umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 101 - 150 av 2337
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Arnesson, Annelie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hedlund, Nina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelsen av arbetsmiljö i öppna kontor inom IT-sektorn: - En kvalitativ intervjustudie2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av arbetsmiljö i öppna kontor inom IT-sektorn.

    Bakgrund:

    Tidigare var den vanligast förekommande kontorsmodellen att sitta i enskilt cellkontor numera har öppna kontor blivit den vanligast förekommande arbetsplatsmodellen. Förutsättningen för god arbetsmiljö ser helt olika ut i dessa två kontorsmodeller. I öppna kontor är Karasek och Theorells Krav- kontroll- stödmodell en användbar teori för att tydliggöra förhållandet mellan hälsa och ohälsa på arbetsplatsen.

    Metod:

    En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att få en djupare förståelse för upplevelsen av att arbeta i öppna kontor inom IT-sektorn. Tio informanter från två olika verksamheter intervjuades och materialet analyserades sedan med kvalitativa innehållsanalys.

    Resultat:

    Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Det framkom både fördelar och nackdelar i arbetsmiljön på öppna kontor. Bland annat god kommunikation och det sociala samspelet lyftes som fördelar medan ljudnivån och brist på ostörd arbetsmiljö ansågs negativt.

    Konklusion:

    Studiens resultat visar att det finns många olika aspekter att ta hänsyn till vid arbete i öppna kontor. För att få en god arbetsmiljö krävs förståelse från verksamhetschefer och medarbetare hur det öppna kontoret påverkar individen ur både fysiskt och psykiskt perspektiv

  • 102.
    Arnkvist, Pernilla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dan, Hammarström
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    PATIENTERS UPPLEVELSER AV HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL INOM RAMEN FÖR VÄSTERBOTTENS HÄLSOUNDERSÖKNINGAR2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienters upplevelse av hälsofrämjande samtal

    Abstrakt

    Bakgrund: Globalt och nationellt finns tydliga riktlinjer för att förbättra folkhälsan. I Västerbotten drivs ett hälsofrämjande projekt (VHU) med syfte att förbättra folkhälsan där Motiverande samtal (MI) ingår som ett verktyg för att stödja hälsofrämjande livsstilsförändringar. Distriktssköterskor är ansvariga för dessa hälsoundersökningar och motiverande hälsostödjande samtal. Sjukvårdspersonal har rapporterats uppleva svårigheter att använda samtalsmetoder som Motiverande samtal (MI) för att stödja livsstilsförändringar då det kanske saknas förutsättningar för ett korrekt genomförande. Samtalsstöd ger ökad egenmakt och hjälper människor uppnå positiva livsstilsförändringar.

    Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelse av det hälsofrämjande samtalet som genomförs i samband med Västerbottens Hälsoundersökning.

    Design: Designen av studien var deskriptiv.

    Metod: Kvalitativ metod. Data samlades in under september 2017 och i form av semistrukturerade intervjuer som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Målgruppen var personer i åldrarna 40, 50 och 60 år och som deltagit i hälsokontroller inom ramen för VHU inom det senaste året. Totalt deltog nio personer varav 3 män

    Resultat: Deltagarnas upplevelse av hälsoundersökningen beskrivs under följande två teman:Interaktionen i hälsosamtalet byggde på såväl närhet som distans, och Hälsoundersökningen skapade medvetenhet om personligt ansvar och behov av stöd.

    Slutsats: Hälsofrämjande samtal tycks ha en positiv inverkan för patienterna, men innebär samtidigt en utmaning för vårdpersonal och organisation, då det kan behövas ytterligare utbildning för samtalsmetoder som stärker patientens egenmakt och motivation till förändring.

  • 103.
    Aronsson, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Persson, Sandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Äldre kvinnors upplevelser och erfarenheter av att utsättas för våld i nära relation: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Titel: Äldre kvinnors upplevelser och erfarenheter av att utsättas för våld i nära relation.

    Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem och äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relation bör belysas mer. Det finns stora brister i vårdpersonalens bemötande av denna patientgrupp, vilket är varför det behövs mer kunskap om och förståelse för våldsutsatta äldre kvinnor.

    Syfte: Att beskriva äldre kvinnors upplevelser och erfarenheter av att utsättas för våld i nära relation.

    Metod: Litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga studier analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade upplevelsen otrygghet genom rädsla, ångest och oro, skuld, skam samt sexuell utsatthet. Upplevelsen sårbarhet kom till uttryck som skörhet, värdelöshet och maktlöshet. Upplevelsen av att leva upp till förväntningar ledde till en förlust av den egna personen men även en inre styrka. Upplevelsen att leva i det tysta uttrycktes som inre smärta, livslångt lidande, utanförskap och osynlighet.

    Konklusion: Våldsutsatta äldre kvinnor upplever ett stort lidande och det är ett samhällsproblem som behöver belysas.  Vidare forskning behövs om hur resurser för vårdpersonal ser ut och efterlevs, men även om varför människor utövar våld. Staten behöver agera och det behövs konkreta åtgärder inom vården för att kunna erbjuda adekvat hjälp.

     

    Nyckelord: våld i nära relation, äldre kvinnor, upplevelser, erfarenheter, kvalitativ litteraturstudie.

  • 104. Arouca, Aline B
    et al.
    Meirhaeghe, Aline
    Dallongeville, Jean
    Moreno, Luis A
    Lourenço, Gustavo Jacob
    Marcos, Ascensión
    Huybrechts, Inge
    Manios, Yannis
    Lambrinou, Christina-Paulina
    Gottrand, Frederic
    Kafatos, Anthony
    Kersting, Mathilde
    Sjöström, Michael
    Widhalm, Kurt
    Ferrari, Marika
    Molnár, Denes
    González-Gross, Marcela
    Forsner, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    De Henauw, Stefaan
    Michels, Nathalie
    Interplay between the Mediterranean diet and C-reactive protein genetic polymorphisms towards inflammation in adolescents.2019Ingår i: Clinical Nutrition, ISSN 0261-5614, E-ISSN 1532-1983, artikel-id S0261-5614(19)33028-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: From a nutrigenetics perspective, we aim to investigate the moderating role of the Mediterranean diet and each of its subgroups in the association between C-reactive protein (CRP) gene polymorphisms and CRP blood concentration in adolescents.

    METHODS: In 562 adolescents (13-17 y) of the European HELENA study, data was available on circulating CRP levels as inflammatory biomarker, three CRP gene SNPs (rs3093068, rs1204, rs1130864), food intake determined by a self-administered computerized 24 h-dietary recall for 2 days, and body composition. A 9-point Mediterranean diet score and each food subgroup were tested as moderator via SNP*diet interaction. Analyzes were adjusted for age, sex, puberty, adiposity and socioeconomic status.

    RESULTS: The minor allele frequencies of rs3093068 and rs1130864 SNPs (GG and TT, respectively) were associated with higher CRP concentrations, while rs1205 (CT/TT) was associated with lower CRP concentrations. There were significant interactions between rs3093068 and Mediterranean diet (B = -0.1139, p = 0.011), or the fish food subgroup (B = -0.0090, p = 0.022), so that those with the highest genetic CRP risk underwent the highest CRP attenuation by a healthier diet. Although the effect of diet and SNP was substantial, the explained variance by interaction was only 1%.

    CONCLUSION: Greater adherence to the Mediterranean diet and particularly its fish component was associated with a lower CRP blood concentrations especially in those at highest genetic risk due to the rs3093068 SNP.

  • 105. Arouca, Aline B.
    et al.
    Santaliestra-Pasías, Alba M.
    Moreno, Luis A.
    Marcos, Ascensión
    Widhalm, Kurt
    Molnár, Dénes
    Manios, Yannis
    Gottrand, Frederic
    Kafatos, Anthony
    Kersting, Mathilde
    Sjöström, Michael
    Sáinz, Ángel Gutiérrez
    Ferrari, Marika
    Huybrechts, Inge
    González-Gross, Marcela
    Forsner, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden.
    De Henauw, Stefaan
    Michels, Nathalie
    Diet as a moderator in the association of sedentary behaviors with inflammatory biomarkers among adolescents in the HELENA study2019Ingår i: European Journal of Nutrition, ISSN 1436-6207, E-ISSN 1436-6215, Vol. 58, nr 5, s. 2051-2065Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To assess if a healthy diet might attenuate the positive sedentary-inflammation relation, whereas an unhealthy diet may increase the effect of sedentary behaviors on inflammatory biomarkers.

    METHODS: In 618 adolescents (13-17 years) of the European HELENA study, data were available on body composition, a set of inflammation markers, and food intake assessed by a self-administered computerized 24 h dietary recall for 2 days. A 9-point Mediterranean diet score and an antioxidant-rich diet z-score were used as dietary indices and tested as moderators. A set of low-grade inflammatory characteristics was used as outcome: several cytokines in an inflammatory ratio (IL-6, IL-10, TNF-α, TGFβ-1), C-reactive protein, three cell-adhesion molecules (sVCAM-1, sICAM-1, sE-selectin), three cardiovascular risk markers (GGT, ALT, homocysteine) and three immune cell types (white blood cells, lymphocytes, CD3). Sedentary behaviors were self-reported and analyzed as total screen time. Multiple linear regression analyses tested moderation by diet in the sedentary behaviors-inflammation association adjusted for age, sex, country, adiposity (sum of six skinfolds), parental education, and socio-economic status.

    RESULTS: Both diet scores, Mediterranean and antioxidant-rich diet, were significant protective moderators in the effect of sedentary behaviors on alanine-transaminase enzyme (P = 0.014; P = 0.027), and on the pro/anti-inflammatory cytokine ratio (P = 0.001; P = 0.004), but not on other inflammatory parameters.

    CONCLUSION: A higher adherence to the Mediterranean diet or an antioxidant-rich diet may attenuate the onset of oxidative stress signs associated by sedentary behaviors, whereas a poor diet seems to increase inflammation.

  • 106.
    Arvidsson Kälverot, Sarah
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindgren, Sanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Reducering av stråldos vid angiografier och endovaskulära interventioner: En litteraturstudie om metoder för ökad strålsäkerhet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Reducering av stråldos vid angiografier och endovaskulära interventioner-En litteraturstudie om metoder för ökad strålsäkerhet

    Bakgrund: Angiografier och endovaskulära interventioner är patientgynnande undersökningar och behandlingar som till skillnad från kirurgi innebär mindre risk för komplikationer samt en kortare läkningstid. Längre genomlysningstid och ökat antal exponeringar medför dock en högre risk för oönskade strålskador hos patienten.

    Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva metoder för att reducera stråldosen till patienter som genomgår angiografier samt endovaskulära interventioner.

    Metod: Syftet besvarades i en litteraturstudie. 10 kvantitativa studier analyserades och sammanställdes. Sökning av studier genomfördes i databasen Pubmed.

    Resultat: Materialet bearbetades samt delades in i två domäner: metoder gällande personalen samt metoder gällande utrustningen. Resultaten som innefattade stråldosreducerande metoder presenterades som kategorier.

    Konklusion: Att ha uppdaterad och utbildad personal resulterar i miljö med högre patientsäkerhet. I takt med att teknologin utvecklas bör verksamheten se över sina behov och prioritera fortsatt utbildning av personal samt investera i anpassad utrustning. Fortlöpande forskning är viktig för att utvärdera effekter av den nya teknologin och röntgensjuksköterskor kan bidra med kompetens inom området.

    Nyckelord: Angiografi, Endovaskulär intervention, Strålskydd, Patientsäkerhet.

  • 107.
    Arvidsson, Mikaela
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjöström, Felicia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjukvårdspersonals erfarenheter av att bemöta barn vid misstanke om fysisk misshandel: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnmisshandel orsakar lidande för barnet vilket kan få långsiktigakonsekvenser. Sjukvårdspersonal måste vara observanta och anmäla vid misstankeom barnmisshandel. När ett misshandlat barn behöver vård spelarsjukvårdspersonals bemötande en stor roll. Syfte: Att belysa sjukvårdspersonalserfarenheter av att bemöta barn och deras anhöriga i samband vid misstanke omfysisk barnmisshandel. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts där urvalethar även baserades på kvalitativa studier. Studien är skriven utifrånsjukvårdspersonals perspektiv för att få en förståelse för deras upplevelser. En databassökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Scopus. Resultat: Resultatet har grundat sig i tre kategorier: Att känna sig trygg i sin profession, Att uppleva emotionell påfrestning och Att inse vikten av support. Huvudresultatet visar att sjukvårdspersonal kan upprätthålla ett professionellt arbetssätt i bemötandet med barn som blivit misshandlade och deras familj om de får stöd för att hantera sina känslor. Konklusion: Genom att få stöd och utbildning samt förbättra samarbetet mellan olika professioner kan sjukvårdspersonalen utveckla sitt bemötande till barn som blivit misshandlade och deras anhöriga.

  • 108.
    Asp, Christin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Öhman, Mona
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Barnmorskestudenters upplevelse av förberedelse, stöd och handledning: gällande verksamhetsförlagd utbildning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: att undersöka barnmorskestudenters upplevelse av VFU-förberedelse samt stöd och handledning under VFU på förlossningsavdelning.Metod: en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats genomfördes. Data inhämtades genom 171 enkäter. Resultaten analyserades genom beskrivande och jämförande statistik där signifikansnivån sattes till p < 0.05. Kvalitativa data analyserades genom manifest innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes barnmorskans etiska kod. Urval: studenter som läser tredje termin på barnmorskeutbildningen vid lärosäte i Sverige (n=80), samt barnmorskor med examen från svenska lärosäten i juni 2016 eller januari 2017 (n=91).Resultat: Respondenterna i studien upplever att barnmorskeutbildningen är för kort och intensiv. Kontinuitet gällande handledare är viktigt för studenterna, men svårt att tillgodose på förlossningsavdelningarna. Studenter under utbildning blev jämfört med nyligen examinerade barnmorskor oftare handledda av stafettbarnmorskor (p < 0.05). Generellt önskas mer träning, både av akuta och icke akuta moment som kan förekomma på förlossningsavdelningen samt reflektion.Slutsats: För att skapa en trygg inlärningsmiljö för studenten där denne vågar ta för sig och får möjlighet att utvecklas i barnmorskeprofessionen, krävs erfarna handledare som kan förmedla sin kunskap och sina värderingar, samt erbjuda stöd till studenten under den krävande utbildningen. Studenten behöver regelbundet få tid avsatt för reflektion, i grupp eller enskilt med handledare för att bearbeta känslor och befästa sina kunskaper. Bristen på barnmorskor antas vara orsaken till att studenter i större utsträckning tilldelas tillfälliga handledare som stafettbarnmorskor och timvikarier nu än för ett år sedan.Kliniska implikationer: Studien kan ge en fingervisning om hur barnmorskestudenterna har det under den verksamhetsförlagda utbildningen på förlossningsklinikerna. Många studenter önskar en förlängd utbildning vilket även diskuteras av barnmorskeförbundet, lärosätena och utbildningsnämnden

  • 109.
    Aspevall, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Molin, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    En kvalitativ studie som undersöker arbetande personers uppfattningar och erfarenheter om sjuknärvaro på arbetet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Sjuknärvaro innebär att gå till jobbet trots sjukdom. Sjuknärvaro är ett förekommande problem, även internationellt. Det finns många faktorer som bidrar till sjuknärvaro,som individuella egenskaper och arbetsplatsfaktorer. Sjuknärvaro bidrar till högre sjukfrånvaro och ohälsa hos arbetstagare. Sverige och Norge har starka sociala skyddssystem vid sjukdom. I Sverige finns karensdag vid sjukfrånvaro.

    Syfte: Att undersöka arbetande personers uppfattningar och erfarenheter om sjuknärvaro på arbetet.

    Metod: Totalt 12 kvalitativa intervjuer har genomförts i Sverige och Norge. Hälften av deltagarna är kvinnor och hälften är män med olika yrken. Informanterna har valts ut genom bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av textmaterialet.

    Resultat: Hälsa och sjukdom är subjektiva begrepp och människor har olika tröskel för bedömning av sjukdom. Individens egna känslor och personlighet är drivkrafter till sjuknärvaro. Många ägnar sig åt självrannsakan före en sjukskrivning.Sjuknärvaro kan medföra risker för kollegor och för arbetsplatsen. Sjukfrånvaro anses få konsekvenser för andra människor och även för individen själv, vilket bidrar till sjuknärvaro.Yrke och arbetsuppgifter har betydelse för sjuknärvaro. Fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetsplatskultur är också faktorer som spelar in. Samhällsfaktorer som bidrar till sjuknärvaro är samhällsklimatet, ekonomiska faktorer och brister i sjukförsäkringssystemet.

    Diskussion:Sjuknärvaro är ett problem i samhället som inte bara påverkar individen utan hela arbetsgruppen,arbetsplatsen som organisation och samhället i stort. Det finns många anledningar till att människor går sjuka till jobbet. Forskning behövs för att komma till rätta med detta problem.Forskning behövs också för att internationellt sett stärka arbetstagares rättigheter och villkor,arbetsgivarens skyldigheter och samhällets ansvar.

  • 110.
    Aspioti Delija, Alexandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hur upplever sjuksköterskor som arbetar på en häloscentral mötet med ambulanspersonal?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor på hälsocentraler möter ofta patienter som sökt sig till fel vårdnivå och behöver transporteras med ambulans till närliggande sjukhus.  

    Motiv: För att patienten ska få en god vård och att patientsäkerheten ska vara hög är det viktigt att alla delar i vårdkedjan fungerar och att överlämnandeprocessen har en god kvalitet.  

    Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på hälsocentral upplever mötet med ambulanspersonal i samband med överlämnande av patient.  

    Metod: Studien utfördes med kvalitativ forskningsdesign med induktiv ansats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Åtta sjuksköterskor, yrkesamma på hälsocentraler i Norrbotten, intervjuades under mars-april 2018. Kriterier för att medverka var minst ett års arbetserfarenhet på hälsocentral samt varit delaktiga i möten med ambulanspersonal. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Svårigheter att förstå varandras kompetens; Att ha kontroll över situationen och; Att mötas i samtal. Sjuksköterskorna upplevde att ambulanspersonalen är väldigt kompetenta men kände sig ofta i underläge och osäkra i deras närhet. De upplevde att de ofta blev ifrågasatta och att deras bedömning att kontakta ambulans var felaktig. Det fanns positiva upplevelser som när mötet gick smidigt och sjuksköterskorna hade hunnit förbereda patienten för avfärd innan ambulanspersonalen kom.

    Diskussion: Att känna osäkerhet på arbetsplatsen kan leda till en sämre arbetsmiljö och kan komma att påverka patientsäkerheten. Att sträva efter en patientsäker vård bör vara målet för båda professionerna. Vilka erfarenheter som finns sedan tidigare spelar en roll i hur mötet med ambulanspersonalen kan komma att bli. En bra teamsamverkan och respekt för varandras kompetens är betydande. Ett strukturerat överrapporteringsätt är av vikt för att inte viktig information ska förloras.  Möten är unika och ställer krav på en kommunikativ förmåga och flexibilitet.  

    Konklusion: Förståelsen för varandras verksamhet behöver ökas. Fler studier som belyser upplevelser ur olika perspektiv kan öka förståelsen, även att inbjuda till möten verksamheterna emellan kan bidra till ökad förståelse och en bättre teamsamverkan.

  • 111.
    Asplund, Kenneth
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    The experience of meaning in the care of patients in the terminal stage of dementia of the Alzheimer type: interpretation of non-verbal communication and ethical demands1991Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 112.
    Astergren, Lina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Winter, Emelie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter under Extracorporeal Membran Oxygenering (ECMO) behandling2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter under Extracorporeal Membran Oxygenering (ECMO) behandling.

    Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor har som arbetsuppgift att ta hand om kritiskt sjuka patienter. Patienter som har behov av ECMO behandling har ökat och används när ingen annan behandling har visat sig fungera. ECMO är en komplex behandling och ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskor. Det krävs specifika kunskaper och förmågor att handha avancerad apparatur, planera, prioritera och samarbeta runt patienten.

    Design: En kvalitativ intervjustudie.

    Metod: Kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i Sverige 2016. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Det analyserade materialet resulterade i två kategorier: omständigheter i arbetet för en otrygg och riskfylld vård, förutsättningar i arbetet för en trygg och säker vård. De två  kategorierna resulterade i sju subkategorier.

    Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med ECMO är att det är en utmanande, krävande och komplex patientgrupp att vårda. Intensivvårdssjuksköterskorna önskar kontinuerlig utbildning och större patientflöde för att minska otryggheten och få en fördjupad kunskap av patientkategorin.

     

  • 113.
    Atri, Arash
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kommunikationsstrategier mellan vårdare och patienter utifrån ett mångkulturellt perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den ökade immigrationen till Sverige under senaste decennier har inneburit en ökning av antalet patienter med invandrarbakgrund som söker vård. Detta betyder att röntgensjuksköterskor oftare kommer att träffa patienter med utländsk härkomst. Kommunikation är en röntgensjuksköterskas viktigaste verktyg och utgör grunden till alla mänskliga möten. Det kan bli problematiskt när patienten inte behärskar svenska språket och ska kommunicera med vårdare. Detta ställer krav på röntgensjuksköterskor att hitta lämpliga strategier för att kunna kommunicera med patienten på bästa möjliga sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdarens strategier vid kommunikation med personer av utländsk härkomst som inte behärskar det svenska språket. Metod: Metoden var litteraturstudium med kvalitativ ansats, sökningen på artiklarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed och litteraturstudien baseras på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var tolk och icke-verbal kommunikation. Slutsats: Röntgensjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda jämlik vård på lika villkor till alla. Därför ska de använda olika strategier för att kunna kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Resultatet visade att professionell tolk var den bästa och säkraste metoden för kommunikation med sådana patienter. Därför finns det ett behov av utbildning för röntgensjuksköterskor angående tolkbokning. Dessutom finns det ett behov av tydliga rutiner för att förbättra tolktjänstsystemet när professionella tolkar användas i möten med patienter som inte behärskar språket.

  • 114. Audulv, Åsa
    et al.
    Norbergh, Karl-Gustaf
    Asplund, Kenneth
    Hörnsten, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    An ongoing process of inner negotiation: a grounded theory study of self-management among people living with chronic illness2009Ingår i: Journal of nursing and healthcare of chronic illness, Vol. 1, nr 4, s. 283-293Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim. The aim of this study was to better understand the main concern of self-management processes among people with chronic illness.

    Background. One aspect of living with chronic illness is self-management that can reduce the illness impact on daily life and promote future health. Although factors that influence self-management have been identified in previous research, little attention has been brought to the process of making self-management decisions. In clinical settings, use of a theory could facilitate patient-empowering approaches.

    Method. The data collection for this Grounded Theory was mostly conducted in 2006. Data were collected by interviews with 26 adults with a variety of chronic illnesses, including rheumatoid arthritis, diabetes mellitus, inflammatory bowel syndrome, multiple sclerosis, ischaemic heart disease and chronic kidney failure.

    Results. Individuals are conflicted by competing preferences when taking decisions about self-management. Consequently, the decision-making process can be understood as an ongoing inner negotiation between different incompatible perspectives, e.g. social needs vs. medical needs. The process of negotiating self-management starts with the individual's considering beliefs about health and illness, which make the individual face illness threats and the need for self-management. Several aspects influence negotiating self-management namely, assessing effects of self-management; evaluating own capacity; perceiving normality or stigmatisation; and experiencing support and external resources. The process has been demonstrated in a model.

    Conclusions. The process of negotiating self-management is an ongoing inner debate rather than a one-time decision. This opens up new ways of understanding, and communicating with, patients. The described model also links behavioural theories and research findings in a comprehensive understanding.

    Relevance to clinical practice. This model could be applicable as a communication tool for health-care providers in identifying barriers to, and resources in, self-management behaviour among individuals with chronic illness.

  • 115.
    Aurö, Aurora
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Stenman, Lina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa: En svår uppgift för sjuksköterskor2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omvårdnad är en viktig del i sjuksköterskans arbete och enligt svensk lag har barn rätt till god omvårdnad och trygghet. Hälso- och sjukvårdspersonal har skyldig­het att omedelbart anmäla till socialtjänsten när de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det finns många oklarheter när det gäller sjuksköterskors kunskap, vilja att anmäla och hantering av anmälningar. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av barn som far illa och att anmäla detta till socialtjänsten. 

    Design: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. 

    Metod: Studien genomfördes på två pediatriska avdelningar i norra Sverige. Materi­alet samlades in vid 10 intervjuer, och analyserades med induktiv innehållsanalys. Stu­dien utfördes under våren 2015. 

    Resultat: Tre teman och åtta subteman identifierades: (1) Att ta sig an en svår uppgift: Mod att anmäla, Svårt att identifiera barn som far illa, Rädsla för att ha anmält i onödan, Osäkerhet på grund av kunskapsbrist, (2) Att arbeta med kollegor och familjer: Vikten av stöd från kollegor, Vikten av att bevara en god relation till familjen, (3) Att ha bristande förtroende för socialtjänsten: Känslan av att anmälan inte tas på allvar, Samarbete med socialtjänsten. 

    Slutsats: Att anmäla till socialtjänsten om att ett barn far illa är en svår uppgift som präglas av osäkerhet, vilket kan leda till att anmälan uteblir. Det är många faktorer som påverkar sjuksköterskan, kunskapsbrist, dåligt förtroende för socialtjänsten, en önskan om att bevara en god relation med familjen och samarbetet med kollegor.

  • 116.
    Autrieb, Alexandra
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bernsand, Veronica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskors strategier för att skapa trygghet hos patienter inför anestesi.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Majoriteten av alla patienter som skall sövas inför en operation är rädda för den anestesi och kirurgi som väntar. Det är svårt att definiera vad trygghet innebär och hur det kan skapas för en enskild person, eftersom detta kan variera från individ till individ. Trygghet är en viktig del av hälsa och finns med som krav på hälso- och sjukvården i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt denna ska vården kunna tillgodose patientens behov av trygghet under vårdtiden. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår och inser vikten av att skapa trygghet för patienten, för att kunna ge en ökad trygghet när det behövs.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors strategier för att skapa trygghet hos patienter inför en anestesi.

    Metod: Examensarbetet består av en kvalitativ innehållsanalys med en intervjuguide baserad på semistrukturerade frågor. Studien utgår från intervjuer med tolv stycken anestesisjuksköterskor verksamma vid tre olika sjukhus i västra Sverige.Resultat: Resultatet bygger på tre huvudkategorier: Kommunikation, Med hjälp av yttre faktorer samt Individanpassadvård.

    Slutsats: Att anpassa mötet utifrån patienten var viktigt för att skapa trygghet. Anestesisjuksköterskan skapade trygghet genom att kommunicera, informera samt via kroppskontakt. Trygghet skapades även genom anestesisjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten, samt, ett gott teamarbete och med hjälp av läkemedel. En viktig aspekt i processen med att skapa trygghet var även att låta anhöriga få vara en stöttande del inför anestesi.

    Nyckelord: Anestesi, Trygghet, Preoperativt, Patient

  • 117.
    Avander, Tina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ingesson, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelsen av hot och våld: En litteraturstudie om vårdpersonalens upplevelser av att bli utsatt för hot och våld inom hälso- och sjukvården2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hot och våld riktat mot vårdpersonal är idag ett växande problem över hela världen. Vårdpersonal tillhör en av de yrkeskategorier där det föreligger en ökad risk att bli utsatt för hot och våld från patienter. Vårdpersonal är de som står för omvårdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta för hot och våld kan det uppstå konsekvenser för både vårdpersonal och patienter.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och våld hos vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

    Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammanställts och analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Artikelsökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Scopus.

    Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av att utsättas för hot och våld leder till en mängd starka känslor hos den som blivit utsatt. Känslorna är för det mesta av negativ karaktär och kan handla om känslan av att uppleva sig vara hotad och rädd, att känna både subjektiv ilska samt ilska riktad mot patienterna, känna maktlöshet och att känna hopplöshet och nedstämdhet. Hot och våld leder till konsekvenser för personalen. Det omfattar bland annat att motivationen sänks, personalen “tar med sig jobbet hem” och privatlivet drabbas. Det uttrycktes en stark önskan av stöd, kunskap och utbildning.

    Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att upplevelsen av att bli utsatt för hot och våld leder till många svåra konsekvenser för de som blir drabbade. För att förbättra hanteringen av konsekvenserna krävs utbildning och stöd till vårdpersonalen samt vidare forskning inom området både för att förebygga och hjälpa personal som blivit utsatt. 

  • 118.
    Avander, Tina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ingesson, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelsen av hot och våld: En litteraturstudie om vårdpersonalens upplevelser av att bli utsatt för hot och våld inom hälso- och sjukvården2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

     

    Bakgrund: Hot och våld riktat mot vårdpersonal är idag ett växande problem över hela världen. Vårdpersonal tillhör en av de yrkeskategorier där det föreligger en ökad risk att bli utsatt för hot och våld från patienter. Vårdpersonal är de som står för omvårdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta för hot och våld kan det uppstå konsekvenser för både vårdpersonal och patienter.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och våld hos vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

    Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammanställts och analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Artikelsökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Scopus.

    Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av att utsättas för hot och våld leder till en mängd starka känslor hos den som blivit utsatt. Känslorna är för det mesta av negativ karaktär och kan handla om känslan av att uppleva sig vara hotad och rädd, att känna både subjektiv ilska samt ilska riktad mot patienterna, känna maktlöshet och att känna hopplöshet och nedstämdhet. Hot och våld leder till konsekvenser för personalen. Det omfattar bland annat att motivationen sänks, personalen “tar med sig jobbet hem” och privatlivet drabbas. Det uttrycktes en stark önskan av stöd, kunskap och utbildning.

    Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att upplevelsen av att bli utsatt för hot och våld leder till många svåra konsekvenser för de som blir drabbade. För att förbättra hanteringen av konsekvenserna krävs utbilning och stöd till vårdpersonalen samt vidare forskning inom området både för att förebygga och hjälpa personal som blivit utsatt.

  • 119.
    Axberg, Madelene
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Olsson, Cecilia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Patienters upplevelse av att leva med trycksår: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Titel: Patienters upplevelse av att leva med trycksår.

    Bakgrund: Trycksår är en skada som uppkommer i den underliggande vävnaden eller i huden. Ett trycksår kan vara en indikation på ett bristfälligt tillvägagångssätt vid bedömning, att patienten är inaktiv eller sängliggande. Trycksår delas in i fyra stadier och kan snabbt utvecklas till högre grad om inte rätt behandling sätts in i tid. 

    Syfte: Syftet var att studera patienters upplevelser av att leva med trycksår.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes vars resultat av åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanställdes. Detta genomfördes med inspiration av metaanalys.

    Resultat: Trycksår påverkade patienternas livskvalité där smärta var ett återkommande problem. Detta behandlandes ofta med analgetika, vilket sällan hade någon effekt. Patienterna påverkades fysiska, psykiska och socialt. Sjuksköterskornas roll och hur de informerade var avgörande för hur en patient uppfattade vad trycksår var.

    Konklusion: Trycksår kan förebyggas och förhindras med rätt insatta åtgärder. En rodnad på huden kan vara början på något smärtsamt. Lyssna på patienten, behandla och utvärdera åtgärder. Ingen ska behöva drabbas av den smärta och den förändrade livskvalitén som patienterna upplevde.

    Nyckelord: Trycksår, upplevelse, livskvalitet

  • 120.
    Axelsson, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Norberg, Magdalena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anhörigas upplevelse av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet med stöd av vårdpersonal.: -En litteraturstudie.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anhöriga har en betydelsefull och avgörande roll för att den palliativa vården i hemmet ska fungera. Anhöriga antar ofta rollen som vårdare till sjuka närstående utan insikt i vad detta kan innebära. För att anhöriga ska kunna klara av den betungande vårdrollen är det viktigt att vårdpersonalen uppmärksammar och tillgodoser deras behov.

    Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet med stöd av vårdpersonal.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes där åtta kvalitativa studier granskades och sedan sammanställdes med inspiration av innehållsanalys.

    Resultat: Sammanställt resultat bildade fyra kategorier: Positiva upplevelser av att vårda närstående i hemmet, Negativa upplevelser av att vårda närstående i hemmet, Upplevelser av stöd från vårdpersonal och Upplevelser av bristande stöd från vårdpersonal.

    Konklusion: Anhöriga uttryckte både positiva och negativa upplevelser som rollen av vårdare givit dem. Vårdpersonalen har en viktig uppgift i att stärka anhörigvårdarna genom adekvat och individanpassat stöd. En familjefokuserad omvårdnad kan underlätta och främja en god palliativ vård i hemmet.

  • 121.
    Axelsson, Ann-Sofie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Mässing, Carolina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Föräldrars upplevelser av att få ett kroniskt svårt sjukt barn - inriktning på primär immunbrist2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år föds ett till två barn med svår primär immunbrist i Sverige. Studier på föräldrar till barn med andra kroniska sjukdomar visar på att kontakten med olika vårdinstanser var en viktig faktor för deras förmåga att hantera situationen. Föräldrarna beskrev hur den både kunde hindra och stödja deras vårdande roll. Syftet med denna studie är att belysa föräldrars upplevelser av att få ett kroniskt svårt sjukt barn med primär immunbrist och deras kontakt med vården.Metod/Analys. Tio informanter medverkade, en fader och nio mödrar. Intervjustudien genomfördes med narrativ ansats och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat. I resultatet framkom upplevelsen av en kamp för att bli tagna på allvar när det gällde oron över sitt barns symptom och att få rätt vård. Ofta har de stött på okunskap inom vården. Diagnosen var för många en vändpunkt då de upplevde att de fick den vård de länge sökt efter. Informanterna har upplevt vårdens positiva och negativa sidor, vilket resulterade i att de kunde ge önskemål på förbättringsområden inom vården. Konklusion. Resultatet visade att majoriteten av föräldrarna kastats mellan hopp och förtvivlan i sin kamp för att bli tagna på allvar och få sitt barn under rätt vård. Detta visar på att det finns förbättringsområden inom svensk sjukvård som skulle kunna underlätta dessa föräldrars upplevelse. Att få en engagerad omvårdnadsansvarig sjuksköterska som fungerade som spindeln i nätet, möta rätt kunskap ochkontinuitet, få psykosocialt stöd, bra information samt tidig diagnos var faktorer som hjälpte informanterna att hantera situationen.

  • 122.
    Axelsson, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Eating problems and nutritional status after stroke1988Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Eating problems and nutritional status were studied in a consecutive series of 104 stroke patients admitted to emergency hospital care. During their stay in hospital eating problems were observed in 46 patients. Certain common types of eating problems were identified: aberrant eating behaviour as regards chewing,lokalization or swallowing, eating small amounts, hoarding of food in the mouth, leakage of food from the mouth and unawareness of eating problems. Poor nutritional status occurred in 16 % of the patients on admission and in 22 % on discharge from the stroke unit.

    A subgroup of 32 patients hospitalized for 21 days or longer was studied for three weeks. On at least one occasion during these three weeks a poor nutritional status was observed in 18 patients, of whom 17 had eating problems.

    All subjects who had eating problems during their hospital stay, plus those patients without eating problems but with neurological deficits and those living in a nursing home one year after the stroke (n=36) were selected for a longitudinal study 18 months after the onset of stroke. Eating problems were identified in 23 of these patients during their hospital stay while 21 had such problems when they were followed up.

    Two patients who could not eat due to severe dysphagia (after a stroke) for three years and 18 months respectively, were successfully trained to eat normally. One patient exhibited impaired oral and hypopharyngeal function and the other impaired hypo- pharyngeal function and a spastic crico-pharyngeal muscle. In both patients training in swallowing was the main remedical measure and one of them also had a myotomy of the spastic muscle.

  • 123.
    Axelsson, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Persson, Emelie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Operationssjuksköterskors erfarenheter av att handleda operationssjuksköterskestudenter2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Handledning handlar om att förbättra det teoretiska kunnandet genom praktiskt utövande, att göra studenten familjär med det praktiska arbetet och kunna skapa ett utbyte av kunskap samt behov för att lära mer. Vårdmiljön på en operationsavdelning är högteknologisk och komplex och studier visar att handledare ofta upplever brist på tid och att operationssjuksköterskor upplever att undervisning på en operationsavdelning sker i en pressad miljö. Motiv: Det finns inte i någon större utsträckning studier som enbart fokuserar på handledning av operationssjuksköterskestudenter, därav är det angeläget att belysa vikten av handledarens erfarenheter av att handleda operationssjuksköterskestudenter. Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av att handleda operationssjuksköterskestudenter. Metod: En intervjustudie med kvalitativ design och induktiv ansats. Nio operationssjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade frågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för analys av intervjutexten. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier. ’Förutsättningar för god handledning’ med fem underkategorier samt ’Hinder för god handledning’ med fyra underkategorier. Diskussion: I diskussionen fördjupas resultatet med stöd av Tveitens modell för yrkesmässig handledning. Att handleda operationssjuksköterskestudenter kan utveckla den egna yrkesutövningen, dels genom självreflektion men också genom att lära tillsammans och av studenten. Om handledaren och studenten har olika fokus kan otrygghet skapas för både handledare och student, vilket inte gynnar studentens lärande. Konklusion: Handledning kan ses som ett ömsesidigt lärande där grunden bygger på en trygg och tillåtande miljö. Hinder i handledningen kan försvåra det ömsesidiga lärandet.

  • 124.
    Backlund, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lilja, Felicia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Livspartnerns upplevelse av att leva med en partner med demenssjukdom2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: In Sweden, eight percent of all people by the age of 65 years or older have a dementia disease. The healthy spouse received or unconsciously took the role as caregiver in the home which could cause psychological and physical stress. Therefore it is important that nurses have good understanding of how the healthy spouses experience their life situation.

    Aim: The aim of this study was to describe spouses´experiences of living with a partner with dementia disease.

    Methods: This literature study was performed with a qualitative method. Nine scientific articles have been quality checked and analyzed with inspiration from Friberg´s way of thinking. The databases Cinahl and PubMed were used.

    Results: The literature study resulted in the construction of five categories followed by 13 subcategories. The result of the literature study shows that the healthy spouses are affected physically and mentally by living with a partner with dementia disease. A change in the life situation, which entails that the healthy spouse must adapt and change everyday life for the dementia suffering partner's abilities and skills. Conclusion: Living with a partner with dementia disease means a strain for the healthy spouses. It is important for nurses to pay attention to the healthy spouses´well-being. By this study the nurses hopefully understand that it is important to focus on both partners´ needs.

  • 125.
    Backman, Annica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Leadership: person-centred care and the work situation of staff in Swedish nursing homes2018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Swedish nursing home managers, who constitute the empirical focus of this thesis, hold overall operational responsibility for the nursing homes, which includes the care of residents, direct care staff and work environment. Aged care organisations are also expected to provide person-centred care. Working towards a person-centred approach poses new demands and leads to challenges for leaders, and there is currently limited knowledge of what characterises leadership that promotes a person-centred approach. In addition, an ongoing demographic shift in the aged care workforce entails further challenges, as the proportion of professional workers is decreasing. Leading a healthy work environment is therefore important for ensuring and protecting staff health. Based on this, it is important to explore nursing home managers’ leadership in relation to person-centred care and the work situation of staff.

    Aim: The overall aim was to explore leadership in relation to person-centred care and the work situation of staff in Swedish nursing homes.

    Methods: This thesis is based on data from two data collections. First, it includes cross-sectional baseline data from a national inventory of health and care in Swedish nursing homes (SWENIS) collected in 2013-2014. The SWENIS dataset consists of a sample of staff n=3605 from 169 nursing homes in 35 municipalities, and nursing home managers n=191. The second data collection consists of 11 semi-structured interviews with 12 nursing home managers in highly person-centred nursing homes that already participated in SWENIS. Data were explored via descriptive statistics, simple and multiple regression analyses, and qualitative content analysis.

    Results: Leadership was positively associated with person-centred care and psychosocial climate. Highly rated leadership behaviors’ among nursing homes managers was characterized by experimenting with new ideas, controlling work closely, relying on his/her subordinates, coaching and giving direct feedback, and handling conflicts constructively. Leading person-centred care can be outlined by four leadership processes: embodying person-centred being and doing; promoting a person-centred atmosphere; maximizing person-centred team potential and optimising person-centred support structures. Leadership was also positively associated with social support and negatively associated with job strain. Further, the variation in leadership was to a very small extent explained by the nursing home managers’ educational qualification, operational form of the nursing home and the number of employees in a unit.

    Conclusions: All findings point in the same direction: that leadership, as it is characterized and measured in this thesis, is significantly associated with person-centred care provision as well as with the work situation of staff. This suggests that nursing managers have a central leadership role in developing and supporting person-centred care practices, and also in creating a healthy work environment. The results also highlight five specific leadership behaviours that are most characteristic of highly rated leadership, thereby adding concrete descriptions of behaviours to the literature on existing leadership theories. The findings also include four central processes for leading towards person-centred care in nursing homes. Taken together, it seems important for managers to translate the person-centred philosophy into actions and to promote an atmosphere pervaded by innovation and trust, in which cultural change is enhanced by positive cultural bearers. Utilizing the overall knowledge and competencies among staff and potentiating care teams was also considered important for leading person-centred care, along with optimising supportive structures for supporting and maintaining person-centred care. If aged care organisations are to be committed to person-centred care, an important implication seems to be to organise nursing homes in a way that allows nursing home managers to be close and present in clinical practice and actively lead towards person-centred care. The findings of this thesis contribute to our understanding of leadership in relation to person-centre care and the work situation of staff. These findings can be used in leadership educations and nursing curriculum. Longitudinal studies would be valuable for following leadership, person-centred care and the work situation of staff over time.

  • 126.
    Backman, Annica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ahnlund, Petra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sjögren, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    McGilton, Katherine S.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Australia .
    Leading towards person-centred care – Nursing home managers' experiences of leading person-centred care in highly person-centred Swedish nursing homesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background:Although a growing body of research knowledge exists highlighting the importance of leadership for person-centred care, studies focused on nursing home managers’ own descriptions of leading their staff to provide person-centred care is lacking. This study aims to explore the process of nursing home managers’ leading person-centred care in Swedish nursing homes.

    Methods:The methods of the study consisted of semi-structured interviews with 12 nursing home managers within 11 highly person-centred nursing homes purposively selected from a national wide survey of nursing homes in Sweden. A qualitative content analysis was performed for data analyses.

    Results:The study revealed that the leading person-centred care in nursing homes can be outlined as comprising four processes: Embodying person-centred being and doing; promoting a person-centred atmosphere; maximizing person-centred team potential; and finally, optimizing person-centred support structures.

    Conclusion:This study contributes to the literature by providing concrete descriptions of how person-centred care can be operationalised and supported in everyday practice by the leadership of nursing home managers. The study is significant in that it provides evidence on how the provision of person centred care can be facilitated by managers and the important role they play in developing and maintaining this philosophy of care within nursing homes.

  • 127.
    Backman, Annica C.
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lövheim, Hugo
    Sjögren, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. La Trobe Univ, Melbourne, Vic, Australia.
    Leadership behavior in relation to person-centeredness and person-centered climate - a cross-sectional study in residential aged care in Sweden2015Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 55, s. 806-807Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 128.
    Backman, Annica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Sjögren, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.  School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Victoria, Australia.
    Characteristics of highly rated leadership in Swedish nursing homes2016Ingår i: The Gerontologist, ISSN 0016-9013, E-ISSN 1758-5341, Vol. 56, s. 283-283Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 129.
    Backman, Annica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjögren, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Characteristics of highly rated leadership in nursing homes using item response theory2017Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, nr 12, s. 2903-2913Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To identify characteristics of highly rated leadership in nursing homes. Background: An ageing population entails fundamental social, economic and organizational challenges for future aged care. Knowledge is limited of both specific leadership behaviours and organizational and managerial characteristics which have an impact on the leadership of contemporary nursing home care. Design: Cross-sectional. Method: From 290 municipalities, 60 were randomly selected and 35 agreed to participate, providing a sample of 3605 direct-care staff employed in 169 Swedish nursing homes. The staff assessed their managers' (n = 191) leadership behaviours using the Leadership Behaviour Questionnaire. Data were collected from November 2013 - September 2014, and the study was completed in November 2016. A two-parameter item response theory approach and regression analyses were used to identify specific characteristics of highly rated leadership. Results: Five specific behaviours of highly rated nursing home leadership were identified; that the manager: experiments with new ideas; controls work closely; relies on subordinates; coaches and gives direct feedback; and handles conflicts constructively. The regression analyses revealed that managers with social work backgrounds and privately run homes were significantly associated with higher leadership ratings. Conclusion: This study highlights the five most important leadership behaviours that characterize those nursing home managers rated highest in terms of leadership. Managers in privately run nursing homes and managers with social work backgrounds were associated with higher leadership ratings. Further work is needed to explore these behaviours and factors predictive of higher leadership ratings.

  • 130.
    Backman, Annica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjögren, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifer y, La Trobe University, Melbourne, VIC, Australia.
    Towards person-centredness in aged-care: exploring the impact of leadership2016Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 24, nr 6, s. 766-774Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To explore the association between leadership behaviours among managers in aged care, and person‐centredness of care and the psychosocial climate.

    Background: Theory suggests that leadership is important for improving person‐centredness in aged care, however, empirical evidence is lacking.

    Methods: A cross‐sectional design was used to collect data from Swedish aged care staff (= 3661). Valid and reliable questionnaires assessing leadership behaviours, person‐centeredness of care and the psychosocial climate were used. Data were analysed using multiple linear regression including interaction terms.

    Results: Leadership behaviours were significantly related to the person‐centredness of care and the psychosocial climate. The level of person‐centredness of care moderated the impact of leadership on the psychosocial climate.

    Conclusions and implications for nursing management: The leadership behaviour of managers significantly impacts person‐centred care practice and contributes to the psychosocial climate for both staff and residents in aged care. This study is the first empirically to confirm that middle managers have a central leadership role in developing and supporting person‐centred care practice, thereby creating a positive psychosocial climate and high quality care.

  • 131.
    Backman, Annica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjögren, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Vic., Australia.
    Job strain in nursing homes: exploring the impact of leadership2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 7-8, s. 1552-1560Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: To explore the association between nursing home managers' leadership, job strain and social support as perceived by direct care staff in nursing homes.

    Background: It is well known that aged care staff experience high levels of job strain, and that aged care staff experiencing job strain are exposed to increased risk for adverse health effects. Leadership styles have been associated with job strain in the literature; however, the impact of perceived leadership on staff job strain and social support has not been clarified within nursing home contexts.

    Design: This study had a cross‐sectional design.

    Methods: Participating staff (n = 3,605) completed surveys which included questions about staff characteristics, valid and reliable measures of nursing home managers' leadership, perceived job strain and social support. Statistical analyses of correlations and multiple regression analysis with interaction terms were conducted.

    Results: Nursing home managers' leadership were significantly associated with lower level of job strain and higher level of social support among direct care staff. A multiple regression analysis including an interaction term indicated individual and joint effects of nursing home managers' leadership and social support on job strain.

    Conclusions: Nursing home managers' leadership and social support were both individually and in combination associated with staff perception of lesser job strain. Thus, nursing home managers' leadership are beneficial for the working situation and strain of staff.

    Relevance to clinical practice: Promoting a supporting work environment through leadership is an important implication for nursing home managers as it can influence staff perception of job strain and social support within the unit. By providing leadership, offering support and strategies towards a healthy work environment, nursing home managers can buffer adverse health effects among staff.

  • 132.
    Backman, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Skystedt, Mathilda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att förändras över en natt: Erfarenheter av att ha genomgått obesitaskirurgi- En litteraturstudie.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att förändras över en natt, erfarenheter av att ha genomgått obesitaskirurgi – En litteraturstudie.Bakgrund: Övervikt och fetma är ett allvarligt hälsoproblem som kan förebyggas genom samhälleliga insatser och livsstilsförändringar. Det har visat sig att för de som är kraftigt överviktiga kan obesitaskirurgi vara ett alternativ. Studier visar att obesitaskirurgi resulterar i både positiva och negativa följder.Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa ungdomars och vuxnas erfarenheter av att ha genomgått obesitaskirurgi.Metod: En litteraturstudie genomfördes med elva kvalitativa artiklar. Artiklarna granskades och deras resultat analyserades och sammanställdes.Resultat: Erfarenheterna beskrivs i tre kategorier och sju underkategorier, personerna som genomgått obesitaskirurgi fick ett förändrat förhållande till mat, en förändrad relation till omgivningen samt fysiska och psykiska konsekvenser såsom viktnedgång och förbättrad självkänsla.Slutsats: Obesitaskirurgi medför förändrad kroppsbild och det krävs stora ansträngningar och stark vilja för att inte återfå övervikten som många tappar efter operationen. Kunskapen om erfarenheter av att genomgå obesitaskirurgi är viktigt för sjuksköterskor, för att kunna stötta ungdomar och vuxna att finna sin inre motivation, hitta meningsfullhet samt att coacha dessa individer när de ställs inför den förändrade kroppsbilden.

  • 133.
    Backström, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    ATT ÅLDRAS MED HIV: Erfarenheter och kunskapsbehov hos distriktssköterskor inom hemsjukvården2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Titel: ATT ÅLDRAS MED HIV. Erfarenheter och kunskapsbehov hos distriktssköterskor inom hemsjukvården.

    Bakgrund: I Sverige lever drygt 6500 personer med HIV. Effektiv behandling gör att antalet äldre som lever med HIV ökar. Idag betraktas HIV som en kronisk sjukdom, vilket ställer krav på kunskap om de åldersrelaterade problem det kan medföra för den äldre. Tidigare studier visar att sjuksköterskor och distriktssköterskor till viss del saknar grundläggande kunskap om HIV, smittsamhet och smittvägar. Brist på erfarenhet och kunskap kan påverka bemötandet och kvalitén på vård av äldre som lever med HIV.

    Syfte: Att belysa erfarenheter och kunskapsbehov hos distriktssköterskor inom hemsjukvården beträffande äldre som lever med HIV.

    Design: Kvalitativ design med induktiv ansats.

    Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor och två sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård i ett län i norra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier, Medvetandegöra okunskap, Önskan om fortbildning och Önskan om tydliga riktlinjer och sju subkategorier. Resultatet belyses med citat från intervjuerna.

    Slutsats: För att säkerställa en god vård och ett bemötande utan rädsla och fördomar krävs uppdaterad grundläggande kunskap om HIV. Det finns också ett behov av tydliga rutiner som är lätta att hitta och behov av stöd från personal med mer erfarenhet. Vård av äldre som lever med HIV bör präglas av ett personcentrerat förhållningssätt där brukarens erfarenheter och kunskap tas tillvara.

    Nyckelord: distriktssköterska, erfarenhet, HIV, hemsjukvård, kunskap, personcentrerad, åldrande, äldre

  • 134.
    Backteman-Erlanson, Susann
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Burnout, work, stress of conscience and coping among female and male patrolling police officers2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background. Police work is a stressful occupation with frequent exposure to traumatic events and psychological strain from work might increase the risk of burnout. This thesis focuses on patrolling police officers (PPO), who work most of their time in the community and have daily contact with the public. Since police work traditionally is a male coded occupation we assume that there are differences between women and men in burnout as well as experiences from psychosocial work environment.

    Aim. The overall aim of this thesis is to explore burnout, psychosocial and physical work environment, coping strategies, and stress of conscience when taking gender into consideration among patrolling police officers.

    Methods. This thesis employs both qualitative and quantitative methods. In Paper I a qualitative approach with narrative interviews was used where male PPO described experiences of traumatic situations when caring for victims of traffic accidents. A convenience sample of nine male PPO from a mid-sized police authority was recruited. Interviews were analyzed using qualitative content analysis. Papers II, III, and IV were based on a cross-sectional survey from a randomly selected sample stratified for gender from all 21 local police authorities in Sweden. In the final sample, 1554 PPOs were invited (778 women, 776 men), response rate was 55% (n=856) in total, 56% for women (n=437) and 53% for men (n=419). The survey included a self-administered questionnaire based on instruments measuring burnout, stress of conscience, psychosocial and physical work environment, and coping.

    Results. Findings from Paper I were presented in three themes; “being secure with the support system,” “being confident about prior successful actions,” and “being burdened with uncertainty.” Results from Paper II showed high levels of emotional exhaustion (EE), 30% for female PPOs and 26% for male PPOs. High levels of depersonalization (DP) were reported for 52 % of female PPO, corresponding proportions for male were 60%. Multiple logistic regression showed that stress of conscience (SCQ-A), high demand, and organizational climate increased the risk of EE for female PPO. For male PPO stress of conscience (SCQ-A), low control and high demand increased the risk of EE. Independent of gender, stress of conscience (SCQ-A) increased the risk of DP. Psychometric properties of the WOCQ were investigated with exploratory factor analysis and confirmatory factor analysis, a six-factor solution was confirmed. DIF analysis was detected for a third of the items in relation to gender. In Paper IV a block wise hierarchical multiple regression analysis was performed investigating the predictive impact of psychological demand, decision latitude, social support, coping strategies, and stress of conscience on EE as well as DP. Findings revealed that, regardless of gender, risk of EE and DP increased with a troubled conscience amongst the PPO.

    Conclusion. “Being burdened with uncertainty” in this male-dominated context indicate that the PPO did not feel confident talking about traumatic situations, which might influence their coping strategies when arriving to a similar situation. This finding can be related to Paper II and IV showing that stress of conscience increased the risk of both EE and DP. The associations between troubled conscience and the risk of experiencing both emotional exhaustion and depersonalization indicate that stress of conscience should be considered when studying the influence of the psychosocial work environment on burnout. Results from this study show that the psychosocial work environment is not satisfying and needs improvement for patrolling police officers in Sweden. Further studies including both qualitative and quantitative (longitudinal) methods should be used to improve knowledge in this area to increase conditions for preventive and rehabilitative actions.

  • 135.
    Backteman-Erlanson, Susann
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jacobsson, Ann
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Öster, Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Caring for traffic accident victims: the stories of nine male police officers2011Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 19, nr 2, s. 90-95Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Psychological strain due to the work environment is common, especially in those occupations which involve working in critical situations. Working as a police officer seems to increase the risk of psychological problems such as symptoms of stress and post traumatic stress disorders. The aim of this study was to describe male police officers’ experiences of traumatic situations when caring for victims of traffic accidents, and to reflect the results through the perspective of gender theories. Nine police officers were asked to narrate and reflect upon their experiences in taking care of people who had been severely injured in traffic accidents. The interviews were analysed with qualitative content analysis. The findings are presented in three themes: “being secure with the support system”, “being confident about prior successful actions, and “being burdened with uncertainty”. The officers’ descriptions showed that most of them had strategies that they used when they were first responders, developed on the basis of their own knowledge and actions and the support systems in their organization which enabled them to act in traumatic situations. When support systems, knowledge, and actions were insufficient, they sometimes felt insecure and “burdened with uncertainty”. In this male-dominated context, there was a risk that the officers may not talk enough about traumatic situations, thus influencing their ability to cope successfully.

  • 136.
    Backteman-Erlanson, Susann
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Padyab, Mojgan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Prevalence of burnout and associations with psychosocial work environment, physical strain, and stress of conscience among Swedish female and male police personnel2012Ingår i: Police Practice & Research, ISSN 1561-4263, E-ISSN 1477-271XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Focus of this study was to investigate prevalence of burnout and relation to psychosocial work environment, physical strain, and stress of conscience amongst female and male police personnel in Sweden. The questionnaire was answered by 856 (55%) patrolling police officers, 437 (56%) women vs. 419 (53%) men. Prevalence and mean values for emotional exhaustion (EE) and depersonalization (DP) was higher in our study compared to other studies including police personnel in Norway and the Netherlands. A multiple logistic regressions showed that for women stress of conscience, high demand, and organizational climate was significant associated with EE, for men it was stress of conscience, decision, and high demand. For DP only stress of conscience contributed statistically significant in our model, respectively, of gender. Further research is needed to develop interventions aiming to reduce levels of burnout among police personnel in Sweden.

  • 137.
    Backteman-Erlanson, Susann
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Öster, Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Padyab, Mojgan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Exploration of the WOCQ tool in relation to gender and psychometric properties among Swedish patrolling police officersManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Police work is a stressful occupation with frequent exposure to traumatic events. In Sweden knowledge about coping strategies among police personnel is absent probably due to lack of validated measurements. Aim of this study was to explore psychometric properties of the Ways of Coping Questionnaire (WOCQ) among Swedish police personnel, including testing differential item functioning (DIF) for gender. The WOCQ was sent out to 1554 randomly selected patrolling police officers in Sweden. Exploratory factor analysis and confirmatory factor analysis were used. A six factor solution was confirmed with differences and similarities compared to the original eight factor solution. DIF analysis showed similarities and differences in relation to gender. We suggest that the WOCQ can be used when investigating coping strategies in a Swedish police context.

     

  • 138.
    Bagger, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Svensson, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskans bemötande av patienter med preoperativ oro: - En litteraturstudie kring preoperativ oro och metoder att lindra denna2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 139.
    Bagglund, Jessica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Blomqvist, Hanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att åldras i marginalen: Upplevelsen av att vara äldre och icke-heterosexuell2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gruppen äldre icke-heterosexuella i Sverige beräknas omfatta 80 000 personer. I sjuksköterskeutbildningen existerar begränsad kunskap om äldre HBT-personer.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara äldre och icke-heterosexuell.

    Metod: I litteraturstudien sammanställdes åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan 2001 och 2009. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PsychINFO och PubMed. Efter genomläsning, kvalitetsbestämning och analys av innehållet sammanställdes artiklarna i fem kategorier och 16 subkategorier.

    Resultat: Äldre icke-heterosexuella såg på och hanterade sin sexuella identitet på olika sätt. Överlag tyckte många deltagare att de hade ett gott självförtroende samt kände att de var nöjda med livet. Många upplevde dock ålderism och kände sig dåligt bemötta i vården samt upplevde att de inte hade samma lagliga rättigheter som heterosexuella. Vissa icke-heterosexuella valde att medvetet dölja sin sexuella läggning exempelvis av rädsla för negativa attityder. Andra levde öppet med sin sexuella identitet.

    Slutsats: Ett synliggörande av äldre icke-heterosexuella är nödvändigt. Ökad kunskap och attitydförändringar är viktiga för att äldre homo- och bisexuella ska känna sig likvärdigt behandlade och trygga i vården. Resultaten kommer förhoppningsvis att leda till en ökad kunskap om och större förståelse för äldre icke-heterosexuella personer i vården. Vidare forskning om äldre HBT-personer behövs.

  • 140.
    Bahamon, Alejandra
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Granvik, Gabriella
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    "Hör du mig": En litteraturstudie om närståendes upplevelse av kommunikation med omvårdspersonal i palliativ vård2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hör du mig? En litteraturstudie om närståendes upplevelse av kommunikation med omvårdnadspersonal i palliativ vård Abstrakt Bakgrund: Palliativ vård är när vården går från botande, kurativ till endast lindrande. Förhållningssättet syftar till en bättre livskvalité hos både patienten och närstående. Närstående är en viktig del i den palliativa vården, dock kan de uppleva situationen som påfrestande och svårt känslomässigt. Omvårdnadspersonalen har en viktig roll för att lindra lidande och förmedla viktig information. Det kan finnas olika barriärer som påverkar kommunikationen, exempelvis brist på förförståelse och kunskap hos omvårdnadspersonal och närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes upplevelse av kommunikation med omvårdnadspersonal i palliativ vård. Metod: Denna litteraturstudie inkluderade 10 kvalitativa artiklar som analyserades utifrån innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier 1) information, 2) samtal, 3) personalens förhållningssätt, 4) närståendes behov av samtal & information och sex subkategorier; 1) god information, 2), bristande information 3), positiva upplevelser av samtal 4), negativa upplevelser av samtal 5), personalens positiva inverkan, 6) personalens negativa inverkan. Konklusion: Närstående hade olika upplevelser av kommunikation i den palliativa vården. Det framkom tydligt att omvårdnadspersonalens agerande hade en viktig roll för upplevelsen av kommunikation för närstående. För att bidra till en bättre kommunikation behöver omvårdnadspersonal mer utbildning i samtalskonst.

    Nyckelord: Kommunikation, närstående, palliativ vård, upplevelse. 

  • 141.
    Bang, Isabell
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Allanius Koskenniemi, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskors erfarenheter av att söva barn.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att ett barn ska genomgå en operation är en händelse som påverkar hela familjen. En stor del av de barn som ska opereras upplever ångest och oro inför operationen. Preoperativ oro bör förebyggas för att minska det psykiska traumat. Anestesisjuksköterskan måste skapa en god kontakt och hjälpa familjen bemästra situationen. Det finns både farmakologiska och icke farmakologiska vägar för att minska oro och ångest.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av att söva barn.

    Metod: Studien är baserad på intervjuer med tolv anestesisjuksköterskor, verksamma vid tre av sektionerna på operationscentrum vid ett av Sveriges regionsjukhus. Intervjuerna byggde på semistrukturerade frågor som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Sex kategorier framkom: föräldrar, yrkesutövandet, följsamhet till unika situationer, det viktiga mötet, premedicinering och yttre faktorer.

    Slutsats: En optimerad premedicinering framhölls som allra viktigast för en lyckad barnanestesi. Att barnet redan hade en intravenös infart vid ankomst till operationsavdelningen förenklade induktionen betydligt. Hur väl föräldrarna hanterade situationen hade även det stor betydelse för hur situationen föll ut, en nervös förälder kunde förvärra barnets oro medan en trygg förälder kunde hjälpa till att lugna barnet.

  • 142.
    Baradaran, Nadja
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundgren, Sofie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att vårda under rädsla: - En litteraturstudie om vårdpersonals upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk vård.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Att vårda under rädsla- en litteraturstudie om vårdpersonals upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk vård.

    Bakgrund: Rapporter visar att hot och våld är vanligt förekommande inom vård och omsorg. Våld förekommer i alla delar av vården, men det finns vissa avdelningar som är mer utsatta för våld än andra, exempelvis psykiatrin. Det verbala och fysiska våldet skapar en otrygg miljö och kan ge allvarliga konsekvenser för både för personal och patienter.

    Syfte: Att beskriva vårdpersonals upplevelser av hot och våld inom psykiatrisk vård.

    Metod: En litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Dessa artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes.

    Resultat: Hot och våld orsakade starka känslor som rädsla och ilska hos vårdpersonal som påverkade arbetet och privatlivet negativt. Den otrygga arbetsmiljön utgjorde ett hot mot vårdpersonalens yrkesroll och självbild. Våld på en psykiatrisk avdelning ansågs oundvikligt, och vårdpersonals förmodades acceptera det som en del av arbetet. Våldet hanterades och förebyggdes med olika strategier, samtidigt som stöd från chefer var bristfälligt.

    Konklusion: Våld mot vårdpersonal inom psykiatri är ett relativt outforskat ämne som är i behov av mer forskning. vårdpersonalen blir lidande av fysiska och psykiska konsekvenser, som påverkar vårdandet av patienterna och vårdpersonalens hälsa. För att förbättra arbetssituationen krävs mer utbildning för vårdpersonal i hantering av våld.

    Nyckelord: Vårdpersonal, Psykiatri, Hot och våld, Arbetsrelaterat våld

  • 143. Barremo, Ann-Sofi
    et al.
    Bruce, Elisabeth
    Västernorrlands läns landsting, Örnsköldsvik (Västernorrland County Council).
    Salander, Monica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Personers upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt: Systematisk litteraturstudie2008Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 28, nr 3, s. 34-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Heart failure is a clinical syndrome where the heart is no longer able to maintain adequate blood circulation to the tissue. Many suffer from symptoms difficult to handle such as dyspnoea, fatigue, and physical weakness.

    Aim: The purpose of the study was to investigate peoples’ experiences of living with congestive heart failure.

    Method: A systematic literature review was used. Relevant articles were found in the Medline and Cinahl databases. The articles were examined, classified and critically appraised. Twenty articles were included. A qualitative content analysis was used to organize the results.

    Results: The results are described in three main categories: losses, protecting independences and readjustment. The category ‘losses’ details physical, emotional and social changes that people experience as losses caused by the debilitating symptoms of heart failure. The category ‘protecting independences’ shows the different ways in which people try to keep control over their lives. The category ‘readjustment’ presents how people try to seek a new ‘wholeness’ in life after the changes heart failure have caused by using acceptance, adaptation and finding new meanings.

    Conclusion: Living with congestive heart failure can be experienced as a synopsis of the «suffering human being» on a continuum, a time axle; from falling ill to seeking a new meaning in life.

  • 144. Barremo, Ann-Sofi
    et al.
    Bruce, Elisabeth
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Persons' experiences of living with congestive heart failure: a systematic literature review2008Ingår i: Vård i Norden, Vol. 28, nr 3, s. 34-8Artikel, forskningsöversikt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 145.
    Baxter, Rebecca
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Björk, Sabine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Commentary on: Sullivan and Willis (2018). Towards Changing the Long-Term Care (LTC) Paradigm: Explicating the Concept of Thriving in Older Adults Living in LTC2019Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 40, nr 7, s. 639-640Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 146.
    Baxter, Rebecca
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Impact of a critical care postgraduate certificate course on nurses' self-reported competence and confidence: A quasi-experimental study2018Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 65, s. 156-161Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Postgraduate education is said to support the development of nurses' professional competence and confidence, essential to the delivery of safe and effective care. However, there is a shortness of empirical evidence to demonstrate an increase to nurses' self-reported confidence and competence on completion of critical care postgraduate certificate-level education.

    Objectives: To explore the impact of a critical care postgraduate certificate course on nurses' self-reported competence and confidence. To explore the psychometric properties and performance of the Critical Care Competence and Confidence Questionnaire.

    Design: A quasi-experimental pre/post-test design.

    Participants: A total population sample of nurses completing a critical care postgraduate certificate course at an Australian University.

    Methods: The Critical Care Competence and Confidence Questionnaire was developed for this study to measure nurses' self-reported competence and confidence at baseline and follow up. Descriptive and inferential statistics were used to explore sample characteristics and changes between baseline and follow-up. Reliability of the questionnaire was explored using Cronbach's Alpha and item-total correlations.

    Results: There was a statistically significant increase in competence and confidence between baseline and follow-up across all questionnaire domains. Satisfactory reliability estimates were found for the questionnaire.

    Conclusions: Completion of a critical care postgraduate certificate course significantly increased nurses' perceived competence and confidence. The Critical Care Competence and Confidence Questionnaire was found to be psychometrically sound for measuring nurses' self-reported competence and confidence.

  • 147.
    Baxter, Rebecca
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Björk, Sabine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för hållbar hälsa.
    Sköldunger, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Sjögren, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sandman, Per-Olof
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutet, Huddinge, Sweden.
    Bergland, Ådel
    Winblad, Bengt
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing & Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    The Thriving of Older People Assessment Scale: Psychometric evaluation and short‐form development2019Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To evaluate the psychometric properties and performance of the 32‐item Thriving of Older People Assessment Scale (TOPAS) and to explore reduction into a short‐form.

    Background: The 32‐item TOPAS has been used in studies of place‐related well‐being as a positive measure in long‐term care to assess nursing home resident thriving; however, item redundancy has not previously been explored.

    Design: Cross‐sectional.

    Method: Staff members completed the 32‐item TOPAS as proxy‐raters for a random sample of Swedish nursing home residents (N = 4,831) between November 2013 and September 2014. Reliability analysis, exploratory factor analysis and item response theory‐based analysis were undertaken. Items were systematically identified for reduction using statistical and theoretical analysis. Correlation testing, means comparison and model fit evaluation confirmed scale equivalence.

    Results: Psychometric properties of the 32‐item TOPAS were satisfactory and several items were identified for scale reduction. The proposed short‐form TOPAS exhibited a high level of internal consistency (α=0.90) and strong correlation (r=0.98) to the original scale, while also retaining diversity among items in terms of factor structure and item difficulties.

    Conclusion: The 32‐item and short‐form TOPAS' indicated sound validity and reliability to measure resident thriving in the nursing home context.

    Impact: There is a lack of positive life‐world measures for use in nursing homes. The short‐form TOPAS indicated sound validity and reliability to measure resident thriving, providing a feasible measure with enhanced functionality for use in aged care research, assessments and care planning for health promoting purposes in nursing homes.

  • 148.
    Bay, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Being physically active as an adult with congenital heart disease2018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background: Due to advances in medical and surgical care adults with congenital heart disease (CHD) is a growing and aging population, that now outnumbers the children with CHD. In general, adults with CHD have reduced aerobic exercise capacity and nearly half of the patients do not reach current recommendations on physical activity. It is known that a low level of physical activity is associated with an increased risk for acquired cardiovascular disease. Studies has shown that adults with CHD are at the same, or even higher risk as the general population, for developing acquired cardiovascular disease.

    Aim: The overall aim was to explore physical activity in adults with CHD with respect to associated factors, exercise self-efficacy and their own experiences.

    Methods: This thesis is based on four papers. Paper I included 471 adults with CHD from three tertiary care centres in Sweden. The participants completed questionnaires measuring patient reported outcomes (e.g. SF-12) including physical activity level. Paper II was based on data from 79 adults with CHD from two tertiary care centers in Sweden and 42 matched controls. All participants completed questionnaires on exercise self-efficacy and quality of life, wore an activity monitor during four consecutive days and performed muscle endurance tests. Paper I and II were of cross-sectional design and analyses were done using logistic regression. In paper III and IV data were collected through structured interviews for 14 participants. They were asked about their experiences of being physically active (paper III), what they considered as physical activities, and their experiences of enablers and barriers to physical activity (paper IV). Qualitative content analysis was used in papers III and IV.

    Results: Physical activity level (paper I) and exercise self-efficacy (paper II) were strongly associated with age where those over 40 years had a lower level of physical activity and lower exercise self-efficacy. Further, in paper I, it appeared that patient reported outcomes from SF-12 were strongly associated with physical activity level. In paper II, exercise self-efficacy was associated with performance in a muscle endurance tests. Paper III revealed an overall theme – It´s like balancing on a slackline that illustrates how adults with CHD described themselves in relation to physical activity. This overall theme consisted of four themes: (1) Being an adventurer – enjoying the challenges of physical activity; (2) Being a realist – adapting to physical ability; (3) Being a non-doer – lacking prerequisites for physical activity and (4) Being an outsider – feeling excluded depending on physical ability. In paper IV, the analysis revealed a description of what adults with CHD consider to be physical activity and considered as enablers and barriers for physical activity. Four categories appeared; physical aspects, psychological aspects, psychosocial aspects and environmental aspects. In the psychosocial aspect, social support and encouragement in childhood to be physically active and no restrictions from e.g. parents, teachers and health care increased physical activity in adulthood.

    Conclusions: Age, social support and accepting physical limitations seem to have an important impact regarding physical activity level and exercise self-efficacy. In contrast, the complexity of CHD and other medical factors appear to be of less importance for adults with CHD in relation to physical activity. In order to support adults with CHD to increase their physical activity and reach their full potential, it is important to explore and consider the various aspects that may affect physical activity in this population.

  • 149.
    Bay, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Fysiskt aktiv som vuxen med medfött hjärtfel: ”Som att balansera på slak lina”2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 150.
    Bay, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    PATIENTRAPPORTERADE UTFALLSMÅTT ÄR ASSOCIERADE MED FYSISK AKTIVITETSNIVÅ HOS VUXNA MED MEDFÖDDA HJÄRTFEL2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
1234567 101 - 150 av 2337
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf