umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 6314
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Andersson, Andrea
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    "De som inte har en meningsfull fritid lägger vi märke till": En studie om hur fri lek och styrda aktiviteter bidrar till en meningsfull fritid i fritidshemsverksamheten2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att synliggöra hur personalen, som är verksamma inom fritidshem, resonerar kring fri lek och styrda aktiviteter och hur dessa bidrar till en meningsfull fritid för eleverna i verksamheten. Grunden till valet av studieområde baseras på den öppna tolkningen och begränsade vägledningen av fritidshemmets uppdrag, gällande meningsfull fritid. Arbetet baseras på kvalitativa intervjuer som är utförda med sex stycken informanter verksamma inom fem olika fritidshem i en kommun. Resultatet av studien visar att den intervjuade personalens resonemang är likartade, men att de arbetar på olika sätt i sina verksamheter. Deras gemensamma tankegångar är att fri lek och styrda aktiviteter utvecklar olika kompetenser och förmågor hos eleverna. Personalen arbetar med detta genom att skapa en balans mellan den fria leken och de styrda aktiviteterna på fritidshemmen. Några av verksamheterna arbetar med att ha vissa obligatoriskt styrda aktiviteter, medan de andra arbetar med frivilligt deltagande i verksamhetens aktiviteter. Resultatet visar även att personalen ser meningsfull fritid som en personlig tolkning och att verksamheten ska baseras på elevernas behov och intressen. Slutsatsen som kan dras utifrån arbetets resultat är att det som erbjuds på fritidshemmen måste anpassas efter de elever som vistas i verksamheten.

  • 152.
    Andersson, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Fors, Hampus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Intern employer branding. Hur kan Piteå kommun stärka sitt varumärke som en attraktiv arbetsgivare bland sina anställda?2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Piteå kommun genom intern employer branding kan stärka varumärket som en attraktiv arbetsgivare utifrån de anställdas perspektiv. I studien ingår också ett genusperspektiv där likheter och skillnader mellan kvinnor och män i uppfattningen om en attraktiv arbetsgivare i allmänhet och om Piteå kommun som arbetsgivare analyseras. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta stycken informanter som samtliga har en anställning på Piteå kommun. Studien inspirerades av ett fenomenografiskt angreppssätt, vilket lämpar sig väl för att beskriva olika individers uppfattningar om sin omvärld. Det framkom att anställda på Piteå kommun tycker att det som gör organisationen till en attraktiv arbetsgivare är en känsla av trygghet i anställningen, betydelsefulla arbetsuppgifter och att det finns en mottaglighet för nytänk. Vidare ansågs organisationen som flexibel tack vare god kommunikation och att det fanns ett förtroende för de anställdas kompetens. För att bli ännu attraktivare som arbetsgivare och stärka sitt interna employer brand ytterligare bör organisationen se över vissa förbättringsområden. Dessa är att bli bättre på att visa uppskattning, jobba mer enhetligt inom organisationen samt förbättra utvecklingsmöjligheterna. Dessutom fanns en önskan om en tydligare riktning vart organisation vill och att kritiskt granska arbetssätten. Slutsatsen blev att Piteå kommun överlag upplevs som en attraktiv arbetsgivare men att det fortfarande finns förbättringsmöjligheter.

  • 153.
    Andersson, Anette
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Val av slöjdart: En kvalitativ studie av slöjdelevers val2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har jag undersökt vilka åsikter, normer och föreställningar sompåverkat högstadieelevernas val av slöjdart. Genom kvalitativa intervjuer medutvalda elever har jag fått intressanta svar på mina frågor. Slöjdvalen i högstadietsker oftast under grupptryck från klasskompisarna, där traditionsenliga val görsmed att flickor över lag valt textilslöjd och pojkar valt trä- och metallslöjd. Attslöjdämnet är roligt och att eleverna indirekt vill bli styrda i deras val av slöjdart,med något slöjdarbete som går snabbt samt lite roliga saker för att fågrundläggande kunskaper, samt att locka intresset till de olika slöjdarterna harkommit fram i min studie. Analysen av intervjudeltagarnas svar är att slöjdlärarnabör visa på olika slöjdalster för de olika bedömningsnivåerna med instruktioner itext och bild, för att slöjdprocessen ska bli tydlig och intressant.Miljön kan naturligtvis påverka slöjdvalen med den bullriga trä- ochmetallslöjdsal eller den lugnare miljön som är i textilslöjdsalen. Lärarna är föreleverna förebilder som har ett ansvar för slöjdelevernas uppfattning omslöjdarternas könskodning. Detta är av stor vikt som det krävs att jobba medgemensamt i kommunerna i landet för att eleverna ska få en likvärdig utbildning.

  • 154.
    Andersson, Ann-Catrine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Språkutvecklande arbetssätt: Hur lärare i arbetsmarknadsutbildning arbetar med elever som har ett annat förstaspråk än svenska2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att, undersöka vilka språkutvecklande undervisningsmetoder lärare på arbetsmarknadsutbildningar planerar för tillämpar för att elever med annat förstaspråk än svenska ska utveckla kunskaper i svenska parallellt med yrkesämnet. Fyra lärare på fyra olika arbetsmarknadsutbildningar har intervjuats. I undersökningen ställs frågor kring hur lärarna planerar och förbereder en språkutvecklande undervisning. Dessutom undersöks vilka språkutvecklande metoder läraren använder sig av i undervisningen. De språkutvecklande metoder som undersöks är kontextualisering av innehåll, elevernas tidigare erfarenheter och hur undervisningen varieras.

    Det finns en medvetenhet hos lärarna om svårigheter att lära på ett nytt språk. Då flera av lärarna säger sig vara låsta till ett givet studiematerial handlar planering och undervisning främst om att förenkla detta material för att underlätta elevernas förståelse. Elevernas tidigare erfarenheter har ingen stor betydelse i lärarnas planeringar och undervisning. Studiematerialet kontextualiseras främst genom bilder och filmer och lärarna varierar undervisningen främst mellan gemensamma aktiviteter och grupp- eller pararbeten. 

  • 155.
    Andersson, Annika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Khan-Stock, Cheryl
    Spotlight.
    Spotlight: Talking teaching2019Ingår i: Spotlight, Vol. 8, nr 8, s. 5-5Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 156.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Bedömning av barn på fritidshem2012Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 1, nr 9, s. 49-55Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 157.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Bedömningar i fritidshem?2013Ingår i: Fritidshemmets didaktik / [ed] Ann S Pihlgren, Studentlitteratur, 2013, s. 141-166Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 158.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Fritidspedagoger i skolans bedömningskultur: en (o)möjlig symbios?2014Ingår i: Symposiet Fritidshem - kunskap i gemenskap i backspegeln: En efterskrift / [ed] Ludvigsson & Falkner, 2014Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Föreläsningen baseras på resultaten från min avhandling: Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Den belyser hur fritidspedagogyrket påverkas av krav på olika bedömningar och förändrade arbetsvillkor. Vidare belyser den hur informella, situationsbundna och outtalade bedömningar är en bärande del i fritidspedagogers yrkesutövning och kan kopplas till fritidspedagogers kunskapsbas och traditionella yrkesidentitet.

  • 159.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Improving pupils´ language and literacy development - assets and obstacles in school-age educare center.2017Ingår i: Extended Education from an International Comparative Point of View, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 160.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Introducing assessment into Swedish leisure-time centres: pedagogues' attitudes and practices2010Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, Vol. 1, nr 3, s. 197-209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyses the findings of a survey exploring Swedish leisure-time pedagogues' experiences of assessment in school and leisure-time centres. It aims to boost knowledge of how assessment, as a prominent example of changed education governance, is entering the work of leisure-time pedagogues and how it is perceived by them. It is concluded that leisure-time pedagogues often assess the development of children’s social competencies, activities in their centre and the leisure-time pedagogues’ own contributions. Possible explanations of why these assessments are mainly based on informal observations without any documentation are discussed, as are the leisure-time pedagogues' ambiguous attitudes to them.

  • 161.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Leisure-time pedagogues in the culture of assessment and achievment: an (im)possible coexistence?2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents and discusses the results from a study about Swedish leisure-time pedagogues´ professional identity and how the identity changes as a consequence of altered governance and resulting new tasks. The empirical data in the study are generated through interviews with 23 leisure-time pedagogues, 8 school leaders, document analyses, and a survey among 105 leisure-time pedagogues. The analysis draws on profession theories perspective and Bourdieu's sociological theories with concepts like knowledge base, jurisdiction and discretion to understand what is central in the leisure-time pedagogues' profession. The results indicate dilemmas that the leisure-time pedagogues face related to far-going decentralisation, reduced resources, and closer links between leisure-time centres and schools. The possible clash between the more traditional work ethos of leisure-time pedagogues and the belonging to the culture of assessment and achievement discusses in the paper. The paper also presents and discusses that leisure-time pedagogues constantly conduct independent individual assessments that are mainly hidden. This has not been pointed out before but is linked to the leisure-time pedagogues' professional identity. Assess­ment as an accounting task has on the other hand been added in connection with the transfer to the educational sector and altered forms of governance. Leisure-time pedagogues are both ambivalent and critical to these demands for transparency and accountability. Even though the leisure-time pedagogues are subjected to increased control and expected to work more with assessments in different forms, and are forced to reduce their professional work in leisure-time centres, we cannot entirely talk about de-professionalization. Also features of professionalization and signs of reconfiguration of the profession are visible and the leisure-time pedagogues' professional identity can be understood in different ways. The differences that are found are related to the local governance of schools' organisation; to what extent the leisure-time pedagogues' work is placed in the compulsory school day; and how strong the leisure-time pedagogues' collective base is in the school unit.

  • 162.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer2013Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of how leisure-time pedagogues´ professional identity is changed as a consequence of altered governance and resulting new tasks. More specifically the study is oriented towards understanding how external demands for quality accounts, assessments and documentation in leisure-time centers and schools, affect leisure-time pedagogues´ practice of their profession and professional identity, and how the leisure-time pedagogues relate to these demands. The empirical data are generated through interviews with 23 leisure-time pedagogues, 8 school leaders, document analyses, and a survey among 105 leisure-time pedagogues. The analysis draws on profession theories perspective and concepts like knowledge base, jurisdiction and discretion to understand what is central in the leisure-time pedagogues’ profession and in what direction the profession is developing: de-professionalization, professionalization or re-configuration. Bourdieu´s sociological theories with concepts of field, capital and habitus are also used for understanding of the leisure-time pedagogues´ positions, actions, and explicit relations to other professional groups. The results indicate dilemmas that the leisure-time pedagogues face related to far-going decentralisation, introduction of new public management, reduced resources, and closer links between leisure-time centres and schools. Working with traditional methods creates problems and it becomes hard to balance the work between leisure-time centre and school. The thesis shows that leisure-time pedagogues constantly conduct independent individual assessments that are mainly hidden. This has not been pointed out before but is linked to the leisure-time pedagogues´ professional identity. Assess­ment as an accounting task has on the other hand been added in connection with the transfer to the educational sector and altered forms of governance. Leisure-time pedagogues are both ambivalent and critical to these demands for transparency and accountability. Even though the leisure-time pedagogues are subjected to increased control and expected to work more with assessments in different forms, and are forced to reduce their professional work in leisure-time centres, we cannot entirely talk about de-professionalization. Also features of professionalization and signs of reconfiguration of the profession are visible. The thesis illustrates that the profession of leisure-time pedagogue is being reshaped and that the leisure-time pedagogues’ professional identity can be understood in different ways. The thesis also illustrates how a core of traditional knowledge base stands out as central for most of the professionals in the various professional identities that are found. The differences that are found are related to the local governance of schools’ organisation; to what extent the leisure-time pedagogues’ work is placed in the compulsory school day; and how strong the leisure-time pedagogues’ collective base is in the school unit.

  • 163.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Playwork futures: play centred or child centred? The changing context in Sweden2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 164.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Recension av Barn i skola och fritidshem: en studie kring samverkan2000Ingår i: Tidskrift för lärarutbildning och forskning, ISSN 1404-7659, Vol. 7, nr 1, s. 75-79Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 165.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Self-awareness of leisure-time pedagogues: a quality factor?2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 166.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    The entrance of assessment into Swedish leisure-time centres: a pre-study2008Ingår i: Perspectives on European Educational Policy and Practice: Papers from the Erasmus Intensive Programme Summer School, Haapsalu, Estonia 16 to 28 August 2008 / [ed] Paul Garland, Sheffield Hallam University , 2008, s. 11-26Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents and discusses some findings from a preliminary study exploring Swedish leisure-time pedagogues' experiences of pupil assessment in leisure-time centres. One of the aims was to refine the research questions associated with an ongoing PhD-project. This project examines if and how external demands and internal expectations associated with assessment and quality of work influence such pedagogues' occupational identities and work.

  • 167.
    Andersson, Birgit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Vad händer med fritidspedagogyrket och fritidshemspedagogiken i Sverige?2014Ingår i: Barn, ISSN 0800-1669, nr 3, s. 61-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Fritidspedagoger lämnas ofta ensamma att utveckla strategier för att hantera och förhålla sig till strukturella förändringars inverkan på deras yrkesutövning. Föreliggande artikel baseras på en kvalitativ intervjustudie, och syftar till att undersöka och diskutera vad som sker med fritidspedagogers yrkesutveckling och fritidshemspedagogiken i efterdyningarna av de svenska fritidshemmens inlemmande i skolan och den decentraliseringsvåg och utbildningspolitik som dominerade årtiondena runt millenniumskiftet. Analyser och tolkningar görs med stöd av professionsteoretiska perspektiv samt med några begrepp ur Bourdieus sociologiska teori. Resultaten visar att utövandet av fritidshemspedagogiken och dess potential minskar i fritidshemmet och att fritidspedagogers yrkesroll i vissa avseenden stärks medan i andra undermineras. Detta kan relateras till den lokala styrningen på respektive skolenhet och till den styrka som finns hos den kollektiva basen på skolan.

  • 168.
    Andersson, Birgit
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Klerfelt, Anna
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Fritidshemspedagogisk forskning.
    Challenge or options for school-age educare: Swedish principals reflect on how to manage and dispense work for teachers toward work in educare centres given their competence in a practical/aesthetic subject2017Ingår i: The 45th Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA), 2017, 2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 169.
    Andersson, Camilla
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Häggström, Monica
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Läroboksbaserad eller lärobokslös matematikundervisning?: En inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar vid val av undervisningssätt2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar vid valet att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lärarstudenter och verksamma lärare som arbetar med matematikämnet. Matematik är ett aktuellt ämne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angående lärobokens vara eller icke vara i undervisningen. Frågeställningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, påverkar lärarnas val att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst. Hur påverkar nämnda faktorer arbetssättet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan läroboksbaserad och lärobokslös matematikundervisning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika lärare varav tre arbetar läroboksbaserat och tre lärobokslöst. Resultatet visar att likheterna är större än skillnaderna mellan dessa två arbetssätt då alla sex lärarna använder sig av läroböcker och laborativa material. Den stora skillnaden är användandets utgångspunkt.

  • 170.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning.
    Ferm, Catarina
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning.
    Döden som kunskap och verklig händelse i förskolan2005Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är dels att kritiskt granska, diskutera, analysera och beskriva förskollärares arbete med och erfarenhet av ämnet döden i undervisning. Vi vill veta hur förskollärare kan beröra begreppet död utan att ett dödsfall måste ha skett, döden som kunskap. Dessutom vill vi ta reda på hur förskollärare förbereder och hanterar ett eventuellt dödsfall, döden som verklig händelse. Frågeställningar vi kommer att utgå från är: 1) Tankar och kunskap om, samt känslor för döden, 2) Förmedling om döden, och 3) Förberedelse och hanterande av döden. För att få svar på detta har vi i vår metod valt att utgå från sökord såsom sorg, krishantering och döden i förskolan/skolan. Vidare utifrån detta, genomförde vi intervjuer med sju stycken förskollärare vid två olika förskolor. Våra resultat tyder på att ämnet döden är ett svårt och tabubelagt ämne att beröra och att integrera i förskolan. Ämnet är inget som medvetet förekommer i verksamheten, utan det tas endast upp när barnen är intresserade och frågar om döden. Slutsatsen av detta är att förskollärarna i vår studie saknar kunskap om hur de kan tänka och se möjligheterna i hur de kan integrera döden som ett ämne i förskolan. Men förskollärarna känner däremot att de kan förlita sig på sina egna känslor och erfarenheter om de blir tvingade att förbereda och hantera ett eventuellt dödsfall.

  • 171.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Framgångsfaktorer för formativ bedömning2016Ingår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, Vol. 43, nr 1, s. 43-48, artikel-id 43Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men … Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel visar att elevernas lärande påverkas när lärare låter bedömningar ligga till grund för förändringar av undervisningen. Hur påverkas elevernas lärande då? Jo, de lär sig – mer och bättre.

  • 172.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Professional development in formative assessment: effects on teacher classroom practice and student achievement2015Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The potential of formative assessment, evident in several research reviews, has raised the interest in many countries to invest in reform initiatives to develop its use. However, implementation of formative assessment is not straightforward and there is a lack of knowledge about how to design appropriate professional development. The intervention study presented in this thesis aimed to see if a random selection of teachers, participating in a professional development program with many contact hours and substantial support of an expert, implemented formative assessment in a way that increased their students’ learning in mathematics. It also aimed to examine the reasons for the teachers’ changes in their classroom practice.

    The twenty-two year 4 teachers attended a professional development program in formative assessment in mathematics. A mixed methods approach used classroom observations, teacher interviews, questionnaire surveys and student mathematics tests to investigate the effects on teacher classroom practice and student achievement.

    It was found that the teachers trained in formative assessment built on their previous formative classroom practice and added new formative assessment activities into their mathematics classroom practice to a level that had significant impact on student achievement in mathematics (p = .036, d = .66). The teachers developed their formative assessment practice in three dimensions: key processes in teaching and learning, agents in the classroom, and the length of the formative assessment cycle.

    The reasons for teachers ́ implementation of new formative assessment activities were well explained by the expectancy-value theory of achievement motivation. Important aspects of the professional development program were: (1) A formative and process-oriented character; (2) Activities directly useable in classrooms; (3) Experience of using formative assessment activities; (4) Connection between theory and practice; (5) Time; and (6) Knowledgeable support.

    The thesis shows that it was possible to provide sufficient support to a random selection of teachers for them to develop their formative assessment practice in a way that improved student achievement. However, this thesis also indicates that it can be expected that teachers would need substantial time and support to achieve such developments in their classroom practice.

  • 173.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The characteristics of formative assessment that enhance student achievement in mathematics2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 174.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The impact of a teacher professional development program in formative assessment on teachers practice and student achievement.2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 175.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Boström, Erika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Formative assessment in Swedish mathematics classroom practice2015Ingår i: CERME9 : proceedings of the Ninth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education / [ed] Kondrad Krainer & Naďa Vondrov, Prague: Charles University , 2015, s. 3167-3168Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Using formative assessment has woken interest in many countries because of the potential effect on student achievement. To investigate Swedish teachers' use of formative assessment in mathematics, this study used classroom observations and teacher interviews of 38 mathematics teachers. The teachers used formative assessment, but additional formative activities could support teachers to better take advantage of the potential in using formative assessment

  • 176.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Boström, Erika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Formative assessment in Swedish mathematics classroom practice2017Ingår i: Nordisk matematikkdidaktikk, NOMAD: [Nordic Studies in Mathematics Education], ISSN 1104-2176, Vol. 22, nr 1, s. 5-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research shows that substantial learning gains are possible through the use of formative assessment. However, little is known about Swedish mathematics teachers’ use of formative assessment, and thus about the possible value of professional development programmes. This study uses teacher interviews and classroom observations to examine the classroom practice of 38 randomly selected primary and secondary school teachers in a mid-sized Swedish municipality. A framework of formative assessment comprising one big idea and five Key strategies structured the analysis. The study identifies characteristics of current formative assessment practices. The results show that the teachers do use a variety of formative assessment activities, but also that there is much room for development towards a more effective formative classroom practice. 

  • 177.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Characteristics of improved formative assessment practice2017Ingår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, nr 2, s. 104-122Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An earlier study showed that the changes in teachers’ classroom practice, after participation in a professional development program in formative assessment, significantly improved student achievement in mathematics. The teachers in that study were a random selection of Year 4 teachers in a Swedish mid-sized municipality. In the present study, we analyse and describe the characteristics of these changes in classroom practice, which were based on a combination of various strategies for formative assessment. Data were collected through teacher interviews and classroom observations. The teachers implemented many new activities that strengthened a formative classroom practice based on identifying student learning needs and modifying the teaching and learning accordingly. The characteristics of the changes the teachers made reveal the complexity of this formative assessment practice and why such developments of practice are likely to require major changes in most teachers’ practices. We also discuss how such changes in practice afford new learning opportunities.

  • 178.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Reasons for teachers' successful development of a formative assessment practice through professional development: a motivation perspective2018Ingår i: Assessment in education: Principles, Policy & Practice, ISSN 0969-594X, E-ISSN 1465-329X, Vol. 25, nr 6, s. 576-597Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Formative assessment has been shown to have the potential to significantly enhance student achievement, but a strong research base about how to support teachers to implement such a practice is lacking. This is particularly so for a conceptualisation of formative assessment as a unity of integrated formative assessment strategies. The aim of this study is to investigate why the mathematics teachers who participated in a successful professional development programme in formative assessment developed their formative classroom practice to such an extent that it had a significant impact on student achievement. An analysis of data from teacher questionnaires and interviews shows that the teachers' actions can be explained by expectancy-value theory of achievement motivation. Characteristics of the professional development programme that the teachers experienced as important for their development of a formative classroom practice are identified, and the characteristics' affordances for the development of the teachers' expectancy and value beliefs are discussed.

  • 179.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    The impact of formative assessment on student achievement: a study of the effects of changes in classroom practice after a comprehensive professional development programme2017Ingår i: Learning and instruction, ISSN 0959-4752, E-ISSN 1873-3263, Vol. 49, s. 92-102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A random sample of 22 Year 4 teachers in mathematics from a middle-sized Swedish municipality participated in a teacher professional development programme in formative assessment. The content ofthe programme was formative assessment conceptualised as a unity of different, integrated strategies.The study examines the effects on student achievement of the changes in the teachers’ formative classroom practice that followed the professional development input. Results show that, after controlling for pretest scores, the classes in the intervention group significantly out performed the classes in thecontrol group in a posttest administered one school year after the end of the programme (p = 0.036, d = 0.66). The study contributes to the understanding of under-studied areas of the impact of professional development in formative assessment, and the impact of teacher practice based on formative assessment conceptualised as a unity of different formative assessment strategies.

  • 180.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Vingsle, Charlotta
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    The impact of a teacher professional development program in formative assessment on teachers’ practice2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 181.
    Andersson, Christina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Edvards, Madeleine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    VID VÄGLEDNING PÅ EN SNÄV MARKNAD?: En kvalitativ studie om grundskolans studie- och yrkesvägledning i två landsbygdskommuner2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I styrdokumenten för studie- och yrkesvägledning står att läsa att elever behöver utveckla valkompetens för att kunna göra väl underbyggda val och att ansvaret för detta inte bara ligger på studie- och yrkesvägledare, utan även andra yrkesgrupper inom skolan. Syftet med denna studie är att undersöka genomförandet och betydelsen av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, inom skolan i två landsbygdskommuner i mellersta Sverige. Arbetet fokuserar på innebörden av vid vägledning via uttrycket “hela skolans ansvar” utifrånpolitikernas, rektorernas samt lärarnas perspektiv. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie i form av intervjuer med politiker, rektorer och lärare. Resultatet visar att ingen av yrkesgrupperna är bekanta med begreppet vid vägledning. Vidare tenderar såväl politiker som rektorer och lärare förknippa studie- och yrkesvägledning med den verksamma studie- och yrkesvägledaren. En slutsats är att studie- och yrkesvägledning fortfarande inte är hela skolans ansvar, trots tydliga styrdokument kring detta.

  • 182.
    Andersson, Elenor
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Magnusson, Melina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Intern och Extern Rekrytering av Ledare.: Vilken inverkan har ledarskapet och organisationskulturen på varandra?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att förstå hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tänkas påverka organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tänkas påverka ledarna. Studien genomfördes på Peab där sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Medarbetarna som deltog i studien menar att organisationskulturen inte har förändrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsätts internt eller externt. Således verkar valet av rekryteringsform varken påverka kulturen på Peab i en positiv eller negativ bemärkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nämligen att denna typ av rekrytering medför ”nytänk” till organisationen. Medarbetarna ansåg emellertid att den främsta nackdelen med extern rekrytering var att dessa ledare saknar rutin och arbetslivserfarenhet. Detta kan tolkas i förhållande till intern rekrytering där både medarbetarna och arbetsledarna ansåg att den främsta fördelen är att dessa ledare är sakkunniga och har erfarenhet, samt att ledarna förstår sig på den rådande kulturen. Det framkom ingen specifik nackdel angående intern rekrytering, både medarbetarna och arbetsledarna hade splittrade svar. En av våra slutsatser är att Peab har en bra fördelning mellan intern och extern rekrytering eftersom företaget både tar tillvara på den kompetens som finns inom företaget samt skapar förutsättningar för utveckling då individer med nya värderingar och kompetenser kommer in utifrån.

  • 183.
    Andersson, Elif
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Flerspråkiga barn i förskolan: Hur stimuleras flerspråkiga barns språkutveckling av pedagoger?2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att fördjupa och utveckla kunskapen om hur förskollärare kan uppmuntra och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling både beträffande det svenskaspråket och modersmålet. Forskningsfrågor var: Hur arbetar förskollärare för att uppmuntra och stimulera språkutvecklingen hos flerspråkiga barn, både beträffande det svenska språket samt modersmålet? Vilket förhållningssätt/arbetssätt har förskollärare, när det gäller arbetet med barn som har ett annat modersmål än svenska? Hur används de olika metoderna och stödmaterial som finns, beträffande arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer. Intervjuerna med fem förskollärare vid fyra olika förskolor i norra Sverige genomfördes. Det sammanställda resultatet visade att flerspråkiga barn saknar modersmålsstöd och modersmålsundervisning i förskolan. Istället får barnen mer stöd att utveckla det svenska språket. Vidare visar studien att förskollärares förhållningssätt och bemötande har stor betydelse för att kunna skapa en bra språkutveckling för de flerspråkiga barnen i förskolan.

  • 184.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ersholt, Frida
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Undervisning i flerspråkigt klassrum: En kvalitativ studie kring hur lärare undervisar svenska i en flerspråkig klass2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att andraspråkselever har ökat i klassrummen den senaste tiden. Detta sätter press pålärarna, då de måste ge alla elever lika möjligheter till en bra utbildning.Det här är en kvalitativ studie med fokus på att undersöka hur lärare undervisar inom ämnet svenska i enflerspråkig klass. Vi intervjuade samt observerade fyra lärare från två olika skolor. Vi samtalade även medtvå specialpedagoger från samma skolor.Resultaten visade att de vanligaste undervisningsmetoderna var bildstöd och kroppsspråk. Dessa metoderanvändes av alla lärarna i vår studie för att inkludera andraspråkseleverna sociokulturellt samtkunskapsmässigt. Vår studie visade även att lärarna försöker inkludera andraspråkelever i undervisningen,men att det kan uppstå språkliga svårigheter.Slutligen föreslås olika typer av material samt annat stöd som kan gynnas både för lärarna ochandraspråkelever.

  • 185.
    Andersson, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Betydelsen av alternativa verktyg i ett skolpedagogiskt sammamhang: Specialpedagogers, speciallärares och Skoldatatekets arbete med alternativa verktyg, samt upplevelser av samarbetet dem emellan2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen är inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter ligger till grund. Denna studie utgår från två övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i skolan använder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut. I studiens bakgrund nämns bland annat olika begreppsdefinitioner och förklaring av kommunövergripande Skoldatatek. I studiens kapitel om tidigare forskning berörs it-användning i skolan och undersökningen vilar på sociokulturell teori. Studien utgår från kvalitativ och hermeneutisk metod. Undersökningens resultat visar bland annat att grunduppfattningen är att man ställer sig positiv till it-området, men att det finns krav på goda it-kompetenser hos både specialpedagoger och speciallärare. Tidsbrist är vanligt förekommande hos dessa, vilket medför begränsade möjligheter att utveckla it-kompetenser. It och alternativa verktyg ses som en nödvändighet för att bland annat nå kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Samtliga uttrycker en önskan att alla elever på skolorna skall få egna bärbara datorer för att verktygen skall uppfattas mer naturliga av elever. På sikt efterfrågas smidigare tekniska lösningar såsom läsplattor.

  • 186.
    Andersson, Erik
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
    Lundström, Emmalo
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen.
    Teater i Undervisningen: fyra TIU-program ur ett sociokulturellt perspektiv2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [en]

    De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lärande går till. TIU är en metod som syftar till lärande och därför tittar vi i denna undersökning på vad de sociokulturella teorierna säger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie är hämtat från eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskällorna medförde att materialet ursprungligen såg ut på olika sätt, men det har bearbetats för att få en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrån Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lärande, samt Vygotskijs teori om ”den närmaste utvecklingszonen”. Dysthes punkter är:

    1. Lärande är situerat.

    2. Lärande är huvudsakligen socialt.

    3. Lärande är distribuerat.

    4. Lärande är medierat.

    5. Språket är grundläggande i läroprocesserna.

    6. Lärande är deltagande i en praxisgemenskap.

    De slutsatser vi drar är att de fyra TIU-programmen harmonierar rätt väl med de sociokulturella teorierna om lärande. Den starkaste länken är punkten om att lärande är distribuerat. TIU-programmen ger eleverna möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter om ämnet som behandlas. Den svagaste länken är att TIU-programmen kan ha svårt att anpassa sig efter elevernas olikheter och individuella behov.

  • 187.
    Andersson, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Berglund, Linnea
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Det pedagogiska arbetet kring barn med rörelsehinder i förskolan: En studie om integreringen av barn med rörelsehinder i förskolans verksamhet2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas. Resultatet redovisas tillsammans med analys och delas upp i teman kring frågeställningarna. I resultatdelen framgår det att samtliga informanter anser att barn med rörelsehinder ska integreras i förskolans verksamhet. Svaren som gavs under intervjuerna liknar varandra till stor del när det gäller hur planeringen av verksamheten ser ut och vilka resurser som finns att erhålla. Slutdiskussionen jämför informanterna, tidigare forskning och författarnas synpunkter.

  • 188. Andersson, Eva
    et al.
    Laginder, Ann-Marie
    Landström, Inger
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Möjligheter och dilemman: om folkbildning på distans2007Ingår i: Årsbok om folkbildning: Forskning och utveckling 2006, Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning , 2007, s. 202-221Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 189. Andersson, Eva
    et al.
    Laginder, Ann-Marie
    Landström, Inger
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Larsson, Staffan
    Distans, IKT, folkbildning och vardag (Folklikt)2006Ingår i: Mimers årliga forskarkonferens,2006, 2006Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 190. Andersson, Eva
    et al.
    Laginder, Ann-Marie
    Landström, Inger
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Larsson, Staffan
    Learning at a distance: between studies and everyday life2005Ingår i: Adult Education - Liberty, Fraternity, Equality,2005, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 191. Andersson, Eva
    et al.
    Laginder, Ann-Marie
    Landström, Inger
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Larsson, Staffan
    Learning at distance within popular adult education: Where is the context?2007Ingår i: Adult education - liberty, fraternity, equality?: Nordic views on lifelong learning. / [ed] Risto Rinne, Anja Heikkinen och Petri Salo, Helsinki: Finnish Educational Research Association , 2007, s. 359-377Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 192. Andersson, Eva
    et al.
    Landström, Inger
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Laginder, Ann-Marie
    Learning and everyday life - crossing boundaries: the significance of popular adult education at distance2007Ingår i: ESREA European research conference,2007, Sevilla, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 193. Andersson, Eva
    et al.
    Landström, Inger
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Laginder, Ann-Marie
    Lärande och vardag: Om gränsöverskridande i folkbildning på distans2006Ingår i: Lärande, IKT och samhällsomvandling: Två rapporter om folkbildning på distans, Stockholm: Folkbildningsrådet , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 194.
    Andersson, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Melin, Marie
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Pedagogernas upplevelser av extra anpassningar i undervisningen: -för elever med läs-och skrivsvårigheter/dyslexi.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    This work examines teachers’ experiences of teaching students with reading and writing difficulties / dyslexia in a regular class-room setting. The questions were: General experiences of the needs of additional adjustments in teaching. How additional adjustments strengthen classroom teaching. Experiences of the implementation of digital teaching tools in teaching and reflections regarding additional adjustments in relation to the control documents? A research design with semi-structured interviews with a phenomenological approach was chosen. Ten teachers from six different schools participated in the interviews. Some general patterns occurred in the interviews. The participating teachers generally identified students’ need of extra support by observing their degree of participation in different instructional activities in the classroom. The participating teachers found implementation of digital tools difficult because of their own lack of knowledge as well as technical issues regarding the capacity of the network at the school and computer problems. The teachers were well aware of the overall goal in the curriculum about giving all students equal opportunities to reach the goals in the curriculum. However, the teachers’ knowledge about policies and guidelines in relation to how to implement and evaluate instructional adjustments were scarce.   

  • 195.
    Andersson, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Högskolestudenters syn på högskoleprovet och strategier för att antas till högre utbildning2005Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, nr 2, s. 81-98Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Utifrån en rad perspektiv är det angeläget att antagningssystemet och de instrument som används för urval till högre utbildning har legitimitet hos systemets avnämare. Den undersökning som redovisas har genomförts inom ramen för VALUTAprojektet (Validering av den högre utbildningens antagningssystem). Syftet är att belysa antagningssystemets konsekvenser ur ett avnämarperspektiv genom att undersöka hur olika grupper av högskolestudenter ser på högskoleprovets relevans som urvalsprov samt om de studerande använt sig av strategier, i form av upprepat provdeltagande och komplettering av gymnasiebetyg. Huvudresultaten visar, oberoende av utbildning, kön och social bakgrund, att det delprov som anses vara det mest relevanta är LÄS medan det minst relevanta delprovet är ORD. Vidare att de studerande genomfört och upprepat högskoleprovet samt kompletterat sina gymnasiebetyg, men att dessa strategier använts på olika sätt av olika studerandegrupper vilket är relaterat till utbildning, kön och social bakgrund.

  • 196.
    Andersson, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Who is a successful student from the perspective of university teachers in two departments?2003Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, ISSN 0031-3831, Vol. 47, nr 5, s. 543-559Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 197.
    Andersson, Ewa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Grysell, Tomas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Nöjd, klar och duktig: Studenter på fem utbildningar om studieframgång2002Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis addresses the significance of the concept of study success in higher education from the perspective of students at five university programs; Business Administration and Economics, Engineering Physics, Medical Education, Social Work and Teacher Education for Upper Secondary Level. The thesis is based on data from three studies conducted between, spring 1993 and autumn 1996. A questionnaire was distributed to all the students enrolled in autumn 1992 to the five programs, regarding students' paths to the university, how they perceived their university studies, and their plans for the future. Fifty-nine of the students were then selected from the five university programs and interviewed on two different occasions. The first interview, conducted mainly during the autumn term of 1993, focused on the respondent's path to the university studies and on different aspects of their lives as students. For a majority of the students, the second interview was conducted about one year later. This interview focused on how the students perceived study success: what was considered to be a good study result, and the characteristics of successful and unsuccessful students. The students were also asked to describe an occasion when they felt successful and unsuccessful, respectively. The results indicate that there is little congruence between the students' perception of study success and that expressed in many public reforms and policies in Sweden. Furthermore, there are both similarities and differences in students' views across the programs. The students at the five programs seemed to relate study success mainly to aspects of Achievement, Process/Strategy, and Comprehension, while aspects related to Personal Growth or Future/Occupation were rarely mentioned. When comparing students' views in the five university programs, the results indicate that an Achievement oriented view dominated among the students in Business Administration and Economics, and Engineering Physics. The students in Engineering Physics and Social Work were more oriented towards Process or Strategy aspects of study success than the students in the other programs. Personal Growth was emphasised as an important aspect only by the Social Work students. Furthermore, students in Social Work and Medical Education were more oriented towards Comprehension than the others. The students in Medical Education and Teacher Education related study success to Future/Occupation to a higher degree that the others. The views on study success seem mainly to be related to aspects in the learning environment, in particular the way the university studies are organised, the examination and grading system, and the contact with the profession. Different recruitment patterns, and the impact of upper secondary education may also be of importance. Influences from the students' prior experiences and their life outside their studies cannot be excluded. Furthermore, the results indicate gender differences. The women seem to view study success in terms of Comprehension, while the men are more oriented towards Achievement. An additional analysis within the categories indicated that the male students seemed to be more self-confident and self-reliant while the female students expressed a more pessimistic view. Furthermore, while the male students view an unsuccessful student only in relation to the individual in question, the female students' view involved the negative consequences of the student's behaviour for other people.

  • 198.
    Andersson Fernold, Lena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Reggio Emilias filosofi: en inspirationskälla2011Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöker jag om Reggio Emilia filosofin utgör en inspirationskälla bland pedagoger på svenska traditionella förskolor. I en jämförande textanalys mellan förskolans läroplan och Reggio Emilias filosofi framkom att förskolans läroplan är inspirerad av denna filosofi, bland annat genom införandet av pedagogisk dokumentation. Jag har intervjuat fyra pedagoger från fyra olika förskolor där inspirationen av denna filosofi har varit av olika grad. Intervjuerna är gjorda i två mellanstora städer, de tre första i Norrland och den fjärde i östra Mellansverige. Samtliga förskolor står i kontakt med ett utvecklingscenter för förskola som i sig inspireras av filosofin från Reggio Emilia. Dessa center erbjuder bland annat fortbildningskurser till kommunens pedagoger. I intervjuerna berättar pedagogerna om sitt förhållningssätt och sin syn på förskolans läroplan utifrån verksamheten och/eller Reggio Emilias filosofi. Min slutsatts är att oavsett hur uttalad inspirationen av filosofin var, hade förskollärarna i stort samma förhållningssätt och barnsyn. Samtliga hade sett över förskolans miljö och anpassat den efter barnens förmågor samt såg pedagogisk dokumentation som ett viktigt verktyg i arbetet med barnens läroprocess och för verksamhetens utveckling. Läroplanens inspiration av filosofin kan vara en av anledningarna till att pedagogernas förhållnings- och arbetssätt är likartade oavsett hur mycket de ansåg sig inspireras av filosofin och vilken kommun verksamheten låg i.

  • 199.
    Andersson, Filip
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Karlsson, Niklas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Testeffekten och dess relation till arbetsminne, ‘need for cognition’ och grit2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning i kognitiv psykologi har påvisat att testbaserad inlärning genererar bättre hågkomst jämfört med att läsa om ett inlärningsmaterial. Detta fenomen kallas för testeffekten. Denna studie undersökte skillnader i hågkomst mellan testbaserad inlärning och repeterad läsning för olika tidsintervall, samt huruvida individuella variationer avseende arbetsminneskapacitet och personlighetsdragen ‘need for cognition’ och grit relaterar till testeffekten. 182 svenska gymnasieelever deltog i studien. Materialet som användes för att mäta testeffekten var 60 swahili-svenska ordpar. Varje deltagare exponerades för hälften av ordparen genom testbaserad inlärning, och den andra hälften genom repeterad läsning. Tre hågkomsttest utfördes (direkt efter inlärning, en vecka efter och fyra veckor efter) med både ordpar som inte hade testats tidigare (unika ordpar) och ordpar som var med i föregående hågkomsttest (som tillsammans med de unika ordparen utgör ackumulerade ordpar). Resultaten uppvisade en signifikant testeffekt vid samtliga hågkomsttest för både unika och ackumulerade ordpar. En regressionsanalys visade att arbetsminneskapacitet, ‘need for cognition’ och grit, varken var för sig eller tillsammans, hade någon signifikant inverkan på testeffektens magnitud. Resultaten indikerar att testeffekten är robust för olika tidsintervall, samt att den är likvärdigt fördelaktig för personer som skiljer sig åt avseende arbetsminneskapacitet, ‘need for cognition’ och grit, som har visats påverka inlärning i flera andra sammanhang. Dessa resultat adderar till den växande mängd vetenskapliga belägg som talar för testeffektens effektivitet och lämplighet som inlärningsmetod.

  • 200.
    Andersson, Freddie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    "Hur tillämpar du feedback?": En studie av biologilärares feedbackanvändning, och dess påverkan på arbetsbelastning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I sin yrkesroll använder lärare strategier för att hjälpa elevernas lärande framåt, varav en av dessa är feedback. Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur och när lärare jobbar med feedback, samt att undersöka hur denna feedback används i förhållande till lärarnas arbetsbelastning. Ett urval gymnasielärares utsagor kring feedback har sammanställts i olika beskrivningskategorier, med hjälp av en fenomenografisk analysmetod, där tolkningen av lärarnas upplevelser står i fokus. Resultaten visar att många lärare föredrar snabba och tidsbesparande sätt att ge feedback på, eftersom det finns en upplevd tidsbrist bland lärarna, både i utformning och tid till att ge feedback. Den upplevda tidsbristen gör sig till känna främst i samband med stora elevgrupper, och därmed uttrycker sig många lärare att de inte hinner med att ge (den) feedback i den utsträckning som de skulle vilja. Slutligen adresseras förslag på lösningar som kan avhjälpa lärares tidsproblematik kring feedback.

1234567 151 - 200 av 6314
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf