umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 6314
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Det praktiska körprovet 2009-2011: analys av datas tillförlitlighet samt provresultat och trender2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att undersöka tillförlitligheten hos körprovs­data för behörighet B 2009-2011 och att analysera förändringar i prov­tagargruppens sammansättning och godkännandefrekvenser under tids­perioden. Utifrån de kontroller av data som genomförts kan konstateras att tillförlitligheten är stor. Data för 2011 omfattar inte hela året men när man jämför motsvarande period fr tidigare år med året som helhet är skillnaderna försumbara.

    Det finns vissa skillnader mellan grupper när det gäller andelen godkända prov. Provtagare under 20 års ålder godkändes i högre grad än äldre provtagare. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda och hade även färre anmärkningar i genomsnitt. Om man delar upp efter kön och anmäl­ningssätt var det något större andel av männen som godkändes på förar­provet. När det gäller genom­snittligt antal anmärkningar är det inga större könsskillnader förutom för området manövrering.

    När det gäller provets innehåll är gatukorsning, körning mot mål och backning de vanligaste områdena att pröva. Prövning av motorväg, kör­fält, cirkulationsplats och signalkorsning är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal krokig väg, järnvägskorsning och sväng från landsväg. Gatukors­ning, körfältskörning och motorväg är de moment där störst andel prov underkänns. Andelen underkännanden inom respektive moment är rätt lika för huvudort och mottagningsort även om underkännanden är vanli­gare för cirkulationsplats, självständig körning och järnvägskorsning i huvudort. Avsökningsrutiner och riskidentifiering är det kursplanemål som provtagarna har svårast att uppnå.

    När man relaterar dessa resultat till tidigare år kan man konstatera att gruppskillnaderna är tämligen likartade, men andelen trafikskoleanmälda prov fortsätter att minska. Trots att även de som underkänts på kun­skapsprovet nu får genomföra körprovet ligger andelen godkända prov anmälda via trafikskola kvar på samma nivå och för privatanmälda prov är den bara ett par procentenheter lägre än tidigare.

  • 102.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Jämförelser mellan provorter: en studie av körprov för behörighet B2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Man kan köra upp på fler än 130 orter i Sverige, alla med olika trafik­miljöer, förarprövare och provtagare. Provtagarnas ålder och anmälnings­sätt skiljer sig åt på olika orter. På några orter genomförs få prov, på andra många. En del förarprövare genomför väldigt få prov, andra väldigt många. Vissa orter saknar vissa inslag i trafikmiljön, som exempelvis motorväg, järnvägskorsning eller cirkulationsplats. Trafikintensiteten på orterna skiljer sig åt. Kort sagt, det finns väldigt många aspekter som kan variera mellan enskilda prov. I rapporten presenteras olika sätt att åskåd­liggöra hur dessa skillnader mellan orter ser ut och några sätt att katego­risera orter.

    Får detta konsekvenser för resultatet? Det är svårt att utreda eftersom flera variabler sannolikt samverkar och det är svårt att särskilja dem från varandra, och eftersom data ser ut som det gör. Dels är utfallet binärt – godkänt/underkänt – vilket begränsar vilka analyser som kan göras. Dels är det många kategorier inom variablerna ort och förarprövare. För att minska antalet kategorier kan man slå ihop dem till färre och större kate­gorier. Frågan är i så fall utifrån vilka kriterier och till hur många katego­rier. Av analyser framgår att provinnehållet skiljer sig åt mellan prov, såväl inom som mellan orter. Det är dock oklart om man mäter samma eller olika kvaliteter på olika orter, men det är nog inte så enkelt att säga att det är "lättare" att ta körkort på vissa orter än andra baserat på enkla jämförelser av godkännandegrad. Provtagarnas ålder och anmälningssätt, aspekter som vi vet påverkar godkännandegraden, skiljer sig också åt mellan orter.

  • 103.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Samma prov - andra provtagare: en studie av förändringar i körprovsresultat och provtagargruppens sammansättning2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva trenden när det gäller godkännan­degrad och undersöka i vilken mån förändringar av andelen godkända på körprovet kan kopplas till förändringar i provtagar­gruppens sammansätt­ning. En aspekt som tidigare inte studerats är trend utifrån språk på kun­skapsprovet, varför den får särskild uppmärksamhet här.

    Sammansättningen av provtagargruppen utifrån ålder och anmälnings­sätt har förändrats ganska mycket under de senaste 20 åren. Andelen privatanmälda körprov har ökat. Andelen godkända av de privatanmälda körproven har minskat mer än för de trafikskoleanmälda. Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 eller 2010 kan man konstatera att om provtagargruppen även fort­sättningsvis haft samma sammansättning skulle andelen godkända för­modligen inte ha minskat i samma utsträckning.

    Om man delar in kunskapsprovet utifrån om de genomförts på svenska eller något annat språk (skriftligt eller tolkat) kan man se att andelen kunskapsprov på andra språk ökat sedan 2012. Om man delar in kör­proven utifrån språk på kunskapsprovet är det också fallet. Körprov efter kunskapsprov på andra språk är i högre grad genomförda av provtagare som är 25 år eller äldre samt anmälda privat. De godkänns också i lägre utsträckning.

    Många fler körprov genomförs idag än tidigare. Antalet provtagare ökade med 87 procent mellan 1998 och 2016 medan antalet körprov ökat med 137 procent. En bidragande anledning till detta är att efter 2008 fick alla genomföra körprov oavsett resultat på kunskapsprovet. Om man delar upp körprovsresultaten utifrån resultatet på kunskapsprovet finner man att andelen godkända körprov sedan 2012 minskat i ungefär samma utsträckning för både de som fått godkänt och de som fått underkänt på kunskapsprovet. De som fått godkänt på kunskapsprovet i får dock i högre grad godkänt på körprovet.

    Ändrade förutsättningar utgör dock inte hela förklaringen till det ökande antalet prov. Om man i stället jämför antalet genomförda körprov 2010 (då sammanhållet prov fått fullt genomslag) och 2016 är ökningen 22 respektive 33 procent.

    Om man gör analyser utifrån provtagare i stället för prov kan man också se att antalet privatanmälda och antalet som är 25 år eller äldre ökar. Denna ökning består, åtminstone sedan 2013, nästan uteslutande av provtagare som genomfört kunskapsprovet på ett annat språk än svenska. 1998 gjorde 24 procent av provtagarna endast körprov som anmälts privat, 2010 var andelen 42 procent och 2016 53 procent. De privat­anmälda gör i genomsnitt fler prov under året än de trafikskoleanmälda.

    Provtagare som genomför många prov har i högre utsträckning haft ett ingripande under sitt första provförsök, vilket skulle kunna tolkas som en följd av de inte är tillräckligt förberedda.

    Sammanfattningsvis visar resultaten från analyserna i denna studie att trenden mot sjunkande andel godkända, allt fler privatanmälda och allt äldre provtagare verkar fortsätta. När man ser till trend i ett kortare per­spektiv är den mest anmärkningsvärda förändringen den ökande andelen kunskapsprov på andra språk än svenska. Dessa prov genomförs i stor ut­sträckning av äldre provtagare som anmälts privat, faktorer som är kopp­lade till en lägre godkännandegrad. Resultaten kan hjälpa makthavare och andra intressenter att förstå förändringar i provtagargruppens sam­mansättning och hur möjliga åtgärder för att öka godkännandegraden skulle kunna inriktas.

  • 104.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sämre  år för år?: En studie av förändringen av andelen godkända på körprov för körkortsbehörighet B2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vägverket har samlat in en mängd data i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat under perioden 1998-2008. I denna rapport diskuteras faktorer som kan påverka resultatet och hur detta kan tolkas. Som bakgrund presenteras några generella frågeställningar som gäller mätningar följt av en beskrivning av förändringar som rör förarprovet.

    Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån förändringar av andelen godkända på körprovet kan kopplas till förändringar i provtagar­gruppens sammansättning. Som underlag har använts de data som sam­lats in i samband med körprovet.

    För att undersöka om kunskapsnivån eller gruppens sammansättning förändrats mest har resultaten delats upp utifrån sexton delgrupper. Indelningsgrunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda eleverna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda ökat. Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

  • 105.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Trender 1998-2015 avseende förändringen av andelen godkända på körprov för körprovsbehörighet B2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagar­gruppens samman­sättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.

    Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelnings­grunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.

    I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som under­känts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännande­graden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.

    Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

    Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagar­gruppens samman­sättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.

    Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelnings­grunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.

    I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som under­känts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännande­graden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.

    Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

  • 106.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Uppföljning av sammanhållet förarprov: Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov mellan 2007 och 20132014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet prov”, för körkort behörighet B (personbil). Införandet av sammanhållet prov innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och ge­nomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genom­föra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter körprovet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter. Tidi­gare fick provtagarna inte genomföra körprovet förrän de godkänts på kunskapsprovet och resultatet på kunskapsprovet var giltigt ett år.

    Efter införandet undersöktes om den nya modellen medfört att godkän­nandefrekvensen på provets två delar – kunskapsprovet respektive kör­provet – förändrats, samt om integrationen mellan proven förbättrats. Resultaten presenterades i en rapport 2010 (Alger, Henriksson, & Wänglund, 2010).

    För att undersöka om de inledande positiva effekterna fortfarande håller i sig har nu en uppföljande studie genomförts där data från perioden före införandet av sammanhållet prov (år 2007) jämförs med stickprov från motsvarande perioder senare år.

    När det gäller kunskapsproven är det en något högre andel av proven som godkänns efter införandet av sammanhållet prov. Den stora skillnaden mellan 2007 och senare år gäller dock andelen prov som anmälts till kun­skapsproven via trafikskola. Betydligt fler anmäls till kunskapsprovet via trafikskola efter införandet av sammanhållet prov, och de som är an­mälda via trafikskola klarar provet i högre utsträckning än de som anmäls privat. Genomsnittspoängen har ökat inom nästan alla delområden men skill­naderna är små.

    När det gäller körprovet jämfördes resultaten för de körprov som genom­förts från december 2007 fram till sista februari 2008 med resultatet på de körprov som genomförts under motsvarande period senare år. Om man tar med samtliga prov, dvs. även de som dessförinnan underkänts på kunskapsprovet, blev 59 procent av körproven godkända på 2008/09 och 56 procent 2011/12. För att kunna göra en rättvisande jämförelse jämför­des resultaten för de körprov som föregåtts av ett godkänt kunskapsprov. I det gamla provsystemet, där alla som tog körprovet var godkända på kunskapsprovet, godkändes 59 procent. Av dem som blivit godkända på kunskapsprovet i det nya systemet blev 66 procent godkända på kör­provet 2008/09 och 62 procent 2011/12.

    Analyserna visade också att det fanns ett samband mellan resultat på kunskapsprovet och körprovet då provtagare med högre poäng på kun­skapsprovet hade högre sannolikhet att bli godkända på körprovet.

    Sammanfattningsvis kan man konstatera att den nedåtgående trenden för andelen godkända kunskapsprov under åren innan sammanhållet prov infördes verkar ha brutits. Andelen anmälda till kunskapsprovet via tra­fikskola ökade markant som en effekt av sammanhållet prov. Totalt sett är det en något större andel godkända kunskapsprov efter införandet av sammanhållet prov, och den genomsnittliga provpoängen har ökat något, även om skillnaderna är ganska små. När det gäller körprovet är det en något större andel godkända prov efter införandet av sammanhållet prov, om man ser till dem som först godkänts på kunskapsprovet. Räknar man med även dem som fått underkänt på kunskapsprovet är det en något lägre andel godkända körprov nu än innan sammanhållet prov, men minskningen är inte så stor som man hade kunnat befara. Totalt är det ett större antal prov som genomförs i systemet, men genomsnittligt antal prov per godkänt prov har bara ökat marginellt. Utifrån de data vi har till­gång till är det mycket få provtagare som genomför fler än ett godkänt delprov av samma sort för att de inte hunnit få godkänt kunskaps- och körprov inom två månader. På det stora hela har införandet av sam­manhållet prov inte medfört några dramatiska förändringar av resultat (undantaget den stora ökningen av kunskapsprov anmälda via trafik­skola). Även om vi inte vet hur det hade sett ut om sammanhållet prov inte införts tycks det som om genomförda förändringar haft en tydlig effekt genom att bryta de klart negativa trender som rådde innan dess.

  • 107.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Henriksson, Widar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Prov för förarbevis för moped klass II2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I oktober 2009 infördes krav på förarbevis för att köra moped klass II. För att få förarbevis måste provtagarna genomgå en obligatorisk utbildning och klara ett kunskapsprov. För att få tillstånd att förrätta prov för moped klass II fick provförrättare lämna in ett exempel på ett prov till Transportstyrelsen tillsammans med ansökan. Vi har analyserat ett urval av dessa prov. Dels gjordes en innehållsanalys av frågorna i proven för att undersöka i vilken utsträckning de täcker det innehåll som stipulerats i föreskriften, och dels undersöktes om de inlämnade proven följer riktlinjer om antal frågor samt hur frågorna följer generella riktlinjer för frågekonstruktion.

    Bland de 34 utvalda provförrättarna hade 11 konstruerat egna prov, övriga angav att de använde de prov som Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) utformat. Föreskriften (TSFS 2010:80) anger att provet ska innehålla 25 till 35 uppgifter. Samtliga studerade prov innehöll minst 25 uppgifter. Med ett par undantag förekommer uppgifter inom samtliga fyra innehållsområden som nämns i föreskriften. Tyngdpunkten ligger på området Trafikregler. Målen för utbildningen och målen för provet i föreskriften stämmer inte helt överens, vilket förmodli­gen är anledningen till att många uppgifter gäller innehåll som inte definieras i föreskriftens krav på provet. De flesta av dessa kan dock kopplas till utbildningsmål i föreskriften.

    När det gäller vilka brister som uppträder kan man exempelvis konstatera att vissa frågor kunde vara mer tydligt formulerade, en del svarsalternativ avviker eller är för osannolika, vilket gör antalet reella svarsalternativ färre, vilket är olyckligt.

    Både innehåll och utformning av proven varierar avsevärt varför det vore bäst att låta Transportstyrelsen utforma även provet för förarbevis för moped klass II. Det skulle innebära ökad enhetlighet och likvärdighet och därmed en mer rättssäker prövning. Det skulle vara möjligt att sträva efter parallella prov. Det skulle också göra det lättare att övervaka resul­taten och kvaliteten i provet över tid än vad som är möjligt med nuva­rande tillsynsförfarande.

  • 108.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Agreement of driving examiners' assessments - Evaluating the reliability of the Swedish driving test2013Ingår i: Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, ISSN 1369-8478, E-ISSN 1873-5517, Vol. 19, s. 22-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to examine the consistency of examiner assessments of test-takers' performance on the Swedish driving test. The study included 535 tests and was designed so that the ordinary examiner and a supervising examiner assessed the same test-taker. The assessment was done on a two-grade rating scale (pass/fail). Since the result can be affected by factors associated with the test-taker and the two examiners, questionnaires were developed and these were filled in by the test-takers and the examiners. Information about the administration of the test was collected via a specially designed form filled in by the supervising examiner. Using this form, the ordinary examiners' performance was rated on a number of aspects. The result from the study indicated that the agreement between the assessments was very good. For 93% of the tests the two examiners chose the same mark on the two-grade scale. In the cases where ratings differed, the analysis indicated only a few systematic differences among variables designed to provide possible explanations for differences in opinion. However, none of these was problematic with respect to consistency of assessment. Results indicated that most tests were carried out in a satisfactory manner. (C) 2013 Elsevier Ltd. All Tights reserved.

  • 109.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Beskrivning av data om det praktiska förarprovet 1998-2005 och analys av tillförlitligheten2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport var att undersöka tillförlitlighet för körprovs­data 1998-2005 och göra en översiktlig presentation av data för dessa år. För att förbättra datakvaliteten togs prov som inte verkar ha genomförts, samt omotiverade dubbletter bort. Efter rensning och omkodning är data att betraktas som tillförlitliga.

    Av den översiktliga presentationen i denna rapport framgår att det finns vissa skillnader mellan grupper under den här tidsperioden. Provtagare under 20 års ålder, som utgjorde ungefär hälften av provtagarna, god­kändes i högre grad än äldre provtagare. Det var fler män än kvinnor som genomförde körprovet och en större andel av kvinnorna anmäldes via trafikskola. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda och hade även färre anmärkningar i genomsnitt än de som anmälts privat. Om man delar upp efter kön och anmälnings­sätt var det något större andel av männen som godkändes på förarprovet. När det gäller genomsnittligt antal anmärkningar är det inga större könsskillnader förutom för området manövrering.

    När det gäller provets innehåll visar det sig att uppmärksamhet och trafikuppträdande är de områden där det genomsnittliga antalet anmärk­ningar är störst. Säkerhetskontroll, gatukorsning och körning mot mål är de vanligaste områdena att pröva medan effektiv bromsning sällan före­kommer. Om man studerar innehållet i provet på huvudort respektive mottagningsort kan man konstatera att prövning av motorväg, körfält, signalkorsning och cirkulationsplats är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal och bred väg, vändning samt sväng till vänster eller höger.

    Beträffande förändringar över tid kan man utläsa att andelen anmälda via trafikskola har minskat under perioden, liksom andelen godkända, såväl totalt och andelen som godkändes vid första försöket. Andelen godkända bland privatanmälda har sjunkit, medan de som anmälts via trafikskola inte uppvisar någon tydlig nedåtgående trend under perioden. Effektiv bromsning har blivit ännu mer sällsynt.

  • 110.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Beskrivning av data om det praktiska förarprovet 2007-2008 och analys av tillförlitligheten2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport var att studera tillförlitlighet hos data som samlats in från körprov behörighet B genomförda 2007 och 2008 och beskriva resultaten, provtagarna och proven utifrån analyser av dessa data. Datakvaliteten förbättrades genom att ta bort prov som inte verkar ha genomförts, samt omotiverade dubbletter.

    Två stora förändringar har genomförts under perioden. Den ena var att i december 2007 infördes ett nytt körprov och ett nytt protokoll som regi­strerades med hjälp av en digital penna. Tidigare hade protokollen scan­nats in. Arbetet med de nya formerna för datainsamling innebar att data för 2007 inte kontrollerades på sedvanligt sätt, vilket ledde till att dessa inte höll samma kvalitet som tidigare år. Introduktionen av den digitala pennan medförde att problem orsakade av scanningen försvann. Däremot visade det sig att oavsiktliga markeringar på körprovsprotokollet kunde leda till att dubbletter registrerades. Den andra stora förändringen var att sammanhållet prov infördes i september 2008. Därmed var det inte bara de som godkänts på kunskapsprovet som genomförde körprov, vilket man måste ha i åtanke vid statistiska jämförelser med tidigare år.

    Av den översiktliga presentationen i denna rapport framgår att det finns vissa skillnader mellan grupper i likhet med de som konstaterats under tidigare år (Alger & Sundström, 2011b). Provtagare under 20 års ålder godkändes i högre grad än äldre provtagare. Det var fler män än kvinnor som genomförde körprovet och en större andel av kvinnorna anmäldes via trafikskola. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda. Om man delar upp efter kön och anmälningssätt var det något större andel av männen som godkändes på körprovet. När det gäller genom­snittligt antal anmärkningar bland dem som under­kändes på körprovet är det inga större könsskillnader förutom för områ­det manövrering. Om man studerar innehållet i provet på huvudort respektive mottagningsort kan man konstatera att prövning av motorväg, körfält, signalkorsning och cirkulationsplats är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal och bred väg/landsväg, vändning samt sväng till vänster eller höger/sväng från landsväg/infartkörning.

    Beträffande förändringar över tid kan man utläsa att säkerhetskontroll/ körställning, som tidigare genomförts vid nästan alla prov, har blivit något mindre vanligt 2008, medan backning prövats väldigt ofta. Ande­len anmälda via trafikskola har minskat under perioden, liksom andelen godkända. Dock bör man därvid ha i åtanke att systemet förändrats.

  • 111.
    Alhakim, Ibrahim
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Esmaili, Arezoo
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Invandrares erfarenheter av introduktion och SFI2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva mottagandet av nyanlända invandrare med fokus på introduktionen i det svenska samhället och SFI:s (Svenska för invandrare) verksamhet. Studien utgår från beskrivningar av SFI-elevers erfarenheter från första tiden och deras uppfattningar av SFI:s kvalitet. Att söka asyl eller invandra till ett nytt land innebär en komplex situation för de berörda och det medför en rad olika svårigheter som ska hanteras. För studiens genomförande har en kvalitativ metod valts med intervjuer som kan ge det djup som behövds för att kunna skildra deltagarnas egna tankar och upplevelser. Empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nio SFI-elever i olika åldrar, kön och utbildningsbakgrund. För att vidga perspektivet ytterligare delade en SYV samt en lärare som arbetar med SFI, med sig av sina erfarenheter och tankar. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor i norra Sverige, den ena i en mellanstor kommun och den andra i en mindre kommun. Resultaten visade att alla deltagare i studien var nöjda med mottagandet, och den första tiden, efter ankomsten till Sverige. I stort beskriver eleverna att de var nöjda med utbildningen på SFI och dess kvalitet. Det som spelade en betydande roll för deras motivation och prestation för framtida karriärdrömmar och karriärmöjligheter visade sig vara faktorer som ålder, utbildningsbakgrund och anledning till inresan till Sverige, om flytten till Sverige var av egen vilja eller tvång.

  • 112.
    Ali, Hashin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Kommunikativ språkinlärning i engelskundervisningen: En studie om hur elevers språkutveckling stimuleras i klassrummet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Syftet med denna studie är att analysera och observera de kommunikativa metoder som lärare använder för att stimulera elevers muntliga färdigheter och språkinlärning i det engelska klassrummet, hos årskurs 4-6. Denna studie kompletterades även med observation- och intervjustudier. Vidare har en analys av dessa undersökningsmetoder genomförts i samband med forskningen för att kunna förklara studien. Resultatet visade att på att det ofta uppstår ett språkbyte i undervisningen, mellan det engelska och svenska språket, särskilt i årskurs 4. Detta är något som påverkar elevers output och språkinlärning. Lärarnas interaktioner med eleverna var effektiva samt gynnande för elevers språkutveckling, så länge det förkom på engelska istället för svenska.

  • 113.
    Alkberg, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Löf, Åsa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Särskilt stöd och inkludering: - En intervjustudie om implementering av intentioner och krav i 2010 års skollag2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim with this study is to describe, analyse and understand the way intentions and requirements of the 2010 Education Act relating to special needs and inclusion are implemented in primary schools. The study is based on qualitative interviews with five principals, four special needs teachers and four (normal) teachers. The research questions are: What do the various occupational groups know about the Act’s intentions and requirements? In what way is the Act implemented in schools, i.e. in what way are the various occupational groups working with special needs and inclusion in primary schools? What circumstances impact the schools ability to implement what the Act prescribes? The results have been analyzed on the basis of special needs perspectives, relational and categorical perspectives but also different aspects of inclusion. The study shows that some of the teachers have a categorical perspective and some of them have a relational perspective. Most of them saw possibilities with inclusion. One condition for inclusion to function at its best is that the principal is supportive of the idea and lays a sound foundation.

  • 114.
    Alkbring, Mikael
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Planering: i huvudet på en historielärare2008Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om hur historielärare tänker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nå de ambitiösa målen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter så att elever kan förstå och bli intresserade av historia samt hur lärarna konkret lägger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielärare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in på band medan den fjärde antecknades. Intervjuerna skrevs ut från band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar på vikten av att läraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvändiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling från läraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna. Läraren måste växla mellan en övergripande nivå där de stora utvecklingsdragen visas för eleven och en nivå där man visar hur den lilla människan hade det. Har man för mycket av undervisningen på en övergripande nivå blir historien abstrakt för eleverna. Om man å andra sidan inte fortlöpande refererar till orsaker och konsekvenser och låter eleverna fundera över detta och visar större utvecklingssammanhang riskerar historien för eleverna bara att bli ett antal oberoende händelser.

  • 115.
    Allan, Julie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten. Professor of Education, University of Stirling, Scotland.
    Emergent spaces Looking for the civic and the civil in initial professional education2012Ingår i: The Transformation of Children’s Services: Examining and debating the complexities of inter/professional working / [ed] Joan Forbes and Cate Watson, USA, Canada: Routledge, 2012, 1, s. 141-153Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 116.
    Allberg, Linnea
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Kan undervisning i nordiska språk vara mer än ”røvkedelig dansk” och ”þungur hnífur”?: En komparativ studie av nordisk språkpolitik som norm och praktik i Sverige och på Island.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate the Nordic Councils’ language policy as norm and practice in Sweden and Iceland. The study covers how the policy is represented in governing documents, how teachers  relate to the policy in attitudes and in teaching, and what differences and similarities can be seen in both countries. The study consists of qualitative interviews with Icelandic and Swedish teachers. The material was analysed by a theoretical framework set up by earlier studies done in the relevant field of research. The findings show that the aims of the Nordic language policy are not entirely met for various reasons.  There are discrepancies between teachers’ praxis and school curriculums in Iceland. Nordic languages are peripheral and vague subjects in the Swedish teacher’s praxis. Both countries have similar attitudes towards Nordic languages and the purpose of teaching coincide between the countries and the Nordic Council.

  • 117.
    Allvin, Renée
    et al.
    Clinical Skills Centre, Faculty of Medicine and Health, School of Medical Sciences, Örebro University, Örebro.
    Berndtzon, Magnus
    Metodikum – Skill Centre of Medical Simulation Region County Jönköping, Jönköping.
    Carlzon, Liisa
    Simulation Centre West, Department of Research, Education and Development, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
    Edelbring, Samuel
    Department of Medical and Health Sciences, Faculty of Medicine and Health Sciences, Linköping University, Linköping.
    Hult, Håkan
    Department of Medical and Health Sciences, Faculty of Medicine and Health Sciences, Linköping University, Linköping.
    Hultin, Magnus
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Anestesiologi och intensivvård.
    Karlgren, Klas
    Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Masiello, Italo
    Department of Clinical Science and Education, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Hospital, Stockholm.
    Södersved Källestedt, Marie-Louise
    Clinical Skills Centre, Centre for Clinical Research, Uppsala University, Västerås.
    Tamás, Éva
    Department of Cardiovascular Diseases, Institute of Medicine and Health, Medical Faculty, University of Linköping, Linköping.
    Confident but not theoretically grounded: experienced simulation educators’ perceptions of their own professional development2017Ingår i: Advances in Medical Education and Practice, ISSN 1179-7258, E-ISSN 1179-7258, nr 8, s. 99-108Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Medical simulation enables the design of learning activities for competency areas (eg, communication and leadership) identi ed as crucial for future health care professionals. Simulation educators and medical teachers follow different career paths, and their education backgrounds and teaching contexts may be very different in a simulation setting. Although they have a key role in facilitating learning, information on the continuing professional development (pedagogical development) of simulation educators is not available in the literature. Objectives: To explore changes in experienced simulation educators’ perceptions of their own teaching skills, practices, and understanding of teaching over time.

    Methods: A qualitative exploratory study. Fourteen experienced simulation educators partici- pated in individual open-ended interviews focusing on their development as simulation educators. Data were analyzed using an inductive thematic analysis. Results: Marked educator development was discerned over time, expressed mainly in an altered way of thinking and acting. Five themes were identi ed: shifting focus, from following to utilizing a structure, setting goals, application of technology, and alignment with profession. Being con dent in the role as an instructor seemed to constitute a foundation for the instructor’s pedagogical development.

    Conclusion: Experienced simulation educators’ pedagogical development was based on self- con dence in the educator role, and not on a deeper theoretical understanding of teaching and learning. This is the rst clue to gain increased understanding regarding educational level and possible education needs among simulation educators, and it might generate several lines of research for further studies. 

  • 118.
    Alm, Anita
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Forsgren, Tuuli
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten.
    Henrysson, Sten
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    "Catalogus discentium vid Jockmocks schola, ifrån åhr 1732. tå hon tog sin början": en bearbetad och kompletterad elevmatrikel över Jokkmokks lappskola1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 119.
    Alm, Anita
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Henrysson, Sten
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Gällivare lappskola 1756 - 1850: en elevmatrikel jämte analys1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 120.
    Alm, Elin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    "Hemliga dörren": En studie om pekplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har pekplattan som pedagogiskt läromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda på hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lärande barnet kunde utveckla. Tanken var även att få en bild av vilken kompetens och kunskaper som krävdes av pedagogerna för brukandet av iPad. Frågeställningarna som studien utgått ifrån är hur pekplattan kan bidra till lärande i olika aktiviteter på förskolan? I vilka syften pekplattan används på förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansåg sig behöva för användandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer på tre olika förskolor i en medelstor kommun belägen i norra Sverige. Kriteriet för urvalet var att förskolorna skulle ha olika erfarenheter att arbeta med pekplattan. Resultatet av studien visade dels på hur många olika användningsområden som pekplattan kan fungera på i förskolan; dokumentationsverktyg, verktyg för schemaläggning, hjälpmedel/komplement till ”vanliga” aktiviteter; dels på olika användning beroende på förskola. Resultaten visade också att kompetensutveckling för pedagoger är viktig inom området. Följande slutsatser kan dras av denna studie: Pekplattan kan öka barnens kommunikations- och samarbetsförmåga, utbildning av pedagogerna visar på positiva fördelar för användning av pekplattan tillsammans med barnen och verktyget gynnar föräldrarnas delaktighet i sitt barns utveckling. Pekplattan har också en tendens att dra till sig stor uppmärksamhet hos barnen, vilket kan resultera att fokus ligger mest på verktyget och påverkar således den ”vanliga” verksamheten.

  • 121.
    Alm, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Bohman, Jonas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Kompetensutveckling.: En fallstudie på ett livsmedelsföretag gällande kollektivanställdas förhållningssätt till kompetensutveckling.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka hur kollektivanställda medarbetare vid ett tillverkningsföretag i norra Sverige förhåller sig till kompetensutveckling. De teorier som ligger till grund för den avslutande analysen är relevant litteratur vilka alla behandlar problematik gällande kompetensutveckling i alla dess former. Den metodologiska bakgrunden till denna studie är hermeneutisk till sin natur, med andra ord söker studien skapa ny fördjupad förståelse gällande det undersökta fenomenet. Insamlandet av data har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer, där intervjumallen konstruerats i syfte att fånga upp relevanta teman gällande respondenternas uppfattningar rörande kompetensutveckling.Resultatet av den empiriska undersökningen visar på både goda möjligheter till utveckling inom företaget men också på vissa utvecklingsområden där respondenterna önskar att ytterligare resurser investerades. Analysen visar på att förhållanden och generella uppfattningar rörande kompetensutveckling på det undersökta företaget i mångt och mycket överrensstämmer med vad som beskrivs i litteraturen, dock identifierades ett flertal områden där insatser skulle bidra med att ytterligare höja kompetensnivån i företaget och säkerställa att ny kunskap i större mån kommer organisationen till godo.

  • 122.
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Sambedömning: samarbete vid bedömning och betygssättning för ökad likvärdighet och rättvisa för studenter2015Ingår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015: Gränslös kunskap, Umeå: Umeå universitet , 2015, s. 8-9Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 123.
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Social moderation for equality and justice: Teacher Collaboration when assessing and grading in higher education2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 124.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Abrahamsson, Mattias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    A study of inter-rater agreement when teachers assess students´laboratory skills in science.2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 125.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Abrahamsson, Mattias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    De nationella ämnesproven för åk 9, 2009-2012. Reflektioner.​​2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreläsningen presenterar resultat, analyser och slutsatser från de fyra genomförda ämnesproven, 2009-2012, enligt Lpo94. Utifrån erfarenheter från ämnesproven 2009-2012 presenteras därefter en inblick i de nya ämnesproven enligt Lgr11, så som provens utformning, följt av en diskussion om de utmaningar, möjligheter och problem som proven medför.

  • 126.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lind Pantzare, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Are the influences from social and political agents beneficial and a necessity in thedevelopment and validation of educational assessments?2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to produce sound and valid tests with respect to the Standards (American Educational Research Association, American Psychological Association, & National Council on Measurement in Education, 2014) there are a lot of issues to consider and take into account. Especially when developing tests on a national level. In addition, there are often several stakeholders having an ambition to influence the tests in different directions. Sometimes these stakeholders agree, but often their requests are diametrically opposed and it is not unusual that the requests are not in line with a good measurement practice. In the midst are the test developing organisations, commissioned to develop products that are valid in relation to the aim/aims for the test and therefore being developed within a sound measurement practice but also accepted by all users.

     

    As described in the theme for the conference this external influence from stakeholders on the tests is immense and sometimes described as only negative. Often there are politicians who uses educational assessments, like national tests or exams, to control the school system on the one hand but on the other hand using the tests to implement changes. At the same time the politicians are sensitive to reactions from the teachers, parents and other stakeholders since they are important groups of voters. In Sweden the debate is at the moment focused on the large number of national tests and the workload they entails to teachers but also students. In a recently published government-appointed inquiry (SOU 2016:25, 2016) it is suggested that the number of national tests should be reduced, that the remaining tests should be less extensive and that the tests should be easier to administer and mark, which probably will affect the validity of the tests.

     

    These external influences could, from a test developing perspective, be seen as problematic since it often introduces (rapid) changes of the tests. On the other hand, one could argue that these external influences are necessary prerequisites to have an ongoing process in order to develop the tests so that they become even more cost effective, valid and seen as valuable for the users.

     

    We think it would be interesting to discuss this complex system of, on the one hand, social and political agents trying to influence and change the national assessment systems and, on the other hand, the test developing organisations aiming to develop assessments that are valid. But at the same time these organisations are dependent of getting resources from the agents to fulfil the commission, which might affect which changes that are implemented and not.

     

    This is a proposal for a discussion group based on the broad question posed as title. Below we have specified some themes that would be interesting to discuss getting perspectives from different countries and testing systems.

     

    • How are the products, i.e. the tests, and the processes developing the tests affected by the influences from different social and political agents?
    • Are there stakeholders having greater impact, and if there are, is it a necessity or a risk? Why How?
    • Finally, is it maybe necessary to have this continuous external validation of the tests in order to develop, strengthen and legitimise them or does it “ruin the work”?
  • 127.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lind Pantzare, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Swedish national tests in science: assessment of students in a 21st century world2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sweden has since 2009 had national tests for school year nine in the science (i.e. biology, physics and chemistry). These tests aim to assess the three competencies described in the curricula namely, review information, communicate and take a stand in questions related to the subject, conduct systematic investigations and use concepts theories and models to explain connections. Beginning from the end, the third competence is assessed trough a constructed response test, a test that can be seen as rather traditional science test. The second competence is assessed through a practical investigation that the students plan, conduct and evaluate. The first competence is assessed by a more complex item where the students are served some information which they are supposed to review and use in their argumentation when they take a stand. These tests include a lot of the competences aimed at when discussing assessment for the 21st century world; creativity, critical thinking, problem solving, communication, and decision-making.

    The assessment of laboratory work has been an obligatory part of the national tests from the beginning in 2009. Despite all problems with the practical handling in the school there has been an important part of the aim that the national tests should be exemplary. If the tests do not include a practical test why should the schools work with laboratory work in class? There was also statistics indicating that many of the schools did not work practical at all.

    When the new curriculum was introduced 2011 the competence to communicate was highlighted. Beside the more general definitions of communication several of the syllabi included a subject specific communication component. In the first version of the tests developed in relation to the new curriculum there has been a part assessing the students’ ability to communicate. In these items the students are supposed to scrutinize and analyse given information, communicate and make a decision. The items are connected to questions concerning energy, environment, resource use and health. One of the challenges is to really assess science communication and not communication in general.

    In this presentation we will discuss the rationales for this test model and show how the assessment looks like.

  • 128.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Åström, Patric
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    The national Natural science tests: The transition process from paper and pencil approach to a digital approach. A presentation from a test developers point of view.​2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this presentation is to give anoverview of the Swedish examination system how the national science tests havedeveloped over time. The aim is also to introduce the model of thetransformation process from paper and pencil approach to a digital approach.The presenters are looking forward discussing how to build and ensure thequality of different items e.g. animations, film clips andsimulations. The presentation will all consider the alignment of the new testitems with the curriculum aims.

  • 129.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Åström, Patric
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Abrahamsson, Mattias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergvall, Erika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    How to develop and design valid, innovative and complex computer-based items?: Discussion, sharing experiences and working with innovative item types in a digital environment.2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden the national tests are designed as a paper-based assessment, but some test parts give students the opportunity to present their proficiency orally and practically. In Sweden different universities are responsible for developing the national tests, commissioned by the National Agency of Education. In 2016 some universities were assigned to start the development of item examples for digital national tests. The idea is to gradually introduce digital national tests between 2018 and 2022. The tests are intended to measure student proficiency in relation to the Swedish curriculum and work as a support for consistent national assessment and grading.

    A project group at Umeå University, which is responsible for the national science tests, has started work on a test model for a digital national test in science. The test model is supposed to be aligned with the curriculum and fulfil its national aim. The project group also wishes to fully challenge item types in the digital sphere, where e.g. animations, film clips such as courses of events and simulations are available.

    The project group has in their process been inspired by the released digital item examples from PISA (http://www.oecd.org/pisa/test/other-languages/) and SimScientists (http://simscientists.org/home/index.php). Inspiration also comes from ATC21S (Griffin, Patrick, McGaw, Barry, Care, Esther (Eds.) 2012 and (http://www.atc21s.org/). The project group now wishes to be part of a larger network for further development work.

    Questions like what do different countries’ test systems look like, how do they build and ensure the quality of different item examples in a digital sphere, what do innovative digital item examples look like and how are they developed, need to be answered.

    In the first session of the workshop the presenters will give an overview of the Swedish test system and will present what some concrete examples of innovative paper-based items in science look like in the tests.

    In the second session the participants will have an opportunity to present some concrete examples of innovative items and share their knowledge, experiences and issues concerning the development and design of different types of innovative items in a paper-based and/or a computer-based test system. In this session the participants also will get the opportunity to answer the items. This opportunity will bring space for wider reflections around the developing potentiality.

    The third session will focus on collaboration and development of ideas. During this session the participants will work in small groups with practical tasks. The purpose is to develop concrete suggestions of ideas for some selected items, and see how the digital format can be used to given the purpose of the items e.g. start formulating items based on ideas presented in earlier sessions and develop items from new ideas. 

    In the fourth session each group will will be given an opportunity to provide feedback concerning the items discussed in session 3 in terms of opportunities, constraints, challenges and threats.

    Finally we will summarize the sessions by discussing what to bear in mind when developing different types of innovative computer-based items, how to move forward and how to create a future international network.

  • 130.
    Almgren, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Vestin, Rebecca
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    You gotta let me know, Should I stay or should I go?: En jämförelsestudie om vägledarens roll gällande avhopp i Australien och Sverige2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I föreliggande studie riktas uppmärksamheten mot studie- och yrkesvägledare från Sverige och Australien. Den ringar in hur de förstår sina roller gällande vägledning av studenter som avser att avbryta sina universitetsstudier. Studien har en kvalitativ ansats och omfattar sex stycken intervjuer. Den jämför tre stycken vägledare i vardera länder vid universitet, La Trobe University Australia, och Umeå Universitet Sverige. Studiens resultat visar att den största skillnaden mellan de två universiteten är hur utbildningen är uppbyggd samt hur deras verksamhet är finansierad. I Sverige finns centrala styrdokument för vägledningen och det är en treårig utbildning utan tidigare utbildning som behörighetskrav. I Australien är det enbart ett halvårs utbildning men med minst tre års eftergymnasialutbildning som krav. När det gäller arbetsplatsens fokus på studenternas avhopp har Sverige en tydligare inriktning mot nutid och Australien framtiden. Beträffande studiens resultat framgår det en koppling mellan hur respondenterna upplever sin roll kopplad till deras yrkespraktik, hur tydliga uppgifter de har, hur mycket tid de har till studenter kontra administrativt arbete samt ekonomiska villkor. Gemensamt för samtliga respondenterna i de båda länderna är att de upplever en bristande förståelse för deras uppdrag och profession vilket skulle behöva tydliggöras för att stärka deras roll vid universiteten.

  • 131.
    Almgren, Monika
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Högläsning i skolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to investigate how reading aloud is organized in the class-room and if the teachers made any adaptations for students with reading comprehension difficulties. Three teachers and two special education teachers were interviewed about their views on reading aloud and adaptations. Two students were interviewed about their experiences of listening to read-alouds. The results of the study showed that the students appreciated to listen to their teachers reading aloud and to take part in conversations about the text. The teachers who had been educated by Skolverket, Läslyftet, used comprehension strategies during the reading aloud lessons and found the strategies to be a good adaptation for the students with comprehension problems. The special education teachers mostly worked with students with word- reading difficulties. They did not use read-alouds and comprehensions strategies in their teaching. The study also indicate the importance of implementing research in education. 

  • 132.
    Almqvist, Lisa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Nybörjarstudenter inom Nätuniversitetet2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport redovisas hur tio nybörjarstudenter som påbörjat en IT-stödd distansutbildning hösten 2005 och deras kursansvariga lärare ser på denna studieform som ingång till högre utbildning. Både nybörjarstudenterna och deras kursansvariga tyckte att IT-stödd distansutbildning är en väl fungerande ingång till högre utbildning. Nybörjarstudenterna var mycket positiva till både utbildningsformen och hur kursen fungerat för dem. De kursansvariga upplevde däremot att utbildningsformen kan innebära problem för vissa nybörjarstudenter samt att den inte passar för alla studenter, alla ämnen eller på alla nivåer.

    Att studenterna var så positiva till studierna kan till viss del förklaras av att de inte hade något att jämföra med eftersom det här var deras första kurs inom högskola/universitet. Flera av dem hade ganska låga förväntningar på kursen och utbildningsformen vilket innebar att studenterna överraskats positivt då allt fungerat över förväntan. Deras svar visar även att de på många sätt är positiva till utbildningen eftersom de klarat av inlämningsuppgifter och examinationer.

    Studenterna var mycket inspirerade att fullfölja kursen och av att ”ta poängen”. Flera såg det som ett personligt misslyckande om de inte avslutade kursen fullt ut och ansåg i stor utsträckning att eventuella problem och svårigheter som kunde uppstå berodde på dem själva. Flera studenter hade ett tydligt motiv till att läsa en distansutbildning inom Nätuniversitetet: att de inte kunde flytta, att de inte kunde studera på dagtid, att de såg studieformen som en bra ingång för att testa om de klarade av en högre utbildning (det kändes tryggare och enklare att bo kvar hemma under sin första kurs).

    De problem nybörjarstudenterna i första hand upplevde var osäkerhet och bristande studieteknik i början av kursen. Även de kursansvariga ansåg att otillräcklig studieteknik var ett problem för nybörjarstudenter. Studenternas åsikt om kursens krav handlade mer om vad studenterna själva hadeför förutsättningar än på kursens upplägg. De som studerade på heltid ansåg i högre utsträckning att kraven var låga medan de som hade mycket att hinna med vid sidan av studierna i högre utsträckning tyckte att kraven var höga. Det har medfört stor osäkerhet för studenterna om kontakten med lärarna inte fungerat. Allra viktigast för studenterna var att få snabb och utförlig feedback. Destudenter som läst kurser där lärarna varit tillgängliga och snabba med feedback var mycket nöjda med kursen som helhet. Hur mycket kontakt studenterna haft med sina kurskamrater har främst styrts av om studenterna delats in i mindre arbetsgrupper samt om de genomfört grupparbeten och obligatoriska gruppdiskussioner.

    Studenternas syn på högre utbildning förändrades under kursens gång. Största förändringen var att studenterna allteftersom blev tryggare med studierna när de insåg vad som krävdes samt att de bevisligen klarade studier på universitets- och högskolenivå. Det största personliga värdet för studenterna av kursen var att de fick erfarenhet av högre studier och ökat självförtroende då de insåg att de klarar av en högre utbildning.

  • 133.
    Almqvist, Lisa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Sköllerhorn, Erland
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Hanberger, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Vad granskas i kommunal revision?: En studie av revisionsrapporter i fyra kommuner 1995-20022004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 134.
    Almqvist, Lisa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Westerberg, Pernilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Fokusgruppsmetoden i nätmiljö2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Traditionella fokusgrupper (TFG) har länge använts som undersökningsmetod inom forskningen. Metoden innebär att en grupp individer samlas för att på forskarens/ samtalsledarens initiativ diskutera ett eller flera ämnen. Målet är att via gruppinteraktion och kommunikation kring ett ämne genera en rik mängd data. IT-stödda fokusgrupper (IFG) har dessutom gjort det enklare att kunna samla geografiskt spridda individer för att delta. IFG har använts inom marknadsundersökningsbranschen, men i mindre utsträckning som datainsamlingsmetod inom forskning. Det finns en begränsad mängd forskning och få empiriska studier om IFG. I uppsatsen redovisas erfarenheterna från sex IFG med studenter som var mycket geografiskt spridda och som hade valt en flexibel utbildningsform i tid och rum.

    Med hänsyn till studentgruppens förutsättningar utnyttjades ett diskussionsforum på Internet. Syftet med uppsatsen är att redogöra för erfarenheterna av att använda IFGmetoden, dess möjligheter och begränsningar. Det innebär att de innehållsmässiga resultaten av studien som genomfördes med IFG-metoden utelämnas. Uppsatsen inleds med en beskrivning av TFG och IFG, därefter redovisas på vilket sätt IFGmetoden anpassades till vår studie samt resultaten av genomförandet. Jämförelser görs med forskning på området och artikeln avslutas med att diskutera värdet av metoden.

  • 135.
    Almqvist, Lisa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Westerberg, Pernilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Studenters upplevelser av distansutbildning inom Nätuniversitetet: en fördjupad studie med fokusgrupper på internet2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 136.
    Almqvist, Lukas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Persson, Robert
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    ”För att baka godare bullar imorgon, måste vi veta hur de smakar idag”: Om bedömningens oomkullrunkeliga plats i fritidshemmet?2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om synen på bedömning hos personal i fritidshem samt vilken inverkan bedömningsprocesser har på verksamheten i relation till pedagogens utbildningsbakgrund. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där 9 personer intervjuades; fyra fritidslärare, fyra fritidspedagoger samt en ämneslärare. Ett resultat som redovisas i studien är att bedömning är någonting förvirrande och svårgripbartför personal i fritidshem, begreppet bedömning är någonting som i första hand tillskrivs klasslärare. En viktig slutsats från studien är att pedagogens egna tidigare upplevelser avbedömning spelar stor roll för hur de senare ser på fenomenet.

  • 137.
    Almqvist Nielsen, Lena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Förhistorien som kulturellt minne: historiekulturell förändring i svenska läroböcker 1903-20102014Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Scandinavian prehistory has hitherto received little attention in the field of history didactics. In Swedish schools, it is taught in the lower grades in accordance with traditional periodization: the Stone Age, Bronze Age, Iron Age and the Viking Age. The aim of the present thesis is to provide an overview of Scandinavian prehistory as presented by 20th- and early 21st-century history textbooks and to trace its development and revisions.

    These revisions are situated in relation to contemporary society and concurrent developments in archaeological research. This study attempts to demonstrate the extent to which history textbooks and archaeological research correspond. In a long-term perspective, the textbooks form a developmental chain in which the gradual revision of historical culture is made manifest.

    As presented in the textbooks, prehistoric history expresses a historical culture valid in the context of a particular era. The concept of cultural memory, a memory that extends so far back in history that it can only be mediated by someone with expert knowledge (e.g. teachers, journalists or scholars), is applied in order to observe changes in its description. Cultural memory reveals how some stories constantly recur, while others are neglected or forgotten.

    The textbooks have been compared to standard archaeological works and their development and revisions have been examined from dual perspectives - "story" as cultural memory and gender. The present thesis reveals that most of the stories have been remembered and repeated for more than a century, though interpretations sometimes change along with changes in society and progress in research. A gender perspective elucidates the chores and activities ascribed to prehistoric men and women, respectively, and the changes they have undergone. Although archaeological findings have been influenced by gender research, this study indicates that society itself has had the greatest impact on the treatment of gender in the textbooks. Perceptions of "male" and "female" have changed and women have been become visible after previously being as good as ignored.

    Both history textbooks and archaeological research are clearly affected by general trends in society and the textbooks under investigation have evolved from focusing on nationalistic aspects and the predominance of men to assigning equal value to people of all cultures and to the sexes.

  • 138.
    Almqvist Nielsen, Lena
    Grundskolan, Uddevalla kommun, Uddevalla; Lärarutbildningen, Göteborgs universitet, Göteborg.
    Förhistorien utifrån genus och kulturellt minne: kontinuitet och förändring i svenska läroböcker under 1900-talet och början av 2000-talet2016Ingår i: Medier i historieundervisningen: Historiedidaktisk forskning i praktiken / [ed] Anna Larsson, Umeå: Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet , 2016, 1, s. 112-132Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 139.
    Almqvist Nielsen, Lena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    The School as a Museum: Using Contemporary Archaeology to Understand Past School Environments2014Ingår i: Engaging with Educational Space: Visualizing Spaces of Teaching and Learning / [ed] Catherine Burke, Ian Grosvenor & Björn Norlin, Umeå: Institutionen för idé- och samhällsstudier , 2014, s. 140-147Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 140.
    Almström, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lundin, Maja
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    "En sko passar inte allas fötter": En fallstudie kring medlemmars upplevelser av träningskortsanvändande2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Physical exercise is a trend that continues to grow, especially at the gym, but there are still members that do not use their training card in full. The overall aim of this study was therefore to investigate infrequent member’s experience of their training card. To answer this, focus was on motives to card purchase and perceived opportunities and difficulties of using the training card. The data was collected at IKSU trough a group interview with four managers within the organization, a questionnaire replied by 39 infrequent members and of those 11 individual interviews. The results showed that the motives differed between the informants but the main was the physical health. The three factors that were identified as affecting were frame-, facility- and personal factors. The conclusions drawn was that training facilities can develop procedures to capture their infrequent members in three areas; the occasion for the card purchase, customized training card and follow-up.

  • 141.
    Almström, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Hallman, Rosmarie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Bild och skapande i förskolan: Pedagogers tankar om bild och skapande inom inriktningarna Montessori, Reggio Emilia och Waldorf2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Från att det bara funnits en ”traditionell” pedagogisk barnsyn finns det idag flera olika pedagogiska profiler, exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emiliapedagogik. Vi har i vår studie valt att undersöka dessa pedagogiska verksamheter gällande deras arbete med bild och skapande. Syftet var att belysa på vilka sätt pedagoger uppfattar och förhåller sig till ämnet i sin verksamhet inom de pedagogiska inriktningarna. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och närläst litterära verk om de pedagogiska inriktningarna. I studien kommer de intervjuade pedagogernas uppfattningar av bild och skapande samt likheter och skillnader inom inriktningarna synliggöras. Resultatet vi fått fram visar på att trots att det finns skillnader mellan inriktningarna uppfattar pedagogerna bild och skapande på ett liknande sätt. Slutsatserna vi dragit är att barnens intresse är det centrala i arbetet i förskolans verksamhet samt en positiv attityd från pedagogerna och att en inspirerande miljö eftersträvas. Vi har även dragit slutsatsen utifrån den förutfattade meningen vi haft om att bild använts som ett komplement till exempelvis matematik och naturvetenskap. Bild och skapande är ett betydligt större område iförskolan än vad vi trott.

  • 142.
    Aloisi, Christian
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Förskolebarns inskrivningsålder och pedagogiska utveckling: Uppfattningar bland förskollärare2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Internationella studier har visat att förskola kan förbättra barns lärande men samtidigt hämma den sociala utvecklingen och orsaka stress hos barn som skrivs in i förskolan i tidig ålder. I Sverige har endast ett mindre antal studier genomförts inom området och ingen av dessa har varit baserade på intervjudata. De svenska studierna genomfördes även i mindre gruppstorlekar och större personaltäthet, jämfört med de internationella studierna, vilket betyder att de svenska studiernas relevans för dagens förskola kan ifrågasättas. Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare från olika förskolor i södra Sverige uppfattar att barn påverkas av förskolan i olika inskrivningsåldrar. Förskollärarnas utsagor vittnar om förbättrat lärande för tidigt inskolade barn men även ökad stress och försvårad social anpassning. Resultaten ger en indikation på att resultaten från internationella studier även kan vara gällande i Sverige.

  • 143.
    Aloisi, Christian
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Sociala medier och en ny generation på arbetsmarknaden: En studie om hur universitetsstudenter uppfattar och använder sociala medier i relation till arbetsgivare och anställningsmöjligheter2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier har visat att sociala medier blir allt vanligare att använda som rekryteringsverktyg på företag med Human Resource (HR)-avdelningar. Fyrtiotalisterna är på väg att gå i pension och generation Y, individer födda 1981-1989, blir en allt större del av den potentiella arbetskraften att rekrytera. För att företagen och HR-avdelningarna ska bli konkurrenskraftiga till exempel på ett effektivt sätt via sociala medier rekrytera kompetent personal från generation Y implicerar forskning betydelsen av att förstå hur individer från generation Y tänker och agerar i förhållande till sociala medier. Relativt lite forskning har dock ännu gjorts inom området. Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om universitetsstudenters, från generation Y, sätt att uppfatta, och skapa relationer till, potentiella arbetsgivare. I studien användes webbaserad enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Resultaten indikerar bland annat att studenterna anser att företag är etiskt tvivelaktiga när de använder personlig information på sociala medier för att utvärdera potentiella arbetstagares anställningsbarhet. Studenterna ansåg även att det etiskt tvivelaktigt att publicera falsk information om sig själva på sociala medier för att förbättra chanserna till anställning. Mer än en tredjedel av studenterna censurerade dock personlig information på sociala medier för att förbättra anställningsmöjligheterna. Resultaten visade vidare på att studenterna använder sociala medier för att bibehålla volymen av sitt sociala kapital snarare än att expandera volymen av det samma.

  • 144.
    Altin, Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Försörjning av ungdomstränare: En kvalitativ studie om goda exempel inom föreningsfotbollen2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The football in Sweden activates hundreds of thousands of children and youngsters every week wherevolunteer coaches are responsible for the activities. On these occasions, the youth sports coaches havethe opportunity to give children and young people a positive experience of football and physical activity,which hopefully evolves into a lifelong interest. For the youth sports coaches to be able to offerdevelopment and fun football activity, it becomes apparent that football clubs have a great responsibility.The clubs should support and create good conditions for the youth sports coaches in their role. Sportclubs management of volunteer workers appears to be major deficiencies, and leadership developmentstrategies are often lacking. In this study, specific clubs have been chosen as good examples of how towork with recruitment, education and development for youth coaches. The purpose of the study was toinvestigate the strategies the clubs work with in recruiting, retaining and developing their youth sportscoaches, as well how they are expressed in the clubs operation plans and policy documents. The datacollection was done with analyzes of the clubs programme of operations and policy documents, as wellas interviews with board members and the person who has education responsibility in each clubs. Theconclusions of the study are, in general, that the clubs have conscious and similar strategies forrecruitment, education and developing youth coaches. In the clubs they have clearly set goals andguidelines. They also have mentoring, projects, education and social meetings with the coaches. Byhighlighting the good clubs strategies, there is a possibility that other football clubs can be inspired bytheir work and that more clubs take greater responsibility towards their youth coaches. The report endswith a final discussion with suggestions on how the clubs can continue to work with education anddevelopment.

  • 145.
    Alvskog, Banno
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Habbershaw, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    "Det är inte lydiga barn vi vill ha, vi vill ha växande barn": En studie om förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete var att uppnå en fördjupad kunskap om förskolans arbete med barns delaktighet och inflytande. Samt hur förskollärarna beskriver begreppen delaktighet och inflytande i det praktiska arbetet. För att kunna uppnå vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ studie där vi valde intervju som metod där sex förskollärare medverkade. Materialet bearbetades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar, beroende av vilken syn förskollärarna har på barns lärande och på sitt uppdrag i läroplanen kan detta påverka barns delaktighet och inflytande, både positivt ochnegativt. En slutsats som framkommer i arbetet är att delaktighet och inflytande är svårtolkadebegrepp och kan därmed kanske resultera i att barn ges olika förutsättningar i verksamheten.

  • 146.
    Amin, Jasmine Abdul Hussein
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Motivation - mellan morot och piska: Om gruppchefens betydelse för arbetsmotivation och organisationskulturSjälvständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Gruppchefen är en ledare på den organisation där denna studie genomfördes, här kallad

    ORGANISATIONEN. Studien har genomförts i syfte att belysa gruppchefens betydelse dels för

    arbetsmotivationen och dels för organisationskulturen.

    Det insamlade materialet har bearbetats med tematisk analys. Ett urval av teoretiska verktyg har

    använts för tolkning av materialet.

    Resultaten visar att gruppchefen har betydelse för arbetsmotivationen genom att ge feedback, visa

    uppskattning, vara lyhörd och lyssna på medarbetarna. Gruppchefen har också betydelse för

    arbetsmotivationen genom att formulera organisationens mål och vision, delge information om

    beslut och förändringar samt ha relevant kompetens.

    Gruppchefen har betydelse för organisationskulturen genom förmedling av budskap till

    medarbetarna. En gruppchef kan reagera på ett visst sätt i en given situation. Gruppchefens reaktion

    skapar energi som sprider sig bland medarbetarna och bidrar till organisationskulturen.

    Gruppchefen uppfattas av medarbetarna som en motivationsfaktor, en budskapsförmedlare, en

    förebild och den viktigaste kontakten på ORGANISATIONEN.

  • 147.
    Amrén, Thomas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lundberg, Siri
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    En intern ledarskapsutbildning.: - Vilken betydelse har den för deltagarna?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kompetensutveckling anses vara en viktig utmaning för HR-professionen. Ledarutveckling har identifierats som ett verktyg för organisationer att nå framgång men på vilket sätt ska det ske? Studien genomfördes på ett import och distributionsföretag i Stockholmsregionen med det fiktiva namnet Impodi. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur cheferna på Impodi upplever betydelsen av den interna ledarskapsutbildningen. Empirin samlades in via 11 semistrukturerade kvalitativa intervjuer med chefer som hade deltagit på kursen. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med representanter från företaget för att få en beskrivning av kontexten.Två centrala teman identifierades i resultatet, Kurstiden och Tiden efter kursen. Resultatet visade att framförallt kurstiden och de personliga upplevelserna av den tillskrevs stor betydelse av informanterna. Möjligheten att reflektera, de sociala relationerna, praktiska ”verktyg” och ett ökat välmående beskrivs som viktiga aspekter av kursen. Det fanns en större variation i vilken inverkan och betydelse informanterna beskriver att kursen hade i vardagen. Begränsningar i verksamheten i form av tidpress, hög arbetsbelastning och vilka signaler informanten upplever från organisationen har påverkat hur de upplevde kursens betydelse i vardagen efter kursen. Analysen visar att kursens betydelse kan förklaras och förstås utifrån teorier om lärande. Sammanfattningsvis fanns det under kursen en stödjande lärmiljö som kan ha påverkat betydelsen positivt. Efter kursen fanns en begränsande lärmiljö vilket kan ha påverkat att kursens betydelse i vardagen var mindre.

  • 148.
    Anani, Adi
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
    M-learning in review: Technology, standard and evaluation2008Ingår i: Journal of Communication and Computer, ISSN 1548-7709, Vol. 5, nr 11, s. 1-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Nowadays E-learning as a form of learning depending on networks and computer devices has been expanding by leaps and bounds. As a special kind of E-learning, M-learning (mobile learning) aims at the use of mobile devices anywhere at anytime by anybody. In this paper, the technologies to develop a M-learning system is deeply analyzed according to the layer model at first. Secondly, from the view of application, the standardization in M-learning is researched in order to accelerate the development and popularization of M-learning. Finally, quality estimation of M-learning system is discussed from the view of QoE (quality of experiences). The experience form end-user is the sole effective norm to judge the result of M-learning technology. It is no doubt that technologies, standardization and evaluation will play very important parts in the course of M-learning development.

  • 149.
    Anderhag, Per
    et al.
    Department of Research and Development Education Administration, City of Stockholm, Sweden.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The Role of Situated Humour and Joking for Cognitive Learning in the Science Classroom2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research in science education reveals that teachers and students use humour when they communicate with each other in a science education context. In this paper we explore consequences of humour for learning in two different contexts of physics education using video-data: a physics classroom in year nine and a group of four undergraduate students learning basic mechanics together. The video data was analysed with practical epistemology analysis (PEA). The findings showed that the participants in situations of cognitive indeterminacy made jokes to clarify how reasoning and actions tallied with the task at hand. These humorous situations positively affected students’ capability to act intentionally towards the aim of the activity and the results show that this way of joking can have positive consequences for student learning. Therefore, humour ought to be viewed as a significant resource for meaning making in the science classroom. 

  • 150.
    Andersson, Amanda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    "Om man inte jobbar med sociala samspel, jobbar man med något annat än fritids": Hur lärare arbetar för att skapa lärande i barns samspel på fritidshemmet.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att, utifrån lärarens perspektiv, analysera hur denne upplever lärandet i barnens sociala samspel med varandra på fritidshemmet samt få kunskap om hur lärare på fritidshem beskriver hur de kan arbeta för att skapa lärande i sociala samspel. Det sociala samspelet och goda förhållanden mellan lärare och barn i grupp är en viktig del i barns personliga utveckling, det ger barnet en lust att lära. Med det som grund kommer detta examensarbete att belysa vikten av barnens sociala samspel med varandra på fritidshemmetoch lärandet som kan uppstå därigenom samt hur detta kan nyttjas i samspelet med lärare, miljön och barngruppen. Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer med syfte att samla in breddata. I studien har fem verksamma fritidshemspersonal deltagit från tre olika skolor. Resultatet visar att personalen på fritidshemmen ser samspelet som viktigt i sina verksamheter och att lärandet finns i varje möte där barn interagerar med varandra. Personalen är inte alltid medvetna om vad för specifikt lärande som sker i barns samspel och hur personalens förhållningsätt gentemot barnen påverkar utvecklingen och lärandet i det sociala samspelet. Fritidshemspersonalen såg miljön inne på fritidshemmet som betydelsefulltför delaktighet samt för samspelets utformning. Resultatet visar att personalens förhållningsätt på fritidshemmet är avgörande för att ett lärande samspel ska kunna ske eller inte.

1234567 101 - 150 av 6314
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf