umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234 101 - 150 of 170
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101. Lynoe, Niels
    et al.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    May the fear of being falsely accused of having shaken a baby increase parents' demands for scheduled Caesareans?2017Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 106, nr 7, s. 1052-1052Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 102. Lynoe, Niels
    et al.
    Rosen, Mans
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Vinchon's responses raise additional questions about the shaken baby-study2018Inngår i: Child's nervous system (Print), ISSN 0256-7040, E-ISSN 1433-0350, Vol. 34, nr 1, s. 11-13Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 103. Lynøe, Niels
    et al.
    Elinder, Göran
    Hallberg, Boubou
    Rosén, Måns
    Sundgren, Pia
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Easier to see the speck in your critical peers' eyes than the log in your own? Response to Debelle et al.2018Inngår i: Archives of Disease in Childhood, ISSN 0003-9888, E-ISSN 1468-2044, Vol. 103, nr 7, s. 714-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 104. Lynøe, Niels
    et al.
    Elinder, Göran
    Hallberg, Boubou
    Rosén, Måns
    Sundgren, Pia
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Is accepting circular reasoning in shaken baby studies bad science or misconduct?2017Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 106, nr 9, s. 1445-1446Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 105. Lynøe, Niels
    et al.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    A diagnostic test can prove anything if you use incorrect assumptions and circular reasoning2018Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 107, nr 12, s. 2051-2053Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 106. Lynøe, Niels
    et al.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    In order to ensure that evidence is unbiased it is sometimes necessary to retreat to the scientific ivory tower2019Inngår i: Forensic Science, Medicine, and Pathology, ISSN 1547-769X, E-ISSN 1556-2891, Vol. 15, nr 1, s. 164-164Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 107. Lynøe, Niels
    et al.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Is focusing on the triad in suspected child abuse cases really irrelevant and of no practical use?2018Inngår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 107, nr 10, s. 1675-1676Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 108. Lynøe, Niels
    et al.
    Juth, Niklas
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    From Child Protection to Paradigm Protection-The Genesis, Development, and Defense of a Scientific Paradigm2019Inngår i: Journal of Medicine and Philosophy, ISSN 0360-5310, E-ISSN 1744-5019, Vol. 44, nr 3, s. 378-390Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A scientific paradigm typically embraces research norms and values, such as truth-seeking, critical thinking, disinterestedness, and good scientific practice. These values should prevent a paradigm from introducing defective assumptions. But sometimes, scientists who are also physicians develop clinical norms that are in conflict with the scientific enterprise. As an example of such a conflict, we have analyzed the genesis and development of the shaken baby syndrome (SBS) paradigm. The point of departure of the analysis is a recently conducted systematic literature review, which concluded that there is very low scientific evidence for the basic assumption held by Child Protection Teams: when certain signs are present (and no other "acceptable" explanations are provided) the infant has been violently shaken. We suggest that such teams have developed more value-based than scientific-based criteria when classifying SBS cases. Further, we suggest that the teams are victims of "groupthink," aggravating the difficulties in considering critics' questioning the criteria established by the teams.

  • 109.
    Martinsson, Lisa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Mörk, Rebecca
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Livsfarlig skada2010Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I ett rättsfall hade rättsläkaren konstaterat att en skada var livsfarlig. Rättsläkaren hade uttalat sig om att skadan skulle ha lett till döden om inte målsäganden kommit under avancerad medicinsk vård. Högsta domstolen konstaterade trots det att ”det finns ingen utredning som ger vid handen hur stor risken var för att målsäganden skulle avlida till följd av knivhugget i ryggen”.[1] Fanns det inte en sådan bedömning? Vad hade rättsläkaren egentligen sagt?

     

    I Sverige anmäldes 1 410 000 brott under 2009.[2] I Sverige är ett brott en gärning som är belagd med straff och de flesta brott finns reglerade i Brottsbalken (BrB). För att ett brott ska anses begånget skall det uppfylla vissa rekvisit, alltså förutsättningar. Dessa rekvisit ska både vara objektiva, i form av till exempel en viss uppnådd effekt, och subjektiva, som gärningspersonens vilja vid tillfället. Av de anmälda brotten 2009 var 86 300 misshandelsbrott.[3] De objektiva rekvisiten för misshandel är att en person ska orsaka kroppsskada, sjukdom eller smärta hos en annan person, alternativt försätta personen i vanmakt eller liknande tillstånd. De subjektiva rekvisiten handlar om att gärningspersonen vid gärningstillfället ska ha haft uppsåt att begå denna handling. Om det inte var gärningspersonens mening att tillfoga någon annan en skada kan det alltså aldrig vara frågan om misshandel. En misshandel som man av någon anledning ser som mindre allvarlig benämns ringa misshandel, och misshandel kan även bedömas som grov eller synnerligen grov.

     

    Rättsmedicinalverket är en myndighet som arbetar med rättsvård. De utför analyser och bedömningar inom områdena rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. Inom ramen för rättsmedicin arbetar man ofta med att undersöka dödsorsaken när en människa har avlidit, men även levande personer undersöks ofta inom rättsmedicin när de blivit utsatta eller misstänks för att ha utsatt någon annan för allvarliga våldsbrott. Enligt en rapport utgiven av Rättsmedicinalverket från år 2010 genomförs under ett år omkring 5300 rättsmedicinska dödsorsaksundersökningar och närmare 2600 rättsmedicinska kroppsundersökningar på levande personer. Under ett år bedöms att knappt 100 av de undersökta dödsfallen berodde på våldsbrott.[4]

     

    Rättsmedicinalverket har huvudansvaret för utfärdande av rättsintyg i Sverige. Rättsintyg definieras i 1 § Lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott (Rättsintygslagen) som ett medicinskt utlåtande av läkare som inhämtats av polis eller åklagarmyndighet i syfte att använda i utredning av brott eller som bevis i en rättegång. Syftet är bland annat att se om de medicinska fynden talar för eller mot ett visst händelseförlopp och om skadornas ålder och allvarlighet.[5] I förarbetena till Rättsintygslagen skriver man vad ett rättsintyg skall innehålla. Där sägs att intyget bland annat ska innehålla en bedömning om risk för bestående men och en bedömning huruvida skadan är medicinskt livsfarlig.[6] För att få skriva dessa intyg behöver man enligt 2 § 2 st förordning (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott inneha legitimation, vilket Socialstyrelsen kan utfärda efter fullgjord allmäntjänstgöring (AT). Rättsintyg skrivs antingen av rättsläkare med specialistkompetens i rättsmedicin, vilket Socialstyrelsen kan utfärda efter fullgjord specialisttjänstgöring (ST) inom rättsmedicin, eller andra legitimerade läkare än de som är specialister i rättsmedicin som har avtal med Rättsmedicinalverket att skriva rättsintyg enligt § 2 Rättsintygslagen. Under specialistutbildning är man under handledning av färdiga specialister. Läkare utan färdig specialistutbildning i rättsmedicin gör inte bedömningar för rättsintyg helt självständigt, utan har handledning av färdiga specialister på området.

    [1] Mål nr B 1126-04 2004-07-02.

    [2] Rapport 2010:15 Kriminalstatistik 2009, Brottsförebyggande rådet.

    [3] Rapport 2010:15 Kriminalstatistik 2009, Brottsförebyggande rådet.

    [4] Fakta i målet, en presentation om Rättsmedicinalverket. 4:e upplagan, s. 6.

    [5] DS 2003:3.

    [6] Prop. 2004/05:64 s. 1.

  • 110.
    Naess, Hannes
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    PKU-registret: Ett register för identifiering vid brottsutredning och katastrofer?2013Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
  • 111.
    Nesser, Sanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Tillräknelighet och uppsåt2012Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Straffrätten har historisk sett alltid särbehandlat psykiskt störda lagöverträdare. Innan brotts-balkens införande tillämpade man i Sverige ett krav på tillräknelighet för att kunna bli straff-rättsligt ansvarig. Ett sådant krav på ansvarsförmåga grundande sig på tanken att den som inte kan rå för sina gärningar inte heller bör straffas för dessa. Genom införandet av ny brottsbalk 1965 avskaffades kravet på tillräknelighet och även psykiskt störda lagöverträdare kan sedan dess dömas till ansvar, oavsett tillräknelighet.

     

    En förutsättning för att en gärning ska vara straffbar är att denna har begåtts med uppsåt. Med uppsåt avses att en gärning ska ha begåtts med ”vett och vilja”. I uppsåtsbegreppet ligger således ett krav på att gärningsmannen ska vara i någon utsträckning medveten och också ha ett visst förhållningssätt till gärningen. En uppsåtsprövning av psykiskt störda lagöverträdare kan vara svår att företa, eftersom en psykisk störning många gånger innebär stora tveksam-heter om huruvida gärningsmannen kan vara medveten om innebörden av sin gärning eller ha förmåga att kontrollera sitt handlande. Den huvudsakliga frågan är om gärningsmannen i ett sådant tillstånd kan ha uppsåt.

     

    Avsaknaden av ett tillräknelighetskrav har under en längre tid varit föremål för debatt. Kritik har riktats mot att domstolar tenderar att förenkla uppsåtsprövningen vid psykisk störning, och att uppsåtsbegreppet tolkas för extensivt. Ett flertal utredningar har föreslagit ett åter-införande av tillräknelighet som förutsättning för straffansvar, vilka ännu inte har resulterat i någon lagstiftningsåtgärd. En ny utredning om tillräknelighet pågår för närvarande, vilken kommer att offentliggöras i mars 2012. Denna förväntas föreslå att tillräknelighet ska åter-införas som förutsättning för straffansvar.

  • 112. Niklasson, Bo
    et al.
    Råsten Almqvist, Petra
    Hörnfeldt, Birger
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
    Klitz, William
    Sudden infant death syndrome and Ljungan virus2009Inngår i: Forensic Science, Medicine, and Pathology, ISSN 1547-769X, E-ISSN 1556-2891, Vol. 5, nr 4, s. 274-279Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Ljungan virus (LV) has recently been associated with perinatal death in its natural rodent reservoir and also with developmental disorders of reproduction in laboratory mice. A strong epidemiological association has been found between small rodent abundance in Sweden and the incidence of intrauterine fetal death (IUFD) in humans. LV antigen has been detected in half of the IUFD cases tested. The question was therefore raised whether sudden infant death syndrome (SIDS) might be associated with rodent abundance, and whether the virus is present in cases of SIDS. Variation in the incidence of SIDS using the Swedish cause-of-death database tracked the changes in the population fluctuations of native rodents. Formalin-fixed tissues from the brain, heart, and lung were investigated from cases of SIDS, SIDS with lymphocytic infiltration of the myocardium (myocarditis) and myocarditis cases using LV specific immunohistochemistry (IHC). Ljungan virus was detected in the brain, heart, and lung tissue from all three of the patient categories investigated using IHC. These studies suggest that LV may play a prominent role in infant death, and that IUFD and SIDS may have common etiological underpinnings.

  • 113.
    Nilsson, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Beivra brott eller skydda den enskilde?: Om integritetsskydd i förhållande till DNA-användning i brottsbekämpande verksamhet2010Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När ett brott begås är det inte ovanligt attgärningsmannen lämnar efter sig spår, kanske i form av saliv, hudflagor, blodeller sekret. I dessa spår kan man hitta DNA, som är unikt för varje människa.Den genetisk-tekniska utvecklingen har gått starkt framåt under de senasteårtiondena och vi har idag möjlighet att med stor sannolikhet avgöra ifall ettDNA-spår som lämnats på en brottplats tillhör en misstänkt gärningsman ellerinte. Denna möjlighet ställer dock upp krav för att provtagning ska vara tillåten.Antingen krävs samtycke från den misstänkte, eller att någon av bestämmelsernai Rättegångsbalken (1942:740) (RB) är tillämpliga för att provtagning ska fåske tvångsvis. 2006 kom förändringar i Rättegångsbalkens 28 kapitel, som gavutökade möjligheter att utföra DNA-provtagning (topsning) på den som skäligenkan misstänkas för brott på vilket fängelse kan följa, men även att ta DNA-provpå annan än den som skäligen kan misstänkas för brott, om det finns synnerliganledning att anta att det är av betydelse för utredningen av ett brott som kanleda till fängelse.Denna nya möjlighet gör att fler får topsas, men innebär även att fleraavvägningar måste göras. Om polisen slumpmässigt topsar en person som inte ärmisstänkt för ett speciellt brott, kan detta upplevas som integritetskränkandeför den enskilda personen, såväl genom det påtvingade kroppsliga ingreppet menäven genom att bli stämplad som en brottsling, något som skyddas av såvälRegeringsformen som Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna ochgrundläggande friheterna. Om polisen inte kan uppge ett specifikt brott sompersonen topsas för, kan kanske vissa uppleva att de topsas  för att polisen har vissa fördomar omexempelvis personer med en annan hudfärg, att man blir stämplad som brottslingbara för att man har invandrat till Sverige. Möjligheterna att genomföra fler topsningar innebär att spår från flerbrottsplatser kan kopplas ihop med den person som lämnat spåren. Dock ärregistret över DNA-profiler långt från fullständigt, och kommer inte heller attbli det då det hela tiden kommer nya brottslingar som inte topsats. Enmöjlighet för att underlätta polisens utredningsarbete skulle vara att ge demtillgång till PKU-biobanken, där blodprover från nästintill alla svenskar somär födda efter 1975 finns lagrade. Syftet med registret är dock inte attidentifiera brottslingar, och det är tveksamt om intresset av att lagförabrottslingar ska få väga tyngre än den enskildes integritet.

  • 114.
    Nilsson, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Konsekvenserna för Kalle: Offret bakom B993-05 En studie av följderna efter ett brott2010Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett brottsoffers rättigheter, samt möjligheter till hjälp och om stöd på regional nivå motsvarar det brottsoffret upplevde som behov. Vidare kommer den administrativa processen, samt psykiska och fysiska konsekvenser av ett brott att belysas. Följande frågeställningar kommer att ligga till grund för uppsatsen; Vilka rättigheter har ett brottsoffer enligt FN:s Brottsofferdeklaration? Vilken hjälp och stöd kan ett brottsoffer i Kristianstadsområdet få för sina fysiska och psykiska skador? Vilket stöd fick Kalle? Motsvarade det Kalles behov?

    Jag har valt att avgränsa mig till just Kristianstadsområdet och fallet med Kalle för att uppsatsen inte ska bli så omfattande, och även gjort ett medvetet val att inte titta på ekonomiska rättigheter, utan endast information, vård och stöd.

  • 115.
    Nilsson, Olof
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Sharp force suicide to the upper extremity, an epidemiological study2017Independent thesis Basic level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 116. Norberg, Johannnes
    et al.
    Nilsson, Tomas
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Hardcastle, Tim
    The costs of a bullet: inpatient costs of firearm injuries in South Africa2009Inngår i: SAMJ South African Medical Journal, ISSN 0256-9574, E-ISSN 2078-5135, Vol. 99, s. 442-445Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 117.
    Nord, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    De olyckligt lottade: Vilka var Jack the Rippers offer?2011Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Året är 1888, det annars livliga London är sedan flera månader försatt i lamslagen skräck. Mitt framför näsan på Scotland Yard, världens då mest berömda poliskår, härjar en seriemördare som gång på gång, trots London polisens intensiva satsning, tämligen obehindrat mördar och skändar prostituerade kvinnor. Morden som skakade om det viktorianska samhället till den milda grad att det brittiska kungahuset började frukta en revolution. Fallet Jack the Ripper är ett av de mest omskrivna mysterierna i brittisk kriminalhistoria. Böcker har skrivits och skrivs om Jack the Ripper, seriemördaren som undkom rättvisan. Spekulationerna kring vem denne seriemördare var har varit många. Historien om de prostituerade i East End, ”The Unfortunates”[1], tycks precis som i det viktorianska samhället vara sekundär, endast förövarens illgärningar är världskända.

    [1]Översatt: de ”olyckligt lottade”.

  • 118.
    Nordbrandt, Lisa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Diagnosens baksida: Shaken baby syndrome2014Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Diagnosen shaken baby syndrome, skakvåld mot barn, är ofta svår att säkerställa och har länge varit föremål för diskussion inom den medicinska världen. I Sverige har det blåst nytt liv i diskussionen under de senaste åren då ett antal fall som rör diagnosen har beviljats resning i Högsta domstolen. Symptomen talar för att barnet utsatts för yttre våld i form av skakning men oeniga experter vittnar om att det kan finnas andra omständigheter eller naturliga förklaringar till skadornas uppkomst.[1] Problematiken med att fastställa diagnosen kan få ett långt efterspel och stora konsekvenser i de fall då den ligger till grund för brottsmisstankar om mord eller misshandel mot barn. När en kontroversiell diagnos fungerar som ett utslagsgivande bevis finns det en överhängande risk att rättsäkerheten naggas i kanten och oskyldiga människor riskerar att dömas för brott som de inte har begått. Hur bör domstolen förhålla sig till expertutlåtanden och medicinskt teknisk bevisning utan att rättssäkerheten äventyras?

  • 119.
    Nordström, Andreas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Fastställande av faderskap: Rättsgenetik och rättsväsende i samarbete2012Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En vanlig definition av begreppet rättsmedicin är ”läran om medicinens användning inom rättskipningen”. [1] Att använda den medicinska kunskapen inom rättskipningen är många gånger nödvändigt då medicinen kompletterar rättsvetenskapen. En sak som de båda vetenskaperna har gemensamt är att det yttersta målet är att försöka utröna sanningen i en specifik situation.

     

    Den rättsliga regleringen av föräldraskap har en lång historia. Under lång tid reglerades endast frågan om faderskapet då det ansågs alldeles uppenbart vem som är mor till barnet. Men genom landvinningar inom medicinen på senare tid har även frågan om moderskapets rättsliga reglering aktualiserats. Denna uppsats behandlar dock endast frågan om den rättsliga regleringen av faderskapet och den teknik som står till förfogande för att avgöra frågan om faderskapet i ett visst fall.

     

    Faderskapsundersökningar genomförs då tvivel föreligger om vem som är den biologiska fadern till ett barn. Tidigare gjordes dessa undersökningar med relativt primitiva medel såsom jämförelser av de yttre dragen. I och med den medicinska forskningens framsteg och den tekniska utvecklingen inom det rättsgenetiska området kan nu bättre och enormt mycket säkrare jämförelser genomföras. Detta har också inneburit en märkbar förbättring inom rättsväsendet då det numera är möjligt att nästintill helt säkert avgöra frågan om faderskap.

     

  • 120.
    Näsström, Fredrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Rättsmedicin i polisutbildningen: en granskning av utbildningen utifrån ett ordningspolisiärt perspektiv2009Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [en]

    The police academy in Sweden is currently located in Umeå, Solna and Växjö and consists of two years of studies (120 ECTS points). Before being declared a police assistant the student have to complete six months of trainee service after the graduation. This paper presents a investigation of the forensic medicine education which the students receive in Umeå. The study was constituted by a thoroughly review of curriculums and complemented with interviews with teachers and the director of studies. In addition, several interviews were carried out with uniformed Swedish police officers who had graduated from Umeå during the last three years. The results indicate a positive approach towards the forensic medicine education. Accordingly, the officers though the education was vital when carrying out assignments related to the forensic medicine area. Though, several flaws were discovered during a comparison of the expected study results expressed in the curriculums and how the officers could fulfill these assignments independently after graduation. According to the result, some of the uniformed officers needed assistance carrying out assignments connected to forensic medicine. Assistance was mostly required when the officers were tasked with an investigation of unnatural death and the related inquiry. Insufficient amount of practical exercises was the mainly given reason to why the former students needed assistance. Some deficiencies were also found in the officer’s implementation of traumatologi in regular patrol duty. Therefore several changes are proposed, on the basis of the officers own proposals and of an analysis of the current result, to enhance the education. Changes, in the curriculums and the education, could result in increased capacity to work independently, a better implementation of traumatologi in patrol duty and increased legal security. Therefore it lies in everyone’s benefit that a change will emerge.

  • 121.
    Olsson, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Sexuella övergrepp mot barn: hur kan hjälpvetenskaper underlätta bevisningen?2011Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undersökningar visar att 9-19 procent av vlikcor och 3-9 procent av alla pojkar under 18 år utsatts för sexuella övergrepp. De flesta övergreppen anmäls inte och mörekrtalet är därför stort. Vanligtvis är sexuella övergrepp mot barn svåra att utreda. Det saknas vittnen och barnets ord som brottsoffer ska ställas mot den vuxna gärningsmannens utsaga. Avgörande för hur många fall som leder till en fällande dom är hur stark bevisning som föreligger i början av processen, den tid och effektivitet som läggs ner på utredningen och de resurser som läggs ner när man satsar på bevissäkring samt om man använder sig av tvångsmedel eller inte och dessutom vilken åklagare som blir ansvarig för åtalet. Om inte dessa omständigheter är uppfyllda så är möjligheten att väcka åtal låg. Orsaker till nedlagda förundersökningar ocn negativa åtalsbeslut är bland annat bristande kompetens vad gäller förhörsteknik och avsaknad av specialkompetens hos domstolarna. Denna typ av ärenden kräver att alla delar av rättsväsendet måste göra sitt yttersta för att uppnå en hög utredningsstandard. Det är som Barnombudsmannen beskriver utredningen; - det svåraste som finns. Hur kan hjälpvetenskaperna rättsmedicin och vittnespsykologi hjälpa juridiken att uppnå bästa möjliga bevis?

  • 122.
    Palmcrantz, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten.
    Hardcastle, Timothy C
    Naidoo, Steven R
    Muckart, David J
    Ahlm, Kristin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Pelvic fractures at a new level 1 trauma centre: who dies from pelvic trauma?: The Inkosi Albert Luthuli Central Hospital Experience2012Inngår i: Orthopaedic surgery, ISSN 1757-7861, Vol. 4, nr 4, s. 216-221Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To identify the incidence of pelvic trauma, causes of death and factors predicting death with pelvic fractures.

    Methods: All pelvic fractures were retrospectively identified from a registry spanning from March 2007 to August 2009. Data was captured on a proforma. Data for survivors, non-survivors and a subgroup with pelvic injury as the underlying cause of death were compared.

    Results: Pelvic fracture incidence was 16% of major trauma cases. Patient with pelvic fractures had 31% mortality and 9% pelvic fracture-induced mortality. Motor vehicle collisions were the commonest external cause of pelvic fractures (59%); however, the highest mortality was from falls >6 m. The Injury Severity Score (ISS) was 29 in survivors, 36 in non-survivors, and 54 in the pelvic death subgroup. Type C fracture was a predictor of mortality (P = 0.135). 53% of the cases required transfusion in the first 24 hours. The pelvic death subgroup received a mean of 10.7 units of blood, versus 4 units for survivors and 3.7 units for non-survivors (P = 0.259).

    Conclusion: The overall incidence of pelvic fracture and associated mortality were higher than previously reported. Fracture severity and falls from heights are associated with additional injuries (higher ISS) and mortality. More severe fractures cause deaths directly attributable to the pelvic injury. The requirement for major blood transfusions for pelvic fracture hemorrhage was related to mortality. Female patients appeared to fare worse than males.

  • 123.
    Parman, Rebecca
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Autoerotiska dödsfall: vikten av en korrekt klassificering2011Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ibland kan det vara svårt att avgöra vad som borde utgöra kriminellt beteende och vad som borde utgöra icke-kriminellt beteende. Många avvikande sexuella beteenden är inte kriminaliserade men fördöms ändå av samhället. Mycket som tidigare skulle ha chockerat allmänheten har blivit näst intill vardagsmat eller åtminstone accepterat i dagens samhälle. På samma sätt har många beteenden som tidigare ansetts acceptabla av de flesta kriminaliserats i enlighet med, vad som åtminstone påstås vara, det nutida samhällets värderingar och normer. På grund av den vidsträckta mångfalden av mänskligt beteende kommer man aldrig kunna förutse alla de situationer en människa kan komma att bli involverad i. Detta gäller självklart även inom människors sexliv. Vi kommer aldrig helt kunna förutse hur en människa kommer agera för att uppnå tillräcklig psykosexuell njutning men vi kan lära oss mer av de erfarenheter vi redan stött på. Man bör därför försöka utvidga sin kunskap så långt det går inom de områden som har blivit kända (Cowell, 2009, s. 1320). Ett område som är mindre utforskat är det område som berör accidentella dödsfall vållade av farlig autoerotik eller asfyxiofili. Detta kommer därför bli huvudämnet i min uppsats.

       Då en persons död kan leda till allvarliga konsekvenser både för enskilda och för rättsväsendet är det viktigt att dödssättet klassificeras på rätt sätt. Det är viktigt att man har den rätta informationen och de korrekta verktygen för att kunna skilja mord, självmord och accidentella dödsfall åt. I den här uppsatsen ska jag försöka peka ut åtminstone några av de kännetecken man kan leta efter vid en utredning gällande ett tvetydigt dödsfall för att mer entydigt kunna fastställa dödssättet. 

  • 124.
    Persson, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Går det att manipulera en rättspsykiatrisk undersökning?2013Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid rapporter om grova brott kan allmänhetens uppfattning vara att den misstänkte eller tilltalade måste ha varit sjuk för att kunnat begå brottet. Ett sådant exempel var när Anders Behring Breivik ställdes inför rätta i Norge. Kunde han verkligen ha varit ”frisk” och ändå utfört morden på Utøya?

    Problemet är att man ofta vill dra en gräns att antingen är personen frisk eller sjuk men det finns grader och arter av psykisk sjukdom som får betydelse för bedömningen i juridisk mening, om personen ska dömas till fängelse eller vård. 

    Citatet som följer nedan av Lange tycker jag är talande och viktigt att komma ihåg i den mediala debatten som kan uppstå kring grova brott.

    Lange skriver ”Det är viktigt att understryka att även om brottslingen har utfört ytterst bisarra kriminella handlingar, är det inte liktydigt med att vederbörande är allvarligt psykiskt sjuk.”[1]

    I Sverige har vi en lagstiftning där det i 30 kap. 6 § BrB stadgas att om en person lider av en allvarlig psykisk störning så ska en annan påföljd än fängelse väljas.

    Som sagts så är det inte alltid uppenbart för omgivningen att man är ”sjuk”. Det kan vara en nackdel då det kan vara svårare att få vård om det inte ”syns utanpå” men om man drar det längre så kanske det också kan vara en fördel för vissa. Det är lättare att övertyga någon att man lider av en sjukdom med fysiska symptom såsom vattenkoppor än om man lider av en depression där symptomen inte alltid syns fysiskt. Men hur länge skulle man kunna få någon att tro att man lider av en psykisk sjukdom? Kan man lura ett undersökningsteam till att man är så psykiskt sjuk så att man överlämnas till vård istället för att dömas till fängelse? Eller är det möjligt att manipulera ett team till att man faktiskt är frisk?

     Detta är en viktig fråga för rättssäkerheten då en person som är sjuk ska få rätt vård och inte dömas till fängelse för något som denne inte förstått konsekvenserna av. Men det är också viktigt utifrån den aspekten att det inte blir ett kryphål för icke sjuka att slippa undan ett fängelsestraff.

     

  • 125.
    Persson, Josefine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Åldersbedömning i migrationsrätt2014Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hittills under 2014 har totalt 4121 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, dvs. personer under 18 år som kommer till Sverige utan en ansvarig vårdnads­havare. År 2012 var ca 75 % av de asylsökande ensamkommande barnen 15-17 år och ca 80 % av dem var pojkar. De asylsökande kommer i regel från Afghan­istan och Somalia, men kriget i Syrien har inneburit en ökning av asylsökande ensamkommande barn därifrån. [1]

    För att erhålla asyl, dvs. uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, krävs förenklat att den asylsökande kan göra sina skyddsskäl sannolika. Som ett led i det måste man kunna styrka sin identitet. I Sverige är åldern en del av identiteten och således ska ett asylsökande ensamkommande barn kunna styrka sin identitet dels för att visa att han/hon är minderårig, dels för att styrka att han/hon är den person man uppgett sig vara och har de skyddsskäl som uppgetts.

    Det går att styrka sin identitet med pass eller andra identitetshandlingar, men det är inte alltid sådana handlingar finns tillgängliga. Detta kan bero på att det inte finns en fungerande registrering av födslar i landet, som t.ex. i Afghanistan och Somalia där endast 3-6 % av födslarna i landet registreras. En annan an­ledning kan vara att Sverige inte godkänner de identitetshandlingar som finns. Ett tredje skäl kan vara att man vid flykten inte har fått med sig handlingarna eller blivit av med handlingarna under sin flykt. För att ansöka om asyl krävs att man ska befinna sig i Sverige och för att resa in i Sverige lagligt krävs i regel en visering, något som inte tilldelas den som uppger sig vilja resa till landet för att ansöka om asyl. Detta leder till att för ta sig in i Sverige krävs en illegal inresa och det finns dokumenterat att personer som anordnar sådana inresor fråntar de asylsökande deras identitetshandlingar, eller uppmanar dem att inte ta med sig några.[2]

    En asylsökande som är minderårig har mycket att vinna på att få sitt ärende handlagt och prövat som minderårig, eftersom hela processen genomsyras av att hänsyn till barnets bästa, och eftersom flera lättnader och rättigheter tillkommer en minderårig asylsökande jämfört med en vuxen sökande, t.ex. rätten till offentligt biträde i Dublinärenden och rätten till god man under handläggningstiden.

  • 126.
    Peterzén, Anton
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Mord, dråp eller god palliativ vård?: En diskussion kring läkares yrkes- och straffrättsliga förpliktelser vid vård av patienter i livets slutskede2016Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den 20:e mars 2008 avlider ett 4 månader gammalt barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus som en följd av en misstänkt felbehandling. En rättsprocess inleddes som skulle komma att leda hela vägen till åtal och domstolsprövning, och fallet fick en mycket stor medial uppmärksamhet. Frågan som skulle komma att prövas i rätten var dock delvis en annan än den fråga som kom att diskuteras i media. Medan tingsrätten hade att ta ställning till om det var styrkt att barnet injicerats med, och avlidit som en följd av, en stor mängd tiopental så handlande istället den efterföljande diskussionen till stor del om vilket skydd läkare bär mot att åtalas för olika allvarliga brott, såsom mord eller dråp, vid sin yrkesutövning när de handlat på ett medicinsk korrekt sett. Trots att fallet inte direkt berörde denna fråga, och trots att den åtalade läkaren friades, så ger fallet än idag upphov till häftiga diskussioner kring läkaryrkets förpliktelser, och straffrättens tillkortakommanden.[1]

    Den medicinska världen är ett, juridisk sett, mycket komplicerat område. Här sker regelmässigt straffria ingrepp som skulle uppfylla de formella kriterierna för alltifrån ofredande till grov misshandel. Men i vissa fall går vården även än längre än så, främst inom den s.k. palliativa vården, dvs. vård i livet slutskede. Denna vårdtyp kan generellt anses innefatta vård där det primära syftet inte längre är att påverka sjukdomsförloppet, utan istället att lindra symptom och förbättra den sjukes livskvalité. [2] Inom den palliativa vården är således det primära att lindra patientens lidanden, och ett flertal medicinska åtgärder får, och bör, vidtas av läkare i detta syfte, även om vissa av dessa åtgärder rent faktiskt kan komma att tidigarelägga patientens dödsögonblick.[3] Att avsiktligt förkorta en människas liv är dock enligt lag straffbart såsom mord eller dråp. Att inte behandla en patient i så stor utsträckning som krävs, oavsett om dödsögonblicket påverkas, kan dock ligga inom den vårdande läkarens yrkesplikt. Det finns inga uttryckliga lagbestämmelser som skyddar läkare från åtal vid denna yrkesutövning. Frågan uppstår således, hur långtgående skyldigheter har en läkare för att minska patienters lidande vid palliativ vård i de fall dessa vårdinsatser kan tänkas tidigarelägga patientens dödsögonblick, och hur förhåller sig de allmänna straffrättsliga regleringarna till dessa yrkesförpliktelser?

     

  • 127.
    Pettersson, Gisela
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    ABC om handläggning av dödsfall2014Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 111, nr 48, s. 2164-2168Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 128.
    Pettersson, Gisela
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Forensic medicine in legal decision making2012Inngår i: Scandinavian Journal of Forensic Science, ISSN 1503-9552, Vol. 18, s. 110-110Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 129. Pettersson, Gisela
    et al.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Onaturliga dödsfall måste utredas bättre - risk att brott missas: granskning av polisens och sjukvårdens dödsfallshandläggning i tre län2014Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 111, artikkel-id CZP7Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In 2008 only 55 % of all deaths not deemed to be natural in Sweden underwent a medicolegal autopsy. In the present study we describe and compare the characteristics of unnatural deaths in three counties through review of death certificates for unnatural deaths and, when applicable, corresponding police reports. The majority of unnatural deaths that were not reported to the police were among elderly decedents, with the deaths most often resulting from a fall-related fracture or head injury. One subgroup among these deaths that were not recognized as reportable by the involved physician, estimated by extrapolation to a total of approximately 300 annually, nationwide, was considered to be at elevated risk for a criminal death (homicide). The causes of death in this group were due to, for example, high energy or sharp force trauma, gunshot injury, asphyxia, and drug and/or alcohol intoxication. We conclude that additional training in the handling of unnatural deaths is indicated for Swedish physicians.

  • 130.
    Rasmussen, Julia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Plötsligt ögonvittne - Är en opåverkad utsaga en omöjlighet?2014Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Plötsligt ögonvittne - Är en opåverkad utsaga en omöjlighet?

    Hanteringen av vittnen enligt Rättegångsbalken

    I svensk processrätt gäller obligatorisk vittnesplikt såvida vittnet ifråga inte är nära anhörig med den tilltalade eller vittnet har fått vetskap om information genom viss yrkesutövning, vilket följer av 36 kap 1 § rättegångsbalken(1942:740), nedan RB, 36 kap 3 § RB samt 36 kap 5 § RB.  Ett vittne kallas vid vite till rättegång, 36 kap 7 § RB. Under en rättegång får ett vittne inte närvara förrän vittnesmålet ska avges vilket framgår av 36 kap 9 § RB. Av förarbetet till bestämmelsen framgår att det även bedömdes vara olämpligt för ett vittne att kvarvara efter avgivet vittnesmål och att som allmän regel gäller därför att vittnet därefter bör lämna rättegången.[1] Ett sådant ställningstagande vägs mot offentlighetsprincipen och att domstolarnas processer ska vara öppna för demokratisk insyn för medborgarna. En domstolsförhandlings offentlighet får dock i enlighet med grundlagen inskränkas, 2 kap 20 § Regeringsformen (1974:152). Enligt 36 kap 11 § RB hörs vittnen under ed, såvida inte personen omfattas av undantagen i 36 kap 13 § RB (se nedan om avgränsningar) och domstolen har enligt 36 kap 10 § RB att söka klargöra om det föreligger omständigheter som ger skäl att ej sätta tilltro till vittnesmålet, exempelvis att vittnet står i förhållande till någon part.[2] Det framgår av 35 kap 1 § RB att i svensk processrätt används en fri bevisvärdering. Av förarbetena framgår att det innebär att en bevisvärdering ska vara objektivt grundad och ”sålunda stödjas på skäl som kan godtas av andra förståndiga personer”.[3] För att uppnå en sådan objektivt grundad bedömning bör tillgodogörande av relevant kunskap om det i målet aktuella beviset vara nödvändigt, även om sådan kunskap inte är strikt juridisk.

  • 131.
    Riekkola, Susanne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Läkarundersökning av barn vid misstanke om sexuella övergrepp: Vad görs och vad kan göras för att minska den sekundära viktimiseringen?2010Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En 10 årig flicka som bor hos sin mamma blir utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa när hon hälsar på hos honom. Pappan har sagt till flickan att det är hennes fel om han hamnar i fängelse om hon berättar för någon om deras hemlighet. Flickan har ont i magen i flera dagar innan hon måste besöka sin pappa och till slut berättar hon hemligheten för mamman och karusellen drar igång. Bland annat måste flickan gå till läkaren, vilket hon tycker är konstigt eftersom hon inte varit sjuk. Det är inte heller samma läkare som hon brukar gå till. Den här läkaren vill undersöka flickans underliv och rumpa. Flickan måste ta av sig sina byxor och lägga sig på en brits. Flickan har ont i magen. Läkaren tar på sig plasthandskar och ber flickan att sära på benen. Flickan tänker att det förstår de väl att jag inte gillar, det är ju det pappa gör med mig, så flickan klämmer ihop benen. Läkaren säger att han bara ska känna och till sist ger hon upp för att få det överstökat, precis som hos pappa. För att läkaren ska kunna undersöka analöppningen ber han flickan att stå på knäna och luta sig på armbågaren och läkaren sticker upp ett finger i rumpan på henne. Flickan tycker att läkaren i övrigt är snäll och efteråt får hon en klubba. Det brukar pappan också ge henne efteråt.[1]

     

    I denna uppsats ska jag fokusera på det brottsdrabbade barnets möte med hälso- och sjukvården i och med att en läkarundersökning görs av barnet på initiativ av polis- eller åklagarmyndighet vid misstanke om sexuella övergrepp. Denna läkarundersökning ligger till grund för ett rättsintyg som används i den följande rättsprocessen. Det finns inget nationellt dokument inom hälso- och sjukvården för hur läkarundersökningen ska gå till utan det är upp till varje enskilt landsting att utarbeta egna riktlinjer. Av denna anledning ska jag undersöka riktlinjerna vid ett antal landsting och diskutera kring dessa och om det finns ett behov av en nationell föreskrift med tanke på risken för sekundär viktimisering.

     

    [1] Nielsen, 2001, s. 12-13

  • 132.
    Rietz, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Loose bodies in body cavities2015Inngår i: Scandinavian Journal of Forensic Science, ISSN 1503-9552, Vol. 21, nr 1, s. 85-85Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 133.
    Rietz, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Thelander, Gunilla
    Kronstrand, Robert
    Synthetic cannabinoids in fatal intoxications2015Inngår i: Scandinavian Journal of Forensic Science, ISSN 1503-9552, Vol. 21, nr 1, s. 84-84Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 134.
    Rodhe, Axel
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Sauna deaths in Sweden, 1992-2003.2008Inngår i: American Journal of Forensic Medicine and Pathology, ISSN 0195-7910, E-ISSN 1533-404X, Vol. 29, nr 1, s. 27-31Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Deaths from 1992 through 2003 related to sauna bathing in Sweden were collected from a national computer data base comprising all medicolegal autopsies, generating 77 cases included in this study. Of all deaths, 82% were men, most of them middle-aged. The geographic distribution seemed to be roughly related to the population density. Most bathers died on a weekend, and 84% were found dead in a sauna. In 69 cases, the blood alcohol concentration was determined; 49 (71%) of these tested positive, often with high concentrations. In 65 cases, a major disease/state that could explain death was identified; 34 (44%) of these deaths were related to alcohol and 18 (23%) cardiovascular. Other causes of death were drowning, CO poisoning, O2 deprivation, amphetamine intoxication, and burn injuries. In 13 cases, the cause of death remained undetermined. The results indicate that sauna habits in Sweden are similar to those in Finland but probably less common. The most important risk group is middle-aged men, especially those with heavy alcohol consumption. Among the cases found dead in a sauna, all but 2 were found alone. Obviously, bathing alone is a risk factor that can easily be avoided and should perhaps be emphasized more.

  • 135.
    Rosenberg, Filippa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    DNA och dess betydelse i rättsväsendet2010Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    DNA- analyser har använts som bevis i rättegångar sedan 1987. Det första åtalet i rättsväsendets historia gällde en man som hade erkänt ett mord och en våldtäkt av två flickor i England. Trots mannens erkännande kunde forskarna fastslå, genom DNA-analyser, att mannen var oskyldig. Detta framsteg möjliggjorde att England blev det första landet i världen med ett centralt DNA- register. Sverige fick den första avgörande domen där DNA utgjorde en betydande del i ett våldtäktsmål 1989[1].

     

    DNA används idag som bevis i svenska rättegångar, varpå rättsväsendet skall bedöma skuldfrågan och pröva bevisningen mot ett slutligt beviskrav. Bevisningen ska vara så omfattande och grundlig att ledamöterna i rätten kan anse att ”det kan hållas för visst” att den misstänkte har begått brottet och att det står ”ställt utom rimligt tvivel” att det inte finns någon alternativ hypotes till brottet.  Med detta menas att det skall finnas ett logiskt och konkret tvivel för att rätten skall ogilla åtalet. Därav prövar rätten olika hypoteser för att bedöma hållfastheten i åklagarens åtalsframställan. Detta innebär att polis och åklagare måste bedriva en uttömmande utredning så att alternativa hypoteser utreds innan rätten prövar ärendet. Skulle rätten finna att utredningen är alltför smal och enkelspårig kommer åtalet ogillas på grund av att underlaget är för tunt för att kunna bedöma skuldfrågan[2]. 

     

    Den brottsutredande verksamheten arbetar ständigt med att leta bevis för att domstolarna senare skall kunna bedöma skuldfrågan. Den allmänna uppfattningen om att DNA-bevis är lösningen på alla brottsgåtor ser många som en självklarhet. Media och tv är engagerade i frågan och tv-program såsom CSI har bidragit till denna allmänna uppfattning om DNA.  I serierna hittas biologiska spår på brottsplatser där spåren sedan snabbt analyseras och där polisen senare får en bild av gärningsmannen på en datorskärm.

     

    En händelse som inträffade i Arboga den 17 mars 2008 är ett exempel som visar att DNA inte alltid löser alla gåtor. Denna dag mördades två barn i Arboga vilket ledde till ett stort pressuppbåd och när rättegången inleddes ledde DNA-bevisningen till en stor antiklimax. DNA-bevis fanns, men efter analys från SKL (Statens Kriminaltekniska Laboratorium) visade det sig att varken hårtussen som mamman hade i sin hand eller katthåren som påträffades på den misstänkta kvinnans kläder, räckte som bevis för att döma den misstänka kvinnan. Trots avsaknaden av DNA-bevis fanns annan stödbevisning i ärendet som gjorde att kvinnan dömdes för brottet[3].

     

    Frågan är hur pass avgörande DNA blir i en rättegång. Ett forskarlag bestående av D.Frumkin, A. Davidson och A. Grafit. hävdar att de tekniker som finns idag för kloning eller manipulering av DNA, har medfört att DNA kan framställas artificiellt på en brottsplats. Metoden är väldigt enkel, vilket medför att en fördjupning i ämnet leder till att vem som helst kan använda denna nya metod. I studien lyckades forskarna påvisa syntetiskt framställt DNA på en glasyta samt i mänsklig vävnad. Forskarlaget kunde även påvisa att dagens vedertagna metoder för att analysera och framställa DNA inte klarar av att skilja på riktigt och framställt DNA[4].

     

    Med anledning av föreliggande forskningsresultat är det frågan om DNA som bevisning skall tillmätas den betydelse som utvecklats inom det svenska rättsväsendet. Kan man då använda dagens beviskrav ”ställt utom allt rimligt tvivel”? Denna rapport belyser hur DNA används som bevis i svenska domstolar. Rapporten ger inga givna svar, dock leder den förhoppningsvis till en ökad förståelse för ämnet.

    [1] Kupper T & Olsson J., (2008)

    [2] Bring T & Diesen C., (2009)

    [3] Smålandsposten (2008) & Uppsala Nya Tidning., (2009)

    [4] Frumkin D, A. Davidson & A. Grafit., (2010)

  • 136.
    Rost Strandberg, Cecilia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Familjevåld: en kartläggning av och diskussion kring våldet och samhällets ansvar2009Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Familjevåld ses idag som ett samhällsproblem, och mest framträdande är mäns våld mot kvinnor. I Sverige dödas i genomsnitt 17 kvinnor per år av en man de varit eller är tillsammans med,[1] och kniv är det medel som vanligast används för att avsluta misshandeln.[2] Våld mot kvinnor är det yttersta fundamentet att jämställdhet inte råder,[3] och att ämnet numera finns på den offentliga debattens dagordning innebär att våldet uppmärksammats, men inte omintetgjorts. Barnens utsatthet tar sig form dels i närvaro av pappas våld mot mamma, men också en direkt utsatthet för våld och sexuella övergrepp. Varför barn misshandlas är svårt att säga, men i Sverige finns olika förklaringsmodeller som pekar på en kombination av stress, relationsproblem, ekonomiska problem och missbruk av olika slag.[4]Kvinnomisshandel har som nämnt en grund i männens överordning och kvinnors underordning, en samhällsstruktur som har sitt mest konkreta uttryck i en misshandelsrelation. Vi lär oss allt mer om ämnet och fler och fler åtgärder vidtas i kampen mot våld från ens närmsta, men hur långt har vi egentligen kommit i förståelsen av och arbetet med familjevåld?

    [1] BRÅ-rapport 2007:6, s. 6.

    [2] BRÅ-rapport 2001:11, s. 7.

    [3] Greenhill & Ulfsparre, s. 128.

    [4] BRÅ-rapport 2000:15, s. 19.

  • 137. Rubanzana, Wilson
    et al.
    Hedt-Gauthier, Bethany L.
    Ntaganira, Joseph
    Freeman, Michael D.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin. Oregon Health & Science University, School of Medicine, Portland, Oregon, USA; Faculty of Health Sciences, Department of Forensic Medicine, Aarhus University, Aarhus, Denmark.
    Exposure to genocide and risk of suicide in Rwanda: a population-based case-control study2015Inngår i: Journal of Epidemiology and Community Health, ISSN 0143-005X, E-ISSN 1470-2738, Vol. 69, nr 2, s. 117-122Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background In Rwanda, an estimated one million people were killed during the 1994 genocide, leaving the country shattered and social fabric destroyed. Large-scale traumatic events such as wars and genocides have been linked to endemic post-traumatic stress disorder, depression and suicidality. The study objective was to investigate whether the 1994 genocide exposure is associated with suicide in Rwanda. Methods We conducted a population-based case-control study. Suicide victims were matched to three living controls for sex, age and residential location. Exposure was defined as being a genocide survivor, having suffered physical/sexual abuse in the genocide, losing a first-degree relative in the genocide, having been convicted for genocide crimes or having a first-degree relative convicted for genocide. From May 2011 to May 2013, 162 cases and 486 controls were enrolled countrywide. Information was collected from the police, local village administrators and family members. Results After adjusting for potential confounders, having been convicted for genocide crimes was a significant predictor for suicide (OR=17.3, 95% CI 3.4 to 88.1). Being a survivor, having been physically or sexually abused during the genocide, and having lost a first-degree family member to genocide were not significantly associated with suicide. Conclusions These findings demonstrate that individuals convicted for genocide crimes are experiencing continued psychological disturbances that affect their social reintegration into the community even 20 years after the event. Given the large number of genocide perpetrators reintegrated after criminal courts and Gacaca traditional reconciling trials, suicide could become a serious public health burden if preventive remedial action is not identified.

  • 138. Rubanzana, Wilson
    et al.
    Hedt-Gauthier, Bethany L.
    Ntaganira, Joseph
    Freeman, Michael D.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin. Oregon Health & Science University, Portland, OR, USA; Aarhus University, Denmark.
    Exposure to Genocide as a Risk Factor for Homicide Perpetration in Rwanda: A Population-Based Case-Control Study2018Inngår i: Journal of Interpersonal Violence, ISSN 0886-2605, E-ISSN 1552-6518, Vol. 33, nr 12, s. 1855-1870Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A population-based case-control study was conducted to assess the relationship between genocide exposure and homicide perpetration in Rwanda. A sample of 150 homicide perpetrators who were charged with and confessed to having committed homicide between 1 May 2011 and 31 May 2013 and 450 controls were enrolled. Cases were matched to controls by neighborhood, age and sex. Socio-demographic, background and genocide-related information was collected from study subjects' next of kin. Four characteristics of genocide exposure were: genocide survivor, genocide perpetrator, having lost a first-degree relative to genocide and having a first-degree relative convicted of genocide. We assessed the impact of each genocide-exposure variable using conditional logistic regression. Of the 150 cases, 124 (82.7%) were male and 26 (17.3%) were female. The mean age of the alleged homicide perpetrators was 33 years, with a peak in the age group 20-29 years (39.3%). After adjusting for socio-demographic characteristics and past common criminal records, having a first-degree relative who had been convicted of genocide crimes was a significant predictor for homicide perpetration (odds ratio [OR] = 14.4, 95% confidence interval [CI] = 1.6-129.4). Being a genocide perpetrator, a genocide survivor and having lost a first-degree family member to genocide were not identified as risk factors for homicide perpetration. In Rwanda, young people who experienced early exposure to trauma by witnessing their first-degree relatives' active participation in the genocide, are more likely to commit homicide. Socio-economic and psychotherapeutic programs targeting this population group are needed to rehabilitate these young people for violent behavior change.

  • 139. Rubanzana, Wilson
    et al.
    Ntaganira, Joseph
    Freeman, Michael D.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin. Oregon Health & Science University, School of Medicine, Portland, Oregon, USA ; Department of Forensic Medicine, Aarhus University, Faculty of Health Sciences, Aarhus, Denmark.
    Hedt-Gauthier, Bethany L.
    Risk factors for homicide victimization in post-genocide Rwanda: a population - based case- control study2015Inngår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 15, artikkel-id 809Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Homicide is one of the leading causes of mortality in the World. Homicide risk factors vary significantly between countries and regions. In Rwanda, data on homicide victimization is unreliable because no standardized surveillance system exists. This study was undertaken to identify the risk factors for homicide victimization in Rwanda with particular attention on the latent effects of the 1994 genocide. Methods: A population-based matched case-control study was conducted, with subjects enrolled prospectively from May 2011 to May 2013. Cases of homicide victimization were identified via police reports, and crime details were provided by law enforcement agencies. Three controls were matched to each case by sex, 5-year age group and village of residence. Socioeconomic and personal background data, including genocide exposure, were provided via interview of a family member or through village administrators. Conditional logistic regression, stratified by gender status, was used to identify risk factors for homicide victimization. Results: During the study period, 156 homicide victims were enrolled, of which 57 % were male and 43 % were female. The most common mechanisms of death were wounds inflicted by sharp instruments (knives or machetes; 41 %) followed by blunt force injuries (36.5 %). Final models indicated that risk of homicide victimhood increased with victim alcohol drinking patterns. There was a dose response noted for alcohol use: for minimal drinking versus none, adjusted odds ratio (aOR) = 3.1, 95%CI: 1,3-7.9; for moderate drinking versus none, aOR = 10.1, 95%CI: 3.7-24.9; and for heavy drinking versus none, aOR = 11.5, 95%CI: 3.6-36.8. Additionally, having no surviving parent (aOR = 2.7, 95%CI: 1.1-6.1), previous physical and/or sexual abuse (aOR = 28.1, 95% CI: 5.1-28.3) and drinking illicit brew and/or drug use (aOR = 7.7, 95%CI: 2.4-18.6) were associated with a higher risk of being killed. The test of interaction revealed that the variables that were significantly associated with a higher risk of homicide victimhood, did not exhibit any difference according to sex of the victim. However, the effect of belonging to a religion differed between women and men, but was significantly protective for both (aOR = 0.002, 95%CI: 0.001-0.054 and aOR = 0.20, 95%CI: 0.052-0.509, respectively). Conclusion: Homicide victims in Rwanda are relatively young and the proportion of female victims is one of the highest globally. Contrary to the initial study considerations, genocide exposure (either as a survivor or perpetrator) was not a significant predictor of homicide victimization. Rather, risk factors were similar to those described in other countries, regardless of gender status. Sensitizing communities against alcohol heavy drinking, and illicit brew drinking and/or drug abuse and physical or sexual violence could reduce the homicide rate in Rwanda.

  • 140.
    Rönnblom, Rickard
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Etanasi: Rättsläget i Sverige2011Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Aktiv eutanasi, vilket innebär att en person medvetet och avsiktligt ger en annan person en dödlig substans som leder till dennes död, är inte tillåtet i Sverige. I en SIFO-undersökning från 2010 frågade man 1000 svenskar hur de ställde sig till aktiv eutanasi. 66 procent svarade att det bör vara tillåtet om ”personen är obotligt sjuk och inte har någon utsikt till förbättring och finner sitt lidande outhärdligt”, 21 procent svarade att det alltid ska vara tillåtet och att man ska ha rätt att bestämma över sitt eget liv. 7 procent svarade att det aldrig ska vara tillåtet, och 6 procent hade ingen uppfattning i frågan.[1]

     

    En studie från Karolinska institutet från 2010 visar att 35 procent av 1200 tillfrågade läkare inom sex specialiteter skulle kunna tänka sig att förskriva en dödlig dos läkemedel till en terminalt sjuk patient så att denne skulle kunna ta sitt liv.[2] Ett sådant handlande är att betrakta som läkarassisterat självmord, vilket i sig inte är olagligt i Sverige idag, eftersom medhjälp till självmord i sig inte är något brott.  Läkaren skulle dock mest troligt förlora sin läkarlegitimation.[3] 

     

    Debatten kring eutanasi handlar oftast om hur man kan kontrollera det praktiska utförande inom de lagstiftade ramarna, men frågan är också genomsyrad av moraliska och etiska aspekter. Ämnet är ständigt aktuellt och det förs diskussioner på många nivåer i samhället, avseende dess definition, legalitet och moraliska rimlighet.

     

    [1] SIFO-undersökning, Aktiv dödshjälp, projektnr. 1519719 (2010-03-18)

    [2] Skröder, R., Eutanasi och läkarassisterat självmord som ersättning for god lindrande vård? Läkartidningen 2009;106, s. 129

    [3] Vårdfokus, Tema dödshjälp. Var går gränsen, https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/tidningen/2010/Nr-6-2010-6/Tema-Dodshjalp-Var-gar-gransen

  • 141.
    Sandström, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Dödsorsaksutredning: en jämförelse mellan det svenska och det finska systemet för rättsmedicinsk dödsorsaksutredning2012Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2009 kom ett förslag till ändring i den finska lagen om utredande av dödsorsak. Målet med lagförslaget var att samordna den rättsmedicinska verksamheten för att utredande av dödsorsak ska bli bättre. I utredningen inför lagförslaget kom ett antal problem inom rättsmedicin i Finland att belysas som senare analyseras i Institutet för hälsa och välfärds utvecklingsplan för rättsmedicin. Även i Sverige pågår utvärdering av kvaliteten i det rättsmedicinska förfarandet.

  • 142.
    Sjödin, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Kemiska institutionen.
    Broman, Tina
    Melefors, Ojar
    Andersson, Gunnar
    Rasmusson, Birgitta
    Knutsson, Rickard
    Forsman, Mats
    FOI.
    The need for high-quality whole-genome sequence databases in microbial forensics2013Inngår i: Biosecurity and bioterrorism, ISSN 1538-7135, E-ISSN 1557-850X, Vol. 11, nr Supplement 1, s. S78-S86Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Microbial forensics is an important part of a strengthened capability to respond to biocrime and bioterrorism incidents to aid in the complex task of distinguishing between natural outbreaks and deliberate acts. The goal of a microbial forensic investigation is to identify and criminally prosecute those responsible for a biological attack, and it involves a detailed analysis of the weapon-that is, the pathogen. The recent development of next-generation sequencing (NGS) technologies has greatly increased the resolution that can be achieved in microbial forensic analyses. It is now possible to identify, quickly and in an unbiased manner, previously undetectable genome differences between closely related isolates. This development is particularly relevant for the most deadly bacterial diseases that are caused by bacterial lineages with extremely low levels of genetic diversity. Whole-genome analysis of pathogens is envisaged to be increasingly essential for this purpose. In a microbial forensic context, whole-genome sequence analysis is the ultimate method for strain comparisons as it is informative during identification, characterization, and attribution-all 3 major stages of the investigation-and at all levels of microbial strain identity resolution (ie, it resolves the full spectrum from family to isolate). Given these capabilities, one bottleneck in microbial forensics investigations is the availability of high-quality reference databases of bacterial whole-genome sequences. To be of high quality, databases need to be curated and accurate in terms of sequences, metadata, and genetic diversity coverage. The development of whole-genome sequence databases will be instrumental in successfully tracing pathogens in the future.

  • 143.
    Sjögren, Harmeet
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Injuries among the elderly: study of fatal and non-fatal injury events1994Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In view of the expected increase in the proportion of elderly in the population in most western countries, we studied injuries among the elderly (>60 years) by investigating hospital-treated injuries in inpatients and outpatients, and fatal injuries.

    One-year Hospital Injury Data - Even though the elderly made up only 15% of the injured in one year, they accounted for 42% of the total cost of trauma medical care, showing that injuries among the elderly place a disproportional burden on the health care system. The mean medical care cost increased significantly from the age of 60 years. Serious injuries (MAIS>3) in the elderly cost almost 2.5 times more than those in the younger group (<60 years).

    Study of 1,313 injury events in 1,268 elderly showed annual injury, fracture, and mortality rates per 1,000 elderly population of 57, 31, and 0.6, respectively. Almost half were injured in the home environment, and 23% in the traffic environment. Most of the severe and critical injuries (MAIS>4) occurred in the traffic environment. Injury rate, severity of injuries, fractures, and the duration of hospitalization increased with age. Almost half of the injuries were fractures; most common were wrist and hip fractures. Women had a higher injury rate, more severe injuries, and longer duration in hospitalization than men had.

    Study of 621 injury events in 600 elderly injured in the home environment, showed annual injury and fracture rates of 30 and 15 per 1,000 elderly home population, respectively. Injuries were grouped into fall injuries (76%) and non-fall injuries (24%). The fall injury incidence was higher in women than in men. Most falls occurred indoors. Environmental factors played a role in half of the fall injuries, and intrinsic factors in at least one fifth. Intrinsic factors in falls became increasingly important with advancing age. Non-fall injuries were mostly sustained in woodworking. Fall injuries were of a greater severity and accounted for 80% of the cost of medical care of elderly in the home environment.

    Study of 298 injury events in 297 elderly injured in the traffic environment, showed that pedestrian falls accounted for 52% of the injuries, and vehicle-related events for 44%. The main groups in the vehicle-related injury category were bicyclists (48%), car occupants (34%), and pedestrians (4%). Two thirds of the pedestrian falls involved slipping on ice/snow. Ice/snow-related injuries (all categories) accounted for 37% of the total cost of all injuries in the elderly in the traffic environment. Vehicle-related crashes resulted in the most severe and critical injuries and the most fatalities, and cost (total and mean) more than pedestrian falls.

    Fatal Injury Data from Northern Sweden - Study of 379 elderly injured in the traffic environment in a ten-year period, showed that the car occupants (43%) made up the largest category followed by pedestrians (28%), bicyclists (15%), and two-wheel-motor-vehicle riders (8%), but the risk of fatal injury per unit distance travelled was highest for pedestrians and bicyclists. Males had double the death rate as females. Most car occupants were killed in multivehicle crashes, mostly in the daylight, and at intersections. Ice/snow was the major (31%) precrash factor. One quarter of pedestrians were injured at pedestrian crossings, and half of them during darkness. One in six pedestrians was under the influence of alcohol. All pedestrians and bicyclists were injured in collisions with motor vehicles and most were injured at intersections. Pedestrians and bicyclists had more serious head injuries than chest injuries.

    Study of 514 car drivers (>18 years) injured in a 13-year-period, showed that fatalities per unit distance, and per licensed driver were highest for the >70-year-old and 18-19-year-old drivers. Elderly (>60 year old) and <25 year old drivers had similar fatality frequencies. The older drivers (>60 years) initiated the crash more often than younger (<60 years) ones. Fatal head injuries decreased whilst chest injuries increased with age. The older drivers were more likely to die from post-trauma complications than younger ones.

    In a study of role of disease in 480 fatally injured drivers (>18 years) who died within three days of the crash, a grading system was developed to assess the probability of contribution of medical intrinsic factors (MIF) to the crash. Almost one quarter of the drivers were found to have MIF. Drivers with MIF were more often at fault than those without. Medical intrinsic factors were probably an underlying cause in 1 of 17 fatal crashes in all ages, and 1 of 5 fatal crashes in the elderly; in 4% of the elderly the probability was strong.

    A "passive automatic" approach which does not require any action on the part of the elderly, is to be recommended when improving safety in the home and in the traffic environments. The elderly drivers can be regarded as the "miner's canary" to indicate which passive safety improvements are needed in the traffic environment. In view of the expected population trends, it is important that authorities and public health workers accept the challenge to continue and intensify the injury preventive work for the elderly.

  • 144.
    Sjökvist, Li
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Gärningsmannaprofilering: en vetenskaplig emtod eller en fantasifull fiktion?2014Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I detta uppsatsarbete inom rättsmedicin redovisar jag vissa av de teorier ochantaganden som ligger bakom gärningsmannaprofileringen. Syftet med arbetet harvarit att granska gärningsmannaprofilering ur en vetenskaplig synvinkel för att försökafinna om gärningsmannaprofilering kan anses utgöra en vetenskaplig metod som äranvändbar inom polisiärt arbete eller om det endast är en fantasifull fiktion som hörhemma i världen av deckarromaner och kriminalserier.Anknytningen till rättsmedicin utgörs av den koppling som explicit finns som enbeståndsdel inom gärningsmannaprofileringen och eftersom jag är juridikstuderandeoch saknar medicinska kunskaper har ingen fördjupad forskning gjorts inom denrättsmedicinska disciplinen. Uppsatsarbetet är gjort genom en deskriptiv metod där jaggenomfört en litteraturstudie om gärningsmannaprofilering. Därigenom har främstengelskspråkig litteratur påträffats.I arbetet så redovisas, utöver vetenskapliga metoder och teorier som ligger till grundför gärningsmannaprofilering, också hur gärningsmannaprofilering används i tre olikaländer. Det som kan konstateras är att gärningsmannaprofilering de facto används ipolisiära utredningsarbeten. Användingen är begränsad och att mäta resultatet avgärningsmannaprofilering har sina svårigheter.Seriositeten i arbetet med gärningsmannaprofiler löper parallellt med sensationsnyheteroch populärvetenskap, vilket försvårar granskningen. Källkritiken i uppsatsenär omfattande och frågan huruvida gärningsmannaprofilering kan anses utgöra envetenskap kan därför inte tillfullo besvaras. Med tiden är jag övertygad om attgärningsmannaprofilering kan vinna anseende och användas i brottsbekämpning, menför att nå dit behövs en distans till de fantasifulla fiktionerna kring gärningsmannaprofilering.

  • 145.
    Skog, William
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Injury patterns in fatal staircase falls2018Independent thesis Basic level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 146. Spigset, Olav
    et al.
    Öström, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Death resulting from asthma associated with sertraline2001Inngår i: The American journal of forensic medicine and pathology : official publication of the National Association of Medical Examiners, ISSN 0195-7910, Vol. 22, nr 4, s. 419-20Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 147.
    Stadig, Hanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Aktiv dödshjälp2016Student paper other, 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Rätten att bestämma över sitt liv är en grundläggande mänsklig rättighet. Var du vill leva, vad du vill arbeta med och så vidare. Rätten att bestämma över sin död är inte lika självklar. Vad gäller om någon vill avsluta sitt liv men inte har möjlighet att själv göra det?

     

    Debatten om rätten till sin död och aktiv dödshjälp, eller eutanasi, är ständigt aktuell. Det är en fråga som berör såväl religion, filosofi, etik som medicin och juridik. Ordet eutanasi kommer från grekiskans eu som betyder god eller skön och thanatos som betyder död. Människor har oftast en tydlig åsikt för eller emot aktiv dödshjälp och argument som talar för och emot kommer att beaktas i arbetet.[1]

     

    I Sverige är så kallad passiv eutanasi idag allmänt accepterat. I dagens läge finns det dock ingen möjlighet att i Sverige via sjukvårdens omsorg, för svårt sjuka individer, att få hjälp att avsluta sitt liv. Den möjlighet som finns är att vända sig till någon och få hjälp men denna riskerar då att dömas för gärningsmannaskap till dråp.[2] I detta arbete kommer tyngdpunkten fokusera på framför allt de juridiska aspekterna av aktiv dödshjälp men till viss del också de medicinska. Eftersom frågeställningen är kontroversiell ur en etisk synvinkel kommer även argument för och emot aktiv dödshjälp som inte är direkt juridiska eller medicinska att beaktas. Jag har i ett tidigare arbete behandlat frågan om aktiv dödshjälp och gränsdragningen mellan medhjälp till självmord och gärningsmannaskap till dråp, i ett annat arbete har jag berört frågan om rättssäkerhet och krav på att rättstillämpningen ska vara tydlig och förutsebar. Detta arbete kommer bli en utveckling och kombination av dessa arbeten.

  • 148. Stattin, E-L
    et al.
    Mörner, S
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Wisten, A
    Molecular genetic autopsy in sudden cardiac deaths2009Inngår i: Monogenetic Cardiovascular Disease, 2009, s. 28-29Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 149.
    Steinwall, David
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Befrits, Fabian
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Naidoo, Steve R
    Hardcastle, Timothy
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Muckart, David J.J.
    Deaths at a level 1 trauma unit: a clinical finding and post-mortem correlation study2012Inngår i: Injury, ISSN 0020-1383, E-ISSN 1879-0267, Vol. 43, nr 1, s. 91-95Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Missed injuries continue to cause deaths amongst trauma patients. Regardless of the definition of missed injuries, it is important to identify all injuries at any stage in the care of trauma patients in order to improve patient outcome. This study was performed to evaluate to what extent missed injuries contribute to a fatal outcome at a new Level 1 Trauma Unit.

    METHODS: The medical records and autopsy reports of all trauma patients who died at the IALCH trauma unit from March 2007 through August 2009 were reviewed. The mortality rate and incidence of missed injuries were determined. A missed injury was defined as one that was found at autopsy but was not mentioned in the medical records or in any ante mortem radiological report. This excluded minor injuries such as superficial contusions and minor lacerations, which are sometimes not included in the case notes during resuscitation. Deaths due to trauma are considered unnatural and legal provisions require that all unnatural deaths undergo medico-legal postmortem examination. The study was approved by the UKZN Biomedical Research Ethics Committee.

    RESULTS: Five hundred and forty-seven patients were admitted to the trauma unit of which 135 (24.7%) demised. Three patients were excluded, due to inability to retrieve their autopsy reports, leaving a study group of 132 patients in which there were 100 males and 32 females. The mean age was 33.2 years, mean ISS was 34.0. A total of 26 missed injuries were found in 14 patients, giving a total incidence of 10.6%. Three percent had missed injuries that were variously deemed to be possibly related, probably related, or related to the fatal outcome, whether the deaths were deemed preventable or not. Severe physiological derangement which precluded any imaging before death may have caused the injury to be overlooked. The thorax was the anatomical region where most injuries were missed.

    CONCLUSIONS: A number of injuries remain undetected in trauma care and are found only at autopsy, emphasizing that the autopsy remains an important tool in evaluating trauma care. However, in only a few patients did the missed injuries have a detrimental effect on outcome.

  • 150.
    Stenmark, Nathalie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Beslut om rättsmedicinsk undersökning av avliden: En studie av den svenska beslutsprocessen enligt gällande rätt2010Student paper other, 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ur ett förvaltningsrättsligt perspektiv är Sverige indelat i många olika myndigheter, vilka har tilldelats uppgifter och befogenhet inom vissa områden. I ett samhälle är det lämpligt att beslut fattas av den myndighet som är bäst lämpad vad gäller kunskap och ekonomi. Att beslut tas på rätt nivå är också en förutsättning för ett rättssäkert samhälle. Inom svensk rätt talar man ofta om just rättssäkerhet. Av debattens allmänna ordalag kan man sluta sig till att detta begrepp står för ett tillstånd som man inom svensk rätt alltid strävar efter att uppnå. Begreppet rättssäkerhet definieras dock sällan utan förefaller vara en självklarhet för var och en. Begreppet kan dock ha mer än en innebörd och därför framstår det som relevant att definiera vad som avses i detta sammanhang. I denna uppsats syftar begreppet på ett rättsligt tillstånd där lika fall behandlas lika samt att reglerna i samhället är tydliga och förutsebara för samhällsmedborgarna. Rättssäkerhetsaspekter gör sig gällande när det kommer till institutet rättsmedicinsk undersökning. I Sverige finns det idag en myndighet som har till uppgift att utföra rättsmedicinska undersökningar och som besitter specialistkunskap på området. Trots detta har denna myndighet inte tilldelats någon beslutsbefogenhet vid beslutet om huruvida rättsmedicinsk undersökning ska företas. Lagstiftaren har istället gett beslutsbefogenheten till en annan myndighet och det är ändamålsenligheten med detta som uppsatsen avser att undersöka.

1234 101 - 150 of 170
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf