umu.sePublications
Change search
Refine search result
2345678 201 - 250 of 381
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Kottorp, Anders
    et al.
    Department of Handicaps, University Hospital, Umeå, Sweden .
    Bernspång, Birgitta
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Fisher, Anne G.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation. Department of Occupational Therapy, Colorado State University. Fort Collins, Colorado.
    Bryze, Kim A.
    University of Ilinois at Chicago, Hospital and Clinics, Chicago, Illinois, USA.
    IADL Ability Measured with the AMPS: relation to two Classification Systems of Mental Retardation1995In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 2, no 3/4, p. 121-128Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to examine the relationship between the Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) and two types of assessment of level of mental retardation. The subjects were 22 adults from the United States and 39 adults from Sweden, all diagnosed with mental retardation. The subjects in each group were divided into three subgroups according to their level of mental retardation. The level of mental retardation was determined according to established criteria used in each country. They were then assessed using the AMPS to evaluate motor and process (organizational and adaptive) skills necessary for competent IADL task performance. The results showed that different methods of determining the level of mental retardation showed patterns similar to motor and process skills. The correlations were strongest between the Swedish method of assessing level of mental retardation and the AMPS. The correlations were stronger between level of mental retardation and process skills in both the Swedish and US groups. The results indicate a relationship between level of mental retardation and IADL ability, despite differences in assessments of level of mental retardation. The study recommends the use of the AMPS as a valid and sensitive instrument of IADL ability in the development of intervention strategies in occupational therapy for persons with mental retardation. Further studies with the AMPS are suggested in order to evaluate IADL skills in this population.

  • 202.
    Kottorp, Anders
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Hällgren, Monica
    Disability Services, Lycksele, Sweden.
    Bernspång, Birgitta
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Fisher, Anne G.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation. Department of Occupational Therapy, Colorado State University, Fort Collins, United States.
    Client-Centred Occupational Therapy for Persons with Mental Retardation: Implementation of an Intervention Programme in Activities of Daily Living Tasks2003In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 10, no 2, p. 51-60Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to implement a single-case design to evaluate the outcomes of a specified occupational therapy intervention programme. The intervention programme was based on a client-centred top-down approach and followed the Occupational Therapy Intervention Process Model. The interventions included both restorative and adaptive strategies to improve performance of the activities of daily living (ADL) tasks the participants defined as relevant and meaningful. Three women with moderate mental retardation living alone in apartments with support from professionals were included in the study. The Assessment of Motor and Process Skills was used to evaluate for changes in ADL motor and ADL process ability. The Assessment of Awareness of Disability was used to evaluate changes in the client’s awareness of disability. The results showed improvements for all participants but patterns of changes were different between the participants and the outcome variables. ADL process ability was the only outcome variable that improved in all participants. The results are discussed in relation to the design used for evaluating intervention efficacy. Future improvements in the process of evaluating occupational therapy interventions are suggested.

  • 203.
    Krasniqi, Arbnor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Rostam, Armand
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta inom skolan: En kvalitativ studie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ökningen av antalet verksamma arbetsterapeuter inom skolverksamheten i Sverige har ökat jämfört med tidigare år, dock är det fortfarande få kommuner som erbjuder arbetsterapeutiska insatser inom skolan. Arbetsterapeuten med sin kompetens i skolan kan bidra med stödjande insatser för att öka elevens delaktighet i aktivitet. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i skolan. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med legitimerade arbetsterapeuter som är verksamma inom skolan. En kvalitativ innehållsanalys utfördes vid analysering av intervjuerna. I resultatet framkom det att arbetsterapeuterna kan förbättra elevens skolmiljö och underlätta skolpersonalens arbete. Det framgick att samarbetet med elever, vårdnadshavare och skolpersonal fungerade oftast väldigt bra. Arbetsterapeutiska bedömningsinstrument användes för att undersöka bland annat den fysiska och sociala tillgängligheten i klassrummet. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att samtliga arbetsterapeuter upplevde att deras insatser underlättar för eleverna att nå kunskapskraven. Slutligen tycker författarna att arbetsterapeutens roll bör vara lika självklar som exempelvis sjuksköterskans roll på skolan.

  • 204.
    Kronqvist, Jessica
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Markström, Ingrid
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    IPS - en väg mot arbete: Vad som påverkar arbetsrehabiliteringen utifrån IPS-coachers perspektiv2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Personer med psykiskt funktionshinder ärden persongrupp som statistiskt sett har minst chans att komma ut i arbete. Enarbetsrehabiliteringsmetod som enligt internationell forskning visat sig varaden mest effektiva för dessa personer är Individual Placement and Support(IPS), men kunskap om hur metoden fungerar i Sverige är ännu bristfällig.Syftet var att belysa IPS-coachers uppfattning om vad som påverkat arbetsrehabiliteringenför klienter med psykiskt funktionshinder inom två IPS-program i norraSverige.  Metoden som användes var attanalysera åtta IPS-coachers dokumentation kring 65 klientersarbetsrehabilitering under totalt två år med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Ett övergripande tema kunde skapas ”Motivation och förmåga att se värdet av IPS möjliggör en fungerandearbetsrehabilitering”, som bestod av de fyra huvudkategorierna: ”Klientcentrerat arbetssätt för att skapa ochupprätthålla klientens motivation, ”Klientens hälsa, livssituation ochstrategier för konstruktiv anpassning”, ”Betingelser för lämplig arbetsplats” och ”Spelregler i samarbetet”. Upprätthållandetav motivation visade sig vara mycket komplext då det påverkas av så mångaaspekter och för personer med psykiskt funktionshinder kan det vara extrasvårt. En slutsats är att metoden IPS och arbetsterapi delar flera centralavärderingar. Framför allt att meningsfull aktivitet påverkar människans hälsaoch bidrar till utveckling, men också att ett klientcentrerat arbetssättmöjliggör skapandet av flexibla strategier som fungerar för den enskildeklienten i det sammanhang där han eller hon ska utföra sina aktiviteter.

  • 205.
    Lagunoff, Cecilia
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lundin, Karolina
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Anhörigas perspektiv på hemrehabilitering efter stroke2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stroke är en av Sveriges större folksjukdomar och den sjukdom som genererar flest vårddagar på sjukhus. Tidig utskrivning där patienterna istället erbjuds hemrehabilitering har blivit allt vanligare. Anhörigas vardag påverkas därmed också. Tidigare forskning visar att anhöriga har fått sätta sina egna aktiviteter samt känslomässiga behov åt sidan för att stötta sin partner. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga till personer som drabbats av stroke upplever situationen i hemmet i samband med hemrehabilitering. Fyra anhöriga, varav tre kvinnor och en man i åldrarna 48 - 72 intervjuades. Materialet analyserades via kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer det att anhöriga upplever en förändrad situation i hemmet i och med hemrehabilitering. De får ta mer ansvar i hemmet eftersom de även får ta den del som sin partner annars brukade göra och upplever sig inte ha samma möjligheter till spontanitet och fritid som förut. Överlag upplever de hemrehabilitering mycket positivt med kompetent team som bidrar till nya idéer i vardagen både för den drabbade och som anhörig. De får stort stöd av rehabiliteringsteamet men de skulle behöva mer support när det exempelvis gäller samliv liksom den ekonomiska delen. Slutsatsen är att anhöriga upplever en omställning i livet när de måste ta större ansvar i en förändrad vardag och att de får minskad fritid till egna intressen.

  • 206.
    Larsson, Cecilia
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Upplevelser av tyngdtäcke vid allvarlig psykisk ohälsa – en kvalitativ intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: The request and prescription of weighted blankets has been more common in relation to sleep disorder and anxiety for persons with severe mental illness. The evidence is stated inadequately and the Swedish agency for health technology assessment and assessment of social service (SBU) has noted a lack of knowledge related to weighted blanket as an intervention.                                                  Aim: The aim of this study was to highlight experiences of individuals with severe mental illness with sleep disorder with or without anxiety, regarding their use of weighted blankets.                                                                                                            Method: Semi structured interviews were conducted with eight adults with severe mental illness who were outpatients in specialized psychiatry. Data was analyzed with qualitative content analysis.                                                                               Findings: The main theme “Supportive for myindividual occupational balance” emerged from three identified categories. These were “A support to become restful”, “A support for recovery and occupational performance” and “A complement to everyday life”. The weighted blanket was described as a support for occupational balance through sleep and rest, which was described as crucial for maintaining an individual occupational balance. Sleep and rest was described as a central and prioritized activity for everyday life. The weight blanket was a tangible technical device that reduced physical and mental anxiety, which in turn improved sleep, and increased activity during the day.                                                                           Conclusion: Weighted blanket can provide support for conquering and establishing individual activity balance in long term sleep disturbance and anxiety that adversely affects people with hetrogeneous symptomatology and severe mental illness. Further research is needed to provide in-depth knowledge of sensory process patterns in relation to deep-touch stimulation devices.

  • 207.
    Larsson, Ellinor
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Promoting social activities and participation among seniors: exploring and evaluating social and Internet-based occupational therapy interventions2016Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Introduction

    The use of technology and Internet-based activities (IBAs) is increasing in society. However, seniors with limited experiences with the Internet can experience restricted participation in meaningful activities that are dependent on the Internet. Also, social transitions during aging might lead to reduced social activities and social contacts and to increased experiences of loneliness, all of which might have negative health implications. Therefore, there is a need to advance the knowledge of how occupational therapists can support seniors’ use of IBAs and create opportunities for social contacts and social activities during aging.

    Aim

    The overall aim of this thesis is to increase the knowledge of how Internet-based activities influence seniors’ participation in society, how seniors experience and are influenced by support from a social Internet-based occupational therapy intervention, and how different aspects of this intervention can contribute to healthy ageing.

    Methods

    In study I, seniors’ experiences of IBAs were explored and described through interviews with 10 seniors (66–82 years old) that were analyzed with the constant comparative method. In study II, a multiple case study with five seniors (65–85 years old) was used to explore the design of an Internet-based occupational therapy social intervention program and how it influenced social activities and social contacts among the participants. The qualitative and quantitative data from multiple sources were analyzed by pattern matching. In study III, an explorative randomized crossover study with an AB/BA design was conducted with 30 seniors (61–89 years old) who were vulnerable to loneliness and who participated in the intervention program. The quantitative data were analyzed with parametric and non-parametric statistics. In study IV, a qualitative interview study was conducted to collect the experiences of 15 seniors (66–87 years old) from the previous intervention process in study III. The interviews were analyzed with the constant comparative method. All participants in studies I–IV were community-dwelling, retired seniors without home-care services.

     

    Results

    Complex interactions of different aspects influence seniors’ possibilities and preferences for taking part in IBAs. The performance of IBAs yielded different experiences of participation in society (study I). The initial explorative results indicated that the client-centered and individually adapted intervention program supports participation in social IBAs (SIBAs) and other social contexts (study II). After participation in the intervention program, the experiences of loneliness significantly decreased, and satisfaction with social contacts on the Internet increased for one group (study III). If an individual’s requirements are met during the intervention process, experiences of habitual SIBA usage, increased self-reliance, and enriched social contacts and social activities both on and off the Internet might be facilitated (study IV).

    Conclusion

    This thesis provides knowledge of how social support, experiences of and accessibility to technology, life-changing events, and identified meaningfulness with online activities influence the motivation to participate in social and Internet-based activities. The occupational therapist should address the individual’s perspective in the intervention program so as to adapt the intervention and to support experiences of satisfactory participation and enhanced social activities and social contacts for seniors. In addition, healthy aging might be supported by the intervention program due to the reduction in loneliness and increased participation in social activities and society. Further evaluation of the framework and content of the intervention program for seniors with restricted participation in IBAs and SIBAs and high levels of loneliness is suggested.

  • 208.
    Larsson, Ellinor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Larsson Lund, Maria
    Luleå Tekinska Universitet/Enheten för Arbetsterapi.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Developing social contact and participation in social activities: Seniors experiences from a social Internet-based intervention process2017In: Gerontechnology, ISSN 1569-1101, E-ISSN 1569-111X, Vol. 16, no 2, p. 101-108Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: To explore seniors’ experiences of the intervention process after participating in a social internet-based occupational therapy intervention.

    Method: A qualitative interview study was conducted. Twelve women and 3 men (66–87 years old), from the completed intervention study participated. The study was placed in northern Sweden. Data were collected through semi-structured interviews. The interviews were analyzed using the constant comparative method, and two categories with subcategories were generated in the analysis.

    Results: The seniors experienced a need to participate in social internet-based activities (SIBAs) due to their decline in social activities and the ever-increasing digitalization of society. In the intervention process, the seniors’ experiences reflected two divergent directions. The first consisted of seniors who had experiences of being hampered in participating in the SIBAs in the intervention process. They did not completely reach their intervention goals, but they did describe increased ability to use SIBAs and increased self-reliance. The other direction of the process reflected experiences of reaching their goals in the intervention, and they developed habitual participation in SIBAs as well as increased participation in social activities outside the Internet.

    Conclusion: The social internet-based intervention can support seniors to overcome the obstacles that prevent them from participating in SIBAs. By participating in SIBAs, the seniors might enrich their social activities and social contacts both on the Internet and outside, if the intervention is individually targeted to meet their needs.

  • 209.
    Larsson, Ellinor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Larsson Lund, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy. Department of Health Science, Lulea˚ University of Technology, Lulea˚ , Sweden.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy. Ageing and Living Conditions Program (ALC), Umeå University, Umeå, Sweden.
    Internet Based Activities (IBAs): Seniors' experiences of the conditions required for the performance of and the influence of these conditions on their own participation in society2013In: Educational gerontology, ISSN 0360-1277, E-ISSN 1521-0472, Vol. 39, no 3, p. 155-167Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The digital gap is a threat to the participation of senior citizens in society, as a large proportion of seniors are not involved in Internet based activities (IBAs). To be able to overcome this disadvantage for seniors, there is a need to both learn more about the conditions that make seniors start performing IBAs and to be able to provide them with the most beneficial professional interventions. The aim of this study was to explore and describe seniors' experiences with IBAs. Qualitative interviews were conducted with 10 seniors (aged: 66-82 years) with a variety of experiences with IBAs, and the interviews were analyzed with the constant comparative method. The results reveal three categories that describe the experiences of the established performers, the new performers of IBAs in the process of starting out, and the nonperformers. The variations in performance were influenced by the meaning that the performance of IBAs had for the seniors. In addition, the seniors were affected by several other conditionssuch as the support available in their environment, including access to knowledgeas this could encourage them to develop their performance. Basic aspects, such as having access to a computer and to the Internet had been arranged for the performers of IBAs. The different ways of performing IBAs, revealed in the three categories, influenced how the seniors viewed their opportunities to participate in society. The conclusion highlights the finding that professionals should consider a multitude of conditions when introducing seniors to the performance of meaningful IBAs.

  • 210.
    Larsson, Ellinor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Att vara en socialt aktiv person som äldre: hur kan modern teknik bidra?2015In: Vardagsteknik och äldre personer / [ed] Åsa Larsson Ranada, Studentlitteratur AB, 2015, p. 119-141Chapter in book (Other academic)
  • 211.
    Larsson, Ellinor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy. Ageing and Living Conditions Program (ALC).
    Larsson Lund, Maria
    Department of Health Science, Luleå University of Technology, Luleå, Sweden.
    Participation in social internet-based activities: five seniors' intervention processes2013In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 20, no 6, p. 471-480Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: To explore how client-centred occupational therapy intervention processes for participation in meaningful Social Internet-Based Activities (SIBAs) can be designed, and to explore the influences of participation in SIBAs on seniors' social activities and social contacts. Method: A qualitative, descriptive, multiple-case study was conducted, and an intervention was provided to the five participants, who were aged 65-85. Data were collected through assessment tools, field notes, and interviews. Results: The participants' needs and challenges related to SIBAs varied during the intervention processes. Individual-adapted support was provided for the seniors (by the occupational therapist) to managing the introduction to different SIBAs, their appearance on the internet, and the lack of privacy. The association between the seniors' participation in SIBAs and their satisfaction with these activities, as well as their social contacts, requires further exploration. Conclusions: Client-centred occupational therapy interventions can support seniors' participation in SIBAs and their self-reliance when performing these activities.

  • 212.
    Larsson, Ellinor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Padyab, Mojgan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR).
    Larsson Lund, Maria
    Luleå Tekniska Universitet/Enheten för Arbetsterapi.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR).
    Effects of a social Internet-based intervention program for older adults: An explorative randomized crossover studyArticle in journal (Other academic)
  • 213.
    Larsson, Ellinor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Padyab, Mojgan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Larsson-Lund, Maria
    Department of Health Science, Occupational Therapy, Luleå University of Technology.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR).
    Effects of a social internet-based intervention programme for older adults: An explorative randomised crossover study2016In: British Journal of Occupational Therapy, ISSN 0308-0226, E-ISSN 1477-6006, Vol. 10, p. 629-636Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Introduction: Restraints and changes in social activities might contribute to loneliness and health decline for older adults. To reduce loneliness and support activities, social internet-based interventions are indicated to be effective. The aim of this study was to evaluate the effects of a social internet-based intervention for older adults who are vulnerable to loneliness. Method: An explorative, randomised, crossover study with an AB/BA sequence was completed. The intervention was conducted over a period of three months. Thirty participants were included (24 women and six men, 61–89 years old) and allocated to two groups. Data were collected at three time points. The primary outcome was the UCLA loneliness scale, and the secondary outcomes were satisfaction with social contacts and social interaction skills. Statistical analyses were conducted with the paired t-test, Wilcoxon’s signed-rank test and repeated-measures analysis of variance. Results: Loneliness was significantly decreased in both groups post intervention, and satisfaction with social contacts online significantly increased in one group. Significant treatment effects were detected for all outcomes. Conclusion: The results of the social internet-based intervention programme are promising, but further evaluations are needed.

  • 214.
    Larsson, Ingrid
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Upplevelsen av hjärntrötthet 5 år efter stroke- vid utförandet av vardagsaktiviteter och social delaktighet2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:    

    Syfte:

    Syftet med studien var att undersöka om personerna fortfarande upplevde hjärntrötthet 5 år efter strokeinsjuknande vid utförandet av olika aktiviteter och vid social delaktighet och om hjärntröttheten förändrats.

     

    Metod:

    Nio personer som ett år efter stroke rapporterat hjärntrötthet rekryterades genom ett strategiskt urval. Individuella intervjuer användes för att samla in data 5 år efter strokeinsjuknandet som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys och en tolkande ansats.

     

    Resultat:

    Resultatet visade att personerna fortfarande upplevde hjärntrötthet vid utförandet av aktiviteter och socialt umgänge 5 år efter strokeinsjuknandet. Analysen resulterade i ett huvudtema:Planering – en nödvändighet samt tre kategorier som beskriver att ”Leva under nya förhållanden”, ”Hjärntrötthet ger livsstilsförändring” och ”Stöd förbättrar vardagslivet”. Studien visade att hjärntrötthet efter stroke förändrade livet för deltagarna. Även de aktiviteter som inte var energikrävande påverkades av de begränsningar som hjärntröttheten medförde. Att läsa, lära sig nya saker och mängden beslut av olika aktiviteter påverkades av hjärntröttheten. Flera av personerna upplevde utanförskap då det inte längre var möjligt att delta i betydelsefulla aktiviteter.

     

    Slutsats: Resultatet visade att planering var en nödvändighet för att utföra vardags aktiviteter och vara socialt delaktig. Studien visade vikten av att följa upp personer efter stroke, för att kunna identifiera de som upplever hjärntrötthet och ge information och rehabiliteringsinsatser. Informationen hade betydelse att det gavs både till personen som drabbats av stroke och dennes närstående om vad hjärntrötthet är och hur den kan yttra sig.

  • 215.
    Larsson, Linda
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Nystedt, Anna
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Hur vårdpersonal upplever att vård- och terapihundar inverkar på personer med demenssjukdom: En kvalitativ intervjustudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Demens är i de flesta fall ett obotligt tillstånd som gradvis försämras. En av behandlingsmetoderna som används inom demensvård är vård- och terapihundar som strävar efter att bevara kognitiva förmågor hos individer i så stor utsträckning som möjligt. Denna studie syftade därför till att undersöka hur personal på särskilda boenden för personer med demens upplever att vård- och terapihundar kan påverka de boendes känslor, aktivitet och samspel med andra. En kvalitativ studie genomfördes och fyra kvinnor med undersköterskeutbildning som arbetade inom demensvård intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade på att personalen upplevde att vård- och terapihundarnas närvaro ökade den sociala gemenskapen på demensavdelningarna. Det visades även att de demenssjuka personerna blev mer motiverade till att utföra aktiviteter och att hundarna även hade en lugnande inverkan på dem. Sammanfattningsvis menade respondenterna att vård- och terapihundar vara en positiv behandlingsmetod för att öka de boendes delaktighet i aktiviteter och den sociala miljön. 

  • 216.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lexell, Jan
    Life Satisfaction in Persons with Late Effects of Polio2011In: Applied Research in Quality of Life, ISSN 1871-2584, E-ISSN 1871-2576, Vol. 6, no 1, p. 71-80Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    To assess satisfaction with life as a whole and with ten domains of life satisfaction in Swedish persons with late effects of polio, to describe the relationship with sex, age, marital status, use of mobility aids and self-perceived needs of instrumental support, and to compare the level of life satisfaction with a Swedish reference sample. A cross-sectional study of 160 persons with verified late effects of polio answered a postal questionnaire including the Life Satisfaction Questionnaire (LiSat-11). A majority were to some degree satisfied with life as a whole and with all the ten domains of life satisfaction. Satisfaction with life as whole was not related to any of the sociodemographic or disability related factors and these factors had few relations to the ten domains of life satisfaction. The respondents were significantly less satisfied with life as a whole and with vocation, leisure, sexual life, activities of daily living, and somatic and psychological health compared to the Swedish reference sample, but were significantly more satisfied with economy and contacts with friends. Men and women with late effects of polio, regardless of age, marital status or disability, can experience a reduced life satisfaction. This emphasises the need to identify potential gaps between these persons' aspirations and achievements in life and carry out appropriate rehabilitation interventions to enhance their life satisfaction.

  • 217.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lexell, Jan
    Perceived participation in life situations in persons with late effects of polio2008In: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 40, no 8, p. 659-664Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: To investigate how persons with late effects of polio perceive their participation and problems with participation in life situations and to determine the association between perceived problems with participation and sex, age, marital status, use of mobility aids and access to instrumental support.

    Design: Cross-sectional.

    Subjects: A total of 160 persons with prior polio 6-30 months after an individualized, goal-oriented, comprehensive inter-disciplinary rehabilitation programme.

    Methods: All subjects answered the Swedish version of the Impact on Participation and Autonomy Questionnaire.

    Results: A majority of the respondents perceived their participation as sufficient in most activities and 65% of the respondents perceived no severe problems with participation. The remaining 35% perceived 1-6 severe problems with participation. All 5 domains of participation were positively correlated with the 9 items for problem experience. Most restrictions in participation were reported in the domains of Family role, Autonomy outdoors, and Work and education. Insufficient instrumental support was most strongly associated with the perception of severe problems with participation.

    Conclusion: Rehabilitation programmes for persons with late effects of polio need to focus on areas of participation that are perceived as a problem by these persons and to promote access to a supportive environment to enhance their participation.

  • 218.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lexell, Jan
    Relationship between participation in life situations and life satisfaction in persons with late effects of polio2009In: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 31, no 19, p. 1592-1597Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose. To assess the relationship between participation and problems with participation in life situations, and life satisfaction in persons with late effects of polio.

    Methods. One hundred fifty-eight persons with late effects of polio responded to a postal questionnaire including the Swedish versions of the Impact on Participation and Autonomy Questionnaire (IPA-S) and Life Satisfaction Questionnaire (LiSat-11).

    Results. The persons' perceived participation in the five domains of participation in the IPA-S was significantly correlated with their satisfaction with life as a whole and with most of the 10 domains of life satisfaction. Significant differences in satisfaction with life as a whole and with eight of the 10 domains in LiSat-11 were found between groups of increasing severe problems with participation. Greater number of reports of severe problems with participation corresponded with gradually decreased satisfaction with life as a whole and with satisfaction in the eight domains in LiSat-11.

    Conclusions. Perceived participation and problems with participation in life situations are determinants of life satisfaction in persons with late effects of polio. This implies that addressing participation and problems with participation in the rehabilitation of persons with late effects of polio may lead to an enhanced life satisfaction.

  • 219.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lövgren Engström, Ann-Louice
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lexell, Jan
    Response actions to difficulties in using everyday technology after acquired brain injury2012In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 19, no 2, p. 164-175Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: People with acquired brain injury (ABI) have difficulties using everyday technology (ET) in daily tasks at home and in society. To support them in managing the demands imposed by using ET, knowledge is needed concerning their response actions to the difficulties. The aim of this study was to explore and describe what characterizes response actions to difficulties using ET, their conditions, and how they influence the experiences of tasks in daily life among people with ABI. Methods: Interviews and observations were undertaken with 13 persons with an ABI. Data were analysed qualitatively using the constant comparative method. Results: The participants' response actions were categorized as (i) deliberate and organized planning, (ii) random and inflexible repeating (iii), re-evaluating tasks, (iv) explaining difficulties related to others, and (iv) proving and protecting capability. Certain conditions were decisive for the different response actions to be applied and also for their effectiveness in enabling engagement in tasks in daily life. Each participant used several types of response actions and the same action could be applied in several situations. Conclusion: To support people with an ABI to manage the demands imposed by using ET, it is important to identify the uniqueness of each client and his or her response actions to difficulties using ET and thereafter adjust the interventions accordingly.

  • 220.
    Larsson, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Vardagsaktiviteter som klienter i ett läkemedelelsassisterat opiatprogram vill göra men inte gör2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Missbruk lämnar ingen oberörd. Förlust av arbete, att inte längre kunna ta hand om sina barn, kriminalitet och medicinska vårdinsatser är bara några exempel till följd av missbruk. Syftet med denna studie var att undersöka vilka vardagsaktiviteter deltagare i ett Läkemedelsassisterat opiatprogram (LARO) vill göra men inte gör. Totalt deltog 37 klienter i undersökningen. Analys av GAP i vardagens aktiviteter ger både kvantitativ och kvalitativ data, därför analyserades insamlat data dels med en kvantitativ deskriptiv analys samt en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att de flesta gör vardagsaktiviteter de vill göra. Det finns dock områden där klienterna uppger att de vill utföra vardagsaktiviteter men inte gör det. De vardagsaktiviteter som prioriterades högst var i fallande ordning, resa, studera, arbeta, sköta och uppfostra barn samt idrotta/motionera. Studien påvisar även att LARO-gruppen har höga antal totala gap i jämförelse med en normalpopulationsgrupp.

  • 221.
    Lilja Ahlberg, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Bildterapi inom barn och ungdomshabiliteringen i Sverige2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppgiften att ge Råd och stöd utifrån HSL och LSS till barn och ungdomar med olika funktionshinder och deras anhöriga ligger idag inom Barn och Ungdomshabiliteringens verksamhet (BUH). BUH arbetar med tvärvetenskapliga team som består av så väl medicinsk- som psykosocial kompetens, men bildterapi är ingen självklar del i BUH:s arbete. Syftet med studien var att kartlägga om bildterapi används inom BUH i Sverige, hur bildterapi integrerats i den traditionella habiliteringsverksamheten och vad bildterapi kan tillföra verksamheten. Enkäter användes för att undersöka vid vilka BUH som bildterapi används och kvalitativa intervjuer gjordes med bildterapeuter. En bildterapeutisk process dokumenterades för att ytterligare belysa frågeställningarna. Studien visar att bildterapi används som arbetsmetod på ett fåtal ställen i Sverige. Där bildterapi integrerats har det använts för att uttrycka och bearbeta känslor, utveckla kommunikation genom bild, med bild och om bilden, stärka identitet och självbild, samt för att utveckla färdigheter och ha roligt. Resultatet av studien visar att bildterapi är en behandlingsform som ger mycket goda resultat i arbetet med barn och unga med funktionshinder och att det är en metod som är verksam och har mycket att tillföra BUH:s arbete.

  • 222.
    Lilja, Jessika
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Upplevelser av bildterapi hos personer med långvarig smärta2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe how people with chronic pain experience art therapy within a pain management program. Eleven participants were included in the study, ten women and one man. Semi-structured interviews were conducted and the participants brought their art with them to the interview. The analysis was performed using qualitative content analysis. The experiences were: ambivalence to art therapy, painful but meaningful processing of the past, awareness of need to change, new perspectives clarifies, finding oneself, hope of better future, the group is of importance. The result was summarized by the theme ”experiences of clarification and struggle with oneself through images to move forward”.

  • 223.
    Lind, Karin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Fredriksson, Anna
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Seniorer och Internet: En analys utifrån män, kvinnor, ålder & utbildningsnivå2013Student paper other, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Dagens IT-baserade samhälle bidrar till förenklade kommunikations-sätt och lättillgänglig information. Den yngre generationen är uppväxta med den digitala tekniken och är därmed delaktiga i utvecklingen som sker medan den äldre generationen riskerar att hamna i en digital klyfta. Syftet med studien var att undersöka hur seniorer använder sig av Internet och vilken betydelse tillgången har för deras vardagsliv. De specifika frågeställningarna var att belysa skillnader utifrån män, kvinnor, ålder och utbildningsnivå. Studien baseras på en enkätundersökning med 71 deltagare, det förekom både aktiva samt icke aktiva användare av Internet. Resultat av studien visar att seniorerna till en större del var aktiva internetanvändare och att utifrån män, kvinnor, ålder och utbildningsnivå har de liknande aktivitetsmönster på Internet. Det visade sig att yngre seniorer hade mer kompetens kring internethantering och att män och kvinnor har liknande aktivitetsmönster vid internetanvändning. Bristande kunskap och tro på sig själv är det som anses vara hindrande både för aktiva användare och icke-användare. Arbetsterapeuter har möjlighet att bidra till att den digitala klyftan minskar och öka delaktighet hos seniorer med insatser riktade mot nätbaserade aktiviteter.

  • 224.
    Lindberg, Margareta
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Neurosurgery. Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Rehabilitation Medicine.
    On functions, abilities and quality of life after subarachnoid haemorrhage: occupational therapy aspects1995Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    This investigation addresses functions/impairments, abilities/disabilities and quality of life (QoL) in a consecutive series of non-hospitalised long-term survivors (2,5-12 years) of subarachnoid heamorrhage (SAH). The investigated parameters of functions/impairments were: motor, language, perceptual and memory functions. Abilities/disabilities studied were: activities of daily living (ADL) including both personal- and instrumental ADL, working and leisure capacities. Quality of life was assessed using a double visual analogue scale. Occurrence of depression was registered using a self-rating scale.

    A questionnaire focusing motor and language impairments, personal ADL, work and leisure activities was initially mailed to 324 subjects. The vast majority answered the questionnaire. Ten hospitalised subjects could not validly report their functions and abilities and were by that reason excluded.

    In a follow-up investigation up to 247 long-term non-hospitalised subjects were investigated by a physician and an occupational therapist. A total of 82% had at least one impairment. The majority (73%) had memory impairment and among these subjects equal proportions (about 50%) had impairments of long- and short-term memory. Forty-five percent were perceptually impaired, while motor impairment occurred for 25% and aphasia in 10%. Only a small minority (9%) were, according to self-reports, regarded as being to some extent disabled in personal ADL. The corresponding numbers of disabled in instrumental ADL, leisure and working- capacity were 52%, 48% and 40%. Depression was found in 22% - among whom the majority had minimal or mild depression. Overall QoL was judged to be unchanged or increased in 62% and, therefore, decreased in 38%.

    As expected impairments to a significant degree caused disabilities. None of the 5 different categories of impairments were associated with mood (depressed/not depressed) and QoL (decreased/not decreased). Occurrence of depression was significantly associated with different aspects of disabilities. In contrast among a series of instrumental ADL-variables, leisure and working capacity, QoL was influenced negatively only by decreased ability to act sociably and, to a minor extent, by depressed mood.

    Judging from the extent of decreased quality of life, it appears that nearly 40% of all non-hospitalised former victims of SAH have not coped successfully with the impact of the SAH. A follow-up program aiming at optimising the coping process of SAH-victims is, therefore, outlined.

  • 225.
    Lindberg, Marie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    ”Det är jag som är den röda vallmon”: En studie av tonårsflickors upplevelser av gruppbehandling i uttryckande konstterapi genom gestaltning av upplevelsen i bild.2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study is a part of a project to secure quality within Child and adolescent psychiatric care in Health Care in Värmland. The aim of the study was to examine and illustrate teenage girls´ experiences of participating in expressive arts therapy in a group setting. Participants in the study were seven girls between 15 – 19 years old. Each girl painted a picture that expressed her experience of the treatment and then told the researcher about the picture. The pictures and the girls´ stories about their pictures have been analyzed through visual methodology and thematic analysis. The results from the study illuminate the girls´ experiences of processes of change during the treatment. The treatment was experienced to have positive short and long term effect, and it increased the girls´ regulation of affect and ability to reflect, which changed the girls´ image of themselves.

  • 226. Linden, Anita
    et al.
    Lexell, Jan
    Larsson Lund, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Perceived difficulties using everyday technology after acquired brain injury: influence on activity and participation2010In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 17, no 4, p. 267-275Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Using everyday technology (ET) is a prerequisite for activities and participation at home and in the community. It is well known that persons with an acquired brain injury (ABI) can have limitations in activities of daily living but our knowledge of their difficulties using ET is not known. Thirty-six persons (27 men and 9 women, mean age 44 years, age range 26-60) with an ABI (2-10 years post injury) were interviewed, using the Everyday Technology Use Questionnaire (ETUQ), about their perceived difficulties using ET and how these difficulties influenced their everyday activities and their possibilities to participate at home and in the community. A majority (78%) of the persons reported difficulties using ET. The most common difficulties were related to the use of telecommunication and computers. Despite these difficulties, a majority still used most objects and services independently. Twenty-six participants (72%) perceived that their difficulties using ET influenced their everyday activities and their possibility to participate at home and in the community. The results indicate that rehabilitation following an ABI should consider whether clients' use of ET influences their activity and participation and adopt interventions accordingly. The results also indicate that difficulties using ET need to be considered in the design of community services to prevent societal barriers.

  • 227.
    Lindgren, Daniel
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Odén, Henrik
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Upplevelsen av hemrehabilitering: En kvalitativ studie om personer med stora skador efter stroke2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Kontextens betydelse har en stor inverkan i rehabiliteringen efter stroke. Den påverkar individens aktivitetsutförande av meningsfulla aktiviteter och personen hindras av en begränsad funktionsförmåga. Enligt tidigare forskning finns ett behov av att undersöka hur hemrehabilitering påverkar strokepatienter med stora skador. Denna studie syftar till att undersöka hur patienter med stora skador efter stroke upplever hemrehabilitering. Studien hade en kvalitativ ansats där fyra personer intervjuades. Data bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Upplevelsen av hemrehabilitering skildrades genom huvudkategorierna; att förstå och se varandra, att känna sig fri, att påverkas av kontexten samt att påverkas av begränsade resurser. Studiens tema identifierades som ett klientcentrerat förhållningssätt och tillfredställelse av självständighet i hemmet. Utifrån resultatet diskuterades värdet av att rehabilitera sig i hemmet då meningsfulla aktiviteter, sociala relationer och självständighet var perspektiv som utgjorde upplevelsen av hemrehabilitering. En djupare förståelse för denna målgrupp angående rehabilitering i hemmet är av stor betydelse för att erbjuda rätt vård och stöd.

  • 228.
    Lindgren, Ingrid
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    OM BILDENS ROLL I HANDLEDNING2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka och beskriva de unika kvaliteter som bildskapande kan bidra med i handledningsprocesser, samt vilka svårigheter som finns med att använda detta redskap i handledning av arbetsgrupper. Fyra intervjuer genomfördes med tre verksamma bildterapeuter och en uttryckande konstterapeut som har erfarenhet av att använda bildskapande integrerat i handledning. Den kvalitativa analysen av dessa intervjuer presenteras under fyra huvudrubriker; Ord och bild i samspel, Skapandets möjligheter, Praktiska aspekter och Handledarens roll. Resultatet visade att bildskapande i handledning skapar möjlighet till den handleddes kommunikation med sig själv och till konstruktivt och empatiskt samspel mellan deltagarna och med handledaren. Erfarenhet kan genom bildskapande och reflektion tillsammans med andra artikuleras i nya former. Gamla antaganden och föreställningar kan därigenom lämnas och ny kunskap och andra förhållningssätt utvecklas.

  • 229.
    Lindmark, Ing-Mari
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Kartläggning av bildarbete inom Statens institutionsstyrelses hem för klienter vårdade enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    There are positive experiences of art therapy and creative art activities within the Swedish state compulsory treatment of people struggling with substance abuse but there is no evidence of its efficiency. As a first initiative a quantitative survey was conducted at the State Board of Institutional Care homes for clients receiving care under the Care of Abusers in order to describe if, how and with what aim art activity is done and if art activity combines with Motivational interviewing. The survey showed that creative art is used in four of the eleven institutions asked, that it combines with MI and that it is relevant to the individual processing of addiction and compulsory care. The survey indicates an interest in and a potential for development of creative art within the Swedish state compulsory treatment of people struggling with substance abuse.

  • 230.
    Lindström, Eva-Lena
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    En systematisk litteraturstudie gällande prenatal anknytning och bildarbete2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka befintligt forskningsläge gällande prenatal anknytning och bildarbete. Då litteratursökning inte resulterade i en enda artikel gällande bildarbete med prenatal anknytning undersöktes följande frågeställningar; vilka faktorer påverkar utvecklandet av prenatal anknytning och vilka sätt att arbeta med vuxenanknytning har arbetats fram inom bildterapin. För att svara på dessa frågor användes systematisk litteraturstudie. I studien granskades och sammanställdes åtta publicerade artiklar gällande prenatal anknytning och två artiklar gällande bildarbete med vuxenanknytning. Resultatet visade att det krävs mer forskning gällande både prenatal anknytning och bildarbete med vuxenanknytning. Det finns varken en forskningsteoretisk bas för prenatal anknytning, bildarbete med vuxenanknytning eller bildarbete med prenatal anknytning. För att bedöma vuxenanknytning har Bird´s Nest Drawing utvecklats, ytterligare forskning krävs dock för att stärka befintliga resultat genom ytterligare replikerande studier med större sampel och randomiserade kontrollerade studier. För arbete med prenatal anknytning krävs även att metoden utprövas specifikt för prenatal anknytning.

  • 231.
    Lindström, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Vardagslivets Rehabilitering - Del B: Vy över arbetsterapeutiska insatser i svensk psykiatri2007Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Slutrapporten är skriven utifrån direktivet ”en överblick av vad som görs i Sverige när det gäller rehabilitering i vardagslivets aktiviteter för personer med psykiskt funktionshinder”. Intentionen har varit att belysa aktuellt kunskapsläge från verksamhetsnära till vetenskaplig nivå via kanaler som strategiskt utvalda rehabiliteringsverksamheter i kommuner och landsting, olika universitet/högskolor, fackliga nätverk och liknande. Rapporten utger sig inte för att vara en heltäckande inventering utan en överblick med nedslag i vissa kommuner/landsting över spridda landsändar, publikationer och några goda exempel. Rapporten ger en nulägesbild av svensk arbetsterapi i psykiatri med särskilt fokus på utvecklingspotential i kommunal psykiatri.

    Ökade krav ställs generellt på alla yrkesgrupper med efterfrågan om ett mer evidensbaserat arbetssätt. Arbetsterapeutisk professionalitet handlar om att kunna förena teori och praktik i ett väl avvägt förhållningssätt, baserat på bästa tillgängliga evidens, med fokus på människors utförande av meningsfulla uppgifter. Arbetsterapeuter har genom sin forskning och utveckling specialiserat sig på att förstå och möjliggöra meningsfulla vardagsaktiviteter hos enskilda individer, trots sjukdom eller funktionshinder.

  • 232.
    Lindström, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lindberg, Margareta
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Sjöström, Stefan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Home bittersweet home: the significance of home for occupational transformations2011In: International Journal of Social Psychiatry, ISSN 0020-7640, E-ISSN 1741-2854, Vol. 57, no 3, p. 284-299Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The study illuminated how persons with psychiatric disabilities experienced the processes of change in a residential context.

    Material: Qualitative interviews with residents living in supported housing were conducted and analyzed using constant comparative analysis.

    Discussion: Residential conditions appear to provide a complex structure that facilitates rehabilitative interactions, in which ‘progressive tensions’ arise between opposing values, such as authentic versus artificial, and independence versus dependence, both of which are important in the process of change.

    Conclusions: A client-centred approach could be taken further if clients are engaged in productive discussions about challenging these ‘progressive tensions’. Awareness of the meaning of home also emerged as central.

  • 233.
    Lindén, Sara
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Sellén, Filip
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Arbetsterapeutiska interventioner för personer med demens och dess betydelse i dagliga aktiviteter: - en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Demens är en växande sjukdom världen över. Vid demens kan den drabbade få svårigheter att utföra aktiviteter i det dagliga livet på samma sätt som innan sjukdomen. Arbetsterapeuter arbetar med att hjälpa personer med demens att öka eller bibehålla funktioner i dagliga aktiviteter. I och med att demens ökar världen över kommer behovet av arbetsterapi öka för målgruppen. Syftet med denna studie var därför att undersöka arbetsterapeutiska interventioner för personer med demens samt vilket utfall dessa interventioner haft i utförandet av dagliga aktiviteter. I studien användes en systematisk litteraturstudie som metod för att få svar på syftet. Genom sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Medline, Psycinfo, Scopus, OT-seeker och Swemed+ framkom nio artiklar med kvantitativ ansats som svarade på syftet. I studien framkom olika arbetsterapeutiska interventioner som strukturerades upp enligt OTIPM. Arbetsterapeuter använde sig av olika varianter av kompensationer, aktivitetsträning och förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner för att förbättra personernas utförande i dagliga aktiviteter. Kompensationer handlade om att arbetsterapeuten hjälpte den demenssjuke att finna strategier eller att genomföra anpassningar av den fysiska och sociala miljön. Aktivitetsträning involverade träning i personlig- och instrumentell ADL och fritidsaktiviteter. Vid förbättringar av personliga faktorer och kroppsfunktioner använde arbetsterapeuterna sig av kognitiv träning, fysisk aktivering och avslappning samt träning av den sociala rollfunktionen. Huvudparten av interventionerna visade sig ge positiva förändringar vid utförandet av dagliga aktiviteter. Däremot var det två studier som visade på försämrade utfall. Resultatet indikerar på att arbetsterapeutiska interventioner kan ha en positiv inverkan på utförandet av dagliga aktiviteter hos personer med demens. Interventionernas längd och intensitet kan påverka utfallet . Ytterligare en faktor som kan påverka är att sjukdomen progreiderar.

  • 234.
    Lindén, Ylva
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Reflexivitet – en process i bildterapeuters arbete2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The objective of this study was to describe meanings of art therapists own reflexivity in relation to the art of clients. A literature study was accomplished. It was based on 14 articles, five with an art therapeutic perspective and nine from other social science areas. The articles were analysed with content analysis. The result was presented in a description of a process with three phases: Intersubjectivity, self-reflection and reflexivity. The study notices the necessity of more research of reflexivity in art therapists .

  • 235.
    Liss, Marit
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Wistemar, Camilla
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Effekter av vårdhund i rehabilitering: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att använda sig av vårdhund blir allt mer vanligt i dagens vård, framförallt vid rehabilitering av patienter. Hundar har fysiologisk och psykologisk effekt på människor och förskrivning av vårdhund är något all legitimerad vårdpersonal kan göra. Trots de positiva effekterna som vårdhunden ger så finns ett visst motstånd att införa hund i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser och effekter hos patienter av att använda vårdhund i sin rehabilitering. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån tio vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Fyra domäner kunde identifieras: vårdhundens fysiska hälsoeffekter, vårdhundens effekter på psykisk hälsa och humör, vårdhundens effekter på kommunikation samt upplevelser av vårdhund. Dessa domäner består av flera kategorier. De flesta artiklar som sammanställdes visade positiva resultat vid användandet av vårdhund medan två studier inte beskrev någon skillnad mellan behandling med vårdhund eller traditionell rehabilitering. Inga studier visade någon negativ effekt eller upplevelse. Diskussion: Patienterna fick bland annat förändrat humör, minskad aggression, de blev mer avslappnade och deras kommunikation ökade generellt, vilket är viktiga aspekter vid införandet av vårdhund i rehabilitering som ett arbetsterapeutiskt verktyg. Vårdhunden kunde få patienterna att byta fokus från det negativa till något positivt när de umgicks med vårdhunden. Slutsats: Vårdhunden kan underlätta i vården på olika sätt, både för personal och patienter. Detta gör att vårdhunden kan vara värdefull vid rehabilitering av patienter i olika kontexter.

  • 236.
    Ljusbäck, Ann Margreth
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Reliabilitet och validitet hos en anpassad självskattningsversion av ADL-taxonomin vid Parkinsons sjukdom2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Personer som drabbas av Parkinsons sjukdom (PS) får både motoriska och icke motoriska symtom som inverkar på dagliga aktiviteter. Vid bedömningar av vardagliga aktiviteter spelar reliabla och valida instrument en viktig roll. Syftet med denna studie var därför att testa reliabiliteten och validera en anpassad självskattningsversion av ADL-taxonomins del, angående personliga aktiviteter i dagliga livet (P-ADL taxonomin) vid PS.

    Metod: En enkät skickades till 282 icke dementa personer med PS varav 191 personer svarade, av vilka 158 (medelvärde±SD, ålder 70±9 år, sjukdomsduration 6±5,5 år) svarade på majoriteten av frågorna. Enkäten bestod av demografiska frågor, P-ADL taxonomin, Dagliga aktiviteter vid Parkinsons sjukdom (PADLS) och den visuella analoga skalan (VAS) hos EuroQol-5 Dimension Questionnaire (EQ-5D). P-ADL taxonomins interna reliabilitet undersöktes med Cronbach´s alpha och Guttman split-half koefficient. Sambandet mellan P-ADL taxonomin och PADLS respektive EQ-5D VAS testades med Spearman´s rho. P-ADL taxonomins hierarkiska konstruktion, golv- respektive takeffekt analyserades.

    Resultat: Cronbach´s alpha var 0.98 samt Guttman split-half var 0.95. Spearman´s rho mellan P-ADL taxonomin och PADLS samt mellan P-ADL taxonomin och EQ-5D VAS var 0.75 respektive -0.63. P-ADL taxonomins hierarkiska konstruktion är inte helt tillämpbar vid PS. Det var 15 % golveffekt och ingen takeffekt.

    Konklusion: Självskattning med den anpassade P-ADL taxonomin vid PS uppvisar tillfredställande intern reliabilitet och validitet med goda förutsättningar för fortsatt användning i praxis och forskning.

  • 237.
    Lohmander, Inger
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Bildterapeutens aktiviteter en timme före och efter en terapisession: – en enkätstudie bland norra Norrlands medlemmar i Svenska Riksförbundet för Bildterapeuter2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study investigates how art therapists use the time one hour before and one hour after a general art therapy session. The participating art therapists are members of the Northern district of SRBt, the Swedish Association of Art Therapists. The hypothes is that there is a positive correlation between the degree of education obtained by the art therapists in the field of self care and the time spent by the art therapist on self care. It was found that the total time spent on practical preparations, client oriented activitites and self care varied considerably between art therapists. The amount of time spent, per session, on self care, varied between zero and sixtyfive minutes. Large variations were found also with respect to time spent on practical preparations and client oriented activitites. The average amount of time spent on self care increased by eight minutes if the art therapist obtained self care education.

  • 238.
    Lundberg, Mia
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Bedömning av ADL-förmåga hos äldre personer med höftfraktur: -En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Höftfraktur är en vanligt förekommande diagnos som medför allvarliga hälsorisker och risk för nedsatt förmåga till aktiviteter i dagliga livet (ADL) för äldre personer. ADL är väsentlig vid arbetsterapi, men det saknas nationella rekommendationer för val av bedömningsinstrument. En litteraturstudie genomfördes för att kartlägga vilka bedömningsinstrument som användes inom aktuell forskning vid bedömning av ADL-förmåga hos patienter över 65 år med höftfraktur. Följande frågeställningar undersöktes: Vilka bedömningsinstrument används och vad kännetecknar dessa instrument? Hur motiverades valet av bedömningsinstrument för äldre personer med höftfraktur? Vilka erfarenheter framkommer vid användningen/tillämpningen av dessa instrument? Vilka psykometriska egenskaper refererades till? Sökningen utfördes i två steg, först en sökning i databaserna Pubmed och Cinahl samt manuellt via referenslistor och i nästa steg söktes information om de inkluderade bedömningsinstrumentens psykometriska egenskaper. Åtta bedömningsinstrument inkluderades och kategoriserades till tre olika grupper; Två av grupperna bedömde grad av oberoende/beroende vid utförande av P- eller I-ADL och den tredje gruppen bidrog till målformulering och ökad delaktighet vid ADL. Resultatet visade att instrumenten var standardiserade och visade god till hög reliabilitet. I de fall validiteten nämndes var den god men orsaken till val av bedömningsinstrument och erfarenhet av dessa redovisades sällan. I studiens diskussion konstateras att syftet med bedömning av ADL-förmåga bör styra valet av bedömningsinstrument och genom att välja flera instrument kan arbetsterapeuten få en bredare och tydligare bild av patientens förmåga. Utifrån studiens resultat föreslås att arbetsterapeuten väljer ett bedömningsinstrument för att bedöma grad av beroende och sedan kompletterar med ytterligare ett instrument som bidrar till målformulering och ökad delaktighet vid ADL.

  • 239.
    Lundberg, Sofie
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Wallo, Frida
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Smartphones som intervention för personer med kognitiva funktionsnedsättningar: - självskattade beskrivningar av arbetsterapeuter2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det har skett stora förändringar inom teknikutvecklingen den senaste tiden. Forskning visar att personer med kognitiv funktionsnedsättning kan uppleva svårigheter vid användning av vardagsteknik. Det finns ett fåtal studier om hur personer med kognitiv nedsättning hanterar användning av smartphones. Syftet med studien var därför att undersöka arbetsterapeuternas erfarenheter av och kunskap om smartphones vid möten med personer med kognitiva nedsättningar.En enkät designades specifikt för denna studie och distribuerades online via Facebook till arbetsterapeuteri Sverige som i sitt arbetekom i kontakt med personer med kognitiva nedsättningar. Fyrtioarbetsterapeuter deltog i enkätstudien. Resultatet visade att en stor delav arbetsterapeuternaansåg sig ha kunskap för att kunna underlätta användning av smartphones. Vidare hade majoriteten av deltagarna sett att behovet av hjälp och stöd var förhållandevis stort vid användning av smartphone. I resultatet framkom det att arbetsterapeutiska interventioner med smartphones var vanligt förekommande. Allt fler är ägare av en smartphone, dess möjligheter och begränsningar speciellt för personer med kognitiva funktionsnedsättningar gör att ytterligare forskning behövs inom området och då även specifikt utifrån klientens perspektiv.

    Sökord: Arbetsterapi, vardagsteknik, kognition, mild kognitiv nedsättning, dagliga aktiviteter.

     

  • 240.
    Lundgren, Johanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Thorp, June
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Stöd och hinder på vägen mot egenmakt: En litteraturstudie om det personliga nätverkets inverkan på personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Diagnostiseringen av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har ökat under de senaste åren. Trots att dessa funktionsnedsättningar blivit vanligare upplever ofta personer med NPF stigmatisering. De upplever även begränsningar i form av svårigheter med att ta makten över sitt eget liv, vilket ofta sammantaget benämns som egenmakt. Teoretiska modeller beskriver att den sociala miljön har stor inverkan på människors liv och utan rätt stöd från det personliga nätverket äventyras personernas möjlighet till ökad egenmakt. Denna studie syftade till att belysa hur personer med NPF upplever att det personliga nätverket kan hindra eller främja känslan av egenmakt. En litteraturstudie valdes som design för att sammanställa publicerade kvalitativa forskningsstudier. Nio inkluderade artiklar analyserades och sammanställdes i sju teman. De teman som framkom var 1) avsaknad av kunskap om funktionsnedsättningarna och förståelse för dess konsekvenser försvårar möjligheten att påverka, 2) en flexibel omgivning med förmåga att anpassa aktiviteter främjar självständighet, 3) positiva attityder, fördomsfrihet och omtanke uppmuntrar till aktivt deltagande, 4) möjligheten att påverka ökar till följd av omgivningens tro på personernas kompetens, 5) otydlig kommunikation försvårar utförandet av aktiviteter och leder till begränsad delaktighet, 6) en omgivning som företräder rättigheter och behov kan resultera i ett framgångsrikt stöd och 7) ett balanserat stöd främjar egenmakt. Temana beskriver hur det personliga nätverket kan hindra och förstärka känslan av egenmakt hos personer med NPF. Studien pekar på att ökad kunskap om NPF, anpassade aktiviteter och visad omtanke kan öka känslan av egenmakt. Ett rakt och tydligt kommunikationssätt och en balanserad mängd stöd är också viktiga faktorer för upplevelsen av egenmakt.

  • 241.
    Lundgren, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Gidlund, Ann-Sophie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Arbetsterapeuters förståelse av hälsopromotivt arbete på särskilt boende2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den äldre befolkningen förväntas öka och många blir multisjuka i takt med stigande ålder. Följderna blir att individer inte kan bo kvar i ordinära boenden, utan behöver flytta till särskilt boende för att få den vård och omsorg de behöver. Det finns lite forskning om hur arbetsterapeuter arbetar med hälsopromotion i särskilda boenden. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hälsopromotion för äldre i särskilt boende. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med stöd av intervjuguide med 6 arbetsterapeuter som arbetar helt eller delvis på särskilt boende för äldre i norra Sverige. Urvalet var ett lämplighetsurval.  Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de inspelade intervjuerna. I resultatet framkom tre kategorier. Den första kategorin visade vikten av kommunikation. I den andra kategorin beskrivs att arbetsterapeuter anser att det mesta de gör är hälsopromotivt. Sista kategorien visar faktorer som påverkar möjligheterna till hälsofrämjande arbete. Slutsatsen av studien är att det finns en osäkerhet kring betydelsen av hälsopromotion och dess relevans inom arbete på särskilda boenden. Mer forskning och undervisning om hälsofrämjande insatser mot äldre i särskilda boenden behövs. 

  • 242.
    Lundin, Sofie
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Nordenberg, Jenny
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Arbetsförmedlares erfarenheter av samverkan: med andra myndigheter och vårdens rehabiliteringskoordinatorer2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbete för att få god kvalité i klientarbeten med sjukskrivna har pågått en längre tid. Rehabiliteringskoordinatorer i vården och samverkansmöten har införts i större delen av landet för att underlätta sjukskrivningsprocessen. I samverkansmöten i Västerbotten (NAFS) samverkar hälsocentraler och vissa kliniker, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten. Syftet med studien var att belysa arbetsförmedlares erfarenheter av samverkan med andra myndigheter och deras upplevelser av kontakter med hälso- och sjukvårdens rehabiliteringskoordinatorer. För att belysa detta valdes en kvalitativ metod där fem arbetsförmedlare intervjuades. Resultatet visade att arbetsförmedlarna upplevde samverkan som central och att rehabiliteringskoordinatorerna har en avgörande roll i arbetet med andra myndigheter. Skilda uppfattningar förekom angående klientens medverkan vid NAFS-möten där majoriteten ansåg det positivt att klienten inte medverkade. Däremot fanns det andra möten där klienten var en given deltagare. Sammanfattningsvis visar studien att en välfungerande samverkan är betydelsefull, men att det finns delar i organisationen kring samverkan som går att förbättra.

  • 243.
    Lundmark, Robert
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology. Medical Management Centre, Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Schwarz, Ulrica von Thiele
    Hasson, Henna
    Stenling, Andreas
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology.
    Tafvelin, Susanne
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology. Medical Management Centre, Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Making it fit: Associations of line managers' behaviours with the outcomes of an organizational-level intervention2018In: Stress and Health, ISSN 1532-3005, E-ISSN 1532-2998, Vol. 34, no 1, p. 163-174Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Line managers' behaviours are important during implementation of occupational health interventions. Still, little is known about how these behaviours are related to intervention outcomes. This study explored the relationship between line managers' intervention-specific transformational leadership (IsTL), intervention fit (the match between the intervention, persons involved, and the surrounding environment), and change in intrinsic motivation and vigour. Both direct and indirect relationships between IsTL and change in intrinsic motivation and vigour were tested. Ninety employees participating in an organizational-level occupational health intervention provided questionnaire ratings at baseline and after 6months. The results showed IsTL to be related to intervention fit and intervention fit to be related to intrinsic motivation. Using intervention fit as a mediator, the total effects (direct and indirect combined) of IsTL on change in intrinsic motivation and vigour were significant. In addition, IsTL had a specific indirect effect on intrinsic motivation. This study is the first to use IsTL as a measure line managers' behaviours. It is also the first to empirically evaluate the association between intervention fit and intervention outcomes. By including these measures in evaluations of organizational-level occupational health interventions, we can provide more informative answers as to what can make interventions successful.

  • 244.
    Lundqvist, Frida
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Persson, Frida
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Coaching, att överkomma hinder och se möjligheter.: Ett arbetssätt inom projektet Livsentreprenören2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Coaching är en utbredd men relativt outforskad metod vars främsta syfte är att få personer att uppnå självuttalade mål genom handling. Projektet Livsentreprenören utvecklar en metod för att hjälpa ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning att påverka sin livssituation och bli entreprenörer i sina egna liv med hjälp av bland annat coaching. Syftet var att undersöka hur coacherna i projektet Livsentreprenören beskriver ett coachande arbetssätt. Sju coacher verksamma inom Livsentreprenören intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att coacherna har en gemensam teoretisk grund inom coaching och tillämpar individuell coaching på liknande sätt. Men resultatet visar också att de beskriver betydelsen av det coachande arbetssättets olika begrepp (coach, coaching och coachande förhållningsätt) med stora inbördes variationer. Det coachande arbetssättet har visat sig i behov av en översyn, då det framkommit bristande samstämmighet i hur det coachande arbetsättet definieras. Det kan därför vara viktigt att se över de eventuella konsekvenser som den identifierade variationen kan ge upphov till, för den fortsatta utvecklingen av projektet Livsentreprenörens metod som helhet.

  • 245.
    Lundqvist Jansson, Evelina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lundberg, Sofia
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Ryggmärgsskadade personers upplevelse kring rehabiliteringspersonalens information om sexualitet: En kvalitativ studie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas cirka 100 till 150 personer i Sverige av ryggmärgsskada till följd av trauma. Skadans omfattning påverkar den sexuella funktionen, personen kan ha sex efter skadan men sexualitetens betydelse är för individen förändrad. Studien syfte var att belysa upplevelser och erfarenheter kring sexualitet hos personer med ryggmärgsskada i Sverige. Fyra män med ryggmärgsskada till följd av trauma intervjuades och intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att männen upplevde att vårdpersonalen under rehabiliteringen inte ville prata om sexualitet och att personalen gärna överlåter frågorna till någon annan. Resultatet visar också att männen ansåg att arbetsterapeuten skulle kunna hjälpa till med anpassningar och hjälpmedel som underlättar den sexuella akten och samlivet. Det framkom även att närhet har fått större betydelse efter skadan än innan.

  • 246.
    Lundström, Ida
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Emma, Gelin
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Hinder i den fysiska miljön på skolgårdar, för rullstolsburna elever i grundskolan.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den fysiska och sociala miljön påverkar upplevelsen av en funktionsnedsättning och utvecklingen av personliga och sociala färdigheter.Det är därför viktigt att skolmiljön utformas på ett sådant sätt att den är tillgänglig för alla, även för barn med begränsad förmåga att förflytta sig. Barn vistas många timmar i skolan och raster ger viktiga tillfällen till lek på skolgårdarna.Om den fysiska miljön inte är anpassad hindras barn från att vara delaktiga i lek tillsammans med andra och utveckla färdigheter.Syftet med studien var att kartlägga hinder i den fysiska miljön på skolgårdar, för rullstolsburna elever i grundskolan och en tvärsnittsstudie valdes för att uppnå syftet. Efter ett obundet slumpmässigt urval genomfördes kartläggningar på tio skolgårdar med hjälp av en guide som sammanställts med delar från instrumentet Housing Enabler och frågor utifrån rekommendationer om fysisk tillgänglighet från Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Resultatet visade att det råder hinder i den fysiska miljön på de skolgårdar som kartlagts, då främst vid entréer och lekområden som inte var anpassade för barn i rullstol. En bidragande faktor till studiens resultat kan vara att det för närvarande inte finns några rekommendationer i skollagen om skolans utomhusmiljö och att de som planerar och utformar skolgårdar kan ha bristfällig förståelse för gruppens behov. Arbetsterapeuters kunskap om miljöns betydelse kan bidra till ökad tillgänglighet på skolgårdar för barn i behov av rullstol.

  • 247.
    Löfgren, Chatarina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Stenhäll, Moa
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Hästen – ett stöd i livet: Hästunderstödd terapi för personer med eller i riskzon för psykisk ohälsa2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Idag används hästunderstödd terapi inom rehabilitering i syfte att öka personers välmående och livskvalitet. Behandlingsarbetet går ut på att träna sig att tillämpa strategier med hjälp av hästen som stöd till att återfå eller utveckla olika fysiska, psykiska och sociala förmågor. Syftet med denna studie var att utifrån ett samspel mellan person, omgivning och aktivitet undersöka hur hästunderstödd terapi kan påverka personer med och i riskzon för psykisk ohälsa. Metoden var en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, EBSCO och PsycINFO. Nio artiklar valdes och lästes av båda författarna. Resultatet kategoriserades utifrån huvudrubrikerna person, omgivning och aktivitet. Resultatet visade att hästunderstödd terapi kan användas för personer med varierande beteendeproblematik eller för att förebygga psykisk ohälsa. Terapin kan användas i syfte att förbättra upplevelse av självständighet, självförtroende och värde samt inspirera till engagemang inom olika livsområden. Terapiformen visade sig även vara ett sätt att förbättra deltagarnas livskvalitet. Sammanfattningsvis framkom att hästunderstödd terapi med fördel kan användas i behandling med personer som har, eller är i riskzon, för psykisk ohälsa. Hästunderstödd terapi kan stärka deltagarna till att få ett mer aktivt och hälsofrämjande liv men även ge individen en förbättrad livskvalitet.

  • 248.
    Löfgren, Fredrik
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Kippen, James
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Upplevda svårigheter som personer med dyslexi möter under skoltid och arbetsliv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kraven på skriftspråklig kompetens har under de senaste decennierna ökat och dagens utbildningar och arbeten ställer succesivt allt högre krav på att elever, studenter och vuxna har väl utvecklade läs- och skrivförmågor. Personer med dyslexi kan därför uppleva svårigheter i sina vardagliga aktiviteter inom både skola och arbete, men även fritid påverkas, vilket får en negativ inverkan på deras liv. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med dyslexi upplevt sin vardag i skola, arbete och under fritid. Fem personer, mellan 20-49 år, med dyslexi intervjuades genom en semistrukturerad intervju. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys då deltagarna delades upp i en yngre och en äldre åldersgrupp för att möjliggöra jämförelser mellan personer i olika åldrar.  Resultatet som presenteras i två huvudkategorier och sex underkategorier visade att deltagarna upplevde att under skoltiden inte blivit sedda utifrån sina svårigheter, att behöva dölja och lösa svårigheter samt betydelsen av att ha hjälpmedel och stöd i den energikrävande vardagen. Deltagarna lyfter även problematiken att inte kunna vara självständig i aktiviteter, upplevelserna i skolan ofta var negativa och dyslexi leder till att möjligheter i skola och arbete påverkas. I diskussionen beskrivs ett antagande att en tidigare satt diagnos skulle kunna hjälpa personer med dyslexi att komma till rätta och även leda till möjligheten att få professionell hjälp vid tidigare ålder. Detta för att undvika utanförskap eller diskriminering i vuxen ålder på grund av bristande läs- och skrivförmågor. Slutsatser från studien är att personer med dyslexi behöver tidigare utredning och intervention samt att deras behov av hjälp inte är begränsat till skolan utan även vardagens aktiviteter i arbete och fritid. Inom alla dessa områden skulle personer med dyslexi kunna ha nytta av arbetsterapeutiska insatser vilket bör studeras ytterligare.

  • 249.
    Löfgren, Helena
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Webrink, Josefine
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Flickor med AD/HD och deras upplevelser av att uppnå skolans mål2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I forskning har det framkommit att flickor med AD/HD presterat på en lägre nivå i skolan än flickor utan diagnos. Det har dock saknats studier där de själva fått uttrycka sina upplevelser av sin skolsitu­ation. Vid granskning av skolan har det påvisats att stödet för elever med AD/HD behöver förbättras. Vidare har det framkommit att arbetsterapeutens kompetens saknats i skolan. Syftet med studien var att uppmärksamma flickor som har diagnosen AD/HD för att belysa deras upplevelser av att uppnå skolans mål. Datainsamling skedde genom enskilda, semistrukturerade intervjuer med sex flickor i åldrarna 16–23. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier, Sätt att påverka koncentrationssvårigheter, Sätt att planera och komma ihåg skolarbetet, Att känna stress och ångest i skolarbetet och Betydelsen av lärares förståelse och bemötande. Resultatet visade att flickorna haft betydande stöd från sin omgivning för att uppnå skolans mål men de har samtidigt upplevt skolan som ansträngande. De har saknat förutsättningar i skolan, i form av kognitivt- och individuellt anpassat stöd. Dessa förutsättningar skulle kunna förbättras med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner. Dock behövs det fler studier som undersöker arbetsterapeutiska interventioner i skolan. 

  • 250. Lövgreen Engström, Ann-Louice
    et al.
    Lexell, Jan
    Larsson Lund, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Occupational and Environmental Medicine.
    Difficulties in using everyday technology after acquired brain injury: a qualitative analysis2010In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 17, no 3, p. 233-243Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify and describe the characteristics of the difficulties using everyday technology in persons with an aquired brain injury (ABI), and their experiences of how these difficulties influenced their life. Thirteen persons with an ABI were interviewed about their difficulties in using everyday technology and were observed in their use of technology. Data were analysed qualitatively with a constant comparative method. The results showed that the persons' experiences formed two categories: "A variety of combinations of difficulties in the use of everyday technology" and "Restrictions in life". The difficulties identified were related not only to everyday technology itself but also to the interaction between the technology, the task, the person, and the environment. These difficulties influenced their experiences of restrictions in occupational performance, personal identification, and participation in society. The results emphasize that occupational therapists who design interventions for people with an ABI need to accommodate both the technology and other interacting aspects in order to overcome difficulties in using everyday technology.

2345678 201 - 250 of 381
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf