umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 101 - 118 av 118
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 101.
    Nygren, Lennart
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kunskap i socialt arbete2006Ingår i: Kunskap i socialt arbete: om villkor, processer och användning / [ed] Björn Blom, Stefan Morén, Lennart Nygren, Stockholm: Natur & Kultur , 2006, s. 17-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 102.
    Nygren, Lennart
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kunskapers villkor och användning i socialt arbete2013Ingår i: Kunskap i socialt arbete: Om villkor, processer och användning / [ed] Björn Blom, Stefan Morén & Lennart Nygren, Stockholm: Natur och kultur, 2013, 2:a omarb. utgåvan, s. 17-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 103.
    Nyman, Cia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Nygren, Lennart
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Scheid, Carina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Korta narrativer som pedagogiskt instrument i socionomutbildningen2008Ingår i: Utsikter, avsikter, insikter: universitetspedagogisk konferens i Umeå 27 – 28 februari 2007 / [ed] Mohammad Fazlhashemi och Thomas Fritz, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2008, s. 229-244Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vid institutionen för socialt arbete i Umeå har utarbetats en modell för användning av korta narrativer (berättelser) vid uppföljning av praktikterminen i socionomprogrammet. Detta pedagogiska instrument har sitt ursprung i ett antal tidigare studier om socionomstudenters kunskapsanvändning under studiepraktiken. Socionomstudenter har till uppgift att inför sin avslutande praktikuppföljning skriva en narrativ som beskriver en problematisk händelse under praktikperioden samt den kunskap och de teoretiska redskap man använde för att hantera situationen. Under praktikuppföljningen bearbetar studenterna sina narrativer genom en strukturerad modell för kollegial handledning i grupp. Att använda narrativer i praktikuppföljning har visat sig varau ppskattat av studenterna och vi fortsätter att utveckla användandet av narrativer. I den här texten beskrivs bakgrund, genomförande och ett antal lärdomar. Avslutningsvis diskuteras hur korta narrativer kan användas i andra sammanhang.

  • 104.
    Padyab, Mojgan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Armelius, Bengt-Åke
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Armelius, Kerstin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Nyström, Siv
    Department for Knowledge-Based Policy of Social Services, National Board of Health and Welfare, Stockholm, Sweden.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Gröonlund, Ann-Sofie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lundgren, Lena
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. The Graduate School of Social Work, University of Denver, Denver, Colorado, USA.
    Is Clinical Assessment of Addiction Severity of Individuals with Substance UseDisorder, Using the Addiction Severity Index, A Predictor of Future InpatientMental Health Hospitalization? A Nine-Year Registry Study2018Ingår i: Journal of dual diagnosis, ISSN 1550-4263, Vol. 14, nr 3, s. 187-191Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: In Sweden, the Addiction Severity Index (ASI) is the Swedish National Board of Health and Welfare's recommended substance use disorder assessment tool and used routinely for patient intakes. Our study of 213 individuals assessed for substance use disorder with the ASI used nine years of the National Patient Register and examined whether clinical social workers' assessments of addiction severity at baseline were associated with later hospitalizations for mental health disorder (MHD). 

    Methods: ASI composite scores and interviewer severity rating were used to measure clients' problems in seven areas (mental health, family and social relationships, employment, alcohol, drug use, health, and legal) at baseline. A stepwise regression method was used to assess the relative importance of ASI composite scores, MHD hospitalization two years prior to baseline, age, and gender for MHD hospitalization seven years post-baseline. 

    Results: Almost two-thirds of the individuals (63%) were hospitalized at least once for MHD in the seven years post-baseline. At the multivariable level, MHD hospitalization prior to baseline was the strongest predictor of future MHD hospitalization, followed by ASI composite scores for drug use, employment, mental health and, last, male gender. Conclusions: A key finding is that higher ASI composite scores for drug use and mental health are predictors of future need for MHD treatment. Future studies will replicate this effort with a national population of individuals with substance use disorder.

  • 105.
    Perlinski, Marek
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Evertsson, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Social and caring professions in European welfare states: trends and challenges2017Ingår i: Social and caring professions in European welfare states: policies, services and professional practices / [ed] Björn Blom, Lars Evertsson and Marek Perlinski, Bristol: Policy Press, 2017, s. 253-265Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 106.
    Perlinski, Marek
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Att vara sin egen spegelbild: socialarbetares syn på för- och nack­delar med den egna IFO-organisationen2011Ingår i: Människor Möten Makt, 2011, s. 32-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 107.
    Perlinski, Marek
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Different worlds within Swedish personal social services: social worker’s views on conditions for client work in different organisational models2012Ingår i: Social Work & Society, ISSN 1613-8953, E-ISSN 1613-8953, Vol. 10, nr 2, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article presents a study of the personal social services’ (PSS) organisation and economy as conditions for social workers’ assessments of needs and appropriate interventions. One central aim was to study how different organisation models affect social workers’ client work, especially concerning possibilities to establish supportive relationships with the clients.

    The study includes all staff in the PSS in three Swedish municipalities (n=247) with different organisation models: a specialised organisation, an integrated (generic) organisation as well as a combined organisation with elements of both specialisation and integration. Data collection used an on-line survey questionnaire which allowed various types of data, including relatively in-depth qualitative data. Consequently both quantitative and qualitative analysis methods were used.

    The results reveal significant differences between the studied organisations. Neither the specialised organisation nor the combined one is able to create sufficient economic or organisational conditions for working with clients. This also holds true for assessment of needs and possibilities to make appropriate interventions, such as establishing working alliances. Social workers in the integrated organisation, on the contrary, to a high extent report adequate conditions for assessments of needs and interventions. This organisation hence appears as more advantageous than the combined and the specialised.

    It is also striking that social workers in the specialised organisation perceive the organisation as not being focused on supportive relationships with clients, and sometimes as a direct obstacle. The specialised organisation is also characterised by substantial workload, social workers’ lack of time for their clients and discontinuity.

  • 108.
    Perlinski, Marek
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Getting a sense of the client: working methods in the personal social services in Sweden2013Ingår i: Journal of Social Work, ISSN 1468-0173, E-ISSN 1741-296X, Vol. 13, nr 5, s. 508-532Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Summary: This article presents a study of working methods used by social workers within the personal social services (PSS), in their work with clients. The study is part of a larger research project with the aim of describing and analysing how specialized respectively integrated forms of organizations in the PSS condition social workers’ interventions and client effects (outcomes). The study was carried out in three Swedish municipalities with different organizational models. Two of those represent ‘extremes’ as they have pure specialized (divided in different types of units) respectively integrated (generic) organizations. The third municipality has chosen a middle way with an organization that combines aspects of the two other models. All social workers within the PSS in those three municipalities were included in the study.

    Findings: Our findings among other things show 1) that the use of unspecific methods dominates, 2) that several methods that are reported as specific are definitely not specific, 3) that specific methods often are used in free and unspecific ways, 4) that there seems to be a compensating movement (regarding use of methods) with the aim of evening out limitations in the formal PSS organizations, 5) that there are two relatively large groups of method users: ‘improvisers’ and ‘eclecticists’.

    Applications: Social workers consider their relationships to clients and the clients’ trust as much more important (in order to achieve results) than any particular method. The use of methods is mirroring the social workers’ readiness before, and planned adaptation to, different types of situations.

  • 109.
    Perlinski, Marek
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Om specialisering och integration i socialtjänstens IFO: En totalundersökning av socialarbetares klientarbete, attityder och hälsa i tre kommuner2009Ingår i: "Socialt arbete som profession och passion - kunskapsbas och tillämpning": 25-26 mars, Örebro, 2009, s. 1-47Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 110.
    Perlinski, Marek
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Lundgren, Minna
    The dialectics between specialization and integration: politicians' and managers' views on forms of organization in the Swedish social services2011Ingår i: Administration in Social Work, ISSN 0364-3107, E-ISSN 1544-4376, Vol. 35, nr 1, s. 60-87Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is based on interviews with politicians and managers responsible for the personal social services (PSS) in Swedish municipalities with three different organizational models (specialized, integrated, or combined). The aim was to understand the factors that influence organizational processes within the PSS, and how different organizational models affect social workers' interventions. The main results are summarized in a heuristic model that presents a number of fundamental intra-organizational factors that influence the organizing of the personal social services.

  • 111.
    Perlinski, Marek
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Björn, Blom
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Pojmowanie skandynawskiej organizacji pracy społecznej w sektorze publicznym2017Ingår i: Praca Socjalna, ISSN 0860-3480, Vol. 4, nr 32, s. 11-34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses conditions of professional social work in public organizations, especially from the perspective of the Nordic countries. We propose that public arenas for social work consist of three domains with different functions and logics, yet interconnected and interdependent. These domains are the domain of politics, the domain of management and administration, and the domain of professional practice. The individual local organizations – made up of these domains with their respective logics – are in turn conditioned by a fourth domain, the domain of institutional conditions. This latter domain contains ideals of control, norms, and views of knowledge and technologies that exist in society, that are legitimized and disseminated by central institutions, and that govern important aspects of how the individual local organizations work. The purpose of this work is to contribute to the development of a domain theory for the organization of social work in the public sector.

  • 112.
    Perlinski, Marek
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Evaluation and the organization of social work in the public sector2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 113.
    Rexvid, Devin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Evertsson, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Forssén, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Allmänläkares och socialarbetares respons på riskreduceringsteknologier: en litteraturstudie2012Ingår i: “Partnership in social work – active collaboration withdifferent actors”,9th Forsa Nordic conference, 4th-6th oct-2012 in Trondheim, 2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allmänläkare och socialarbetare utgör exempel på välfärdsprofessioner vars villkor anses ha förändrats i det så kallade risk- och granskningssamhället. Minskad autonomi, inskränkt diskretion och försvagad jurisdiktion lyfts i professionsforskningen fram som några av uttrycksformerna för de förändrade villkoren.  

    Syfte: Att beskriva och analysera allmänläkares och socialarbetares respons på evidensbaserade och organisatoriska riskreduceringsteknologier (ERRT och ORRT).

    Metod: Artikeln är baserad på en innehållsanalys av resultatet från en litteraturöversikt av referee-granskade empiriska artiklar, publicerade i vetenskapliga tidskrifter, om dessa professioners kunskapsanvändning i form av respons på RRT.

    Resultat: Det framkommer att båda professionerna, trots en i grunden positiv inställning till ERRT, intar en ambivalent inställning till dessa. Ambivalensen är såväl patient- och klientrelaterad som expertisrelaterad. Professionernas respons på ORRT skiljer sig dock i den bemärkelsen att allmänläkare ställer sig skeptiska till ORRT medan socialarbetare förhåller sig mer pragmatiskt till ORRT.

  • 114.
    Rexvid, Devin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Evertsson, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Forssén, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Risk reduction technologies in general practice and social work2012Ingår i: Professions & Professionalism, ISSN 1893-1049, E-ISSN 1893-1049, Vol. 2, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    General practitioners (GPs) and social workers (SWs) are professions whose professional autonomy and discretion have changed in the so-called risk and audit society. The aim of this article is to compare GPs’ and SWs’ responses to Evidence-Based and Organizational Risk Reduction Technologies (ERRT and ORRT). It is based on a content analysis of 54 peer-reviewed empirical articles. The results show that both professions held ambivalent positions towards ERRT. The response towards ORRT differed in that GPs were sceptical whilst SWs took a more pragmatic view. Furthermore the results suggest that SWs might experience professional benefits by adopting an adherent approach to the increased dis-semination of risk reduction technologies (RRT). GPs, however, did not seem to experience such benefits.

  • 115.
    Rexvid, Devin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Evertsson, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Forssén, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Socialarbetares och allmänläkares (icke-) användning av kunskap i risksamhället2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dagens samhälle beskrivs ofta som ett risksamhälle. Karaktäristiskt för risksamhället är ökad komplexitet, eskalerande osäkerhet och minskat eller brutet förtroende för professioners kompetens och förmåga att handskas med den ökande komplexiteten och osäkerheten. Närmare bestämt handlar det urholkade förtroendet för professioner om ett ifrågasättande av deras definitionsmakt, autonomi och diskretion. Idag är det i hög grad kraven på riskreduceringstekniker, exempelvis evidensbaserad praktik och standardiserade riskbedömningsinstrument, som står för kontroverserna om professionsutövningens natur, villkor och utmaningar.

    Syfte: Att undersöka hur risk påverkar (icke-)användning av kunskap i professionell praktik i socialt arbete och allmänmedicin, samt att belysa hur de två professionerna förhåller sig till riskteknologins imperativ.

    Metod: Studien är ett utsnitt ur en större systematisk litteraturöversikt över socialarbetares och allmänläkares (icke-)användning av kunskap i praktiken. Föreliggande paper bygger på knappt hälften av de 100 referee-granskade artiklar som översikten inbegriper. 

    Resultat: I studien framkommer bl.a. att det finns mer forskning om allmänläkares oföljsamhet gentemot riskreduceringstekniker, om osäkerhet och komplexitet samt hantering av dessa faktorer, om mer användning av informella än standardiserade osäkerhets- och komplexitetsreduceringsteknologier, jämfört med dito forskning i socialt arbete. Ett annat resultat är att forskning i socialt arbete sätter socialarbetares risktagande i relation till deras bristande kunskap medan forskning om allmänläkare relaterar det till deras icke-användning av riskreduceringstekniker.

    Konklusion: En preliminär slutsats är att skillnaderna mellan socialt arbete och allmänmedicin är så pass stora – även om människovård är en gemensam nämnare – att det inte automatiskt går att överföra principer och modeller mellan dem.

  • 116.
    Sauer, Lennart
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Ahnlund, Petra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Kvalitativ analys och teorigenerering med datorstöd2008Ingår i: Att forska i socialt arbete: utmaningar, förhållningssätt och metoder, Studentlitteratur, Lund , 2008Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 117.
    Sauer, Lennart
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Norén, Petra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Morén, Stefan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Pedagogiska och metodologiska erfarenheter från en doktorandkurs i kvalitativ metod med datorstöd2006Ingår i: Tänk efter, tänk nytt, tänk om: den sjunde universitetspedagogiska konferensen 2–3 mars 2005 / [ed] Margareta Erhardsson och Katarina Winka, Umeå: Umeå universitet , 2006, s. 139-155Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med kapitlet är redovisa erfarenheter och lärdomar från en doktorandkurs på temat kvalitativ analys med datorstöd. Kapitlet bygger på en studie av 14 doktoranders examinationsuppsatser. Två teman utkristalliserades i analysen: dels de pedagogiska aspekterna, d.v.s. doktorandernas erfarenheter av deltagandet i doktorandkursen, dels de metodologiska och kunskapsteoretiska aspekterna av datorstöd i kvalitativ analys. Slutsatserna handlar om att man bör erbjuda doktorandkurser i kvalitativ analys med datorstöd samt att man i det pedagogiska arbetet i sådana kurser bör inbegripa ontologiska och epistemologiska samt tekniska frågeställningar.

  • 118.
    Snellman, Marie-Louise
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Blom, Björn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Mårald, Gunilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Hanberger, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Utvärdering av utvecklingsmedel för kvalitetsutveckling av arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare: Delrapport 22014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
123 101 - 118 av 118
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf