umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Allard, Christina
    et al.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Cocq, Coppélie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Hjortfors, Lis-Mari
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Jacobsson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap.
    Ledman, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Löf, Annette
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Johansson Lönn, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Moen, Jon
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Nilsson, Lena Maria
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Nordin, Gabriella
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Norlin, Björn
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Outakoski, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Reimerson, Elsa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Sandström, Moa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin MacNeil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Storm Mienna, Christina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Svonni, Charlotta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Vinka, Mikael
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby2015Ingår i: Dagens Nyheter, ISSN 1101-2447Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.

  • 2.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Torp, EivindBlind, EllacarinDrugge, Anna-LillUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).Stoor, KristerUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.Lindblad, MichaelUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Banbrytande ledare och forskare: vänbok till Lars Thomasson2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Torp, Eivind
    Blind, Ellacarin
    Drugge, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Lindblad, Michael
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Förord2018Ingår i: Banbrytande ledare och forskare: vänbok till Lars Thomasson / [ed] Patrik Lantto, Eivind Torp, Ellacarin Blind, Anna-Lill Drugge, Krister Stoor, Michael Lindblad, Umeå: Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet , 2018, s. i-viKapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Sköld, Peter
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, KristerUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Långa perspektiv: samisk forskning & traditionell forskning2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Sköld, Peter
    et al.
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, KristerUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Rivers to cross: Sami land use and the human dimension2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    As Long as the World Shall Stand: Analyzing Jonas Eriksson Steggo's yoik to the Pite River2011Ingår i: Yoik: Aspects of Performing, Collecting, Interpreting / [ed] Dan Lundberg & Gunnar Ternhag, Stockholm: Svenskt visarkiv , 2011, 1, s. 77-86Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Pite River is a free-flowing water, from the Norwegian border to the Gulf of Bothnia. The River is about 400 km long with a water flow of 160 cubic metres per second. Known for the general public for its waterfalls, streams and good conditions for fishing. For the general public this area is empty, but it attracts a lot of tourists during the summer months, the tourists visits places like Storforsen and Trollforsens rapids. But for the indigenous peoples, the Sami, who have used the area since the dawn of time, the river is a friend that you need to take care of and always respect. Because the Pite River gives life, and it takes life. Every person who reaches the river banks has to be reminded of this.One way of remembering the rivers wilderness is to have stories and songs about it. We find several stories and songs to the river. Among yoikers like Jonas Eriksson Steggo, Jonas Edvard Steggo and Margareta Bengtsson, they sang stories on how to act when you use the natural resources of the river. Unfortunately you can’t find such skilled yoikers today in this area. I will guide you on a journey from the reindeer grazing areas in Norway, over the mountain Sulidälbma, follow the river down to the gulf. The yoiking and the stories from Arjeplog will be the pathfinders to find the soul of the river, the land and its people.

  • 7.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    As Long as the World Shall Stand: Analyzing Jonas Eriksson Steggo's Yoik to the Pite River2007Ingår i: European Meeting in Ethnomusicology: European Seminar in Ethnomusicology, ISSN 1582-5841, Vol. 12th, s. 264-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Pite River is a free-flowing water, from the Norwegian border to the Gulf of Bothnia. The River is about 400 km long with a water flow of 160 cubic metres per second. Known for the general public for its waterfalls, streams and good conditions for fishing. For the general public this area is empty, but it attracts a lot of tourists during the summer months, the tourists visits places like Storforsen and Trollforsens rapids. But for the indigenous peoples, the Sami, who have used the area since the dawn of time, the river is a friend that you need to take care of and always respect. Because the Pite River gives life, and it takes life. Every person who reaches the river banks has to be reminded of this.

    One way of remembering the rivers wilderness is to have stories and songs about it. We find several stories and songs to the river. Among yoikers like Jonas Eriksson Steggo, Jonas Edvard Steggo and Margareta Bengtsson, they sang stories on how to act when you use the natural resources of the river. Unfortunately you can’t find such skilled yoikers today in this area. I will guide you on a journey from the reindeer grazing areas in Norway, over the mountain Sulidälbma, follow the river down to the gulf. The yoiking and the stories from Arjeplog will be the pathfinders to find the soul of the river, the land and its people.

  • 8.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för språkstudier. Samiska studier.
    Carl Linnæus from a Sámi Point of View2008Ingår i: TijdSchrift voor Skandinavistiek: Linnaeus and the Environment, Yesterday and Today, ISSN 0168-2148, Vol. Jaargang 29, nr 1 & 2, s. 8-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    When Linneaus in his youth made his first excursion 1732 to the north of Sweden, he wrote a diary later published as Iter Lapponicum. He travelled in the summer months and met a lot of the native people in the north, the Sami. Linneaus’ point of view is perceptible for the reader, however, what did the objects of his research think of him. I will discuss in this paper of possible reactions from the Sami people in their encounter with Linneaus. What can we learn from his journey, today? The Sami history lack a great deal of information and documentation from the 18th century and Linneaus’ work is still important to complete that part of the history.

  • 9.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Collaborate Ethnomusicology: New Approaches to Music Research between Indigenous- and Non-Indigenous Australians2017Ingår i: Puls. Musik och dansetnologisk tidskrift. Journal for Ethnomusicology and Ethnochoreology, ISSN 2002-2972, Vol. 2, s. 93-95Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    "Det vita vilddjuret stjäl mina kalvar": Traditionell och akademisk syn på fjällräven2015Ingår i: Sápmi i ord och bild I: En antologi / [ed] Kajsa Andersson, Västra Frölunda: On Line Förlag , 2015, 1, s. 534-539Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Det vita vilddjuret stjäl mina renkalvar: traditionell och akademisk syn på fjällräven2012Ingår i: Långa perspektiv: samisk forskning & traditionell forskning / [ed] Peter Sköld & Krister Stoor, Umeå: Centrum för samisk forskning , 2012, 1, s. 159-169Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå University.
    Jag är same: en betraktelse av samiska kulturgränser under 1990-talet2018Ingår i: Banbrytande ledare och forskare: vänbok till Lars Thomasson / [ed] Patrik Lantto. Eivind Torp, Ellacarin Blind, Anna-Lill Drugge, Krister Stoor & Michael Lindblad, Umeå: Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet , 2018, s. 99-116Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Jojkar i kyrkan2011Ingår i: Jag är same / [ed] Britta Lindgren Hyvönen, Christian Richette & Ingrid Sjökvist, Umeå: Västerbottens läns hembygdsförbund , 2011, 1, s. 44-51Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Ovdáneapmi: A tale of Sámi cultural workers2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Ovdáneapmi: En berättelse om samiska kulturarbetare2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Centrum för samisk forskning. Institutionen för språkstudier. Samiska studier.
    Sami Literature in 20072008Ingår i: Scandinavian Newsletter: A Literary and Cultural magazine, ISSN 0921-8653, nr 12, s. 1-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    High-quality Sami literature includes works published in any of the Sami languages. The Sami publishing houses cannot publish books without special grants or political support. Norway is most generous to provide cultural sponsorship. Sadly, Sweden is at the bottom of this list. However, one of the most interesting book in 2007 was published in Sweden by Ann-Helén Læstadius SMS från Soppero, which describes the second generation of children to the "escaped parents" who tried to hide their own ethnicity by moving south, leaving the Sami area.

  • 17.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Samiska berättelser om björnmöten och de två bröderna2014Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, ISSN 1102-7908, nr 1, s. 67-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sámi Stories of the Bear and the Two Brothers.

    (Samiska berättelser om björnmöten och de två bröderna)

    The Sámi people have had a special relation to the bear. One can find it in stories and in songs, where the bear has an important role to play. My intention is to answer the question, why is the bear so afraid of the brothers? By using oral history as a tool, as presented by Jan Vansina, is it possible to find a core message in stories and yoiks. The yoiking tradition among the Sámi people is a way to tell stories, remembrance and to describe animals, humans and nature. There are hundreds of songs to the bear and in a majority of them do the lyrics describe the bear, its habits and movements. Simultaneously are the two brothers a common thread in many other stories, particularly in forest Sámi areas. By comparing these two themes, the bear and the brothers, we will find a mythical perspective. There are reason why the bear has to be concerned if he meets two brothers.

  • 18.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Skogssamisk kultur under press: Jojkarna berättar2015Ingår i: Fån kust til kyst. Áhpegáttest áhpegáddáj: Møter, miljø og migrasjon i pitesamisk område / [ed] Bjørg Evjen og Marit Myrvoll, Stamsund: Orkana Forlag, 2015, 1, s. 143-168Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 19.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Songs of the Border People: Lotte Tarkka - Songs of the Border People. Genre, Reflexitivity and Performance in Karelian Oral Poetry.2016Ingår i: Ethnologia Scandinavica, ISSN 0348-9698, E-ISSN 0348-9698, Vol. 46, s. 259-260Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Stories are memories: verbal art as part of traditional knowledge2015Ingår i: Under the same sun: parallel issues and mutual challenges for San and Sami peoples and research / [ed] Peter Sköld, Moa Sandström and Maitseo Bolaane, Umeå: Vaartoe/Centre for Sami Research, Umeå University , 2015, s. 61-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Svenska kyrkan och jojken2016Ingår i: De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: en vetenskaplig antologi,  bd 2 / [ed] Daniel Lindmark & Olle Sundström, Skellefteå: Artos & Norma bokförlag, 2016, 1, s. 711-734Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Jojken är ett muntligt uttryck bland samer som funnits sedan urminnes tider. Att jojka var ett sätt att berätta och beskriva djur, människor, händelser, supranormala relationer etc. Eftersom jojken också användes som verktyg för nåjder eller personer med liknande kunskaper för att nå andra medium, blev jojken stämplad av kyrkan under 1600-talet som ett djävulens verk. Under lång tid var detta uttryckssätt förbjudet och straffbart. Men jojken försvann inte. Den levde sitt liv i det inofficiella rummet, långt borta ifrån den styrande eliten som oftast fanns vid kusten. Syndastämpeln som kyrkan så skickligt implanterat blev så småningom samernas egen syn på jojk på många håll. Trots det, när man studerar äldre inspelningar från början av 1910-talet och anteckningar från slutet av 1800-talet, ser man att många präster, särskilt i norra Västerbotten och södra Norrbotten varit mer än aktiva att dokumentera jojk. De har även blivit tillägnade egna melodier, det förnämsta man som jojkutövare någonsin kan skänka någon. Till och med bland læstadianska predikanter har det förekommit att man accepterat jojkning. "Jojkning är inte syndigt, blott man inte jojkar syndigt, liksom det ej heller är syndigt att dricka tvenne supar när det är kallt." Studien granskar jojkens roll hos den samiska befolkningen i relation till kyrkans folk, med fokus på 1900-talets utveckling.

  • 22.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Universitetet i Tromsö, Senter for samiske studier.
    The Arctic Fox as a Reindeer Thief: Different perspectives on traditional knowledge2013Ingår i: L'Image du Sápmi II: Études comparées / [ed] Kajsa Andersson, Örebro: Örebro University , 2013, 1, s. 192-206Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    The Sámi Peoples of the North: A Social and Cultural History, by Neil Kent2015Ingår i: Arctic, ISSN 0004-0843, E-ISSN 1923-1245, Vol. 68, nr 4, s. -513Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    "Tiggt har jag aldrig gjort": Jojk som uttryck för ett förtryck visat genom Knut Sjaunjas jojk om sitt eget liv2010Ingår i: Samer som "de andra", samer om "de andra": identitet och etnicitet i Nordiska kulturmöten / [ed] Else Mundal & Håkan Rydving, Umeå: Umeå universitet , 2010, 1, s. 249-258Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Tracing Sami traditions2011Ingår i: Arv. Scandinavian Yearbook of Folklore, ISSN 0066-8176, Vol. 67, s. 204-205Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Traditional Inuit songs from the Thule area2011Ingår i: Arv. Scandinavian Yearbook of Folklore, ISSN 0066-8176, Vol. 67, s. 161-163Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Vi följer renens vandringar: skogssamiska manliga renskötares förhållande till landskapet2017Ingår i: Samisk kamp: kulturförmedling och rättviserörelse / [ed] Marianne Liliequist och Coppélie Cocq, Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s. 188-222Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 28.
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    When Röberg was stained red: = Gosse Mietskehke rååpsedi = När Röberg färgades röd2014Ingår i: Rock art in Sápmi: images and stories = guvvieh jïh soptsestidie = bilder och berättelser / [ed] Coppélie Cocq, Thomas Larsson, Jans Heinerud, Britta Lindgren Hyvönen, Umeå: Västerbottens Museum , 2014, 1, s. 63-66Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 29.
    Stoor, Krister
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Jones-Bamman, Richard
    Sven-Gösta Jonsson - den rockande samen2008Ingår i: För Sápmi i tiden: Nordiska museets och Skansens årsbok 2008 / [ed] Christina Westergren och Eva Silvén, Stockholm: Nordiska museets förlag, 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den moderna samiska musiken fick sitt genombrott under 1900-talet med Lapp-Lisa och Jokkmokks-Jokke, men den första same som slog igenom var Sven-Gösta Jonsson från Ammarnäs i Västerbottens län. Jonsson är den mest framgångsrike samiske artisten i Sverige och han har fått efterföljare. Det är dock stora skillnader hur man uttrycker sina hemlandstoner, om man jämför Jonsson med Lars-Jonas Johansson i Tärnaby. Jonsson bröt mycket ny väg för samiska artister utan att själv ha den målsättningen.

1 - 29 av 29
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf