umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 55
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Bergman, Ingela
    et al.
    Silvermuseet, Institute for Subarctic Landscape Research (INSARC), Arjeplog, Sweden.
    Ramqvist, Per H.
    Silvermuseet, Institute for Subarctic Landscape Research (INSARC), Arjeplog, Sweden.
    Farmer-fishermen: interior lake fishing and inter-cultural and intra-cultural relations among coastal and interior Sámi communities in northern Sweden AD 1200–16002017Ingår i: Acta Borealia, ISSN 0800-3831, E-ISSN 1503-111X, Vol. 34, nr 2, s. 134-158Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Although the productive fishing grounds had long attracted the Crown and the Church to northern Sweden, it was not until the sixteenth century that the judicial and fiscal powers of the Swedish Crown were exercised in full. Records show that the regular fishing in interior lakes formed a prominent enterprise among coastal farmer communities. This paper examines the social and economic context of farmers engaged in interior fishing with respect to the internal organization of village communities, principles of private and collective ownership, land-use strategies and inter-community relations. There are no a-priori assumptions about the coastal population being “Swedish”. Instead of applying ethnonyms, the terms “farmer” and “coastal” are used throughout the paper. The main area of investigation includes the coastal area of northernmost Sweden and the western parts of Finnish Lapland. The study shows that interior lakes fitted into village resource areas, long sanctioned by usage, and that usufruct belonged to village members collectively. A large part of the fishing lakes are situated in interior Sámi territory. Fishermen were internalizing Sámi place names, implying close relations between the groups. Archeological investigations point to subsistence strategies including systemic interior lake fishing being established before AD 1200. The authors propose that coastal and interior communities should be perceived as two economic strategies representing indigenous and pre-colonial land-use schemes.

  • 2.
    Bergman, Ingela
    et al.
    Silvermuseet Arjeplog.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Hunters of forests and waters: Late Iron Age and Medieval subsistence and social processes in coastal northern Sweden2018Ingår i: Acta Borealia, ISSN 0800-3831, E-ISSN 1503-111X, Vol. 35, nr 1, s. 1-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the course of the 14th century the Swedish Crown and the Catholic Church made robust attempts to include the areas beside the Bothnian bay within their central fiscal and clerical organization. Salmon fishing in the productive river rapids became major targets for external commercial interests. Written records inform us about the situation from the perspective of the exploiters. However, there is a story running in parallel – that of the local population already occupying the lands and the fishing grounds. The study aims to analyse the significance of hunting and fishing to the overall subsistence of coastal communities in northern Sweden during the period AD 500–1600. The social context is of particular interest, specifically in relation to the successive conformation by the local communities to the Swedish fiscal system. The study draws on archaeological records and on historical records from the 14th to the 17th century, in addition to ethnographic accounts for hunting and fishing. We conclude that the legal cultures embraced by the indigenous population and that of the Swedish central powers were in essence incompatible. The acquisition of land and fishing rights was never settled between two equal parties, but one-sidedly enforced by the party holding the pen.

  • 3.
    Josefsson, Torbjörn
    et al.
    Department of Forest Ecology and Management, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå, Sweden ; Institute for Subarctic Landscape Research, Arjeplog, Sweden .
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. nstitute for Subarctic Landscape Research, Arjeplog, Sweden.
    Hörnberg, Greger
    nstitute for Subarctic Landscape Research, Arjeplog, Sweden.
    The history of early cereal cultivation in northernmost Fennoscandia as indicated by palynological research2014Ingår i: Vegetation History and Archaeobotany, ISSN 0939-6314, E-ISSN 1617-6278, Vol. 23, nr 6, s. 821-840Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The age of the introduction of cereal cultivation in northern Europe has long been debated by researchers from many disciplines, in particular archaeology and palaeoecology. Over the past 40 years extensive palynological data have been collected concerning pre-industrial land use in northern Fennoscandia. This paper reviews palynological studies that include records of fossil cereal pollen from northernmost Sweden, Finland and Norway at latitudes north of 63A degrees N. The geographical extent of known early cultivation sites is constantly expanding, with more than 100 records of cereal pollen pre-dating ad 1700. The oldest records of scattered cereal pollen derive from Neolithic times. Periods of continuous cultivation, indicated by cereal pollen recorded recurrently in the sediment profiles, derive from the Late Neolithic and Early Bronze Age. Collectively, the reviewed pollen records indicate that cereal cultivation was first introduced into areas close to the coast and later to the interior, and that it may have been practiced locally long before sedentary settlements based on intensive cultivation were established during medieval times. The data do not indicate a latitudinal spread of cultivation from south to north. However, methodological problems relating to pollen morphology of cereals, site characteristics and lack of connections to archaeologically excavated sites imply that the value of many early cereal pollen finds remains unclear. To increase our understanding of the context in which cereal cultivation was introduced in northernmost Fennoscandia, multidisciplinary studies integrating palaeoecology, archaeology and history are needed.

  • 4. Klang, Lennart
    et al.
    Lindgren, BrittaUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.Ramqvist, Per HRegional Arkeologi, Mitthögskolan i Örnsköldsvik.
    Hällbilder och hällbildernas rum2002Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 5. Klang, Lennart
    et al.
    Lindgren, Britta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Ramqvist, Per H
    Regional Arkeologi, Mitthögskolan i Örnsköldsvik.
    Hällbilder och hällbildernas rum: inledning2002Ingår i: Hällbilder och och hällbildernas rum / [ed] Lennart Klang, Britta Lindgren, Per H Ramqvist, Örnsköldsvik: Mitthögskolan , 2002, s. 1-7Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Liedgren, Lars
    et al.
    Silvermuseet i Arjeplog, Insarc Torget SE-938 31 Arjeplog, Sweden.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Medeltida gårdar i Böle by, Lövånger2017Ingår i: Arkeologi i Norr, ISSN 0284-558x, Vol. 16, s. 135-159Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A tax register (Gustav Vasa's jordebok), from 1543, shows that there were 148 tax units or farms in Lövånger parish at the time. This paper records excavations conducted in 2014 in one of the villages named Böle. Two farmsteads were partly excavated. One (Lövånger parish no. Raä 508) consisted of two house foundations and an ancient field with clearance cairns, and another (Lövånger parish no Raä 621) consisted of three house foundations, a cellar and clearance cairns.

    Radiocarbon datings show that the farmsteads were used during the 12th–15th centuries. A coin was found, a so called "klipping", which can be dated to the early reign of King Gustav Vasa, 1521–1523. Most of the artefacts found came from refuse deposits, containing large amounts of burned and unburned bone fragments. Nearly all of the identified bones (c. 97–98 %) came from domesticated animals, such as cattle, sheep and goat. Sources of the few identified bones from wild game included seal, hare, pike and perch.

    Areas covered by house foundations on the two sites varied from c. 20 - 50 m2. All foundations had cairns in one corner, marking fireplaces. The houses on the foundations were probably timber-framed, like most houses in the area during historical times. In and outside the houses, pieces of bricks and burned clay were found, showing that the farmers used bricks, at least to some extent in the fireplaces, as early as the 14th century.

  • 7.
    Liedgren, Lars
    et al.
    Silvermuseet, Arjeplog.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Noel Broadbents lappar och labyrinter2012Ingår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 107, nr 3, s. 212-217Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8. Lobanova, Nadezhda
    et al.
    Ramqvist, Per H.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Petroglyphs (rock art)2016Ingår i: Encyclopedia of the Barents Region: vol. 2, N-Y / [ed] Mats-Olov Olsson, Fredrick Backman, Alexey Golubev, Björn Norlin, Lars Ohlsson, Oslo: Pax Forlag, 2016, s. 159-165Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 9.
    Ramqvist, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Depå handel bebyggelse: Raä nr 36 i Stige, Indal sn, Medelpad. En öppen arkeologisk undersökning med tillgänglighet och folkbildning i centrum. En bildbetonad rapport från aktiviteterna den 25 augusti - 19 september 20032003Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Ramqvist, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Edblom, Lena
    Närmare bestämt: Forntiden: studiebok 1. De första åtta millennierna2002Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    A burial mound dissection in Sweden2015Ingår i: Field archaeology from around the world: ideas and approaches / [ed] Martin Carver, Bisserka Gaydarska, Sandra Montón-Subías, Springer, 2015, s. 169-173Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 1949, it was decided to excavate the first of the four Migration Period large mounds in Högom at a cemetery a few kilometers west of Sundsvall in the county of Medelpad, North Sweden. Concentrations of large mounds (>20 m in diameter) in Scandinavia are known at Old Uppsala in Uppland, Bertnem in Trøndelag, and Borre and Snartemo. Often arranged in rows, these are high status burials representing generations of regional leadership. The four mounds in Högom ("mounds") Medelpad north Sweden clearly belonged to this exclusive group. When investigations began in 1949, the site had been largely forgotten and was encumbered by houses, barns and cellars, driveways and threshing places. The National Heritage Board decided to purchase the area, remove the buildings, and restore a cultural landscape around the cemetery. But before restoration, it was decided to investigate the most damaged of the burial mounds (No. 2). The project was one of exceptional innovation.

  • 12.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Arkeologi i Norr2014Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Arkeologi i norr2012Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Arkeologi i norr2010Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Arkeologi i Norr2009Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Arkeologi i Norr2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Arkeologi i Norr. 10, (2007)2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Arkeologi i norr 162017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Ramqvist, Per H
    Regional Arkeologi, Mitthögskolan i Örnsköldsvik.
    Aspekter på hällbilderingas stil och rumsliga fördelning2002Ingår i: Hällbilder och och hällbildernas rum / [ed] Lennart Klang, Britta Lindgren, Per H Ramqvist, Örnsköldsvik: Mitthögskolan , 2002, s. 87-101Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Aspekter på hällbildernas stil och rumsliga fördelning2002Ingår i: Studier i regional arkeologi, ISSN 1650-1993, nr 2, s. 87-101Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Ramqvist, Per H
    Regional Arkeologi, Mitthögskolan i Örnsköldsvik.
    Digitala och andra älgar: bidrag till dokumentationen av hällmålningar2002Ingår i: Hällbilder och och hällbildernas rum / [ed] Lennart Klang, Britta Lindgren, Per H Ramqvist, Örnsköldsvik: Mitthögskolan , 2002, s. 119-129Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Digitala och andra älgar: bidrag till dokumentationen av hällmålningar2002Ingår i: Studier i Regional arkeologi, ISSN 1650-1993, nr 2, s. 119-129Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    En brandgrav från äldre bronsålder: arkeologisk undersökning av stensättning på gravfältet Raä 77 i Röbäck, Umeå socken och kommun,Västerbottens län. Seminariegrävningen 20072009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    En skadad hög från vikingatid och nyupptäckta boplatsspår från förromersk järnålder: arkeologiska undersökningarvid Raä 36 i Stige, Indal socken, Sundsvalls kommun, Medelpad2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Fem Norrland: om norrländska regioner och deras interaktion2007Ingår i: Arkeologi i Norr, ISSN 0284-558x, nr 10, s. 153-180Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Folkvandringstida kammargravar: några omtolkningsförslag av Evebö- och Snartemogravarna2011Ingår i: Viking, ISSN 0332-608X, Vol. LXXIV, s. 103-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 27.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Fångstgropar, vad är det?2011Ingår i: Hembygden - Ångermanlands & Medelpads hembygdsförbund, ISSN 1100-0554, nr 4, s. 8-9Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Ramqvist, Per H.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten.
    Gene: on the origin, function and development of sedentary Iron Age settlement in northern Sweden1983Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis deals with questions concerning the sedentary settlement in central Norrland: its origins, function and development. This type of settlement appears at the start of our calendar. The material comprises an almost fully excavated farmstead from the Early Iron Age (1-600 A.D.), situated on Genesmon in the parish of Själevad, northern Ångermanland. Particular stress has been put on the description of the individual structures and on questions concerning the construction and room-division of the houses. The farm's resource utilization, handicrafts and development are also analysed and discussed.The basic material for the thesis has been obtained through archaeological excavations. To a limited degree a comparative method has been used with regard to the form and content of the farm settlement. In addition data has been extracted from the presence, distribution and species of carbonized seeds, which were collected from post-holes, hearths and other features in and around the nine house foundations found hitherto.Contrary to the views of previous research, the results show that even northern Ångermanland obtained sedentary settlement at about the same time as Hälsingland and Medelpad. With regard to the origin of this settlement a critical examination is made of previous research, which has largely been in agreement that it was a result of colonization from the Mälar Valley. Some circumstances are presented which can be interpreted rather as internal development under influence. The settlement on the excavated site at Gene consists of a farmstead, with a three-aisled long-house and smaller three-aisled houses nearby with special functions. The number of small houses increases with time. Only a few remnants of dividing walls have been encountered. Room analyses show that the long-house was probably divided into six rooms or sections, each with its own function. The general layout and this room-division corresponds well with other contemporary houses in, for example, S.W. Norway and on Jutland. There are however tendencies towards regional differences. During the Migration Period both iron-forging and bronze-casting have taken place on the farm. These handicrafts were probably not carried out by professional smiths. The remains of bronze working show that relief brooches, keys, rings and pins were cast. A preliminary going-through of the literature also shows that bronze-casting was considerably more common on the Migration Period farms in Norden than one generally assumed. The farm on Genesmon is suggested to have been relocated during the 6th or 7th century A.D. Since a similar restructuring or movement of settlement can be noted over large parts of Norden during this period, the explanations for the relocation of the Gene farm must be sought in changes in a long-established inter-regional structure.

  • 29.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Geosocial diversitet under folkvandringstiden: Idéer utgående från Medelpad2012Ingår i: Arkeologi i Norr, ISSN 0284-558x, Vol. 13, s. 75-103Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The article discusses the way in which internal economic, social and religious structures and organisation during the Migration Period are reflected by archaeological remains in part of the county of Medepad, Central Norrland. The author shows that different parts of the landscape were centres for different functions within society. In four coastal valleys in close proximity in the northern part of Medelpad, each valley had its own societal profile. The Tunadal Valley may have had a judicial-religious orientation, while two of the neighbouring valleys, Ljusta and Västland, were totally different. The first exhibited a typical agrarian and the second a very aristocratic milieu. The valley of Västland contains several large mounds, including the largest in Central Norrland, and several continental imports including bronce vessels and glass objects. The northernmost valley, Timrå, had a clear military orientation.

    The author also discusses the different ways that the richer grave mounds are laid out. From the large, kingly mounds of Högom and the few others that have a diameter greater than 40 m, a wide spectrum of grave types is discussed, including those of hird-leaders, successful warriors and cult leaders.

  • 30.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Grisfest i Fröland?: nya resultat angående hög 3 i Högom, Medelpad – samt något om hög 42016Ingår i: Arkeologi i Norr, ISSN 0284-558x, Vol. 15, s. 91--118Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Storhögskomplexet i Högom (raä nr 1 i Selånger sn, Medelpad), utgjorde en central plats under yngre romersk järnålder och folkvandringstid. Platsen har varit föremål för omfattande arkeologiska undersökningar under åren 1949-1984. Resultaten av grävningarna blev sensationella och den först undersökta storhögen, nr. 2 (fig. 1), innehöll en av Nordeuropas rikhaltigaste kammargravar från folkvandringstiden (Selling 1952; Janson & Selling 1955). Det skulle dock dröja nästan fyra decennier sedan grävningarna avslutades 1952, innan mer omfattande, såväl nationell och internationell, publicering kom till stånd (Ramqvist 1990, 1992; Nockert 1991). Fram till 1960 undersöktes ytterligare två av storhögarna nr. 4 och nr. 3, samt några av de mindre högarna på gravfältet. Mycket litet av detta blev publicerat.

    År 1984 inleddes ett internationellt samarbete kring publiceringen av det rikhaltiga materialet. Publicerings- och dokumentationsprojektet initierades prof. Evert Baudou och författaren, båda vid Umeå universitet, som genom ett fruktbart samarbete med prof. Michael Müller-Wille vid Christian-Albrechts Universität i Kiel och dåvarande riksantikvarien Margareta Biörnstad vid Riksantikvarieämbetet lyckades vi dokumentera och publicera hela Högommaterialet. Två större volymer av Margareta Nockert (1991) respektive författaren (Ramqvist 1992) har publicerats. Därtill en rad övriga publiceringar (bl. a. Ramqvist 1987a; b; 1988a; b; 1990; 1992; 1995a; b; 2000; 2014; Ramqvist & Müller-Wille 1988). Högom intar idag en central roll vid diskussionen om folkvandringstidens samhällen i Skandinavien och Nordeuropa och utgör en självklar del i läroböcker och uppslagsverk (t. ex. Ramqvist 2000; 2014). Mest ljus har av naturliga skäl fallit på den mycket innehållsrika kammargraven i hög 2, med det finns även helt unika företeelser i samband med hög 3 och 4. Föremålet för denna uppsats är främst bebyggelsespåren under hög 3, men det ska kort nämnas att även hög 4 bidrar på ett intressant sätt med nya iakttagelser.

  • 31.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Hampnästoften: tradition eller förnyelse?2009Ingår i: Arkeologi i norr, ISSN 0284-558x, nr 11, s. 93-114Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The paper deals with the old find of the thwart from Hampnäs, Själevad parish in Northern Ångermanland. Through Jakob Eklund the find spot for the thwart could be located. The thwart has been radiocarbon dated to c. 200 BC and has its almost exact paralell in the famous Hjortspring ship from Denmark. During the excavation of the supposed place for the find, we can conclude that both the character of the soil, the depth of the clay layer and the dating of organic material there, confirm Jakob Eklund´s tip. Based on the height above the present sea level and the radiocarbon dating  it can be concluded that when the ship, in which the thwart originally had been placed, were in action the sea level was c. 22 m over that of the present day. Since the find was made c. 11 m a. s. l. it means that the twart had sunk to the bottom of the sea which on this spot at that time was 11 m deep. Through an abnormal sedimenation the thoft was covered with first clay and silt and later with up to two meter sand sediments. Therefore it has been preserved.

    The last part of the aricle discusses how the thoft could appear in this northern district. Is it an heritage from the many depicted ships of the northern hunting groups or is it a result of the transition to a sedentary South Scandinavian life style during the Pre-Roman Iron Age? Both possibilities stays open until we find good examples of  Neolithic and Bronze Age ships used by the northern hunting and fishing societies

  • 32.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Kartering och registrering av lämningar på Bjarneyjar, Island2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Lokaliseringen av fyndplatsen för den s k Hampnästoften våren 20012010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Mapping and registration on Bjarneyjar, Iceland2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Mittnorden under det första årtusendet e Kr: ett urval artiklar av Per H Ramqvist2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Norrländska samspel under järnåldern2012Ingår i: Människor i vikingatidens Mittnorden: Föredrag vid de Mittnordiska Arkeologidagarna i Östersund 2010 / [ed] Ove Hemmendorff, Östersund: Jamtli Förlag , 2012, s. 32-53Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Några aktuella problemställningar inom nordlig arkeologi: ett urval artiklar av Per H Ramqvist2005Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 38. Ramqvist, Per H.
    Old Uppsala: people and powers in the shadows of the right: Vendel period, Viking Age, Middle Ages2019Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 139, nr 2, s. 376-379Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Om järnålderns och medeltidens bebyggelseetableringar i norr2014Ingår i: Arkeologi i norr, ISSN 0284-558x, Vol. 14, s. 81-105Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The article presents some new ideas about the Roman Iron Age and Migration Period site at Gene in Northern Sweden. The farm is situated in the northernmost fringe of the petty kingdom of Central Norrland. The people who settled at Gene are believed to have played a major role in trade and exchange with coastal groups northwards and inland groups west- and north-westwards. The place names connected to -gene- form a hydronym complex along the River Moälven, all the way up to Lake Vetasjön. At the end of that communication route a cremation grave, without any suprastructure and dated to c. AD 550, has been excavated. It contained high class weapons including a lance, axe, arrowheads, knives and a strike-a-light stone and was located at a site with Sami hearths. The arrow heads may have been forged in the Gene smithy.

    This type of hydronym complex, with archaeological nodes at each end, is believed also to be found in other smaller river systems north of Gene. Examples of possible similarities are exemplified by the River Åbyälven with its cremation grave from the Viking Age at Njallejaur near Arvidsjaur and the late Medieval site Lappviken upstream on the River Byskeälven. The smaller forest rivers have not been much discussed in earlier research. They were, however, much less exploited by later agriculture, settlement and water plants compared to the larger mountain rivers. Therefore it may be easier to find the fragile traces of early Scandinavian traders at the mouths of the forest rivers.

  • 40.
    Ramqvist, Per H.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Om äldre gravskick i det norrländska kustområdet2017Ingår i: Arkeologi i Norr, ISSN 0284-558x, Vol. 16, s. 87-110Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The article presents some new radiocarbon dates of burnt bones found in cairns and stone-settings in Northern Sweden. The author also describes the earliest known graves in the north. The low and discreet Late Mesolithic stone-settings, with red ochre and inhumations, seem to be elements of a northern burial tradition that continued into the Neolithic Period. The latest hitherto known of these descreet stone-settings was excavated west of Umeå in Västerbotten, and was radiocarbon dated to 1750-1520 BC. However, this grave lacked the typical red ochre. During approximately the same time monumental cairns were erected along the coast of Norrland. The oldest of these were traditionally believed to have been introduced during the Early Bronze Age and contain inhumations in long stone cists, which were replaced by cremations during the Late Bronze Age. However, new radiocarbon dates from five cremations in cairns and stone-settings strongly challenge that belief, placing all in the Early Bronze Age. The cremations in cairns are not necessarily the oldest monumental stratum. The author suggests that the cairns were linked to the introduction of agricultural activities along the coast during the end of the 3rd Millennium BC.

  • 41.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Provundersökning av husgrundsterrass Raä 70:1 i Allsta, Tuna sn, Medelpad Västernorrlands län2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Rekonstruktion av undersökt gravanläggning: Raä 36:1 i Stige, Indal socken, Sundsvalls kommun, Medelpad2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Ramqvist, Per H.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Review articles: Two perspectives on Iron Age southern Scandinavia2012Ingår i: Antiquity, ISSN 0003-598X, E-ISSN 1745-1744, Vol. 86, nr 332, s. 561-565Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    LOTTE HEDEAGER. Iron Age myth and materiality: an archaeology of Scandinavia AD 400–1000. xxx+ 286 pages, 93 illustrations. 2011. Abingdon: Routledge; 978-0-415-60602-8 hardback £80; 978-0-203-82971-4 e-book; 978-0-415-60604-2 paperback £24.99.

    FRANDS HERSCHEND. The Early Iron Age in South Scandinavia: social order in settlement and landscape (Uppsala University Occasional Papers in Archaeology 46). 450 pages, 124 colour & b&w illustrations. 2009. Uppsala: Uppsala Universitet; 978-91-506-2117-4 hardback.

    In this Scandinavian duet, on the earlier and later Iron Age, two distinctive voices can be heard. As Hedeager’s and Herschend’s books are both very comprehensive, I cannot give credit here to all the ideas and conclusions exposed there. Instead, I shall select interpretations which I find either good, or bad or challenging. The authors’ approaches are quite different: while Hedeager is close to the post-processual school, Herschend is . . .  Herschend.

  • 44.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Review of: Siegmar von Schnurbein, ed., Atlas der Vorgeschichte: Europa von den ersten Menschen bis Christi Geburt; Miroslav Buchvaldek, Andreas Lippert and Lubomír Košnar, eds, Archeologický Atlas Praveké Evropy / Archäologischer Atlas zur Prähistorischen Archäologie Europas2011Ingår i: European Journal of Archaeology, ISSN 1461-9571, E-ISSN 1741-2722, Vol. 14, nr 1-2, s. 276-276Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 45.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Reviews: Siegmar von Schnurbein, ed., Atlas der Vorgeschichte: Europa von den ersten Menschen bis Christi Geburt; Miroslav Buchvaldek, Andreas Lippert and Lubomír Košnar, eds, Archeologický Atlas Praveké Evropy / Archäologischer Atlas zur Prähistorischen Archäologie Europas2011Ingår i: European Journal of Archaeology, ISSN 1461-9571, E-ISSN 1741-2722, Vol. 14, nr 1-2, s. 276-276Artikel, recension (Refereegranskat)
  • 46.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Rock art and settlement: issues of spatial order in the prehistoric rock-art of Fenno-Scandinavia2002Ingår i: European landscapes of rock-art / [ed] George Nash and Christopher Chippendale, London and New York: Routledge, 2002, s. 144-157Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 47.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Rock art in Central Norrland (Sweden): reflections in settlement territories2003Ingår i: Rock art in landscapes - landscapes in rock art / [ed] Kalle Sognnes, Trondheim: Tapir Akademisk Forlag, 2003, s. 71-84Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 48.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Saddle and bridle from Högom, Central Sweden2017Ingår i: The Sösdala Horsemen: and the equestrian elite of fifth century Europe / [ed] Charlotte Fabech & Ulf Näsman, Höjbjerg: Jutland archaeological society , 2017, s. 221-235Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 49.
    Ramqvist, Per H.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Arkeologi och samiska studier.
    Silverdepåer och gravhögar: genvägar till vikingatidens bebyggelse2004Ingår i: Medelpadsboken 2004, Bergforsen: Medelpads Hembygdsförbund. Sundsvall. , 2004, s. 43-68Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Ramqvist, Per H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Undersökning av boplatsspår i Gene, Raä22, Själevad sn, Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län: seminariegrävningen 20082010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
12 1 - 50 av 55
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf