umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123456 101 - 150 of 261
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Jansen, Karine Aasgaard
    University of Bergen.
    Otherness and disease in Reunion: The politicisation of the 2005 to 2007 chikungunya epidemic2013Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this dissertation I investigate how decolonisation through inclusion instead of independence has affected processes of othering, and reactions to being othered. By othering I mean discursive colonial practices described by post-colonial theories, in which racial and cultural difference is produced as inferior vis-à-vis the “superior” West. The study is based upon a total of eight months of anthropological fieldwork and qualitative research in the French overseas department and Indian Ocean island of Réunion. I focus on the influence of processes of othering on conceptualisations and expectations of (equal) French citizenship, and experiences with disease on the island. This is discussed via the empirical case of Réunion’s first epidemic of the vector-borne disease of chikungunya, which infected almost 30 per cent of the island’s total population of 802,000 inhabitants with painful symptoms of arthralgia from 2005 to 2007. I concentrate particularly on the politicisation of the epidemic as indicated by the rise of polemics and frictions between the local printed press and the Réunionese population on one side, and the public health authorities and the French government on the other. I argue that the controversy was brought on by local reactions against discourses and practices of otherness within French officialdom, for example the late and insufficient preventative intervention by the government and public health authorities.

    My main argument is that departmentalisation has not erased processes of othering in Réunion, but that it has influenced its manifestations. To discuss this, I draw upon the feminist philosopher Luce Irigaray’s ontological approach to sexual difference and gendered otherness by applying her perspectives to explore processes of post-colonial othering. Within Western philosophy the other is produced in opposition to the initial concept of the same. While post-colonial theories primarily conceive of othering as a process to establish difference in order to justify subordination of the other, Irigaray argues that otherness emerges from a Eurocentric expectation of sameness, i.e. similarity. According to Irigaray, otherness is the result of the dominance of a Western philosophical oneness-model upon our ways of thinking and relating to the world, and is produced as the other is absorbed into the same. As a result the other is prevented from establishing independent and equal subjectivity. Within this line of thinking, otherness is not understood to be primarily produced through a manifestation of difference as indicated by post-colonial theories, but is rather a result of its inclusion into the same. I propose this as a useful approach to the discussion of how processes of othering may play out in a post-colonial situation characterised by inclusion instead of separation, as in the case of Réunion’s departmentalisation. Furthermore, I suggest that the politicisation of the chikungunya epidemic was largely caused by failed Réunionese expectations of equal citizenship.

    The question of otherness is investigated in the introduction to this dissertation, and in four separate articles. While the introduction provides a historical, theoretical and methodological framework for the reading of the articles, the first article, “The 2005–2007 chikungunya epidemic in Réunion: ambiguous etiologies, memories and meaning-making” (Jansen 2013), focuses on how confrontations with otherness led to a local questioning of the biomedical aetiology of chikungunya. In order to make sense of the new disease on the island, people often chose to rely on alternative explanations regarding its transmission. In the second article, “The printed press’s representations of the 2005–2007 chikungunya epidemic in Réunion: political polemics and (post)colonial disease” (Jansen 2012), I discuss how the local printed press contributed to the instigation of the political polemics against the French government and the public health authorities. Their criticism was largely brought on as a reaction against representations of Réunionese otherness within the national press and officialdom, but also reflected local perceptions of desertion by the French nation state. The article is based upon an analysis of 111 articles on chikungunya during the epidemic in Réunion’s two main newspapers. In the third article, “Defending the body” (Jansen 2010), I focus on Irigaray’s perspectives on otherness as produced through inclusion and sameness, rather than through an establishment of difference. By comparing Irigaray’s approach to otherness with Simone de Beauvoir’s arguably phenomenological perspectives, the article explores how processes of othering have diverging effects on various bodies, which may influence experiences with illness. The article provides a theoretical backdrop for the reading of the dissertation. In article four, “Otherness as sameness: an Irigarayan perspective on decolonisation through inclusion in French Réunion” (submitted), I use Irigaray’s approach as a theoretical tool to explore how departmentalisation as a strategy for decolonisation has affected processes of othering and reactions to being othered in Réunion. The objective of the article is to acknowledge local struggles for equal citizenship as a strategic move towards the island’s decolonisation along the lines of struggles for emancipation. Moreover, I discuss how political events during the post-departmentalisation years may be described as political dynamics associated with post-colonial and neo-colonial societies simultaneously.

  • 102.
    Jarlbrink, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Snickars, Pelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Cultural heritage as digital noise: nineteenth century newspapers in the digital archive2017Inngår i: Journal of Documentation, ISSN 0022-0418, E-ISSN 1758-7379, Vol. 73, nr 6, s. 1228-1243Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    The purpose of this paper is to explore and analyze the digitized newspaper collection at the National Library of Sweden, focusing on cultural heritage as digital noise. In what specific ways are newspapers transformed in the digitization process? If the digitized document is not the same as the source document – is it still a historical record, or is it transformed into something else?

    Design/methodology/approach

    The authors have analyzed the XML files from Aftonbladet 1830 to 1862. The most frequent newspaper words not matching a high-quality references corpus were selected to zoom in on the noisiest part of the paper. The variety of the interpretations generated by optical character recognition (OCR) was examined, as well as texts generated by auto-segmentation. The authors have made a limited ethnographic study of the digitization process.

    Findings

    The research shows that the digital collection of Aftonbladet contains extreme amounts of noise: millions of misinterpreted words generated by OCR, and millions of texts re-edited by the auto-segmentation tool. How the tools work is mostly unknown to the staff involved in the digitization process? Sticking to any idea of a provenance chain is hence impossible, since many steps have been outsourced to unknown factors affecting the source document.

    Originality/value

    The detail examination of digitally transformed newspapers is valuable to scholars depending on newspaper databases in their research. The paper also highlights the fact that libraries outsourcing digitization processes run the risk of losing control over the quality of their collections.

  • 103.
    Jarlsdotter Wikström, Jenny
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Multispecies life in the ruins2017Inngår i: Angelaki, ISSN 0969-725X, E-ISSN 1469-2899, Vol. 22, nr 2, s. 233-237Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 104.
    Johansen, Mats
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Bilder av Norrland: En kulturanalytisk studie av representationer i populärkulturella uttryck och i marknadsföring2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 105.
    Johansen, Tom
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Maskulinitetsnormer i snowboardvärlden2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 180 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur maskulinitetsnormer produceras och reproduceras inom snowboardvärlden. Med snowboardvärlden och snowboardindustrin syftar jag på företag, personer, medier och andra som har inflytande inom snowboardbranschen. Genom teorier om maskulinitet och begrepp som genus och normer görs en kritisk kulturanalys av materialet som visar hur maskulinitetsnormer är något som påverkar alla snowboardåkare, oavsett kön. Materialet innefattar en beskrivning av snowboardåkningens historia,  studier av hur snowboardprodukter designas och marknadsförs och hur de både producerar och reproducerar maskulinitetsnormer. I studien visas hur exempelvis snowboardfilmer reproducerar maskulinitetsnormer samt hur den inneboende sexism som finns inom snowboardvärlden är tecken på en rådande hegemonisk maskulinitet. Studien visar även hur kvinnliga snowboardåkare-, snowboardfilmer- och snowboardtillverkare väljer att göra motstånd och förändra snowboardvärlden genom att utmana dessa normer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 106.
    Johansson, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Postengagemanget: om subjektivering och reifiering på sociala medier2015Inngår i: Digital politik: sociala medier, deltagande och engagemang / [ed] Eric Carlsson, Bo Nilsson, Simon Lindgren, Göteborg: Daidalos, 2015, s. 19-38Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 107.
    Johansson, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Vi är kåta på kulturmannen: Mediespelet bakom Knausgård och Zlatan2015Inngår i: AftonbladetArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 108.
    Johansson, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Vilka är vi?: Terrordådet i Paris förvandlade journalistkåren till chauvinister2015Inngår i: AftonbladetArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 109.
    Johansson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Hybrid embodiment: doing respectable bodies on YouTube2013Inngår i: Hybrid media culture: sensing place in a world of flows / [ed] Simon Lindgren, London: Routledge, 2013, s. 16-33Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 110.
    Johansson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Sternudd, Hans T
    Iconography of suffering in social media: images of sitting girls2015Inngår i: World suffering and quality of life / [ed] Anderson, Ronald E., Dordrecht: Springer Science+Business Media B.V., 2015, s. 341-355Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 111.
    Johansson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Sternudd, Hans T.
    Linnaeus University.
    Ridiculing Suffering on YouTube: Digital Parodies of Emo Style2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 112.
    Johansson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Sternudd, Hans T.
    Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB).
    Ridiculing suffering on YouTube: digital parodies of emo style2016Inngår i: Blunt traumas: negotiating suffering and death / [ed] Nate Hinerman, Holly Lynn Baumgartner, Oxford: Inter-Disciplinary Press , 2016, s. 31-40Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Numerous YouTube videos represent and comment on self-injury, as evidenced by a search for this term, which produces about 123,000 results (6 June 2014). In previous studies, we have explored how suffering, the body, and gender are performed in such personal videos. During our YouTube study, we have also encountered a specific category of video clips that merits further discussion: videos that in different ways attempt to parody or make fun of self-injury and mental distress. What most of them have in common is that they focus on self-injury as part of the so-called emo subculture or emo style. The purpose of this chapter is to discuss what such videos tell us about cultural conceptions of suffering and gender. Our analysis builds on a small sample of three YouTube videos in which emo culture and mental distress are parodied and ridiculed through exaggeration. We demonstrate that the parodies revolve around two main points: emo as a stylised performance of suffering, and emo as queer masculinity. The chapter concludes by suggesting that this ridiculing of emo culture builds upon discourses of hegemonic masculinity and normative heterosexuality which are also likely to have consequences for the understanding of mental suffering, emotional sensitivity, and gender in a broader context.

  • 113. Johansson, Kristina
    et al.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Gendering boundary work: exploring excluded spaces in supermarket job rotation2015Inngår i: Gender, Place and Culture: A Journal of Feminist Geography, ISSN 0966-369X, E-ISSN 1360-0524, Vol. 22, nr 2, s. 188-204Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article explores the establishment of gendering divides in organisations by bridging Hernes' (2004) typologies of physical, social and mental boundary work with notions on the practice of gender as negotiated in everyday organisational activities. In the investigated Swedish supermarket, the pre-store, a narrow, front-stage space in which only women worked, was excluded from the job rotation that otherwise dominated the organisation of work in the store. This study examines: (1) how and on what grounds the divides of the pre-store were established in the supermarket and (2) how spatial divides were incorporated into the practice of gender and work in the supermarket. The findings suggest that the divides that are visible through the exclusion of the pre-store from the job rotation involved not only the allocation of work and space but also multiple and complex physical, social and mental spatial negotiations undertaken by both employees and managers. Together, these factors neutralised the divides as an aspect of the activities. First, the notion that gender was irrelevant for organisational decisions makes gender a non-issue for the organisation of the pre-store activities. Second, the notion that women and men are essentially different provided a ground for explaining why, despite being an organisational non-issue, work and workers were in fact organised along gendered lines in the supermarket. The study contributes with qualitative insights regarding the micro-political practices that make gender into a neutralised non-issue in organisations and, in particular, the intertwinement of spatial practices and negotiations.

  • 114.
    Johansson Lönn, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Traditionell kunskap i samförvaltning av småviltsjakt i Vindelfjällen: möjligheter och hinder2012Inngår i: Långa perspektiv: samisk forskning & traditionell kunskap / [ed] Peter Sköld & Krister Stoor, Umeå: Centrum för samisk forskning , 2012, 1, s. 230-257Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur ska vi bäst förvalta våra naturresurser? Forskningen på detta område ökar ständigt och på senare tid har integrering av traditionell kunskap[1] lyfts fram som betydelsefull för en lyckosam naturresursförvaltning, bland annat därför att den anses främja biologisk mångfald, en hållbar utveckling och tillvaratagandet av urfolks rättigheter till land och vatten (se t.ex. Berkes 2008; Tunón 2004, 2009).

    Dock har flera forskare pekat på att det finns vissa problem med att integrera traditionell kunskap i naturresursförvaltning på grund av att det finns en maktasymmetri mellan samförvaltande organisationer som många gånger medför att traditionell kunskap undervärderas och underutnyttjas (se t.ex. Agrawal 2005; Bohensky & Maru 2011; Briggs 2005; Jentoft 1998; Spak 2005). Jag kommer i denna artikel att, utifrån ett konkret fall, diskutera några av de mekanismer som kan ligga bakom maktasymmetrin och visa på möjligheter för en ökad integrering av traditionell kunskap i naturresursförvaltning.

    Artikeln tar avstamp i det lokala samförvaltningsprojekt inom småviltsjakten, som 2006 inleddes i Ammarnäs och som Nordin (2012) beskriver som en lyckad integrering av árbediehtu, samisk traditionell kunskap. Jag studerade, i en intervjuundersökning mellan hösten 2011 till våren 2012, hur nyckelaktörerna i samförvaltningen diskuterade och värderade olika typer av kunskap. Även om projektet av aktörerna beskrevs som lyckat upplever jag att det finns potential att i ännu högre utsträckning tillvarata traditionell kunskap i samförvaltningen. Sist i kapitlet presenteras några förslag till åtgärder inom såväl vetenskapen som naturresursförvaltningen som skulle kunna underlätta en ökad integrering av traditionell kunskap.

    [1] Traditionell kunskap (TK) refererar här till komplexa kunskapssystem som urfolk under lång tid har ackumulerat och utvecklat i relation till sin naturliga miljö. TK inkluderar faktakunskaper, trossystem, normer och föreställningar om hur man lever och förhåller sig till den lokala kulturen och naturen, samt praktiska metoder och färdigheter. TK är holistisk och dynamisk i det att den ständigt utvecklas och anpassas till nya förhållanden och traderas från generation till generation genom berättelser eller genom att de unga iakttar, deltar i och själva prövar på de äldres aktiviteter. (se t.ex. Berkes 2009; Jernsletten 2009; Nordin-Jonsson 2010; Daes 1998; UNESCO & MOST 1994-2004). Jag använder här TK synonymt med urfolkskunskap.

  • 115.
    J:son Lönn, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Tillämpning av urfolkskunskap i naturresursförvaltning: Lärdomar från samförvaltningen av småviltsjakt i Ammarnäs2012Inngår i: Mindings:Co-Constituting Indigenous/Academic/Artistic Knowledges and Understandings of Land, Water-, Body-, and Lab-scapes, Uppsala University, October 10-12, 2012 / [ed] May-Britt Öhman, Uppsala: Centre for Gender Research , 2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur kan vi bäst förvalta våra naturresurser? På senare tid har integreringen av urfolkskunskap lyfts fram som betydelsefull för framgångsrik naturresursförvaltning därför att den anses främja biologisk mångfald, hållbar utveckling och tillvaratagandet av urfolks rättigheter till land och vatten. Ett exempel på en lyckad sådan satsning är samförvaltningen av småviltsjakt i Ammarnäs, som inleddes som ett försöksprojekt 2006 och permanentades 2010.  Jag studerade verksamheten under ett år, 2011-2012. Nyckelaktörer i samförvaltningen intervjuades och en fältstudie genomfördes i Ammarnäs, augusti 2012.

    Bakgrunden till samförvaltningen var att Sverige år 1993 öppnade upp småviltsjakten för allmänheten på statens mark ovan odlingsgränsen. Jakten orsakade stora störningar för renskötseln i Ammarnäs då antalet småviltjägare ökade drastiskt i området. För att skapa betesro för renarna fick en lokal grupp bestående av tre personer - en representant för jägarkåren och två representanter från Grans och Rans samebyar - det operativa ansvaret för förvaltningen. En grundförutsättning för att uppnå målet var att renskötarnas kunskaper togs tillvara, vilket också skedde.

    Ammarnäs är idag indelat i 66 mindre jaktområden. Områdena har naturliga gränser, ritade av renskötarna utifrån deras kunskaper om landskapet och renarnas vandringsmönster. En vecka innan varje jaktsäsong flyger Ammarnäsgruppen över jaktområdena för att lokalisera renarna och bedöma vilka områden som ska fredas (stängas av) respektive öppnas beroende på hur renarna antas vandra.  Bedömningarna görs framförallt utifrån renskötarnas kunskaper om hur renarnas vandringsmönster påverkas av bland annat betestillgång och vind-, temperatur-, snö- och insektsförhållanden. Under jaktens två första veckor, som är de mest intensiva under hela jaktsäsongen, följer Ammarnäsgruppen noga renarnas förflyttningar i distriktet för att snabbt kunna öppna eller stänga områden allteftersom renarna flyttar sig.

    Även om Ammarnäsprojektet kan beskrivas i termer av lyckad samförvaltning som tillvaratar urfolkskunskaper, finns det utvecklingsmöjligheter inom såväl samförvaltningen som förvaltningsforskningen.

    Renskötarnas möjligheter att tillämpa urfolkskunskap i samförvaltningen begränsades av de regler myndigheter på olika nivåer hade fastställt. Forskare inom fältet ”common pool resources” diskuterar hur maktfördelning mellan olika nivåer påverkar tillämpningen av lokal kunskap, men få har ägnat sig åt relationen mellan makt och urfolkskunskap. Genom att i framtiden kombinera teorier om common pool resources med teorier om urfolkskunskap skulle forskningen kunna öppna upp för spännande utvecklingsmöjligheter.

    Även genus och makt hänger ihop och bör därför alltid beaktas i naturresursforskning. Ammarnäsprojektet administrerades uteslutande av män. Frågan är vad som hade hänt om renskötande kvinnor hade involverats i förvaltningen? Hade det påverkat resursfördelningen och tillämpningen av urfolkskunskap? Tidigare forskning indikerar att könsfördelningen inom naturresursförvaltning påverkar den lokala makt- och resursfördelningen.

    Slutligen hänger makt och kunskap intimt samman. I min studie präglades Länsstyrelsen, som satte ramarna för samförvaltningen, av en positivistisk kunskapssyn som innebar att naturvetenskapliga, mätbara, objektiva kunskaper främjades i förvaltningen. Synsättet kan kontrasteras mot en mer hermeneutisk kunskapssyn, som ligger närmare renskötarnas kunskaper, och som kännetecknas av att vara tolkande till sin natur och betona vikten av att förstå och att se helheter för att kunna göra så rimliga tolkningar av verkligheten som möjligt. Det kan till exempel handla om att förstå effekterna av småviltsjakten för renar, marker och rennäring över hela året och inte enbart under jaktsäsong, eller om att studera de kumulativa effekterna av exempelvis småviltsjakt, utbyggnad av vatten-, vindkraft och gruvnäring för renskötarnas kunskapstillämpning. Naturresursforskningen har således mycket att vinna både på att mer aktivt involvera urfolk i forskningen och på att komplettera naturvetenskapliga teorier och metoder med hermeneutiska, såsom narratologi och etnologi, inte minst därför att urfolkskunskap utmärks av att ofta vara holistisk, komplex och tyst kunskap som är svår att uttrycka med ord.

  • 116.
    J:son Lönn, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Varför ska dom få?: Vardagsrasism mot samer i läsarkommentarer på tre svenska nyhetssajter2014Inngår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 1, s. 41-49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Due to increased racism many Swedish news sites have adopted new strategies to deal with offensive user comments, such as pre-moderation of comments and more strict moderation policies. Despite this many Sami still perceive that hostile comments about Sami continue to increase on news sites. In this article I discuss possible reasons to why racist comments slip by newspaper gatekeepers. Everyday racism, that is subtle forms of discrimination, often presented as neutral or common-sense facts or as collectively shared and therefore unchallenged racial stereotypes, is seen as one key factor. Others factors could be journalists’ lack of knowledge about Sami history and culture, newsrooms lack of time and resources, journalistic routines and/or reader comments commercial potential.

  • 117. Jørgensen, Dolly
    et al.
    Langum, Virginia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Envisioning North from a premodern perspective2018Inngår i: Visions of North in premodern Europe / [ed] Dolly Jørgensen and Virginia Langum, Brepols, 2018, s. 1-11Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 118. Jørgensen, Dolly
    et al.
    Langum, VirginiaUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Visions of North in premodern Europe2018Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The North has long attracted attention, not simply as a circumpolar geographical location, but also as an ideological space, a place that is 'made' through the understanding, imagination, and interactions of both insiders and outsiders. The envisioning of the North brings it into being, and it is from this starting point that this volume explores how the North was perceived from ancient times up to the early modern period, questioning who, where, and what was defined as North over the course of two millennia.

    Covering historical periods as diverse as Ancient Greece to eighteenth-century France, and drawing on a variety of disciplines including cultural history, literary studies, art history, environmental history, and the history of science, the contributions gathered here combine to shed light on one key question: how was the North constructed as a place and a people? Material such as sagas, the ethnographic work of Olaus Magnus, religious writing, maps, medical texts, and illustrations are drawn on throughout the volume, offering important insights into how these key sources continued to be used over time. Selected texts have been compiled into a useful appendix that will be of considerable value to scholars.

  • 119.
    Jørgensen, Finn Arne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Cabin Porn for Digital Humanists2013Inngår i: Infrastructure, Space and Media: A Book from the Media Places Symposium in Umeå December 5-7, 2012, Peter Wallenberg Foundation , 2013, s. 53-54Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 120.
    Jørgensen, Finn Arne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Does the Empire recycle?: Waste and scrap recycling in the Star Wars movies2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 121.
    Jørgensen, Finn Arne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Why Look at Cabin Porn?2015Inngår i: Public culture, ISSN 0899-2363, E-ISSN 1527-8018, Vol. 37, nr 3, s. 557-578Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The rise of cabin porn—images of beautiful cabins in nature—as a visual genre reflects a growing international interest in cabins, shedworking, and rustic, exurban living off the grid, most of it romanticizing rural and low-tech lifestyles. On the surface, the digitally mediated and disembodied architecture of cabin porn seems to be a form of nostalgia, where the dream of the cabin becomes an arena for resolving an ambivalent relationship to technology and all the bothersome things of modern life. Delving deeper into the cabin porn phenomenon, however, can also reveal something about the mediated experience of nature through digital media.

  • 122.
    Jørgensen, Kristine
    et al.
    University of Bergen.
    Sandqvist, Ulf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Ekonomisk historia.
    Sotamaa, Olli
    University of Tampere.
    Tyni, Heikki
    University of Tampere.
    From Hobbyism to Industry. Tracing the Historical Origins of the Nordic Game Industry2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 123. Kania-Lundholm, Magdalena
    et al.
    Lindgren, Simon
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Beyond the nation-state Polish national identity and cultural intimacy online2017Inngår i: National Identities, ISSN 1460-8944, E-ISSN 1469-9907, Vol. 19, nr 3, s. 293-309Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article analyses the debate on ;new patriotism' in a Polish online discussion forum. We study the ways in which national identity is constructed in this setting. Digital communication contributes further to expanding discourse on national identities beyond nation-state borders. We analyse close to 6000 posts from a large Polish Internet discussion forum through the methods of quantitative concept mapping and qualitative close readings. Our results show that patriotism is negotiated beyond strictly national frameworks. It is not merely a question of national interest as it also connects people through a process of establishing and maintaining of cultural intimacy.

  • 124.
    Karlsson, Matilda
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Bevarande av digitalt kulturarv - en del av museets ansvar?2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Begreppet "digitalt kulturarv" har två betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremål, dels det kulturarv som består av företeelser som skapats digitalt och därmed inte har någon fysisk motsvarighet. Det är det senare området, föremål som i sin ursprungsform är digitala, som denna uppsats fokuserar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka om digitala kulturföremål kan räknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i så fall kan samla in, bevara och visa dessa föremål.

    Digitalt material bygger inte på att föremålen har en fysisk form, och de ställs därför ofta i motsats till de materiella föremål som museer samlar in och bevarar. Däremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer även hanterar immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar på föremålen i sig utan på föremålens betydelser och sammanhang, vilket många menar, så spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej.

    Bland andra Unesco har också poängterat att det är viktigt att digitalt kulturarv bevaras. Samtidigt som det digitala kulturarvet växer i omfattning riskerar nämligen de digitala föremålen i sig att försvinna, antingen för att de inte bevaras alls eller för att de inte bevaras på ett lämpligt sätt. Ett av problemen är att de medier som materialet idag lagras på är instabila i sig och bevarande kräver därför att föremålen flyttas till andra lagringsmedier efterhand. En annan risk är att digitala föremål i framtiden inte kommer att kunna avläsas eftersom de maskiner eller den programvara som hanterade dem inte längre finns kvar eller går att använda. Det finns alltså ett antal faktorer som de institutioner som samlar in digitalt material bör vara medvetna om, även om de rutiner som museerna redan har för dokumentation och insamling i många fall även kan appliceras på digitala föremål. Utställning av digitalt kulturarv är en fråga i sig eftersom digitala föremål och helt digitala utställningar kräver ett annat tillvägagångssätt än när museet ställer ut fysiska föremål.

     

    Fulltekst (pdf)
    Bevarande av digitalt kulturarv
  • 125.
    Karlsson, Matilda
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Svenska museer och den sociala webben: Webb 2.0 som verktyg för dialog2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.

    Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet. Skillnaden mellan kontakt, interaktion och dialog ligger i vilken typ av kommunikation det handlar om och vilken typ av information som museet efterfrågar, men också i hur relationen ser ut mellan museet och besökarna: är museet auktoriteten eller inbjuder det besökaren att påverka? På de undersökta svenska museernas webbplatser finns endast ett fåtal funktioner som utnyttjar webbens möjligheter till deltagande. De flesta webbplatserna ger snarare intryck av att vara främst reklammaterial för det fysiska museet. Detta kan bero på att webben ses som ett verktyg snarare än som en del av en virtuell kultur. Exempel finns dock på utländska museer som satsat mycket på sin virtuella närvaro.

    Olika sociala medier som skulle kunna användas av museer i interaktionssyfte tas också upp, främst bloggar, folksonomier och sociala nätverk. Bloggar blir allt vanligare på museer och kan användas för att till exempel visa föremål eller diskutera museets verksamhet. Besökare kan enkelt delta genom att skriva kommentarer, eller i vissa fall till och med skriva egna inlägg. Folksonomi, eller social taggning av konstverk och föremål, kan användas som navigationsverktyg på webbplatserna, vilket kan ha både för- och nackdelar beroende på vilket mål museet har med att visa sina samlingar virtuellt. Sociala nätverk, som communities av olika slag, kan för museerna vara ett sätt att nå ut till sina besökare men även till nya besökargrupper.

    Allmänhetens förtroende för museerna och museernas förtroende för allmänheten är något som kan påverkas av ett "öppnare" webbarbete. Förtroende behöver dock inte vara kopplat till auktoritet, och det finns tecken som tyder på att synen på auktoritet är under förändring i och med att delaktighet och deltagande blir allt vanligare i samhället. Detta är något som museer måste förhålla sig till oavsett hur de arbetar idag, och det finns troligen många fördelar med att hänga med i utvecklingen.

    Fulltekst (pdf)
    Svenska museer och den sociala webben
  • 126.
    Kontro, Marianne
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Lidström, Josefin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Svenskare än Sverige?: Kulturell identitet i svenskämnet - en läroboksanalys.2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study aims to investigate whether two textbooks for Swedish studies match the syllabus for Swedish studies and the curriculum for the non-compulsory school regarding students´ opportunity to develop and strengthen their personal and cultural identity. The research questions address whether the textbooks offer all students the opportunity to reflect on their personal and cultural identity, and how culture is presented through texts and exercises. This study also investigates which cultural heritage the textbooks represent through their choice of texts and exercises. The study has been conducted through a text analysis of two current and commonly used textbooks in Svenska A and Svenska B. The results of the study show that the textbooks do not offer texts from a variety of countries or variety of continents. The continent that is well represented is Europe, but only through a small variety of countries. The majority of texts are Swedish, which indicates that the Swedish cultural heritage is favored. The textbooks contain no texts from continents such as Africa, Oceania, Asia and South America.  The results also show that the textbooks do not offer opportunities or guidance that encourages all students to reflect on their personal and cultural identity.  The exercises that encourage students to reflect on their cultural identity only relate to students who identify themselves with a Swedish culture.

  • 127.
    Kuoljok, Kajsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Without land we are lost: traditional knowledge, digital technology and power relations2019Inngår i: AlterNative: An International Journal of Indigenous Scholarship, ISSN 1177-1801, E-ISSN 1174-1740, Vol. 15, nr 4, s. 349-358Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study examines use of digital transferred knowledge within husbandry based on interviews and literature studies. Traditional knowledge is the base of husbandry. In husbandry today, this knowledge is combined with the digitally transferred knowledge through the use of the global positioning system collar. Husbandry never operates in isolation from other actors but interacts and is affected by multiple stakeholders and by regulatory practices regulations. The digital data can, besides being used in everyday practice, also be incorporated in reindeer husbandry plans. Reindeer husbandry plans is a tool for obtaining information of land use in husbandry in communication with other land users, but it is also a tool for operational reindeer management for the communities. The reindeer use of grazing land can through the data from the global positioning system collar create "hard facts" used for aspirations of power in discussions over land use.

  • 128.
    Langum, Virginia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Cold characters: Northern temperament in the premodern imaginary2018Inngår i: Visions of North in premodern Europe / [ed] Dolly Jørgensen and Virginia Langum, Brepols, 2018, s. 123-144Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 129.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Att göra sin stämma hörd: Svenska Samernas Riksförbund, samerörelsen och svensk samepolitik 1950-19622003Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The formation of Svenska Samernas Riksförbund (SSR) [The National Association of Swedish Sami] on October the 3rd 1950 marked the beginning of a new development in the Sami movement in Sweden. During the first half of the 20th century the Sami movement in Sweden had had problems with maintaining continuity in their work and keeping an ongoing dialogue with the authorities due to the lack of a unifying organization. Through the creation of SSR the situation changed and the Sami movement was enabled to act with growing strength.

    The study focuses on the period 1950-1962, during which time SSR established itself in the political arena and began making its mark on the Swedish Sami policy. Four areas are singled out for analysis. The question of Sami rights and Sami livelihood is the first of these. Reindeer herding had been at the centre of the Sami policy since the late 19th century, and this continued during this period. The industry was also central in SSR, and the organization focussed most of its attention on issues concerning the reindeer herders. The industry had problems during the period, not least due to the exploitation of the Sami area for other purposes, but where SSR tried to emphasise these external factors when analyzing the problems, the authorities mainly focussed on internal problems. The traditional Sami rights to use the land for reindeer herding and hunting and fishing was also discussed, where SSR claimed a stronger right to the land, something the authorities did not support. Secondly, the image of the Sami was central in the discussions. The traditional image established in the Sami policy was that of the Sami as reindeer herders. This had the effect that the majority of the Sami, who were not reindeer herders, were excluded from the Sami context. During most of the examined period SSR did not challenge this image; it was only from 1960 and onwards that the organization tried to establish a broader view of the Sami within the policy area, a more inclusive view based on their position as an indigenous population in Sweden.

    The third area that has been examined was how SSR acted internally towards and treated different Sami groups. The outspoken ambition of the organization was to represent all Sami in Sweden, but in reality the reindeer herders and their interests dominated the work of SSR. This created tension within the organization, since the non-reindeer herding Sami felt that their problems were neglected by SSR. However, the organization also had problems with getting the support of all the reindeer herders as well, since both the forest Sami and many of the reindeer herders not working actively within SSR felt that the organization did not really represent them. Fourthly, the impact of the demands put forward by SSR on the Sami policy has been examined. The organization rather quickly became established as an actor in the policy area, and was given a role as a consultative body. This, however, did not mean that SSR was successful in getting results based on its demands. The positive results of the work of the organization were few and small, but, nevertheless, the fact that SSR became established in the policy area meant that the authorities to a larger extent had to take the opinion of the Sami into consideration and motivate the direction of the Sami policy more thoroughly.

    Fulltekst (pdf)
    Att göra sin stämma hörd
  • 130.
    Leavenworth, Van
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Making Starbuck Monstrous: The Poetics of Othering in Battlestar Galactica2014Inngår i: Journal of Popular Culture, ISSN 0022-3840, E-ISSN 1540-5931, Vol. 47, nr 4, s. 688-708Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Of all the acts of becoming in the re-imagined television series Battlestar Galactica (BSG), Kara “Starbuck” Thrace’s transformation from human being to monstrous “thing” is the most surprising and unquestionable production of otherness. The series depicts the ongoing conflict between humanity and their enemies the Cylons, an artificially created race of robotic soldiers and ships, cyborg-like Hybrids and organic humanoids. After the straightforward “human vs. machine,” “us vs. them” ideological positioning in the miniseries, the narrative in the following four seasons increasingly questions simplistic, essentialist conceptions of identity, suggesting that such ideas are socially naïve and untenable. However, in contrast to many other characters whose changing identities are accepted, Starbuck’s transformation isolates her in unexpected ways. In this essay, I argue that Starbuck becomes a monster because of a shift in how she is perceived: the tough girl is re-envisioned as an incomprehensible, irrational other through the lens of enduring feminine stereotypes. Once perceived as monstrous, she functions as an agent of social disruption that allows BSG to move back toward the simplistic ideology of essential difference emphasized earlier in the series. Her transformation indicates that contemporary monstrosity does not reside within a being but is socially developed and applied in order to maintain the status quo.

  • 131.
    Leavenworth, Van
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    The Developing Storyworld of H. P. Lovecraft2014Inngår i: Storyworlds across Media : Toward a Media-Conscious Narratology / [ed] Marie-Laure Ryan and Jan-Noël Thon, Lincoln: University of Nebraska Press, 2014, s. 332-350Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This essay investigates the storyworld that has developed out of terror tropes presented the fiction of American Gothic writer H. P. Lovecraft (1890-1937). The 21st century Lovecraft storyworld is elicited by textual fiction, interactive fiction, short and feature-length films, fan art, comics, music, board games, role-playing games, computer games and interactive environments online, to name just a few examples. This transmedial foundation, which continues to grow, prompts several questions. What allure does the storyworld hold for both audiences and producers? How do works engage with its core elements in familiar yet media-specific ways? How has this developing storyworld contributed to 'pulp' writer Lovecraft’s apparent elevation into the American literary canon? In this essay I explore the poetics of the Lovecraft storyworld’s development, its transmedial adaptability and its cultural significance for both contemporary audiences and Lovecraft's legacy. 

  • 132.
    Ledman, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Medskapandets konst?: Om samiskt inflytande i kulturhuvudstadsåret Umeå20142014Inngår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 1, s. 76-83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 133.
    Ledman, Anna-Lill
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Löf, Annette
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sandström, Moa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin Macneil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Åsa, Össbo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Vänd på perspektiven Umeå20142013Inngår i: Västerbottens Kuriren, ISSN 1104-0246Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 134.
    Liliequist, Jonas
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Manlighet och socialitet: från duellernas hedersretorik till 1700- och 1800-talens vänskapskult2004Inngår i: Historiens mångfald: presentation av pågående forskning vid Institutionen för historiska studier, Umeå universitet / [ed] Ann-Katrin Hatje, Umeå: Umeå universitet , 2004, Vol. 1, s. 79-99Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 135.
    Liliequist, Marianne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Barndomens tanter. Och några farbröder2012Inngår i: Tanten, vem är hon?: En (t)antologi / [ed] Marianne Liliequist & Karin Lövgren, Umeå: Boréa Bokförlag, 2012, s. 237-265Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 136.
    Liliequist, Marianne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Efterord: Stilpoliser och delad glädje2012Inngår i: Tanten, vem är hon?: En (t)antologi / [ed] Marianne Liliequist & Karin Lövgren, Umeå: Boréa Bokförlag, 2012, s. 267-281Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 137.
    Liliequist, Marianne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Strategies of decolonisation: portraits of elderly female pioneers in the Sami ethno-political movement2015Inngår i: Ageing: culture and identity / [ed] Lena Karlsson, Marianne Liliequist, Anna Sofia Lundgren, Karin Lövgren & Angelika Sjöstedt Landén, Umeå: Umeå University , 2015, s. 39-63Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article is about elderly Sami women who are front figures in the ethno-political mobilisation movement, acting from artistic platforms or in traditional political arenas. The Sami culture has been described as male-dominated and Sami women as dually oppressed, belonging to a minority people while also being women, but there are many Sami women, especially the elderly, who in recent decades have emerged as prominent figures in the fight for the survival of Sami culture. How do these prominent figures describe their own position and status? What strategies do they use, as elderly Sami women, to enter the Sami and non-Sami public spheres? How do they tell their story, what is it that motivates them, what obstacles have they faced and what has helped them? This chapter conducts an intersectional analysis on an individual level of the strategic approaches of three women. I have looked at the way these strategies emerge in the women's life stories. Depending on special circumstances, either currently or earlier in their life, ethnicity, gender, age and class are emphasized to various degrees in the different narratives.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 138.
    Liliequist, Marianne
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Cocq, Coppélie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Inledning2017Inngår i: Samisk kamp: kulturförmedling och rättviserörelse / [ed] Marianne Liliequist och Coppélie Cocq, Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s. 7-15Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 139.
    Liliequist, Marianne
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Lövgren, Karin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Tanten: Vem är hon?2012Inngår i: Tanten, vem är hon?: En (t)antologi / [ed] Marianne Liliequist & Karin Lövgren, Umeå: Boréa Bokförlag, 2012, s. 11-21Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 140.
    Liliequist, Marianne
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Lövgren, KarinUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Demografiska databasen.
    Tanten, vem är hon?: En (t)antologi2012Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    There are different discourses concerning women and ageing in the media and within the field of research about elderly people. In the public discourse elderly women are often associated with depression, poverty and weak health. The popular culture, with its worshipping attitude towards the young, has a great influence on the cultural conceptions of female ageing. At the same time new images of elderly women as desirable and attractive are presented in popular media. These images kan be understood as expressions for re-negotiations of what ageing means, but also as age-denying since it is the youtfullness among the elderly which is emphasised as something positive. Many researchers stress the importance of separating the public discourse on ageing, which is found in the media, from the women’s own experiences of ageing. Interview studies with elderly women have shown that women’s experiences of ageing can appear in a number of different ways depending on life context. This theme issue poses questions on ageing and femininity from a number of stand points by comparing the medial and public discourses with the women’s own experiences of ageing.

  • 141.
    Liliequist, Marianne
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Nordberg, Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Genus och alternativa offentligheter2004Inngår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 1, s. 2-4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 142.
    Lillie, Malcolm
    et al.
    School of Environmental Sciences, University of Hull, Hull, UK.
    Lillie, Malcolm
    School of Environmental Sciences, University of Hull, Hull, UK.
    Meaning and mnemonic in archaeological studies of death2020Inngår i: Mortality, ISSN 1357-6275, E-ISSN 1469-9885, Vol. 25, nr 1, s. 7-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper highlights key characteristics of memorialisation processeslinked to dying and death. The study demonstrates that, inall periods, the mnemonic triggers engendered by multi-sensoryexperiences surrounding the treatment of the dead serve as fundamentalelements of the memorialisation processes which generatelasting impacts on the living through people’s engagement‘in a collective social act’. Roles attributed to the dead are ‘activeand powerful’, and the links between the living and the dead areimbued with myriad meanings, articulated through a variety ofactivities. These resonate across time and exist in many aspects ofcontemporary practice. We could argue that dying itself is notsimply a social process, and in reality, it is an inherently, and onoccasion an aggressively, anti-social act that is negotiated and‘normalised’ by the social conventions that society has developedto cope with dying and death. With a focus on the British context,this study explores the ways in which society has dealt with thetroublesome and anti-social aspect of death, and dying, througha consideration of past social praxis. It considers the ways in whicha broadening of contemporary societies understanding of thevariety of approaches to death, burial, bereavement and mourningin a deep time perspective can offer legitimate and authorisedoptions for future practice at a time when there a crisis in availableburial space is occurring in England (e.g).

  • 143.
    Lindahl, Evelina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    De försvinner nästan. När de blir äldre, alltså2012Inngår i: Tanten, vem är hon?: en (t)antologi / [ed] Marianne Liliequist & Karin Lövgren, Umeå: Boréa Bokförlag, 2012, s. 183-Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 144.
    Lindberg, Jens
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Carlsson, Eric
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Digitala vårdlandskap: kritiska reflektioner om e-hälsa i glesbygden2018Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 1, s. 62-69Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    E-hälsa sägs av många kunna förbättra sjukvården. I den här artikeln undersöker vi föreställningar och idéer om e-hälsa för äldre i glesbygden med sär-skilt fokus på virtuella hälsorum. Vi lyfter fram förhoppningar om digital vård och analyserar på en diskursiv nivå. Artikeln belyser ideologiska föreställningar om sjukvård och problematiserar införandet av digital vårdteknologi. Som material har vi använt olika former av policymaterial. I analysen visar vi hur virtuella hälsorum kopplas ihop med diskurser om delaktighet i vård, aktivt åldrande och glesbygden som problem, och framhåller att det kan ge följder för äldres vård och hälsa. Slutligen påtalar vi behovet att närma sig e-hälsa för äldre i glesbygd från ett problematiserande perspektiv och reflektera kring digitaliseringens följder, nu och i framtiden.

  • 145.
    Lindgren Leavenworth, Maria
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Reader, Please Follow Me: fan fiction, author instructions, and feedback2015Inngår i: Human IT, ISSN 1402-1501, E-ISSN 1402-151X, ISSN 1404-1501, Vol. 13, nr 1, s. 100-127Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article examines forms of communication surrounding the publication and reception of fan fiction: on-line published stories working from an existing fictional universe. At focus are two fanfics that have Jane Austen’s Pride and Prejudice as s starting point, and their publication on the large site FanFiction.net. Already published in their entirety elsewhere, the daily chapter installments of the fanfics are designed to initiate contact with a new group of readers, reciprocated through readers leaving comments. This communication enables examinations of three aspects. Firstly, attention is paid to increasingly private conversations, indicative of a blend between several contemporary social practices. Secondly, the reception of the story’s logic and its downplaying of Austen’s complex renditions of cognitive processes is analyzed. Thirdly, more problematic ramifications of extended author commentary are interrogated, specifically how explicit instructions attempting to guide the approach to and reception of the fanfic results in forms of audience resistance. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 146.
    Lindgren Leavenworth, Maria
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Transmedial Narration and Fan Fiction: The Storyworld of The Vampire Diaries2014Inngår i: Storyworlds Across Media: Toward a Media-Conscious Narratology / [ed] Marie-Laure Ryan and Jan-Noël Thon, Lincoln: University of Nebraska Press, 2014, s. 315-331Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    “Transmedial Narration and Fan Fiction: The Storyworld of The Vampire Diaries” examines audience participation in transmedia franchises by focusing on unauthorized fan contributions to the transmedial storyworld of The Vampire Diaries in the form of fan fiction. The ‘official’ storyworld is in itself complex as the novels and TV series tell partly different stories. Contradictions and incompatibilities in fact become intrinsic to the storyworld itself, and incorporating unsanctioned products adds to the complexity and diversity of characterizations, plot lines, and themes. At focus in the close reading of four fan fictions is the ways in which the authors negotiate assignations and portrayals of good and evil, and how they criticize cultural norms influencing contemporary romance. It is argued that the concept of storyworld holds great potential for allowing a levelling of hierarchies between sanctioned and unsanctioned products. To re-think different contributions, especially in light of the contemporary stress on audience participation, is productive when seeing fan fiction as part of a larger archive of meaning-making.

  • 147.
    Lindgren Leavenworth, Maria
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    “What are you?”: Fear, desire, and disgust in the Southern Vampire Mysteries and True Blood2012Inngår i: Nordic Journal of English Studies, ISSN 1654-6970, E-ISSN 1654-6970, ISSN 1654-6970, Vol. 11, nr 3, s. 36-54Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article examines how fear, desire and disgust are mapped onto the liminal body of the vampire in the Southern Vampire Mysteries and True Blood. Of particular relevance are Sara Ahmed’s arguments in The Cultural Politics of Emotions that emotions are not biologically unavoidable, but rather evoked in meetings between bodies, and that the body’s surface is formed in the moment of contact, creating boundaries between Self and Other. Fear, desire and disgust thus stem from the tradition with which the vampire has been represented and vampires’ alignment with other marginalised groups enables comparative analyses of differences and similarities between vampire hate on the one hand, and racism, sexism and homophobia on the other.

    Fulltekst (pdf)
    “What are you?” Fear, desire, and disgust in the Southern Vampire Mysteries and True Blood
  • 148.
    Lindholm Narváez, Elena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    A post-anarchist momentum2012Inngår i: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 20, nr 1, s. 71-73Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 149.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Att bli kunglig: Kunglighet och folklighet i Svensk Damtidning2009Inngår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 18, nr 2, s. 37-42Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 150.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Etnologiska framtider – några stalltips2009Inngår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 1, s. 12-16Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
123456 101 - 150 of 261
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf