umu.sePublications
Change search
Refine search result
1234 151 - 169 of 169
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151. Sturup, J
    et al.
    Jinghede, A
    Eriksson, Anders
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Staged crime scenes in homicides: A surbey-generted study2014Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    Introduction: Publications on staged homicide, i.e. homicides arranged to pose like a suicide, accident or natural death, are scarce (Schlesinget et al., 2014). The staging activity is aimed to redirect the crime investigation, and Keppel and Weis (2004) reported that 0.1% among 5,224 homicides was staged. No Swedish study has examined the prevalence and nature of staging in homicides. This paper will present a forthcoming Swedish study on staged homicides and the aim of the presentation is to get feedback from the audience.

    Method and material: Data will be collected with a survey method using a questionnaire to: 1) forensic pathologists, 2) crime scene investigators, 3) detectives at major crimes units, 4) other key individuals in the criminal justice system (such as the Profiler Unit at the National Police Department), and 5) researchers within the forensic field.

    The participants will be asked to give information about cases and where more information can be found. Police files, court verdicts and autopsy reports will be collected and analyzed.

    Scientific significance: Due to methodological factors the study will not be able to answer a research question regarding prevalence of staged homicides but can elucidate the nature of detected cases of staging. The study will be focused on the crime scene reports, autopsy findings, and to describe the victimology and the criminological and clinical features of the offenders.

  • 152.
    Svedberg, Emma
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Den nya snabbversionen av dödförklaring vid naturkatastrofer: En politisk konstruktion för att tillfredsställa media och medborgarnas oro efter en uppblåst debatt2012Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    På annandag jul 2004 drar en tsunami in över Sydostasien. Tsunamin orsakar en utbredd naturkatastrof där ett antal om 561 svenskar avled och arton av dessa förblev saknade.[1] Ett stort media pådrag i Sverige uppmärksammade de anhörigas problematik med den långa väntetiden innan en försvunnen person får dödförklaras. Knappt 4 månader senare träder en ny lag i kraft som gör det lättare att dödförklara försvunna personer, med en specialbestämmelse inriktad på naturkatastrofer, stora olyckor och liknande omständigheter. En månad efter att den nya lagen trätt i kraft hade ett antal ansökningar inkommit till Skatteverket där anhöriga vill dödförklara personer som förblivit försvunna efter flodvågskatastrofen.[2]

    [1] SoS Kamedo-rapport 91, s 3. Siffrorna baseras på statistik 1 år efter katastrofen.

    [2] Sydsvenskan, http://www.sydsvenskan.se/sverige/anhoriga-vill-dodforklara-sina-saknade/

  • 153.
    Söder, Robin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Loftås, Hanna
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Sexualbrott: ett tvärvetenskapligt nedslag2011Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 154. Thid, Micael
    et al.
    Eriksson, Anders
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Retsmedicinske systemer i de nordiske lande2004In: Retsmedicin: nordisk laerebog / [ed] Jørgen L. Thomsen, Köpenhavn: Foreningen af danske Laegestuderendes forlag aktieselskab , 2004, 1, p. 425-436Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 155. Thid, Micael
    et al.
    Eriksson, Anders
    Umeå University, Faculty of Medicine, Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Rättsmedicinska system i de nordiska länderna2006In: Rättsmedicin / [ed] Thomsen J, Liber , 2006, p. 403-414Chapter in book (Other academic)
  • 156.
    Vandeberger, Olivia
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Rättspsykiatrisk vård och allvarlig psykisk störning: Med fokus på personlighetsstörningar2009Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det gemensamma samlingsbegreppet psykisk störning innefattar flera olika slag av diagnoser. Det är när störningen bedömts som allvarlig inom rättspsykiatrin som tvångsvård och straffrättslig särbehandling kan ske. Allvarlig psykisk störning (APS), är ett juridiskt samlingsbegrepp för olika medicinska och psykosociala störningar; framför allt psykotiska tillstånd som utmärks av en störd verklighetsuppfattning. Vanligt är något av symtomen: förvirring, hallucinationer, tankestörning och/eller vanföreställningar. En avgränsning av begreppet beskrivs i förarbetena till 1991 års reform (prop. 1990/1991) samt ytterligare precisering i allmänna råd från Socialstyrelsen (1991:10). Svårare personlighetsstörningar med t.ex. impulsgenombrott av psykotisk karaktär eller ett starkt tvångsmässigt beteende hör till denna kategori. Personlighetsstörningar relaterat till brott, är ett ämne som förekommit i hög grad under senare tid i massmedia. I flera fall har rättspsykiatriskt undersökta individer fått diagnosen personlighetsstörning som en allvarlig psykisk störning, och blivit dömda till rättspsykiatrisk vård med fängelseförbud – men domstolen har senare ändrat påföljden till fängelse. Det har delvis kunna ske genom en stark oenighet om den ”rätta” diagnosen mellan de läkare som inkallats som sakkunnigexperter till rätten. Det har förekommit att de öppet deklarerat sin oenighet i rätten huruvida den dömde lider av en personlighetsstörning, autism, schizofreni och/eller har hjärnskador. Det har i vissa fall inneburit att trovärdigheten i de psykiatriska diagnoserna ifrågasatts och domen har överklagats till hovrätten, där tingsrättens påföljd ändrats. Det är endast en liten del av den totala brottsligheten i vårt land leder till någon form av rättspsykiatrisk bedömning; av de ca 1,2 miljoner brott som årligen begås klaras ca 300 000 fall upp. Omkring 120 000 personer lagföres årligen för dessa brott, varav ca 2000 personer genomgår någon form av rättspsykiatrisk bedömning. Ca 400 personer av dessa överförs efter dom till rättspsykiatrisk vård och ca 12 500 personer döms årligen till fängelse (RMV, 2002).

  • 157.
    Varmin-Kask, Marcux
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Rättspsykiatrisk vård: En jämförelse mellan domar och medicinska bedömningar gällande kön2013Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 158.
    Vesterlund, Liselotte
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    DNA-tekniken och dess betydelse inom rättsmedicinen: Dåtid, Nutid och FRAMTID2009Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    DNA-baserade metoder infördes inom rättsgenetiken i mitten av 1980-talet och har snabbt ersatt äldre metoder såsom blodgruppsbestämning och HLA[1]-vävnadstypning.

    År 2001 publicerades den första versionen av det humana genomet efter flera års arbete och till en kostnad av 300 miljoner dollar (Lander et al. 2001; Venter et al. 2001). Kunskapen om den specifika genetiska koden för en individ är dock inte samma sak som att veta den genetiska sekvensen för hela mänskligheten, då vi som olika individer skiljer oss åt på DNA sekvens nivå. Denna variation mellan individer beror på dels variation i antalet kopior av våra gener, så kallade “copy number variation” (CNVs) dels på polymorfism vid enstaka nukleotider i DNA sekvensen, så kallad “single nucleotide polymorphism” (SNPs). CNVs är något besvärligare att analysera i jämförelse med SNPs, vilket har lett till att SNPs har blivit ett värdefullt redskap för att skilja olika individer från varandra och även för att identifiera genförändringar inom olika syndrom och sjukdomstillstånd. Men även om vår nyfunna kunskap om det mänskliga genomet redan har gett oss inblick i flertalet olika genetiska sjukdomar och evolutionen av Homo sapiens så är informationen kanske inte bara av godo. De nya etiska betänkanden som uppstått i och med ny kunskap och teknik inom det genetiska området behandlas i slutet av denna uppsats för att belysa behovet av kunskap för att på bästa sätt kunna använda denna kunskap för mänsklighetens bästa.

     

    [1] HLA står för “human leukocyte antigen"-antigen. HLA är en typ av antigen-presenterande molekyler som existerar på cellytan hos alla celler med cellkärna.

  • 159.
    Vesterlund Pettersson, Mikael
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Åklagares användning av rättsmedicinsk bevisning: en analys av hur åklagare värderar rättsmedicinska slutsatser inför beslut om åtal2012Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

     

    Den 21 oktober 2011 meddelade Solna tingsrätt dom i det uppmärksammade målet med läkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, som i media kom att kalla för ”barnläkarfallet”. Mot bakgrund av det uppmärksammade rättsfallet kom det att ifrågasättas huruvida åklagarna gör någon egentlig bevisrättslig prövning av rättsmedicinska slutsatser inför åtalsbeslut. Det är i det sammanhanget som intresset för den här uppsatsens frågeställningar för min del växte fram.

     

    Det här är en rättsvetenskaplig uppsatts på det medikolegala området med tvärvetenskapliga inslag. Jag har undersökt hur åklagare inför åtalsbeslut går till väga för att kritiskt värdera rättsmedicinsk bevisning, varför uppsatsen är av deskriptiv och inte normativ karaktär. Jag har använt en rättsdogmatisk metod som kompletterats med en interaktiv rättsvetenskaplig metod genom att intervjua tre åklagare vid åklagarkammaren i Skövde. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer då åklagarna haft möjlighet att svara på frågorna utifrån sin referensram.

     

    Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är om åklagare i allmänhet har förmågan att värdera medicinsk sakkunnigbevisning på det sätt som Högsta domstolen förväntar sig att domstolar och åklagare ska göra. Av intervjuerna framgår det att åklagarna i ärenden med grövre brottslighet eller allvarligare skador gör en ingående prövning av de rättsmedicinska slutsatsernas bevisrättsliga värde, men att prövningen inte är lika ingående vid mindre allvarlig brottslighet. Åklagarna har dock uttryckt stor tilltro till de statliga myndigheter som har i uppdrag att bistå rättsväsendet med medicinsk eller annan vetenskaplig sakkunskap. Det är därför sällan som åklagare själva tar initiativ till ett second opinion i de fall som den medicinska bevisningen stärker åklagarens gärningspåstående. Det förekommer dock att åklagare begär yttrade från socialstyrelsens rättsliga råd, men då handlar det inte sällan om att en misstänkt bedömts ha begått den åtalade gärningen under påverkan av allvarlig psykisk störning vilket åklagaren ifrågasätter. Om inte förvaret agerar och begär kompletterande bevisning kommer därför domstolarna i de allra flesta fallen bara ha åklagarens bevisning i form av rättsintyg eller obduktionsprotokoll att tillgå i sin prövning. 

  • 160.
    Waller, Elisabet
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Sudden infant death syndrome (SIDS)2009Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    When the cause of sudden unexpected death in infancy (SUDI) remains unknown despite a meticulous post-mortem examination including a review of the circumstances of death and hospital journals the death may be classified such as sudden infant death syndrome (SIDS). Through the years, many mechanisms behind SIDS have been postulated even though the most accepted theories today involve thermal stress, rebreathing of expired gases and infection or inflammation.

    The aim of this report is to provide the reader with overall information regarding different hypotheses presented in the last decades trying to explain the etiology of sudden infant death. The results are mainly based on epidemiological studies and post-mortem examinations. This article will also compare old and new hypotheses behind the cause of SIDS and emphasize the importance of post-mortem examinations in determining the cause of sudden unexpected death in infancy. 

  • 161.
    Wejerborn, Sara
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Suicide by cop: En jämförelse mellan nordamerikanska och svenska förhållanden2011Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Suicid i allmänhet

    Suicid är en människas medvetna handling att avsluta sitt liv. Orsaken till att människor begår suicid är många. Ofta finns det en känsla av hopplöshet och kanske också låg värdering av det egna livet. De flesta som lyckas ta sitt liv är män och det är en av de vanligaste sätt att dö bland yngre människor i Sverige i dag. Ytterligare riskfaktorer är att vara ogift, arbetslöshet, missbruk och dessutom lida av en personlighetsstörning. Gemensamt för människor med suicidtankar är att de ofta lider av en mycket stark ångest. Detta tillstånd kan leda till att döden uppfattas som en utväg.

    Varje person kan intuitivt förklara vad ordet självmord innebär. Men begreppet att ta sitt eget liv är dock betydligt mer komplicerat. Man kan ta livet av sig på många sätt. Durkheims klassiska bok Självmordet (1897) identifierar tre typer av självmord. Egoistiskt, altruistiskt och anomiskt. Dessa tre typer illustrerar en persons otillräckliga funktion eller överdrivna integration i samhället. Durkheim ansåg att suicidnivåerna i ett samhälle kan kopplas till den sociala kontext som finns i samhället. ”Egna erfarenheter och upplevelser, som ofta ansetts vara den omedelbara orsaken till att en individ begår självmord, har så att säga endast lånat detta inflytande från individens psykiska dispositioner, vilket i sin tur bara är en spegling av samhällstillståndet”(1897, sid. 8).

    Helena Rådbo (okänt årtal) som forskat kring suicidprevention skriver att man klassificerar ibland sättet att ta sitt liv i våldsam/hård metod och mjuk metod (violent and soft method). Till de våldsamma metoderna hör hängning, skjutvapen, att arrangera ”elolyckor”, att kasta sig från höga höjder och kollision med tåg eller annan tung trafik. Till de mjukare hör förgiftning med tabletter och dylikt. Ofta väljer män en mer våldsam metod. Och metoder med omfattande förstörelse föredras av framförallt yngre män. Detta styrks av en undersökning baserad på depression och suicid på Gotland gjord av Rihmer, Rutz och Pihlgren (1995). I denna kommer de fram till att av de män som ingick i undersökningen så hade två av tre använt våldsamma suicidmetoder.

    Suicide by Cop

    I Sverige har vi forskat kring suicid i preventivt syfte sedan 1970-talet och suicid har minskat sedan dess. Men det finns ett suicidfenomen som i princip är fullständigt outforskat i Sverige idag. Det är forskning på de människor som kommer i kontakt med polis och som beter sig så aggressiv och irrationellt åt att polismännen anser sig nödsakade att skjuta dem i självförsvar. I Nordamerika finns det sedan ett tiotal år tillbaka en etablerad forskning kring denna företeelse som kallas bland annat för Suicide by Cop eller Officer-Related Homicide.

    Inom svensk polis är detta fenomen inte allmänt känt och fram till slutet på 2000-talet så fick poliselever inte någon utbildning på detta. Ändå stöter alla polismän i yttre tjänst på personer som beter sig irrationellt, aggressivt och hotfullt åt trots polismannens, i normala fall, övertag genom beväpning och träning. När en svensk polis har skjutit verkanseld kommer det mer eller mindre per automatik kritik mot detta bland annat från massmedia. Och de poliser som tvingas skjuta står då i skottgluggen för denna kritik. Samtidigt som den skjutna personen ofta ses som offer för polisens övervåld. Detta i kombination med det samhälleliga behovet av att motverka suicid gör att det är önskvärt med mer forskning i ämnet Suicide by Cop ur ett svenskt perspektiv för att öka kunskapen och kanske på sikt kunna förhindra dessa skjuthändelser före de inträffar.

  • 162.
    Westerberg, Erik
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Rättsintyg2011Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 163.
    Wiklander, Ann-Charlotte
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Barnahus - Bemötandet av barn som utsatts för våld och övergrepp i ett rättsmedicinskt perspektiv2010Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    På uppdrag av regeringen inleddes år 2005 en nationell försöksverksamhet med Barnahus i Sverige. Socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, barnsjukvård, rättsläkare, polis och åklagare skulle samverka under samma tak i en miljö anpassad för barn. Försöksverksamheten inleddes på sex orter i Sverige: Malmö, Göteborg, Stockholm, Linköping, Sundsvall och Umeå. Försöksverksamheten med Barnahus kom att få två övergripande målsättningar, dels att rättsvårdande myndigheter skulle bedriva ett effektivt utredningsarbete som i förlängningen skulle leda till att fler gärningsmän lagfördes samt att verksamheten skulle innebära ett skydd och stöd för barnet. Ett annat mål med projektet var också att barnen inte skulle utsättas för onödiga påfrestningar i samband med brottsutredningar. 1) Rättsmedicinska undersökningar utgör en del av utredningsarbetet när rättsmedicinsk personal utreder barn som utsatts för våld och sexuella övergrepp.Undersökningarna kan upplevas av barnen som negativa och känslor av rädsla kan förekomma. Ibland får barnet sövas för att kunna genomgå en rättsmedicinsk undersökning. Då rättsintyget, i egenskap av bevismaterial i en brottmålsprocess, har stor betydelse eftersom det kan åberopas som bevisning till stöd för förekomsten av skador och skadors uppkomstsätt, så är det viktigt att rättsmedicinska undersökningar utförs i frekvent omfattning och på sådant sätt att det inte psykologiskt påverkar barnet negativt, till exempel att det känner en rädsla för framtida sjukhusbesök. 2)

     

  • 164.
    Zakariasson, Caroline
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Förslag till lag om dödsfallsutredning2011Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med en dödsfallsutredning är bland annat att det ska kunna konstateras varför en människa avlidit, det vill säga vad som var orsaken till dödens inträffande. Detta är av speciellt intresse då man misstänker att ett brott har begåtts och en viktig del i anhörigas sorgprocess efter att en nära anhörig avlidit. Ett dödsfall kan vara naturligt eller onaturligt. Ett naturligt dödsfall är ett dödsfall som inträffat endast på grund av sjukdom medan ett onaturligt dödsfall är ett dödsfall som inträffat på grund av annat än enbart sjukdom[1]. I Sverige finns ett flertal lagar som behandlar frågor kring dödsfall, medan dessa frågor i andra länder ofta regleras inom en sammanhållen lagstiftning. Den svenska systematiken gör lagstiftningen svåröverblickbar.

    Syftet med den rättsmedicinska undersökningen är att upptäcka, utreda och utesluta att det är ett brott som är orsaken till att en människa avlidit[2]. Det blir polis och RMV:s uppgift att utreda om ett dödsfall som varit onaturligt har orsakats av skada eller förgiftning.[3]

    [1] Föreläsningsmaterial från 2010-10-13

    [2] Se punkt 1 SOSFS 1997:26 Rättsmedicinalverkets föreskrifter; Rättsmedicinska undersökningar av avlidna

    [3] RMV-rapport 2011:2, s. 12

  • 165.
    Öhlund, Sara
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Otillräknelig, psykiskt störd eller både och?2012Student paper other, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vård kontra fängelse. Frågan om hur man bör se på straffansvar och påföljd för personer som begår brott under inflytande av en allvarlig psykisk störning är en omdebatterad och dessutom en mycket känslig fråga. Hur ska man bedöma och bestraffa de personer som inte kan hållas till ansvar för sina handlingar?

    Det är allmänt accepterat att personer som inte kan ta ansvar för sig själv eller sina handlingar inte ska dömas enligt samma straffrättsliga principer som människor med full psykisk förmåga. I det svenska rättssystemet har denna uppfattning rättfärdigat principen om fängelseförbud för personer med en allvarlig psykisk sjukdom. Det svenska rättssystemet kunde tidigare döma en person till straffrättsligt ansvar men utan påföljd. Efter en lagändring 2008[1] har domstolarna numera möjligheten att döma en person som begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning till fängelse om det finns synnerliga skäl.

    Presumtionen för att annan påföljd än fängelse ska användas gäller endast för allvarligt psykiskt störda lagöverträdare. Det räcker således inte med att den tilltalade bedöms som psykiskt störd utan måste bedömas som allvarligt psykiskt störd för att få straffrättslig särbehandling. Den psykiska bedömningen får därför en stor inverkan på påföljdsvalet och kan resultera i skillnaden mellan långvarig vård eller livstids fängelse. Klassificeringen av det psykiska tillståndet är därmed helt avgörande för påföljdsfrågan.

    I de flesta rättsstater finns krav på tillräknelighet för att döma någon till ansvar för en brottslig gärning. Enligt denna syn kan endast de personer som kan ta ansvar kan också begå brott, en svensk rätt skulle följden bli att barn under 15 år och psykiskt sjuka inte kan begå brott och därför inte dömas till ansvar i domstol. Sverige hade ett tillräknelighetskrav fram till 1965 men numera har en gärningsmans psykiska tillstånd endast betydelse vid påföljdsbestämningen.[2]

    [1] SFS 2008:320.

    [2] Asp, s. 399-400

  • 166.
    Öström, Mats
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Vehicle-related injuries: with emphasis on fatality prevention1993Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    According to WHO, Sweden should aim to reduce unintentional fatalities, particularly vehicle-related injuries, by 25% by the year 2000. The aim of this thesis was to analyze vehicle-related injuries and injury events, especially the contributory effects of alcohol and disease and the injury reducing capacity of helmets and airbags in order to point out some preventive measures.

    Alcohol: Alcohol is the main contributing factor in fatal traffic crashes. In a study on 121 traffic fatalities in Washtenaw County, Michigan, USA, different sources of data for alcohol involvement were compared. In police reports alcohol involvement was found in 51% of the fatalities, in autopsy reports in 63%, and in hospital emergency records in 91%. To avoid bias in the estimation of the fraction of alcohol-related fatalities, it is important to routinely investigate all severe and fatally injured cases in traffic crashes, ideally as soon as possible after the crash.

    In a study on traumatic car fatalities (n=597) in northern Sweden, 58% of the single vehicle (SV) drivers were inebriated (multi-vehicle, MV 10%), the mean blood alcohol concentration (BAC) was 1.9 g /l (MV 1.6 g/1), and liver steatosis was found in 37% of the cases (MV 2%). Increased BAC was associated with fatty liver, indicating chronic alcohol abuse. To reduce injuries among these types of victims, passive protection is of great importance.

    Disease: Autopsied drivers (n=126) in northern Sweden who had died from natural causes in traffic were studied. This fraction was 25% of all driver fatalities. Cardiovascular causes of death were found in 96% of the deceased. Neither the victims nor other occupants suffered severe traumatic injuries. A minority of the victims had experienced previous symtoms of disease. Further restriction of individuals with, for example, cardiovascular diseases would probably have no significant impact on traffic safety since at present the identification of high-risk individuals is difficult.

    Helmets: Head injuries in 948 injured bicyclists, including 105 fatalities, were analysed. Head/face injuries were found in 64% of the fatal and 38% of the nonfatal cases with a median age of 55 years and 18 years, respectively. Head trauma was mostly blunt with only a few severe face injuries. Of the nonfatal cases with head injuries, 48% might have had an injury reduction effect if a bicycle helmet had been used, compared with 67% of the fatalities with head injuries.

    A helmet with a hard shell, chin cover, accurate retention system, that reduces rotation and translation impact is recommended. To increase helmet use among bicyclists, a law is probably the most effective measure as has been shown for motorcyclists. However, head injuries were less frequent among snowmobile riders than among bicyclist and motorcyclist riders, and in most cases the snowmobile riders with head injuries but without helmet had broken other traffic laws, indicating that in this crash category there was a low compliance to compulsary laws.

    Airbags: In a field study of car crashes where an airbag deployed, the effectiveness of the bag, as well as injuries to the skin and eye from the deployment of the bag, is reported. In laboratory tests with airbag deployment on human volunteers, tethering was found to eliminate skin abrasion within a distance of 250-300 mm. At a distance of 225 mm, the folding technique had the optimal influence on abrasions followed by a marginal effect of tethering. However, injuries due to airbag deployment must be considered as negligible compared with the airbag's role in reduction of severe and fatal injuries.

  • 167.
    Öström, Mats
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Ahlm, Kristin
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Eriksson, Anders
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Brister i handläggningen av onaturliga dödsfall1999In: Svenska Läkaresällskapets Handlingar Hygiea, 1999Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Enligt gällande svenska rättsregler förutsätts att i princip samtliga onaturliga dödsfall, inkluderande samtliga fall där misstanke finns om yttre våld, förgiftning, missbruk eller om fel eller försummelse inom sjukvården, ska anmälas till polis och genomgå rättsmedicinsk undersökning. Syftet med den föreliggande undersökningen var att närmare studera de dödsfall som inte genomgått rättsmedicinsk undersökning trots att så borde ha skett enligt gällande regelverk, och att belysa varför så inte blivit fallet.

  • 168.
    Öström, Mats
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Eriksson, Anders
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Snowmobile fatalities aspects on preventive measures from a 25-year review.2002In: Accident; analysis and prevention, ISSN 0001-4575, Vol. 34, no 4, p. 563-8Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    During October 1973 through May 1998, 157 snowmobile fatalities were autopsied in Northern Sweden, including 131 riders, 15 passengers, six occupants with unknown position and five victims pulled by a snowmobile. Most fatalities occurred during March and April (41%), on weekends/holidays (75%), between 18:00 and 02:00 h (59%), during darkness (63%), in clear weather (84%) and at leisure time (94%). The median age was 39 years and 92% were men. The most common causes of death were blunt trauma (53%) and drowning (38%). A total of 64% were inebriated by alcohol, with a mean blood alcohol concentration of 1.7 g/l. More inebriated victims were found during weekends/holidays than on weekdays (75 vs. 51%) and during nighttime than during daytime (92 vs. 52). Driving into water was the most common event (38%) followed by collisions with immobile objects (20%). Alcohol and speeding were the most common contributors to the crashes, while flotation snowmobile suit and helmet use were considered to be the most important injury prevention factors.

  • 169.
    Öström, Mats
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Eriksson, Anders
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Forensic Medicine.
    Snowmobilie fatalities in Sweden1999In: Proceeding annual meeting American Academy of Forensic Sciences, 1999Conference paper (Other (popular science, discussion, etc.))
1234 151 - 169 of 169
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf