umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1981
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Berg Marklund, Erik
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jonsson, Tony
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ambulanspersonals perspektiv och upplevelser av skadehändelser i underjordsgruvor2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att undersöka ambulanspersonals perspektiv och upplevelser av skadehändelser i underjordisk gruvmiljö.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med 13 deltagare på fem ambulansstationer runt om i Sverige med underjordsgruvor inom sitt upptagningsområde. Innehållet analyserades därefter utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Tre kategorier framkom, när larmet går om en skadehändelse i gruva. Ambulanspersonalen ser ett larm som en sällanhändelse och det kan upplevas laddat att åka dit. Bristande information initialt skapade en ovisshet och minskade möjligheten att överblicka situationen. Stora skadehändelser beskrivs vara problematiskt ur resurssynpunkt. Gruvkontext och egna erfarenheter påverkar händelseutfallet. Trots att gruvan beskrivs som en extrem miljö upplever ambulanspersonalen ingen skillnad i omhändertagandet när de kommer åt patienten. Den största skillnaden beskrivs förutom den extrema miljön vara tidsaspekten. Den tredje kategorin är sjukvårdsarbetet på plats i gruvan – ett sätt att lära för framtiden. Den personliga säkerheten prioriteras först och samarbetet på plats grundar sig i en tillit mellan ambulanspersonal, räddningstjänst och gruvans personal. Att gruvans personal följer med ner i gruvan upplever ambulanspersonal är viktigt då de inte vet hur de bör agera nere i gruvan. Många ambulansstationer hade inte någon aktiv utbildning kring gruvor. Studiebesök, utbildning och samövning med andra aktörer skulle göra dem bättre förberedda och känna en större känsla av kontroll av händelsen än vad de gör i dagsläget.

    Slutsats: Studien belyser flera upplevelser hos ambulanspersonal som kan komma att påverka deras förmåga att utföra en god vård och omvårdnad negativt. Några av de upplevda svårigheterna skulle, enligt resultatet, möjligen kunna lösas genom bland annat studiebesök, förtydligande av riktlinjer och gemensamma träffar för att diskutera larmplaner. Lösningarna bör vara av stort intresse för samtliga aktörer som kan bli involverade i en skadehändelse i en gruva.

  • 152.
    Berg, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bladh, Frida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Förekomst av stressrelaterad ohälsa och stöd hos anställda på ett IT-företag2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stress kan uppstå till följd av ett flertal omständigheter men förvärras ofta när anställdaupplever lågt stöd från ledning och kollegor och vid låg kontroll över arbetet. Kostnader för psykisk ohälsapå arbetet ökar både nationellt och internationellt. Psykiatriska diagnoser är den största diagnosgruppenför pågående sjukfall både för män och kvinnor, och den psykiska ohälsan ökar hos den arbetandebefolkningen i Sverige.

    Syfte: Syftet med studien är att kartlägga förekomst av stressrelaterad ohälsa ochstöd bland anställda på ett IT-företag.

    Metod: Kvantitativ tvärssnittsstudie, webbaserad enkät med trevaliderade instrument (s-UMS, PSS-10 och QPSNordic). Studiepopulationen inkluderade 43 anställda vidett mindre, internationellt IT-företag med huvudkontor i Sverige. Statistisk analys utfördes med Spearmansrangkorrelation, Chi2-test samt deskriptiv statistik.

    Resultat: Flertalet av deltagarna rapporterade låganivåer av stress och höga nivåer av stöd. Majoriteten av deltagarna hade ingen risk för att utvecklautmattning enligt s-UMS men nästan en tredjedel hade måttligt eller uttalat utmattningssyndrom enligt s-UMS. Samband kunde påvisas mellan nivåer av stress, utmattning och stöd. Inga signifikanta skillnaderkunde påvisas gällande nivå av stress, risk för utmattning och nivå av stöd utifrån ålder ocharbetslivserfarenhet.

    Slutsats: Att känna stöd av kollegor och chefer minskar den upplevda stressen ochrisken för utmattning

  • 153.
    Bergfors, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Könsspecifika skillnader vid BPSD bland personer med kognitiv nedsättning i särskilt boende.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    AbstraktBakgrund: Av alla personer med någon form av demenssjukdom beräknas 90 procent någongång i sjukdomsförloppet drabbas av BPSD - beteendemässiga och psykiska symtom viddemenssjukdom. Personer med BPSD har ofta ett behov av omsorg på särskilt boende.Symtomen vid vissa beteendemässiga och psykiska besvär skiljer sig åt mellan könen och kanha betydelse för omvårdnaden av dessa personer. Syftet med studien var att jämföraförekomst av BPSD mellan kvinnor och män bland personer med kognitiv nedsättning isärskilt boende. Design: Denna studie är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie. Analysenär en sekundäranalys. Metod: Ett urval av totalt 836 personer med kognitiv nedsättning (582kvinnor och 254 män), boendes på särskilt boende i två större städer i Västerbottens läninkluderades. För att skatta symtom användes enskilda frågor utifrån instrumentet the Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS). Jämförelser mellan grupperna gjordesmed hjälp av Pearson χ2 test . Resultat: Resultatet visade på signifikanta skillnader mellanhur BPSD gestaltar sig hos kvinnor och hos män. Kvinnor skattades i högre grad att gråta,vara ängsliga, vara ledsna, att rulla (dukar), att vara misstänksamma, ha hörselhallucinationeroch att gömma saker. Män var mer benägna att urinera på olämpliga platser och att staplasaker. Slutsats: Studien har visat på skillnader i specifika BPSD-symtom mellan könen.Dessa beteenden skulle kunna tolkas som försök till kommunikation. Den här kunskapenförväntas kunna användas vid kvalitetsutveckling på särskilda boenden och andraverksamheter där personer med demenssjukdom vårdas. Det kan i sin tur kunna leda tillförbättrad livskvalitet för de drabbade.

  • 154.
    Bergfors, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nygren, Martina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att ha tid, kunskap och att våga känna: En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelse av att möta kvinnor utsatta för våld i en nära relation2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

    Bakgrund: Våld i nära relationer (VNR) är ett stort samhällsproblem och utsatta kvinnor upplever svårigheter med att söka hjälp. Sjuksköterskor har en unik möjlighet att synliggöra dessa kvinnor, men beskriver barriärer till att utföra detta.

    Metod: En översiktlig litteraturstudie av nio kvalitativa studier. Artiklar från CINAHL, PubMed och PsychInfo granskades, analyserades och sammanställdes.

    Resultat: Huvudteman som framkom i resultatet var Kunskap, en nyckel att ingripa, Tidsbrist som barriär och Det emotionella arbetet. Sjuksköterskor beskrev att bristande kunskap försvårade arbetet med våldsutsatta och efterfrågade utbildning. De framhöll att tidsbrist kunde leda till en sämre vård. Mötet med våldsutsatta kan ha en emotionell kvarvarande effekt på sjuksköterskor varpå stödjande åtgärder behövs.

    Slutsats: Sjuksköterskor behöver utbildning i arbetet med att identifiera och kommunicera med våldsutsatta kvinnor. Det finns behov av att belysa tidsbristens inverkan på mötet med den våldsutsatta. Mer forskning kring sjuksköterskors emotionella behov samt deras kunskapsläge och stereotypa uppfattningar relaterat till VNR finns och bör ligga till grund för förbättringsarbete inom vården av kvinnor utsatta för VNR.

     

    Nyckelord: sjuksköterskor, våld i nära relationer, bemötande

  • 155.
    Berggren, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nilsson, Eira
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Föräldrars upplevelse av att ha barn med typ 1-diabetes2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är vanligt att föräldrar till barn med diabetes upplever en psykisk påfrestning, både kring diagnostillfället men även flera år efter. När ett barn drabbas av diabetes faller det största ansvaret för egenvården på föräldrarna. Sjuksköterskan har en central roll när det gäller att stödja och vägleda föräldrarna och barnet.

    Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att belysa föräldrars upplevelse av att ha barn med typ 1-diabetes.

    Metod: Åtta empiriska studier med kvalitativ ansats har granskats och analyserats. En analysmetod som påminner om beskrivande metasyntestänkande har använts.

    Resultat: Sjukdomens oförutsägbarhet, den ständiga planering och den konstanta vaksamheten den kräver upplevdes som psykiskt påfrestande för föräldrarna. Det upplevdes som värdefullt att samarbeta kring diabetesvården, känna tillit och få emotionellt stöd. Föräldrarna kände oro för långtidskomplikationer och barnens övergång till tonåren. Att lära sig hantera ett liv med diabetes är en process som inleds med självklander och övergår i acceptans.

    Slutsats: Utifrån resultatet är det påfrestande att ha barn med diabetes. På vägen till att finna acceptans har sjuksköterskan en central roll. Det är av betydelse för sjuksköterskan att vara medveten om föräldrarnas upplevelse för att kunna ge professionell vård, ett gott bemötande och ta hänsyn till familjens alla behov.

  • 156.
    Berggren, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hjalmar Andersson, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Psykisk ohälsa i somatisk slutenvård. Att vårda patienter med psykisk ohälsa på medicin- och kirurgavdelning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte. Syftet med studien är att belysa viktiga aspekter i mötet mellan sjuksköterskan och patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska slutenvården.

    Bakgrund. Patienter som lider av psykisk ohälsa vårdas frekvent i den somatiska slutenvården. Sjuksköterskor på medicin och kirurgavdelningar möter och vårdar dessa patienter tillsammans med undersköterskor och läkare, men är de som har omvårdnadsansvaret för patienterna.

    Design. Kvalitativ intervjustudie.

    Metod. Åtta legitimerade sjuksköterskor vid kirurg och medicinavdelning med olika långa anställningstid, intervjuades individuellt. Alla sjuksköterskor utom en intervjuades på sin arbetsplats inom arbetstid. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier.

    Resultat. Kategorier som formades från det analyserade materialet var; Erfarenheter, reflektioner och information är grundelement för det goda mötet och; Kunskap och samordning underlättar vårdarbete. Resultatet visar att sjuksköterskor i den somatiska slutenvården upplever att de har en önskan och en vilja att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på ett bra sätt.

    Sjuksköterskorna beskriver i stor utsträckning att tidsbrist hos sjuksköterskan och bristen på möjlighet till sekretess mellan patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterska är faktorer som påverkar bemötande, vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt.

    Vidare upplever sjuksköterskorna att kunskapsbrist om psykisk ohälsa, stressig vårdmiljö och begränsad möjlighet till konsultation är faktorer som påverkar vården av patienter med psykisk ohälsa.

    Slutsats. Sjuksköterskorna upplever att tidsbrist påverkar vårdkvalitet och arbetsmiljö negativt. Sjuksköterskorna önskar kompetensutveckling i området psykisk ohälsa och ett utvecklat samarbete kring personer med psykisk ohälsa. Både med yrkesgrupper på avdelning och med psykiatrisk klinik, för ökad vårdkvalitet för personer med psykisk ohälsa.

  • 157.
    Berggren, Monica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Stenvall, Michael
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Englund, Undis
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Olofsson, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Co-morbidities, complications and causes of death among people with femoral neck fracture: a three-year follow-up study2016Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 16, artikel-id 120Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The poor outcome after a hip fracture is not fully understood. The aim of the study was to describe the prevalence of co-morbidities, complications and causes of death and to investigate factors that are able to predict mortality in old people with femoral neck fracture. Methods: Data was obtained from a randomized, controlled trial with a 3-year follow-up at Umea University Hospital, Sweden, which included 199 consecutive patients with femoral neck fracture, aged >= 70 years. The participants were assessed during hospitalization and in their homes 4, 12 and 36 months after surgery. Medical records and death certificates were analysed. Results: Multivariate analysis revealed that cancer, dependence in P-ADL (Personal Activities of Daily Living), cardiovascular disease, dementia at baseline or pulmonary emboli or cardiac failure during hospitalization were all independent predictors of 3-year mortality. Seventy-nine out of 199 participants (40 %) died within 3 years. Cardiovascular events (24 %), dementia (23 %), hip-fracture (19 %) and cancer (13 %) were the most common primary causes of death. In total, 136 participants suffered at least one urinary tract infection; 114 suffered 542 falls and 37 sustained 56 new fractures, including 13 hip fractures, during follow-up. Conclusion: Old people with femoral neck fracture have multiple co-morbidities and suffer numerous complications. Thus randomized intervention studies should focus on prevention of complications that might be avoidable such as infections, heart diseases, falls and fractures.

  • 158.
    Berggren, Rebecca
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rönnqvist, Elina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Självskadebeteende: Sjuksköterskans upplevelse2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 159.
    Bergh, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rydberg, Claes
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Egenvårdsråd vid cytostatikabehandling: En jämförande studie mellan öppenvård och slutenvård2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning personer med cancersjukdom har erhållit egenvårdsråd i samband med cytostatikabehandling - en jämförande studie mellan öppen- och slutenvård. Bakgrund: Personer med cancersjukdom som genomgår cytostatikabehandling skall erhålla information om eventuella biverkningar och hur dessa kan lindras och förebyggas dvs. egenvårdsråd. Egenvård är ett aktuellt ämne och forskning visar på vikten av välinformerade patienter då detta bidrar till ökad delaktighet och trygghet i sin sjukdomssituation. Få studier har undersökt förekomsten av givna egenvårdsråd samt jämfört skillnader mellan öppen-och slutenvård. Design: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ design. Metod: Data samlades in via enkäter på 41 studiedeltagare på en onkologisk klinik våren 2017. Enkäten bestod av 12 flervalsfrågor utformade av författarna. Resultat: Analysen visade inte på några signifikanta skillnader i givna egenvårdsråd mellan öppen-och slutenvård. Överlag hade deltagarna erhållit egenvårdsråd gällande få symtom/biverkningar. Resultatet visade på att deltagare var mycket nöjda med erhållna egenvårdsråd & trygga med att hantera biverkningar. Muntlig & skriftlig information gavs i större utsträckning inom öppenvården, men denna skillnad var ej statistiskt signifikant. Slutsats: Studien visar att vissa patienter erhållit egenvårdsråd i större utsträckning jämfört med andra patienter samtidigt som det var vanligare att deltagare erhållit egenvårdsråd gällande vissa specifika symtom/biverkningar. I denna studie kunde inga eller mycket små skillnader ses mellan öppenvård och slutenvård. Sjuksköterskor var en viktig källa till egenvårdsråd samtidigt som läkare och i vissa fall undersköterskor var en informationskälla. Studien visar att deltagarna generellt sätt var mycket nöjda.

  • 160. Bergland, Adel
    et al.
    Hofoss, Dag
    Kirkevold, Marit
    Vassbo, Tove
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Person-centred ward climate as experienced by mentally lucid residents in long-term care facilities2015Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 24, nr 3-4, s. 406-414Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives. To assess the content validity and reliability of the Person-centred Climate Questionnaire-Patient version in long-term care facilities, to describe residents' perceptions of the extent to which their ward climate was person-centred and to explore whether person-centredness was associated with facility and resident characteristics, such as facility and ward size, having a sensory garden and having a primary caregiver.

    Background. The importance of the physical environment to persons with dementia has been investigated. However, research is lacking regarding the extent to which mentally lucid residents experience their physical and psycho-social ward climate as person-centred and the factors influencing their experience.

    Design. Cross-sectional survey design.

    Methods. The Person-centred Climate Questionnaire-Patient version was translated into Norwegian with forward and backward translation. The content validity index for scales was assessed. The Person-centred Climate Questionnaire-Patient version was completed by 145 mentally lucid residents in 17 Norwegian long-term care facilities. Reliability was assessed by Cronbach's alpha and item-total correlations. Test-retest reliability was assessed by paired samples t-test and Spearman's correlation. To explore differences based on facility and resident characteristics, independent-samples t-test and one-way ANOVA were used.

    Results. The content validity index for scales was satisfactory. The Person-centred Climate Questionnaire-Patient version was internally consistent and had satisfactory test-retest reliability. The climate was experienced as highly person-centred. No significant differences were found, except that residents in larger facilities experienced the climate as more person-centred in relation to everyday activities (subscale 2) than residents in smaller facilities.

    Conclusion. The Norwegian version of the Person-centred Climate Questionnaire-Patient version can be regarded as reliable in a long-term care facility context. Perceived degree of person-centredness was not associated with facility or resident characteristics, such as the number of residents, having a sensory garden or knowing that one has a primary caregiver.

    Relevance to clinical practice. A person-centred climate can be attained in different kinds of long-term care facilities.

  • 161. Bergland, Adel
    et al.
    Kirkevold, Marit
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Psychometric properties of the Norwegian Person-centred Climate Questionnaire from a nursing home context2012Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 26, nr 4, s. 820-828Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The physical and psychosocial environments in nursing homes influence the residents everyday life as well as their well-being and thriving. The staffs perceptions of and relationships with the residents are crucially important to quality care. Quality care is described often as person-centred. Few measurement tools exist that focus on person-centred care in nursing homes.

    Objective: The aim of this study was to evaluate the psychometric properties of the Norwegian version of the Person-centred Climate QuestionnaireStaff version (PCQ-S).

    Design: This study had a cross-sectional survey design.

    Participants and Settings: Two hundred and nine healthcare and support staff in five nursing homes in the eastern part of Norway.

    Methods: The Swedish PCQ-S was translated into Norwegian with forward and backward translation. The relevance of the items included in the questionnaire was assessed by an expert panel of 10 nursing home care staff, because the questionnaire has not been used in this context previously. A psychometric evaluation using statistical estimates of validity and reliability was performed. The discriminatory capacity of the questionnaire was also tested.

    Results: The content validity index was satisfactory (0.78). The PCQ-S showed high internal consistency reliability in that Cronbachs a was satisfactory for the total scale (0.92) and the three subscales (0.81, 0.89 and 0.87). The testretest reliability was also satisfactory as evident from a Spearmans correlation coefficient of 0.76 (p < 0.01) between the total PCQ scores at test and retest. The Norwegian version retained the original factor structure of the Swedish version.

    Conclusion: As the psychometric evaluation showed satisfactory validity and reliability scores, this study supports the Norwegian version of the PCQ-S when applied to a sample of nursing home staff.

  • 162. Bergland, Adel
    et al.
    Kirkevold, Marit
    Sandman, Per-Olof
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hofoss, Dag
    Vassbo, Tove
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Thriving in long-term care facilities: instrument development, correspondence between proxy and residents' self-ratings and internal consistency in the Norwegian version2014Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 70, nr 7, s. 1672-1681Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims. To develop an instrument for measuring thriving among residents in long-term care facilities, to assess the correspondence between proxy ratings and self-report and the internal consistency of the Norwegian version. Background. The instrument was developed from the life-world concept of thriving and thereby has a different theoretical basis than existing 'dementia related' quality-of-life instruments. Thriving relates the experience of older persons to the place where they live. Proxy instruments need to be developed for residents in long-term care facilities who are not able to report their subjective experiences. Design. Instrument development using cross-sectional survey design. Methods. The instrument was developed in three versions (resident, family and staff) from a theory on thriving. Forty-eight triads consisting of a resident, family member and primary nurse from 12 Norwegian nursing homes participated. Data collection took place between March-December 2011. Inter-rater agreement between the groups was assessed by Cohen's kappa coefficient (weighted). Internal consistency was evaluated by Cronbach's alpha. Homogeneity was explored through item-total correlations. Results. Agreement between residents, family members and staff was poor or fair (<0.41) in six of 38 items. These items were excluded. The 32-items instrument had satisfactory Cronbach's alpha values in each of the three samples and satisfactory homogeneity as item-total correlations was substantial without being excessive and thus indicated that items were measuring the same construct. Conclusion. The instrument appears to have internal consistency and enable reliable proxy measures of the thriving construct. Further psychometric assessment including checking for possible item redundancy is needed.

  • 163. Bergland, Ådel
    et al.
    Kirkevold, Marit
    Sandman, Per-Olof
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Sweden.
    Hofoss, Dag
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Victoria, Australia.
    The thriving of older people assessment scale: validity and reliability assessments2015Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 71, nr 4, s. 942-951Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AimTo explore construct validity and reliability of the Thriving of Older People Assessment Scale. BackgroundThe concept of thriving emphasizes person-environment interaction in relation to well-being. The Thriving of Older People Assessment Scale has been developed and evaluated as a self-report and proxy scale based on the theory of thriving. DesignCross-sectional survey design. MethodThe Thriving of Older People Assessment Scale was completed by a sample of 259 residents, 146 family members and 52 staff from 13 long-term care facilities in Norway and Sweden. Data were collected between April 2010-December 2011. Exploratory factor analysis was applied to explore construct validity in terms of factor structure and dimensionality of the 32-item scale in relation to the thriving theory. Reliability was explored through internal consistency estimation using Cronbach's alpha and through homogeneity evaluation using corrected item-total correlations. ResultsExploratory factor analysis resulted in five factors (subscales) that corresponded meaningfully with the thriving theory and were labelled 1: Resident' attitudes towards being in long-term care; 2: Quality of care and caregivers; 3: Resident engagement and peer relationships; 4: Keeping in touch with people and places; and 5: Quality of the physical environment. The scale had satisfactory internal consistency and homogeneity estimates. ConclusionThe 32-item Thriving of Older People Assessment Scale can be regarded as construct valid and reliable. Its factor structure corresponded logically to the thriving theory and its factors showed satisfactory internal consistency and homogeneity. Nevertheless, the TOPAS would benefit from further testing in other populations and contexts.

  • 164.
    Berglund, Ann-Sofi
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bransell-Kantoniemi, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma bland barn under 5 1/2 år2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Övervikt och fetma är ett ökande problem bland barn i tidig ålder. Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskorserfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma bland barn under 5 ½ år. Nio BVC-sjuksköterskor intervjuades. Texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att BVC-sjuksköterskorna inte beskriver fetma och övervikt som ett stort problem. Resultatet visade på kulturella skillnader. I det dagliga arbetet använder de sig av stödjande och motiverande samtal utan att kritisera eller skuldbelägga föräldrarna. I arbetet med övervikt och fetma är det viktigt att se arbetet långsiktigt ur ett familjeperspektiv.

  • 165.
    Berglund, Evelina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gahlin, Emilié
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Utmanande möten: Distriktssköterskor erfarenheter av stressfyllda arbetssituationers inverkan på patientbemötandet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdbehovet hos den svenska befolkningen ökar, antalet distriktssköterskor minskar och primärvården är inte tillräckligt utbyggd utifrån rådande behov. I denna organisation utsätts därför vårdpersonal för en högre grad av arbetsrelaterad stress samtidigt som de ska tillfredsställda en patients grundläggande vårdbehov på ett professionellt sätt. För patienter är det viktigt att bli lyssnad på och få uppleva sig bli bemötta som en individ. 

    Motiv: En ökad förståelse av hur arbetsrelaterad stress påverkar patientbemötandet är av stor vikt för att förbättra distriktssköterskans arbetsmiljö och öka patienters trygghet. Syfte: Belysa distriktssköterskors erfarenheter av hur arbetsrelaterad stress inverkar på patientbemötandet på hälsocentral.

    Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ metod. Datamaterialet samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer från distriktssköterskor bosatta i antingen Västerbottens, Västernorrland eller Uppsala län. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och bildade slutligen åtta subkategorier, tre kategorier och ett tema.

    Resultat: Distriktssköterskornas erfarenheter av hur arbetsrelaterad stress inverkar på patientbemötandet beskrivs under temat “Svårigheter att förhålla sig professionell” och kategorierna “Ofokuserat bemötande”, “Oengagerat bemötande” och “Vårdcentrerat bemötande”. 

    Konklusion: Distriktssköterskors erfarenheter är att de av arbetsrelaterad stress försöker effektivisera patientmöten. Konsekvensen av försöken är att de ofta uppvisar ett förhållningssätt som inte står i relation med hur de förknippar professionalitet.

  • 166.
    Berglund, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundström, Markus
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Riskfaktorer för postoperativt illamående och kräkning efter CABG-operation.: En kvantitativ registerstudie2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Riskfaktorer för postoperativt illamående och kräkning efterCABG-operation - En kvantitativ registerstudie

  • 167.
    Berglund, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hot och våld bygger en mur i vårdrelationen: Omvårdnadspersonals erfarenheter av hot och våld i omvårdnadsarbetet inom slutenpsykiatrisk vård2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hot och våld saknar generellt accepterade definitioner och är ett känt fenomen inom slutenpsykiatrisk vård. Förekomsten av hot och våld är svår att fastställa på grund av underrapportering och definitionssvårigheter. Konsekvenser av hot och våld har emotionella, fysiska, professionella, organisatoriska samt ekonomiska konsekvenser. Psykiatrisk vård berör relationer mellan omvårdnadspersonal och patient som är en central del i omvårdnadsarbetet. Omvårdnadspersonal inom slutenpsykiatrisk vård kommer i kontakt med hotfulla och våldsamma patienter där hantering och prevention är en uppgift för omvårdnadspersonal. Det finns begränsat med vetenskaplig forskning kring omvårdnadspersonals erfarenheter av hot och våld fokuserat på omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omvårdnadspersonals erfarenheter av hot och våld i omvårdnadsarbetet inom slutenpsykiatrisk vård. Design: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Metod: Ändamålsenligt urval med åtta deltagare. Datainsamling genomfördes våren och sommaren 2015 och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av tre kategorier och nio subkategorier. Resultatet presenteras under kategorierna: ́Hot och våld sätter en osynlig vägg i mötet med patienten ́, ́Hot och våld skapar ett tomrum i omvårdnadsarbetet ́ och ́Hot och våld fjärmar omvårdnadspersonal och patient från varandra ́. Slutsats: Hot och våld skapar svårigheter i omvårdnadsarbetet kring utförande av omvårdnadsåtgärder, tillgodose omvårdnadsbehov och kan bygga en mur i vårdrelationen till patienten.

  • 168.
    Berglund, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Eriksson, Beatrice
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage och räknas som en dold folksjukdom. Kvinnor är överrepresenterade men det förekommer även hos män. Ekonomiskt sätter sjukdomen spår i samhället. Beräknad utgift enbart för inkontinens uppgår årligen till 2% av samtliga kostnader i samband med vård i svensk sjukvård. Urininkontinens orsakar störningar i det dagliga livet för den drabbade.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens.

    Metod: I litteraturstudien med kvalitativ ansats användes elva artiklar som valdes ut för att analyseras med flerstegsanalys. En flerstegsanalys utfördes och sammanställdes i kategorier och underkategorier. Artiklar söktes i två databaser; Cinahl och PubMed.

    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta underkategorier. Upplevelse av skam: Tabubelagt ämne, Rädd att bli avslöjad, Inverkan på vardagen. Rutinmässigt beteende, Att begränsa sig, Förändrad självbild, Att relationer påverkas, Vårdpersonalens bemötande: Tankar om att inte bli tagen på allvar, Vikten av kommunikation.

    Konklusion: Urininkontinens är ett skamfyllt ämne som det är svårt att prata om, svårt att söka vård för och det finns en tvekan om hur samtalsämnet ska tas upp.

  • 169.
    Berglund, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindgren, Britt-Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Patients' Experiences After Attempted Suicide: A Literature Review2016Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 37, nr 10, s. 715-726Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study has been to synthesize research on suicidal patients' experiences of the suicide process. A literature search was performed in CINAHL, PubMed, and PsycINFO, and the analysis of the 15 articles covered was based on meta-synthesis. Patients experience a wide variety of feelings regarding their situation during the suicide process, and these exist on two levels: they relate to the different aspects of care that the patients receive and the patients' need to communicate with others and regain hope. The patients in this study described the struggle to maintain hope when life became too difficult and their suffering despite a sense of security, and they sought to achieve emotional balance. A good understanding of how suicidal individuals live with and manage suicidal ideation, while maintaining hope is important for planning effective nursing care. Further research from the patient perspective is needed to further develop psychiatric care for people at risk of suicide.

  • 170.
    Bergman, Birgit
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Karlström, Elisabeth
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Effekter av hund i omvårdnaden av äldre personer med demenssjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 171.
    Bergman, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Sofie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning: -En intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tanken med telefonrådgivningen var både att minska antalet besök hos läkarna men även öka tillgängligheten genom att slussa patienterna till rätt vårdnivå i början av sjukdomsprocessen. Sjuksköterskan i telefonrådgivningen ska göra adekvata och välgrundade omvårdnadsbedömningar utifrån den vårdsökandes individuella hälsoproblem. De ska även kunna bemöta och kommunicera på ett sätt som inger trygghet. Telefonrådgivning är en självständig och utmanande arbetsuppgift som kräver kompetens hos sjuksköterskan.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning.

    Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning. Kvalitativ innehållsanalys användes för att granska och tolka materialet.

    Resultat: Genom bearbetning av analysen framkom fem kategorier vilka benämns; Att ge ett bra bemötande, Behov av återhämtning, Att möta utmaningar, Att vara professionell, Att utvecklas inom arbetet samt underkategorier.

    Slutsats: Denna studie har belyst komplexiteten i att arbeta med telefonrådgivning för människor med olika symtom i alla åldrar. Det är ett arbete som kräver gedigen erfarenhet, kompetens och självständighet. Studien har synliggjort en positiv upplevelse av arbetet och visar att det krävs tydliga strategier för att kunna utföra arbetet på ett patientsäkert sätt.

  • 172.
    Bergman, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Edin, Kerstin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Renklint, Rebecka
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Olsson, Tommy
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Sörlin, Ann
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    The ability to benefit from an intervention to encourage use of treadmill workstations: Experiences of office workers with overweight or obesity2020Ingår i: PLoS ONE, E-ISSN 1932-6203Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One way to increase physical activity in offices is to install treadmill workstations, whereoffice workers can walk on a treadmill while performing their normal tasks. However, theexperiences of people using these treadmill workstations over a long period of time is notknown. In this 13-month study, we explored the experiences of office workers with treadmillworkstations available in their offices. After completing a larger randomized controlled trialwith 80 office workers ages 40 to 67 years with overweight or obesity, we interviewed 20 participantsfrom the intervention group, using a semi-structured interview guide. Data wereanalyzed using a grounded theory approach with constant comparison of emerging codes,subcategories, and categories, followed by connecting the categories to create a core category.The core category is described as the “Ability to benefit.” Although all participants hada rather high motivational level and pre-existing knowledge about the health benefits ofincreasing physical activity at work, they had different capacities for benefiting from the intervention.The categories are described as ideal types: the Convinced, the Competitive, theResponsible, and the Vacillating. These ideal types do not represent any single participantbut suggest generalized abstractions of experiences and strategies emerging from the codingof the interviews. One participant could easily have more than one ideal type. Becauseof differences in ideal type strategies and paths used throughout the course of the study,participants had different abilities to benefit from the intervention. Knowledge regarding theideal types may be applied to facilitate the use of the treadmill workstations. Because differentideal types might require different prompts for behavior change, tailored interventionstrategies directed towards specific ideal types could be necessary.

  • 173.
    Bergman, Julia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bjelkefelt, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att balansera privatliv och arbetsliv: Hur skiftarbetande sjuksköterskor med barn i förskoleåldern upplever balans mellan arbetsliv och privatliv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visar på att skiftarbete kan orsaka social stress då det inkräktar på privatliv och kan försvåra sociala relationer. Statistik visar att tre av tio anställda som arbetar skift har svårt att kombinera arbete och fritid.

    Motiv: Då endast ett fåtal studier har kunnat hittas om hur skiftarbetande sjuksköterskor med barn i förskoleåldern upplever balans mellan arbetsliv och privatliv avser denna studie att tillföra mer kunskap inom ämnet.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelse av balans mellan privatliv och arbetsliv bland skiftarbetande sjuksköterskor med barn i förskoleåldern.

    Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Tio skiftarbetande sjuksköterskor med barn i förskoleåldern intervjuades utifrån en intervjuguide. Intervjuer transkriberades och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att deras oregelbundna arbetstider ofta leder till brist på återhämtning. Deltagarna uppgav även att de upplevde dåligt samvete gentemot sin familj för att de arbetade skift. Vidare beskrevs att deras oregelbundna arbetstider påverkade dem på så sätt att de missade sociala aktiviteter. Sjuksköterskorna belyste även att stöd från sin partner var viktigt relaterat till deras arbetstider. Samtliga deltagare såg fördelar med skiftarbete i deras nuvarande livssituation. Diskussion: Resultatet visar på både negativa och positiva aspekter inför att arbeta skift med småbarn. Både brist på återhämtning och upplevelse av att missa sociala aktiviteter framkommer i resultatet, trots detta beskrev ändå sjuksköterskorna att fördelarna med deras oregelbundna arbetstider övervägde nackdelarna. Skiftarbetet

    möjliggjorde att barnen behövde tillbringa kortare tid på förskolan vilket var en aspekt som fick sjuksköterskorna att inte vilja att byta till ett arbete som är förlagt enbart under dagtid.

    Konklusion: För att skiftarbetande sjuksköterskor med barn i förskoleåldern ska kunna finna en balans mellan arbetsliv och privatliv är det av vikt att arbetsgivaren har ett helhetsperspektiv.

  • 174.
    Bergman, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Danielsson, Mia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdpersonals följsamhet till handhygienrutiner inom hälso. och sjukvården: En litteraturstudie om faktorer som främjar eller hindrar2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utövande av handhygienrutiner är en av de viktigaste åtgärderna inom vården för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Årligen orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande för patienter och kan leda till bestående skador och döden. All personal inom hälso- och sjukvården är enligt lag ålagda att följa de regler kring basala hygienrutiner som fastställts av Socialstyrelsen.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som främjar eller hindrar vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner inom hälso- och sjukvården, samt äldrevården.

    Metod: Inklusionskriterierna för litteraturstudien var all vårdpersonal och studenter på sjukhus och äldreboenden. Nio artiklar valdes för att belysa vårdpersonalens upplevelser, perspektiv och erfarenheter. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och peer reviewed samt etiskt granskade. I litteraturstudien har de nio kvalitativa artiklarna kvalitetsbedömts efter SBU:s modell. Artikelsökningarna har gjorts på databaserna: Cinahl, Scopus och PubMed. Exklusionkriterierna var all personal inom tandvården. Analysmetoden innebar att texten kondenserades ned utan att innehållet förlorades. Tio underkategorier framkom i analysen som sedan delades in i två huvudkategorier.

    Resultat: Resultatet visar att organisatoriska och individuella faktorer har betydelse för utövandet av god handhygien. Information och utbildning höjde följsamheten tillfälligt. Att ha bra förebilder inom yrkesområdet sågs som viktigt och höjde vårdpersonalens benägenhet till att utföra hygienrutiner.

    Slutsats: Denna litteraturstudie visar att utförande av handhygien är beroende både av organisatoriska- och individuella faktorer. Det finns många metoder för att öka följsamheten, men författarna har inte funnit någon metod som gör att bra rutiner bibehålls. Orsaker som nämnts är bland annat tidsbrist och attityd till att utföra handhygienrutiner.

  • 175.
    Bergman, Magdalena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sahlström, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dansande skelett, smurfarna och trollerisalva: Sjuksköterskans upplevelse av lustgas i kombination med avledning och kompletterande preparat i samband med smärtrelaterade procedurer hos barn.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 176.
    Bergström, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Persson, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Mogren, Ingrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Psychosocial and behavioural characteristics in women with pregnancy-related lumbopelvic pain 12 years postpartum2019Ingår i: Chiropractic and Manual Therapies, ISSN 2045-709X, E-ISSN 2045-709X, Vol. 27, nr 1, artikel-id 34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: There is insufficient evidence regarding psychosocial factors and its long-term association with persistent pregnancy-related lumbopelvic pain. The overall aim of this study was to investigate women with persistent pregnancy-related lumbopelvic pain 12 years postpartum based on psychosocial and behavioural characteristics using the Swedish version of the Multidimensional Pain Inventory (MPI-S) classification system.

    Material and methods: This is a cross-sectional study based on a previous cohort. Data collection took place through a questionnaire. A total of 295 women from the initial cohort (n = 639) responded to the questionnaire giving a response rate of 47.3%. To determine the relative risk (RR) of reporting pain 12 years postpartum, a robust modified Poisson regression was used. This is the first study using the MPI-S as a predictive variable on women with persistent pregnancy-related lumbopelvic pain.

    Results: The MPI-S classification procedure was carried out on a total of n = 226 women, where 53 women were classified as interpersonally distressed (ID), 82 as dysfunctional (DYS), and 91 as adaptive copers (AC). Women in the ID and DYS subgroups had a relative risk (RR) of reporting persistent pregnancy-related lumbopelvic pain 12 years postpartum that was more than twice as high compared to the AC subgroup (95% confidence interval (CI) in parenthesis): RR 2.57 (CI 1.76 - 3.75), p<0.0001 and RR 2.23 (CI 1.53 - 3.25), p<0.0001 respectively. Women in the DYS subgroup had more than 5 times increased risk of reporting sick leave the past 12 months compared to the AC subgroup (RR 5.44; CI 1.70 - 17.38, p=0.004).

    Conclusions: The present study demonstrates that it is possible to classify women with persistent pregnancy-related lumbopelvic pain 12 years postpartum into relevant clinical subgroups based on psychosocial and behavioural characteristics using the MPI-S questionnaire.

  • 177.
    Bergström, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Persson, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Mogren, Ingrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Sick leave and healthcare utilisation in women reporting pregnancy related low back pain and/or pelvic girdle pain at 14 months postpartum2016Ingår i: Chiropractic and Manual Therapies, ISSN 2045-709X, E-ISSN 2045-709X, Vol. 24, artikel-id 7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Pregnancy related low back pain (PLBP) and pelvic girdle pain (PGP) are considered common complications of pregnancy. The long-term consequences for women with persistent PLBP/PGP postpartum are under-investigated. The main objective was to investigate the prevalence, pattern and degree of sick leave as well as healthcare utilisation and its perceived effect in women with persistent PLBP/PGP at 12 months postpartum.

    Method: This is a follow-up study of a cohort involving of a sample of women, who delivered from January 1st 2002 to April 30th in 2002 at Umea University Hospital and Sunderby Hospital, and who reported PLBP/PGP during pregnancy. A total of 639 women were followed-up by a second questionnaire (Q2) at approximately 6 months postpartum. Women with persistent PLBP/PGP at the second questionnaire (N = 200) were sent a third questionnaire (Q3) at approximately 12 months postpartum.

    Results: The final study sample consisted of 176 women reporting PLBP/PGP postpartum where N = 34 (19.3 %) reported 'no' pain, N = 115 (65.3 %) 'recurrent' pain, and N = 27 (15.3 %) 'continuous' pain. The vast majority (92.4 %) of women reported that they had neither been on sick leave nor sought any healthcare services (64.1 %) during the past 6 months at Q3. Women with 'continuous' pain at Q3 reported a higher extent of sick leave and healthcare seeking behaviour compared to women with 'recurrent' pain at Q3. Most women with persistent PLBP/PGP had been on sick leave on a full-time basis. The most commonly sought healthcare was physiotherapy, followed by consultation with a medical doctor, acupuncture and chiropractic.

    Conclusion: Most women did not report any sick leave or sought any healthcare due to PLBP/PGP the past 6 months at Q3. However, women with 'continuous' PLBP/PGP 14 months postpartum did report a higher prevalence and degree of sick leave and sought healthcare to a higher extent compared to women with 'recurrent' PLBP/PGP at Q3. Women with more pronounced symptoms might constitute a specific subgroup of patients with a less favourable long-term outcome, thus PLBP/PGP needs to be addressed early in pregnancy to reduce both individual suffering and the risk of transition into chronicity.

  • 178.
    Bergström, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundberg, Johnna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelsen av hälsa bland renskötande samer i Sverige: En intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag lever cirka 20 000 samer i Sverige varav cirka 2500 har sin

    huvudsakliga inkomst från renskötsel. Livet som renskötare beskrivs som fritt men

    samtidigt präglat av konstant oro och stress inför framtiden. Diskriminering och

    bristande stöd hör till vardagen och senare forskning visar att ohälsan ökar bland

    renskötare. De flesta hälsoproblemen bland renskötande samer grundar sig i

    marginalisering och kunskapsbrist hos allmänheten gällande renskötsel och samisk

    kultur.

    Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa bland renskötande samer i en sameby i

    Sverige.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide och följdfrågor kring

    upplevelsen av hälsa användes. Totalt 27 personer tillfrågades om deltagande och

    elva personer medgav samtycke. Intervjuerna spelades in, transkriberades och

    analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes under

    januari och februari månad 2016.

    Resultat: Tre kategorier och elva underkategorier identifierades utifrån

    informanternas upplevelser. Kategorierna som identifierades var; förutsättningar för

    en god hälsa, hinder för en god hälsa samt hälsa i framtiden. Resultatet visar på att

    renskötarna saknar stöd och förståelse från myndigheter samt ortsbefolkning och att

    det råder informationsbrist gällande den samiska kulturen. Dagens ökade

    exploatering och klimatförändringar skapar svårigheter i arbetet med renskötsel och

    det är en bidragande orsak till renskötarnas upplevelse av ohälsa.

    Slutsats: Resultatet av studien visar att det finns fortsatt behov av forskning inom

    området då renskötarna befinner sig i en utsatt situation vilket påverkar deras hälsa

    på ett negativt sätt. Resultatet ses som användbart till det fortsatta arbetet inom

    svensk hälso- och sjukvård samt aktörer såsom myndigheter och övriga befolkningen.

  • 179.
    Bergström, Olesia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rudberg, Staffan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Operationssal, en spännande miljö där kommunikation ochsamspel utmanar operationsprofessioner: - en studie om kommunikation och samarbete ur ett genusperspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I operationssalen finns flera aktörer som tillsammans bildar ett team som bestårav kirurger, operationssjuksköterska, anestesiläkare, anestesisjuksköterska samt enundersköterska som assisterar på salen. För att teamet ska prestera optimalt måstekommunikationen och samarbetet fungera. Tidigare forskning visar att många avoperationssjuksköterskorna beskriver sin yrkesroll som mer underordnad i förhållande tillandra kompetenser i operationsteamet. De berättar om olika händelser där de upplevde dåligtkollegialt uppförande, och det finns berättelser om direkta kränkningar avoperationssjuksköterskans yrke från operatörer. Detta valde vi att studera närmare och se hurgenusordningen spelar roll i kommunikationen. Syfte: Operationssjuksköterskans upplevelseoch erfarenhet av kommunikationen mellan operatören och operationssjuksköterskan ur ettgenusperspektiv. Metod: En kvalitativ metod med innehållsanalys av semistruktureradeintervjuer som inkluderade fem operationssjuksköterskor. Resultat: Upplevelser avkommunikationen har visat sig vara olika mellan män och kvinnor. Studien visar attoperationssjuksköterskans förmåga att läsa av operatörens humör och att anpassa sig efter detvar vanligt förekommande. Operationssjuksköterskor av båda kön ansåg sig vara viktiga förden medlande rollen mellan olika operationsprofessioner för att kunna lösa konflikter. Allainformanter uppfattade att kommunikationen och samarbetet påverkades av ålder,arbetslivserfarenhet, etnicitet och personliga egenskaper. Operationssjuksköterskoruppfattningar om att professionalism inte har något kön uttalades. Diskussion: Könskulturellanormer medför könsrelaterade kommunikativa förväntningar på kvinnor och män. Sådanaförväntningar påverkar kommunikationen mellan kön och kan hämma individuella färdigheteroch egenskaper och kan begränsa den enskilde individens möjlighet till utveckling. Viktigt äratt synliggöra eventuella skillnader i kommunikation mellan män och kvinnor på arbetsplatserför att kunna undvika missförstånd och konflikter samt utföra arbetet professionellt.

  • 180.
    Bergström, Peter
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Lindh, Viveca
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Developing the role of Swedish advanced practice nurse (APN) through a blended learning master's program: consequences of knowledge organisation2018Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 28, s. 196-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on a research study conducted with a group of nurses in Sweden enrolled in a newly developed blended learning master's programme to become advanced practice nurses (APNs). As background, the paper presents the regional needs the programme is intended to address and describes how the programme was designed. The aim was to understand how, from students' perspective, the nurse master's programme structured knowledge for their future position as APNs. The research question focuses on how the master's programme prepares students by meeting their diverse needs for knowledge. Empirical material was collected at two times during the students' first and second years of study through semi-structured qualitative interviews. The findings highlight the process in which these master's students gained a more advanced identity of becoming APNs. This process demonstrates how students perceive their current position as nurses based on a discourse of knowledge in relation to the practical and theoretical knowledge they encounter in the master's programme. This article concludes by recommending that attention should be paid to developing APN role models in the current Swedish healthcare system.

  • 181.
    Berleen Danå, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Valfridsson, Linn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Salutogent perspektiv på hälsa och arbete bland vårdpersonal - en kvantitativ tvärsnittsstudie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av arbete och självskattad hälsa utifrån ett salutogent perspektiv.

    Bakgrund. Arbetsmiljön har stor betydelse för upplevelsen av hälsa och hur vi mår. Det finns därför ett behov av att utforska samband mellan upplevelse av arbete och hälsa, särkilt bland vårdpersonal som ofta utsätts för höga krav i arbetet. Genom att utgå från ett salutogent perspektiv kan hälsofrämjande faktorer i arbetsmiljön beskrivas vilket är av värde vid hälsofrämjande arbete.

    Design. Studien genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittssstudie under april-maj månad 2013,bland vårdpersonal med patientnära arbete i Stockholms och Uppsala län.

    Metod. Data samlades in genom pappersenkäter som delades ut till 100 sjuksköterskor,undersköterskor och läkare (svarsfrekvensen var 68%). För att mäta vårdpersonalens upplevelse av arbete och självskattad hälsa, användes mätinsinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS) och Work Experience Measurement Scale (WEMS). Bearbetning och analys av datainsamlingen gjordes med SPSS 20.0.Resultat. Det fanns ett signifikant samband mellan självskattad hälsa och upplevelse av arbete ocharbetsplats. Ingen signifikant skillnad sågs i upplevelse av hälsa och arbete i förhållande till kön,sysselsättningsgrad, anställningsform eller yrke/utbildningsnivå. De respondenter som tillhörde den äldre åldersgruppen hade en signifikant högre skattad hälsa och högre medelvärden i WEMS.

    Slutsats. Vårdpersonal som trivs och mår bra på arbetet skattar även sin hälsa högre. Genom att öka förståelsen för sambanden mellan arbete och hälsa och vilka faktorer som bidrar till att vi trivs och mår bra på arbetet kan en värdefull utgångspunkt för hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen skapas.

  • 182.
    Bernbäck, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Olsson, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Emotionella upplevelser hos kvinnor efter avslutad bröstcancerbehandling: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 183.
    Berndes, Melinda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jonsson, Julia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som uppskattningsvis drabbar 10%av alla kvinnor i reproduktiv ålder. Upp emot 80% som drabbats lider av kronisksmärta. Sjukdomen kan påverka kvinnans liv och upplevda hälsa.Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva medendometrios.Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Databaserna CINHAL,PubMed och Medline har använts under litteratursökningarna. De valda artiklarnasresultat har kvalitetsgranskats, för att sedan analyseras och sammanställas.Resultat: Resultatet utmynnade i fyra huvudkategorier: fysisk och psykisk påverkan,begränsningar i vardagslivet, erfarenheter av vården samt att hantera sjukdomenmed tillhörande 9 underkategorier.Konklusion: Endometrios visade sig påverka kvinnans liv på flera olika sätt.Kvinnornas erfarenheter kan relateras till olika dimensioner av lidande;sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Lidande kan yttra som smärta till följdav sjukdomen och behandling. Kvinnan kan uppleva psykiskt och fysiskt lidande, somi sin tur begränsar kvinnornas möjligheter till arbete och utbildning men även irelationer till andra. Vidare kan lidande visa sig i mötet med vården, där vägen tilldiagnos beskrevs som lång och kvinnorna möttes av okunskap och nonchalans.Vikten av att sjukvårdspersonal besitter lämplig kunskap och möter kvinnorna medrespekt är grundläggande för att undvika onödigt lidande. Några kvinnor hade åandra sidan positiva erfarenheter av vården, och sjukdomen hade lett flera kvinnor inpå en mer hälsosam livsstil.

  • 184.
    Bernroth, Benjamin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ekman, Jakob
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Är det någonsin för sent?: Betydelsen av fysisk aktivitet relaterat till den kognitiva funktionsförmågan hos personer med demenssjukdom2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 185.
    Bernspång, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rehabiliteringsmedicin. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Consequences of stroke: aspects of impairments, disabilities and life satisfaction : with special emphasis on perception and on occupational therapy1987Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Perceptual and motor functions and self-care ability after stroke were assessed within two weeks (n:109; mean age 69±10) and 4-6 years (n:75;70±9) after admission to a non-intensive care stroke unit. Sixty-two of the long-term stroke survivors reported on their life satisfaction (7 items) as experienced (in retrospect) before the stroke and at the time of the investigation. Perceptual functions and actual levels of life satisfaction were registered in 60 clinically healthy subjects aged about 60 or about 80 years.

    Both early on and late after stroke the 16 items of perceptual function were clearly grouped into two factors, which neatly fitted an ecological perceptual concept. One factor characterized low-order and the other higher-order perception. Impairments of low-order perception occurred for about 10% of the patients, whether investigated early or late after stroke. No one among the reference populations had such impairments. Higher-order perceptual impairments prevailed in 60% early on and in 57% late after stroke and were often more pronounced than those occurring in the reference populations, among whom 35% of the 60 year olds and significantly more - 77% - of the 80 year olds had such impairments. Hence, perceptual impairments are common after stroke, but slight age-dependent reductions should be considered when higher-order perceptual function is assessed and treated after stroke.

    Together with motor function, which was impaired in 52% of the early and 36% of the late stroke samples, higher-order perceptual function and to a limited extent low-order perception could predict the level of self-care ability in 70% and 62% of the early and late samples, respectively.

    Whereas levels of global and of domain specific variables of life satisfaction were similar in the two reference populations, the stroke had lead to a reduction in life satisfaction for 61% of the long-term survivors. Reductions were particularly pronounced for global life satisfaction and for satisfaction with leisure and sexuality. Although significantly associated with motor impairment and self-care disability, these reductions could not be attributed only to impairments and disability.

    The findings are discussed with particular reference to assessment and treatment in occupational therapy.

  • 186.
    Berntsson, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brandén Persson, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund – Stress påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt, för att stressen inte ska ge negativa effekter är det viktigt med återhämtning. Stress i arbetet är vanligt förekommande framförallt inom sjukvården och kan uppstå då det ställs höga krav på individen. För att undvika att stressen ska påverka individen används olika former av hanteringsstrategier, det kan vara allt från problemlösande- till emotionellstrategier. Syfte – Att beskriva vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod – En litteraturstudie med elva kvalitativa studier inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Forsberg och Wengström, inspirerad av metod för innehållsanalys. Resultat – Författarnas resultat visade på två kategorier, ”problemlösande hanteringsstrategier” och ”känslomässiga hanteringsstrategier”, samt åtta underkategorier, ”att söka, ge och erhålla stöd”, ”att prioritera och planera arbetet”, ”att utföra aktiviteter”, ”reflektion och pauser”, ”att använda humor”, ”ilska och undvikande”, ”substansanvändning” och ”andlighet och tro”. Konklusion – Omvårdnadsyrket är ett krävande område där stress är oundvikligt, därför är det viktigt att hantera den stress som uppkommer i arbetet för att kunna bibehålla fokus. Mer forskning på effektiva strategier för stresshantering krävs. 

  • 187.
    Berntsson, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brandén Persson, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund – Stress påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt, för att stressen inte ska ge negativa effekter är det viktigt med återhämtning. Stress i arbetet är vanligt förekommande framförallt inom sjukvården och kan uppstå då det ställs höga krav på individen. För att undvika att stressen ska påverka individen används olika former av hanteringsstrategier, det kan vara allt från problemlösande- till emotionellstrategier. Syfte – Att beskriva vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod – En litteraturstudie med elva kvalitativa studier inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Forsberg och Wengström, inspirerad av metod för innehållsanalys. Resultat – Författarnas resultat visade på två kategorier, ”problemlösande hanteringsstrategier” och ”känslomässiga hanteringsstrategier”, samt åtta underkategorier, ”att söka, ge och erhålla stöd”, ”att prioritera och planera arbetet”, ”att utföra aktiviteter”, ”reflektion och pauser”, ”att använda humor”, ”ilska och undvikande”, ”substansanvändning” och ”andlighet och tro”. Konklusion – Omvårdnadsyrket är ett krävande område där stress är oundvikligt, därför är det viktigt att hantera den stress som uppkommer i arbetet för att kunna bibehålla fokus. Mer forskning på effektiva strategier för stresshantering krävs.

  • 188.
    Bertelson, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hedberg, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser efter abort: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det genomförs cirka 46 miljoner aborter i världen varje år. Enligt den svenska abortlagen som kom 1974 har kvinnan rätt att själv bestämma att göra abort fram till graviditetsvecka 18 och med Socialstyrelsens tillstånd fram till graviditetsvecka 21. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser efter en abort. Metod: En litteraturstudie som bygger på åtta kvalitativa, empiriska artiklar där resultaten har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Abort var för många kvinnor en svår och jobbig process där känslor som sorg, skam, skuld, oro och ånger kunde visa sig. För vissa kvinnor var det en enklare process där de endast kände känsla av lättnad efter aborten. Kvinnornas känslor resulterade i två huvudkategorier: tillfreds med aborten och lidande. Konklusion: Kvinnor som genomgått en abort påverkas ofta känslomässigt. Hur de påverkas är individuellt för varje kvinna. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ger en personcentrerad vård för att kunna erbjuda rätt hjälp till känslomässig bearbetning.

  • 189.
    Bexelius, Moa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundberg, Lina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Mastektomi till följd av bröstcancer: inte bara förlust av ett bröst2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 20 kvinnor får diagnosen bröstcancer dagligen. Det är vanligast att kvinnor i medelåldern och äldre drabbas. Mastektomi rekommenderas vanligen vid en mer omfattande bröstcancerdiagnos. Delar av ett bröst eller hela bröstet avlägsnas kirurgiskt vid en mastektomi. Att genomgå en mastektomi kan innebära att ens självbild och könsidentitet påverkas.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att genomgå en mastektomi till följd av bröstcancer.

    Metod: Litteraturstudien är baserad på kvalitativa artiklar. Inklusionskriterier: Kvinnor från 18 år och uppåt, ska ha genomgått en mastektomi, de fick ha bröstprotes och artiklarna skulle hålla medelhög eller hög nivå efter kvalitetsgranskningen. Artiklarna analyserades med innehållsanalys inspirerad av Febe Friberg.

    Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. En traumatisk förändring i kvinnans liv, mastektomi påverkar kvinnligheten samt hur kvinnan hanterar livet efter mastektomin. Till dessa huvudkategorier identifierades tio subkategorier.

    Konklusion: Att genomgå en mastektomi är livsförändrande. Kvinnorna förlorade sin kvinnlighet och självkänsla. De prioriterade överlevnad före utseende. Äldre kvinnor var mindre brydda om sitt utseende än yngre kvinnor men alla fick lära sig leva med nya begränsningar i vardagen.

     

  • 190.
    Bhatt, Robert
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ferm, Anton
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Elderly rural living patients’ experiences of carerelationships in the context of using Virtual health roomsand Remote patient monitoring systems.: A qualitative interview study.2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 191.
    Bjarte, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bergqvist, Sofia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hysterektomi: En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att ha genomgått hysterektomi2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hysterektomi definieras som avlägsnande av livmodern via kirurgi. Hysterektomi är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige utförs operationen på i genomsnitt 1 av 10 kvinnor. De vanligaste orsakerna till att utföra hysterektomi är cancer eller för att lindra långvariga sjukdomar som onormal uterin blödning eller bäckensmärta. Hysterektomi leder till att kvinnan förlorar sin fertilitet.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått hysterektomi.

    Metod: I litteraturstudien har 10 kvalitativa empiriska studier granskats och analyserats med inspiration av metasyntes. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och Medline.

    Resultat: Analysen resulterade i två teman; Bemötandets olika ansikten samt Förändrad men ändå kvinna. Varje tema understöddes av två subteman.

    Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnors upplevelser av hysterektomi är varierande och komplex. För att kvinnor i denna situation ska uppleva god omvårdnad krävs att sjuksköterskan individanpassar omvårdnaden utifrån patientens behov.

     

    Nyckelord: Hysterektomi, kvinnor, upplevelse, stöd, omvårdnad.

  • 192.
    Björk, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Forssman, Anna-Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att medverka vid tvångsåtgärder: en litteraturstudie om vårdpersonals erfarenhet2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Background: The care in Sweden is ruled by different laws and guidlines. One of them is Health and Medical Services Act, which is volontary. When a person gets mentally ill, up to the point when they can no longer care for them selves they can be treated under The Compulsory Mental Care Act. In the swedish closed psychiatric wards approximatly twenty percent of all patients are being treated under The Compulsory Mental Care Act. Sometimes the nursing staff needs to use coercive measures against the patients will. This puts great emotional, physical and psychcolgical pressure on the nursing staff. Aim: To describe nursing staffs’ experience of participating in coercions. Method: Literature study based on eight scientific articles with a qualitative approach. Findings: Coercions induced negative emotions like fear, discomfort, helplessness and powerlessness and it also resulted in feelings of guilt and bad conscience. It also had a negative effect in the daily work and there were a need for enhanced knowledge and experience. The personal approach could either ease or aggravate the percieved experience during coercions. The nursing staff also stated that a good relation with doctors, cheifs and patients was important. Conclusion: The physical and the emotional stress could decrease if the staff received therapeutic counselling and education which could result in fewer people quitting their jobs and fewer sick-leaves. It may also have a positive effect on patient care because the nursing staff would have recieved tools for managing their own and their patients emotions. Importance of care: By describing nursing staffs’ experience of participating in coercions it could be possible to identify confounding factors and then arrange interventions to prevent physical and psychological illness among the nursing staff who are working at closed psychiatric wards.

    Keywords: qualitative literature study, coercions, nursing staff, experience

  • 193.
    Björk, Sabine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Exploring resident thriving in Swedish nursing homes: the Umeå Ageing and Health Research Programme (U-Age) Thesis I2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Populationen som bor i särskilda boenden kännetecknas allmänt av hög ålder, förekomst av fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar och majoriteten är kvinnor. Smärta och neuropsykiatriska symtom har också rapporterats vara vanliga. Vård och omsorg i svenska särskilda boenden regleras av lag och nationella riktlinjer som gör gällande att äldre personer har rätt till en aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra och det bör vara möjligt för äldre människor att leva självständigt och under trygga förhållanden. Den vård och omsorg som ges bör vara personcentrerad och därigenom anpassad till de äldre personernas behov för att underlätta deras välbefinnande. Dock saknas det nationell data om de äldre personernas fysiska och kognitiva förmåga. Det är även okänt i vilken grad personer i svenska särskilda boenden för äldre deltar i vardagliga aktiviteter. Att trivas i särskilda boenden har beskrivits som ett resultat av en optimal interaktion mellan personen själv och kvaliteter i miljön så som omsorgen och personalens kvalitet samt fysisk- och psykosocial miljö. Det finns emellertid en kunskapslucka när det gäller om, samt i vilken utsträckning personernas egen karaktäristika, deltagande i vardagliga aktiviteter och enskilda faktorer i boendemiljön är associerade med deras trivsel. Denna avhandling undersöker faktorer av betydelse för trivsel i svenska särskilda boenden för äldre med fokus på karaktäristika, deltagande i aktiviteter samt faktorer i den fysiska och psykosociala miljön.

    Avhandlingens fyra delstudier baseras på tvärsnittsdata från enkätundersökningen Svensk nationell inventering av vård och hälsa inom särskilda boenden (SWENIS) som genomfördes 2013 – 2014 i 172 särskilda boenden i 35 kommuner. Insamlade data omfattar uppgifter om de äldre, personalen samt boendet. I de tre första delstudierna (I-III) användes ett urval som omfattade 4831 äldre. Proxyskattningar av de äldre personernas trivsel, karaktäristika (ålder, kön, kognitiv förmåga, ADL förmåga), samt förekomst av symtom (smärta och neuropsykiatriska symptom) och skattningar av deltagande i vardagliga aktiviteter utfördes av personalen. I delstudie IV användes ett matchat dataset innehållande proxyskattningar av de äldre personernas trivsel och karaktäristika (n=4205); personalens självskattningar av psykosociala klimatet på avdelningen (n=3509); samt karaktäristika på 147 särskilda boenden. Datat analyserades med beskrivande statistik, enkla och multipla linjära regressionsanalyser och flernivåsmodeller.

    Huvudresultatet visade att ett deltagande i vardagliga aktiviteter var positivt associerat med trivsel. Deltagande i ett aktivitetsprogram, att klä sig fint samt att spendera tid med någon som personen tycker om uppvisade de starkaste associationerna med trivsel. De faktorer i boendemiljön som var positivt associerade med de äldre personernas trivsel var ett positivt psykosocialt klimat på avdelningen, tillgång till dagstidningar, att bo på demensenhet samt att bo på ett särskilt boende där entrédörren var upplåst under dagtid. Aggressiva och depressiva symptom visade sig vara negativt associerade med trivsel oavsett grad av kognitiv funktion. Vidare var den kognitiva förmågan var starkt associerad med personernas trivsel. Resultatet visade också att de som bor i svenska särskilda boenden för äldre har en hög förekomst av neuropsykiatriska symtom och kognitiv svikt. Personer med kognitiv svikt bodde också i hög utsträckning på vanliga avdelningar.

    Sammantaget visar avhandlingen att deltagande i vardagliga aktiviteter kan stödja trivsel. Vardagliga aktiviteter skulle därmed kunna användas som omvårdnadsåtgärder i syfte att främja trivsel i särskilda boenden. Även faktorer i det särskilda boendets miljö kan stödja personernas trivsel, varav det psykosociala klimatet på avdelningen verkar kunna ha ett stort inflytande. Aggressiva och depressiva symtom kan indikera lägre nivåer av trivsel. Att inrikta omvårdnaden på att förebygga och lindra dessa symptom borde därmed prioriteras. Fortsatta studier, i synnerhet longitudinella kvalitativa och kvantitativa studier för att avgöra vilka faktorer som är relaterade till en förändring av trivsel skulle vara värdefulla. Intervjustudier där äldre personer med kognitiv svikt får ge sin syn på faktorer av betydelse för trivsel i särskilda boenden skulle vara värdefullt.

    Resultaten i denna avhandling bidrar med en ökad förståelse för de komplexa omvårdnadsbehov som personer i särskilda boenden för äldre har, samt om faktorer som har betydelse för deras trivsel. Avhandlingen tillhandahåller även riktvärden som skulle kunna användas vid ytterligare forskning, kvalitetsbedömning samt vid kliniskt utvecklingsarbete.

  • 194.
    Björk, Sabine
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Bergland, Ådel
    Wimo, Anders
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Exploring resident thriving in relation to the nursing home environment: A cross‐sectional study2018Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 74, nr 12, s. 2820-2830Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To explore the extent to which environmental factors are associated with resident thriving. Background: Thriving is a concept that denotes experiences of well-being in relation to the living environment. Although there is a substantial body of research into quality of life in nursing homes, less is known about what contributes to thriving among residents. Recent research on resident thriving has focused mainly on resident characteristics and activities associated with thriving. Less attention has been given to explore associations with the physical and psychosocial environment of the nursing home. This study explores facility- and unit-level factors associated with resident thriving. Design: A cross-sectional national survey. Methods: Data on 4,205 residents, 3,509 staff, and environment of 147 nursing home facilities collected in 2013–2014 were analysed using descriptive statistics, multilevel simple, and multiple linear regression to explore resident thriving in relation to environmental factors. Results: Multilevel analysis revealed that residents’ thriving varied significantly across nursing home units. Several environmental factors were associated with thriving in univariate analyses. However, a positive psychosocial climate of units, having access to newspapers, living in a special care unit, and living in an unlocked facility showed significant positive associations with resident thriving when controlling for resident characteristics. The psychosocial climate showed the strongest association of the environment variables with resident thriving. Conclusions: Nursing home environments may have an impact on residents’ thriving. A positive psychosocial climate of units seems to have an important role in facilitating thriving in nursing home residents.

  • 195.
    Björk, Sabine
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Wimo, Anders
    Juthberg, Christina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bergland, Ådel
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Residents' engagement in everyday activities and its association with thriving in nursing homes2017Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, nr 8, s. 1884-1895Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To describe the prevalence of everyday activity engagement for older people in nursing homes and the extent to which engagement in everyday activities is associated with thriving.

    Background: Research into residents’ engagement in everyday activities in nursing homes has focused primarily on associations with quality of life and prevention and management of neuropsychiatric symptoms. However, the mere absence of symptoms does not necessarily guarantee experiences of well-being. The concept of thriving encapsulates and explores experiences of well-being in relation to the place where a person lives.

    Design: A cross-sectional survey.

    Method: A national survey of 172 Swedish nursing homes (2013–2014). Resident (= 4831) symptoms, activities and thriving were assessed by staff using a study survey based on established questionnaires. Descriptive statistics, simple and multiple linear regression, and linear stepwise multiple regression were performed.

    Results: The most commonly occurring everyday activities were receiving hugs and physical touch, talking to relatives/friends and receiving visitors, having conversation with staff not related to care and grooming. The least commonly occurring everyday activities were going to the cinema, participating in an educational program, visiting a restaurant and doing everyday chores. Positive associations were found between activity engagement and thriving, where engagement in an activity program, dressing nicely and spending time with someone the resident likes had the strongest positive association with resident thriving.

    Conclusions: Engagement in everyday activities can support personhood and thriving and can be conceptualized and implemented as nursing interventions to enable residents to thrive in nursing homes.

  • 196.
    Björk, Sabine
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Wimo, Anders
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Thriving in relation to cognitive impairment and neuropsychiatric symptoms in Swedish nursing home residents2018Ingår i: International Journal of Geriatric Psychiatry, ISSN 0885-6230, E-ISSN 1099-1166, Vol. 33, nr 1, s. E49-E57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: The purpose of this study was to explore relations among thriving, cognitive function, and neuropsychiatric symptoms (NPS) in nursing home residents.

    Methods: A national, cross-sectional, randomized study of Swedish nursing home residents (N = 4831) was conducted between November 2013 and September 2014. Activities of daily life functioning, cognitive functioning, NPS, and thriving were assessed with the Katz activities of daily living, Gottfries' Cognitive Scale, Nursing Home version of the Neuropsychiatric Inventory, and Thriving of Older People Scale, respectively. Individual NPS were explored in relation to cognitive function. Simple linear and multiple regression models were used to explore thriving in relation to resident characteristics.

    Results: Aggression and depressive symptoms were identified as negatively associated with thriving regardless of resident cognitive functioning. At higher levels of cognitive functioning, several factors showed associations with thriving; however, at lower levels of cognitive functioning, only the degree of cognitive impairment and the NPS was associated with thriving. Most of the individual NPS formed nonlinear relationships with cognitive functioning with higher symptom scores in the middle stages of cognitive functioning. Exceptions were elation/euphoria and apathy, which increased linearly with severity of cognitive impairment.

    Conclusions: The lower the cognitive functioning was, the fewer factors were associated with thriving. Aggression and depressive symptoms may indicate lower levels of thriving; thus, targeting these symptoms should be a priority in nursing homes.

  • 197.
    Björklund, Kristian
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Persson, Stefan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Riskfaktorer för kontrastmedelsreaktioner vid användningen av icke-joniska kontrastmedel2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Riskfaktorer för kontrastmedelsreaktioner vid användningen av icke-joniska kontrastmedel

    Bakgrund: Risken för att utveckla kontrastmedelsreaktioner är låg. Frekvensen av kontrastmedelsreaktioner är olika för kön, åldersgrupper, patienter med tidigare kontrastmedelsreaktion, astma/allergi och andra sjukdomar.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer för och förekomst av akuta kontrastmedelsreaktioner vid administrering av icke-joniska kontrastmedel.

    Metod: Sammanställning av åtta kvantitativa studiers resultat avseende kön, ålder och tidigare kontrastmedelsreaktioner, allergi/astma och andra sjukdomar. Analysprocessen utgick från Fribergs trestegsmodell.

    Resultat: Kvinnligt kön hade ett statistiskt signifikant samband med högre frekvens av kontrastmedelsreaktioner kontra manligt kön. Högre ålder kan i vissa fall innebära lägre frekvenser av kontrastmedelsreaktioner hos patientgrupper. Tidigare kontrastmedelsreaktioner, astma/allergier och andra sjukdomar kan innebära högre risk för att utveckla en kontrastmedelsreaktion.

    Konklusion: Kontrastmedelsreaktioner av icke-joniska kontrastmedel är ovanliga. Denna litteraturstudie bidrar med att ge röntgensjuksköterskor en övergripande bild av frekvensen i de tre kategorier av riskfaktorer. Förhoppningsvis bidrar denna litteraturstudie till en ökad handlingsberedskap. Vidare forskning behövs för att öka förståelsen för orsakerna till kontrastmedelsreaktioner.

  • 198.
    Björklund, Kristoffer
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brask, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Föräldrars erfarenheter relaterat till sitt barns självskadebeteende: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt 

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett ökande problem hos barn och ungdomar som kan orsaka självskadebeteende. Självskadebeteendet drabbar inte bara individen som utför handlingen utan det påverkar även närstående. Ur ett familjefokuserat perspektiv är det väsentligt att beakta föräldrarnas erfarenheter för att kunna erbjuda rätt stöd, för att föräldrarna i förlängningen ska kunna stödja sina barn. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter relaterade till sitt barns självskadebeteende. 

    Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Resultatet från samtliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO användes vid litteratursökningen.

    Resultat: Resultatet blev kategoriserat i tre huvudkategorier samt åtta underkategorier. Huvudkategorierna omfattar reaktioner till barnet och dess självskadebeteende, sociala konsekvenser och stöd

    Konklusion: För föräldrar med barn som har ett självskadebeteende uppstår reaktioner som kan liknas de vid kris. Många delar i livet påverkas av barnets självskadebeteende och rätt stöd finns inte alltid tillgänglig. Sjukvårdspersonalen kan, med rätt kunskap och åtgärder, underlätta situationen för föräldrarna. Betydelsen av familjefokuserade omvårdnadsåtgärder, som interventioner, skulle kunna bedömas med hjälp av ytterligare studier. 

  • 199.
    Björkén Burman, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Friström, Jenny
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Föräldrars upplevelser i samband med deras barns död på en intensivvårdsavdelning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dödsfall bland barn i Sverige är ovanligt. Ungefär 98 % av alla barn som vårdas på intensivvårdsavdelning överlever upp till vuxen ålder. Detta gör att sjukvården saknar erfarenhet av omhändertagande av föräldrarna till ett döende barn. Ett barns död väcker starka känslor hos föräldrarna. De kan känna förtvivlan, sorg, chock, skuld och depression. Genom familjecentrerad vård kan sjukvården stödja föräldrarna i deras svåra situation vid vården av barnet i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med att deras barn dör på en intensivvårdsavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Även manuell sökning genomfördes. Nio artiklar inkluderades. Relevanta artiklar analyserades för att identifiera kategorier. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: samspelet mellan föräldrar och personal, förtroende för vården runt det döende barnet, omgivningens betydelse för föräldrarna, att få vara förälder och olika former av stöd. Slutsats: Genom ökad kunskap och förståelse för föräldrarnas upplevelser i samband med att ett barn dör på en intensivvårdsavdelning kan personalen bättre hantera föräldrarnas sorg och tillgodose deras behov.

  • 200.
    Björnram, Gabriella
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ek, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ut i det okända: En intervjustudie om sjuksköterskestudenters föreställningar inför det kommande arbetslivet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning har visat att allt fler sjuksköterskor slutar inom vården efter kort tid i arbetslivet. Studier visar att många nyutexaminerade inte känner sig förberedda och att arbetet inte stämmer överens med förväntningarna. 

    Motiv: Då endast ett fåtal studier om sjuksköterskestudenters tankar inför det kommande yrkeslivet har kunnat hittas ämnar denna studie tillföra mer underlag inom ämnet.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar inför det kommande arbetslivet.

     

    Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats applicerades till studien. Åtta sjuksköterskestudenter intervjuades individuellt utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

     

    Resultat: Deltagarna beskrev praktiken som betydelsefullt för att känna sig förberedda inför arbetslivet. Studenterna uppgav att de kände sig redo att börja arbeta och såg fram emot att bli självständiga. Det framkom även en farhåga för att känna sig otillräcklig och en oro över att inte få tillräckligt med stöd som ny och att inte bemästra sin nya yrkesroll. Även en rädsla att drabbas av ohälsa relaterat till yrket framkom hos deltagarna.

     

    Diskussion: Resultatet visade både på positiva och negativa känslor inför det kommande arbetslivet. Praktiken var betydande för att känna sig förberedd och gav en känsla av trygghet. Orosmomenten var framförallt kopplade till arbetsmiljön och dess komponenter där det uppkom en rädsla att drabbas av ohälsa. En stor del av oron var även att besitta otillräckligt med kunskap. En lång introduktion och ett tillfredsställande stöd i början ansågs som en viktig aspekt.

     

    Konklusion: För att fler sjuksköterskor ska stanna kvar inom yrket krävs en bra första tid i arbetslivet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar inför det kommande yrket och med det förenkla för arbetsgivare att kunna bemöta de nyexaminerades behov.

1234567 151 - 200 av 1981
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf