umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Högskolestudenters syn på högskoleprovet och strategier för att antas till högre utbildning2005Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, nr 2, s. 81-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Utifrån en rad perspektiv är det angeläget att antagningssystemet och de instrument som används för urval till högre utbildning har legitimitet hos systemets avnämare. Den undersökning som redovisas har genomförts inom ramen för VALUTAprojektet (Validering av den högre utbildningens antagningssystem). Syftet är att belysa antagningssystemets konsekvenser ur ett avnämarperspektiv genom att undersöka hur olika grupper av högskolestudenter ser på högskoleprovets relevans som urvalsprov samt om de studerande använt sig av strategier, i form av upprepat provdeltagande och komplettering av gymnasiebetyg. Huvudresultaten visar, oberoende av utbildning, kön och social bakgrund, att det delprov som anses vara det mest relevanta är LÄS medan det minst relevanta delprovet är ORD. Vidare att de studerande genomfört och upprepat högskoleprovet samt kompletterat sina gymnasiebetyg, men att dessa strategier använts på olika sätt av olika studerandegrupper vilket är relaterat till utbildning, kön och social bakgrund.

  • 2.
    Dahlström, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Om den neoliberala attacken på utbildning och undervisning: review of Mary Compion & Lois Weiner (2008) The global assault on teaching, teachers, and their unions – stories for resistance. New York: Palgrave Macmillan2008Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 13, nr 3, s. 230-232Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    From, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Holmgren, Carina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    För EU i tiden: En betraktelse över svensk kommunal vuxenutbildning2005Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, nr 2, s. 140-155Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel är ett försök att förstå de omvandlingar som pågår inom dagens svenska kommunala vuxenutbildning. Pedagogisk forskning om pågående omvandlingar av utbildningssystem visar på en process av samtidig diversifiering och homogenisering. Denna process används i principiell mening för en kritisk läsning av policydokument på överstatlig, statlig och inomstatlig nivå. Det som blir synligt är å ena sidan en genomgående betoning på att alla individer alltid ska kunna lära oberoende av tid och rum och i sin egen takt. Å andra sidan mätning och övervakning av lärandet via ett begränsat antal indikatorer, gemensamma inom EU, för att individers lärande ska ske inom rimlig tid och under effektivt användande av befintliga resurser. De båda sidornas samtidighet pekar på en omvandling från utbildning som nationalstatlig angelägenhet till en normerande funktion gemensam för EU. En specifik uppgift för morgondagens vuxenutbildning kan då formuleras: att möjliggöra för vuxna svenska medborgare att bli – alternativt säkerställa att de blir – EUmedborgare.

  • 4.
    From, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Holmgren, Carina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Harmoni, hierarki och perfektion: Om kinesiska utgångspunkter för förhållningssätt till edukation2001Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 6, nr 1, s. 19-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till att belysa den historiskt bestämda norm som utgör grund för kinesiska förhållningssätt till bildning, utbildning och undervisning. Denna dominerande norm har utvecklats under mer än två tusen år, och består av inslag från konfucianism, taoism, kinesisk buddhism, moism och legalism. Artikeln innehåller en genomgång av centrala inslag inom respektive inriktning. Via en syntes av grundläggande gemensamma drag i de fem inriktningarna tecknas några grund-läggande kinesiska utgångspunkter. I en världsbild uppbyggd av relationer, och där allt är i rörelse och förändring, är balans vägen till harmoni. Systemet av relationer har en hierarkisk struktur. Människan kan uppnå en till perfektion uppövad kun-skap, och därmed realisera både sig själv som människa och ett samhälle i harmoni. I artikelns avslutande del diskuteras huruvida kännedom om främmande traditioner kan möjliggöra problematisering av egna utgångspunkter och, i anslutning till detta, möjliga förhållningssätt till bildning, utbildning och undervisning med grund i den kinesiska filosofin.

  • 5.
    Ineland, Jens
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Sauer, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kulturella aktiviteter för personer med utvecklingsstörning – en pedagogisk utmaning2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, nr 1, s. 31-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera olika perspektiv på mål och metoder i arbetet med teater för personer med utvecklingsstörning. Studiens empiriska material baseras på två delstudier, där den ena utgjordes av en nationell kartläggning i form av en enkätstudie riktad till 27 konst- och kulturinriktade verksamheter för och med personer med utvecklingsstörning och den andra var en fallstudie som genomfördes vid en teaterverksamhet organiserad inom ramen för en daglig verksamhet i en mellanstor svensk kommun. Resultaten visar att kulturella verksamheter för och med personer med utvecklingsstörning karaktäriseras av en dubbelhet ambivalens mellan olika logiker. Detta återspeglas i såväl målformuleringar som i de metoder som används i de studerade verksamheterna. Metodanvändningen i praxis, indikerar att man strävar både efter konstnärlig kvalitet och handikappideologiskt motiverade mål och syften där de senare är mer tydligt kopplade till själva målgruppen.  Även i fråga om verksamheternas mål reflekteras en dubbelhet där samhälleliga- och organisatoriska mål rör konstnärliga- och samhällsförändrande ambitioner medan individuella mål huvudsakligen tar sikte på enskilda människors sociala, kognitiva och emotionella utveckling. Resultaten synliggör enligt vårt förmenande en grundläggande pedagogisk utmaning. Det rör hur man operativt i kulturella verksamheter för personer med utvecklingsstörning både upprätthåller tillhörigheten till en viss välfärdspolitisk miljö (skola, socialtjänst, etc.) och till viktiga civilsamhälleliga teman som identitet, sociala roller och subkulturell tillhörighet.

  • 6.
    Ineland, Jens
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Silfver, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Bedömning och betygssättning av elever med utvecklingsstörning: attityder och erfarenheter från pedagogers perspektivs2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 1-2, s. 107-126Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den nya skollagen som trädde i kraft 2010 stipulerar att elever med utvecklingsstörning ska bedömas och, om vårdnadshavare så önskar, betygssättas. Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera attityder och erfarenheter bland pedagogisk personal inom grund- och grundsärskola kring bedömning och betygssättning av elever med utvecklingsstörning. Informanterna kom från fem olika kommuner. Resultatet baseras på 115 lärare och pedagogers svar på en öppen och en standardiserad enkätfråga. Den kvalitativa frågan visade på utmaningar med betygssättning, vilka associerades till elevgruppens förutsättningar, rollen som lärare och pedagog samt till policy. Den standardiserade frågan visade att betygsättning har relativt svagt stöd bland lärare och pedagoger. Resultaten pekar på kluvenheten mellan olika logiker och att denna kluvenhet reflekterar en mer övergripande imitations- och autenticitetsproblematik i hanteringen av personer med utvecklingsstörning.

  • 7.
    Isling Poromaa, Pär
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Holmlund, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Hult, Agneta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Om betydelsen av skolhabitus i högstadiepraktiken2012Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 17, nr 1-2, s. 45-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln studerar hur grundskolepraktiken framträder för elever och vilken betydelse den har för deras uppfattningar om sin tillvaro i skolan. Den fokuserar skoleffekter relaterade till sociala och pedagogiska aktiviteter. Artikeln bygger på en studie som genomfördes i en åttondeklass på en högstadieskola där en majoritet av eleverna kommer från familjer med hög utbildningsnivå. Empirin består av intervjuer, klassrumsobservationer och policydokument. Studien visar att de ideal skolan grundar sin praktik på, skolhabitus, får olika konsekvenser beroende av hur väl elever kan förkroppsliga dessa ideal. Beroende på framgångar i detta avseende följer ett mer eller mindre positivt bemötande och större eller mindre frihet i klass-rummet.

  • 8.
    Johnsson, Mattias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Mot en relationistisk ansats: F.H. Bradleys metafysik och forskning inom ramen för vetenskapen pedagogik2003Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 8, nr 4, s. 209-224Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Avsikten med denna text är att diskutera möjligheterna för en forskningsansats inom ramen för disciplinen pedagogik, vilken tar sin utgångspunkt i en relationistisk verklighetsuppfattning. Relationismen presenteras med stöd av bland annat F.H. Bradleys verk Appearance and Reality (1902), och kontrasteras i klargörande syfte mot de klassiska ontologierna realism och idealism. Den avgörande skillnaden mellan relationismen och de klassiska utgångspunkterna framhålls vara, att medan de senare bygger på en dualistisk förståelse av världsliga fenomen och därmed på uppfattningen att relationer är externa, upphäver relationismens utgångspunkt alla dualismer och tar sitt avstamp i en monistisk verklighetsuppfattning, där följaktligen relationer måste förstås som varande interna. Sedan relationismen presenterats diskuteras vilken förförståelse för pedagogikens allmänna studieobjekt som impliceras av denna utgångspunkt och slutligen, vad detta kan tänkas innebära i form av en empirisk forskningsansats – en forskningsansats som enligt föreliggande text måste kännetecknas av att vara koherensteoretisk, monistisk, relationistisk, induktivistisk och lämna stort utrymme för metodteknisk mångsidighet.

  • 9.
    Jonsson, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Ungas onlineaktiviteter - forskning med förhinder?2009Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 14, nr 3, s. 250-255Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Lindberg, J. Ola
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Olofsson, Anders D.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Edukation - ett möjligt studieobjekt?2005Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, nr 1, s. 52-64Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med den här artikeln vill vi bidra till diskussion om det svenska pedagogikämnet. Vi inleder med att teckna en bild av pedagogiken som vetenskaplig disciplin utifrån vilken vi tycker oss spåra utvecklingen av ett nyvaknat intresse för filosofiska spörsmål. Utifrån denna utveckling presenterar vi en forskningsansats och ett studieobjekt, som vi menar öppnar till en annorlunda förståelse av pedagogisk forskning. Den forskningsansats vi för fram är filosofisk hermeneutik, och studieobjektet är edukation.

  • 11.
    Lindgren, Ulla
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
    Mentorskap och högre utbildning1997Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 2, nr 4, s. 279-289Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Lundahl, Lisbeth
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning.
    Fakultetsopponenten sammanfattar: Karin Lumsden Wass Vuxenutbildning i omvandling. Kunskapslyftet som ett sätt att organisera förnyelse2005Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, nr 1, s. 65-69Artikel, forskningsöversikt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Marner, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Örtegren, Hans
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Bokrecension av Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel, Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur.2013Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, nr 1-2, s. 141-145Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Nylund, Mattias
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Rosvall, Per-Åke
    Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås.
    Gymnasiereformens konsekvenser för den sociala fördelningen av kunskaper i de yrkesorienterade utbildningarna2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, nr 2, s. 81-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I föreliggande artikel analyseras den pågående gymnasiereformen (Prop 2008/09:199, SOU 2008:27) utifrån dess innebörd för kunskapers organisering i de yrkesorienterade utbildningarna. För att diskutera reformens möjliga konsekvenser analyseras den i relation till befintliga praktiker i en fordonsprogramsklass. Problemet som står i fokus är den ojämlika sociala fördelningen av kunskap och makt som föreligger mellan olika samhällsklasser. I denna problematik har de yrkesorienterade utbildningarna en central position, då dessa huvudsakligen både rekryterar elever från, tillika socialiserar för, arbetarklasspositioner. De teoretiska begreppen hämtas framförallt från utbildningssociologen Basil Bernstein, som skil-jer på kunskap organiserad i horisontella och vertikala diskurser, vilka ger olika förutsättningar för handling i olika sammanhang. Resultaten från analysen visar att befintliga praktiker i huvudsak är horisontellt organiserade och att de riskerar att ytterligare styras i den riktningen genom att reformen premierar starkt kontextbunden, färdighetsorienterad, kunskap. För den sociala fördelningen av kunskap innebär detta att reformen i högre grad än vad som redan är fallet utestänger hälften av gymnasieungdomarna, företrädelsevis med bakgrund i arbetarklassen, från vertikala diskurser, från kunskap som ger makt.

  • 15.
    Nyström, Eva
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Matematik, teknik och naturvetenskap.
    Recension av: Tallberg-Broman, Ingegerd (2002). ”Pedagogiskt arbete och kön: Med historiska och nutida exempel”. Lund: Studentlitteratur2001Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 6, nr 4, s. 293-295Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
1 - 15 av 15
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf