umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 1939
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bokne, Kajsa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Sjöström, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Unit of Research, Education and Development – Östersund.
    Samuelsson, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Self-management of stress urinary incontinence: effectiveness of two treatment programmes focused on pelvic floor muscle training, one booklet and one Internet-based2019Ingår i: Scandinavian Journal of Primary Health Care, ISSN 0281-3432, E-ISSN 1502-7724, Vol. 37, nr 3, s. 380-387Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: In a previous study, self-management of stress urinary incontinence (SUI), via an Internet-based programme or a booklet improved symptoms and quality of life. We wanted to evaluate the effectiveness of these programmes when implemented for free use, as well as to characterize the users.

    Design: Pragmatic prospective cohort study.

    Setting and subjects: Information about the Internet programme and the booklet was provided at www.tät.nu and by nurse midwives. Both programmes included a three-month pelvic floor muscle training (PFMT) programme. Questionnaires were used at the start and after three months.

    Main outcome measures: Characteristics of the participants regarding age and education. Reductions in symptom severity was measured using the validated ICIQ-UI SF.

    Results: 109 women using the booklet, and 166 women using the Internet-based programme responded to the pre-treatment questionnaire. Of these, 53 (48.6%) in the booklet group and 27 (16.3%) in the Internet group responded to the follow-up. The mean age of booklet users was higher, 59.4 years vs. 54.5 years (p = .005). The proportion of women with post-secondary education was high, 59% in the booklet group and 67% in the Internet group. The mean reduction in the symptom score was 2.6 points (SD 3.4) in the booklet group, and 3.4 (SD 2.9) in the Internet group. These reductions were significant within both groups, with no difference between the groups, and in the same order of magnitude as in the previous randomised controlled study.

    Conclusion: Two self-management programmes for SUI, one provided as a booklet and one as an Internet-based programme, also rendered clinically relevant improvements when made freely available.

    Key points:

    • Female stress urinary incontinence can be treated using self-management programmes focused on pelvic floor muscle training. This study evaluates the effect of two different programmes, one provided as a booklet and one Internet-based, when made freely available to the public.
    • Both programmes rendered clinically relevant improvements, in the same order of magnitude as in the previous randomised controlled study.
    • Self-management of stress urinary incontinence should be recommended to women that request treatment.
  • 202.
    Bolyki, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Malm, Lovisa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdpersonalens upplevelser av att möta suicidnära patienter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Vårdpersonals upplevelser av att möta suicidnära patienter

    Bakgrund: Suicid är benämningen på när en person väljer att avsiktligt ta sitt liv. Suicid räknas som en folksjukdom och omkring 1000 personer avlider årligen i suicid i Sverige. En negativ attityd hos vårdpersonal kan göra att de uppfattas som dömande och tvära och de påverkas negativt av suicid.

    Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att möta suicidnära patienter.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Nio kvalitets- och etiskt granskade studier valdes ut. Analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  

    Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: känslomässiga reaktioner, mötets karaktär och hinder och möjligheter i vårdandet, beskrivna i nio tillhörande underkategorier.    

    Konklusion: Vårdpersonal brottas med en mängd känslomässiga reaktioner i mötet med suicidnära patienter. De beskriver hinder och möjligheter i vårdandet och de strävar efter att skapa ett vårdande möte där den suicidnära patienten blir sedd som en enskild individ, lyssnad till och bemött på ett respektfullt sätt. Genom att stötta, bekräfta, lugna och skapa trygghet kan vårdpersonal påverka den suicidnära patientens välbefinnande positivt. Vårdpersonalen kan även skapa möjligheter till förändring för patienten, som person och inte som patient, genom att hjälpa och stödja patienten att komma vidare i livet.

     

    Nyckelord: Suicidnära patienter, vårdpersonal och upplevelser.

     

     

     

     

     

     

     

     

  • 203.
    Boman, Erika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Inner strength as a health resource among older women2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background Long life does not inevitably mean more healthy years; older women have an increased risk of disabilities, diseases and adverse life events. Nevertheless, many older women experience health. This may be explained by possessing resources that promote health, despite adversities. Inner strength is seen as a resource as such. In this thesis inner strength is interpreted according to a theoretical model where inner strength comprises four interrelated and interacting dimensions: connectedness, creativity, flexibility and firmness, and being rated by the Inner Strength Scale (ISS).

    Aim and methods The overall purpose of this thesis was to explore inner strength as a health resource among older women. In study I six focus group interviews were performed with older women (66-84 years; n = 29) and the interviews were analysed by a concept driven approach and by means of qualitative content analysis. Studies II–IV had a quantitative, cross-sectional design. A questionnaire was sent to all older women (65 years and older) living in Åland, an autonomous island community in the Baltic Sea, and 1555 (57%) women responded. The data was analysed using descriptive and inferential statistics.

    Results In study I, exploring how inner strength and its dimensions can be identified in narratives of older women, connectedness was interpreted as a striving to be in communion, creativity as the ability to make the best of the situation, firmness as having a spirit of determination – “it is all up to you”, and flexibility as a balancing act. The results of study II showed that strong inner strength was associated with better mental health, but not physical health. In exploring factors associated with health-related quality of life, fewer symptoms of depressive disorders was the strongest explanatory variable, and together with not feeling lonely associated with better both physical health and mental health. Better physical health was also explained by not having a diagnosed disease, being of lower age and the opportunity to engage in meaningful leisure activities. Better mental health was additionally explained by having enough money for personal needs. In study III the result showed that non-depressed women were likely to have a strong inner strength, as well as never or seldom feeling lonely, taking fewer prescribed drugs, feeling needed and having the opportunity to engage in meaningful leisure activities. In study IV poorer mental health was associated with weaker inner strength in total, and in all four dimensions of inner strength. Symptoms of depressive disorders and feeling lonely were related to lower scores in three of the dimensions (except firmness and creativity, respectively) and poorer physical health was associated with lower scores in two of the dimensions (firmness and flexibility). Some other health threats were significantly associated with only one of the dimensions (connectedness or creativity), and others were not significantly associated at all.

    Conclusion The results add nuance to the notion of inner strength and deepen empirical knowledge about the phenomenon. It is elucidated that the ISS can be used not only to rate inner strength but also to offer guidance as to the areas (i.e. dimensions) in which interventions may be profitable. It is further shown that inner strengths can be identified in narratives of older women. Mental ill health has shown to have overall the strongest association with weakened inner strength among community-dwelling older women. The causality can, though, not be studied due to the cross-sectional design; therefore, longitudinal studies are recommended. Notwithstanding that limitation, the findings can be used as a knowledge base in further research within this field.

  • 204.
    Boman, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Faculty of Nursing, Åland University of Applied Sciences, Mariehamn, Finland.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Häggblom, Anette
    Faculty of Nursing, Åland University of Applied Sciences, Mariehamn, Finland.
    Santamäki Fischer, Regina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Faculty of Nursing, Åland University of Applied Sciences, Mariehamn, Finland.
    Nygren, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Inner strength: associated with reduced prevalence of depression among older women2015Ingår i: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 19, nr 12, s. 1078-1083Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: The aim of this study was to explore if inner strength is independently associated with a reduced prevalence of depression after controlling for other known risk factors associated with depression.

    Methods: A population-based cross-sectional study was performed, where all women living in Åland, a Finnish self-govern island community in the Baltic Sea, aged 65 years or older were sent a questionnaire including the Geriatric Depression Scale and the Inner Strength Scale along with several other questions related to depression. Factors associated with depression were analyzed by means of multivariate logistic regression.

    Results: The results showed that 11.2% of the studied women (n = 1452) were depressed and that the prevalence increased with age and was as high as 20% in the oldest age group. Non-depressed women were more likely to never or seldom feel lonely, have a strong inner strength, take fewer prescription drugs, feeling needed, being able to engage in meaningful leisure activities, as well as cohabit.

    Conclusion: Our results showed an association between stronger inner strength and being non-depressed. This can be interpreted to mean that inner strength might have a protective effect against depression. These findings are interesting from a health-promotion perspective, yet to verify these results, further longitudinal studies are required.

  • 205.
    Boman, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Åland University of Applied Sciences, Mariehamn, Finland.
    Haggblom, Anette
    Lundman, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nygren, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Santamäki Fischer, Regina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Åland University of Applied Sciences, Mariehamn, Finland.
    Inner Strength as Identified in Narratives of Elderly Women A Focus Group Interview Study2015Ingår i: Advances in Nursing Science, ISSN 0161-9268, E-ISSN 1550-5014, Vol. 38, nr 1, s. 7-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    By identifying sources of inner strength, health care personnel can be given valuable information about elderly people's capacities regardless of frailty. The focus of this interview-based study was to explore how inner strength and its dimensions can be identified in narratives of elderly women. The analysis was based on a theoretical model where inner strength is composed of 4 interacting dimensions of connectedness, creativity, firmness, and flexibility. Our findings add nuance to the notion of inner strength and deepen empirical knowledge about the concept.

  • 206.
    Boman, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Nursing, Åland University of Applied Sciences, Finland.
    Häggblom, Anette
    Lundman, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nygren, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Santamäki Fischer, Regina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Nursing, Åland University of Applied Sciences, Finland.
    Identifying variables in relation to health-related quality of life among community-dwelling older women: knowledgebase for health-promoting activities2016Ingår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 36, nr 1, s. 20-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to explore health-related quality of life (HRQoL) and associated variables among all community-dwelling older women (565 years) (n¼2724) on A ° land, a Finnish self-governing island community. A total of 1023 women participated (mean age 72.96.8 years). Absence of depression, absence of diagnosed disease(s), having the opportunity to engage in meaningful leisure activities, and never or seldom feeling lonely explained, together with socioeconomic control variables (i.e. age, education and economic situation), 34.4% of the variation in physical health. Absence of depression, strong inner strength, and never or seldom feeling lonely explained, together with socio-economic control variables, 27.7% of the variation in mental health. HRQoL was rated as relatively good, although special attention should be paid to women aged 80þ years. To promote HRQoL, interventions aimed at preventing, detecting and treating depression should be prioritised. In addition, interventions aimed at reducing feelings of loneliness are also recommended in order to enhance overall HRQoL.

  • 207.
    Boman, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundman, B
    Nygren, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Årestedt, K
    Santamäki Fischer, Regina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Inner strength and its relationship to healththreats in ageing – a cross-sectional studyamong community-dwelling older womenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 208. Boman, Erika
    et al.
    Lundman, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nygren, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Årestedt, Kristofer
    Santamäki Fischer, Regina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Faculty of Education and Welfare Studies, Åbo Akademi University, Vasa, Finland.
    Inner strength and its relationship to health threats in ageing: a cross-sectional study among community-dwelling older women2017Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, nr 11, s. 2720-2729Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To explore the relationship between inner strength and health threats among community-dwelling older women. Background: Inner strength is described as a resource that promotes experiences of health, despite adversities. Inner strength and its dimensions (i.e. connectedness, creativity, firmness and flexibility) can be assessed using the Inner Strength Scale (ISS). Exploring attributes of weaker inner strength may yield valuable information about areas to focus on in enhancing a person's inner strength and may ultimately lead to the perception of better health. Design: Cross-sectional questionnaire survey. Methods: The study is based on responses from 1270 community-dwelling older women aged 65 years and older; these were collected in the year 2010 and describe the situation that still exists today for older women. The questionnaire included the ISS, background characteristics and explanatory variables known to be health threats in ageing. Data were analysed using descriptive and inferential statistics. Results: Poorer mental health was related to weaker inner strength in total and in all the dimensions. Symptoms of depressive disorders and feeling lonely were related to three of the dimensions, except firmness and creativity respectively. Furthermore, poor physical health was associated with the dimensions firmness and flexibility. Other health threats were significantly related to only one of the dimensions, or not associated at all. Conclusion: Mental ill health has overall the strongest association with weaker inner strength. Longitudinal studies are recommended to confirm the results. However, the ISS does not only estimate inner strength but can also be a tool for discovering where (i.e. dimension) interventions may be most profitable.

  • 209.
    Boman, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bergström, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Stor vikt vid vikten: En litteraturstudie om sjuksköterskors sätt att arbeta med patienter med fetma inom primärvården2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antal personer med fetma i världen har dubblerats mellan åren 1980 - 2014. I Sverige lever nu 14% av befolkningen med fetma. Enligt Folkhälsomyndigheten är fetma en av de sjukdomar som ökar mest i vårt samhälle. Detta är en patientgrupp som är och kommer bli större inom vården. I dagens samhälle finns det en smalhetsnorm där personer med fetma anses som avvikande och det har negativa konsekvenser för primärvården.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors sätt att arbeta med patienter med fetma inom primärvården.

    Metod: Litteraturstudien innehåller 8 artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna som har använts är främst Cinahl och PubMed. Respektive artikel har granskats, analyserats och sammanställts med inspiration av innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskornas sätt att arbeta grundade sig i många olika aspekter. Litteraturstudiens resultat har sammanställts i 3 huvudkategorier: samhällsnormens inverkan på sjuksköterskans roll, sjuksköterskans individuella uppgifter och när resurserna inte räcker till.

    Konklusion: Sjuksköterskorna i primärvården beskriver svårigheter i arbetet med patientgruppen och detta resulterar i en försämrad vård. Ökad utbildning och implementering av riktlinjer i primärvården hade stärkt sjuksköterskornas roll i deras arbetssätt.

    Nyckelord: fetma, arbetssätt, sjuksköterska, primärvård. 

  • 210.
    Boman, Kurt
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Olofsson, Mona
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Bergman, Ann-Charlotte R.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anaemia, but not iron deficiency, is associated with clinical symptoms and quality of life in patients with severe heart failure and palliative home care: a substudy of the PREFER trial2017Ingår i: European journal of internal medicine, ISSN 0953-6205, E-ISSN 1879-0828, Vol. 46, s. 35-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: To explore the relationships between anaemia or iron deficiency (ID) and symptoms, quality of life (QoL), morbidity, and mortality.

    Methods: A post-hoc, non-prespecified, explorative substudy of the prospective randomized PREFER trial. One centre study of outpatients with severe HF and palliative need managed with advanced home care. Associations between anaemia, ID, and the Edmonton Symptom Assessment Scale (ESAS), Euro QoL (EQ-5D), Kansas City Cardiomyopathy Questions (KCCQ) were examined only at baseline but at 6months for morbidity and mortality.

    Results: Seventy-two patients (51 males, 21 females), aged 79.2±9.1years. Thirty-nine patients (54%) had anaemia and 34 had ID (47%). Anaemia was correlated to depression (r=0.37; p=0.001), anxiety (r=0.25; p=0.04), and reduced well-being (r=0.26; p=0.03) in the ESAS; mobility (r=0.33; p=0.005), pain/discomfort (r=0.27; p=0.02), and visual analogue scale of health state (r=-0.28; p=0.02) in the EQ-5D; and physical limitation (r=-0.27; p=0.02), symptom stability; (r=-0.43; p<0.001); (r=-0.25; p=0.033), social limitation;(r=-0.26; p=0.03), overall summary score; (r=-0.24, p=0.046) and clinical summary score; (r=-0.27; p=0.02) in the KCCQ. ID did not correlate to any assessment item. Anaemia was univariably associated with any hospitalization (OR: 3.0; CI: 1.05-8.50, p=0.04), but not to mortality. ID was not significantly associated with any hospitalization or mortality.

    Conclusion: Anaemia, but not ID, was associated although weakly with symptoms and QoL in patients with advanced HF and palliative home care.

  • 211.
    Bonivart, Robin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åhl Lundström, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Efter att en stroke slagit till: En litteraturstudie om upplevelserna av livet efter en stroke2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Efter att en stroke slagit till - En litteraturstudie om upplevelserna av livet efter en stroke

    Bakgrund: Stroke är en sjukdom som drabbar ungefär 26 500 personer årligen och lämnar de överlevande med kognitiva, fysiska, emotionella svårigheter.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa upplevelserna av livet efter en stroke.

    Metod: Åtta studier identifierades i sökningar i CINAHL och PubMed, de kvalitetsgranskades, analyserades med avseende på likheter och skillnader och sammanställdes

    Resultat: Vi redovisar resultatet i tre kategorier med tillhörande fem subkategorier. De tre kategorierna består av Möta svåra utmaningar, Vägen tillbaka samt Hantera nya utmaningar.

    Konklusion: Att drabbas av stroke leder till en förändrad syn på livet med nya prioriteringar och värderingar. De drabbade upplevde att stödet från familj och vänner är viktigt för att bibehålla god hälsa. Förlust av aktivitet till följd av förlorad tillit till sin kropp har resulterat i ett mer passivt liv och förlorade relationer.

  • 212.
    Borglund, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jansson, Isabell
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Triagering i ambulanssjukvården: Sjuksköterskors följsamhet till beslutsstöd2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Triage är en dynamisk process där patienten bedöms och prioriteras utifrån symtom och vitalparametrar med målet att tidigt i vårdkedjan få rätt patient till rätt vårdnivå. Hög medicinsk kompetens i ambulanssjukvården medför att bedömning och triagering till lämplig vårdnivå utförs redan prehospitalt för att optimera vårdresurserna. Motiv: Faktorer för kvalitetsuppföljning inom ambulanssjukvården är bland annat utformning och följsamhet till beslutsstöd. Det saknas idag information kring huruvida befintliga beslutsstöd för utförande av triagering till lämplig vårdnivå är tillräckligt tydliga samt om sjuksköterskor i Skånes ambulanssjukvård följer dessa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskor i Region Skånes ambulanssjukvård utför triagering till lämplig vårdnivå samt deras följsamhet till gällande beslutsstöd. Metod: En prospektiv tvärsnittsstudie genomfördes med en anonym webbankät. Undersökningen genomfördes på sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i Region Skåne. 191 kompletta enkäter analyserades. Signifikansen säkerställdes med Chi2 – test. Resultat: 85,9% av sjuksköterskorna eftersträvar att alltid triagera patienten till lämplig vårdnivå. 74,3% av sjuksköterskorna konsulterar alltid RLS vid triage till annan vårdnivå. 43,5% uppger att de aldrig använder TH som beslutsstöd. RETTS används alltid av 62,8% av sjuksköterskorna. Diskussion: Trots att TH är ett beslutsstöd för triagering till lämplig vårdnivå används det av ett fåtal sjuksköterskor. Detta skulle kunna bero på att Region Skåne inte är tydliga i direktiven gällande att TH ska användas. Istället framgår det tydligt av direktiven att RLS alltid ska konsulteras vid triagering till lämplig vårdnivå, vilket majoriteten av respondenterna uppger att de gör. En majoritet av sjuksköterskorna ansåg sig vara trygga vid triagering trots att ansvarsfrågan är oklar. Av direktiven framgår inte hur triagering till lämplig vårdnivå ska genomföras och vem som är ansvarig för den. Konklusion: Region Skåne behöver se över direktiven för triagering till lämplig vårdnivå för ambulanssjukvården.

  • 213.
    Borndalen, Adam
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jakobsson, Anton
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdtagares erfarenheter av att genomgå en magnetkameraundersökning: en litteraturstudie inom radiografi.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Vårdtagares erfarenheter av att genomgå en magnetkameraundersökning – en litteraturstudie inom radiografi. Bakgrund: Under 1980-talet introducerades magnetkameran för diagnostisk radiologi. Undersökningar med magnetkamera är väl lämpat för avbildning av kroppens mjukvävnad. Detta förutsätter att vårdtagaren ligger still vid bildtagningen eftersom rörelser påverkar kvaliteten på det diagnostiskta arbetsmaterialet. Vid undersökningen förekommer det blandade känslor och röntgensjuksköterskan ska finnas där för vårdtagaren och förmedla en god omvårdnad. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdtagares erfarenheter av att genomgå en MRT-undersökning. Metod: En litteraturstudie av vuxna personer över 18 år som genomgår en magnetisk resonanstomografi med kvalitativt ansats har genomförts. Analys och bearbetning av data har genomförts med inspiration av Friberg. Resultat: Presenteras i sex huvudkategorier: förberedande information, oro och nervositet, det upplevda rummets påverkan, interaktionen med personalen, oväntade händelser och blandade känslor efter avklarad undersökning. Det framkom i resultatet att erfarenheten av att genomgå en MRT-undersökning påverkas av ett flertal faktorer. Konklusion: Röntgensjuksköterskan är vårdtagarens kontakt med bild- och funktionsmedicin, hen ansvarar för kommunikationen med vårdtagaren och kan därmed påverka till fler positiva erfarenheter från en MRT-undersökning.

  • 214.
    Boström, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Personcentrerad vård fungerar men kan upplevas obekväm2014Ingår i: Diabetesvård : tidning för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, ISSN 1652-697X, nr 2-3, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inledning:Diabetessjuksköterskans roll och de utmaningar som ligger i att praktisera personalcentrerad vård behöver tydliggöras.

  • 215.
    Boström, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Personcentrerad vård innebär en förändrad professionell roll för diabetssjuksköterskor2014Ingår i: Best Practice, ISSN 1329-1874, nr 10, s. 16-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Diabetessjuksköterskor innom primärvården har en viktig uppgift i att stödja personer med typ 2 diabetes så att de kan bibehålla  en tillfredsställande livskvalitet och fördröja sjukdomens progression. Ett personcentrerat förhållningssätt förespråkas idag och innebär att den enskilda personen ses med unika egenskaper, preferenser och förmågor som tas tillvara och vars medbestämmande får betydelse vid upprättande av behandlingsmål.

  • 216.
    Boström, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Proximity and distance: challenges in person-centred care for diabetes specialist nurses in primary health care2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background Type 2 diabetes demands self-management over time, to maintain health and reduce the risk for diabetes complications. However, despite efforts, many persons with type 2 diabetes are not reaching the treatment targets. In diabetes, person-centred care and group education are recommended. Diabetes specialist nurses (DSNs) working in primary healthcare have an important role in supporting patients with type 2 diabetes in their self-management to adapt to the demands of the disease in everyday life. Therefore, it is important to explore the DSNs’ professional role and their experiences of practising person-centred care. The overall aim of the thesis was to explore the professional role of DSNs in primary healthcare, and to describe their experiences of person-centred diabetes care.

    Methods The thesis includes three studies with qualitative, and one with a quantitative, approach. Data collection consisted of focus group interviews, individual interviews, observations, and questionnaires. Qualitative content analysis and statistics were used in the analysis. In studies I and II, 29 and 31 DSNs participated, respectively. In study III, 10 DSNs and 44 persons with type 2 diabetes participated. Lastly, in study IV, 10 DSNs participated.

    Results The results in the thesis showed that DSNs have a complex and multifaceted professional role that entails striving to be an expert, a fosterer, a leader, an executive, and a role model, which they found challenging. The DSNs perceived high job demands, such as decision-making and learning. The thesis also showed that the interaction between DSNs and persons with type 2 diabetes shifted from empowerment to authority struggles during group support sessions based on person-centred care. The experience of person-centred care was described as enriching, but DSNs also expressed ambivalence, related to an altered professional role.

    Conclusion There is a desire by DSNs to be close to persons with type 2 diabetes, although they have several challenges to fulfil, which makes it difficult to uphold a relation with proximity; thus, distance is also present. Even though person-centred care is recommended in healthcare, and despite DSNs’ efforts to practise PCC, the result of this thesis shows that it also implies an altered professional role for DSNs that has to be addressed.

  • 217.
    Boström, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hörnsten, Asa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundman, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Stenlund, Hans
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Isaksson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Role clarity and role conflict among Swedish diabetes specialist nurses2013Ingår i: Primary care diabetes, ISSN 1878-0210, Vol. 7, nr 3, s. 207-212Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To explore diabetes specialist nurses (DSNs)' perceptions of their role in terms of clarity, conflict and other psychosocial work aspects.

    METHODS: A cross-sectional study was conducted among DSNs in a county in northern Sweden. The DSNs answered the Nordic Questionnaire of Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) about psychosocial aspects of their work. Statistical analysis compared DSNs with a reference group of different health professionals. Correlations between role clarity, role conflict, and other variables were analysed.

    RESULTS: The DSNs perceived more, and higher, job demands, including quantitative, decision-making and learning demands, but also more positive challenges at work compared with the reference group. Role clarity correlated with experiences of health promotion, perception of mastery, co-worker support, and empowering leadership, while role conflict correlated with quantitative and learning demands.

    CONCLUSIONS: The DSNs perceived high demands but also positive challenges in their work. Their role expectations correlated with several psychosocial work aspects. It is important that DSNs should be presented with positive challenges as meaningful incentives for further role development and enhanced mastery of their work.

  • 218.
    Boström, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hörnsten, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Persson, Chatrin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rising, Inger
    Santamäki Fischer, Regina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Clinical challenges and ongoing role changes for primary health-care nurses2012Ingår i: British Journal of Community Nursing, ISSN 1462-4753, E-ISSN 2052-2215, Vol. 17, nr 2, s. 68-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To investigate the perceptions of primary health-care nurses (PHNs) about clinical demands and future challenges.

    METHOD: Qualitative content-analysis of open questions from a questionnaire. A total of 121 PHNs from health-care districts in northern Sweden filled in a questionnaire during a mandatory educational day.

    RESULTS: Key issues that were raised included: defending the specific professional role of the PHNs; strengthening their self-governance and authority; and ensuring adequate care in the future through education that focuses more on nursing practice than on academic work.

    CONCLUSION: To ensure that the role of the PHN continues to develop, it is necessary to enable them to articulate, discuss, and evaluate their profession and to learn, in concrete forms, how to implement science in clinical practice.

  • 219.
    Boström, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Isaksson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundman, Bent
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Graneheim, Ulla H.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hörnsten, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Interaction between diabetes specialist nurses and patients during group sessions about self-management in type 2 diabetes2014Ingår i: Patient Education and Counseling, ISSN 0738-3991, E-ISSN 1873-5134, Vol. 94, nr 2, s. 187-192Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of this study was to explore the interaction between diabetes specialist nurses (DSNs) and patients with type 2 diabetes (T2D) during group sessions about self-management. Methods: Ten DSNs and 44 patients were observed during group sessions about self-management, and thereafter the observations were analyzed using qualitative content analysis. Results: The interaction was characterized by three themes: becoming empowered, approaching each other from different perspectives, and struggling for authority. The interaction was not a linear process, but rather a dynamic process with distinct episodes that characterized the content of the sessions. Conclusion: It is important to achieve an interaction that is patient-centered, where the DSN is aware of each patient's individual needs and avoids responding to patients in a normative way. A satisfying interaction may strengthen patients' self-management, and also may strengthen the DSNs in their professional performance. Practice implications: Authority struggles between patients and DSNs could be a prerequisite for patients to become autonomous and decisive in self-management. DSNs might benefit from an increased awareness about this issue, because they can better support patients if they do not perceive authority struggles as threats to their professional role. (C) 2013 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 220.
    Boström, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Isaksson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundman, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Egan Sjölander, Annika
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Hörnsten, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Diabetes specialist nurses' perceptions of their multifaceted role2012Ingår i: European Diabetes Nursing, ISSN 1551-7853, E-ISSN 1551-7861, Vol. 9, nr 2, s. 39-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore diabetes specialist nurses' (DSNs') perceptions of their professional role in diabetes care.

    Exploratory interviews were used to elicit DSNs' perceptions of their professional role. Twenty-nine DSNs working in 23 primary health care centres in northern Sweden were interviewed in focus groups. Data were analysed using qualitative content analysis.

    The DSNs described their profession as encompassing five major roles: ‘expert’, ‘fosterer’, ‘executive’, ‘leader’, and ‘role model’. Challenges interpreted as role ambiguities included feeling uninformed, fragmented, resigned, pressed for time, and self-reproachful.

    The profession of DSN was interpreted as multifaceted, with various roles and role ambiguities. Patient-centred care and empowerment, which are recommended in diabetes care, can be difficult to achieve when DSNs experience role ambiguity.

    Lack of clarity about role demands and difficulty in reconciling different roles may have a negative impact on DSNs' attitudes in clinical encounters and could inhibit patient-centred care. The development of the DSN profession requires improved awareness of the DSN's professional role in the clinical encounter, not only to improve the care of patients with diabetes, but also to retain these professionals.

  • 221.
    Boström, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Öresland, Stina
    The (in)visible ‘mother’: Diabetes specialist nurses in Swedish primary healthcare2019Ingår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 39, nr 1, s. 29-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aimed to explore how diabetes specialist nurses (DSNs) discursively construct and reconstruct their professional position in their working relationships with physicians and thereby the relation with patients in primary healthcare in Sweden. Twenty-nine DSNs working in diabetes care from 21 primary healthcare centres were included in focus-group interviews. The interviews were analysed using discourse analysis. From a social constructionist perspective, findings showed that the working relationship between the DSNs, physicians and thereby the relation with patients was discursively constructed as a relationship within a gendered discourse. The DSNs constructed their subject position metaphorically as ‘mothers’ in this relationship. The construction of doing gender implies that the DSNs became visible as biological women, but invisible in being perceived as competent, well-educated professionals, because skills such as multitasking and versatility are often associated with female abilities.

  • 222.
    Boström, Josefine
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hörsing, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Patienters upplevelser av att vårdas på låst avdelning och avskiljas från andra.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 223.
    Bracin, Lana
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Persson, Linnéa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Huvudpina.: En litteraturstudie om att vara ung med migrän.2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Migrän är en kronisk sjukdom och den beskrivs som ett växande folkhälsoproblem. En grupp individer som drabbas är ungdomar och åkomman är en av de vanligaste orsakerna till uppsökt skolvård. Tillståndet är nära bundet till ett omfattande fysiskt och psykiskt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den upplevda livssituationen hos ungdomar med migrän. Metod: Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, CIHNAL och psycINFO och därefter kvalitetgranskats. 13 utvalda artiklar analyserades och sammanställdes i fyra kategorier med åtta underkategorier. Resultat: Resultatet visar att migrän påverkar livet för ungdomar i fyra olika dimensioner. Åkomman påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt och inverkar på ungdomarnas skola och fritid. En tendens av isolering och förnekelse kunde ses som upprepade beteenden. Slutsats: Bemötande och acceptans bör infinnas hos den migränsjuke för att vidare kunna skapa och utveckla en individuellt hållbar copingstrategi som förbättrar livssituationen. Nyckelord: Migrän, ungdomar, livshändelser, copingstrategier, effekt.

  • 224.
    Brandt, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anders, Engberg
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Mobila egenvårdsstöd vid diabetes: Mobial egenvårdsapplikationer och dess effekter på Hba1c: en litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ny teknik förändrar förutsättningar för hur information sprids och används i samhället. Den enskilde individen kan i stor utsträckning samla data om sig själv och sin omgivning. I vården kan denna förändring medföra en förskjutning av roller där patienten intar en roll som söker partnerskap och delaktighet snarare än undervisning och riktade beslut. Parallellt med en snabb teknisk utveckling har idag även livsstils relaterade sjukdomar växt fram, däribland diabetes.  Sjukdomen kräver en hög grad av egenvård och information. Stöd för patienten erbjuds idag via ett flertal mobila applikationer, specifikt riktade till patienter med Diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva likheter och skillnader mellan mobila egenvårdsstöd för patienter med diabetes. Fokus riktades även mot förändring av HBA1c (metabol balans) knutet till användandet av mobila egenvårdstöd. Metod: Litteraturstudie, där åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats granskades. Databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo användes. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och två sub-kategorier. Den första kategorin var Likheter och skillnader mellan applikationer och den andra var HbA1c. Konklusion: Forskning pekar på positiva trender gällande metabol balans vid användning av mobila applikationer vid diabetes. Dock saknar dessa applikationer ofta viktiga komponenter. Mer studier krävs inom området då forskningen inom fältet är begränsad.

  • 225. Bratt, E. L.
    et al.
    Burström, Å.
    Hanseus, K.
    Rydberg, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
    Berghammer, M.
    Do not forget the parents: Parents' concerns during transition to adult care for adolescents with congenital heart disease2018Ingår i: Child Care Health and Development, ISSN 0305-1862, E-ISSN 1365-2214, Vol. 44, nr 2, s. 278-284Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Growing up with congenital heart disease (CHD) often means transfer to adult care and lifelong medical follow-up. An optimal transition process usually involves a multipart collaboration between the patient, their parents and other family members, and the healthcare providers. Taking an active role while knowing when it is time to step aside can be difficult for all the concerned parties, even the healthcare professionals. The aim of the present study therefore, was to explore parents' expectations and needs during their adolescent's transition to adult care.

    Method: Semi-structured interviews were conducted with 18 parents of 16 adolescents (aged 13-18years) with CHD in 4 pediatric cardiology settings in Sweden. The interviews were analysed with qualitative content analysis.

    Results: The analysis resulted in 2 main themes: (a) Feeling securethe importance of being prepared and informed. This theme focused on the need to be prepared and informed about transition and future transfer to adult care. (b) Recognizing when to hand over at the right time. This theme addressed the process of handing over the responsibility from the parent to the adolescents and contained handing over from pediatric care to adult care.

    Conclusion: Being prepared and informed about the upcoming transition process was essential. The parents underlined the importance of being involved in the transition planning for gradually handing over responsibility to the adolescent. They also considered establishing contact with the adult healthcare team before transfer as important and needed to be assured that CHD-related information of importance for the young person's daily life would be given.

  • 226.
    Bredberg, Pettter
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Engfors Nyqvist, Mathilda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Erfarenheter av livet ett år efter hjärtoperation hos personer med postoperativt delirium2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Erfarenheter av livet ett år efter hjärtoperation hos personer med postoperativt delirium.

    Abstrakt

    Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är vanligt bland äldre personer och många genomgår hjärtkirurgi. En vanligt förekommande komplikation efter hjärtkirurgi är delirium, ett komplext tillstånd som kan få allvarliga konsekvenser både på kort och lång sikt. Få studier har undersökt långtidsuppföljning bland de som utvecklat delirium. Syfte: Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av livet ett år efter hjärtoperation hos personer som har diagnostiserats med postoperativt delirium. Metod: Semistrukturerade intervjuer, n=20, har utförts på hjärtopererade personer (≥70 år) ett år efter att de genomgått operationen och dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet från analysen visar på tre kategorier med åtta underkategorier: Fysisk påverkan inkluderar somatiska besvär och möjlighet till aktiviteter. Mental påverkan inkluderar förmåga att minnas, uppleva hallucinationer och mardrömmar samt humörets inverkan. Påverkad livskvalitet inkluderar att tillhöra ett socialt sammanhang, att känna sig socialt begränsad och hälsans betydelse. Slutsats: Ett år efter hjärtoperationen fanns det deltagare som upplevde en sänkt livskvalitet och att de inte återhämtat sig. Vissa upplevde att deras minne försämrats och att de blivit mer känslomässiga. För att minska lidande för hjärtopererade personer med delirium behövs mer forskning på den postoperativa uppföljningen, en förbättrad rehabiliteringsprocess och en individanpassad vård som tar hänsyn till risker och resurser gällande postoperativ återhämtning.

    Nyckelord: Hjärtkirurgi, Delirium, Upplevelse, Sjuksköterskor, Äldre personer, Uppföljning

  • 227.
    Brinkman, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Förebyggande metoder och behandlingar för Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD):: Systematisk litteraturstudie2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekten av debriefing, eklektisk korttidsterapi, kognitiv beteendeterapi, pre-traumatic vaccination samt eye movement desensitization and reprocessing terapi med avseende på PTSD och andra stress liknande reaktioner hos räddningspersonal. Bakgrund: År 1980 fick PTSD ett namn och en plats i den moderna psykiatriska diagnostiken. Intresset för behandling och förebyggande metoder mot PTSD har ökat de senaste 20 åren. Räddningspersonal (ambulans, polis och brandpersonal) är yrkeskategorier som ofta träffar på mänsklig smärta och lidelse och är därmed riskgrupper för att utveckla PTSD. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna SocINDEX, PsycINFO, CINAHL och PubMed för att identifiera relevanta artiklar utifrån syftet. Totalt identifierades 556 artiklar efter hänsyn till inklusions och exklusions kriterierna och slutligen var det 11 artiklar som ingick i resultatet. Resultat: Effekterna av debriefing visade sig inte ha någon betydelse vid förebyggandet av PTSD. Effekten av pre-traumatic vaccination visade goda resultat vid förebyggandet av PTSD medans effekterna av eklektisk korttidsterapi, kognitiv beteendeterapi och eye movement desensitization and reprocessing terapi visade goda resultat som behandling av PTSD.

    Nyckelord: PTSD, traumatisk händelse, ambulans, polis, brandmän, prevention och behandling.

  • 228.
    Broman, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Edlund, Jörgen
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anestesi-, intensivvårds- och operationssjuksköterskans förståelser och erfarenheter av katastrofberedskap: En kvalitativ intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva anestesi-, intensiv – och operationssjuksköterskans förståelser och erfarenheter av allvarliga händelser och katastrofer.

    Bakgrund: Att arbeta inom operation eller intensivvård kräver förberedelser inför komplexa situationer som kan ändras med tvära kast. Det senaste decenniet har Europa sett ett flertal attentat riktat mot allmänheten som fått förödande konsekvenser. Detta tillsammans med ett överhängande klimathot ställer höga krav på specialistsjuksköterskans förmåga att hantera katastrofer.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie. Under hösten 2016 genomfördes 15 intervjuer på anestesi, - intensivvårds, - och operationssjuksköterskor på tre sjukhus i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Berättelserna vittnade om svag förberedelse inför eventuella katastrofsituationer. Brister i katastrofberedskap, organisation samt utbildnings, - och övningsmöjligheter ansågs vara negativa faktorer som spelade in i personalens upplevelse av den egna katastrofberedskapen. Informanterna kände att de hade dålig uppfattning vad det egentligen innebar att vara förberedda på katastrofer, både i fall med olyckshändelser men även antagonistiska våldshändelser. De berättade också om en oro för en förändrad samhällsbild som med stor risk kan komma att sätta dem i situationer som inbegriper katastrofer i framtiden.

    Slutsats: Anestesi, - intensivvårds och operationssjuksköterskor känner sig generellt dåligt förberedda på eventuella katastroflägen. En allmän känsla av att det inte finns resurser att tillgodose en god beredskap även om de upplever en allmän oro inför en förändrad samhällsbild.

  • 229.
    Bruce, Elisabeth
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Erfarenheter av stöd bland föräldrar till barn med medfödda hjärtfel2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Antalet överlevande barn som diagnostiserats med medfött hjärtfel (CHD) har ökat markant de senaste 15 åren, vilket har bidragit till en växande grupp av barn och familjer som behöver specialiserat stöd, eftersom familjelivet påverkas och begränsas av CHD. Studier har visat att föräldrar till barn med CHD har en ökad risk för psykosocial sjuklighet i jämförelse med föräldrar till barn med andra sjukdomar eller föräldrar till friska barn. Få studier har belyst föräldrars erfarenheter av stöd när de har barn med CHD. Därför fokuseras denna avhandling på föräldrarnas perspektiv av fenomenet stöd, för att öka förståelsen för vad stöd innebär för föräldrar till barn med CHD.

    Syfte. Avhandlingens syfte är att belysa innebörder i den levda erfarenheten av stöd, hos föräldrar till barn med CHD samt att till svensk kontext anpassa och validera ett familjecentrerat instrument för föräldrars skattning av stöd till hela familjen från sjuksköterskor.

    Metoder. Avhandling består av fyra delstudier. I tre av dessa (I, II, III) genomfördes datainsamlingen genom narrativa intervjuer, som tolkades genom fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod. I den fjärde delstudien gjordes en översättning och psykometrisk testning av det isländska instrumentet ICE-FPSQ till svensk kontext. Dessutom beskrevs föräldrars skattning av uppfattat stöd från sjuksköterskor till familjer som har barn med CHD.

    Resultat. Fynden från delstudie I visade att innebörder i den levda erfarenheten av stöd hos föräldrar till tonåringar med CHD var stöd för att själva kunna vara stödjande för sin familj, men också för andra personer i tonåringens omgivning. Delstudie II visade att innebörder i den levda erfarenheten av stöd för mödrar till yngre barn med CHD var att få stöd så att de själva kunde hantera sin egen oro och sitt familjeliv. Delstudie III visade att innebörder i den levda erfarenheten av stöd för fäder till yngre barn med CHD var önskan att få stöd genom delande relationer med familjen och att bli involverad i vården av sitt barn. Den fjärde delstudien (IV) visade att den svenska versionen av instrumentet ICE-FPSQ var valid och reliabel i svensk kontext. Föräldrarnas skattningar av uppfattat familjecentrerat stöd till familjen från sjuksköterskor visade sig vara lågt.

    Slutsats. En övergripande slutsats från de tre första delstudierna pekar mot att innebörder i stöd för föräldrarna är stöd genom att ha goda, interaktiva relationer med vårdpersonalen, bli mött som en hel familj med unika och individuella behov samt inkluderade i vårdprocessen för att kunna stödja varandra inom familjen. Dessa fynd pekar mot familjecentrerad pediatrisk omvårdnad som sannolikt är lämplig för att, på ett mångfacetterat sätt, möta varje familjs behov av att bli bemött som en unik helhet. Det Isländska instrumentet ICE-FPSQ är designad utifrån teorin om familjecentrerad omvårdnad. I delstudie IV visade resultaten på acceptabla psykometriska egenskaper för den svenska versionen av instrumentet. Fynden visade även att föräldrarna inte skattade höga nivåer av familjecentrerat stöd från sjuksköterskor.

  • 230.
    Bruce, Elisabeth
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dorell, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindh, Viveca
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Erlingsson, Christen
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    A translation into Swedish and psychometric analysis of the Icelandic instrument “ICE-Family Perceived Support Questionnaire”, and parents’ estimations of support to families from nursesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aims and objectives. Testing the psychometric properties, reliability, and validity of a cross-cultural translation into Swedish of the Icelandic instrument “ICE-Family Perceived Support Questionnaire” and, furthermore, reporting estimations of support given by nurses to families in a sample of parents of children with congenital heart defects.

    Background. Parents of children with congenital heart (CHD) defects often experience greater psychosocial morbidity than parents of children with other medical conditions. In order to design and evaluate interventions with family-centered support, a suitable instrument for measuring family members’ perceived support is required for the Swedish context.

    Design. A translation and psychometric testing of the instrument ICE-FPSQ.

    Methods. A sample of 97 parents, including both fathers and mothers, of children with CHD selected in year 2012. A translation of the ICE-FPSQ into Swedish was done, and reliability and validity were tested for the Swedish version.

    Results. Parents scored low on perceived family support from nurses on the ICE-FPSQ scale. The Swedish version of the ICE-FPSQ was found to be reliable and valid in this context. Reliability was tested by analyzing internal consistency through Cronbach’s α for the entire scale and the two subscales. Test-retest was performed by calculating intra-class correlation, and the results showed satisfactory scale stability over time. The results from the validity test illustrated an acceptable model fit of the Swedish version.

    Conclusion. This study, by psychometrically testing an instrument for Swedish conditions, has provided an instrument for measuring families’ experience of cognitive and emotional support from nurses to families in Sweden. Additionally, the present study found while testing this instrument that nurses at four pediatric cardiac outpatient clinics only sparingly offered family-centered care to the parents.

    Relevance to clinical practice. The Swedish version of ICE-FPSQ can be considered useful to measure the effects of family-centered support interventions in the future. 

  • 231.
    Bruce, Elisabeth
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dorell, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindh, Viveca
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Erlingsson, Christen
    Linnaeus University, Kalmar, Sweden.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Translation and Testing of the Swedish Version of Iceland-Family Perceived Support Questionnaire With Parents of Children With Congenital Heart Defects2016Ingår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 22, nr 3, s. 298-320Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is a need for a suitable instrument for the Swedish context that could measure family members' perceptions of cognitive and emotional support received from nurses. The purpose of this study was to translate and test the psychometric properties of the Swedish version of the Iceland-Family Perceived Support Questionnaire (ICE-FPSQ) and, further, to report perceptions of support from nurses by family members of children with congenital heart defects (CHDs). A sample of 97 parents of children with CHD, living in Sweden, completed the Swedish translation of ICE-FPSQ. The Swedish version of ICE-FPSQ was found to be reliable and valid in this context. Parents scored perceived family support provided by nurses working in pediatric outpatient clinics as low, which suggests that nurses in these outpatient contexts in Sweden offered family nursing only sparingly.

  • 232.
    Bruce, Elisabeth
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Institutionen för omvårdnad i Örnsköldsvik.
    Lilja, Catrine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Institutionen för omvårdnad i Örnsköldsvik.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Institutionen för omvårdnad i Örnsköldsvik.
    Mothers' lived experiences of support when living with young children with congenital heart defects2014Ingår i: Journal for specialists in pediatric nursing, ISSN 1744-6155, 1539-0136, Vol. 19, nr 1, s. 54-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The purpose of this study was to illuminate the meanings of support as disclosed by mothers of children with congenital heart defects (CHD).

    DESIGN AND METHOD: Narrative interviews were conducted with 10 mothers of children with CHD. A phenomenological-hermeneutic method was used for interpretation of the transcribed interviews.

    RESULTS: The comprehensive understanding of mothers' lived experiences of support emerged as the experiences of receiving good support, receiving "poor support," and absence of support.

    PRACTICE IMPLICATIONS: Mothers receiving person-centered and family-centered care feel more supported and are more likely to adapt to the stresses of parenting a child with CHD.

  • 233.
    Bruce, Elisabeth
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindh, Viveca
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Fathers' experiences when having a child with heart defectsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to illuminate the meanings of the lived experiences of support as disclosed by fathers of children with CHD. Narrative interviews were conducted individually with five fathers of children diagnosed with a CHD. A phenomenological-hermeneutic method was used to interpret the verbatim transcribed narrative interviews. The meanings of the lived experiences of support for the fathers were identified in two themes and illustrate the fathers’ feelings of being supported when being in a shared relationship with others. A third theme illustrates the situation when support is absent. Our findings pointed to that support for fathers of children with a CHD might be best promoted by the philosophy of family-centered care.

  • 234.
    Bruce, Elisabeth
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umea Univ, Dept Nursing, Örnskoldsvik, Sweden.
    Lindh, Viveca
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umea Univ, Dept Nursing, Örnskoldsvik, Sweden.
    Support for Fathers of Children With Heart Defects2016Ingår i: Clinical Nursing Research, ISSN 1054-7738, E-ISSN 1552-3799, Vol. 25, nr 3, s. 254-272Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to illuminate the meanings of the lived experiences of support as disclosed by fathers of children with congenital heart defect (CHD). Narrative interviews were conducted individually with five fathers of children diagnosed with CHD. A phenomenological-hermeneutic method was used to interpret the verbatim transcribed narrative interviews. The meanings of the lived experiences of support for the fathers were identified in two themes and illustrate the fathers' feelings of being supported when being in a mutual relationship with others. A third theme illustrates the situation when support is absent. Our findings indicate that support for fathers of children with CHD might be best promoted by the philosophy of family-centered care.

  • 235.
    Bruce, Elisabeth
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Experience of support for parents of adolescents with heart defects: supported to be supportive2012Ingår i: Journal of Pediatric Nursing: Nursing Care of Children and Families, ISSN 0882-5963, E-ISSN 1532-8449, Vol. 27, nr 4, s. 366-374Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to illuminate the meanings of the lived experience of support for parents of adolescents with heart defects. Narrative interviews were conducted with four mothers and two fathers of adolescents with heart defects. Interviews were interpreted using a phenomenological-hermeneutic method. The interpretation revealed that parents, themselves, attempt to be very supportive. They support their adolescent children, the rest of their families, the staffs of their children's schools, and others around their children. The sense of gratification and contentment that parents receive from fulfilling supportive functions is, in turn, influenced by the support that they, themselves, receive from care providers.

  • 236.
    Bruce, Elisabeth
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Pediatric nurses' perception of support for families with children with congenital heart defects2018Ingår i: Clinical Nursing Research, ISSN 1054-7738, E-ISSN 1552-3799, Vol. 27, nr 8, s. 950-966Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to illuminate pediatric nurses' (PNs) perceptions of support for families with a child with a congenital heart defect. The study used a qualitative design with narrative interviews with eight PNs in Northern Sweden, and the interview data were analyzed with content analysis. The analysis revealed that the nurses perceive that letting the parents be involved in their child's care is of great importance in supporting the families. Although they have a paternalistic attitude to the families, they also stated that nurses should inform the parents about the care of the child, create a good relationship with the family, and build trust among all parties involved.

  • 237.
    Brunzell, Ida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundström, Hannelore
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att leva med hiv: En litteraturstudie om personers upplevelser av att leva med en stigmatiserad sjukdom.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Att leva med hiv - En litteraturstudie om personers upplevelser av att leva med en stigmatiserad sjukdom. Bakgrund: Idag lever ca 7000 personer med hiv i Sverige och årligen upptäcks ca 450 nya sjukdomsfall. Sjukdomen behöver inte längre leda till en för tidig död då effektiv bromsmedicin funnits sedan 1996. Hiv är dock fortfarande en stigmatiserande sjukdom som dessutom förknippas med andra stigmatiserande attribut. Att leva med hiv har en stor inverkan i personers liv då allmänhetens syn fortfarande försvårar möjligheten att vara öppen om hivsamt att vårdpersonals ovilja påverkar vårdkvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hiv-smittade personers erfarenheter av att leva med hiv. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och totalt 8 underkategorier: “Livet påverkas av hiv”; - Att hantera en förändrad livssituation, - Att behöva ta läkemedel varje dag, “Att prata om hiv”; - Att välja att vara öppen, - En möjlighet till stöd genom att prata med någon, - Valet att hålla hiv hemligt, “Att leva med stigmatiserande sjukdom”; - En påverkad syn på sig själv, - Samhället och omgivningens syn, - Erfarenheter från möten med vården. Konklusion: Att leva med hiv kan orsaka flera svårigheter i de drabbades liv och de behöver stöd kring beslutet att vara öppna om sin hiv. Sjuksköterskor kan behöva mer kompetens inom området för att kunna ge bästa möjliga vård. Fler studier om vårdpersonals kunskapsläge och attityd är önskvärt.

  • 238.
    Bryntesson, Kristin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jansson, Niklas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskans erfarenheter av att identifiera och lindra oro i det perioperativa mötet med patienter2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter av att identifiera och lindra oro hos patienter i det perioperativa mötet.

     

    Bakgrund Oro inför en operation är ett vanligt förekommande problem. Patienter kan vara oroliga för anestesin eller att inte vakna upp efter operation. Anestesisjuksköterskor träffar på denna patientkategori i sitt dagliga arbete och har som utmaning att ta hand om dem samt skapa en trygghet inför det kommande ingreppet.

     

    Design Studien utfördes med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer användes.

     

    Metod Urvalet av deltagare inkluderade elva erfarna anestesisjuksköterskor. Intervjuerna utfördes under hösten 2017. Deltagarna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, avdelningscheferna fick välja deltagare utifrån författarnas inklusion- och exklusionskriterier. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor från två sjukhus i Västsverige. Det transkriberade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

     

    Resultat Materialet av intervjuerna resulterade i två domäner, att identifiera och att lindra oro. I domän “Identifiera oro” uppkom en kategori med fyra subkategorier. Resultatet visade hur anestesisjuksköterskan använde sin kliniska blick för att läsa av patientens sinnesstämning. I domän “Lindra oro” framkom tre kategorier och sex subkategorier. Vår studie visade hur anestesisjuksköterskan kunde linda oro genom att skapa en relation till patienten genom aktivt lyssnande och bekräftande av denne. Samt använde sig av olika omvårdnadsåtgärder såsom musik och fysisk beröring

     

    Slutsats De anestesisjuksköterskor som intervjuades hade en klinisk blick som de använde att identifiera den orolige patienten med, samt kunde tolka fysiologiska parametrar och patientens kroppsliga reaktioner på oro. Informanterna hade god kunskap om olika omvårdnadsåtgärder att ta till vid behov, samt kände sig trygga med att nyttja farmakologiska åtgärder som komplement. 

  • 239.
    Brännholm, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bergkvist, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Livet efter en hjärtinfarkt: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är den vanligaste dödsorsaken kranskärlssjukdom, vilket kan innebära hjärtinfarkt. Riskfaktorer för hjärtinfarkt är låg fysisk aktivitet, höga blodfetter, rökning, låg inkomst och låg utbildning. En hjärtinfarkt uppstår vanligtvis på grund av att ett åderförfettningsplack har brustit och bildat en blodpropp.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt. Metod: Nio kvalitativa vetenskapliga studier analyserades enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Resultatet sammanställdes i de tre kategorierna Begränsningar i vardagen, Stöd respektive brist på stöd från omgivningen, Förändrad syn på livet.  Konklusion: De personer som drabbats av en hjärtinfarkt lider ofta av hälsoproblem som fatigue i efterförloppet. Livsstilsförändringar kan vara svåra att genomföra och framförallt att bibehålla. Hälso- och sjukvårdspersonal bör vara väl insatta i vad livet efter en hjärtinfarkt innebär och ge gott stöd till de som drabbats. Livsstilsförändringar bör genomföras några få i taget istället för alla på samma gång för att det ska bli hållbart på lång sikt. 

  • 240.
    Brännman, Sanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Moliis, Matilda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att skapa en bubbla: Anestesi- och operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda vaken patient under operation i regional anestesi2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Utveckling av effektiva anestesimetoder möjliggör att antal operationer i regional anestesi där patienten är vaken ökar. Att vara vaken under operationen kan upplevas oroande och skrämmande för patienten. Den perioperativa sjuksköterskan har därför ett ansvar i att stötta patienten genom operationsförloppet. Studier har visat att vårdpersonalens nära kontakt, omtanke och professionalism ökar patientens välbefinnande samtidigt som den postoperativa rehabiliteringstiden minskar.

    Syfte: Att beskriva anestesi- och operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda vaken patient under operation i regional anestesi.

    Design: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

    Metod: Under våren 2018 genomfördes semistrukturerade intervjuer med tolv anestesi- och operationssjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet sammanfattades i tre huvudkategorier med nio underkategorier. I huvudkategorin den medvetna dialogen anpassade anestesi- och operationssjuksköterskorna språket mellan varandra och var försiktiga med hur de uttryckte sig för att inte oroa patienten. I huvudkategorin personen före patienten reflekterade deltagarna över patientens upplevelse samt hur en relation i ett kort möte kunde skapas. I huvudkategorin det vårdande rummet skapade deltagarna en trygg plats för patienten genom olika omvårdnadsåtgärder. Deltagarna var väl medvetna kring hur de uppfattades och ändrade sitt beteende utifrån stämningen på salen.

    Slutsats: Huvudresultaten visade att de två yrkeskategorierna anpassade sin kommunikation, sitt arbetssätt och sitt beteende mellan varandra och gentemot den vakna patienten. Att vårda en vaken patient kunde vara både utmanande och berikande beroende på hur patienten uppfattades. Studien kan förhoppningsvis förmedla en djupare förståelse kring hur det kan vara att vårda en vaken patient under operation.

  • 241.
    Brännström, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gustavsson, Lisa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Omvårdnad av patienter med venösa bensår - en intervjustudie som beskriver distriktsköterskors strategier vid bensårsbehandling2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors strategier vid behandling av venösa bensår.Bakgrund: Svårläkta sår är ett stort problem som orsakar försämrad livskvalitet för de som drabbas. Svårläkta sår innefattar venösa bensår som distriktssköterskan har ett stort eget ansvar för i primärvårdens verksamhet. Behandlingen är dock komplex och kan vara frustrerande både för patienter och personal då läkning uteblir. Viktiga delar i behandlingen är kontinuitet, helhetsperspektiv, utredning och förståelse för orsaken bakom såret.Design: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades september-oktober 2015.Resultat: Resultatet visar på att distriktssköterskorna använder strategier som liknar omvårdnadsprocessen. Fem kategorier identifierades, anamnes, bedömning, åtgärder, dokumentation och uppföljning. Vissa strategier är genomgående hos alla distriktssköterskor medan andra varierar. Deltagarna lade mer tyngdpunkt på vissa delar i omvårdnadsprocessen, där de fokuserade mycket på bedömning och åtgärder och mindre på anamnes och uppföljning.Slutsats: Distriktssköterskan utför självständigt behandlingen av patienter med venösa bensår men behöver ibland konsultera kollegor, allmänläkare och specialistsjukvården. Avsaknaden av skriftliga rutiner och behandlingsriktlinjer kan bidra till skillnader i behandlingen då den i nuläget baseras på beprövad erfarenhet. Det framträdde att alla distriktssköterskor har en strategi vid behandling av venösa bensår som liknar omvårdnadsprocessen.

  • 242.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Ett liv i berg och dalbana: innebörder av att leva med svår kronisk hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård utifrån patienters, närståendes och sjuksköterskors berättelser2007Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall purpose of this thesis is to illuminate meanings of living with severe chronic heart failure (CHF) in palliative advanced home care (PAHC) as disclosed through patients’, close relatives’ and nurses’ narratives. This thesis comprises four papers that illuminate the phenomenon from various perspectives and with different focus. In paper I four patients with severe CHF in PAHC were interviewed. In paper II three of their close relatives were interviewed. In paper III one man and his wife in PAHC were interviewed at 3-5 month intervals over a 4.5-years period. In paper IV 11 nurses in PAHC were interviewed. In all papers narrative interviews were conducted and the text was interpreted using a phenomenological-hermeneutic method. The result shows that meanings of living with severe CHF in PAHC is to be ‘knocking on death’s door’ yet surviving. This means never knowing what to expect of tomorrow as one suffers from a complex array of unpredictable, interwoven symptoms. The course of the illness forces sufferer to ride a symbolical ‘roller coaster’, an ongoing oscillation between ‘ups and downs’. Being offered a safety belt in the ‘roller coaster’ by the PAHC team means feelings of safety (I). Meanings of being a close relative of a person with severe CHF in PAHC is to be following the life- threatening ups and downs that the ill person goes through. It is like being a fellow passenger on the ‘roller coaster’ ride that is their loved one’s disease, with burdensome responsibility for easing the ‘downs’ and supporting the ‘ups’. This means being on primary call, always on standby to mediate security and pleasure. In the deepest downs it is also to call for the back-up call i.e. the PAHC team (II). Meanings of living the ‘ups and downs’ over time is being captive in a roller-coaster ride, side by side, with the ‘ups and downs’ caused by the illness. Living close to death is inescapable when recurrent periods of deepest ‘downs’ force one to face that one’s life together is coming to an end. The relationship between the spouses is severely tested but seems to withstand the strain and meaning is found in togetherness in life. Sharing the safety belt on the ‘roller coaster’, offered by the PAHC team, evokes feelings of security. However, the safety belt is adjusted to the man with severe CHF leaving the wife partly without comfort and at times uncertain, especially in the deepest ‘downs’ (III). Meanings of being a palliative nurse for patients with severe CHF in PAHC is being firmly rooted and guided by the values of palliative culture. Being a facilitator for the patient with CHF to live his/her everydaylife in the best way possible is difficult, challenging but overall positive. The nurses get into a tight corner when palliative culture values clash and do not correspond to nurses’ interpretation of what is good for the patient with severe CHF. There is a limit to nurses’ pliability to patients’ and close relatives’ will, as they are strongly convinced that resuscitation is not an option. Nurses have already made up their mind about that they do not perform heart- lung resuscitation (IV). The comprehensive understanding is that meanings of living with severe CHF in PAHC is being captive in a ‘roller-coaster’ life with varying periods between unpredictable improvement and deterioration of the body, for the rest of life. Living with the unpredictable, deteriorated body means to oscillate between enduring the suffering in ‘downs’ and enjoying life in ‘ups’ (I-III). Living with death so close over and over again i.e. being in a limit situation evokes feelings of uncertainty (I-IV) and confidence (I-III). Being positive dependent on PAHC facilitates a life as normal as possible in togetherness at home (I-IV). The comprehensive understanding of the four papers (I-IV) are discussed in the light of a theoretical framework from the German psychiatrist and philosopher Karl Jaspers thoughts about limit situation, the Danish philosopher K.E Lögstrup thoughts about the ethical demand, palliative theories and relevant empirical studies.

  • 243.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Livet med svår hjärtsvikt2013Ingår i: Palliativ vård: begrepp & perspektiv i teori och praktik / [ed] Birgitta Andershed, Britt-Marie Ternerstedt, Cecilia Håkanson, Studentlitteratur AB, 2013, 1, s. 359-368Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 244.
    Brännström, Margareta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Boman, Kurt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    A new model for integrated heart failure and palliative advanced homecare: rationale and design of a prospective randomized study2013Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 12, nr 3, s. 269-275Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Guidelines have concluded that there is a great need for new models of integrated care, e.g. heart failure and palliative care, in order to facilitate equality of care for dying patients, regardless of diagnosis. We found no evidence in the literature concerning the advantages and effects of integrated heart failure and palliative advanced home care for patients with severe chronic heart failure.

    Aim: The primary aim is to study the effects of integrated Palliative advanced homecarRE and heart FailurE caRE (PREFER) on patients' symptom burden, quality of life, and activities of daily living (ADL) as compared to usual care.

    Method: Prospective, randomized study with an open-evaluation PROBE design. Optimally treated outpatients with chronic heart failure of varying aetiologies in New York Heart Association classes III-IV will be eligible to participate.

    Conclusion: The PREFER study is designed to investigate whether a new concept of managing patients with severe chronic heart failure by integrating palliative homecare and active heart failure treatment will reduce symptom burden, increase quality of life and ADL, and reduce the number of hospitalizations in patients with severe chronic heart failure.

  • 245.
    Brännström, Margareta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Sweden.
    Fischer Grönlund, Catarina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Zingmark, Karin
    Söderberg, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Meeting in a 'free-zone': clinical ethical support in integrated heart-failure and palliative care2019Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 18, nr 7, s. 577-583Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Integrating heart-failure and palliative care combines expertise from two cultures, life-saving cardiology and palliative care, and involves ethically difficult situations that have to be considered from various perspectives. We found no studies describing experiences of clinical ethical support (CES) in integrated cardiology and palliative care teams.

    Objective: Our aim is to describe experiences of CES among professionals after a period of three years working in a multidisciplinary team in integrated heart-failure and palliative homecare.

    Method: The study design was descriptive qualitative, comprising interviews with seven professionals from one integrated heart-failure and palliative care team who received CES over a three-year period. The interview data were subjected to qualitative content analysis.

    Results: The CES was found to offer possibilities for meeting in an ethical ‘free-zone’ where the participants could relate to each other beyond their various professional roles and specialties. The trust within the team seemed to increase and the participants were confident enough to express their points of view. Together they developed an integrated understanding, and acquired more knowledge and a comprehensive view of the ethically difficult situation of concern. The CES sessions were considered a means of becoming better prepared to deal with ethical care issues and developing action strategies to apply in practice, from shared standpoints.

    Conclusion: Participating in CES was experienced as meeting in an ethical ‘free-zone’ and seemed to be a means of facilitating integration of palliative and heart-failure care.

  • 246.
    Brännström, Margareta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Forssell, Anna
    Pettersson, Berit
    Physicians' experiences of palliative care for heart failure patients2011Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 10, nr 1, s. 64-69Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Although heart disease is the single most common cause of death knowledge about palliative care for this group of patients is deficient.

    AIM: The aim of this study was to describe physicians' experiences of palliative care for heart failure patients.

    METHODS: Fifteen physicians at a medical geriatrics clinic were interviewed. The interviews were analysed using thematic content analysis.

    RESULTS: The results show that the physicians are confronted with patients with an unpredictable disease trajectory, including patients with severe symptoms, uncertainty about anticipating the course of dying and encountering close relative's anxiety and frustration. The physicians face difficult situations regarding whether to continue or withdraw care and medical treatment which means deciding concerning 'active' medical treatment, cardio pulmonary resuscitation and an implantable cardioverter-defibrillator (ICD). The physicians acknowledge the necessity for better structured follow-ups and cooperation with outpatient settings. They recognize that there is a lack of follow-ups and continuity of care and treatment at the hospital, involving their passing on or retaining responsibility for the patients' medical care.

    CONCLUSION: From the physicians' view clarification of who is principally responsible for the patient's medical care, being involved throughout the disease trajectory and cooperating more closely with palliative care services are necessary to further improve the way in which care is delivered to patients dying of heart failure.

  • 247.
    Brännström, Margareta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Fürst, Carl Johan
    Tishelman, Carol
    Petzold, Max
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Medical Management Centre (MMC), Department of Learning, Informatics, Management and Ethics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Effectiveness of the Liverpool care pathway for the dying in residential care homes: An exploratory, controlled before-and-after study2016Ingår i: Palliative Medicine: A Multiprofessional Journal, ISSN 0269-2163, E-ISSN 1477-030X, Vol. 30, nr 1, s. 54-63Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Clinical pathways aim to ensure that individuals receive appropriate evidence-based care and interventions, with the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient focusing on end of life. However, controlled studies of the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient, particularly outside of cancer settings, are lacking.

    AIM: To compare the effects of the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient and usual care on patients' symptom distress and well-being during the last days of life, in residential care homes.

    DESIGN: Exploratory, controlled before-and-after study. During a 15-month baseline, usual care was carried out in two areas. During the following 15-months, usual care continued in the control area, while residential care home staff implemented Liverpool Care Pathway for the Dying Patient use in the intervention area. The intervention was evaluated by family members completing retrospective symptom assessments after the patient's death, using the Edmonton Symptom Assessment System and Views of Informal Carers - Evaluation of Services.

    SETTINGS/PARTICIPANTS: Patients who died at all 19 residential care homes in one municipality in Sweden.

    RESULTS: Shortness of breath (estimate = -2.46; 95% confidence interval = -4.43 to -0.49) and nausea (estimate = -1.83; 95% confidence interval = -3.12 to -0.54) were significantly reduced in Edmonton Symptom Assessment System in patients in the intervention compared to the control area. A statistically significant improvement in shortness of breath was also found on the Views of Informal Carers - Evaluation of Services item (estimate = -0.47; 95% confidence interval = -0.85 to -0.08).

    CONCLUSION: When implemented with adequate staff training and support, the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient may be a useful tool for providing end-of-life care of elderly people at the end of life in non-cancer settings.

  • 248.
    Brännström, Margareta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hägglund, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Fürst, Carl Johan
    Boman, Kurt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Unequal care for dying patients in Sweden: a comparative registry study of deaths from heart disease and cancer2012Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 11, nr 4, s. 454-459Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The Swedish Palliative Registry is a nationwide quality registry aimed at facilitating improvement in end-of-life care. The goal is for the registry to list and report quality indicators related to care during the last week of life in all cases expected death in Sweden.

    AIM: To examine the quality of care during the last week of life as reported to the registry for patients with heart disease compared to those with cancer.

    METHOD: A retrospective registry study.

    RESULTS: Patients dying of heart disease compared to those dying from cancer had more shortness of breath, fewer drugs prescribed as needed against the usual symptoms and often died alone. Furthermore, they and their close relatives received less information about the imminence of death and bereavement follow-up was less common. The healthcare personnel were less aware of the heart disease patients' symptoms and less often knew about where they wished to die.

    CONCLUSION: Great differences were found in registered end-of-life care suggesting that the care given to patients with heart disease and cancer was unequal even after adjustment for age, sex and setting at the time of death. If our observational findings are confirmed in future studies there is obviously a need for new models for end-of-life management in order to facilitate the provision of equal care to dying patients regardless of diagnosis.

  • 249.
    Brännström, Margareta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jaarsma, Tiny
    Faculty of Health Sciences, Linköping University.
    Struggling with issues about cardiopulmonary resuscitation (CPR) for end-stage heart failure patients2015Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, nr 2, s. 379-385Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Integrating heart failure and palliative care teams combines unique expertise from both cardiology and palliative care. However, professionals from the two arenas of life-saving cardiology and palliative care may well have different experiences with and approaches to patient care. Little is known how to optimally discuss cardiopulmonary resuscitation with patients and their relatives and what challenges are for healthcare providers.

    OBJECTIVE: The aim of this study was to describe the experiences and thoughts of members of an integrated heart failure and palliative care team concerning talking about CPR with end-stage heart failure patients.

    METHOD: We used a descriptive qualitative design, conducting group interviews during 2011 with professionals from different disciplines working with heart failure patients over a 1-year period. A qualitative content analysis was performed to examine the interview data.

    RESULTS: Professional caregivers in integrated heart failure and palliative homecare are struggling with the issue of CPR of end-stage heart failure patients. They wrestle with the question of whether CPR should be performed at all in these terminally ill patients. They also feel challenged by the actual conversation about CPR with the patients and their relatives. Despite talking them about CPR with patients and relatives is difficult, the study participants described that doing so is important, as it could be the start of a broader end-of-life conversation.

    CONCLUSION: Talking with patient and relatives about CPR in end-stage heart failure, as suggested in the current heart failure guidelines, is a challenge in daily clinical practice. It is important to discuss the difficulties within the team and to decide whether, whom, how and when to talk about CPR with individual patients and their relatives.

  • 250.
    Brännström, Margareta
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Niederbach, Camilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rödin, Ann-Charlotte
    Experiences of surviving a cardiac arrest after therapeutic hypothermia treatment: an interview study2018Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 36, s. 34-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Cardiac arrest (CA) is often associated with high mortality. In Sweden, it is reported that 13–52 per 100,000 people suffer out-of-hospital CA, and survival to one month is 2–14%.

    Objective: This study aimed to describe people’s experiences of surviving a CA after therapeutic hypothermia treatment.

    Method: A descriptive qualitative design was used. Data were collected through individual interviews with seven CA survivors. The collected data were analyzed using qualitative content analysis.

    Results: The analysis resulted in six subthemes and three emerging themes. The themes were “Dealing with issues of mortality”, “Living a changed life”, and “Being confident with health care and family members”.

    Conclusion: Surviving a CA after therapeutic hypothermia treatment means having to deal with issues of mortality, and these patients face a turning point in life. The near-death event can create regression or progression in ethos among these patients.

    Relevance to clinical practice: This study implies that persons who have survived a CA need support to cope. One way to provide support might be to initially establish an individualized health care plan, including bringing up existential issues and involving family members in such conversations.

2345678 201 - 250 av 1939
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf