umu.sePublications
Change search
Refine search result
2345 201 - 246 of 246
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 201.
    Per-Olof, Erixon
    et al.
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Elmfeldt, Johan
    Genrer i rörelse – estetiska textpraktiker i gymnasieskolan2004In: Andra nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Göteborg: Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet , 2004, p. 37-46Chapter in book (Other academic)
  • 202.
    Persson, Eva
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Det fysiska rummets påverkan på eleverna2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete var att undersöka om ljud, ljus och färgsättning i vår fysiska miljö påverkar oss. Jag ville också studera om lokalens utformning har betydelse för elevernas lärande och trivsel. Jag arbetat 3,5 år som bildlärare på en skola där undervisningssalen jag kom till befann sig i kaos. En önskan om att förändra det fysiska rummet för eleverna och även för mig själv då detta var min arbetsplats gjorde mig intresserad av att ta reda på mer om ovannämnda faktorer. För att finna svaren på mina funderingar påbörjade jag en litteraturstudie som bl. a. förde mig in i den svenska miljöpsykologin. Där har det bl. a gjorts undersökningar med människor som fått vistas i olika färgsatta arbetsmiljöer och aktivitetsnivån i hjärnan har mätts. Undersökningarna har visat att ljuset, ljudet och färgsättningen påverkar oss människor i en arbetssituation. Annan litteratur pekar på vikten av det fysiska rummet som då det upplevs som positivt ökar vårt psykiska välbefinnande.

  • 203.
    Petersson, Camilla
    et al.
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Ölund, Angela
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Musikens vikt i förskolan: en studie av sex förskollärares syn på och användning av musiken2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Avsikten med vår uppsats var att ta reda på om det fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan. För att ta reda på det valde vi att göra en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex förskollärare med olika profileringar. Dessa var musik, språk, verkstad, natur och oprofilerad. I undersökningen tittade vi på likheter och skillnader mellan dessa förskollärares förhållningssätt till och användning av musiken. Detta gjordes utifrån fyra områden; musiksammanhang, syften med musikaktiviteter, faktorer som styr musik, sånger och sångtexter samt faktorer som krävs för arbetet med musik. Vår undersökning jämfördes med inhämtad litteratur.

    Resultatet visade att det mer eller mindre fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan och att det inom samtliga fyra områden fanns både likheter och skillnader mellan förskollärarna. Vidare framkom det i resultatet att musiken användes i många olika sammanhang. Förskollärarnas syften med musiken var kognitiva, socioemotionella och kulturella. Deras val av musik, sånger och sångtexter utgick ifrån de tre didaktiska frågeställningarna vad, hur och varför. Enligt våra informanter var de faktorer som krävdes för arbetet med musik i förskolan ett gott självförtroende, vilja, mod, initiativförmåga, intresse och glädje. De ansåg även att ingen speciell utbildning behövdes men enligt vissa var det dock en fördel.

  • 204.
    Pettersson, Louise
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Bildsamtal som lärande: -Samtalar lärarna med eleverna om elevernas bilder i skolan2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer. Litteraturstudier har gjorts för att ge tyngd åt arbetet samt ökad förståelse för skolans utveckling. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna talar med eleverna om elevernas bilder i skolan men den visar också att frekvensen av samtalen varierar, likaså samtalens upplägg och struktur. Flera av de tillfrågade lärarna anser även att samtalet är ett bra sätt att knyta ihop en uppgift på innan nästa påbörjas.

    Jag kan med den här studien inte dra några generella slutsatser och svara att det är så här bildlärare i dag arbetar. Studien visar bara hur dessa sex tillfrågade lärare förhåller sig till samtalet med eleven om dennes bilder.

  • 205.
    Pettersson, Staffan
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Elevers upplevelser av slöjd2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Denna undersökning behandlar elevers upplevelser av slöjden. Jag ville ta reda på om elever tillgodogör sig de kunskaper som kursplan och läroplan säger att de ska få på slöjden. Genom att ta reda på vad eleverna upplever att de lär sig på slöjden kan utveckling ske och förändringar eventuellt göras för att förbättra slöjdundervisningen. För att undersöka detta använde jag mig av en kvantitativ undersökning i form av en enkät som besvarades av cirka 100 elever i år åtta och nio. Resultatet från denna enkätundersökning har jag sedan jämfört med en tidigare undersökning som skolverket genomfört och olika styrdokument. Resultatet som denna undersökning gett bekräftar, med vissa undantag, tidigare undersökningar. Eleverna tycker att de lär sig roliga saker på slöjden och de får ta ansvar. Detta är något som även nationella utvärderingen fått fram i deras undersökning. De upplever inte att de samarbetar särskilt mycket. En del i resultatet som var särskilt intressant var att eleverna i förvånansvärt liten utsträckning lär sig att redovisa på slöjden. Dessutom praktiseras inte redovisning på slöjden, det vill säga att även om eleverna lärt sig att redovisa på annat håll så tränar de inte på detta moment på slöjden.

  • 206.
    Qvist, Anna
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Bildtolkning som metod: med syfte att visualisera genusperspektivet2007Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att undersöka hur bildtolkning fungerar som metod för att nå insikt i ungdomars tankar kring jämställdhet, feminism och genus. Jag är också intresserad av hur bilder kan användas i undervisning utanför bildämnet, hur bilder kan användas som en visuell presentation till ett perspektiv eller begrepp, här till det feministiska perspektivet och genusbegreppet. Tillfälle att undersöka detta dök upp genom samtal med en lärarstudent som genomförde sin ämnespraktik i psykologi men även undervisade två klasser i det ämne som kallas livskunskap och idag undervisas på vissa skolor. Kursens mål är bland annat att ta upp genusrelaterade frågor. 53 elever har genom en enkät med öppna svarsalternativ tolkat en bild med feministiska tolkningsmöjligheter. Föremål för tolkningen var ett fotografi av Meret Oppenheims surrealistiska objekt ”Ma gouvernante - My Nurse - mein Kindermädchen”.

    Kön var den enda bakgrundsfaktor som undersöktes, detta för att undersöka om det förekom någon skillnad i hur kvinnor och män tolkade bilden. Resultatet visar att 32% tolkade bilden som uttryck för något slags tvång kvinnor utsätts för. Det gemensamma för denna kategori av tolkningar var att de beskriver olika sammanhang där kvinnor utsätts för någon slags förnedring såsom hotet om att bli våldtagen/misshandlad, bortgift mot sin vilja, prostitution, eller en företeelse i samhället såsom diskriminering mot kvinnor. 44% av kvinnorna kunde placeras i denna kategori och 27% av männen.

    Resultatet anser jag visar på att en viss medvetenhet förekommer. Jag har även intervjuat de två lärare som gemensamt undervisade de båda klasser och den lärarstudent som undervisade dem för tillfället. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade olika uppfattningar, Lärare 1 ansåg att de dessa elever hade stor insikt i dessa frågor medan lärare 2 ansåg att de gömde sig bakom politiskt korrekta åsikter och i själva verket vill behålla könsrollerna.

    Min uppfattning och slutsats av undersökningen är att bildtolkning möjliggör ett sätt att kringgå den jargong och inställning som annars kan påverka vilka attitydyttringar som görs.

    Observationen visar att den tolkade bilden fungera som visuell presentation av ett feministiskt perspektiv Eleverna kunde förstå perspektivet och de tog själva upp argument för och emot. Det uppstod en livfull diskussion kring genus, och jämställdhet.

  • 207.
    Rastbäck, Birgitta
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Textilslöjd, motorik och slöjdval2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader på flickors och pojkars motoriska färdigheter i år 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har påverkat deras val av slöjdart i år 7-9. Kunskap om motoriska färdigheter och olikheter inhämtades dels genom litteratur i ämnet och dels genom information på Internet. Elevernas inställning om sina motoriska färdigheter undersöktes både genom enkät och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolår 5 och undervisades i textilslöjd. Till antalet var de 31 stycken. Studien visade att viss skillnad i motorik var påvisbar och att motorik går att påverka utifrån träning och att den olikhet i utveckling som fanns mellan flickor och pojkar kunde minskas genom fysisk aktivitet. Pojkars utveckling kunde påskyndas och förbättras. Det var svårt att klarlägga val av slöjdart i skolår 7-9 utifrån elevernas motoriska förutsättningar. Där fanns sannolikt ett genusbaserat val utifrån tradition.

  • 208.
    Rylander, Sara
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Om den egna kroppsuppfattningen: och dess påverkan på självbilden2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Detta är den teoretiska delen av ett alternativt examensarbete, dvs. ett arbete som innehåller både praktiska och teoretiska delar. Metodiken för detta alternativa arbete är ännu inte utarbetad, utan detta är ett pilotprojekt. Syftet är att dokumentera och lyfta fram den konstnärliga processen i arbetet med min och mina tre projektdeltagares självbild och dess påverkan på självbilden. Vad är självbild, självkänsla? Vilken roll spelar kroppsuppfattningen i formandet av självbilden? Hur kan man arbeta med det i skolan?

    Dagens ungdomar utsätts för ett tryck i medierna när det gäller sitt eget utseende, varför skolan bör ta ett större ansvar att skapa en sund kroppsuppfattning för att nå det verkliga målet: att skapa en god självkänsla hos var och en av våra unga. Den gestaltande delen av arbetet består av bildmaterial såsom stillbilder, morfningar samt ett bildspel. Arbetet i sin helhet finns att ta del av på Institutionen för estetiska ämnen, Umeå Universitet, samt på internet: http://www.estet.umu.se/alt.exarb/Bilder/text_.htm

  • 209.
    Rådsäter, Therese
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Vad behöver en lärare veta om mobbing för att kunna vara professionell i sitt yrke?2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag har genom det här arbetet inriktat mig mot att fördjupa mina kunskaper om ämnet mobbing och vad skolan och lärare har för ansvar vad det gäller detta. Jag vill på så sätt bidra till handlingsberedskap på området. Jag började med att söka information om ämnet genom en litteraturstudie. Utifrån studien specificerade jag frågeområden som fokuserar på lärarnas kunskaper och erfarenheter, men även på det arbetet som förs mot mobbing i skolan. Jag har sedan använt mig av dessa frågeområden i mina intervjuer gjorda med fyra lärare från grundskolans senare årskurser. Det jag kommit fram till i min undersökning är att de krav som ställs på lärarna utifrån styrdokumenten fokuserar på att lärarna skall ha kunskap inom ämnet, kunna föra öppna diskussioner och göra aktiva insatser. Men mina resultat från de gjorda intervjuerna tyder på att sunt förnuft i stor grad fått ersätta faktiska kunskaper om mobbing. Detta kan leda till att många lärare undviker mobbing problemet genom att blunda framför att handla. De lärarna som tar tag i problemet lämnar ofta över arbetet till elevvårdsteamet. Kraven fortsätter att öka med nya lagar men lärarna får inga verktyg för att på ett professionellt sätt kunna leva upp till kraven.

  • 210.
    Rönnlund, Patrik
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Slöjdprocessen: processbedömning i trä/metallslöjd2005Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 211.
    Rönnqvist, Anders
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Drama i skolan: Vad kan barnen utveckla med hjälp av drama2005Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie är en undersökning om hur barn kan utvecklas på olika sätt med hjälp av drama i tidigare åldrar. Den tar också upp olika metoder och övningar som man kan använda sig av för att göra drama meningsfullt.

    Jag har studerat litteratur för att se vilka metoder och övningar man kan använda sig av. Även för att få en djupare kunskap om vad drama egentligen är och vad man kan utveckla med hjälp av det. Det innehåller även fyra st. intervjuer med lärare/pedagoger som jag utförde på tre olika skolor. Lärarna/pedagogerna gav sin tolkning om vad de trodde barn kunde utveckla med hjälp av drama, vilka metoder de använde sig av och vilken roll drama spelar för skolan.

    När det gäller barns utveckling så tycker lärarna att drama spelar en stor roll i skolan och att det finns mycket att lära sig av det, som att barnen får känna tryggheten i gruppen. De lär sig även samarbete, uttrycka känslor och får ett större självförtroende. Jag har även gett exempel på övningar/metoder som jag hittat i litteraturen, men även några som lärarna använde sig av vid deras dramatillfällen.

  • 212.
    Samuelsson, Stina
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Musikämnets status: -hur ser det ut i skolan idag?2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka musikämnets status idag utifrån några lärares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda på hur musiklärare och ämneslärare upplever musikämnets status i skolan idag och hur musiklärarna behandlas. Undersökningen är baserad på semikvalitativa intervjuer där jag intervjuat fyra musiklärare, varav tre från grundskolan och en från gymnasiet, samt tre lärare i andra ämnen från grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att ämnets status är starkt varierande och svårt att ta på. Kollegornas syn på musikämnets status är också skiftande, dock finner jag att de är mer negativa. Den negativa synen från kollegor tror de intervjuade musiklärarna och även lärarna i andra ämnen beror mest på okunskap. Det som möjliggör musiklärarnas arbete är enligt de olika lärarna att resurserna för musikämnet är bra och att ledningen oftast är positiv och stöttar. Däremot framkommer det att många andra har en verklighet som visar på motsatsen. Det negativa som hindrar och försvårar för musiklärarna är det höga antalet undervisningstimmar, övertid, samt dåliga scheman, dålig förståelse för ämnet och musiklärarnas arbetssituation. Undersökningen visar att musikläraren är särbehandlad ibland. Det finns olika uppfattningar om hur mycket.

  • 213.
    Sandlén, Stina
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Inspiration och lust till skapande2005Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det är betydelsefullt att man som lärare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur jag som lärare ska inspirera och få eleverna intresserade av slöjd. För att få fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i Skellefteå samt läst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information på Internet. Jag har funnit att det är leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lärare måste skapa förutsättningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla. Slöjden är viktig i skolan för att barnen tränar sin motoriska förmåga och man får använda båda hjärnhalvorna, vilket leder till bättre resultat i övriga ämnen också. Jag har kommit fram till att det är handens enkla arbete som skapar kreativitet och lust hos barn och ungdomar.

  • 214.
    Sandqvist, Eva-Karin
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Arts and Culture: en fallstudie av konstcentret PJ Olivier i Stellenbosch, Sydafrika2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The intention has been to look at the school system in South Africa and specifically at arts and culture in grade 10 to 12. I have visited a number of classes and interviewed the teachers working at the art centre PJ Olivier in Stellenbosch. By doing this I wanted to get to know the system and to understand the intentions that the curriculum describes.

    I have all through the study related the areas I’ve looked at to the curriculum to see how well the intentions are implemented. I have also compared everything with the Swedish school system.

    The curriculum has good intentions but the country has a lot to do before they reach the goals with a school system where everybody is included and where there is ”ubuntu” (Zulu word for humanity or I am what I am because of what we all are). In the curriculum I have seen a lot of similarities to the Swedish school system. The intentions and the goals are very much alike.

    I have realised that South Africa is a country with a lot of complexity and this shows in the school system and in the way the teaching is performed. Arts and culture has a part to play even if the subject is small. In many areas in South Africa, Europe and the western world is the role model for how things should be done. In art it is significant and it leads to self-neglect.

  • 215.
    Scheid, Manfred
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies. Musik.
    Multimedialt lärande - ett postmodernt lärande?2007In: Rum för forskning - rymd för lärande: forskning och pedagogisk praktik / [ed] Gun-Marie Frånberg, Umeå: Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet , 2007, p. 124-138Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Modern communication technology makes it possible to integrate sounds, images and text, to distribute and edit these according to personal preferences, in ways that were not imaginable earlier. It creates new perspectives of describing, modelling and designing our world and our understanding of the same. In this way not only the written word is complemented by sounds and images, but even cognitive structures by associative and none- linear thinking, in other words our production of knowledge and knowledge development.

    Conceptions such as the rise of the information society and globalisation have enabled an interdisciplinary field of research, such as media – and youth culture studies. Even educational research has been influenced by theories and concepts from interdisciplinary research, which are added to more traditional forms of studying activities in school. In this article I advocate for an extended use of different forms for mediation in education, and emphasize the importance for teacher students to get extended and media specific knowledge within their teacher training programs.

  • 216.
    Segrén, Kent
    et al.
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Sundquist, Mattias
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Kommunikation inom slöjden2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I vår undersökning har vi fokuserat på hur kommunikationen ser ut mellan elever i ämnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda på om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Våra frågesällningar var ”vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?” och ”hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?” Vår undersökning grundade sig på en elevenkät, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser på en skola inom Umeå kommun. Genom vår undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utsträckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och värdering) med varandra. Genom våra frågeställningar kunde vi se att eleverna dels använde sig av verbal kommunikation (språk och ljud), men även av icke verbal kommunikation (gester, miner, kroppsspråk av olika slag). Även verktyg och redskap visade sig vara vanliga inslag för att just kommunicera slöjdprocessen.

  • 217.
    Sellman, Johan
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Pedagogiskt flyt och integrerade inlärningsarenor: två musiklärares diskurser2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om vilka val man som lärare gör när det gäller innehåll och vilka grunder det finns för val av innehåll med relation till intressen och bakgrund. Jag har valt verktyg från diskursanalysen för att kartlägga vad undervisningen egentligen vilar på för grunder. Under två tillfällen utförde jag intervjuer med två lärare i liknande ålder, med ungefär lika mycket erfarenhet från undervisning. De fick frågor angående utbildningsbakgrund, tidigare musikerfarenheter, intressen, val av innehåll i undervisningen, möte med elever; konsekvenser, samt eventuell förändring som praktiserande lärare. Ämnesvalet motiveras med att utredningar och avhandlingar i den redovisade litteraturen pekar på ett problem inom musikämnet i skolan. Problemet är dels att populärmusik kategoriskt uteslutits ur musikundervisningen, men även att lärare i musik ”utgör sin egen kursplan”. Resultatet jag kom fram till var att jag hittade tre olika diskurser. Två av dessa hörde till respektive informant och jag valde att kalla diskurserna för ”pedagogiskt flyt” och ”integrerade inlärningsarenor”. Den tredje diskursen passade in på båda informanterna på grund av gemensamma teman som utkristalliserade sig ur intervjuerna. Jag valde att kalla den gemensamma diskursen för ”pedagogiska motiv”.

  • 218.
    Skåreus, Eva
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå Centre for Gender Studies (UCGS).
    Absent bodies in teacher education2007In: Present challenges in gender research / [ed] Åsa Andersson & Eva E. Johansson, Umeå: Umeå universitet, Genusforskarskolan , 2007, p. 88-107Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    The body has great significance for a teacher and constitutes one of the most important tools of the profession. It is through the body that the teacher is present in the room, performs and meets the students. The body bears knowledge, personality and the subject’s experiences. This has a dialectical relationship and is communicated to the individual from within in its meeting with the students. The students place their experience of the teacher on the exterior of the teacher’s body. Michail Bachtin has coined a term for these relationships: I-for-myself represents what the individual experiences from within, and The-other-for-me represents how the individual experiences the other person which is projected on the being outside, “extralocalization” (Bachtin, 2000). When people perform in their professional role, they are hidden to a certain degree in an institutionalized body, their professional role (Berger, Luckmann, 1998). This professional role is already defined by the employer and thereby marked by social characteristics. During teacher education, the students are trained in an institutionalized body while they are also working to establish their own characteristics. This can be described as a negotiation between demands and their own ambitions, as well as a struggle between being disciplined and manoeuvring for one’s own space. This negotiation or struggle continues in practical training and at abstract levels. Winning a place or space for the exercise of a profession will also be an encounter between institutionalized demands and one’s own conceptions. Moreover, the place or space can be considered as an arena where the body’s suitability in the professional role is negotiated. The objective of this article is to examine how signs of this negotiation about the body are reflected in pictures where art teacher students represent themselves in the professional role.

  • 219.
    Skåreus, Eva
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of Creative Studies.
    Bildskapande som metod att utforska yrkesidentitet2006In: Gestaltande metoder i universitetspedagogik: bildskapande och forumspel, Umeå: Universitetspedagogiskt centrum, Umeå universitet , 2006, p. 17-29Chapter in book (Other academic)
  • 220.
    Skåreus, Eva
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Det är lärarnas fel2002In: Tidskrift för lärarutbildning och forskning, ISSN 1404-765, no 3, p. 13-38Article in journal (Refereed)
  • 221.
    Skåreus, Eva
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Digitala speglar: föreställningar om lärarrollen och kön i lärarstudenters bilder2007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aim of the thesis is to examine visualized conceptions about the profession of art teachers in the Art Teacher Education Programme. This is accomplished through analysing how art teacher students represent themselves as teachers in digital images and recognize the impact of gender. The pictures are analysed discursively in order to search for the answers to the following questions: What in the teacher’s role is expressed in these pictures? What kinds of figures or representations are chosen? How can these choices be understood? What visual devices are used? The empirical material of the thesis is based on a selection of pictures made by art teacher students during a course in Computer graphics/Digital Image Processing at the Department of Creative Studies in Teacher Education, Umeå University, between the years 2000-2002. There are fifty-nine pictures made by forty-five women and fourteen men. Each student has accepted the conditions of participation in the study. The images may be assumed to give shape to ideas, things taken for granted and expected experiences; and subsequently constitute an arena for problemizing of and reflection on the professional role. The thesis contains two methodological lines that include images, art making as a pedagogical method and analysis as a scientific method. Art making as a pedagogical method is based to a large extent on the work of Jo Spence, an English photographer. Rhetoric, the referentiality of the pictures and their intertextuality in combination with gender theoretical tools formed the basis of image analysis as a scientific method. A combination of gender theories and semiotic and sociocultural theories was then used in the interpretations. Collage and montage largely made up the technical basis of the images, and in the created pictorial spaces most rhetorical devices occurred as intertextual references to genres in the world of art and popular culture, from canonized works of art to films, fantasy and commercial advertising, multiple egos, value perspectives, primary and secondary images, and combinations of different image qualities resulting in the creation of different degrees of fiction in the pictorial spaces. The pictures were divided into two categories. “The profession at the centre of the assignment” depicts a teacher together with other people in a social situation, which refers to a professional tradition. “The personality at the centre of the assignment” emphasizes the depicted individual’s personality or that other cultures can be included in the teacher’s role. What are visualized here are ideal figures, resistance and intimization of the practice of schools. In all the images there is an all-pervading theme, namely to engrave the teacher’s persona in the subject of art or the art and popular culture. The attachment to the subject appears as a central conception of legitimacy and authority. When the personality is at the centre of the teaching assignment, stereotypical representations are used to a higher degree. When the teaching assignment is at the centre, it is depicted as a social group activity for the men, while the women depict the assignment as an individual task, which appears as if different conceptions of femininity and masculinity are constructed in teaching practices. Reflexivity or a searching attitude to the practice also occurs to a higher degree in the women’s images, which in turn is also interpreted as an expected feminine attitude. Women’s bodies are not represented to the same high extent as men’s bodies when the assignment is at the centre. A general discourse on sexualized images may be at work here, but also representations of power or legitimacy.

  • 222.
    Skåreus, Eva
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Du sköna nya värld2005In: Tidskrift för lärarutbildning och forskning, ISSN 1404-7659, Vol. 12, no 1/2, p. 177-194Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I mitt avhandlingsarbete utgör empirin femtioniostudentbilder producerade under enåterkommande kurs i digital bild. Urvaletär hämtat från en treårsperiod. Bilderna ärgjorda i ett tema – att vara lärare, vem ärjag som lärare. Bilderna är också producerademed datorn som verktyg. Dessa bilder kanbetraktas på flera sätt bl.a. som tematiserandekonstbilder, en individuell problematiseringav yrkesvalet, en återspegling av föreställningarkring lärarrollen och resultat av en lärandeprocessmed ett specifikt verktyg. Följandetext fokuserar på verktyget – datorn – i formav olika beskrivningar av och föreställningarkring tekniken. Texten återger delar av dennamångfasetterade palett som framskrivningarav tekniksamhället och datorer utgör. Texturvaletär både från feministisk litteratur,genusforskares texter och teknikforskare, sociologer,konstvetare och psykologer. Syftet medtexten är att ge en inblick i hur datorn ochDu sköna nya världvårt teknifierade samhälle beskrivs. Det i sintur anser jag vara en del av de krafter som ärverksamma när en student ska lära sig arbetamed bilder på en dator.

  • 223.
    Skåreus, Eva
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Kön som analytiskt begrepp2004In: Slöjdforskning: artiklar från forskarutbildningskursen Slöjd och bild i en vetenskapsfilosofisk och metodologisk kontext : ett UniZon Kvarken-projekt 2003-2004: LUIS=Lärarutbildningar i samverkan / [ed] Christina Nygren-Landgärds & Kajsa Borg, Vasa, Finland: Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi , 2004, p. 223-240Chapter in book (Other academic)
  • 224.
    Skåreus, Eva
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of Creative Studies.
    Med en bildgåta som kompass2004Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En reseberättelse om konstutställningen Documenta i Kassel 2002.

  • 225.
    Skåreus, Eva
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of Creative Studies.
    På spaning efter vår tids fotografi ...2005Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Om fotografiutställningar hösten 2004 och speciellt Xposeptember i Stockholm. Artikeln diskuterar framförallt ett fotografi av Helena Blomqvist.

  • 226.
    Skåreus, Eva
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of Creative Studies.
    Samtal pågår2007Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Reseberättelse om två konstutställningar, Modernautställningen 2006, Stockholm och ARS 06, Helsingfors.

  • 227.
    Smedh, Angela
    et al.
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Johansson, Elina
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Bild och formskapande i förskolan: En pedagogisk jämförelse2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers syn på bild- och formskapande i förskolan. De frågeställningar som besvarades var: Hur använder sig pedagogerna av bildskapandet i förskolan? Varför använder pedagogerna bildskapande i sitt arbete? Skiljer sig tankarna om bildskapandet hos pedagogerna i den allmänna förskolan gentemot Reggio Emilia- inspirerade förskolor? Till undersökningen gjordes tio kvalitativa intervjuer med fem pedagoger ur vardera grupp. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna analyseras. Vi fann inte så många skillnader mellan grupper. De skillnader vi fann var främst i de praktiska bitarna kring skapandet. Den viktigaste skillnaden, enligt oss, var hur pedagogerna i de olika grupperna arbetar med pedagogisk dokumentation. Pedagogerna i den Reggio Emiliainspirerade gruppen arbetade både oftare och mer reflekterande med pedagogisk dokumentation än pedagogerna i den allmänna gruppen. I barnsynen såg vi de största likheterna mellan grupperna. Alla pedagoger såg till exempel skapandet som utvecklande för barnen på många sätt.

  • 228.
    Strandberg, Tommy
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Varde ljud!: Om skapande i skolans musikundervisning efter 19452007Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The study deals with creative music making in the compulsory comprehensive school’s music instruction. This is an educational effort and is carried out within the framework for the research area Educational work. The objective is, in investigations, steering documents, and teaching material, from 1945 and onwards, as well as through observations of classroom practice today, to describe the discourse about creative music making in music in the Swedish compulsory comprehensive school, and discuss its importance for the field of music and music instruction. The problem area encompasses questions about how generation of knowledge and practice is regulated in the instruction. The empirical material in form of transcriptions from interviews with teachers and students, as well as field notes and recordings from classroom observations together with general texts compose the inter-textual chains that form the discourse about creative music making.

    The study has a historical beginning inspired by Michel Foucaults’ discourse concept. The regulating and normalizing procedures are used as analytical tools that create the discourse. The study puts in focus the recommended practices in the cited texts. The qualitative differences and similarities, continuities and discontinuities are sought, as well as the definitions and categorizing that is done in the texts. Information which is repeated in several sources, and deviates or breaks with frequently occurring content in the texts is noted. “Creative music making” has been categorized in relation to the individual, socially and in musical contexts. Analysis has been carried out as change over time related to the subject of music and from creative music making’s suggested goals and functions. Access to current school practice has been made through observations and interviews with teachers and students during lessons that contain creative music making activities as well as analyses of these in relation to the texts. In the analysis work, keywords are sought that provide a foundation for categorizing the material. With the establishment of the discourse a descriptive analysis about the remarks that have been registered is made. The classroom studies were carried out at 4 different schools where the four teachers who have been followed were interviewed. Shorter interviews were made with some of their colleagues and with those students, whose work has been followed.

    The result shows that the power which is exercised in the discourse affects both planning and organization of music instruction, like choice of content and work forms. In the discourse the categories freedom as recreation, creating music making as a we can and you can, the classroom as a musical practice room for the individual and social cultivation, contemporary culture orienting and to play is to create are constructed. The discourse about creating in music instruction functions as a tool for the changes in school that prepares the compulsory comprehensive school’s actualization. The reform and learning by doing ideas together with ideas about aesthetics and social cultivation of the individual towards democracy, and an active participation in society and cultural life is a part of the discourse. Today, this makes up the structural elements in the description of creative music making. The musical style and genre appears to be important as musical frames in the creative music making activities but also for the working methods and contents. In the discussion, the discourse on creative music making is linked to the larger space that ensemble music making has received in music instruction. Creative music making’s culture-oriented functions are linked to music as important phenomenon for the individual and society.

    Keywords: creative music making, discourse, music instruction, educational work, school, history of education, creativity, aesthetics, popular music, youth

  • 229.
    Sundqvist, Fredrik
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Populärmusik i undervisningen: En undersökning om hur musik kan användas i skolarbetet2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Populärmusik är något som de flesta elever kommer i kontakt med dagligen via radio, TV, skivor och Internet. Det är också något som uppskattas och används/lyssnas på av många elever. Huvudsyftet med detta arbete var att ta reda på hur populärmusik används och kan användas i undervisningen, med inriktning på ämnen, metoder och mål. För att få svar på detta läste jag om olika sätt att beskriva kulturbegreppet, hur synen varit på populärmusik i skolan genom åren samt olika sätt som man har arbetat med den i skolan. Utifrån dessa litteraturstudier utformade jag sedan intervjuer som jag sedan använde när jag intervjuade sex lärare/fritidspedagoger på olika skolor i Umeå.

    Mina erfarenheter från egna skolår var att man ofta använt populärmusik i undervisningen som ett sätt att ”ha skoj”. Denna undersökning visade dock att många använder populärmusik i undervisningen/verksamheten på samma sätt som vilket skolämne som helst. En liten skillnad är att det inte finns någon konkret målformulering i styrdokumenten, vilket innebär att det inte är lika många lärare som använder det som det kanske annars skulle vara, samt att det kräver lite mer förarbete. Man kan därför ana att ett personligt intresse ofta ligger bakom ämnesvalet. Många använder fortfarande populärmusik för att det ska vara roligt för eleverna, men flera har sett att nöjesaspekten faktiskt går att kombinera med inlärning. För mig som lärare innebar undersökningen både nya uppslag för lektioner samt att jag fick stöd för mina teorier om den nytta som populärmusik i skolan kan göra.

  • 230.
    Svenman, Maria
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Flow i slöjden?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlade om hur elever i de högre årskurserna i grundskolan upplevde sina slöjdlektioner och om de eventuellt upplevde flow i slöjden. Under hösten 2006 gjordes en enkätundersökning på elever tillhörande år åtta och nio. Tjugosju elever deltog i undersökningen. Syftet var att belysa om det förekom stunder av djup koncentration under slöjdpassen, så kalld flow, och vad som i så fall kännetecknade dessa stunder. Mina frågeställningar var om eleverna kunde uppleva flow och om de kunde det, vad detta berodde på. Resultatet visade att det tidvis förekom hos vissa elever i år åtta och nio. För andra förekom det inte. Det spelade inte någon roll vilket kön de tillfrågade hade. Svaren var jämnt fördelade över könen. De som var negativt inställda till slöjden redan innan de kom upplevde aldrig flow. Slutsatsen var att det fanns de som upplevde flow. Orsaken till varför vissa av eleverna inte upplevde flow var många. Till exempel ansåg eleverna att slöjdpassen var alltför sega och långa, att man fick vänta för länge på lärarena hjälp för att kunna komma framåt i arbetet eller att man inte alls var intresserad av ämnet. Eventuellt skulle tematiskt arbete vara av godo då de elever som svarade negativt på enkäten skulle kunna komma in i ämnet från an annan vinkel. Skolans ämnen skulle då kunna glida in i och berika varandra. Kanske kan de eleverna komma in i flow vid andra tillfällen och det skulle då kunna föras över till slöjden och övriga ämnen.

  • 231.
    Tomson, Åsa
    et al.
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Johansson, Karolina
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Man dansar. När musiken stoppar så stannar man.: Förskolebarns lärande i dans och rörelse2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vårt främsta syfte med studien var att undersöka hur dans och rörelse kan stimulera barns lärande och utveckling. För att få svar på våra frågeställningar valde vi att i en medelstor stad i Västerbotten observera barnen på tre förskolor, intervjua barn, förskollärare samt en utbildad danspedagog. Ett intressant resultat som kom fram i vuxenintervjuerna var att danspedagogen har en bredare kunskap om hur dans stimulerar barns lärande och utveckling då hon går in mer på djupet och ger tydligare och mer specifika exempel i sina svar. Vi drar här slutsatsen av att skillnaden mellan förskollärarnas och danspedagogens svar i frågan om vad dans är skiljer sig åt p.g.a. att danspedagogen har en utbildning inom området som förskollärarna saknar. Ett av resultaten i barnintervjun visade att barnen inte är medvetna om deras lärande i rörelseaktiviteten. Utifrån det här tycker vi att det är viktigt att ledarna synliggör lärandet för barnen. Detta för att aktiviteten ska bli meningsfull för barnen. Ett annat resultat från barnintervjuerna på den ena förskolan var att nästan alla barnen inte trodde att de lärde sig något i rörelseleken Kom alla mina kycklingar. Springandet är en central del i denna lek och springandet är en vardaglig rörelse hos barnen. Därför tror vi att barnen inte ser något lärande i leken.

  • 232.
    Van, Maianh
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Både gott och nyttigt: Bildämnets roll samt faktorer som kan bidra till motivation2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 233.
    Van Thi, Maianh
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Både gott och nyttigt: Bildämnets roll samt faktorer som kan bidra till motivation2006Report (Other academic)
  • 234.
    Viberg Andersson, Lisette
    et al.
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Lärka, Lina
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Krishantering och krisplaner i grundskolan.2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Alla kan vi drabbas av en kris eller katastrof. Då rasar hela vår tillvaro samman på kort tid. Det krävs kunskap och insikt för att hjälpa människor som har råkat ut för en krissituation. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första hjälpen och krisstöd började gälla den 1 juli 2000. Detta innebär att varje arbetsplats ska ha en beredskap för första hjälpen och krisstöd. Denna föreskrift omfattar även personal och elever inom till exempel grund- och gymnasieskolan. Syftet med arbetet har varit att studera hur krishanteringen i skolorna fungerar samt hur man bör agera vid en krissituation. Hur ser skolornas förberedelser inför en krishantering ut? Hur kan man förbereda sig inför en krishantering? Hur kan en krisplan vara uppbyggd? Vilken slags utbildning finns att tillgå? Vilken hjälp kan man få vid en krissituation? För att studera detta har vi gjort semikvalitativa intervjuer med anställda på fem grundskolor i Västerbottens län samt intervjuat en anställd vid kommunens skolkontor. För att underlätta vid bearbetningen spelades intervjuerna in på band/MP3. Dessutom förde vi båda anteckningar under intervjuförloppet. Vi har besökt skolorna och fått ta del av deras krisplan och krislåda. De skolor vi tog kontakt med hade varit ganska skonade mot olyckor och andra krissituationer. Dessutom visade det sig att de anställda hade relativt lite erfarenhet och utbildning om krishantering. Intervjupersonerna anser dock att krishantering är viktigt och att man måste ha fungerande handlingsplaner på skolorna. Annars kan det skapa mycket oro och förvirring på arbetsplatsen. Genom att ha noggranna förberedelser på skolorna i form av en fungerande krisgrupp, god ledarskap samt kunskap om sorg och krishantering kan eventuella kriser och katastrofer bli lättare att hantera.

  • 235.
    Vikström, Per
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Reflekterande slöjd med fokus på skrivande2005Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bättre förstår vilka kunskaper de får i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlärarna använder för att eleverna ska reflektera och om det är möjligt att arbeta ämnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter från tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bättre förstår vilka kunskaper de egentligen får och därigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen är för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlärare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion. Enligt resultatet är det för lärare svårt att motivera för elever varför de ska skriva om slöjden. De intervjuade upplever även att andra lärare själva vill bestämma om sin lektionstid och om vad eleverna ska skriva om. I Lpo-94 framläggs fyra kunskapsformer dessa är: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhetskunskaper. Lpo-94 föreskriver att lärare ska arbeta ämnesövergripande, annan litteratur belyser värdet av helhetsundervisning för att elever ska tillgodogöra sig dessa kunskapsformer. Genom detta framstår ett ämnesövergripande samarbete ute i skolorna som självklart.

  • 236.
    von Ahn, Johan
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Musicerandet i skolan: Likvärdigheten i bedömning och betygssättning2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Uppsatsen handlar om hur musiklärare arbetar med bedömning inom ensemblespel. Vad är det som lärarna prioriterar inom bedömningen av musicerande och vilka verktyg och metoder använder sig de av för att kunna göra en bedömning? Har alla musiklärare en gemensam syn på styrdokumenten? Får alla elever en likvärdig bedömning när de musicerar än vilken skola de går på? Jag har använt mig av en kvalitativ studie där jag har intervjuat sex stycken musiklärare om deras uppfattningar kring bedömning av musicerande. Jag har använt mig av hermeneutisk tolkning vid bearbetning av intervjuerna. Resultaten visar att musiklärarna har likheter på vad som ska prioriteras inom bedömning av ensemblespel. Tre stycken av de intervjuade musiklärarna hade slående likheter med varandra, därefter skiljer sig förfarande och verktyg för att bedöma elever mellan de andra musiklärarna. Resultatet diskuteras gentemot styrdokument och vad tidigare forskning har visat. Jag har även diskuterat utifrån mina egna erfarenheter och min blivande roll som lärare. Jag diskuterar även skillnader mellan de intervjuade musiklärarna och likvärdigheten mellan dem samt deras syn på likvärdighet.

  • 237.
    Wallmark, Christina
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Portfolio inom bildundervisningen2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I detta arbete har jag haft som intention att ta reda på mer om arbetsmetoden portfolio, hur man arbetar med portfolio inom ämnet bild, vilka för och nackdelar som finns med arbetsmetoden, samt hur man ser på betygsättning och bedömning inom arbetsmetoden portfolio. Arbetet innefattar även en undersökning kring hur vanligt det är att man arbetar med portfolio inom bildundervisningen i Skellefteå kommun. För att få svar på mina frågor har jag använt mig av litteraturstudier, en enkätundersökning och intervjuer med fem bildlärare. Man bör dock nämna att studien inte är genomförd med ett sådant antal informanter att det går att dra några generella slutsatser angående bild och portfolio i stort, men det kan ge en vink om hur det kan se ut i ett ämne och i en kommun och vilka tankar som finns kring metoden. Jag har kommit fram till att portfolio är en omfattande metod som handlar att synliggöra elevens ut-veckling, ge eleven möjlighet att lära sig om hur han lär och ge eleven möjlighet att reflektera kring detta. Hur arbetet utformas i klassrummet kan se olika ut beroende på lärarens syn på kunskap, syfte, förutsättningar m.m. Det finns dock delade åsikter om arbetsmetoden. Enligt litteraturen och de som, i min undersökning, till viss del arbetar med portfolio, är portfoliometoden en bra arbetsform som passar bra inom bildundervisningen, medan andra lärare i under-sökningen menar att metoden inte är något för dem eller att bara är vissa delar av metoden passar deras undervisning. Jag har kommit fram till att metoden kräver mycket tid och detta kan vara orsaken till att endast 5 av 25 undersökta bildlärare i Skellefteå kommun till viss del använder sig av arbetsmetoden portfolio. Samtliga av dessa arbetar vid gymnasieskolan där eleverna har fler och längre lektionstillfällen. Betygsättning och bedömning ingår också i vår uppgift som lärare och är ett av huvudmotiven för att arbeta med portfolio. I litteraturen påpekar man dock vikten av att eleverna själva är med och bedömer sina arbeten och att de får vara med och påverka innehåll, kriterier, mål, syften, samt vad som är ett kvalitativt bra arbete. Detta för att eleven ska nå bästa möjliga utveckling.

  • 238.
    Warg, Frida
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Den tredje pedagogen: Reggio Emilia och miljön som pedagogiskt redskap2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ”den tredje pedagogen”. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande – och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt. Min undersökning visade att det finns ett samband mellan lärande och fysisk miljö och att det finns belägg i forskningen för ett flertal av Reggio Emiliaflosofins idéer om pedagogisk miljö. Till exempel har forskningen lyft fram det positiva med att ha material tillgängligt för barnen och att ha möbler i barnens storlek. Vidare menar man att det finns vinster i att utforma förskolans miljö enligt verkstadskaraktär och i att ha en estetiskt tilltalande miljö. Många forskare poängterar vikten av miljön återspeglar läroplanen och pedagogiken man arbetar efter. Att utgå från barnens intressen i planerandet av miljö och material har också tillskrivits betydelse. Dock efterlyses ytterligare forskning i ämnet om relationen mellan lärande och fysisk miljö då den kan sägas vara eftersatt.

  • 239.
    Werjefelt, Karolin
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Digital portfolioteknik: ett redskap till egen utveckling och lust till att lära2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbetet grundar sig både i en empirisk och teoretisk studie. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där en observation på tre olika skolor i Västerbotten har lagt en grund för arbetet. Fokus har legat på att studera hur lärare tar tillvara och kopplar undervisningen till elevens tidigare kunskaper, för att få en helhet och förståelse i skolan samt hur moment börjar och avslutar och om det sker någon uppföljning kring momenten. I observationen låg även fokus på hur elevernas färdiga material hanteras och samlas.

    Syftet är att försöka komma på ett sätt att kunna dra nytta av tidigare kunskaper eleven fått, för att skapa förståelse och ett helhetsperspektiv i skolan. Jag har gjort litteraturstudier hur portfolioteknik fungerar och hur man kan koppla till tidigare kunskaper. Jag presenterar hur en digital portfolio, som skiljer sig från en vanlig portfolio i vissa delar, skulle kunna fungera och lösa många problem som finns ute i skolorna idag, bland annat förvaringsproblemet av färdigt material, som jag upplever är ett problem ute bland skolorna.

    Den digitala portfolion kan fungera som en form av bank där allt färdigt material eleven gjort läggs in, och som läraren och eleven kan utnyttja till efterföljande moment. Vilka ämnen som väljer att jobba med den digitala portfolion, är upp till lärarna. Jag har valt att fokusera på att beskriva hur bild- och medieämnet kan jobba med en digital portfolio. Avsikten med att presentera och jobba med den digitala portfolion, är att öka kunskapen om hurvida lust till att lära, kan ligga i att kunna se och förstå, vad och varför man gjort en uppgift i skolan. Jag diskuterar hur den digitala portfolion kan skapa förståelse för det man gör, och hur den kan synliggöra alla elever. Eleven kan se sin egen utveckling och skapa egna nya mål. Föräldrar kan bli mer delaktiga och bli mer insatta vad deras barn gör i skolan. Alla elever kan hamna på samma plan, datorvan som datorovan, då den digitala portfolion är färdig i sitt gränssnitt då eleven börjar. Om eleven behöver byta skola samt vid överlämning kan den digitala portfolion hjälpa både eleven och den nya läraren. För läraren hjälper den digitala portfolion bl.a. till med att lättare jobba ämnesöverskridande, att utvärdera sig själv och kursen, samt elevens kunskaper och utveckling. Det är lättare för läraren att fånga upp svaga elever och den digitala portfolion skapar en mycket god grund för samtal.

    Trots många goda sidor med den digitala portfoliotekniken, tar jag även upp negativa aspekter som kan uppstå.

  • 240.
    Westin, Camilla
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Möjligheter: sagor och sagofilmer2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att behandla begreppen möjligheter, hopp och framtidsutsikter, kopplat till sagan. Har sagan betydelse för oss idag och i så fall vilken? Kan den hjälpa oss att bearbeta känslor och upplevelser och hur påverkar den vår syn på våra möjligheter? Genom att jag har analyserat tre nutida sagofilmer av Tim Burton, läst litteratur om sagans funktion och betydelse och sedan kopplat samman dem i en diskussion har jag kommit fram till att sagan helt klart är relevant idag och kan hjälpa oss att bearbeta problem både medvetet och omedvetet. De tre filmer jag har analyserat berör ämnen som i allra högsta grad är viktiga för oss som lever idag, som att hitta sig själv, våga stå på egna ben, vikten av att höra till, att vara älskad och att älska, ensamhet, utanförskap, att vara annorlunda, olycklig kärlek, hopp, fördomar och möjligheter. Genom att sagor oftast slutar lyckligt ger de oss mod att våga leva sig in i deras värld och de problem som presenteras, och på så sätt hjälper de oss att på ett tryggt sätt bearbeta det vi brottas med. Genom att bli helare människor kan vi möta framtiden med andra ögon.

  • 241.
    Wigge, Tina
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Grupparbete -ett komplext arbetssätt: En studie i hur gymnasieelever uppfattar lärande och delaktighet i grupp2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med denna undersökning var att ta reda på hur elever uppfattar lärande och delaktighet under grupprocesser, samt att ta reda på faktorer utifrån litteratur som var relevanta för detta ämnesområde med aspekt på lärande. Förutom litteraturstudier utfördes undersökningen med hjälp av en kvalitativ och kvantitativ enkät, som besvarades av 27 gymnasieelever. Undersökningen visade att de flesta elever ansåg att de tyckte att grupparbete var ett bra sätt att arbeta på där de lärde sig av varandra. Dock framkom det att det fanns en problematik som orsakades av en rad faktorer, vilka inverkade på i hur stor del de ansåg att de kunde vara delaktiga och lära sig av varandra. Dessa aspekter var även något som överensstämde med det jag fann i litteraturen. De faktorer som inverkade var bland annat gruppstorlek, typ av arbetsuppgift och de andra eleverna i gruppens grad av sociala kompetens. Enligt litteraturen är social kompetens något som alla kan utveckla och lära sig.

  • 242.
    Ziethen, Larsolof
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Halva slöjden kan väljas bort?: Elevers valmöjligheter i slöjd2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var,dels att se hur och varför pojkar och flickor i de senare skolåren väljer slöjdart samt hur slöjdlärarna betygsätter ämnet slöjd. Jag gjorde litteraturstudier kring vad som står skrivet om historik, val, betyg och könsrollsmönster samt en enkätundersökning bland slöjdlärare och deras elever där frågorna i enkäten syftade till att söka svar på mina frågor utifrån beaktandeav litteraturen jag läst. Min undersökning visade att skolorna bedrev slöjdundervisning i de senare skolåren i grupper där flickor till stor del valt textilslöjd och pojkar trä- och metallslöjd. Merparten av eleverna svarade att de valde av intresse och såg det som mycket viktigt att få välja. Enkätsvaren visade också att det ofta inte var något sammarbete mellan lärarna vid betygsättning i skolämnet slöj utan betygen kunde mer ses som slöjdartsbetyg. Utifrån vad jag såg i detta arbete kan jag dra tre slutsatser. Det har inte hänt så mycket i ämnet slöjd vad det gäller val av slöjdart och kön trots flera läroplansbyten. Det är viktigt att val inte sker för tidigt i skolåren för att kunna få optimalt med slöjdkunskaper i båda slöjdarterna. För att kunna sätta betyg i skolämnet slöjd måste slöjdlärarna kommunicera med varandra.

  • 243.
    Öberg, Anneli
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Det finns alltid någonting att förbättra: en studie om kroppsuppfattning bland eleverna på designprogrammet2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medier, så som TV, tidningar och Internet påverkar kroppsuppfattningen bland eleverna på designprogrammet. Samt att se om, och i så fall hur, lärarna arbetar med att förebygga den konstlade bild av kropp och kön som media visar upp. Som grund till detta arbete ligger en enkätstudie gjord med 54 elever på ett designprogram. Baserat på resultatet från enkätundersökningen genomfördes gruppintervjuer med lärare och elever på designprogrammets textila inriktning. Resultatet visade att trots att eleverna i väldigt liten utsträckning led av övervikt så eftersträvade de ständigt en slankare och mer vältränad kropp. Vidare framkom att visst påverkades eleverna av medias bild av hur man bör se ut, men att det fanns en ännu större influens, och det var vänner. Slutligen kunde jag konstatera att lärarna i väldigt liten utsträckning arbetade med att förebyga mediers värderingar kring hur kroppen bör se ut.

  • 244.
    Örtegren, Hans
    et al.
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    Marner, Anders
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Department of Creative Studies.
    LUK gillar estetik och kreativitet - men räcker utbildningstiden till?1999In: Bild i skolan, ISSN 0349-2117, Vol. 70, no 4, p. 38-Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 245.
    Örtemyr, Helena
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Smide: Att smida med barn i grundskolan2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Jag blev under min utbildning introducerad i smidets värld och där är jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns är tunt. Jag har även märkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte får det utrymme som den förtjänar. Varpå syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjänar större utrymme inom ämnet trä- och metallslöjd. Metoden för att söka svar på mina frågor består av litteraturstudier inom ämnet samt intervjuer med lärare i grundskolan som undervisar i smide. Den förr så vanliga kunskaps förmedling mellan far och son eller mor och dotter förde på ett naturligt sätt kulturtraditioner vidare. Så är inte fallet idag. Vår äldre generation, d v s de som vuxit upp i jord- eller skogsbrukssamhället, besitter en enorm kunskap när det gäller kulturarvet, men det känns som att vi idag inte har tid att lyssna till deras erfarenheter. Om dessa kunskaper skall leva vidare måste det visas intresse för dessa inom skolans värld. De resultat som jag har kommit fram till är att det är fullt möjligt att bedriva en fungerande smidesutbildning i grundskolan.

  • 246.
    Österlund, Lena
    Umeå University, Faculty of Teacher Education, Creative Studies (Teacher Education).
    Självständigt arbete i textilslöjden - fungerar det ?2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka om elever har tillräckliga kunskaper för att klara av självständigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks användningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers självständighet. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, läsutveckling och inlärningsstilar har granskats. Därefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i år 6, där eleverna besvarat teoretiska frågor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd. Studien visar att ca 60 % av eleverna svarar rätt på frågor gällande material, verktyg och begrepp. Vidare visar den att hälften av de elever som tillfrågats upplever att arbetsbeskrivningar underlättar slöjdarbetet. Övriga elever undviker arbetsbeskrivningar då de upplever att dessa försvårar arbetet. Två huvudsakliga slutsatser kan dras av detta resultat: ett självständigt slöjdarbete förutsätter kunskaper och arbetsbeskrivningar och metoder måste anpassa efter varje elevs individuella inlärningsstil.

2345 201 - 246 of 246
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf