umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 23 av 23
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Edlund, Lars-ErikUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.Haugen, SusanneUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.Westum, AsbjørgUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Studier i svensk språkhistoria 13: Historia och språkhistoria2016Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 2.
    Belancic, Kristina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Lindgren, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Outakoski, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Westum, Asbjørg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sullivan, Kirk
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Nordsamiska i och utanför skolan: språkanvändning och attityder2017Ingår i: Samisk kamp: kulturförmedling och rättviserörelse / [ed] Marianne Liliequist och Coppélie Cocq, Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s. 252-279Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 3.
    Elgh, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk mikrobiologi.
    Ljuslinder, Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Palmgren, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Infektionssjukdomar.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Pandemipanik i pressen2009Ingår i: Journalisten : Svenska journalistföreningens fackorgan, ISSN 0022-5592Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Flodell, Gunvor
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Greggas Bäckström, AnnaUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.Westum, AsbjörgUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Ord i nord: vänskrift till Lars-Erik Edlund 16 augusti 20032003Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Liliequist, Marianne
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    "Gränsbygdens folk": glesbygdens självbilder - en jämförelse mellan Lierne i Norge och Frostviken i Sverige2017Ingår i: Brännpunkt Norrland: perspektiv på en region i förändring / [ed] Anders Öhman & Bo Nilsson, Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s. 236-262Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet behandlar lokal och regional identitet i gränstrakterna mellan Frostviken i nordvästra Jämtland och Lierne i Tröndelag, Norge. Med hjälp av djupintervjuer, deltagande observation och autoetnografisk metod urskiljer författarna kollektiva berättelser  med anknytning till lokal och regional identitet på vardera sidan om nationsgränsen. I Lierne finns en positiv syn på den egna kulturen och en stark identifikation med bygden. Frostviksbornas självbild är också positiv, men har påverkats i negativ riktning av den svenska offentliga urbana diskursen. 

  • 6.
    Lindgren, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sullivan, Kirk P H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Outakoski, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Westum, Asbjørg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Researching literacy development in the globalised North: studying tri-lingual children's English writing in Finnish, Norwegian and Swedish Sápmi2016Ingår i: Super Dimensions in Globalisation and Education / [ed] David R. Cole & Christine Woodrow, Singapore: Springer, 2016, s. 55-68Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7.
    Lindgren, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Westum, Asbjørg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Outakoski, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sullivan, Kirk P. H.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Meaning-making across languages: a case study of three multilingual writers in Sápmi2017Ingår i: International Journal of Multilingualism, ISSN 1479-0718, E-ISSN 1747-7530, Vol. 14, nr 2, s. 124-143Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sápmi is a geographical area that runs across the Kola Peninsula in Russia to northern Finland, Norway and Sweden. All Sami languages have been going through a rapid language change process and many of the traditional language domains have disappeared during the last decades due to previous national and local language policies. Nevertheless, recent growth of positive attitudes towards Sami languages and culture both within and outside the Sami group has given new momentum to the language revitalisation process. At the same time, English is becoming more present in the Sami context through tourism, media and popular culture. This study investigates 15-year-old writers' meaning-making in three languages they meet on a daily basis: North Sami, the majority language Finnish/Norwegian/Swedish and English. Data were collected in schools where writers wrote two texts in each language, one argumentative and one descriptive. Using a functional approach, we analyse how three writers make meaning across three languages and two genres. Results show that writers made use of similar ways of expressing meaning on the three levels we investigated: ideational, interpersonal and textual, but also how the production differed between the texts, and how context and content interacted with writers’ meaning-making in the three languages.

  • 8.
    Malmqvist, Anita
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Westum, AsbjørgHögskolan för lärande och kommunikation, Jönköping.
    Nya familjekonstellationer - nya benämningar?: Familjen och dess medlemmar i finskan, ryskan, svenskan och tyskan2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste decennierna har genomgripande samhälleliga och politiska förändringar inom många områden ägt rum. Ett sådant område är familjen som social, ekonomisk och instrumentell institution. Familjens villkor har radikalt förändrats i takt med att antalet skilsmässor har ökat och olika typer av äktenskapsliknande konstellationer har uppstått och fått ökad acceptans. Den traditionella familjen har därmed inte längre den status eller den betydelse som den historiskt har haft. Denna utveckling liksom alla andra typer av förändringar i ett samhälle lämnar spår i språket, eftersom människor måste kunna beskriva och tala om det som de iakttar i sin omgivning och på olika sätt behöver ta ställning till. Behovet att benämna nya företeelser leder till att nya ord bildas eller att ord som redan finns i språket genomgår betydelseförändringar av olika slag. Språket blir på så sätt en spegel av sin tid och bidrar till att belysa och förklara historiska skeenden. 

    De lexikologiska undersökningarna i denna volym har inspirerats av de spår som de ovan nämnda förändringarna inom familjeområdet har lämnat i språket. Bidragen representerar språken finska, ryska, svenska och tyska. Det gemensamma syftet har varit att kartlägga, beskriva och analysera de benämningar på familjen och dess medlemmar som har bildats inom respektive språkgemenskap och som används för att möjliggöra utbyte av tankar och åsikter om den förändrade familjen och dess villkor.

  • 9.
    Outakoski, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Lindgren, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Westum, Asbjørg
    Jönköping University.
    Sullivan, Kirk P. H.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Researching writing development to support language maintenance and revitalization: design and methodological challenges2019Ingår i: Perspectives on Indigenous writing and literacies / [ed] Coppélie Cocq and Kirk P.H. Sullivan, Leiden, Netherlands: Brill Academic Publishers, 2019, s. 165-185Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 10.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Engelska sjukan: semantiska problem kring ett folkligt sjukdomsbegrepp1993Ingår i: ASLA-information, ISSN 0281-370X, Vol. 19, nr 2, s. 67-69Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Fransos och finnskott: Något om språklig projicering inom det folkmedicinska ordförrådet1992Ingår i: Language - the Time Machine: Papers in honour of Bengt Odenstedt on the occasion of his sixtieth birthday, July 21, 1992 / [ed] Gunnar Persson & Lars-Erik Edlund, Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1992, 1, s. 191-202Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The starting-point of this study is our need for satisfactory explanations when we suffer from illness. Often, justly or not, we identify an individual or a group as disease carriers. This phenomenon can be regarded as an act of projection, and in Scandinavian ethnomedicine it shows itself in the terminology when a disease is named after an ethnic group. The present study, which shows just a few examples of this kind of linguistic projection, deals mainly with the words fransos ('Frenchman') and finnskott ('Lapp shot'), but words such as utländska elden ('the foreign fire') and tyskeldsår ('sore from German fire') are also mentioned.

  • 12.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Hageletta - en terrängbenämning i Ångermanland1987Ingår i: Dialektala terrängords semantik: föredrag hållna vid ett minisymposium arrangerat av Institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet den 2-3 december 1986 / [ed] Lars-Erik Edlund, Umeå: Umeå universitet , 1987, 1, s. 17-27Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Händelsens konturer: eller varför alla dessa upprepningar i Almas berättelse om spanska sjukan?2012Ingår i: Språkets gränser - och verklighetens: perspektiv på begreppet gräns / [ed] Daniel Andersson & Lars-Erik Edlund, Umeå: Institutionen för språkstudier , 2012, 1, s. 33-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Isterminologin i säljägarsamhället1992Ingår i: Tabu, verklighet, språk: tio uppsatser om folkliga tabueringsföreställningar och taxonomier / [ed] Lars-Erik Edlund, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 1992, 1, s. 188-203Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Langugage Consultancy Training in need of interaction between universities and practitioners2012Ingår i: Clarity. Journal of the international association promoting plain legal language., nr 67, s. 37-39Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This article discusses Swedish language consultancy training from an academic point of view. In doing so, it connects to an article by Helena Englund Hjalmarsson and Karine Nicolay published in Clarity 64, in which the authors address some important issues concerning future language consultancy training

  • 16.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Mossa, stråkkbänk och (is)kalv: några metaforiska istermer från Österbotten1991Ingår i: Stilistik och finlandssvenska: en samling artiklar tillägnade Birger Liljestrand den 25 juni 1991 / [ed] Sigurd Fries, Umeå: Umeå universitet , 1991, 1, s. 226-231Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Om språkbruk, generaliseringar och ett besvärligt material2014Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 23, nr 4, s. 39-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article deals with narratives from northern Sweden about the Spanish flu pandemic (1918– 1920). There are about 50 narratives collected between ca. 1950 and 1980. All of them were elicited in interviews: some were told in interaction with two or more informants, some are told by one informant in interaction with the interviewer, and some are monologues. There are different interviewers. The interviews have not been planned or conducted in a systematic and consistent way, or with a purpose to investigate the informants’ experiences of the Spanish flu. Rather, the main purpose seems to have been to elicit stories about “the old days”. Drawing on linguistic choices from the material as a whole, this article discusses the informants’ notion of the pandemic and their conceptions of etiology. The article concludes that the most conspicuous feature is what is not mentioned by any informant, namely the word influenza. Further, the Spanish flu clearly belongs to a past era that has no resemblance to modern society. It was an era characterized by suffering, poor sanitary conditions and starvation. As well, the article briefly discusses the critique of medical humanities and the study of illness narratives for the lack of systematic analyses and syntheses of how these are constructed in general.

  • 18.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    Ris, skäver och skärva: Folklig kategorisering av några barnsjukdomar ur ett kognitivt semantiskt perspektiv1999Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In Swedish dialects we find the terms ris,skäver and skärva referring to illnesses in children. The words are also parts of various compounds which refer to variants of the illnesses. The terms are linguistic expressions denoting two folk categories of illnesses, RIS and SKÄVER/SKÄRVA. These categories are investigated from a cognitive semantic perspective. The cognitive perspective argues that we organize our understanding of reality by using Idealized Cognitive Models (ICM) based on our physical, mental and emotional experiences of the world. The aim is twofold: to demonstrate the bases on which an experienced illness is placed in a certain category, and to show how a folk conception of illness is reflected in the word formation strategies. The word formation strategies emanate from notions of characteristic symptoms, and from notions of causes of illnesses. Both categories, RIS and SKÄVER/SKÄRVA, are based on a number of ICM's. The category RIS is a radial structure, which means that the category is held together although its members have no structural criteria in common. The category SKÄVER/SKÄRVA is a concentrating structure, meaning that all members share all structural criteria. There is a strong connection between word formation strategies and the structures of the categories. Terms related to symptoms refer to members of a category which are part of a radial structure, while terms related to causes refer to members of a category which are part of a concentrating structure. This can be explained by two of the basic assumptions of cognitive semantics: semantic content is structred and symbolized overtly on the surface form of a language and categories are conventional, based on cultural assumptions about the world.

  • 19.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Ryska snuvan och andra influensor2007Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Vad betyder egentligen, egentligen?: Några reflexioner kring ett adverbs pragmatik2002Ingår i: När språk och kulturer möts: festskrift till Tuuli Forsgren 2 november 2002 / [ed] Heidi Hansson, Raija Kangassalo & Daniel Lindmark, Umeå: Umeå universitet , 2002, 1, s. 110-115Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [fi]

    Ruotsin kielen adverbin egentligen leksikaalinen merkitys om 'oikeastaan', 'itse asiassa' tms. Pragmaattisella tasolla tässä sanassa riittää kuitenkin pohtimista paljon enemmän kuin sanakirjojen mainitsemista merkityksistä voi päätellä. Yleisesti voi sanoa, että adverbia egentligen käytetään ilmaisemaan jonkin ilmauksen tai sen osan emfaasia, samalla kun sana ilmaisee, että jokin asia on (hieman) toisin kuin ilmauksen loppuosa lupailee. Sanalla on myös spesifisempiä pragmaattisia funktioita. Artikkelissa tarkastellaan näistä funktioista kolmea: provosointia, eriävän mielipiteen esittämistä ja sitä, että väittää jotakin, vaikka ei itse asiassa väitäkään. Sanalla egentligen on varmasti useita muitakin pragmaattisia funktioita, mutta niitä ei käsitällä tässä artikkelissa.

  • 21.
    Westum, Asbjörg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    "Å du minns ju spanska, du?": på spaning efter konstruktionen av en pandemi2013Ingår i: Språken, tiden, rummet: festskrift tillägnad Lars-Erik Edlund på 60-årsdagen den 16 augusti 2013 / [ed] Daniel Andersson & Susanne Haugen, Umeå: Umeå universitet , 2013, s. 13-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Westum, Asbjörg
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Langum, Virginia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    I människan själv, eller utanför?: Föreställningar om pestens orsaker i lärda skrifter och folktro2015Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 24, nr 1, s. 11-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article examines how the causes of Black death were conceived and discussed in two distinct contexts; learned sources from late medieval England and oral Swedish legends that were collected and recorded many centuries aftr the outbreak. While focused on discussions of a particular disease - plague or what is known as the bacterium yersinia pestis - the geographical, chronological and material range enables a greater perspective upon the continuities and transitions of how theories of causality are framed.

  • 23.
    Westum, Asbjørg
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Åtta informanter om talspråk och språkförståelse i Frostviken: en pilotstudie2017Ingår i: Mellannorrland i centrum: språkliga och historiska studier tillägnade professor Eva Nyman / [ed] Lars-Erik Edlund & Elzbieta Strzelecka, Umeå: Kungl. Skytteanska Samfundet , 2017, s. 277-289Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
1 - 23 av 23
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf