuta situationerna. Anestesisjuksköterskorna söker hjälp, kommunicerar problemen och arbetar mot samma mål för att lösa situationerna. Att hamna i oväntade akut situationer beskrevs i olika personliga påfrestningar, vilket även innebär olika behov av bearbetningsstöd. Att oväntad akut situation sker beskrevs även äventyra patientsäkerheten. Lärdom togs genom reflektion efter situationerna som bidrog till ökad handlingsberedskap.

    Konklusion: Resultatet visar på att oväntade akuta situationer kan ske plötsligt. Söka hjälp för ökad trygghet i situationerna anses som viktigt. Genom att kommunicera problem och arbeta mot samma mål finns en förhoppning att lösa situationen. Oväntade akuta situationer kan upplevas och hanteras olika. Lärdom tas genom reflektion. Som förslag på vidare forskning ses vikt av att i en större personalgrupp belysa huruvida återkoppling av oväntade akuta situationer faktiskt kan dämpa negativa känslor, samt kan öka tryggheten hos anestesisjuksköterskan i kommande liknande situationer.

  • 23. Alvariza, Anette
    et al.
    Årestedt, Kristofer
    Boman, Kurt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Family members' experiences of integrated palliative advanced home and heart failure care: a qualitative study of the PREFER intervention2018Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 16, nr 3, s. 278-285Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Chronic heart failure is a disease with high morbidity and symptom burden for patients, and it also places great demands on family members. Patients with heart failure should have access to palliative care for the purpose of improving quality of life for both patients and their families. In the PREFER randomized controlled intervention, patients with New York Heart Association classes III–IV heart failure received person-centered care with a multidisciplinary approach involving collaboration between specialists in palliative and heart failure care. The aim of the present study was to describe family members' experiences of the intervention, which integrated palliative advanced home and heart failure care.

    Method: This study had a qualitative descriptive design based on family member interviews. Altogether, 14 family members participated in semistructured interviews for evaluation after intervention completion. The data were analyzed by means of content analysis.

    Results: Family members expressed gratitude and happiness after witnessing the patient feeling better due to symptom relief and empowerment. They also felt relieved and less worried, as they were reassured that the patient was being cared for properly and that their own responsibility for care was shared with healthcare professionals. However, some family members also felt as though they were living in the shadow of severe illness, without receiving any support for themselves.

    Significance of results: Several benefits were found for family members from the PREFER intervention, and our results indicate the significance of integrated palliative advanced home and heart failure care. However, in order to improve this intervention, psychosocial professionals should be included on the intervention team and should contribute by paying closer attention and providing targeted support for family members.

  • 24. Alverbratt, Catrin
    et al.
    Berlin, Johan
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Nursing, Health and Culture, University West, Trollhättan.
    Kauffeldt, Anders
    Carlström, Eric
    A New Working Method in Psychiatric Care: The Impact of Implementation2017Ingår i: International Journal of Public Administration, ISSN 0190-0692, E-ISSN 1532-4265, Vol. 40, nr 3, s. 295-304Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An equal mix of organizational cultures is important for a successful implementation process. The aim of this study was to examine the implementation of a new working method in psychiatric hospital wards, representing different cultural characteristics. Descriptive quantitative data were collected at two hospitals (intervention and control). The results revealed one ward characterized by a mix of organizational cultures. This ward, compared with other intervention wards, showed the best results regarding patient assessed empowerment and participation. The result shows tentatively that organizational culture may have an impact on the implementation processes.

  • 25.
    Aléx, Jonas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Cold exposure and thermal comfort among patients in prehospital emergency care: innovation research in nursing2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background

    Patients’ cold exposure is a neglected problem in prehospital emergency care. Cold stress increases pain and anxiety and contributes to fear and an overall sense of dissatisfaction. When left untreated, cold stress disturbs vital body functions until ultimately reaches hypothermia.

    Aim

    The overall aim was to investigate patients’ experiences of thermal comfort and reactions to cold exposure in prehospital emergency care and to evaluate the effects of an intervention using active warming from underneath.

    Method

    Study I:

    Persons (n=20) injured in a cold environment in the north of Sweden were interviewed. Active heat was given to 13 of them.

    Study II:

    In wintertime, 62 patients were observed during prehospital emergency care. The field study was based on observations, questions about thermal discomfort, vital signs, and temperature measurements.

    Study III:

    Healthy young persons (n=23) participated in two trials each. Data were collected inside and outside a cold chamber. In one trial, the participants were lying on a regular ambulance stretcher and in a second trial on a stretcher supplied with a heated mattress. Outcomes were the Cold Discomfort Scale (CDS), back, finger, and core body temperature, four statements from the State-TraitAnxiety-Inventory (STAI), vital signs, and short notes about their experiences of the two stretchers.

    Study IV:

    A quantitative intervention study was conducted in prehospital emergency care in the north of Sweden. The patients (n=30) in the intervention group were transported in an ambulance supplemented with a heated mattress on the stretcher, whereas only a regular stretcher was used in the ambulance for the patients (n=30) in the control group. Outcomes were the CDS, finger, core body, and air temperature, and questions about cold experiences.

    Results

    Study I:

    Patients suffered more because of the cold than from the pain of their injuries. The patients were in a desperate need of heat.

    Study II:

    Patients are exposed to cold stress due to cold environments. There was a significant decrease from the first measurement in finger temperature of patients who were indoors when the ambulance arrived, compared to the measurement taken in the ambulance. In the patient compartment of the ambulance, 85% of the patients had a finger temperature below the comfort zone and almost half of them experienced the patient compartment in the ambulance to be cold. The regular mattress surface temperature at the ambulance ranged from -22.3 to 8.4 ºC.

    Study III:

    A statistical increase of the participants’ back temperature was found between those lying on the heated mattress compared to those lying on the regular mattress. The heated mattress was experienced as warm, comfortable, providing security, and easy to relax on.

    Study IV:

    Thermal comfort increased for the patients in the intervention group and decreased in the control group. A significant higher proportion of the participants rated the stretcher as cold to lie on in the control group compared to the intervention group.

    Conclusion

    The ambulance milieu is too cold to provide thermal comfort. Heat supply from underneath increased comfort and might prevent cold stress and hypothermia

  • 26.
    Aléx, Jonas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Effect evaluation of a heated ambulance mattress-prototype on thermal comfort and patients’ temperatures in prehospital emergency care -an intervention studyManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: The ambulance milieu does not offer good thermal comfort to patients during the cold Swedish winters. Patients’ exposure to cold temperatures combined with a cold ambulance mattress seems to be a major factor leading to an overall sensation of discomfort. As far as we have seen, there is still little research on the effect of active heat delivered from underneath in ambulance care. Therefore, the aim of this study was to evaluate the effect of an electrically heated ambulance mattress-prototype on thermal comfort and patients’ temperatures in the prehospital emergency care.

    Methods:

    A quantitative intervention study conducted in ambulance care in the north of Sweden. The ambulance used for the intervention group (n=30) was equipped with a heated mattress on the stretcher compared to the control group (n=30) where no active heat was provided on the stretcher. Outcome variables were measured as thermal comfort on the Cold Discomfort Scale (CDS), finger, ear, and air temperatures along with subjective comments on cold experiences.

    Results:

    Thermal comfort, measured by CDS, was improved during the ambulance transport to the Emergency Department (ED) in the intervention group (p= 0.001) but decreased in the control group (p=<0.014). A significant higher proportion (57%) of the control group rated the stretcher as cold to lie down on compared to three percent in the intervention group (p<0.001). Concerning finger, ear, and compartment air temperature no significant difference between groups was found. Mean transport time was approximately 15 minutes.

    Conclusion:

    The use of active heat, from underneath, increases the patients’ thermal comfort and may prevent the negative consequences of cold stress.

  • 27.
    Aléx, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gyllencreutz, Lina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brister i systematiskt omhändertagande på olycksplatser: en studie av traumasimuleringar inom ambulanssjukvården2018Ingår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 115, artikel-id EWFHArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ett systematiskt traumaomhändertagande på olycksplats har stor betydelse för patienters överlevnad. Syftet med denna studie var att observera sjuksköters­kor i ambulanssjukvården och följsamhet till konceptet »prehospital trauma life support« vid traumaomhändertagande i en simuleringssituation. Ett observationsprotokoll utformades för att analysera videoinspelningar. Resultatet visar på brister i det systematiska omhändertagandet och ett ineffektivt omhändertagande på skadeplats. Användandet av observationsprotokoll i traumasimulering kan kvalitetssäkra sjuksköterskors följsamhet till vedertagna koncept.

  • 28.
    Aléx, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Karlsson, Stig
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Björnstig, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum). Center for Disaster Medicine, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Effect evaluation of a heated ambulance mattress-prototype on thermal comfort and patients' temperatures in prehospital emergency care - an intervention study2015Ingår i: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 2242-3982, E-ISSN 2242-3982, Vol. 74, artikel-id 28878Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The ambulance milieu does not offer good thermal comfort to patients during the cold Swedish winters. Patients' exposure to cold temperatures combined with a cold ambulance mattress seems to be the major factor leading to an overall sensation of discomfort. There is little research on the effect of active heat delivered from underneath in ambulance care. Therefore, the aim of this study was to evaluate the effect of an electrically heated ambulance mattress-prototype on thermal comfort and patients' temperatures in the prehospital emergency care.

    METHODS: A quantitative intervention study on ambulance care was conducted in the north of Sweden. The ambulance used for the intervention group (n=30) was equipped with an electrically heated mattress on the regular ambulance stretcher whereas for the control group (n=30) no active heat was provided on the stretcher. Outcome variables were measured as thermal comfort on the Cold Discomfort Scale (CDS), subjective comments on cold experiences, and finger, ear and air temperatures.

    RESULTS: Thermal comfort, measured by CDS, improved during the ambulance transport to the emergency department in the intervention group (p=0.001) but decreased in the control group (p=0.014). A significant higher proportion (57%) of the control group rated the stretcher as cold to lie down compared to the intervention group (3%, p<0.001). At arrival, finger, ear and compartment air temperature showed no statistical significant difference between groups. Mean transport time was approximately 15 minutes.

    CONCLUSIONS: The use of active heat from underneath increases the patients' thermal comfort and may prevent the negative consequences of cold stress.

  • 29.
    Aléx, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Karlsson, Stig
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Patients' experiences of cold exposure during ambulance care2013Ingår i: Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, ISSN 1757-7241, E-ISSN 1757-7241, Vol. 21, artikel-id 44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Exposure to cold temperatures is often a neglected problem in prehospital care. Cold exposure increase thermal discomfort and, if untreated causes disturbances of vital body functions until ultimately reaching hypothermia. It may also impair cognitive function, increase pain and contribute to fear and an overall sense of dissatisfaction. The aim of this study was to investigate injured and ill patients' experiences of cold exposure and to identify related factors.

    METHOD: During January to March 2011, 62 consecutively selected patients were observed when they were cared for by ambulance nursing staff in prehospital care in the north of Sweden. The field study was based on observations, questions about thermal discomfort and temperature measurements (mattress air and patients' finger temperature). Based on the observation protocol the participants were divided into two groups, one group that stated it was cold in the patient compartment in the ambulance and another group that did not. Continuous variables were analyzed with independent sample t-test, paired sample t-test and dichotomous variables with cross tabulation.

    RESULTS: In the ambulance 85% of the patients had a finger temperature below comfort zone and 44% experienced the ambient temperature in the patient compartment in the ambulance to be cold. There was a significant decrease in finger temperature from the first measurement indoor compared to measurement in the ambulance. The mattress temperature at the ambulance ranged from -22.3°C to 8.4°C.

    CONCLUSION: Cold exposure in winter time is common in prehospital care. Sick and injured patients immediately react to cold exposure with decreasing finger temperature and experience of discomfort from cold. Keeping the patient in the comfort zone is of great importance. Further studies are needed to increase knowledge which can be a base for implications in prehospital care for patients who probably already suffer for other reasons.

  • 30.
    Aléx, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundgren, Peter
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Henriksson, Otto
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Being cold when injured in a cold environment: patients' experiences2013Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 21, nr 1, s. 42-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Patients in prehospital care, irrespective of diseases or trauma might experience thermal discomfort because of a cold environment and are at risk for decreasing body temperature which can increase both morbidity and mortality.

    Objective: To explore patients' experiences of being cold when injured in a cold environment.

    Method: Twenty persons who had been injured in a cold environment in northern Sweden were interviewed. Active heat supply was given to 13 of them and seven had passive heat supply. The participants were asked to narrate their individual experience of cold and the pre- and post-injury event, until arrival at the emergency department. The interviews were transcribed verbatim, then analyzed with qualitative content analysis.

    Results: Patients described that they suffered more from the cold than because of the pain from the injury. Patients who received active heat supply experienced it in a positive way. Two categories were formulated: Enduring suffering and Relief of suffering.

    Conclusion: Thermal discomfort became the largest problem independent of the severity of the injuries. We recommend the use of active heat supply to reduce the negative experiences of thermal discomfort when a person is injured in a cold environment.

  • 31.
    Aléx, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundin, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Joansson, Charlotta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Preparedness of Swedish EMS Personnel for Major Incidents in Underground Mines2017Ingår i: Journal of Health Science, E-ISSN 2328-7136, Vol. 5, s. 239-243Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to survey the EMS (emergency medical services) personnel preparedness for major incidents in the underground mining industry in Sweden. Every year, a high number of incidents, workplace accidents and fires are reported from the Swedish mining industry. Taking care of patients located in an underground mine represents a challenge to EMS personnel. Today, knowledge about EMS personnel preparedness for major incidents in the mining industry is limited. The study design was a cross-sectional survey. The questionnaires were distributed to EMS personnel working in ambulance stations geographically located near an underground mine. Thirteen ambulance stations were included and 137 of 258 personnel answered. Demographic data were analyzed using descriptive statistics. Differences among groups were analyzed with the Chi-Squared test, continuity correction and t-test. Results showed about half of the participants reported that they do not feel prepared to work in a major incident in an underground mine. The majority wished to receive educational training to enhance their preparedness. The most commonly requested type of education was practical drills on the scene, in an underground mine. The reported preparedness was significantly higher among the participants who had received some kind of education, or had authentic experience of a mission in an underground mine than those who did not. This study reveals shortcomings in the preparedness of EMS personnel. The perceived low preparedness of EMS personnel may affect their ability to work in a major incident in the mining industry. Study findings may be used in planning the future education, including practical drills, of EMS personnel.

  • 32.
    Aléx, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Uppstu, Tom
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    The opinions of ambulance personnel regarding using a heated mattress for patients being cared for in a cold climate - An intervention study in ambulance care2017Ingår i: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 1239-9736, E-ISSN 2242-3982, Vol. 76, artikel-id 1379305Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to describe the opinions of ambulance personnel regarding differences between using a heated mattress and a standard ambulance mattress. This study was an intervention study with pre- and post-evaluation. Evaluations of the opinions of personnel regarding the standard unheated mattress were conducted initially. After the intervention with new heated mattresses, follow-up evaluations were conducted. Ambulance personnel (n=64) from an ambulance station in northern Sweden took part in the study, which ran from October 2014 until February 2016. There were differences in opinions regarding the standard unheated mattress and the new heated mattress. The evaluation of the proxy ratings by the personnel showed that the heated mattress was warmer than the standard mattress, more pleasant to lie on and that patients were happier and more relaxed than when the standard mattress was used. The ambulance personnel in this study rated the experience of working with the heated mattress as very positive and proxy rated that it had a good effect on patient comfort. A heated mattress can be recommended for patients in ambulance care, even if more research is needed to receive sufficient evidence.

  • 33.
    Aléx, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att balansera mellan olika diskurser: konsten att leva som gammal samisk kvinna2008Ingår i: Människor i norr: samisk forskning på nya vägar / [ed] Sköld, Peter, Umeå: Centrum för samisk forskning , 2008, s. 287-301Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Aléx, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hammarström, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Shift in power during an interview situation: methodological reflections inspired by Foucault and Bourdieu2008Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 15, nr 2, s. 169-176Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents methodological reflections on power sharing and shifts of power in various interview situations. Narratives are said to be shaped by our attempts to position ourselves within social and cultural circumstances. In an interview situation, power can be seen as something that is created and that shifts between the interviewer and the interviewed. Reflexivity is involved when we as interviewers attempt to look at a situation or a concept from various perspectives. A modified form of discourse analysis inspired by subject positioning was used to reflect on power relations in four different interview situations. The analyses indicate that reflection on the power relations can lead to other forms of understanding of the interviewee. The main conclusion that can be drawn from this study is that power relations are created within an interview situation and therefore it is important to be aware of dominant perspectives. Researchers and nurses face the challenge of constantly raising their level of consciousness about power relationships, and discursive reflexivity is one way of doing this. Thus, reflexivity is an important part of the qualitative research process.

  • 35.
    Aléx, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hammarström, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundman, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Construction of masculinities among men aged 85 and older in the north of Sweden2008Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 17, nr 4, s. 451-459Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim was to analyse the construction of masculinities among men aged 85 and older. BACKGROUND: All societies have a gender order, constructed from multiple ideas of what is seen as feminine and masculine. As the group of men aged 85 and older is increasing in size and their demand for care will increase, we must recognize the importance of studying these men and various discourses of masculinities. DESIGN: Qualitative explorative. METHODS: Qualitative content analysis was used to analyse thematic narratives. Masculinity theories provided the point of departure for the analysis. RESULTS: The analysis coalesced into three masculinities. 'Being in the male centre', developed from subthemes as: taking pride in one's work and economic situation; being in the centre in relation to others; regarding women as sexual objects; and belonging to a select group. 'Striving to maintain the male facade' developed from subthemes as: emphasizing 'important' connections; having feelings of loss; striving to maintain old norms and rejecting the fact of being old. 'Being related' was formulated from subthemes as: feeling at home with domestic duties; being concerned; accepting one's own aging; and reflecting on life. CONCLUSIONS: Our study indicates the importance of being aware of the existence of multiple masculinities, in contrast to the generally unproblematic and unsubtle particular healthcare approaches which consider men as simply belonging to one masculinity. Relevance to clinical practice. Diverse masculinities probably affect encounters between men and healthcare providers and others who work with an older population and therefore our results are of importance in a caring context.

  • 36.
    Aminoff, Carina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lind, Nadja
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Distriktssköterskors upplevelse av sitt arbete efter kommunalisering av hemsjukvården: en intervjustudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva hur distriktssköterskor på hälsocentral uppleversitt arbete sedan hemsjukvården överförts till kommunen. Åtta distriktssköterskor på fyraolika hälsocentraler intervjuades, texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Iresultatet framkommer tre kategorier med vardera två underkategorier; en dimension somförsvann som beskriver förlust av frihet och förlust av helhet, distriktssköterskan som bromellan organisationerna som beskriver distriktssköterskan som mellanhand och dennesoro för patientsäkerheten samt distriktssköterskans mottagning i fokus som beskrivermindre splittring, mer tid, ökad trivsel och att variationen i arbetet har fortsatt medinriktning mot specialisering och prevention. Sammanfattningen är att distriktssköterskorupplevde en förlust över att inte vara verksam i hemsjukvård, men som positivtövervägdes av möjligheten att fokusera på hälsocentralens mottagning, men trotskommunaliseringen upplevde distriktssköterskorna att de behövde utföra vissahemsjukvårdsuppdrag åt kommunens sjuksköterskor på bekostnad av hälsocentralens tid.

  • 37. Andersen Sand, Rikke
    et al.
    Mcartney, John
    Rasmussen, Birgit H
    Berhardson, Britt-Marie
    Hajdarevic, Senada
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Malmström, Marlene
    Ziebland, Sue
    Caring as sharing. Negotiating the moral boundaries of receiving care2019Ingår i: Critical Public Health, ISSN 0958-1596, E-ISSN 1469-3682Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Informal caregiving is increasingly considered a health care delivery-resource within the North European welfare states. While ‘informal’ often refers to non-professional, ‘caregiving’ connotes both affective concern (caring about) and practical action (caring for). This duality of meanings, however, often refers to the one direction in which care is given. Care, we suggest, is relational and also requires that people receiving care are able to or wanting to share their needs. Informal caregiving thus requires sharing. Based on 155 semi-structured, narrative interviews with people with lung or bowel cancer, living in Denmark, Sweden or England, this paper explores how and with whom people ‘share’ when they fall ill. We approach sharing as a heuristic for reflecting on informal-caregiving, and illustrate how being cared for or asking for care are entangled with the management of social risks and notions of selfhood. We conclude that informal caregiving should explicitly be recognised as morally and sympathetically committed practices, which attend to the diversity of local moral worlds of patients, their needs and experiences.

  • 38.
    Andersson, Anneli
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att leva med svårläkta venösa bensår: En litteraturstudie som beskriver patienters upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många människor lever idag med svårläkta bensår, varav ca 80 % avbensåren är venösa. Det är av stor vikt att rätt diagnos fastställs samt bakomliggandeorsaker behandlas. Idag finns merparten av dessa patienter i den kommunala sektorn.Vården av patienter med bensår genererar stora ekonomiska kostnaderna församhället. Svårläkta sår på underbenen kan orsakas av olika sjukdomstillstånd. Attleva med svårläkta venösa bensår har betydande inverkan på det dagliga livets olikaaktiviteter samt människors välbefinnande. Denna litteraturstudie inriktar sig påpatienternas upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att levamed svårläkta venösa bensår.Metod: En litteraturstudie med resultat från nio kvalitativa studier.Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I resultatet framkom varierade patientupplevelser av att leva medsvårläkta venösa bensår. Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och 11subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: upplevelser av att leva medsårsmärta, upplevelser i samband med sårets uppkomst och behandling,psykologisk påverkan av patientens livssituation och upplevelser av förändring idet dagliga livet. Ett tema framkom: att uppleva ett såväl fysiskt som psykisktlidande.Konklusion: Resultatet i vår litteraturstudie indikerar ett lidande fysiskt,psykiskt samt socialt (i varierande grad) hos alla patienter som lever medsvårläkta venösa bensår. Viktigt att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv ochser hela människan och inte bara ett bensår.Nyckelord: venösa sår, bensår, svårläkta bensår, patientupplevelser, omvårdnad

  • 39.
    Andersson, Arvid
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Magnus
    Papperslösas rätt till vård: En kvantitativ studie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Papperslösa personer i Sverige är en grupp som inte har laglig rätt till vård på samma villkor som resten av befolkningen i landet. Otydlighet i lagen och brist på kunskap hos vårdpersonal resulterar i en situation där papperslösa personer stöter på hinder för att få tillgång till den vård de har rätt till.Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskap och informationsbehov hos vårdpersonal på hälsocentraler och akutmottagning i Umeå kommun gällande papperslösa personers rättigheter till vård utifrån svensk lagstiftning.Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats och deskriptiv design där en enkät har delats ut till vårdpersonal på akutmottagningen samt på hälsocentraler i Umeå kommun.Resultat: 65,8% hade mött papperslös person som sökt vård. 39,7% upplevde god kännedom om de rättigheter lagen gav. 38,2% upplevde sig tillräckligt informerad i frågan på arbetsplatsen. 75% upplevde sig behöva mer utbildning i frågan. 66,2% upplevde det fanns rutiner i frågan. 57,4% upplevde sin kunskap tillräcklig för god och lagenlig vård. 39,7% erfor förekomsten av en diskussion i frågan på arbetsplatsen. 44,5% ansåg sig kunna bedöma "vård som inte kan anstå". 61,8% upplevde trygghet i mötet med papperslösa. 5,9% ansåg det rimligt att kontakta polis. 64,7% upplevde sig ej skyldig att kontakta polis.Konklusion: Majoriteten hade erfarenhet av möten med papperslösa. Cirka en tredjedel kände inte till lagen 2013:407. En stor del visste inte vilka rättigheter lagen gav papperslösa eller om sekretessen gäller sådana patienter. Självskattad förmåga att ge lagenlig vård låg var betydligt högre. Flertalet ansåg arbetsplatsen ha rutiner gällande papperslösa. En majoritet upplevde sig ej ha fått tillräckligt med information i frågan på arbetsplatsen och ansåg sig behöva mer utbildning.

  • 40.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Olivia, Carlsson
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är 7-8 % av kvinnorna ofrivilligt barnlösa. Orsakerna till infertilitet kan vara hormonrubbningar, skador på äggledarna, kvinnor senarelägger familjebildningen och livsstilsfaktorer. Infertilitet medför många olika känslomässiga reaktioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: Artikelsökningen genomfördes i EBSCO som innehåller omvårdnadsinriktade databaser. I litteraturstudien ingick det 12 kvalitativa studier som har analyserats och sammanställts med inspiration av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet delades in i följande fem kategorier: "Känslomässiga upplevelser", "upplevelsen av förändrad kvinnlighet", "upplevelsen av utanförskap", "upplevelsen av meningen med livet" och "upplevelsen av ett livslångt fenomen". Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnans upplevelse av ofrivillig barnlöshet är ett komplext fenomen. Kvinnor behöver psykosocialt stöd för att kunna hantera och bearbeta sin situation på bästa sätt. Som sjuksköterskan är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Mer forskning behövs inom området.

  • 41.
    Andersson, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nilsson, Amanda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att axla ett vårdaransvar: Att vara anhörig till en närstående med Alzheimers sjukdom - en litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom påverkar inte bara den närstående med Alzheimer utan även anhöriga drabbas, både fysiskt och psykiskt då sjukdomen bidrar till stora förändringar i anhörigas livssituation. Därför är det viktigt att öka kunskapen om anhörigas situation för att bättre kunna stödja dem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att vara anhörig till en person med Alzheimer som bor hemma.

    Metod: En litteraturstudie har genomförts och nio kvalitativa artiklar har valts genom sökningar i Cinahl, PubMed och Scopus. Artiklarna har sedan granskats, analyserats och sammanställts.

    Resultat: Anhörigas erfarenheter av att ha en närstående med Alzheimer beskrevs i fyra huvudkategorier; ’Att ställas inför ett vårdaransvar som anhörig’, ’Påfrestningar på den egna hälsan’, ’Behovet av kunskap och stöd’ samt ’Förändrat vardagsliv med närstående’.

    Konklusion: Att vara anhörig till en närstående som har Alzheimers sjukdom är mycket påfrestande både fysiskt och psykiskt. Genom ökad kunskap och ökat stöd kan anhöriga förhoppningsvis bli tryggare i vårdarrollen, förebygga egen ohälsa eller förbättra den.

    Nyckelord: Alzheimers sjukdom, Anhöriga, Erfarenheter

  • 42.
    Andersson, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dumbuya, Maimona
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelser av att göra en orosanmälan: BVC-sjuksköterskors perspektiv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning visar att barn som far illa på olika vis är ett globalt problem som medför allvarliga konsekvenser. BVC-sjuksköterskor har en unik möjlighet att upptäcka när barn far illa. Genom att göra en orosanmälan kan barnet få möjlighet till att växa upp i en trygg miljö.

    Motiv: Fler barn far illa än de som rapporteras vilket innebär att det finns barn som inte får det skydd och stöd som de har rätt till. Det finns få studier gjorda i Sverige som behandlar ämnet. Genom mer kunskap inom detta område kan vi öka förståelsen för eventuella hinder.

    Syfte: Att belysa BVC-sjuksköterskors upplevelse av att ta beslut om att göra en orosanmälan.

    Metod: Datainsamlingen genomfördes genom en semistrukturerad frågeguide. 9 BVC-sjuksköterskor deltog i studien. Analysen gjordes enligt Lundman och Graneheims beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet bildade 3 Kategorier: Ansvar att agera utifrån barnets bästa, Att vara orolig för sin egen säkerhet och Att stå inför ett komplext beslut. BVC-sjuksköterskorna upplevelse av att ta beslut om att göra en orosanmälan var att det kunde vara ett svårt beslut. BVC-sjuksköterskans ansvarskänsla resulterade i beslutet att agera utifrån barnets bästa vägde alltid tyngst, men de tacklades samtidigt med negativa känslor som försvårade beslutet.

    Diskussion: Resultatet i föreliggande studie går i linje med fynd som hittats i tidigare forskning. BVC-sjuksköterskorna upplevde att det fanns faktorer som påverkade beslutet att göra en orosanmälan i ett enklare beslut eller ett svårare beslut. Negativa känslor resulterade i ett svårare beslut medan känslor som att känna trygghet på grund av stöd gjorde beslutet enklare att ta.

    Konklusion: Det har visat sig vara av betydelse att BVC-sjuksköterskor får tillgång till det stöd och trygghet som är nödvändigt under anmälningsprocessen. Detta kan i sin tur bidra till att BVC-sjuksköterskor känner sig trygga i att göra en orosanmälan.

  • 43.
    Andersson, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sandström, Rosmarie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att vårda personer med demens på särskilt boende: Vårdpersonalens upplevelser av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva vårdpersonalens upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) på särskilt boende. Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande hos äldre och leder ofta till BPSD vilket ställer stora krav på vårdpersonalen. Hur arbetet utformas påverkas av personalens kunskaper och av organisationens utformning vilket kan leda till samvetsstress hos personalen, risk för utbrändhet och distansering från de äldre. Design: Studien var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Metod: Deltagarna bestod av undersköterskor och vårdbiträden på kommunalt särskilt boende. 10 intervjuer analyserades genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier kunde urskiljas i samband med innehållsanalysen - "Kunskap om den äldre bakom demenssjukdomen", "Att bemöta och bekräfta den äldre i dennes verklighet", "Engagemang i den äldres välmående", "Krav på fungerande samarbete och flexibilitet", "Krav på en stödjande organisation". Att lära känna personen var av vikt för att kunna vårda personer med BPSD vilket omfattade olika sätt att få information samt den egna kunskapen om personen. Personalen försökte nå fram till den äldre genom att anpassa bemötandet efter situationen. Arbetet sågs som utmanande och väckte ett brett spektra av känslor hos dem själva då de arbetade med de äldre. Att arbeta med BPSD ställde stora krav på fungerande samarbete mellan yrken, dialog, flexibilitet och att arbeta mot uppställda mål. Stöd från arbetskamrater, chef och organisationen var viktigt. Slutsats: För att ett förändrat arbetssätt ska vara möjligt att implementera på arbetsplatserna behöver vårdpersonalen mer utbildning i demenssjukdomar, stöd från chef och i organisationen.

  • 44.
    Andersson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Eriksson, Erica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barnfamiljer: Kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flyktingkrisen i världen eskalerar. Antalet asylsökande i Sverige ökar. Människor på flykt utsätts för våld och konflikter, bland de mest utsatta är barn. BVC-sjuksköterskor i Sverige möter i allt större utsträckning asylsökande barnfamiljer och ställs på så sätt inför att hantera bland annat kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader. 

    Motiv: Det saknas forskning kring BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barnfamiljer. 

    Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barnfamiljer. 

    Metod: Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sex stycken BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrån semistrukturerade frågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjumaterialet. 

    Resultat: Utifrån intervjuerna framkom fyra huvudkategorier. Tillräckligt med tid ger möjligheter, rädsla att förlora kontrollen, förståelse för andra kulturer underlättar och berikande upplevelser. Kategorierna består av tio underkategorier. 

    Diskussion: Tillräckligt med tid var en nyckel till framgång. Att använda tolk skapade känslor av osäkerhet och frustration. Kulturella skillnader upplevdes både stimulerande och svårhanterliga. BVC-sjuksköterskorna upplevde arbetsglädje. 

    Konklusion: Mötet är komplext och kräver hög kulturell kompetens.

  • 45.
    Andersson, Gun
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Höj-och sänkbara arbetsbord på 1177 sjukvårdsrådgivning och vårdcentral2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt - SammanfattningI dagens samhälle förekommer yrken som innebär mer stillasittande på arbetsplatsen i högre grad, och även på fritiden är många mindre fysiskt aktiva. Av förvärvsarbetare ansåg cirka 1.2 miljoner att deras arbete innebar för mycket stillasittande.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka den egenskattade arbetsmiljön bland sjukvårdspersonal som arbetar vid höj-och sänkbart arbetsbord.MetodStudien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie med validerade enkätfrågor från QPS Nordic- 34 +, frågor från AFS 2012:2, checklistor från Arbetsmiljöverket. Författaren gjorde bekvämlighetsurval från 1177 sjukvårdsrådgivning och en vårdcentral från Uppsala som ledde till 53 besvarade enkäter. Studiens material analyserades genom framtagning av deskriptiv statistik och en sambandsanalys.ResultatStörre delen av de 53 respondenterna som svarade hade höj- och sänkbart arbetsbord. Gruppen som hade höj-och sänkbart arbetsbord kunde växla arbetsställning oftare under dagen. Gällande frågorna om den egenskattade arbetsmiljön finns det ingen signifikans mellan de med och utan höj- och sänkbara arbetsbord.KonklusionMajoriteten av personalen på 1177 sjukvårdsrådgivningen och vårdcentralen hade höj-och sänkbart arbetsbord och använde det.NyckelordArbetets sittande, sitt-stå arbetsplats, sitt-stå arbetsbord, höj- och sänkbar arbetsplats, muskeltrötthet.

  • 46.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Norberg, Mariana
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Karakteristika av vårdtagare som genomgått läkemedelsgenomgång2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Andelen äldre över 65 år ökar i världen och i Sverige. Polyfarmaci hos äldre är vanligt förekommande både internationellt och nationellt. Äldre har en ökad känslighet för läkemedelsbiverkningar, vilket leder till läkemedelsrelaterade problem och lidande för den äldre samt orsakar ökade vårdkostnader.

    Motiv: Forskning om läkemedelsgenomgångar har visat att äldre har många läkemedel och en ökad risk för läkemedelsrelaterade problem. Dock finns fortfarande en kunskapslucka vad gäller vad som karaktäriserar äldre som fått läkemedelsgenomgång jämfört med äldre som inte fått läkemedelsgenomgång på särskilt boende.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som karaktäriserar personer på särskilt boende som genomgått läkemedelsgenomgång.

    Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Kartläggningen genomfördes i maj 2013. Sammanlagt 1964 vårdtagare på särskilt boende deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av Multi-Dimensional Dementia Assement Scale och Geriatric Rating Scale. Karakteristika skillnader analyserades mellan vårdtagare som genomfört läkemedelsgenomgång jämfört med de som ej genomfört läkemedelsgenomgång.

    Resultat: Huvudresultaten i denna studie indikerar att faktorer som oberoende av varandra förklarar läkemedelsgenomgång var kognitiv svikt och verbalt störande beteende. Vidare visar vårt resultat att många vårdtagare på särskilt boende som genomgick läkemedelsgenomgång uppvisade BPSD-symtom såsom aggressivitet, rastlöshet, passivitet, regressivt olämpligt beteende och hallucinationer.

    Diskussion: Resultatet i denna studie diskuterats med hjälp av Katie Eriksson omvårdnadsteori. Många på SÄBO lider av kognitiv svikt och verbalt störande beteende och distriktsjuksköterskan/sjuksköterskan har en central roll i läkemedelsgenomgången för att vårdtagaren ska stödjas till optimal hälsa. Kontinuerliga läkemedelsgenomgångar kan öka vårdtagare hälsa och livskvalitet.

    Konklusion: Det finns troligen ytterligare karakteristika hos äldre på SÄBO som genomgått läkemedelsgenomgång som inte inkluderas i denna studien. Vi föreslår dels vidare longitudinella forskning om detta, även ytterligare studier behövs för att utforska vilka effekter läkemedelsgenomgång har för den äldre.

  • 47.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Liljekvist, Torkel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ambulanspersonalens upplevelser av återhämtning mellan uppdragen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personal inom ambulanssjukvård utsätts dagligen för stress och hög arbetsbe- lastning. Detta leder till ökad risk för hälsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna påverka omvårdnaden.


    Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av återhämt- ning mellan uppdragen.


    Deltagare: I studien medverkade tio anställda inom ambulanssjukvården vid två medel- stora städer i Sverige och närliggande glesbygd.


    Metod: Studien baserades på tio semistrukturerade intervjuer utförda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.


    Resultat: Fyra kategorier framkom: Förutsättningar för återhämtning, Omständigheter som ger återhämtning, Omständigheter som motverkar återhämtning och Konsekvenser av bristande återhämtning. Till de fyra kategorierna skapades 14 underkategorier. De fak- torer som bedömdes som viktigast för god återhämtning var dagtid måltider och social umgänge. Under nattetid har sömn beskrivits som mest elementärt. Det påpekades att det är svårt att planera för vila och återhämtning dels pga arbetsbelastningen, dels pga oviss- heten om arbetspassets fortskridande.


    Slutsats: Resultatet av studien visar att ambulanspersonal upplever att den viktigaste återhämtningen sker genom sömn, måltider och socialt umgänge. Förutsättningar för vila och återhämtning har en fundamental roll. Det som kan försämra återhämtning upplevs vara; brist på adekvat krishantering, kort tid för återhämtning samt dåligt kollegialt stöd, vilket kan leda till försämrad omvårdnad och risk för negativa hälsoeffekter.


  • 48.
    Andersson, Katarina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Personlig hygiejne som en intim situation2016Ingår i: Det nære sundhedsvæsen: perspektiver på samfundsudvikling og møder mellem mennsker / [ed] Stinne Glasdam & Jette Westenholz Jørgensen, Københamn: Munksgaard Forlag, 2016, 1, s. 115-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Andersson, Laila
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    John, Jennifer Sira
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att leva med endometrios: en litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Att leva med endometrios: En litteraturstudie. Bakgrund: Endometrios är en vanlig gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder och i Sverige drabbar nästa 250 000 kvinnor. Trots detta är vägen till diagnos lång och kvinnorna upplever en rad problem i sin vardag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: Åtta kvalitativa studier har granskats, analyserats och sammanställts i en litteraturstudie. Sökningar efter relevanta studier gjordes i Cinahl, Pubmed, Medline, PsycINFO, google scholar och manuell sökning. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier “ Att bli misstrodd av vården och anhöriga och därav normalisera sina symtom”, “Att försöka bemästra sjukdomen och känslan av en osäker framtid” och “Endometrios symtomen ger begränsningar i det vardagliga livet”. Konklusion: Resultatet visar att kvinnor upplever att de inte blir tagna på allvar när de söker vård, att de hittar egna sätt att hantera sjukdomen på och att de upplever problem av symtomen i sin vardag. Sjuksköterskan kan med personcentrerad vård möjligen hjälpa dessa kvinnor att hantera sin vardag bättre, men mer forskning krävs. Nyckelord 3–5 st.: endometrios, upplevelse, symtom, litteraturstudie 

  • 50.
    Andersson, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Larsson, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Tolken som min röst: Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta medtolksamtal i asylhälsan2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med tolksamtal iasylhälsan.Bakgrund: Senaste årens ökande flyktingströmmar har skapat ökat tryck på primärvårdensasylhälsa och behovet av tolkar. Bristande kommunikation kan hindra sjuksköterskansomvårdnad och kunskap om upplevelsen av tolksamtalet i primärvården är därför viktig,något som saknas generellt i forskningen. Socialstyrelsens kartläggning beskrev problem medtillgängligheten av auktoriserade tolkar och en ojämlik situation över landet.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor,intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Att tolkens roll påverkar samtalet beskrev hurtolkens professionalitet kunde främja eller störa samtalet samt hur tolkens genus och kulturkunde påverka samtalet. Att sjuksköterskans roll påverkar samtalet beskrev sjuksköterskansprofessionalitet som en förutsättning då de tvingades hitta egna lösningar i arbetet och sinsträvan efter ett vårdande samtal med kontakt och förståelse med patienten. Attorganisationen påverkar samtalet beskrev respondenterna en begränsande organisation medbrist på tolkar, avsaknad av struktur och samarbete mellan vården, tolkförmedlingar ochmyndigheter. Respondenterna beskrev en pressad arbetssituation och behovet av utbildningsom nödvändigt för kvalitetssäkrad vård.Slutsats: Sjuksköterskorna behöver tolken som en brygga för sin röst för att kunna ge godvård. Det finns ett behov av ett systematiskt sätt att arbeta med tolk, med utbildning ochträning för tolkar och sjuksköterskor. Detta skulle kvalitetssäkra vården och förbättraarbetssituationen för sjuksköterskorna. Kompetens inom transkulturell omvårdnad är viktigför rättvis vård i det mångkulturella Sverige.

1234567 1 - 50 av 1876
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf