umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    De Veirman, Sofie
    et al.
    History Department, Ghent Univeristy .
    Haage, Helena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Vikström, Lotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Deaf and unwanted?: marriage characteristics of deaf people in eighteenth and nineteenth-century Belgium: a comparative and cross-regional approach2016Ingår i: Continuity and Change, ISSN 0268-4160, E-ISSN 1469-218X, Vol. 31, nr 2, s. 241-273Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, the marriage characteristics of deaf men and women born in eighteenth- and nineteenth-century Belgium are compared to each other, as well as to a group of non-deaf siblings and a group of Swedish deaf persons. The aim is to determine the extent to which the marriage pattern of deaf persons lined up with that of non-disabled persons and to see how experiences of disablement interacted with the environment in which persons dwelt. This article challenges the belief in a universal disability experience by arguing that although deaf individuals generally encountered more difficulties in finding a marriage partner, marriage chances were significantly dependent on personal characteristics such as gender, living environment and birth date. As such, we demonstrate that the relationship between being deaf and being vulnerable on the marriage market was not an inescapable one, but the product of specific environments.

  • 2.
    Haage, Helena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Disability in individual life and past society: life-course perspectives of people with disabilities in the Sundsvall region of Sweden in the nineteenth century2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    What did a life with disability imply for individuals in a past society? Since disabled men and women have long been hidden in history, the aim with this thesis is to uncover them and their living conditions in nineteenth-century Sweden, represented by the Sundsvall region. The data consist of parish registers, which help to trace people’s life courses and the consequences if disabilities interfered with their lives. These records are digitized and stored by the Demographic Data Base (DDB), Umeå University, Sweden. The dataset under analysis comprises a population of some 36,000 observations from non-disabled and disabled individuals. Life-course perspectives and labeling theories are applied in all four studies in this thesis, even if different methods and events in life are taken into account. Studies II and IV examine the marriage propensities and the spouses, and show that disabled people did marry, and usually with a non-disabled partner in similar age and from similar socio-economic origin. However their marital chances were significantly smaller compared to their non-disabled counterparts. Study I reveals that disabilities implied significantly higher death risks, in particular among the men and those with mental disabilities of both genders. In Study III, the three events of getting a job, marrying and giving birth to a child were explored in parallel. The results reveal that even if some disabled people experienced all these events, they did so to a lower extent than non-disabled persons. Variations were found between men and women and different disabilities. The major conclusion of the thesis is that disabled people constituted a most heterogeneous group of individuals with different obstacles and opportunities in life in a past society, where gender and type of disability seem to have played a part in their level of labeling beyond the impairment itself. 

  • 3.
    Haage, Helena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Whom to marry? Partner selection of people with disabilities in nineteenth-century northern SwedenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Haage, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Häggström Lundevaller, Erling
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Vikström, Lotta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Gendered death risks among disabled individuals in sweden: A case study of the 19th-century Sundsvall region2016Ingår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 41, nr 2, s. 160-184Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study follows around 500 disabled individuals over their lifespan to examine their risks of dying in 19th-century society, in comparison to a reference group of non-disabled people. The aim is to detect whether people, due to their disability, had a higher probability of meeting an untimely death. We use Sweden’s 19th-century parish registers to identify people the ministers defined as disabled, and to construct a reference group of individuals who were not affected by these disabilities. By combining the deviance theories from sociology studies with demographic sources and statistical methods, we achieve new insight into how life developed for disabled people in past societies. The results suggest that disability significantly jeopardized the survival of individuals, particularly men, but also that the type of disability had an impact. Altogether, we can demonstrate that the disabled constituted a disadvantaged but heterogeneous group of people whose demography and life courses must be further researched.

  • 5.
    Haage, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Häggström Lundevaller, Erling
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Vikström, Lotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Opportunities of Work and Family in Young Disabled People’s Lives: A Comparative Study of Disabled and Non-disabled Young Adults in Nineteenth-century Northern Sweden Using Sequence Analysis2016Ingår i: Proceedings of the International Conference on Sequence Analysis and Related Methods (LaCOSA II) / [ed] Gilbert Ritschard and Matthias Studer, Lausanne: Université de Lausanne , 2016, s. 93-102Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

     This study focuses on young adults with disabilities and their pathways towards work and family in past society. The aim is to explore their life trajectories and compare them to a non-disabled group of people who experienced the same time-space context, represented by the 19th-century Sundsvall region, Sweden. We employ sequence analyses on a series of demographic events that were to occur in the life of young adults: first occupation, marriage and parenthood. We also check for the events of death and out-migration. Disability studies show that disabled people were often subject to stigmatization caused by their impairment and prevailing perceptions about normalcy in in society. This would have limited their opportunities of work and family compared to non-disabled persons. Individual-level data consisting of parish registers digitized by the Demographic Data Base (DDB), Umeå University, Sweden, allow sequence analysis that helps to answer the questions of whether and how disability influenced people’s life trajectories. We obtain a holistic picture of how their life developed that suggests that disability substantially limited people’s opportunities to find job, marry and form a family. This indicates that a stigma was associated with disability beyond the impairment itself and worked to add to disabled individuals’ difficulties in both the labor market and marriage market.

  • 6.
    Haage, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Vikström, Lotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Häggström Lundevaller, Erling
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Disabled and unmarried?: Marital chances among disabled people in nineteenth-century northern Sweden2017Ingår i: Essays in Economic & Business History, ISSN 0896-226X, Vol. 35, nr 1, s. 207-238Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To marry and form a household of one's own was the expected life course of most people in the nineteenth century, but little is known about whether individuals with disabilities shared the same demographic experience of marriage as non-disabled did. This study examines this issue by analyzing the marital chances of a group of disabled people—i.e. blind, deaf mute, crippled and with mental disabilities—compared with a non-disabled reference group. Our results show that about a quarter of the disabled individuals did marry, even though their marital propensities were significantly lower than those of non-disabled people. These propensities also differed by gender and type of disability. We suggest that the lower marital chances and the variation we found within the group of disabled people indicate the level of social exclusion they faced in society.

  • 7.
    Häggström Lundevaller, Erling
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Vikström, Lotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Haage, Helena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Modelling mortality using life trajectories of disabled and non-disabled individuals in nineteenth-century Sweden2018Ingår i: Sequence analysis and related approaches: innovative methods and applications / [ed] Gilbert Ritschard, Matthias Studer, Cham, Switzerland: Springer, 2018, s. 69-81Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 8.
    Vikström, Lotta
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten.
    Haage, Helena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Estimating death differentials to measure the labeling impact of disability: a case study of past populations in Sweden2013Ingår i: XXIVI IUSSP International Population Conference: Programme, IUSSP , 2013, s. 150-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study follows 555 disabled individuals over life to examine their survival chances in past society. The aim is to detect whether they were markedly stigmatized and thus faced difficulties in life, which we in accordance with the labeling theme of secondary deviance assume would be indicated by high levels of mortality. We make use of Sweden's 19th-century parish registers (digitized by the Demographic Data Base, Umeå University) to categorize the disability marks the ministers noted about their parishioners. Then we employ a six-fold disability categorization and run multivariate regression models. The statistical results suggest that the type of disability mattered but was not the only key to the individuals' mortality, because age, SES and gender determined the survival of disabled, too. Disability shaped women's life expectancy more evidently than the men's; women afflicted with multiple disabilities were least likely to survive. Our findings are rare in providing statistical evidence of disabled individuals' experiences beyond institutional life and because we seek to measure the level of labeling in their life. The death differentials demonstrate that the disabled constituted a heterogeneous collection of people whose demography and pathways must be further researched.

  • 9.
    Vikström, Lotta
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Haage, Helena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Ett kortare liv än andra? Dödsrisker, funktionsnedsättningar och attityder i 1800-talets samhälle.2015Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 24, nr 1, s. 31-41Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study follows disabled individuals over their lifespan to examine their mortality risks in 19th century society, in comparison to non-disabled people. The aim is to detect whether people, due to their disability, had a higher probability of meeting a premature death. We use Sweden’s 19th-century parish registers to identify people the ministers defined as disabled, and employ theories on deviance and gender to grasp the statistical mortality findings. Disability significantly jeopardized the survival of individuals and particularly of men, probably because impairment limited their chances to match the breadwinner ideals associated with the male gender.

  • 10.
    Vikström, Lotta
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Haage, Helena
    Umeå universitet, Umeå universitetsbibliotek (UB).
    Häggström Lundevaller, Erling
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Marriages among people with disabilities in 19th-century Sweden: marital age and spouse’s characteristics2020Ingår i: The History of the Family, ISSN 1081-602X, E-ISSN 1873-5398Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While marrying was an expected event in 19th-century Western society and has been subject to much historical research, there are few studies on how disabilities influenced people’s marriage patterns and spouse selection. The aim of this analysis is to contribute clarification on this issue by examining with whom disabled men and women married and the marital age and socio-demographic characteristics of them and their spouses. In total, 188 disabled individuals born in the first half of the 19th century and who married in the Sundsvall region, Sweden, are studied. The results reveal that disabled men and women did not marry each other, and they entered into marriage at a slightly higher age than the average, although there was usually no marked age gap between them and their spouse. Endogamous patterns were primarily found regarding the socio-spatial background of the two spouses. This analysis is one of the few studies identifying the marriages among a comparatively large number of disabled people using demographic data. Their participation in the partner pool highlight their agency historically and emphasize that disability did not lead to distance from social life in past society.

  • 11.
    Vikström, Lotta
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Haage, Helena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Häggström Lundevaller, Erling
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Sequence analysis of how disability influenced life trajectories in a past population from the nineteenth-century Sundsvall region, Sweden2017Ingår i: Historical Life Course Studies, ISSN 1570-1522, E-ISSN 2352-6343, Vol. 4, s. 97-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 12.
    Vikström, Lotta
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Häggström Lundevaller, Erling
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Haage, Helena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    First a job, and then a family?: Impacts of disabilities on young people's life courses in a nineteenth-century Swedish region2017Ingår i: Disability Studies Quarterly (DSQ), ISSN 1041-5718, E-ISSN 2159-8371, Vol. 37, nr 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study considers the life courses of young men and women with and without disabilities in the Sundsvall region of Sweden during the nineteenth century. It aims to ascertain how disability and gender shaped their involvement in work and their experience of family in order to assess the extent of their social inclusion. Through the use of Swedish parish registers digitized by the Demographic Data Base, Umeå University, we examine 8,874 individuals observed from 15 to 33 years of age to investigate whether obtaining a job, getting married and having children were less frequent events for people with disabilities. Our results reveal that this was the case and particularly for those with mental disabilities, even if having an impairment did not wholly prevent people from finding a job. However, their work did not represent the key to family formation and for the women it implied a higher rate of illegitimacy. We argue that the lower level of inclusion in work and family was not solely the outcome of the impairment itself, but differed in relation to the particular attitudes towards men and women with disabilities within the labour market and society more generally in this particular context.

  • 13.
    Vikström, Lotta
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Häggström Lundevaller, Erling
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå Universitet.
    Junkka, Johan
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Haage, Helena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Ett annorlunda liv?: Följder av funktionsnedsättningar i 1800-talets Sverige2019Ingår i: Funktionsnedsättning i arbetsliv och välfärd: rapport från forskarseminariet i Umeå 16–17 januari 2019, Försäkringskassan, Analys och prognos , 2019, s. 15-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vad innebar funktionsnedsättningar för människors delaktighet i 1800-talets samhälle? Studien besvarar frågan genom att undersöka över 35,000 unga personers chanser att hitta ett första jobb där levnadsbanan för 15-åringar följs upp närmare. Funktionsnedsättningar medförde svårigheter på både arbets- och partnermarknaden även om det inte var omöjligt att skaffa jobb, gifta sig och bilda familj. Det vittnar om att nedsatt funktionsförmåga innebar ett annorlunda liv och möjligen socialt utanförskap, men inte alltid. Följderna varierade beroende på typ av nedsättning där omgivningens attityder till olika funktionsnedsättningar och könsbundna förväntningar tycks ha spelat roll. Fysiska nedsättningar hade inte lika negativa effekter för arbete, giftermål och överlevnad som psykiska nedsättningar. Resultaten bygger på kyrkböcker digitaliserade av Demografiska Databasens (DDB), Umeå Universitet, där prästerna noterade funktionsavvikelser och händelser i församlingsbornas liv (t.ex. yrke, giftermål, barnafödande). Studien belyser hur levnadsvillkor och möjligheter till delaktighet i samhället via arbete gestaltade sig för individer i historisk tid till följd av funktionsnedsättningar – förhållanden som dröjer sig kvar än idag.

1 - 13 av 13
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf