umu.sePublications
Change search
Refine search result
1234 101 - 150 of 188
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 101.
    Källström, Eva
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Hall, Birgitta
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Skam kopplat till depression: Det psykoterapeutiska arbetet med affekten skam tillsammans med depressiva klienter2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka psykoterapeuters erfarenheter av kopplingen mellan skam och depression i psykoterapi. Fyra legitimerade och erfarna psykodynamiska psykoterapeuter intervjuades. Intervjumaterialet grundades på olika teman, och dessa var hur terapeuterna uppmärksammar och arbetar med skam kopplat till depression.  Studien genomfördes med kvalitativ metod och tematisk analys. Resultatet visar att skam är en affekt som kan vara inkapslad i skuld och som är svår att uppmärksamma och arbeta med tillsammans med klienten. Resultatet pekar också på att affekten skam är stark, kan ha många olika ansikten och ofta är dold. Det framkommer också att om man inte kommer åt skammen så löses inte depressionen. Dessa svårigheter förutsätter att man som psykoterapeut är medveten om sin egen skam. Andra svårigheter kan vara att det finns så lite skrivet och forskat om kopplingen mellan skam och depression. Kanske är det i sin tur en anledning till att ämnet inte har så stort fokus i psykoterapeutprogrammet. 

  • 102.
    Labraaten, Anita
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Att vara pappa ifrån allra första början: en intervjustudie om förstagångspappors erfarenhet av delaktighet och stöd2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under de senaste två till tre årtionden har vårdpersonalen som möter barnfamiljer börjat uppmärksamma att pappan har en egen och självständig roll till sitt barn och i familjens liv.

    I följande kvalitativa studie får vi ta del av några förstagångspappors erfarenheter av hur deras delaktighet har varit under graviditeten, under förlossning och BB-tiden samt under den första tiden tillsammans med sitt barn. De berättar också om hur deras erfarenheter av stöd har varit under samma tid, ifrån såväl deras personliga som det professionella nätverket. 

    Det visar sig att dessa pappor har varit engagerade tillsammans med sin partner ifrån allra första tiden av graviditeten. De har deltagit i förberedelserna hemma, vid besök hos barnmorskan och vid föräldrautbildningen och de har varit med sitt barn till BvC.

    Papporna har medvetet prioriterat tid tillsammans med sitt barn och familjen och varit angelägna om att lära känna sitt barn och delta i omsorgen och skötseln på ett självständigt sätt. Samspelet med sin partner har byggt på ömsesidig respekt vilket har inneburit att papporna har haft förmågan att både ta aktiv del i skötsel och omsorg, men också funnits där som ett stöd till sin partner, allt utifrån barnets behov.

    Det framkommer i studien att papporna har uppskattat stödet ifrån mor-och farföräldrar och syskon när stödet har anpassats och utgått ifrån deras behov. Även stödet ifrån vänner som själva har barn har också haft stor betydelse.

    Dessa pappors erfarenhet av stöd ifrån det professionella nätverket har varit mycket positivt, bortsett från BB-tiden där de saknade information, praktiskt stöd och bra bemötande. Annars beskriver papporna att personalen har vänt sig till dem lika mycket som till mammorna och att de har haft möjlighet att ställa egna frågor.

    Det är angeläget att personalen på BB utformar rutiner för information och omhändertagande av de nyblivna förstagångsföräldrarna under den korta tid som de idag är på BB. Likaså att personalen där uppmärksammar att ett respektfullt bemötande har stor betydelse för hur starten blir för den nyblivna familjen.

  • 103.
    Landström, Birgitta
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Stedmon, Helene
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Patientsuicid -: Terapeuters upplevelser och påverkan ur ett systemiskt perspektiv2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I yrket som terapeut är ämnet suicid ständigt närvarande. När professionella terapeuter hamnar i

    kris blir reaktionen lika stark som hos andra människor. Vår utgångspunkt var att patientsuicid är

    en händelse som inte hanteras optimalt i arbetsorganisationen, vilket leder till psykiska, fysiska

    och sociala konsekvenser för terapeuten, både på arbetsplatsen och i privatlivet. Syftet med

    studien är att öka kunskapen inom psykoterapiområdet om vad som händer vid ett patientsuicid,

    bli medveten som terapeut, enskild individ och organisation hur ett patientsuicid påverkar ur ett

    systemiskt perspektiv. Organisationens förbättrade förmåga att hantera ett patientsuicid bör

    kunna få positiv betydelse för terapeuten då kunskapen ökar om hur terapeut och system samverkar.

    Studien grundar sig på sex terapeuters upplevelser av patientsuicid. I resultatet framkommer

    vad dessa terapeuter upplevt, samt deras synpunkter på vad som skulle kunna förbättras vid

    framtida patientsuicid. Ett fynd vi gjort är att det bör finnas en flexibilitet i organisationen för

    individuella bedömningar vad gäller behov av stöd till drabbade terapeuter. Sättet på vilket

    terapeuter meddelas om patientsuicid, samt av vem, får olika effekter på terapeuten. Organisationen

    kan utvecklas vad gäller bemötandet av den terapeut som drabbas av patientsuicid. Ytterligare

    ett viktigt fynd och förbättringsområde är rutiner kring hantering av kontakt med anhöriga.

  • 104.
    Landström, Mariann
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Kognitivt förhållningssätt: En studie av kognitivt förhållningssätt i primärvården 2007Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har det blivit allt vanligare med den kognitiva inriktningen i primärvården och flera landsting har utbildat sjukvårdspersonal i kognitivt synsätt, teori och metod.

    I Umeå har cirka 200 personer från sjuk- och primärvården utbildats och syftet med denna uppsats är att ta reda på om personalen har kunnat tillämpa ett kognitivt förhållningssätt efter att de gick utbildningen.

    Denna uppsats handlar om en undersökning bland 25 personer som gick utbildningen under 2005 och jag har även gjort fördjupade intervjuer av två av deltagarna i studien.

    Enkätundersökningen visar att samtliga i studien tyckte att introduktionsutbildningen hade varit värdefull. Av deltagarna ansåg 86 % att de hade förändrat sitt förhållningssätt i kognitiv riktning efter utbildningen och de beskriver att de har fått flera verktyg att använda i patientarbetet. De lyssnar och frågar om patientens tankar och känslor på ett annat sätt än tidigare och deras inställning är att patienten är den som har kunskap om sin egen situation. Detta bekräftas även i intervjuerna och det framgår att intervjupersonerna arbetar i linje med den kognitiva terapins principer.

  • 105.
    Levin, Anneli
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Emma, Langendoen
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Unified Protocol: Utvärdering av en gruppbehandling inom psykiatrisk öppenvård2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om det skett en förändring av självskattade symtom och upplevd funktionsnivå hos patienter inom psykiatrisk öppenvård efter deltagande i gruppbehandling med Unified Protocol, en transdiagnostisk manualbaserad KBT behandling. För att besvara frågeställningarna användes longitudinell observationsstudie med för och eftermätningar för att undersöka eventuella förändringar på individnivå. Självskattningsformulär insamlades i kvalitetssäkringssyfte i pågående behandling. Clinical Outcomes in Routine Evaluation - Outcome Measure (CORE-OM), Beck Depression Inventory - Second Edition (BDI-2) samt Beck Anxiety Inventory (BAI) användes i studien. Deltagarna utgjordes av totalt åtta patienter i befintliga behandlingsgrupper. Resultatet visar att flera deltagare uppnår reliabla förbättringar vad gäller skattningar för flera av instrumenten. Bilden är dock inte entydig och många deltagares skattningar måste, utifrån använda mätmetoder, betraktas som oförändrade. Några deltagare uppnår klinisk signifikant skillnad när det gäller skattningar av symtom samt funktion. Sammantaget talar de förbättringar som uppnås för att denna behandling har varit hjälpsam för vissa individer och att metoden Unified Protocol kan rekommenderas i psykiatrisk öppenvård. Dock kan ytterligare anpassning behövas samt att urval av patienter studeras ytterligare.

  • 106.
    Lindahl, Bibbi
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Waltman, Marlene
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    ”…fast det liksom inte syns”: Mentaliseringsprocesser under föräldragruppgruppbehandlingen Perspektiv2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föräldrars förmåga att mentalisera kring sina barn har betydelse för barnens utveckling av affektreglering och trygg anknytning och därmed deras psykiska hälsa. Utifrån betydelsen av föräldramentalisering och att behandling i grupp understödjer mentalisering studerades mentaliseringsförmåga och eventuell förändring av denna under föräldragruppbehandlingen Perspektiv. Metoden som är nyutvecklad syftar till att stärka föräldramentalisering. Frågeställningar som utforskades var hur mentaliseringsprocesserna såg ut, om det fanns någon tendens till förändring hos föräldrarna med avseende på förmågan att reflektera kring barnets inre och se sitt eget bidrag till barnets mentala tillstånd och föräldra-barn-relationen. Datainsamlingsmetod var deltagande observation med ljudupptagning av 4 sessioner av 13. Behandlingen gavs inom barn- och ungdomspsykiatrin och informanterna bestod av 14 föräldrar till totalt 9 barn, i åldrarna 6 till 12 år, med stora svårigheter att hantera sina känslor. Session 3, 6, 9 och 12 transkriberades och en tematisk analys av materialet resulterade i fem teman; Om förälderns inre, Generationsperspektiv, Föräldrars inflytande, Barnet har ett inre ”… fast det liksom inte syns” och Att kunna dela inre upplevelser. Resultatet tyder på en tendens mot ett mer mentaliserande förhållningssätt hos föräldrarna i slutet av behandlingen och i session 9 och 12 ger föräldrar explicit uttryck för att det är viktigt att kunna dela inre upplevelser. Slutsatsen blir att behandling med fokus på föräldramentaliseringsförmåga bör erbjudas inom BUP till föräldrar vars barn har stora affektregleringssvårigheter.

  • 107.
    Lindberg, Eva
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Se till mig som liten är: Psykoterapeuters erfarenheter och reflektioner över att arbeta med föräldrakonflikter och samtidigt behålla barnperspektivet2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att belysa hur psykoterapeuter inom BUP uppfattar och arbetar

    med föräldrakonflikter samtidigt som de försöker upprätthålla behandlingsallianser och

    barnets perspektiv i behandlingsarbetet. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ

    intervjustudie med fyra informanter, med varierande tid sedan examen. Det framkommer att

    det psykoterapeutiska arbetet även innefattar delar av psykopedagogiska inslag om

    föräldrakonflikternas inverkan på barns utveckling och psykiska mående. Psykoterapeuterna

    anser att de behöver vara följsamma och flexibla för att kunna möta varje familjs behov samt

    att de har behov av arbetskolleger för att kunna dela upp samtalen i olika grupperingar/

    konstellationer. En annan viktig aspekt som framkommer i studien är bedömningen att

    föräldrarnas mentaliseringsförmåga försämras vid konflikter och att det påverkar

    utformningen av behandlingsinsatsen. Slutsatsen är att mentaliseringsbefrämjande

    behandlingsinterventioner, behandlingsformer bör användas för att stärka och bidra till en mer

    gynnsam situation för barn och föräldrar i föräldrakonflikter.

  • 108.
    Lindberg, Marie
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Segall, Pia
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    En studie av uttryckande konstterapi: En intervjuundersökning där åtta tonårsflickor berättar om sina upplevelser av uttryckande konstterapibehandling i grupp Marie Lindberg och Pia Segall2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie är ett kvalitetssäkringsprojekt inom BUP och syftet med studien är att undersöka och få fördjupad kunskap om tonårsflickors upplevelser av att ha gått i uttryckande konstterapibehandling i grupp.

     

    Uttryckande konstterapi är en psykoterapimetod, som förutom det verbala språket använder sig av olika konstnärliga icke-verbala språk såsom bild, musik, dans/rörelse, samt poesi, psykodrama och saga/myt i behandlingsprocessen. Metoden finns inom Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) inom Landstinget i Värmland (LiV).  

     

    Deltagare i studien är tonårsflickor mellan 15 och 19 år, som deltagit i uttryckande konstterapi i grupp inom BUP. De tillfrågades om det varit hjälpsamt och i så fall vad var det som var hjälpsamt? Åtta forskningsintervjuer med öppna frågor har genomförts och materialet har sedan bearbetats utifrån Tematisk analys.

     

    Resultatet som framkom ur intervjustudien visar på att behandlingen har haft positiva effekter både på kort och lång sikt. Den kreativa processen i metoden innebar att deltagarna genom att använda sig av de konstnärliga uttryckssätten fick kontakt med sitt inre och att de kunde ge sitt inre ett uttryck. Detta medförde att de kunde använda sig av skapandet som affektreglering under terapin och att de fortsatt med det över tid. Grupprocessen hade en viktig funktion som trygg bas att utgå ifrån och en säker hamn att återvända till. Sammantaget medförde metoden att mentaliseringsförmågan föreföll öka hos gruppdeltagarna.

  • 109.
    Lindberg, Susanne
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Varmin, Ylva
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Medveten närvaro: som en förmåga att skapa terapeutisk allians2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studiens syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan terapeuters förmåga till medveten närvaro och patienters skattningar av upplevd allians. Undersökningsgruppen bestod av 6 terapeuter med minst grundläggande psykoterapeututbildning. Alla terapeuterna jobbade på samma mottagning för unga vuxna. Patientgruppen bestod sammanlagt av 282 patienter, 16-22 år som alla var kopplade i olika antal till de sex medverkande terapeuterna. Patientskattningarna var utförda under hela 2015 på samtal 1, 2 och 3 vid den berörda mottagningen. Självskattningsinstrumentet KIMS (Kentycky Inventory of Mindfulness Skills) administrerades vid samma tidpunkt för samtliga terapeuter.

     

    Ingen signifikant samvariation kunde uppmätas mellan terapeuternas helskalemått på KIMS och SRS (Session Rating Scale) hos patienterna för samtal 1, 2 och 3. Endast vid indelning i delskalemått kunde en signifikant korrelation påvisas (.160 på 0.01 nivå) mellan KIMS delskala “Agera med Medvetenhet” och samtal 2. Takeffekt kunde uppmärksammas på SRS skattningarna och terapeuterna fick höga poäng på KIMS. Resultatet på KIMS visar på att terapeuterna hade en hög grad av medveten närvaro och patienternas skattningar av upplevd allians visar på höga värden. Diskussion om möjliga confounders lyfts fram för att problematisera resultaten.

  • 110.
    Lindbäck, Stina
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Att tala om sexualitet2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studiens syfte var att undersöka klienters erfarenheter och tankar kring att samtala om sexualitet i terapirummet. I försöket att besvara detta genomfördes intervjuer med tre individer som samtliga hade erfarenhet av lång psykodynamisk terapi bakom sig och terapi vid flera tillfällen. Tre intervjuer genomfördes och analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att ämnet sexualitet i terapirummet är ett svårt ämne och hinder och möjligheter i ämnet finns hos båda parter, ett tabuerat och känsligt ämne att samtala om, vilket inte togs upp av terapeuter naturligt enligt samtliga informanters utsagor. De menar att terapeutens normer och värderingar påverkar om ämnet sexualitet upplevs möjligt att tas upp i samtal och reflektera över av klienter. Även tid och förmåga hos terapeut att skapa tillit och trygghet i terapirummet som en betydande faktor. Klientens egen förmåga att knyta an, pröva sig fram kring vad som är möjligt att samtala om i ämnet med terapeuten, beskrivs som faktorer som påverkar även hur lång tid terapin pågår, styr över nivå och fördjupning av ämnet sexualitet. Det framkom även att klienter upplevde okunskap och oerfarenhet bland terapeuter i ämnet sexualitet och att det fanns en upplevelse av att undvika ämnet utifrån terapeutens tillkortakommanden. I studien avspeglas att trender och normer utvecklas och förändras i olika kontext och över tid, vilket kräver av terapeuter ett öppet, nyfiket förhållningssätt och ett eget driv att fördjupa och uppdatera sig i ämnet. Okunskap hos terapeuten kan göra att klienter anpassar sig vilket kan påverka klienters läkning och eventuellt förlänga lidande som berör området sexualitet.

  • 111.
    Linder, Marita
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Sandström, Britt-Marie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Är familjeterapi tillämpligt på en psykiatrisk mottagning?: Utvärdering genom ”samforskning”2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på om familjeterapi är tillämpligt på en psy­kiatrisk mottagning. Vi har intervjuat fyra familjer och deras behandlare för att få svar.

    Denna uppsats kan ses som en explorativ och kvalitativ studie

    Vi har använt färdigformulerade, halvstrukturerade ” öppna frågor” och utvärderat enligt ”sam­forskningsmodellen”, d.v.s. vi har bjudit med klienter som medforskare för att försöka förstå vad som är verksamt och inte verksamt i familjesamtalen.

    De patienter och familjer vi intervjuat bekräftar familjeterapins synsätt, nämligen det faktum att när någon mår dåligt, påverkas hela familjen och dess nätverk,

    Samtliga patienter och deras anhöriga, som deltagit i denna studie, uttrycker att de fått hjälp när de sökt psykiatrisk vård.

    Även anhörigas behov har synliggjorts.

    Patienterna och deras nätverk har satt stort värde på relationen till ”sina” behandlare, som varit en trygghet och ett stöd under sjukdomstiden.

    Vi har genom studien kunnat fastställa att saklig och realistisk information är en viktig del i kon­takten med patienter och deras anhöriga.

    De flesta patienter och anhöriga upplever att det är viktigt att bli lyssnad på och tagen på allvar.

    Relationerna och samarbetet med behandlare påverkar patienters och anhörigas relationer till andra människor på ett positivt sätt.

    Resultaten går inte generalisera, men vårt huvudintryck är att familjeterapi är tillämpligt på en psykiatrisk mottagning.

     

  • 112.
    Lindgren, Carin
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
      ”Jag önskar att jag skulle kunna dra mig undan folk och ändå må bra, men det gör jag inte”: En uppsats om mobbning, självbild och psykisk hälsa2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att få kunskap om vilken betydelse och vilka samband som kan finnas mellan att ha varit utsatt för mobbning under grundskoletiden och den egna upplevelsen av psykisk hälsa i vuxen ålder. Den här lilla studien har genom litteraturstudier och intervjuer sökt samband mellan mobbning, självbild och psykisk hälsa.

    Enligt litteratur finns sambandet mellan mobbning och psykisk ohälsa via låg självkänsla och lägre känsla av kontroll. Mobbning påverkar individers självkänsla och känsla av yttre kontroll vilket i sin tur påverkar den enskildes psykiska hälsa. En norsk undersökning på en vuxenpsykiatrisk mottagning har visat att de patienter som blivit mobbade som barn hade fler psykiatriska symtom än de som inte mobbats. De unga vuxna som intervjuats för den här uppsatsen har beskrivit hur mobbning påverkat dem. Alla tre har beskrivit hur deras självbilder och självkänsla påverkats av den mobbning de utsattes för under skoltiden och deras relationer till andra människor. Däremot har de svårare att se en koppling mellan mobbning och de psykiska besvär de lider av idag, utan de lägger förklaringen vid egen sårbarhet. Som helhet ger studiens empiriska del stöd för de samband som presenteras i litteraturen mellan mobbning och självbild och självkänsla. Dock visas en skillnad mellan personernas egen uppfattning om sambandet mellan psykisk hälsa som vuxen och mobbning under skoltiden än det som presenteras i litteraturen.

  • 113.
    Lindgren, Christian
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Möte utan mellanhänder: Upplevelser av arbetssituation och trivsel sett i ljuset av förändrat mottagande av familjer inom en BUP klinik2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen är en redovisning av resultatet i en enkät undersökning som gjordes kring en arbetsgrupp. Utgångspunkten för undersökningen är enkäten som gruppen svarade på under sitt arbete under våren 2007. En enkät före testet, en i mitten och en i slutet av testperioden

    Undersökningen handlade om hur personalen på BUP påverkas i sin arbetssituation och trivsel med ett förändrat mottagande/organiserande kring familjer/ärenden. Under 5 månader våren 2007 arbetade 15 deltagare som anmält sig till en testgrupp med ett nytt sätt att arbeta. Sammansättningen av testgruppen var tvärvetenskaplig. Mottagandet av familjer/ärende gjordes av en dagansvarig som tog emot alla ärenden den dagen via telefon, remiss eller direkta möten. Svaren i enkäten har klustrats i KASAM (känsla av sammanhang) begreppen Meningsfullhet, Hanterbarhet och Begriplighet (Antonovsky, 1991). Resultaten visade att trivseln har ökat över tid och att arbetssituationen är mer meningsfull, hanterbar och begriplig. Skillnaderna var statistiskt signifikanta mellan enkät 1 och 2 dock ej mellan 2 och 3. De slutsatser som jag dragit utifrån det goda resultatet är att det långa förberedelsearbetet som flödesgrupp och testgrupp genomfört, har inneburit att implementeringen i testgruppen har fungerat på ett bra sätt. En till faktor som jag pekat på är att den enskilde har valt och blivit vald att arbeta i testgruppen.

     

  • 114.
    Lindgren Sandström, Lillemor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Öberg, Torbjörn
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Psykospatienters upplevelser av bemötande, medicin och medicinering : Resultat av en enkätundersökning till patienter vid Tips-teamet, våren 20072007Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi har i vårt arbete i ett öppenvårdsteam, som vänder sig mot nyinsjuknade i psykos i öppenvård, ofta mött patienter som avbrutit medicineringen. Inte alltid en gång, utan ibland flera. Vi har även kunnat konstatera att de biverkningar psykofarmakan ger, är ibland mycket plågsamma.

    Vi har i denna uppsats dels gjort ett kvalitetssäkringsarbete för vår behandlingsenhet, där ett tidigt bemötande och samarbetet med anhöriga och patienten är några av hörnstenarna. Vi har även undersökt vilka orsaker och grunder våra patienter tycker att ett avbrytande av en ordinerad medicinering kan ha.

    Samtliga aktuella patienter vid vår behandlingsenhet, TIPS-teamet i Umeå, skulle få fylla i en patientenkät. Svarsfrekvensen blev 70 %.

    Resultatet visade att TIPS-teamet behöver förbättra sig i att tidigt försöka nå nyinsjuknade psykotiker och deras familjer samt att man på ett bättre sätt vinnlägger sig om att informationen man ger patienterna angående deras medicinering är tillräcklig.

    Patienterna var i stort nöjda med den vård och det bemötande man hade erhållit hos TIPS-teamet.

    Vad gäller patienternas upplevelser av och motivation att avbryta ordinerad medicinering, uppgav många att en orsak var att de ville känna sig friska. Biverkningar var en starkt bidragande orsak, men även kostnaden för medicinen kunde motivera drygt 30 % att avbryta sin medicinering.

     

  • 115.
    Lindström, Birgit
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Bildterapi och ätstörningar, en kvalitativ studie av patienters upplevelser.: ”Jag släppte på kontrollen och lät saker bli som dom blir”.2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att via beskrivningar av upplevelser och erfarenheter hos patienter med ätstörningsproblematik som erhållit bildterapi i grupp, skapa en fördjupad förståelse om den bildterapeutiska processen. I resultatet framträder hur processen gestaltats. Bildprocessen indelades i tre utvecklingsfaser med övergripande teman; avvaktande- prövande- bearbetande. En gruppindelning tydliggör hur många av patienterna som påbörjade en utvecklande process i bildterapin. För de flesta blev bildterapin en viktig behandlingsinsats där en bildprocess startade, några få stannade upp i en kontrollerande låst position.

     

  • 116.
    Lissgård, Ingela
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Föräldrautbildning: Intervjuundersökning familjerådgivningens medverkan i föräldrautbildningen i Leksand  2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att värdera och vidareutveckla Familjerådgivningens medverkan i föräldrautbildningen i Leksand. Studien omfattar intervjuer med 35 föräldrapar som deltagit i föräldrautbildningen. Samtliga intervjuade föräldrar hade vid intervjutillfället barn i åldrarna 1 till 1 ½ år.  Materialet tolkades med hjälp av en kvalitativ innehålls analys.

        

    Resultatet visar att det är en stor samstämmighet beträffande föräldrarnas synpunkter, tankar och erfarenheter av föräldrautbildningen.  En majoritet av föräldrarna som deltog i undersökningen upplevde Familjerådgivningens medverkan i föräldrautbildningen som viktig och meningsfull. Flera föräldrar förmedlade via intervjuerna att utbildningen hade medfört en förbättrat parrelationen och utvecklat föräldraskap.

     

    De teman som Familjerådgivningen tog upp i samtalen handlade om Familjerådgivningens verksamhet, vikten av att vårda sin relation, tids prioritering, sexualitet och samliv, känslor och förväntningar. Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna önskade en fördjupad dialog inom tre olika teman. Kvinnorna ville ha mera information och samtal kring sexualiteten och hur den påverkas av barnafödandet. Männen önskade mer utrymme för samtal om skillnader mellan män och kvinnor. Det tredje viktiga ämnet var samtal om konfliktlösning. Studien visar att föräldrautbildningar borde ge mer utrymme för dessa områden, något som kommer att prövas i kommande utbildningsprogram.

     

     

  • 117.
    Ljungberg, Jerker
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Keskiniva, Sinella
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Nya färdigheter efter kurs i Återfallsprevention för missbrukare: En intervjustudie om deltagarnas tillämpning av färdigheter2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi har i denna studie valt att fördjupa oss i återfallsprevention (ÅP). Metoden utgår från

    kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingsmetoden ges i kursform med syfte att hjälpa

    klienter att undvika återfall vid missbruks och beroendeproblem. Studier finns som mäter

    evidens på gruppnivå, men det saknas studier som beskriver de personspecifika sätt på vilka

    den enskilde kursdeltagaren förvärvar och tillämpar nya färdigheter efter ÅP. Syftet med

    uppsatsen är därför att undersöka hur kursdeltagare personspecifikt tillämpar nya färdigheter

    för att undvika återfall efter avslutad kurs i ÅP. Hur hanterar deltagare: Alkoholsug, att göra

    en konsekvensanalys, att genomföra problemlösning, att tacka nej till alkohol, att upptäcka

    varningssignaler om återfall, att planera för nödsituationer som kan leda till återfall? Fyra

    informanter i åldern 50-65 år, jämn procentuell fördelning utifrån kön, som genomgått ÅP

    under åren 2011-2012 i Västerbotten, intervjuades. Intervjuerna genomfördes under våren

    2013 med två intervjuare. Intervjuerna spelades in på band. Intervjumaterialet analyserades

    utifrån en latent innehållsanalys. Resultatet visar att kursdeltagare tillämpar sina färdigheter

    personbundet utifrån behov och resurser genom tre olika tillvägagångssätt: automatiserat,

    analyserat och accepterat. Ett fynd var också att kursdeltagarna upplever en högre grad av

    Self-efficacy. Slutsatsen är att tillämpningen av de inlärda färdigheterna styrs av individens

    behov och resurser. Upplevelsen av ökad Self-efficacy kunde kopplas till samtliga färdigheter.

  • 118.
    Lundberg Andersson, Ingrid
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Nilsson, Monica
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    ”Kan psykoterapi förändra inre arbetsmodeller?”: -barnpsykoterapeuten som ”trygg bas”2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi har kommit att intressera oss för familjehemsplacerade barns särskilda villkor i sina försök att hitta sig själva och sin tillhörighet i ett komplext sammanhang. De här barnen befinner sig i ett ingenmansland och är ingens och allas. Deras särskilda sårbarhet visar sig i deras ofta svårbegripliga uttryckssätt. Barnen har stora svårigheter i relation till andra som tar sig uttryck i att de har svårt att knyta an i familjehemmet och i relation till andra barn och vuxna.

     

    Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka barnpsykoterapins betydelse för familjehemsplacerade barn. Vi sökte svar på följande frågor: Kan barnpsykoterapi erbjuda barnet en ny tryggare anknytningserfarenhet som bidrar till att barnet utvecklar nya inre arbetsmodeller? Kan en barnpsykoterapi gynna barnets anknytningsprocess i familjehemmet?

     

    Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med blivande barnpsykoterapeuter, som bedrivit barnpsykoterapier med familjehemsplacerade barn.

     

    Vi har funnit att barnpsykoterapi har haft betydelse för samtliga barn i vår undersökningsgrupp. Barnen har haft olika förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig en barnpsykoterapi och förändringsutrymmet har sett olika ut för barnen. Olikheter i uppväxtvillkor, nuvarande levnadsförhållanden och individuella faktorer har bidragit. Inställningen till och stödet från nätverket, har en avgörande betydelse för en lyckad terapi.

     

    Resultatet av vår studie visar att samtliga barn har fått en ny tryggare anknytningserfarenhet i terapin och utvecklat nya inre arbetsmodeller. För två av barnen har barnpsykoterapin gynnat barnets anknytningsprocess i familjehemmet. För ett barn kunde man se en gynnsam anknytningsprocess i familjehemmet under inledningsfasen i terapin medan barnet ännu var placerad i familjehemmet. En fortsatt familjehemsplacering skulle ha varit gynnsam för barnets möjlighet till fördjupad anknytning. För ett barn är det oklart om barnpsykoterapin gynnat anknytningsprocessen i familjehemmet.

     

     

     

     

     

  • 119.
    Lundholm, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Terapeuters förhållningssätt till allians i kognitiv beteendeterapi - en kvalitativ studie2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur yrkesverksamma terapeuter förhåller sig till alliansen i kognitiv beteendeterapi. För att undersöka detta har tre intervjuer genomförts med yrkesverksamma som bedriver kognitiv beteendeterapi. Frågeställningarna har varit: Hur lärs alliansskapande beteenden in och vilken betydelse har begreppen för terapeuterna? Hur förhåller sig terapeuterna till alliansen och vad beror förhållningssättet på? Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i två teman: Allians och KBT samt terapeuters förhållningssätt till alliansen. I studien framkommer att inlärning av alliansskapande beteenden är en långvarig process och begreppet har stor betydelse i kognitiv beteendeterapi enligt informanterna. Terapeuterna beskriver många beteenden som alliansskapar. Faktorer som påverkar förhållningssättet kunde härledas till olika faser i terapin, klienters utgångspunkt samt till terapeutiska utmaningar och förhållningssätt.Studiens slutsats är att terapeuter som vill förbättra klienters psykiska mående behöver vara välutvecklad i sin menatliseringsförmåga, uppdaterad på klienten samt pågående skeenden i sig själv och i samspelet dem emellan likväl som på aktuella metoder och forskning. För att lyckas behöver terapeuten vara mottaglig och nyfiken. Psykoterapeut tycks i sin yrkesroll vara professionellt ansvariga i att ta hand om sig själva för att bli en hjälpsam och alliansskapande terapeut.

  • 120.
    Lundmark, Vera
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Vad händer – egentligen?: Om överföringar och motöverföringar i kognitiv terapi. 2007Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen beskriver hur ett antal teoribildningar och terapiformer förklarar och handskas med det som händer mellan terapeut och patient, och om överföringar och motöverföringar, eller andra motsvarande förklaringsmodeller.  För att ta reda på hur kognitiva terapeuter idag arbetar med detta har telefonintervjuer gjorts med sju terapeuter, dvs hälften av de kognitiva psykoterapeuter som är verksamma inom psykiatrin i Västerbotten. Samtliga av dessa anser att relationen är grundläggande för terapin. Samtliga av de intervjuade jobbar enligt de kognitiva arbetsmetoderna, men man har, uttalat eller outtalat, både dynamiska teorier och kognitiva förklaringsmodeller för vad som sker i relationen.

     

     

  • 121.
    Lundqvist, Lena
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Svedjekrans, Ann-Cecilia
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Dialektisk beteendeterapi, färdighetsträning som tillägg till familjeterapi: Ett nytt sätt att arbeta med ungdomar med anorexia nervosa2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning som ofta har en psykiatrisk samsjuklighet.

    Maudsleys familjeterapi är en evidensbaserad metod som har empiriskt stöd att vara effektiv

    och bör erbjudas alla ungdomar och familjer med anorexia nervosa. Det har dock konstaterats

    att de inte alltid räcker med Maudsley-modellen, utan i dessa fall rekommenderas

    tilläggsbehandling för att fler ska bli friska. Den behandling som erbjuds patienter med

    anorexia nervosa för ungdomar under 18 år delas in i tre faser enligt Maudsley-modellen och

    studien undersöker Dialektisk beteendeterapi (DBT), färdighetsträning som en

    tilläggsbehandling till familjeterapin under slutfasen i behandlingen. Via en enkät undersöktes

    ungdomarnas upplevda nöjdhet och nytta med behandlingen samt deras upplevelse av

    gruppledarnas insats. Utvärderingen som baseras på 25 ungdomars svar vid sista

    grupptillfället och visar att ungdomarna upplevt sig nöjda med den tilläggsbehandling de fått

    samt gruppledarnas insats. Ett moment om självkänsla/självförtroende, som även innehöll

    områden som perfektion, var särskilt uppskattat av flertalet som också tyckte att det avsnittet

    borde få större plats. Slutsatsen är att DBT färdighetsträning kan vara en värdefull

    tilläggsbehandling vid svår och långdragen anorexia nervosa för ungdomar.

  • 122.
    Lökken Svärd, Liselotte
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    ”Jag förstår inte diagnosen. Jag är ju en jättesocial person!”: om psykoterapi vid antisocial personlighetsstörning. En litteraturstudie2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Litteraturstudie av internationella vetenskapliga artiklar som undersöker vilka egenskaper

    man bör beakta hos personer med antisocial personlighetsstörning vid urvalet till psykoterapi,

    vad man kan förvänta sig vad gäller behandlingsbarhet och relationen psykoterapeut – patient.

    Slutsatsen är bl a att behandlingen är svår och krävande men inte omöjlig. Den sedan länge

    gängse uppfattningen att tillståndet är icke behandlingsbart har inte forskningsstöd. Viktiga

    faktorer att tänka på är graden av lidande hos patienten och hur behandlingsalliansen

    utvecklar sig under hela psykoterapiförloppet. En moralisk skyldighet att behandla,

    framförallt utifrån att dessa patienter allvarligt skadar andra människor men också för att de

    själva växt upp under mycket svåra förhållanden lyfts fram. Att psykoterapeuter inte bör

    arbeta ensamma med patientgruppen är en annan viktig slutsats. I diskussionen

    problematiseras hela diagnosen.

  • 123.
    Lönneborg, Eva-Lena
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Psykoterapi mot sjukskrivning: En enkätstudie av 32 sjukskrivna patienter som fått psykoterapi enligt Dagmaravtal hos privatpraktiserande leg psykoterapeut2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bedömningsgruppen för Dagmarpsykoterapi i Jämtland skickade under åren 2000 och 2006 ut en enkät till patienter före och efter psykoterapeutisk behandling hos privatpraktiserande leg psykoterapeuter. Urvalet var sjukskrivna patienter. Syftet med denna uppsats är att slutföra denna enkätstudie som på grund av resursbrist inte bearbetades. Försäkringskassan hade beviljat medel för 30 extra psykoterapier där kriteriet var sjukskrivning. Metod för utvärdering var en enkät med frågor inom områdena hälsa, vård och läkemedelskonsumtion, livskvalitet, socialt stöd och nätverk, boende, arbete, framtiden. Undersökningen var av kvantitativ natur och resultatet behandlades statistiskt. En öppen fråga med ”synpunkter” behandlades för sig. Resultatet visade en signifikant minskning när det gällde sjukskrivning där 7 av 32 patienter återgått i arbete. Patienterna skattade också signifikanta skillnad när det gällde upplevelse av livskvalitet. De upplevde sig förbättrade bl a när det gäller den kroppsliga hälsan, psykiskt välbefinnande, förmågan att tänka klart och redigt. Patienterna upplevde också att kontakten med andra människor förbättrats och att förmågan att vara aktiv förbättrats. När det gällde vårdkonsumtion visar resultatet på minskat antal besök hos läkare på sjukhus. Läkemedelskonsumtion visade på en minskad förbrukning av smärtstillande medel. Resultatet talar i riktning mot att terapeutisk behandling hos leg psykoterapeut är verksam när det gäller att minska sjukskrivningstalet samt pekar på behovet av psykoterapeutisk kompetens inom primärvården. En begränsning i studien är att kontrollgrupp saknades vilket minskar möjligheterna att fastställa direkt kausalitet.

     

     

     

     

  • 124.
    Lönnqvist, Eva
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    ”Det finns något annat också”: En intervjustudie om terapeuters erfarenheter av och tankar kring berättelser om mystika upplevelser2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka terapeuters erfarenheter av och tankar kring berättelser om mystika upplevelser. Frågeställningarna är: Hur påverkas terapin av dessa berättelser? samt Är det viktigt att prata om mystika erfarenheter i psykoterapi och i så fall varför? För att uppnå syftet valdes en kvalitativ metod där informationen inhämtats genom intervjuer av tre psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning och intresse för dessa frågor. Materialet har analyserats med tematisk analys. Resutatet visar att bemötande och förhållningssätt är viktiga aspekter för att kunna prata om patienters mystika erfarenheter i psykoterapi. Berättelserna leder till förändringar i mötet, i terapeutens syn på patienten samt för patientens fortsatta arbete med sig själv, i terapin och i det fortsatta livet. Patienterna är ofta oroade för att bli sedda som psykiskt sjuka, medan terapeuterna i mindre utrsträckning ser någon koppling mellan psykopatologi och mystika upplevelser. Terapeuterna själva tycker att deras egna mystika upplevelser är berikande i deras liv och de anser det vara viktigt att även prata om patienters mystika upplevelser i psykoterapi för att kunna möta dem i allt som är betydelsefullt och påverkar deras tillvaro. 

  • 125.
    Mattiasson, Deborah
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Erfarenheter av telemedicin i DBT-färdighetsträning: En kvalitativ studie av ett pilotprojekt2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Glesbygden står inför stora utmaningar både ekonomiskt och resursmässigt. Men även där ska lika vård för alla erbjudas. Nya lösningar behöver därför testas. Användning av telemedicin i psykologisk behandling kan vara en möjlig lösning om det fungerar för patienter och behandlare. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en DBT-färdighetsträning via telemedicin upplevdes av deltagarna. Två färdighetstränare och fyra patienter som deltog i pilotprojektet DBT-färdighetsträning via telemedicin intervjuades med frågeställningen hur de uppfattade själva tekniken, hur de upplevde kommunikationen via telemedicin och om de kände sig trygga under DBT-färdighetsträningen. Sammanfattningsvis visar resultatet att DBT- färdighetsträningen via telemedicin togs emot positivt av patienterna. Användningen av telemedicin har fungerat väl för denna grupp av patienter med en emotionell instabil personlighetsstörning. Även färdighetstränarna uttrycker sig positivt till att fortsatt använda telemedicin, men man framhåller att man vill lära sig mer och förbättra sitt arbetssätt. Största orosmomentet för färdighetstränarna var deras osäkerhet om de kunde avläsa sina patienters stämningsläge tillräcklig väl, via telemedicin. För att kunna göra undervisningen mer pedagogisk och mer varierande önskas nya tekniska funktioner och lösningar.

  • 126.
    Molin, Ulrik
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Samspel och synkronicitet: Om intersubjektiva processer mellan föräldrar2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samspelet mellan föräldrar avspeglas i samspelet mellan föräldrar och barn, utifrån ett intersubjektivt perspektiv. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie, med ett begränsat urval, för att pröva tillämpningen av intersubjektivitet som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier.

    Fem familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats.

    Uppsatsen ger intressanta utgångspunkter för fortsatt forskning på området. En slutsats som dras är att samspelet avspeglas genom att hög grad av delad uppmärksamhet, intentionalitet och synkronicitet i föräldrardyaden har starkt samband med detsamma i föräldra/barn-triaden, vilket kan anses vara användbar kunskap inom familjerådgivande och föräldrastödjande verksamheter.

     

  • 127.
    Morin, Annika
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Våld i nära relationer – som vi frågar får vi svar: Kommer vi ihåg att fråga och har dessa erfarenheter plats inom psykoterapin?2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Våld i nära relationer är enligt Socialstyrelsen att betrakta som ett folkhälsoproblem och

    medför allvarliga konsekvenser för både den psykiska och den fysiska hälsan. Det är därför av

    stor vikt att vården har en kunskap om och beredskap att hantera våld i nära relationer. Detta

    arbeta syftar till att få en bild av förekomsten av våld i nära relationer bland patientfamiljer

    som sökt sig till en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning och att fånga terapeuters

    upplevelse av att systematiskt ställa frågor om våld till patientfamiljer, samt utforska deras

    tankar kring våldsutsatthet och psykoterapi som behandlingsinsats.

    En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts. En enkätundersökning

    genomfördes bland patientfamiljer vid en barnpsykiatrisk mottagning via ett

    bedömningsteam. Vidare genomfördes intervjuer med terapeuterna i bedömningsteamet.

    Totalt kartlades elva av åttio patientfamiljer via enkäten. Orsak till bortfallet var framförallt

    att familjer inte tillfrågades av bedömningsteamet om att delta i kartläggningen. Bland de elva

    patientfamiljerna var det två vuxna personer som hade erfarenhet av våld i nära relationer och

    en tredje kände sig otrygg i sin nuvarande relation.

    Intervjustudien kan sammanfattas i sju kategorier som rör allt ifrån, hur det är att ställa frågor

    om våld i nära relation, till förutsättningar för detta, kompetens och möjliga psykoterapeutiska

    behandlingsinsatser. Det finns en övergripande inställning om att kunskapen om våld är viktig

    för förståelse av symptom och där med adekvat diagnostisering och efterföljande

    behandlingsinsatser. Dessvärre visar det sig att god vilja och goda intentioner, inte räcker. Det

    brister ofta i konsekvens när det kommer till den praktiska tillämpningen, att faktiskt ställa

    frågan. Det fanns en övergripande inställning om att våld är viktig för förståelsen av symptom

    och därmed adekvat diagnostisering och efterföljande behandlingsinsatser.

    Enkätundersökningen kan inte fastställa prevalensen av barn och ungdomar som bevittnat

    eller har erfarenhet av våld i nära relation på grund av det stora bortfallet. Bortfallet är dock i

    sig ett intressant resultat och avspeglar att god vilja och goda intentioner inte räcker i

    sammanhanget. Det brister ofta i konsekvens när det kommer till den praktiska tillämpningen,

    att faktiskt ställa frågan

  • 128.
    Mählck, Fernanda
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Utvärdering av en DBT-inspirerad gruppbehandling för vuxna med ADHD2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 129.
    Nilsson, Lisbet
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Vallin, Catarina
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Attityder till samtalsbehandling hos unga vuxna: En jämförande enkätstudie om attityder till samtalsbehandling utifrån geografisk och kulturell bakgrund hos unga vuxna i ålder 18-25 år i Jokkmokk och Varberg2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Historiskt har det skett en betydande förändring gällande allmän inställning och attityd till

    psykologisk behandling (Gieser 2009). Att gå i terapi är inte längre lika tabubelagt utan berörs i

    media och den allmänna debatten. Den psykiska ohälsan hos unga vuxna har ökat

    (Socialstyrelsen 2013c) och därmed även behovet av behandling

    Syftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna och

    om det fanns skillnader i attityd utifrån kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.

    En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i ålder 18-25 år från Jokkmokk respektive

    Varberg.

    Studien visade en övervägande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Det

    fanns en geografisk skillnad där informanter från Jokkmokk var mindre positivt inställda till att

    berätta för sin familj om de skulle söka och gå i samtalsbehandling och att media i större

    utsträckning påverkat deras inställning. När det gäller kulturell skillnad visade studien att de med

    blandad kulturell bakgrund var mer positivt inställda till att berätta för bekanta om de skulle söka

    och gå samtalsbehandling.

    Studien bekräftade inte vårt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader. En

    könsmässig skillnad fanns att kvinnor berättade mer öppet om de skulle söka samtalsbehandling.

    Familjen och den närmsta omgivningen hade störst påverkan på attityd till samtalsbehandling.

    Det har varit och fortgår en trendförändring gällande allmän attityd till psykologiska frågor.

    Trendförändring sker på många sätt varav media är ett forum som ständigt utvecklas. Internet har

    en betydande roll för unga vuxnas attityd och påverkar många oavsett geografi, varför en

    likriktning sker.

  • 130.
    Norlin, Britta
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Ollinen Mörtsell, Kerstin
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Psykoterapeutisk praxis inom barn- och ungdomshabilitering:   Vägledande erfarenheter2005Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka gällande praxis samt belysa förutsättningarna för psykoterapi som behandlingsmetod inom Barn- och ungdomshabiliteringen.

    Studien består av två delar, dels en enkätundersökning riktad till fem län, dels intervjuer med ett urval av de personer som berörts av enkäten, och där uttalat intresse för att intervjuas.

     

    Arbete har varit inspirerande och berikande. Vi har fått ta del av en gedigen kunskap och engagemang för psykoterapeutiskt arbete med funktionshindrade barn och ungdomar, och deras föräldrar/anhöriga.

     

    Resultaten visade att det förekommer psykoterapeutiska insatser i olika former på dessa arbetsplatser. Fokuseringen, omfattningen och metoderna varierar mellan arbetsenheterna och yrkesutövarna.

     

    Vår slutsats är att det är ett mycket gott arbete som utförs, och med stort engagemang såväl för att arbeta psykoterapeutiskt som för de funktionshindrades rätt till detta stöd. Terapiernas fokus var oftast byggande och bearbetande av självbild, när det gällde barn/ungdomar, och för föräldrar krisbearbetning och stöd i att hantera svårigheter i den nya livssituationen.

    Terapier för gruppen funktionshindrade måste utgå från ett brukarperspektiv, dvs. anpassas efter brukarens förmåga genom en variation av metoder, konkreta tekniker och ökad tydlighet hos terapeuten.

    Barn- och ungdomshabiliteringen kännetecknas bl a av kontakter under lång tid, av teamarbete och en stor variation av insatser. Detta sammanhang kan utnyttjas på ett positivt sätt i terapier där relationen är viktigare än rollen som terapeut, och att terapeuten innehar kompetens om funktionshinder, och kännedom om livsbetingelser för den enskilde och dennes familj, och naturligtvis terapeutisk färdighet.

    Barn- och ungdomshabiliteringen som verksamhet saknar terapeutisk tradition, vilket bidrog till att känslomässiga behov kunde bli marginaliserade, och goda behandlande insatser inte uppmärksammade eller värderade inom ramen för begreppet psykoterapi.

     

    Studien visar att psykoterapeutiskt arbete för funktionshindrade barns och ungdomars psykiska hälsa bör värnas om. För att stödja denna process behöver verksamma personer få träffas och utbyta erfarenheter, som kan bli vägledande och forma en psykoterapeutisk tradition inom Barn- och ungdomshabiliteringen.

  • 131.
    Norman, Ulla
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Man skall smida medan järnet är varmt: Tidigt bemötande och inriktning mot korttidsinsats. En studie av arbetsmodellen "Öppen tidbok" vid Lycksele BUP - utifrån barnens och deras föräldrars perspektiv.2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att utvärdera den nya arbetsmodellen "Öppen tidbok" vid Lycksele BUP - utifrån barnens och deras föräldrars perspektiv. Arbetsmodellen som innefattar erbjudande om tid när familjen själv önskar samt upp till fem besök i ett första skede startades 070815. Studien har genomförts i form av en enkätundersökning som inbegriper alla familjer och behandlare vid det femte alternativt avslutande besöket under november och december 2007. Nio flickor och två pojkar i åldrarna 9 - 17 år har deltagit i studien tillsammans med elva mammor och sex pappor. Bortfallet utgörs av två familjer. De sex behandlare som varit verksamma i "Öppen tidbok" har besvarat frågor angående antal besök, metoder och förhållningssätt, diagnos samt skattat förändring utifrån C-GAS (Children´s Global Assessment Scale) vid start och avslut.

     

    Studien visar att barnen och deras föräldrar är mycket nöjda med att få ett tidigt bemötande då de bl a har upplevt att de fått hjälp när de behövt det och att problemen därmed varat under kortare tid än om de hade tvingats vänta upp till tre månader eller mer. De är även i hög grad nöjda med att erbjudas upp till fem besök i ett första skede, där det vid behov har funnits möjlighet till fortsatt kontakt med samma behandlare. Antal besök har varierat från 1 - 9. Medelvärdet är 4,2 besök per familj för de avslutade familjerna och 4,5 räknat på hela materialet. För cirka hälften av familjerna har en korttidsinsats varit tillräcklig. Föräldrarna hade en positiv inställning till att söka BUP-kontakt medan barnen var mer tveksamma. Både barn och föräldrar anser dock att samtalen på BUP varit till nytta. Alla deltagare uppger att problemen minskat och en del menar att problemen försvunnit. I de åtta fall där behandlare skattat C-GAS vid start och avslut kan en statistiskt signifikant förbättring noteras. Både barn och föräldrar anser att man samtalat om det som känts viktigt för dem och att de i stor utsträckning kunnat säga vad de tänkt och känt vid träffarna. Endast ett fåtal har uttryckt upplevda nackdelar med modellen.

     

    Studien visar att arbetsmodellen har fungerat bra för både barn och föräldrar och tycks ha genererat fokusering och engagemang från både barn, föräldrar och terapeuter.

     

     

  • 132.
    Nyberg, Jan
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Att bli pappa: nyblivna pappors tankar om att bli pappa2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fokus i denna studie är “pappablivande”, vilket innebär att undersöka hur nyblivna förstagångspappor beskriver hur det är att bli pappa. Det finns en mängd olika uppfattningar om vilken betydelse pappor har för sina barn, i synnerhet vilken betydelse de har för riktigt små barn. Psykoanalys och anknytningsteori hävdar mammas betydelse för små barn, och ser att pappor kommer in i ett senare skede i barnets liv. Intresset för pappors betydelse för sina barn har tidigare inte varit så stort, men under senare tid har forskningen inom detta område vuxit. Syftet med studien är att undersöka pappors tankar och föreställningar om vad det innebär att bli och vara pappa. De frågeställningar som varit ledande för studien är: Hur tänker nyblivna förstagångspappor om att bli pappa? samt Hur tänker nyblivna förstagångspappor kring relationen till sitt nyfödda barn? Semistrukturerade intervjuer med fyra nyblivna pappor har genomförts, och det material som genererats har bearbetats utifrån Grounded Theory. Resultatet visar att ”pappablivande” innebär ett förändrat liv i flera avseenden. I begreppet förändrat liv ingår upplevelsen av blandade känslor, av både positiv och negativ karaktär. Ytterligare resultat är att mamma ges företräde till barnet, och att pappans uppgift blir att stödja och hjälpa mamman i hennes relation till barnet. Papporna ser inte sin betydelse så klart under barnets första halvår i livet, utan deras roll som pappor växer i takt med att barnet blir större. Psykoanalysen och anknytningsteorins uppfattning om att papporna får betydelse i ett senare skede i barnets liv, förefaller stämma överens med resultatet i denna studie.

  • 133.
    Nygren, Lars
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    ”Det goda samtalet”: - fyra kvinnors upplevelse av terapi -2007Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Psykoterapi vid depressionsbehandling har kommit att bli en av hörnstenarna vid all öppenvårdspsykiatri. Antalet patienter i öppenvården har ökat kraftigt de senaste åren, och den psykiska ohälsan med. Det är därför av stor vikt att den behandling som ges både blir effektiv och en bra hjälp för de patienter som söker sig till psykiatrin. Det är alltid svårt att definiera vad som patienterna upplever som positivt i en behandling, och oftast är det flera samverkande faktorer.

    Den här studien syftar till att beskriva några patienters upplevelse av psykoterapi vid en öppenvårdsenhet i norra Sverige. Intervjuer med de deltagande har analyserats inspirerad av grundad teori ( Hartman, 2001), och resultaten har jämförts med de själv skattningar som utförts före och efter behandling vid enheten. Intervjuerna visar på några teman som varit särskilt betydelsefulla för de här patienterna. Efter terapin visar samtliga upp ett självskattat bättre mående. Upplevelsen av terapin har varit att det är en livräddande insats och ett av de viktigaste inslaget i terapin har varit att förmedla hopp, och att få insikter som stärker självkänslan. Undersökningen visar vidare att den relationella aspekten av terapi är betydelsefull och avgörande. Det är svårt att ur den här undersökningen som är analytisk till sin karaktär dra några generella slutsatser, för att kunna göra det krävs andra studier med annan design.  Men de resultat som föreligger ger ändå intressanta uppslag till fortsatt undersökning.

     

  • 134.
    Nyman, Mona
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Kan omsorgspersonernas mentaliseringsförmåga avläsas i barns reaktioner vid 3 respektive 9 månaders ålder?    2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur barn i tre respektive nio månaders ålder responderar på omsorgspersoners mentaliseringsförmåga. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie med ett begränsat urval för att pröva mentaliseringsförmågan som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fyra familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta hypoteser för fortsatta studier i ämnet om hur omsorgspersoners mentaliseringsförmåga kan avläsas i barns responser. En slutsats som dras är att omsorgspersonernas samspel och följsamhet i vad barnet eventuellt tänker avspeglas i barnens responser, något som kan generera vidare forskning om vad som är av vikt för att barn skall fortsätta att utvecklas.

     

  • 135.
    Ohlsson, Helen
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Känsloskola – utvärdering av psykologisk behandling av patienter med psykiatrisk problematik2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang.

     

    Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering.

     

    Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut. En kompletterande intervju där deltagarnas egna röster kom fram gjordes vid avslut. Data bearbetades kvantitativt och kvalitativt.

     

    Resultat: Kvantitativa data visade en signifikant minskning av psykiska symtom och alexityma drag direkt efter avslutad Känsloskola och en fortsatt förbättring efter sex månader som dock inte blev så stor att signifikans uppnåddes samt en ökad funktionsförmåga efter sex månader. Kvalitativa data visade ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering.

     

    Slutsatser: Resultatet pekar mot att en affektintegrerande psykologisk behandlingsmodell, Känsloskola, kan bidra till utveckling och vidmakthållande av psykisk hälsa och att metoden passar väl i psykiatrisk verksamhet.

  • 136.
    Olsson, Bjarne
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    DBT i den kliniska vardagen.: Utvärdering av Dialektisk beteendeterapi inom vuxenpsykiatrin i Norrbotten.2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Dialektisk beteendeterapi (DBT) är idag den behandlingsmetod för behandling av borderline personlighetsstörning (BPS) som idag har starkast empiriskt stöd i ett flertal randomiserade och kontrollerade studier. Inom vuxenpsykiatrin, Sunderby sjukhus i Norrbotten har under drygt två års tid pågått ett projekt i syfte att införa och bedriva DBT vid kliniken samt utvärdera resultat av behandlingen. Patientmaterialet består av 6 st kvinnor med BPS-diagnos i åldrarna mellan 19-23 år(M=21,3). Resultaten visar att gruppen efter 12 månader i DBT behandling uppvisar lägre genomsnittliga mått på psykisk ohälsa, markant minskad frekvens av suicidförsök och självskadebeteende samt minskad konsumtion av såväl öppen- som slutenvård. Uppföljningen av de två patienter som fullföljt och avslutat behandling visar att den erhållna minskningen av symtom och vårdkonsumtion vid avslut av behandlingen kvarstår efter 18 månader. P g a det begränsade deltagarantalet har det ej varit möjligt att verifiera de erhållna resultatens statistiska signifikans. Vid jämförelse med resultat från en större studie av DBT i Uppsala kan dock en hög överensstämmelse med resultaten från denna undersökning konstateras. Utifrån detta dras slutsatsen att de resultat som hittills presenterats pekar i riktning mot att DBT är en metod som är möjlig att tillämpa i en svensk, klinisk miljö med bibehållet goda behandlingseffekter. För att verifiera eller vederlägga detta krävs dock fortsatt forskning och utvärdering i större studier.

  • 137.
    Olsson, Lena
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Johansson, Kerstin
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Dodofågelns vara eller inte vara: Klienters upplevelser av psykoterapi vid psykologmottagningen i Umeå utifrån specifika och gemensamma faktorer2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i Umeå där psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls från undersökningar som utförts på 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. Självskattningsinstrument som använts är Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mäter specifika faktorer samt GF-formuläret som nyligen konstruerats för att mäta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre värden avseende såväl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jämfört med den psykodynamiska gruppen. KBT-klienter upplevde mer av gemensamma faktorer än PDT-klienter. PDT-klienter skiljde ut PDT- och KBT-processer tydligare än KBT-klienter. Båda instrumenten föreföll i viss mån mäta såväl specifika faktorer som gemensamma faktorer. Ålder, kön och längd på terapin visade sig inte ha någon större betydelse. Att studenterna var nybörjare inom psykoterapi samt utbildas i båda terapiinriktningarna kan ha haft betydelse för utfallet liksom undersökningsgruppens eventuella tidigare erfarenhet av psykoterapi. En mer tydlig profilering avseende såväl klienter som studenter och ett mer enhetligt tillvägagångssätt skulle kunna medföra en bättre utvärdering av instrumenten.

     

  • 138.
    Oscarsson, Annsofie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Orkidé och Maskros: Vinsten med utredning av självbild, känslomedvetenhet och beroendets konsekvenser inför behandling av samsjuklighet inom psykiatrin.2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att belysa samsjuklighetspatientgruppen (heterogeniteten inom patientgruppen), utifrån ett antal olika faktorer som kan vara viktiga för förståelse av motivation och genomförande av behandling för samsjuklighetspatienter. Faktorerna lyfts fram genom patienternas skattning för självbild (SASB), känslomedvetenhet (TAS-20) och av oro och hjälpbehov för ett antal olika problemområden samt patienternas problem inom samma områden bedömda av en oberoende bedömare (ASI). Heterogeniteten påvisar patienternas problem och behandlingsbehov utöver beroende/missbruksproblem och vikten av att rikta rätt insats till rätt patient vid rätt tillfälle. Undersökningsgruppen bestod av 11 patienter som sökt till vuxenpsykiatrin för sitt psykiska illabefinnande och missbruk- beroendeproblematik. Vi ville även se om samsjuklighetspatienter inom psykiatrin uppvisar lika positiv självbild och har samma problemnivå för missbruk- beroende som tidigare studie inom socialtjänsten av Armelius m.fl. (2002;2008) visat med instrumenten ASI och SASB när detta är av intresse för behandlingsplanering. Studien visar att samsjuklighetspatienterna inom psykiatrin på gruppnivå uppvisar större konsekvenser och problem för missbruk- beroendet, självbild visar på mindre positiv och mer negativ självbild samt känslomedvetenhet på alexetyminivå. Tendens till två subgrupperingar visar sig i undersökningsgruppen varvid två fall lyfts upp för att exemplifiera detta samt belysa områden som kan aktualiseras i arbete med samsjuklighetspatienter inom psykiatrin.  

     

  • 139.
    Persson, Inga
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    ”Härnösandsmodellen”: tre familjers erfarenheter av att delta i nätverksmöten med flera olika verksamheter representerade. 2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nätverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom utifrån familjernas svar nämligen, samordning/samarbete, förväntningar, delaktighet och frustration.

    Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att få stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nätverksmöte sågs som en lättnad av familjerna. Resultatet av intervjuerna tyder  på att verksamheterna inte lyckades skapa ett forum där familjerna upplevt den helhetssyn man önskat. Familjeterapi handlar om att arbeta med förändring. Min slutsats av resultatet av intervjuerna bör sättas i sitt sammanhang det vill säga i förhållande till de svårigheter som uppstod med implementeringen av projektet och de utmaningar det innebär att leda nätverksmöten. I det här fallet visade det sig att det största motståndet mot förändring fanns på en organisatorisk/verksamhets nivå.

     

  • 140.
    Persson, Siv
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    ”Kroppen och Ordet”: Beskrivning av en behandlingsmodell som kombinerar sensoriska, motoriska, affektiva och kognitiva komponenter kopplat till ett fall 2007Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlade om att beskriva ett behandlingsupplägg, med hjälp av ett fall, som jag använt mig av i mitt kliniska arbete. Behandlingsupplägget byggde övergripande på en neuropsykobiologisk teoretisk grund och med ett synsätt på förändring och utveckling med hjälp av principer för förändring utifrån dynamisk systemteori. Behandlingsmetoderna som användes var kroppsterapeutiska metoder, mindfulness, kognitivt bildarbete och kognitiv psykoterapi. Med hjälp av självskattningsskalor, funktionsförmåga och måluppfyllelse, utvärderades behandlingen. De självskattningsskalor jag använde mig av var SASB, SCL-90, Affect Scale , kroppen och kroppsupplevelser samt en bild.

     

    Resultatet visade att behandlingsmodellen gett ett bra utfall något som framkom i samtliga självskattingsskalor och även i utvärderingsbilden. Även patientens arbets- och sociala funktion visade ett positivt utfall. Tänkbara förklaringar till förändringarna beskrevs kortfattat i slutdiskussionen.

     

     

  • 141.
    Persson, Thomas
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP): En pilotstudie av ett preventivt föräldrastödsprogram för föräldrar till barn med funktionsnedsättning  2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

     

    Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) är ett preventivt föräldrastödsprogram för föräldrar till barn med funktionsnedsättning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet är utformat utifrån dessa föräldrars specifika förutsättningar och behov av stöd. Dess mål är att öka föräldrars kunskaper om, samt förändra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsättning. Målen antas minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer för psykisk ohälsa hos barnet, i relationen mellan föräldrar och barn. Programmet har sju syften: Förbättra förälderns tolkning av barnets beteende, minska föräldrastress, förbättra föräldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohälsa hos barnet, öka tilltron till den egna föräldraförmågan, ge hjälp i föräldrarollen samt främja samarbetet mellan föräldrar och sjukvårdens personal. Examensarbetet presenterar en pilotstudie av KAP. Utprovningen ägde rum på barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) vid Sunderby sjukhus, Norrbottens Läns Landsting, med 12 föräldrar till barn med diagnos inom grupperna autismspektrumtillstånd, cerebral pares samt intellektuell utvecklingsstörning. En enkätundersökning genomfördes i syfte att utvärdera programmets effekt på föräldrarna samt deras uppfattning om dess innehåll. Tio föräldrar svarade på enkäten. Resultatet visade att nio föräldrar upplevde ökad kunskap, sju upplevde förändring i attityd samt fyra upplevde förändring i beteende gentemot barnet. Vidare upplevde samtliga föräldrar hjälp i föräldrarollen och var nöjda med samtalen. Slutsatsen blev att programmet hade effekt på föräldrarnas kunskaper, attityder samt beteende, vilket förhoppningsvis kan hjälpa dem att klara av föräldraskapets utmaningar samt minskar risken för psykisk ohälsa hos barnet. Vidare forskning rekommenderas. Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) har visat sig vara effektivt som föräldrastöd och kan rekommenderas som preventiv insats i verksamheter som möter familjer som har barn eller ungdomar med funktionsnedsättning, framför allt inom barn- och ungdomshabilitering, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomsmedicinsk mottagning.

     

  • 142.
    Ragnarsson, Eva
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Ungdomstid: Hur ser ungdomarnas livssituation ut idag?2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den enkätstudie som ligger till grund för denna uppsats var att ta reda på hur ungdomarna som kommer till Ungdomshälsan och Ungdomsmottagningarna i Västerbotten upplever sin fysiska och psykiska hälsa. Vidare hur deras förhållande till sina föräldrar och andra vuxna ser ut, hur deras alkoholvanor är och vad de anser vara viktigt för att de ska må bra.

     

    Besöken på ungdomsmottagningarna sker oftast med anledning av preventivmedels-frågor, graviditetstest och liknande, medan de som besöker Ungdomshälsan till största delen vill prata om sin psykiska hälsa.

     

    En enkät delades ut till besökarna under hösten 2007. De resultat som kom fram är att många anger att de har dålig självkänsla och är nedstämda, deprimerade, har ångest/oro eller relationsproblem. Många ungdomar är också i riskzonen för att utveckla ett missbruk av alkohol. Resultatet av den öppna frågan i enkäten visar att åtskilliga ungdomar saknar trygghet, god kontakt med föräldrar och andra vuxna och att de längtar efter lugna och harmoniska relationer.

     

    En slutsats som kan dras är att det är viktigt att införliva hela familjen i samtalet med ungdomarna och att lyfta upp alkoholfrågan tydligare. Slutligen var det glädjande att alla ungdomar, utom två, tyckte att de blivit tagna på allvar och bemötta med respekt vid sina besök på ungdomsmottagningarna.

  • 143.
    Railert, Anna
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Det krävs en egen vilja!: En studie om mäns upplevelser och erfarenheter av psykoterapeutisk samtalsbehandling vid våld i nära relationer2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om en verksamhet i Sverige som arbetar med våld i nära relationer, och

    frågan har ställts om den psykoterapeutiska samtalsbehandlingen verkligen hjälper männen

    och deras familjer över tid. Mannens våld har ofta funnits med i hans liv så länge han kan

    minnas och det har under åren ställt till det för mannen i hans nära relationer. Männen som

    söker sig till Mansmottagningen lever oftast i en relation och har ett bakomliggande hot om

    att bli lämnade av sin partner om de inte tar tag i sitt problem, sitt våld och sin ilska, och ser

    till att våldet upphör. Mansmottagningens psykoterapeutiska samtalsbehandling är inte bara

    en fråga på individnivå, utan också en fråga på en samhällelig nivå. Det är ett förebyggande

    arbetet, och ett viktigt arbete i ett barnperspektiv, ett arbete för alla barn, då de flesta män

    också är pappor.

    Syftet med denna studie har varit att fördjupa och öka förståelsen om den psykoterapeutiska

    samtalsbehandlingen verkligen hjälper inom området mäns våld mot kvinnor. Denna studie

    genomfördes som en intervjuundersökning. Intervjuerna gjordes per telefon. Intervjuguiden

    som framtagits för ändamålet, omfattade 10 frågor öppna frågor med reflekterande och riktade

    följdfrågor. En kvalitativ innehållsanalys har använts. De kvalitativa analyserna avsåg att

    fördjupa förståelsen av svaren på intervjuerna. Genom att intervjua fyra män om deras egna

    upplevelser och erfarenheter av samtalsbehandlingen har syftet undersökts.

    Frågeställningarna som studien ville besvara var vad som får män att söka till den

    psykoterapeutiska samtalsbehandlingen på Mansmottagningen samt hur männens egna

    upplevelser och erfarenheter av den ser ut. Dessutom fanns ett intresse att ta reda på hur

    männens syn på våld ser ut efter den psykoterapeutiska samtalsbehandlingen på

    Mansmottagning.

    En kvalitativ innehållsanalys har genomförts. Huvudresultatet visar att männen upplever att

    livskvalitén har ökat efter psykoterapin. Samtliga män berättar att deras självbild har blivit

    bättre och att de har fått många nya insikter, samtidigt som de beskriver att terapin har varit

    smärtsam. Ett annat viktigt resultat i studien är att samtliga män som deltagit i studien

    beskriver att de mår betydligt bättre efter terapin, trots att hälften av männen har separerat

    under eller efter behandlingen. De beskriver att de efter terapin kan tygla sitt humör och att de

    har kommit starkare ur behandlingen. Slutsatsen tyder på att terapin har inneburit nya insikter

    för männen. Männen beskriver att de nu reflekterar istället för reagerar över hur det blir för

    deras partner då de blir arga.

  • 144.
    Reslegård, Christina
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    KBT behandling inom ramen för Rehabgarantin, uppfattning och upplevelser hos behandlare och patienter i primärvården, Jämtland2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En stor del (uppskattningsvis 30%) av primärvårdens patienter lider av psykisk ohälsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med ångest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkätundersökning visar att behandlare inom primärvården i Jämtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig är en alltför begränsad metod för att möta behoven hos primärvårdens patienter. Enkätundersökning visar också att man anser att rehabgarantin främjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jämförelse med andra behandlingsmetoder. När det gäller kostnadseffektivitet ser man både fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten. Behandlarnas syn på KBT som behandlingsmetod har inte förändrats efter rehabgarantins genomförande.

    Patienters uppfattning om innehållet i samtalsbehandlingen stämmer väl överens med behandlarnas uppfattning. KBT ansågs vara en adekvat behandlingsmetod. Kunskapen om KBT ökade för de flesta under samtalsbehandlingens gång. De uppfattade sig ha fått lika mycket stöd och insikt som hjälp att förändra beteende och tankemönster. För 22 av de 27 patienterna hade den psykiska hälsan förbättrats under det senaste året. Med hänsyn tagen till betydande livshändelser som 24 av 27 patienter upplevt torde man ändå våga säga att för dessa patienter hade samtalsbehandlingen haft en i huvudsak positiv påverkan på deras psykiska hälsa.

    Bortfallet i enkätundersökningarna är stort och slutsatser kan inte generaliseras till andra populationer.

  • 145.
    Rizzo, Michelangelo
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Systemisk psykoterapi och affektiv neurobiologi: en studie av psykoterapeuters upplevelse av sitt arbete på en dagverksamhet kopplat till aktuell evidensbaserad forskning2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien har sin bakgrund i systemisk psykoterapeutisk teori och aktuell affektiv neurobiologi enligt Jaak Panksepps evidensbaserade forskning. Syftet är att undersöka psykoterapeuters beskrivning och erfarenhet av att arbeta systemiskt psykoterapeutiskt och analysera huruvida arbetet ligger i linje med systemisk teori och affektiv neurobiologisk forskning. Studien genomförs vid dagverksamheter av typen behandlingsskolor för barn och ungdomar med stora skolbekymmer och intervjuer har genomförts med fyra psykoterapeuter vid tre olika dagverksamheter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom i intervjuerna var Terapeutens roll och plats, Terapeutens förhållningssätt samt Terapeutens metoder. Vidare analyser bekräftar att psykoterapeuterna arbetar utifrån systemisk teori, men att arbetssättet vad gäller arbete med känslor och affekter är att betrakta som mer djuplodande. Därmed pekar studiens resultat mot att arbetssättet även inkluderar evidensbaserade metoder utifrån modern affektiv neurobiologisk forskning.

  • 146.
    Rosshagen, Richard
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Utredningsförfarandet inom barn- och ungdomspsykiatrin: hur skapar vi mervärde för familjerna?: ”Therapeutic Assessment with Children and Families” (TA-C) jämfört med Traditionella Ut- redningar (TU) – en randomiserad kontrollerad pilot-studie.2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare amerikanska studier av utredningsmetoden ”Therapeutic Assessment

    with Children and Families” (TA-C) visar att föräldrar så väl som barn upplever förbättringar

    av barnets psykiatriska symptom, samt av familjens globala funktionsförmåga och emotionella

    relaterande under utredningsprocessen. TA-C leder också till en ökad tillfredsställelse

    med den behandling som sedan erbjudits.

    Metod: En randomiserad kontrollerad pilotstudie inkluderande totalt 12 barn mellan 7-10 år

    och deras familjer genomfördes på en BUP mottagning inom Stockholms läns landsting. Barnen/

    familjerna randomiserades till TA-C respektive traditionell utredning (TU). Den totala

    behandlingstiden utvärderades i de båda grupperna. Föräldra- skattning med ”Strengths and

    Difficulties Questionnaire” (SDQ), ”Outcome Rating Scale” (ORS) och ”Session Rating

    Scale (SRS). Dessutom barnskattning med Child Outcome Rating Scale (CORS) och Child

    Session Rating Scale (CSRS) samt kliniker bedömde global funktionsnivå med Children´s

    Global Assessment Scale (C-GAS) före och efter utredning.

    Resultat: Utredningstiden för TA-C gruppen var 68 dagar med i medeltal 11 sessioner och för

    TU gruppen 60 dagar med i medeltal 7,5 sessioner. Livstillfredsställelsen mätt med självskattningsformulären

    ORS och CORS var signifikant högre hos både föräldrarna och barnen

    vid genomförd TA-C jämfört med TU. Däremot uppvisade inte grupperna signifikanta skillnader

    i global funktionsnivå (CGAS), psykiatriska symtom (SDQ) eller i den självskattade

    alliansen mellan terapeut och föräldrar mätt med Session Rating Scale (SRS) eller mellan

    terapeut och barn mätt med Children Session Rating Scale (CSRS).

    Konklusion: I denna randomiserade kontrollerade pilotstudie av utredningsmetoden TA-C

    jämfört med TU framkom att TA-C gav ökad livstillfredsställelse hos både barnet och föräldrarna

    men inte förbättrad funktionsförmåga, psykisk symptomreduktion eller terapeutisk allians

    jämfört med TU. TA-C kan bidra till att skapa unika individ- och familjeanpassade åtgärdsförslag

    som bidrar till ökad livstillfredsställelse i vardagen vad gäller individuella och

    relationella aspekter hos både barnen och föräldrarna. Vi bedömer därför att TA-C har potential

    att fungera som ett värdefullt komplement till TU inom BUP.

  • 147.
    Rosén, Elisabet
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Skamlig dans : Praktisk affektskola med sexualdömda män2007Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna deskriptiva studie är att studera hur en grupp sexualbrottsdömda agerade under genomförandet av praktisk affektskola samt vilka erfarenheter de själva rapporterade.

    Genomförandet studerades utifrån en på förhand upprättad kvantifierbar checklista med fokus på deltagarnas fysiska agerande, fria dagboksanteckningar samt självskattande utvärderingsformulär. Resultaten visade på stora skillnader i genomförandet från person till person och affekt till affekt. På gruppnivå var Skam och Intresse de affekter som var svårare att identifiera för deltagarna. Skam och Ilska gestaltades på ett diametralt motsatt sätt i flera avseenden än affekterna Avsky och Avsmak. I gruppdiskussionerna kom klienterna själva spontant in på hur affekterna kan vara kopplade till det brott de sitter dömda för. Fyra av sju sa sig ha lärt sig mer om känslor, tex "skam uppstår när man avbryter glädje och intresse och jag kan identifiera mig och välja bättre utväg när skam uppstår istället för att överreagera".

    I diskussionen framkommer att den praktiska affektskolan medverkat till att  fördjupa klienternas reflektionsförmåga kring förhållandet mellan tanke, känsla och behandling.

  • 148.
    Rosén, Monica
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Skilda verkligheter – gemensamma dilemman: Intervjuundersökning med fokus på belastningsfaktorer och stödbehov för par i samband med internationell militär insats2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns relativt omfattande internationell (främst amerikansk) litteratur som visat att militär

    internationell insats påverkar den anställde och dennes familj/nätverk, men få svenska studier.

    Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om psykologiska belastningsfaktorer och

    stödbehov i samband med militär insats i utlandet med fokus på familjesituationen. Aktuella

    frågeställningar var: Hur upplevde veteranen/partnern ökad belastning, stressreaktioner eller

    annan påverkan på måendet? Hur upplevde veteranen/partnern/paret behov av stöd? Hur

    upplevde veteranen/partnern att PREP, ett pedagogiskt förebyggande program för par, varit

    till hjälp vid insats? Undersökningsgruppen bestod av fyra par som genomgått PREP där en i

    paret deltagit i en militär internationell insats i Afghanistan. Inför intervjuerna gjordes en

    intervjuguide på basis av inläst material. Det insamlade intervjumaterialet bearbetades utifrån

    tematisk analys. Resultat som framkom var ökad belastning på hemmavarande, (övergående)

    påverkan på måendet hos paret, betydelsen av mentala och praktiska förberedelse och en

    fungerande kommunikation liksom svårigheter att ta varandras perspektiv. Positiva effekter

    framkom som yrkesmässig utveckling, kamratskap under missionen och att paret klarat

    utmaningen. Specifika förutsättningar för anhörig till civilrekryterad personal beskrevs.

    Behov av stöd i olika former framkom liksom att PREP varit till hjälp. Slutsatser som drogs

    var betydelsen av delaktighet, vikten av att följa upp mental hälsa, att ett ”nätverkstänk” bör

    genomsyra hela (utbildnings)insatsen samt att bygga upp ”förstärkt PREP” eller andra

    anpassade former för par i behov av professionell behandling.

  • 149.
    Rudsäter, Eva-Lena
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Wolfe, Marie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Vågor eller vindar?: En kvalitativ studie om KBT:s verklighet och visioner utifrån intervjuer med företrädare för KBT i Sverige2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 150.
    Rundgren, Kärsti
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Nya Primärvårdens arbete kring psykisk ohälsa: En enkätstudie av nulägessituationen inom ett landsting2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att ge en nulägesbeskrivning av hur personalen på vårdcentralerna

    utförde sitt uppdrag kring vårdsökande med psykisk ohälsa och dessutom en jämförelse med

    det lokala vårdprogrammet för depression, innan dess implementering.

    Undersökningens huvudfråga var; Hur ser arbetssättet på vårdcentralerna ut kring vuxna

    patienter med psykisk ohälsa och hur överensstämmer det med landstingets vårdprogram för

    depression.

    En enkätundersökning genomfördes vilken riktades till de tre yrkesgrupperna /

    funktionerna sjuksköterskor i TeleQ, läkare och samtalsterapeuter. Både enkät och svar

    hanterades genom de tillfrågade landstingsanställdas e-post.

    Resultatet visade att ett centralt förbättringsområde är att utöka användandet av

    screeninginstrument och tester vid både bedömning och uppföljning. Behovet av att

    tydliggöra rutiner kring olika moment och öka samverkan både inom vårdcentralen och med

    vårdgrannar framkom också.

    Slutsatsen är att i vissa avseenden efterföljs vårdprogrammet redan innan dess

    implementering och i andra finns förbättrings- och utvecklingsområden. Det som framkommit

    i denna studie är med största sannolikhet också ett resultat som skulle framträda vid liknande

    studie i andra landstings primärvård.

1234 101 - 150 of 188
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf