umu.sePublications
Change search
Refine search result
1234 151 - 188 of 188
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 151.
    Sandqvist, Daniel
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Jag tror att jag förstår…: En kvalitativ studie av behandlares föreställningar och upplevelser av renskötande samer i terapi2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Renskötande samer upplever hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa.

    Förtroendet för sjukvården är lägre än i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilket

    grundas i en upplevelse av bristande kulturkompetens inom vården. Forskning saknas om hur

    behandlare av psykisk ohälsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftet

    med studien är att belysa behandlares erfarenheter och föreställningar kring samers liv och

    hälsa och hur dessa påverkar den terapeutiska alliansen, som är en viktig faktor för

    behandlingsframgång. Fyra behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes med

    kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar på en samstämmig negativ syn på vad det innebär

    att vara renskötare samt motstridiga föreställningar och upplevelser kring det terapeutiska

    arbetet. Relationen och kommunikation påverkas inte av att patienten är en renskötande same

    medan vård och behandling gör det. Motsägelserna tolkades som tecken på bristande

    kulturkompetens. Vidare upplever behandlarna att vården är dåligt anpassad till renskötande

    samer. Omöjliga livsvillkor ses som den främsta orsaken till den psykisk ohälsan. Resultaten

    diskuteras i förhållande till möjliga åtgärder för att förbättra vården: ökad kulturkompetens,

    specialistenheter för samisk ohälsa och förbättring av livsvillkor genom lagstiftning.

  • 152.
    Sandström, Inger
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Vägen mot att bli fri från ätstörningar.: Vändpunkter och betydlesefulla möten2007Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 153.
    Sandström, Michaela
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Hansson, Lisbeth
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Emotional Availability Scales -Therapy: Att mäta emotionell tillgänglighet mellan terapeut och patient i en psykoterapi  2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att utarbeta och prova EAS-T (Emotional Availability Scales – Therapy), en manual för att mäta emotionell tillgänglighet mellan terapeut och patient i en psykoterapi. Arbetet ingår som en del i projektet LURIPP (Linköping University Relational and Interpersonal Psychotherapy Project).

    Våra frågeställningar var:

    * Kan man mäta den emotionella tillgängligheten i en psykoterapi med EAS-T?

    * Finns det någon korrelation mellan EAS-T och patientskattade processmått?

     

    För att svara på frågorna har vi arbetat med att modifiera EAS (Emotional Availability Scales), ett instrument som används för att mäta kvalitén på relationen mellan förälder och barn, så att den ska passa terapeut-patient-relationen. Vi har skattat videoinspelade sessioner av IPT-terapier (interpersonell psykoterapi) med hjälp av detta instrument. I ett andra steg har vi jämfört vår skattning med patientskattade processmått, som varit tillgängliga via LURIPP: WAI-S (Working Alliance Inventory - Short), Känsloord och med PHQ-9 (Patient Health Questionnaire), där patienten skattar sin depressionsgrad före varje samtal.

     

    Resultatet visade att manualen hade god användbarhet, men att det också fanns behov av revidering inom vissa dimensioner. Jämförelsen mellan EAS-T och patientskattade processmått visade att det fanns vissa signifikanta korrelationer och vissa som inte var signifikanta, men ändå intresseväckande. Mest intressant fann vi EAS-T-variabeln icke-invaderande, som visade en negativ korrelation till de andra processmåtten. En mer invaderande terapeutstil resulterade i att patienten upplevde en bättre terapeutisk allians och skattade mer positiva känsloord efter sessionen. Patienten skattade också symptomförbättring till nästa session. Det finns många intressanta frågor som ännu är obesvarade vad gäller emotionell tillgänglighet i terapisituationen, där vi hoppas på vidare forskning!

     

  • 154.
    Selander, Christer
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Waenerlund, Björn
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Ramars betydelse i familjerådgivning: Privat eller kommunal  -  ett ödesval ?2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vår pilotstudie om ”ramars” betydelse i familjerådgivning ger förvånande resultat.

     

    Under 2006 i Sverige möter familjerådgivare ca 27 000 ärenden, vilket är totalt ca 92 000 samtal.

    När det gäller information om ramar, från familjerådgivare till par, så framkommer att alla rådgivare i studien lämnar olika information, oberoende om man arbetar i kommunal eller privat rådgivning. Rådgivaren som möter paret styr informationen om ramar utifrån egna idéer om ramar. Informationen om ramar till paren blir både godtycklig och bristfällig. Hur ska paren veta eller kunna bedömma förutsättningarna för kontakten om ingen tydlighet finns?  Om alla rådgivare berättar sin egen berättelse om ramar så blir det många olika beskrivningar om man tänker på de 27 000 ärenden i familjerådgivningen under ett år i Sverige.

    Hur vet vi vad paret har hört av beskrivningen om ramar?

    Paret befinner sig förmodligen i kris och hör det dom hör.  

    När vi tänkte kring kommunal rådgivning som fler samtal och privat rådgivning som färre samtal och att dessa två olika förutsättningar skulle påverka resultatet av rådgivningen, så blev det för paren ur ett nöjdhetsperspektiv ingen skillnad. Alla kände sig lika nöjda oberoende av hur många samtal rådgivningen innehöll, enligt vår studie. Mötet mellan rådgivare och par blev viktigare.

     

    Vårt material är för litet för att kunna dra några slutsatser av, men frågan dyker ändå upp.

     

    För vems skull finns ramar?

     

     

  • 155.
    Sjöström, Carina
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Terapeutisk allians, teknik eller relation?2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta arbete belyser begreppet terapeutisk allians och hur patienten upplever den. Studien bygger på resultat från ett kvalitetsprojekt som genomfördes vid Psykiatriska kliniken, Umeå 2007-2008. Fördjupning har skett i två olika skattningar, ett frågeformulär som handlar om patientens upplevelse av samtalsterapin samt SCL-90 med tonvikt på subskalan interpersonell sensivitet.   

    Resultatet visar att patienterna upplevt att terapeuten gett värme och stöd, att samarbetet varit bra samt att de uppnått en känsla av förbättring. Vidare visar SCL-90 att symtombilden är relativt lika för män och kvinnor initialt i behandlingen men efter avslutad samtalsbehandling är skillnaden stor. Kvinnors symtombild har förbättrats betydligt men mäns resultat ligger klart under cut-off gränsen för klinisk signifikans.

  • 156.
    Skarin, Anna
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    En modell förfamiljeterapeutiska uppdrag  Kommunalförbundet för vård och behandling i Dalarnas Familjebehandlingsenhet2005Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att beskriva en modell för att utveckla formulerandet av familjeterapeutiska uppdrag i Kommunalförbundet för vård och behandling i Dalarnas Familjebehandlingsenhet.

    Därtill kommer ett syfte att ge två tidigare inskrivna i familjebehandlingsenheten sina röster hörda om upplevelsen av att befinna sig i ett behandlingssammanhang med socialtjänsten som uppdragsgivare. En röst representerar tiden före och den andra efter utvecklingsarbetet med att tydliggöra behandlingssammanhanget i Familjebehandlingsenheten.

    Metoden för studien/rapporten är aktionsforskning som innebär ett samarbete mellan forskning och praktik. Ett utvecklingsarbete av en verksamhet tar sin utgångspunkt i att frågor ställs till en praktik, iscensätta en handling, följa processen och reflektera över vad som sker.

    Slutsatsen är att det är ur etisk synvinkel, ur rättssäkerhetsaspekt och utifrån människor i samhällets vårds rätt att bli respektfullt bemötta, ytterst viktigt att tydliggöra i vilket behandlingssammanhang/kontext ett förändringsarbete sker.    

     

  • 157.
    Skogens, Lena
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Därmed inte sagt att det var bättre förr: En studie av olika organisationsformers betydelse för familjerådgivningsarbete2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De senaste 20 åren har det svenska välfärdsmonopolet genomgått ett systemskifte genom att flera aktörer har tillåtits komma in på den offentliga marknaden. Nära en femtedel av alla anställda inom välfärdssektorn arbetar idag i privat regi. Det finns relativt lite forskning om vad detta har för effekter på verksamheters innehåll och jag har i denna studie velat belysa det ur den kommunala familjerådgivningens perspektiv.

    Mitt syfte var att belysa vilken betydelse några familjerådgivare ger organisationsformen, privat eller kommunal, i det kommunala familjerådgivningsarbetet.

    Studien baseras på intervjuer med sex familjerådgivare som alla har arbetat med kommunalt familjerådgivningsarbete både som direkt kommunalt anställda och som anställda i någon form av privat företag.

    I resultatet framträder skillnader mellan familjerådgivningsarbetet i de olika organisations­formerna. Tillgängligheten i form av kortare väntetider är bättre i privat regi. Där är ett större fokus på inkomstbringande samtal men sämre möjligheter att bedriva förebyggande och utåtriktat arbete än i kommunal regi. Respondenterna anser att de har ett större utrymme för en professionell bedömning i kommunal regi och mer långsiktighet i arbetet. Det finns en större otrygghet och oro för att inte orka med arbetet på längre sikt i privat regi. Offentlig insyn och meddelarfrihet i kommunal regi är en annan skillnad, enligt respondenterna.

    Slutsatsen av studien är att de intervjuade familjerådgivarna ger organisationsformen en betydelse i familjerådgivningsarbetet och att det går att urskilja skillnader mellan familjeråd­givningsarbetet i de olika organisationsformerna. En stark bidragande bakomliggande faktor tycks dock vara hur upphandling av kommunal familjerådgivning utformas och att villkoren inte varit likvärdiga i de olika organisationsformerna för att resultatet skall kunna knytas enbart till organisationsformen.

  • 158.
    Sundberg, Britta
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    MIM och THERAPLAYi utredning och behandling 2005Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande arbete utgör ett 10-poängs examinationsarbete på psykoterapeutprogrammet vid Umeå Universitet. I sin helhet handlar uppsatsen om MIM och Theraplay som samspelsmodell. Den bygger dels på egna erfarenheter och reflektioner efter av att ha arbetat med modellen under ett antal år, dels på litteraturstudier. Uppsatsen innehåller två artiklar, en om bedömningsmetoden MIM och en om behandlingsmetoden Theraplay. Artiklarna kan läsas separat eller i sin helhet. Artikeln om MIM kommer att publiceras i Ericastiftelsens tidskrift ”Mellanrummet” (juni –05).

     

  • 159.
    Sundman Eriksson, Ingrid
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Har psykodynamisk psykoterapi någon plats i psykosvården idag?: Riktlinjer och evidens för behandling av psykos/schizofreni2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Innan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form av

    psykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikans

    inträde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fått mindre fokus.

    På senare tid har man börjat använda KBT vid schizofreni och behandlingen är idag

    evidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har släpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer är

    tydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall.

    Syfte

    Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vid

    psykos/schizofreni. Därutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna som

    Socialstyrelsen ger angående PDT vid schizofreni.

    Metod

    För att kunna besvara frågeställningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgång och en

    granskning av rådande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni.

    Resultat

    Resultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstånd, att

    det finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsens

    riktlinjer angående PDT vid schizofreni baseras på en enda studie med tveksam kvalitet. Vidare

    finns det studier som talar för ett integrerat synsätt, där man anpassar behandlingen och väljer

    behandlingsform efter varje enskild patients behov.

    Konklusion

    Det finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni. Man kan ifrågasätta om

    Socialstyrelsens arbetssätt vid arbetet att ta fram riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

    har varit evidensbaserat. Ny forskning stöder tankar om ett mer integrerat synsätt på behandling av

    psykos/schizofreni där frågan om vilken terapiform som har bäst effekt blir irrelevant.

  • 160.
    Sundström, Elisabet
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Aspekter på tystnaden i terapirummet: Intervjustudie med psykodynamiska psykoterapeuter2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva erfarna psykoterapeuters erfarenheteroch hantering av tystnad i terapirummet. Tre intervjuer genomfördes och analyserades medhjälp av tematisk analys. Analysen resulterade i fyra huvudteman; tystnadens många skepnader,fruktbara och hindrande tystnader, förutsättningar för den goda tystnaden och grundtankarom tystnaden i terapi. Till varje huvudtema hörde ett antal subteman. Terapeuterna beskriveratt tystnaden är något annat än teknik och kommunicerar något ordlöst och ger utrymmeför reflektion. Tystnaden i det psykoterapeutiska samtalet kommunicerar något sommed hjälp av en inkännande och lyhörd terapeut kan fångas upp bland annat med hjälp avmetaforer. Vidare är tilliten central; den goda alliansen är en förutsättning för ett positivt utfallvid tystnad i det terapeutiska samtalet. Slutligen betonar informanterna vikten av att ipsykoterapiutbildningar lyfta tystnadens betydelse och föreslår olika inslag i kommande utbildningar.

  • 161.
    Sundström, Eva-Marie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Allians - en möjlighet att åstadkomma mer djupgående förändring: En systematisk litteraturstudie2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka vilka metoder/interventioner som är verksamma för att reparera alliansbrott i psykoterapi. Tre frågeställningar formulerades. (1) vilka typer av forskning finns om alliansreparerande metoder/interventioner? (2) vilken typ av interventioner beskrivs i studierna? (3) har interventionerna effekt på ökad allians och behandlingsutfall? Systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar valdes som metod. Litteratursökning genomfördes i flera steg med hjälp av PsycINFO. Sökorden Therapeutic Alliance, Rupture och Repair resulterade slutligen i 64 träffar. Därefter gallrades artiklar som inte besvarade frågeställningarna bort viket ledde till att 11 artiklar analyserades noggrant i en datamatris. Resultaten visade att det fanns stor variation i designen för de utvalda studierna. Verkningsfulla interventioner återfanns inom ramen för BRT (brief relational therapy) och AFT (alliance focused training). Reparation av allians rupturer beskrevs som centralt i alla studierna. Slutsatsen var att det är viktigt att hitta en balans mellan psykoterapeutisk teknik och relationella/emotionella aspekter av det psykoterapeutiska arbetet.

  • 162.
    Svarén, Lisa
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Kärlek med en bonus: En kvalitativ intervjustudie av kvinnor som lever i en kärleksrelation med en man som har barn sedan tidigare2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vi går mot en tid med fler och fler bonusfamiljer, där halvsyskon och bonusbarn är något

    vanligt och ibland förväntat. Att det ska vara svårt och kräver en del jobb är nog de flesta

    medvetna om, men hur blir det med kärleken mellan parterna som en gång blev förälskade?

    Uppbackningen från samhället är liten, samtalsforumen få och litteraturen begränsad (om än

    ökande). Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur den

    vuxna kärleksrelationen påverkas av att leva med bonusbarn. Undersökningspopulationen

    bestod av fem kvinnor som lever med en man och hans barn från en tidigare relation.

    Frågeställningarna är: Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om relationen till

    mannen? Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om sin relation till

    bonusbarnen? Analysmetoden är en narrativ analys där kvinnornas berättelser återges i form

    av citat och i en berättande form. Ur materialet växte fem teman fram som blev gemensamt

    för alla kvinnorna. Slutsatserna i denna studie visar att det finns ett flertal områden som är

    extra problematiska för ett kärlekspar med barn från en tidigare relation. Dessa är: 1) Detta

    skulle jag aldrig göra om. 2) Känslorna för bonusbarnet. 3) Hur kärleksrelationen påverkas. 4)

    Exet. 5) Uppfostran. Något nästan alla kvinnor är överens om är att detta med bonusbarn är

    svårare än vad de trodde, att de inte kan se några egentliga fördelar med att ha ett bonusbarn

    och att de inte skulle göra om detta igen. Då urvalet av tidigare forskning är relativt begränsat,

    har det mesta som finns skrivet i Sverige i modern tid kring detta ämne tagits del av inför

    denna studie och byggt upp empirin. Det har blivit synligt att just den vuxna kärleksrelationen

    kommit i skymundan i tidigare forskning.

  • 163.
    Svedlund, Helen
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Larsson, Åsa
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Utvärdering av ett rehabiliteringsprogram för patienter med långvarig smärta utifrån ett affektivt perspektiv.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Svårigheter med att förstå och hantera affekter och affektreglering kan uppstå utifrån otrygg anknytning och obearbetade livshändelser eller trauman. Självupplevelserna blir därmed inte integrerade i personen och kan istället yttra sig som somatoformt syndrom eller långvarig smärta. För långvarig smärta erbjuds idag multimodal rehabilitering (MMR) i åtta till tolv veckor. Aktuell studie är en utvärdering av ett smärtrehabiliteringsprogram där behandlingen sträcker sig över ett år och innehåller integrativa metoder. Deltagarna skattade graden av sina symtom inom olika områden. Dessa utvärderades och analyserades utifrån affektivt fokus. Skattningarna visade förbättringar efter behandlingen inom områdena ångest, smärta, rörlighet och för variabeln `livet i allmänhet´. Deltagarna delgav dock inga tydliga affektiva svårigheter eller depressivitet varken före eller efter behandling. Dock noterades en viss förbättring

    efteråt. En tolkning är att denna patientgrupp har svårt att själva identifiera sin affektiva förmåga och depressivitet och känslorna tar då vägen via kroppen med smärta. Vi antar att MMR med en längre behandlingstid och integrativa metoder ökar möjligheten till läkning av den grundläggande otryggheten i relation och att självbild och självkänsla byggs upp inifrån med hjälp av gruppens stöd där de smärtsamma känslorna får uttryckas och bekräftas. För att tydligare förstå deltagarnas affektiva förmåga tycker vi att intervju- och utförande/föreställningsbaserade instrument skulle vara ett bra tillägg till utvärderingen.

  • 164.
    Svensson, Helén
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    ”Jag blev i alla fall mycket lugnare…”: - en kvalitativ studie om barns upplevelser av våld och den hjälp de erbjuds i form av barngrupp/gruppterapi2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study has been to describe children’s experience of domestic violence and their experience of group therapy. The method has been qualitative consisting of eight interviews with children having experienced both domestic violence and group therapy and who were 7-8 years old at the time of group participation. The focus of the study has been on a specific and distinct phenomenon and my purpose has not been to make it generalizable. The central issues have been related to how children experience domestic violence and the help they are offered. The results have been interpreted through concepts such as psychotherapy, trauma, mentalization and attachment theory. The results have shown that the group has functioned as a a therapeutic alliance where the children have been able to explore their internal mental issues. This alliance provided a holding function for the children and in the play area that developed they hade the possibility to explore their internal, as well as their external reality. Also, the results have shown that participation in the group gave the children a sense of belonging and security as well as the opportunity to talk about and process the violence.

  • 165.
    Swanström, Henrik
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Familjesamtal vid ätstörningar: En kvalitetssäkringsstudie vid Bup-mottagningen i Kramfors 2005Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I uppsatsen redovisas en enkätundersökningen av familjers upplevelse av familjesamtal vid Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen i Kramfors.

    Undersökningen gjordes bland de ärenden som nyanmäldes till mottagningen under 2003 med anmälningsorsak ätstörning eller anorexi. Sammanlagt 11 svarade på enkäten som distribuerats till samtliga som deltagit i familjesamtalen.

    Samtliga som besvarat enkäten upplevde att deras problem var mindre efter behandlingen, samt att ett flertal upplevde att deras sätt att prata med varandra i familjen och förhålla sig till varandra hade förändrats som en följd av familjesamtalen.

     

     

  • 166.
    Sätren, Olga
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Terapeuters erfarenhet av att behandla personer med Aspergers syndrom med kognitiv beteendeterapi.2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fem terapeuter, samtliga psykologer har intervjuats. Frågeställningarna har varit; i vilken

    grad är kognitiv beteendeterapi användbar för behandling av patienter med Aspergers

    syndrom? Hur behöver kognitiv terapi tillämpas för personer med Aspergers syndrom?

    Samtliga terapeuter menar att kognitiv beteendeterapi är en användbar metod, men den

    behöver modifieras för att passa patientgruppen. De lyfter fram att språket som terapeuten

    använder bör vara konkret och utan metaforer. Om beteendeanalys används så har de

    förenklat denna; känslor och kroppsförnimmelser är inte med. Samtliga betonar också den

    betydelse patientens nätverk har för att främja behandlingen. Anhöriga eller stödpersoner

    har varit behjälpliga med att se till att hemuppgifter görs, de har uppmuntrat och stöttat

    personer att komma till samtalen osv. Min viktigaste slutsats är hur mycket det krävs av

    terapeuten för att kunna behandla denna patientgrupp. Det räcker inte med att ha goda

    kunskaper inom kognitiv beteendeterapi. Terapeuten behöver ingående kunskap om

    funktionshindret Aspergers syndrom och besitta kreativitet och lyhördhet för att anpassa

    terapin efter denna patientgrupp.

  • 167.
    Söderberg, Lena
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    "Vem vårdar vårdprogrammet?": En uppföljning av vårdprogrammet ”Barn till psykiskt sjuka”Vuxenpsykiatrin Dalarna    2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att följa upp implementeringen av vuxenpsykiatrins vårdprogram ”Barn till psykiskt sjuka” i Landstinget Dalarna som antogs i september 2005.

     

    Metoden för uppföljningen var en enkätundersökning som besvarades av totalt 46 anställda inom vuxenpsykiatrin. Enkäten bestod av 20 frågor med möjlighet till kommentarer. Respondenterna som deltagit i undersökningen har uppdrag som barnpilot eller som enhetschef/verksamhetschef.

    Barnpiloten har särskilt ansvar för att bevaka barnperspektivet.

     

    Studien visar att både barnpiloter och chefer är överens om att det finns en god kännedom om vårdprogrammet inom verksamheten samt att kunskapen som vårdprogrammet vill förmedla är relevant. Resultaten visar att cheferna generellt har en mer positiv bild av implementeringen än barnpiloterna.  Barnpiloterna ser dock ett större behov av kompetensutveckling än cheferna men alla är överens om att fler utbildningsinsatser för att höja kompetensen kring barn och familjesamtal behövs. .

     

  • 168.
    Söderberg, Åsa
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Posttraumatiska symtom och upplevd livskvalitet hos kvinnor utsatta för sexuellt våld2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om kvinnor som utsatts för sexuellt våld och om våldets konsekvenser; hur det tar sig uttryck i form av självskattade posttraumatiska symtom och självskattad upplevd livskvalitet, samt hur dessa förhåller sig till varandra. Undersökningsgruppen bestod av 34 kvinnor som sökt och erbjudits behandling inom ramen för ett psykiatriskt behandlingsteam för patienter utsatta för sexuella övergrepp. De har fyllt i

    självskattningsformulär för traumasymtom (HTQ) och subjektiv livskvalitet (QOLI). Resultatet visar att sexuellt våld tycks ha omfattande och långvariga konsekvenser i form av såväl posttraumatiska symtom, som en subjektiv upplevelse av sänkt livskvalitet på flertalet områden. Det förelåg dock inget entydigt samband dem emellan, i det att högre grad av posttraumatiska symtom nödvändigtvis hängde samman med lägre grad av subjektiv livskvalitet. Studien förstärker bilden av förhållandet mellan traumahändelse, posttraumatiska symtom och andra konsekvenser av trauma, inklusive den subjektiva upplevelsen av livskvalitet, som komplext och multifaktoriellt. Den ger också antydningar om att konsekvenser kan se olika ut beroende på typ av traumahändelse och tid som förflutit efter trauma.

  • 169.
    Söderholm Häll, Maud
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Självmedkänsla hos vårdpersonal inom öppenvårdspsykiatri: En kvantitativ och kvalitativ studie2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Självmedkänsla ett relativt nytt begrepp och anses vara en viktig faktor för psykisk hälsa och

    för ett hälsosamt beteende och kan tänkas utgöra ett skydd mot empatitrötthet och utbrändhet.

    Människor i vård- och omsorgsyrken anses utsatta och man talar mycket om vikten att vårda

    sig själv. Självmedkänsla är en förmåga man kan ”öva upp” vilket gör det ytterligare intressant.

    Syftet med denna studie var att undersöka självmedkänsla hos vårdpersonal inom psykiatrisk

    öppenvård och att få mer kunskap om hur behandlare hanterar misslyckanden och

    svårigheter. Studien har haft både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkät (42 svarande)

    baserad på en översättning av Self-compassion Scale, som mäter självmedkänsla och

    tre intervjuer har bearbetats. I resultatet framkommer att det med avseende på självmedkänsla

    var fördelaktigt att vara man, äldre, att ha antigen kort eller lång erfarenhet i yrket eller att ha

    steg ett-utbildning. Det framkom i den kvalitativa analysen en rad copingstrategier som individer

    använder sig av för att hantera misslyckande. Dessa sorterades in under följande teman:

    att hämta kraft från andra, att hämta kraft inifrån, att ta hand om sig samt att luta sig mot

    sina livserfarenheter. Självmedkänsla är inte ett självgående lokomotiv utan behöver bränsle,

    från andra, inifrån individen själv och från livserfarenheterna.

  • 170.
    Söderlind, Börje
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Stöd till barn/ungdomar vars föräldrar är i oförsonlig konflikt: Fem unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av stöd de fått och stöd de saknat2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen bygger på fem intervjuer med nu vuxna personer om deras upplevelser av att växa upp med föräldrar i oförsonlig konflikt. Kärnan i frågorna har varit hur de bemästrat sin situation, vilka som stöttade dem samt vilket stöd de önskade, att de hade fått. Teoretiska utgångspunkter är Bowlbys m.fl. anknytningsteori och självutvecklingen enl. Stern. Citat från intervjupersonerna placeras in i under de teman som undersökningen avsåg att belysa. Utifrån informanternas utsagor formuleras slutsatser i konkreta former kring a) Vad som är stödjande insatser och b) Vad som är särskilt viktigt att beakta i psykoterapeutiskt arbete med barn vars föräldrar befinner sig i oförsonlig konflikt. Intervjuerna har också gett fokus på andra teman som frizoner och vikten av ärlighet och öppenhet. Slutligen lyfter studien fram frågan om hur samhället med insatser skall kunna nå målgruppen, särskilt de yngsta.

  • 171.
    Söderlundh, Per
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Föräldrars och elevers upplevelse av samverkan kring hemmasittare i Östersund: En skola för alla när inte skolan, socialtjänsten, BUH och BUP är frånvarande2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att undersöka elever och föräldrars upplevelse av insatsen från ”Närvaroteamet”, en samverkansform mellan olika myndigheter för elever med skolfrånvaro i Östersunds kommun. Den har ett systemiskt perspektiv och belyser även familjens påverkan av skolfrånvaron samt skillnaden för familjen utifrån kontakten med ”Närvaroteamet”. Metoden är en enkätstudie med VAS-skala och öppna frågor till föräldrar och barn som deltagit mellan oktober 2011 och mars 2015. Föräldrarna är i huvudsak positiva till insatsen och samverkan mellan myndigheter medan eleverna har en mer blandad upplevelse. Måendet i familjerna har förädrats i positiv riktning utifrån insatsen. Resultatet visar även på att skolklimatet har en stor betydelse för elevers upplevelse av och återgång till skolan. Skolfrånvaro i form av hemmasittare infattar en komplex problematik där BUP:s kunskap är viktig och familjeterpins domän kan ha en central betydelse för familjer och elever.

  • 172.
    Sörbacken, Camilla
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Psykiatrin och kampen om tiden: Om tongivande processer bakom psykiatrins organisering, kopplat till den psykodynamiskt orienterade psykoterapin.2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I uppsatsen undersöks sex psykodynamiskt orienterade psykoterapeuters uppfattningar om tongivande

    processer bakom psykiatrins utformning. Psykoterapeuterna är verksamma inom psykiatrin i

    Stockholm. Studien vill belysa om, och i så fall hur, processerna påverkar den psykodynamiska

    psykoterapins plats i psykiatrin. Studien har en kvalitativ ansats, och bygger på semistrukturerade

    intervjuer. Utgångspunkter är beskrivningar av psykiatrins historia samt av psykiatrins utformning

    idag. Utgångspunkt är också forskning kring hur organisationsförändringar upplevs av personal inom

    psykiatrin. Nyinstitutionell organisationsteori appliceras för analys.

    Resultatet pekar på ett antal processer vilka en majoritet av informanterna gemensamt

    beskriver som starka. En tongivande process är införandet av organisatoriska strukturer från

    ledningssystemet New Public Management (NPM), en annan är privatiseringen av psykiatrin.

    Som ledord för psykiatrins reformer beskrivs ökad valfrihet för patienten. De intervjuade upplever att

    psykiatrin på många sätt är toppstyrd. Den har ett stort fokus på evidensstark forskning, men också på

    effektivitet, tidsbesparing och ekonomi. Ersättningssystemet beskrivs som en mycket styrande process.

    Flera av informanterna ser som bakomliggande processer ett ökat användande av

    psykiatrisk vård, att människor efterfrågar snabb hjälp och även diagnoser. De beskriver att psykiatrin

    nu är ett medicinskt fält, och alla informanter diskuterar huruvida läkemedelsindustrin är involverad i

    de olika processerna. Utöver detta framhålls dels Socialstyrelsens riktlinjer, där evidensbaserad

    psykoterapi samt läkemedelsanvändning är primära rekommendationer, samt enskilda tongivande

    personer, sk lobbyister. Alla processer beskrivs leda till att den psykodynamiska psykoterapins plats i

    psykiatrin krympt, och att metoden är förhållandevis marginaliserad ibland psykiatrins erbjudanden.

    Studien pekar på att förändringar av psykiatrins organisering åtminstone bör

    övervägas, mot en ökad mångfald och en ökad långsiktighet i dess insatser.

  • 173.
    Sörensen, Marie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    ”För mig var det nödvändigt att bli förbannad”: Om ilskan som kraft för våldsutsatta kvinnor2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa studie intervjuades tre kvinnor som lämnat relationer där de utsattes för

    våld. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap kring kvinnornas känslomässiga

    process kring relationen där de utsatts för våld med fokus på ilskan. Frågeställningen var om

    det kan finnas en positiv kraft i ilskan som hjälper kvinnorna i relationen och

    uppbrottsprocessen. Studien kopplades till ilskans funktion utifrån affektteori.

    De tre kvinnorna i studien berättade om relationer som präglats av våld. De beskrev sina

    känslor och reaktioner under relationen, i separationsprocessen och utvecklingen efter

    separationen. Genom kvinnornas berättelse kunde man följa deras känslomässiga process.

    Kvinnornas berättelser beskrev hur deras uttryck för ilskan hade förändrats; alla tre uttryckte

    att ilskan blev starkare senare i relationen och att den upplevdes som en kraft som hjälpte dem

    men som även kunde ses som en destruktiv kraft. Efter relationen fanns ilskan på olika sätt

    med i deras liv, både som kraft i att hävda gränser och som en kraft som är svår att hantera. I

    uppsatsens diskussion reflekteras kring möjligheten att i terapi lyfta fram ilskan som en kraft

    som gör det möjligt för kvinnorna att sätta adekvata gränser.

  • 174.
    Taube, Paula
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    När sex blir ett tvång om sexuellt beroende problematik. 2007Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har i min uppsats studerat sexuellt beroende. Ett syfte har varit att definiera begreppet och att beskriva hur man via olika teoretiska perspektiv kan förstå det. Jag har även kopplat dessa till mina kliniska erfarenheter. Jag har alltså baserat uppsatsen på litteraturstudier och kliniska erfarenheter. Genom sammankopplingen mellan dessa har jag närmare studerat några aspekter av problematiken; anknytning, affektreglering, upplevelse av självet, intersubjektivitet samt intimitet och sexualitet. Denna genomgång visar bl.a. att patienterna har bristande anknytning till sina nära, bristfällig affektreglering och förmåga att hantera känslomässigt svåra situationer. Deras självkänsla är ofta bräcklig, otrygg och instabil. De har svårigheter med nära relationer och med sin sexualitet. De använder sexualitet på ett tvingande, tvångsmässigt sätt för att bl.a. komma undan svårhanterliga känslotillstånd, för att förstärka sin känsla av egen identitet, existens och autonomi samt för att reglera närhet/distans i en relation. 

     

  • 175.
    Taylor, Susanne
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Intuitive Communication in Psychotherapy: A phenomenological study of how experienced psychotherapists experience intuition in the therapeutic interaction2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This phenomenological research focuses on the experiences of intuition and intuitive

    communication in psychotherapeutic interaction. Partially structured interviews were

    undertaken with eight experienced psychotherapists. An Interpretative

    Phenomenological Analysis (IPA) process was then applied using five steps that

    resulted in the psychotherapists’ descriptions being organized into seven superordinate

    themes. All the psychotherapists interviewed in the study accepted that the

    phenomenon of intuitive communication in psychotherapy exists in some form. They

    all state that intuitive communication is dependent on an empathic ability. All agree

    that, the capability for intuitive communication can be trained and developed. To date

    there is virtually no recognition of the importance of intuitive communication in

    psychotherapy training, irrespective of school. There is consensus that such training

    would be of benefit in a psychotherapist’s education. The possible links between

    mindfulness training and the development of intuitive ability are suggested.

    Neurobiological evidence that may explain the existence of possible innate, intuitive

    communication between mothers and their babies, and how this might help

    understand the potential for intuitive communication in adults, suggests an area of

    investigation for further study.

  • 176.
    Thylin-Hammar, Ingela
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Ansvar, Makt och Maktlöshet: Psykoterapeuters tankar och erfarenheter.2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte var att undersöka hur fyra legitimerade psykoterapeuter med lång yrkeserfarenhet tänker om och förhåller sig till begreppen Ansvar, Makt och Maktlöshet

    samt hur de uppfattar att dessa påverkar det terapeutiska samtalet. Datainsamling genomfördes via intervjuer där ett semistrukturerat intervjuformulär har legat till grund för ett mer öppet samtal, därefter bearbetades materialet via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar en stor samstämmighet beträffande psykoterapeuternas tankar och erfarenheter av ovanstående begrepp samt i hur dessa avspeglar sig i det terapeutiska samtalet. Exempel på detta är terapeuternas övertygelse att en terapeut-patientrelation per definition alltid är asymmetrisk samt att det som terapeut inte går att inte ha makt.

    Hur vi i den terapeutiska kontexten förhåller oss till ansvar, makt och maktlöshet kommer till uttryck i samtalet och påverkar de som söker vår hjälp. Att skapa en god och aktivt samverkande miljö för det gemensamma samtalet ställer höga krav på terapeuten. Det kräver bl a en hög kompetens, kontinuerlig fortbildning och tillgång till regelbunden och kvalificerad handledning samt en organisation med tydligt formulerade mål och värdegrund.

    Ett förslag till förändring inför kommande utbildningar är att frågor gällande ansvar, makt,

    genusteori och samhälleliga strukturer är välintegrerade i både teoriavsnitt, handledning och egenterapi. Att såväl i utbildningar som på arbetsplatser konsekvent arbeta för att skapa ett reflekterande utrymme där det finns plats för både ”den andre” och studentens/terapeutens egna upplevelser öppnar möjligheter för en ständigt utvecklande dialog.

  • 177.
    Trolin, Heléne
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    En kvalitativ studie om barns upplevelser av att växla mellan två hem: med utgångspunkt i det psykoterapeutiska förhållningssättet2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Idag bor ca 35 procent av barn till separerade/skilda föräldrar växelvis varannan vecka hos

    respektive förälder. Med en kvalitativ intervju och fenomenologisk ansats riktar sig studien till

    barn som bor växelvis, en vecka vardera hos sina separerade/skilda föräldrar och hur de

    upplever övergången mellan hemmen. I studien deltog åtta barn i åldern 6-18 år. Intervjun

    baseras på halvstrukturerade frågor med intervjuguide och den berör föräldrars stöd till barnen

    och hur förberedelsen ser ut i samband med bytet. Resultatet visar att barnen får praktiskt stöd

    av sina föräldrar medan det känslomässiga ansvaret tycks vila på dem själva. Bytet mellan

    hemmen tycks för de flesta som deltog i studien ha blivit som en rutin bland andra rutiner men

    när det väl är dags för en övergång så upplever de flesta informanterna ledsenhet och

    motstridiga känslor. Det psykoterapeutiska förhållningssättet har lyfts upp som en viktig faktor

    för utfallet av barnens berättelser och vikten av att inkludera barnen och följa upp deras behov.

  • 178.
    Wallin, Siv
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Begåvningshandikapp och psykoterapi: En studie för att visa på förekomst av psykoterapeutiskt behandlingsarbete inom vuxenhabiliteringar i landet.2007Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Möjligheten för begåvningshandikappade att få behandling med psykoterapi är inte en självklarhet. Inom psykiatrin har man sen länge ansett att uppdraget bäst tillgodoses inom habiliteringen eller den gamla omsorgsverksamheten.

     

    Syftet med studien har varit att undersöka förekomsten av psykoterapeutiskt behandlingsarbete inom vuxenhabiliteringarna i landet och att se om ett uppdrag finns där.

    Psykologer inom landets vuxenhabiliteringar har via en enkät svarat på frågor som rör detta.

     

    Resultatet visar att psykoterapeutiskt behandlingsarbete förekommer oavsett om man upplever att man har ett uppdrag eller ej. Resultatet visar också på begränsat samarbete med psykiatrin kring gruppen begåvningshandikappade.

    Man kan säga att en förskjutning av uppdraget har skett från psykiatrin till habiliteringen.

     

     

     

  • 179.
    Wennström, Monica
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Vad är mentalisering: En studie av Fonagy och medarbetares mentaliseringsteori 2007Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I London har en grupp kring psykoanalytikern och anknytningsforskaren Peter Fonagy utformat en mentaliseringsteori. Denna uppsats är en studie av denna teori. Mentaliserings- teorin har beskrivits som ett nytt paradigm inom psykoanalysen - och är en vidareutveckling av objektrelationsteorin. Styrkan med Fonagy och medarbetares bidrag är ambitionen att hålla ihop olika forskningsfält och visa på ett rimligt sammanhängande mellan olika teorier: Anknytningsteori, ”theory of mind”, neurobiologiska-, kognitiva- och affektiva teorier. Ett ”teoribygge” som dessutom är kliniskt användbart. Forskarna i London har utvecklat en mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för borderlinepersonlighetsstörning (BPD). MBT har visat sig vara effektiv i randomiserade och kontrollerade kliniska studier. Men modellen kan även användas vid andra diagnoser. I arbetet ges dock endast en sparsam beskrivning av de terapeutiska tekniker som modellen rymmer. Fokus ligger i stället på att ge en introduktion till grundmodellen. I första delen presenteras en teoretisk genomgång av Fonagy och hans kollegors utvecklingsmodell. Sedan följer en genomgång av begreppet reflekterande förmåga (RF). Sist presenteras exempel på mentaliserande förhållningssätt i behandling och en kortfattad beskrivning av ett MBT-projekt vid Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning. Uppsatsen visar på hur användbara begreppen mentalisering och reflekterande förmåga (RF) är i behandling och forskning.

     

     

  • 180.
    Wesslund, Anders
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    “…..ändå är det så mycket man ser!”: utvecklingsteoretiska perspektiv i BOF, Barnorienterad familjeterapi2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats omfattar en begränsad litteraturstudie av utvecklingsteorier som kan identifieras ligga till grund för BOF, Barnorienterad familjeterapi samt empiri från intervjuer med BOF-terapeuter. De har observerat samlekstillfällen med en familj och har i sin tur intervjuats om hur de bedömer samspel och tillämpar

    teorier i BOF-terapi. Mitt syfte har varit att synliggöra hur utvecklingspsykologiska teorier är integrerade i BOF samt att visa på deras tillämpning.

     

    Undersökningen har bedrivits utifrån kvalitativ metod där litteraturgenomgång kompletterats med fokusgrupp som undersökningsverktyg. Både i litteratur och hos BOF-terapeuter framkommer att BOF bygger på och tillämpar utvecklingsteori och utvecklingspsykologiska rön där samspelet och den interpersonella erfarenheten i de nära relationerna har stor betydelse.

  • 181.
    Wester, Annica
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Samtal om sex och sexualitet: En intervjustudie med samtalsterapeuter i primärvården2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien syfte var att undersöka hur samtalsterapeuter i primärvården beskriver att de förhåller

    sig i samtal om sex och sexualitet i terapier med sina patienter. För att söka besvara detta syfte

    genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra samtalsterapeuter i primärvården.

    Frågeställningarna lyder; Vad har samtalsterapeuterna i studien för inställning till samtal om

    sex och sexualitet i terapier med sina patienter? När talar samtalsterapeuterna i studien med

    sina patienter om sex och sexualitetet? Vad, inom området sex och sexualitet, talar

    samtalsterapeuterna i studien med sina patienter om? Hur talar samtalsterapeuterna i studien

    med sina patienter om sex och sexualitet? Resultaten av intervjuerna visar att terapeuterna

    ofta talade om sex och sexualitet med sina patienter. De beskrev i studien området som viktigt

    och att ämnet kunde initieras både av terapeuterna eller patienterna. Sex och sexualitet togs

    bland annat upp i terapier som handlar om relationsproblem, depressioner, medicinering samt

    sexuell identitet.

  • 182.
    Westman Eriksson, Anna-Karin
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Har anknytningsmönster betydelse i den vuxna parrelationen?: En kvalitativ studie om anknytningsmönster och kärleksrelationen2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka anknytningsmönsters betydelse i den vuxna

    parrelationen utifrån ett kvalitativt perspektiv. Sex avsnitt i TV- serien ”Par i terapi” har

    analyserats utifrån ett för denna studie skapat skattningsformulär med Bowlbys

    anknytningsteori som grund.

    I resultatet kan man se att alla par sökt parterapi för att de har problem med bråk pga.

    svårigheter med närhet och avstånd. Utifrån den information, den berättelse och de

    beteendemönster som framkommit om individerna i programmen har anknytningsmönster

    kunnat tolkas. Hos fem av paren har varje individ olika anknytningsmönster, hos ett par har

    individerna samma anknytningsmönster. Alla har otrygg eller drag av otrygg anknytning. Två

    individer har även drag av fler anknytningsmönster. Det som tydligt framkommit i studien är

    att alla individer behållit samma beteende strategi/anknytningsmönster från barndomen in i

    vuxenlivets kärleksrelation. Anknytningsmönster har en avgörande betydelse för hur vi i

    vuxna parrelationen beter oss mot varandra. En otrygg anknytning kan hindra möjlighet till

    närhet och samhörighet i en kärleksrelation, vilket medföra svårighet i relationen.

  • 183.
    Wilder, Marie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Fet, ful, helt fel...?: Om beröringspunkter mellan skam och kropp2007Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie har ägnats åt att studera och fördjupa kunskapen kring skamaffekten i relation till negativa kroppsupplevelser. Det har skett genom en litterarstudie vars utgångspunkt har varit tre frågeställningar.

    Den första frågeställningen har berört hur skamaffekten kan beskrivas. Som svar på denna frågeställning visar studien att skammen har många markörer, att skammen har sina tidliga kroppsliga uttryck, att skamupplevelsen är en mycket obehaligt upplevelser och att människor på en mängd sätt försöker skydda sig från skamupplevelsen. Till följd av alla skyddsmekanismer kan skamaffekten uppträda i en högst förklädd form och vara svår att identifiera som just skam. Studien visar även att skam som en social emotion påverkar den relationella förmågan på ett högst negativt sätt. Skam bidrar till att individen isolerar sig och till uppkomst av olika former av patologiska tillstånd. Samtidigt belyses att skam på många sätt fyller viktiga funktioner för individen och för individen i samhället.

    Frågeställning nummer två har gällt vilka källor skam har. Studen visar flera olika skamkällor och olika tankar kring hur skam uppstår. Intrapsykiska källor har belysts liksom relationella och även källor till skam sprungna ur den sociala kontexten. Genus och traumaperspektiv har lyfts fram och även perspektivrörande personlighetsstruktur.

    Den tredje frågeställningen har handlat om skammens koppling till människans kroppslighet. Här visar studien att utvecklingsperspektiv kan visa på kopplingar mellan skam och kroppslighet. Det faktum att skammen tenderar att verka i det fördolda knyter affekten till icke- verbaliserat upplevande. Sexualiteten och männskans behov av beröring är kroppsnära och även skamnära områden visar studien.

    Normer i det postmodernistiska samhållet, genus och samhälleliga hierarkier, med koppling tilltill kroppen och skamaffekten, är ytterligare perspektiv som belyses. Diskussionen understryker det kliniska värdet av att ha fördjupande kunskaper om skamaffekten liksom värdet av att det kliniska arbetet med negativa kroppsupplevelser göra det utifrån kunskaper om skammens olika markörer och källor. Behov av ytterligare studier inom områdets påtalas.

  • 184.
    Willberg, Solveig
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Oidipus, Freud och det utsatta barnet2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att belysa och jämföra det utsatta barnets öde såsom det speglas i myten och dramat om Oidipus och i Freuds teori om oidipuskomplexet. Myten och senare Sofokles drama handlar om ett barn som av sina föräldrar sätts ut i skogen för att dö med genomborrade hälar, men blir funnet och räddat till livet. Som vuxen kommer Oidipus långt senare att ovetandes döda sin far och gifta sig med sin mor. Freud såg häri ett mönster som han menar går igen i varje pojkes psykosexuella utveckling – ett sexuellt begär i förhållande till modern och hatiska känslor i förhållande till fadern/rivalen. Freuds uppfattning har under senare år mött mycket kritik vilken refereras i uppsatsen. Oidipuskomplexet ersatte Freuds tidigare uppfattning att neuroserna orsakades av sexuella övergrepp – den s.k. förförelseteorin – och i uppsatsen diskuteras olika skäl till varför Freud övergav förförelseteorin. Bland annat diskuteras om Freuds familjebakgrund kan ha spelat in. Vidare redovisas den ursprungliga oidipusmyten, liksom Sofokles drama och det antika grekiska sammanhanget. Ett återkommande tema är omgivningens syn på det lilla barnet under antiken, på Freuds tid och i vår nutid. Författarens slutsatser är att Freud av flera olika skäl inte kunde behålla sin tidigare förståelse av det utsatte barnet och att oidipuskomplexets universalitet måste ifrågasättas.  Freud tycks förbise den utsatthet och totala hjälplöshet som varje barn föds till, och som inte minst är så påtaglig i berättelsen om Oidipus.

     

  • 185.
    Wittkull, Susanne
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
     "… du måste ha kärlek till varje pris…":  Om anknytningsstil hos par som besöker familjerådgivningen2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta arbete söks svar på frågan om anknytningsstil bland familjerådgivningens klienter skiljer sig från anknytningsstil hos referenspopulationen i mätinstrumentet, eftersom otrygg anknytning antas vara en bidragande orsak till parens svårigheter.

    Metoden som används är en kvantitativ undersökning av anknytningsstil hos personer som sökt hjälp vid Dalarnas kommunala familjerådgivningar under 3 veckor vintern 2010. Instrumentet som används vid undersökningen är ASQ, Attachment Style Questionnaire.

    Sammanlagt 89 personer besökte kommunal familjerådgivning i Dalarna för första gången under undersökningsperioden. Totalt 65 personer valde att delta i undersökningen genom att fyllda i ASQ. Av dessa var 46 frågeformulär ifyllda av bägge parter i ett par. 12 formulär var ifyllda av personer som kommit enskilt till mottagningen, eller där bara en av parterna valt att delta i undersökningen.

    Resultaten visar att 80 % av personerna i undersökningsgruppen har värden som hamnar utanför normalintervallet i ASQ. Endast i ett av 23 par hade bägge parter värden inom normalintervallet.

    Om man ska ta detta resultat på allvar behöver behovet av medvetna strategier för, och insikt om att det i vissa fall kan ta längre tid att, skapa tillit och allians mellan behandlare och par beaktas. En stor del av de par som besöker familjerådgivningen presenterar och har problem som inte låter sig lösas av "råd". Det kräver att familjerådgivare har mandat, kunskap och förmåga att anpassa nivån på insatsen till parens problem.

  • 186.
    Wännman, Lena
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Behandlingsutvärdering av specialiserad psykiatrisk enhet: resultat från sju års behandling av personer utsatta för sexuella övergrepp.2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien är en utvärdering av behandling som utförts på en specialiserad enhet, ASTA-teamet, inom psykiatriska klinken, Norrlands universitetssjukhus, där patientgruppen utgörs av kvinnor och män med erfarenhet av sexuella övergrepp. Våld mot kvinnor och barn definieras som ett folkhälsoproblem av Västerbottens läns landsting och utvärdering av behandling för den här gruppen är viktig att göra som ett led i folkhälsoarbetet, men också för att undersöka om det är möjligt att bedriva tidsbegränsade behandlingar med bibehållen vårdkvalitet och goda behandlingsresultat.

    Studien baseras på ett patientmaterial bestående av alla patienter som avslutat sin behandling i ASTA-teamet under åren 2003-2009. En studie av bakgrundsdata visar att 85 % av patienterna varit utsatt för sexuella övergrepp före 18 års ålder, 43 % i förskoleåldern. Drygt hälften av patienterna uppger övergrepp från flera förövare. Mer än 60 % har haft kontakt med vuxenpsykiatrin tidigare, detta trots att medianåldern för gruppen är endast 29 år. Däremot har bara 30 % uppgett att de varit i kontakt med barnpsykiatri.

    En stor del av gruppen - 65 % - har inte haft kontakt med polis eller rättsväsendet och endast sju procent uppger att dom har avkunnats i de mål där patienten varit målsäganden.

    Patienterna har fyllt i självskattningsformulär före och efter behandling samt en behandlings­utvärdering. En journalstudie är också genomförd för att se hur stor del av patienterna som återkommer till psykiatrisk behandling inom ett år efter avslutad behandling. Själv­skatt­ningarna visar att patientgruppen före behandling har betydligt mer symtom än jämförelse­grupper, lägre känsla av sammanhang och låg hälsorelaterad livskvalitet, med bland annat kroppssmärta och nedsättning av den fysiska funktionen. Vid självskattningar efter behand­ling framgår att patienterna förbättras avsevärt, även de patienter som genomgått tidsbegrän­sade behandlingar. Ungefär 90 % av patienterna är nöjda med behandlingen och upplever att de blivit förbättrade. Journalstudien visar att av de patienter som enbart fått behandling i ASTA-teamet har 77 % inte sökt ny psykiatrikontakt ett år efter behandlings­avslutning.

    Slutsatser som kan dras är att patienter med psykiatrisk problematik kopplad till en historia av sexuella övergrepp har stora psykiska problem men förbättras i ASTA-teamets behandling, och att behandlingseffekten leder till att patienterna i stor utsträckning klarar sig utan stöd från psykiatrin upp till ett år efter avslutad behandling.

  • 187.
    Ågren, Sara
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    Elfving, Helena
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychiatry.
    Självmedkänsla och hälsa: Psykoterapeutstudenter och legitimerade psykoterapeuter2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Självmedkänsla anses vara betydelsefull för vår fysiska och psykiska hälsa och ökar förutsättningarna för vår inre trygghet vid motgångar och svårigheter. Självmedkänsla motverkar nedstämdhet, stress och ökar förmågan till känslomässig självreglering och ger ökad kontakt med adaptiva aktiverande affekter med ökad förmåga till läkande och helande hos människan. Blivande psykoterapeuter och andra inom människovårdande yrken anses speciellt utsatta och självomsorg blir en viktig komponent. Självmedkänsla utvecklas i den trygga anknytningen och kan övas upp som vuxen, via meditation, mindfulness, affektfokuserade psykoterapier och i en trygg terapeutisk relation. Studiens syfte var att undersöka självskattad självmedkänsla och fysisk/psykisk hälsa bland psykoterapeutstudenter och göra en jämförelse med legitimerade psykoterapeuter. En enkät (Self-Compassion Scale, SF-36) som mäter självmedkänsla respektive fysisk/psykisk hälsa, distribuerades till studenterna i en klassrumssituation och till legitimerade psykoterapeuter via post. Totalt kom 33 psykoterapistudenter och 34 legitimerade psykoterapeuter att ingå i studien. Resultatet visar att psykoterapeutstudenterna, enligt självskattning, hade en signifikant bättre självmedkänsla men signifikant sämre fysisk och psykisk hälsa än de legitimerade psykoterapeuterna. Båda grupperna hade en medel nivå avseende självskattad självmedkänsla. Mindfulnessträning och meditation kan vara verktyg att stärka upp självmedkänslan och minska självkritiken.

  • 188.
    Öhlund, Doris
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychotherapy.
    ”Det väcker så mycket tankar, när du ställer dina frågor”: Föräldraintervjuer om deras upplevelser av barnpsykiatrisk behandling för deras barn med diagnos ADHD. 2008Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mitt syfte har varit att ta del av föräldrars erfarenheter av den barnpsykiatriska behandlingen för deras barn med ADHD-diagnos. Jag ville också få en bild av hur samspelet fungerar mellan barn och föräldrar.

    Metoden jag använt har varit kvalitativa intervjuer med föräldrar till fyra barn.

    En utgångspunkt i mina frågeställningar har varit om vi inom barnpsykiatrin i bemötandet av dessa familjer har haft en helhetssyn och ett relationsperspektiv som sedan också präglat behandlingen.

    Sammanfattningsvis framkommer att föräldrarna fått behandling som dom är nöjda med men alla familjerna frågar samtidigt efter en helhetssyn i bemötandet och komplementära behandlingsalternativ.

    Djupintervjuerna belyser en stark efterfrågan på psykologisk behandling på både individual/familj och föräldranivå.

    Tre av fyra föräldrapar uttrycker behov av att utvecklingspsykologiskt kunna förstå sitt barn, vad är symtom och vad är normalt.

    Samspelet mellan barn och föräldrar är ett område som berör känslomässigt. Ett område som föräldrarna beskriver har inneburit osäkerhet i föräldraskapet och vanmakt inför att kunna få en fungerande relation till barnet.

     

     

     

     

1234 151 - 188 of 188
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf