umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 6318
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Andersson, Glenn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Skolors kontakter med omvärlden i tätort och glesbygd: En jämförande fallstudie i samhällsorienterade ämnen2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att jämföra skolor i glesbygd med skolor i större tätorter avseende skolornas kontakter med omvärlden inom undervisningen i samhällsorienterande ämnen. Jag har begränsat mig till årskurs 7-9 i kommunala skolor. Undersökningen får betraktas som en fallstudie då jag undersökt sju glesbygdsskolor och sju skolor i större tätorter och då använt mig av en frågeenkät vilken jag skickat ut till undervisande lärare i samhällsorienterande ämnen. Jag ville få svar på om man kan se några skillnader mellan skolor i glesbygd och skolor i större tätorter när det gäller skolornas kontakter med omvärlden samt om kontakterna har ökat minskat eller varit konstanta under den senaste tioårsperioden och vad eventuella förändringar kan bero på. Jag ville även ta reda på om lärarna upplever några hinder och om så är fallet vilka hinder för kontakter. Min teoretiska utgångspunkt har varit tankar och teorier från Freinet men även till viss del Vygotskij samt några av deras efterföljare vilka starkt har betonat hur viktigt det är att skolan samverkar med det omgivande samhället på olika vis i elevernas utbildning. När jag studerade tidigare forskning fann jag att det fanns mycket få forskningsrapporter inom området och att forskarna kommit till olika slutsatser huruvida det är en fördel eller nackdel för en skola om den ligger i en större tätort eller i en glesbygd för att på ett tillfredsställande vis kunna samverka med det omgivande samhället. Min studie har inte visat på några större skillnader mellan glesbygdsskolor och tätortsskolor avseende graden av kontakter. Frekvensen av sådant som besökande föredragshållare och exkursioner/utflykter är något högre bland glesbygdsskolorna men i de flesta fallen är det inte fråga om årligt återkommande inslag utan mer av tillfällig art. Det finns flera skolor i både glesbygd och tätort som inte genomfört något av detta. Avseende studiebesök så har de flesta skolorna genomfört sådana under senare år och här är det i stor utsträckning årligen återkommande sådana. Tätortsskolorna besöker i högre utsträckning museer och teatrar medan glesbygdsskolorna i högre utsträckning besöker industrier. Vanligtvis har eleverna tre eller fyra veckors prao under årskurs 7-9 men det finns avvikelser. En glesbygdsskola har gjort prao frivillig och under förutsättning att föräldrarna står för kostnaderna för exempelvis boende. När det gäller huruvida kontakterna ökat, minskat eller varit konstanta under de senaste tio åren så varierar svaren. Endast en skola (glesbygdsskola) uppger att kontakterna ökat. Nästan samtliga skolor ser tidsbristen som en starkt begränsande faktor för kontakter med omvärlden och en stor andel av skolorna ser ekonomin som ett hinder. Sammanfattningsvis kan sägas att man inte kan finna några större skillnader beroende på om skolan ligger i glesbygd eller i en större tätort. 

  • 202.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    De relativa betygens uppgång och fall: en beskrivning och tematisk analys av framväxten och avvecklingen av det relativa betygssystemet1991Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att beskriva viktiga steg i framväxten och den påbörjade avvecklingen av det relativa betygssystemet. Huvudfrågorna som ställs är följande: Varför infördes de relativa betygen? Varför är man nu beredd att överge detta betygssystem? Huvuddelen i beskrivningen utgörs av offentliga utredningar, Skolöverstyrelsens egna utredningar samt av propositioner som utredningarna lett fram till. Dessutom anknytes till gällande regelverk, tidningsartiklar, riksdagstryck och remissvar från olika organisationer representerande elever, föräldrar, lärare, arbetstagare och arbetsgivare. Tidsperioden som studeras är från pionjären Frits Wigforss' första utredning (1938) fram till 1990. Uppbyggnadsskedet av det relativa betygen beskrivs som en reformering av folkskolans betygssystem, via enhetsskolan till grundskolan samt en avslutande etapp då det relativa betygssystemet infördes även i gymnasiet. Framväxten omfattar åren 1938-1971.Den påbörjade avvecklingen av det relativa betygssystemet inleds med de utredningar som genomförs i början av 1970-talet av Skolöverstyrelsen. Under perioden från 1970 framtill 1990 beskrivs olika utredningars försök att ersätta de relativa betygen med olika varianter av målrelaterade betyg. Trots att olika utredningar under perioden velat tona ner urvalsfunktionen hos de relativa betygen används dock de relativa betygen 1990, både vid urvalet till gymnasieskolan, visserligen i allt mindre utsträckning, men framför allt vid urvalet till högskolan. I studien konstateras att de relativa betygen enligt Wigforss' modell, väl integrerade den rådande vetenskapssynen samt synen på ett demokratiskt urval. Tilltron till urvalsdemokrati i motsats till ett urval byggt på makt, börd och privilegier stödde idéerna bakom de relativa betygen som syftade till objektivitet och jämförbarhet när betygen skulle användas vid urvalet till läroverken. Om betygen kunde göras pålitliga som urvalinstrument skulle de gagna studiebegåvningar bland de obemedlade, som då via sina betyg kunde få plats vid läroverken. När det gäller frågan om varför man inte kunnat realisera ett relativt betygssystem enligt de intentioner Wigforss' föreslagit, kom socialpsykologiska mekanismer, informationsproblem och mättek-niska svårigheter att bli huvudorsaker. Oviljan att sätta underbetyg så länge som godkänt fordrades vid flyttning, betygsglidningens, enligt lärarna, motiverande inverkan på eleverna, viljan att bidra till att eleverna kunde få plats vid läroverket, rädslan från lärarnas sida att bli kontrollerade, skolöverstyrelsens informationsproblem samt motsättningarna mellan folkskoletraditionen och läroverkstraditionen, kom att medverka till att idéerna om tillämpningen av de relativa betygen hade svårt att tränga igenom.

  • 203.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Relativa betyg: några empiriska studier och en teoretisk genomgång i ett historiskt perspektiv1991Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling, som i huvudsak är resultatet av ett projekt finansierat av Skolöverstyrelsen, består av fem delstudier (I-V) utförda under åren 1977-1991 samt en sammanfattande analysdel (VI). Avhandlingens syfte är att studera det unika svenska relativa betygssystemet, som infördes på försök i folkskolan i början av 1940-talet för att senare permanentas och även införas i enhets- och grundskolan samt slutligen även i gymnasiet. Det relativa betygssystemet beskrivs enligt följande indelning: framväxt och avveckling (V), funktioner (I), effekter och sidoeffekter (III) samt användning och behov (II och IV). I de empiriska studierna har elever, lärare, arbetsgivare och arbetstagare fått ge sina synpunkter på de relativa betygen. I delstudie V analyseras utvecklingen av det relativa betygssystemet med hjälp av offentliga utredningar, remissvar från elev-, lärar-, aibetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt också via riksdagstryck.De relativa betygen beskrivs som starkt knutna till urvalet till högre studier och som ett försök att tillskapa ett urvalsinstrument med möjlighet till jämförbarhet och större rättvisa. Betygen har visat sig spela liten roll vid urvalet till olika arbeten. Betygen fyller en "körkortsfunktion" genom att ange inriktning och linje. I övrigt speglar betygen i huvudsak förmåga att tillgodogöra sig teoretiskt stoff. Vid urvalet till olika arbeten beskrivs en utveckling från formella till informella meriter i form av vissa personlighetsegenskaper, t ex samarbetsförmåga, flexibilitet och utåtriktad läggning. Arbetslivserfarenhet, referenser och personlighetsegenskaper betyder mer vid anställningar än skolbetygen.I avhandlingen anges såväl mättekniska, informationstekniska som socialpsykologiska förklaringar till att det relativa betygssystemet är på väg att avvecklas. Betänkligheter riktas mot ett eventuellt införande av målrelaterade betyg p g a styrningsriskerna för elever och lärare, samt också mot riskerna för en ökad kontroll och ett ökat beroende av avnämarna. I avhandlingen noteras skillnader mellan praktiska och teoretiska linjer när det gäller synen på betyg. Som tänkbara förklaringar anges användningen och behovet av betyg liksom också närheten och kopplingen till näringslivet. Betygens officiella funktioner som informations-, motivations- och urvalsinstrument har gradvis minskat. Tidigare har frågor om styrning och kontroll kommit i bakgrunden i förhållande till de officiella funktionerna. Om målrelaterade betyg införs och om betygens roll som urvalsinstrument försvinner, torde betygens styrnings- och kontrollfunktioner behöva diskuteras och motiveringar till att över huvud taget ha kvar betyg i skolan lyftas fram.

  • 204.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Skriftliga omdömen2011Ingår i: Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? / [ed] Agneta Hult & Anders Olofsson, Stockholm: Natur och kultur, 2011, 1, s. 191-211Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 205.
    Andersson, Håkan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Skriftliga omdömen - klara besked?2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 206.
    Andersson, Ida
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Vägen till universitetet: En kvalitativ studie av arbetarstudenters upplevelser av högre studier2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Departing from an understanding of today’s liberal capitalist society as deeply concerned with individual growth through higher education, this paper aims to explain the well documented fact that working class students are underrepresented within the higher levels of the Swedish educational system. The study assumes that the prevailing recruitment pattern is created by informal societal structures influencing the individual decisions of would-be students. It then continues to explore the decision-making processes leading a number of students from working class backgrounds into higher education, as well as their experiences of navigating this new environment, in order to better understand the obstacles that this group need to overcome in order to enter the academic area. This is done through an analysis of semi- structured interviews, informed by the career choice theory of Careership. The reading shows that these student’s choice to enter higher education largely has been a pragmatic-rational one, driven more by the need to adapt to circumstances like a changing job market than social expectations to continue their education. The interviewed students often describe the process of entering this new arena as filled with feelings of inferiority and a sense of not belonging that seems to persist even after they acquire additional cultural capital in the form of knowledge and acceptable behaviors. The results of this study implies that a long-term approach towards reversing recruitment bias within higher education must start with the development of a full understanding of these and other challenges facing underrepresented groups. 

  • 207.
    Andersson, Inger
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Läsning och skrivning: En analys av texter för den allmänna läs- och skrivundervisningen 1842-19821986Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this work is to elucidate changes in the function and position attributed to the general reading and writing instruction. The studies focus on the description and the analysis of the content and form of this instruction as they are expressed in texts for the educational practice during the period 1842-1982. It is also the aim of this historical study to try to contribute

    a greater understanding of the inadequate skills in reading and writing observed among Swedish pupils.

    Theoretically, the work is based on a structural point of view and on a materialistic outlook on history. Education is regarded as a matter of social and cultural reproduction. Reading and writing are regarded as social and cultural phenomena. The function and position that, explicitly or implicitly, are attributed to the general reading and writing instruction are also regarded as important factors.

    The empiric material includes, inter alia, Riksdag documents, official curricula, readers, teacher's manuals and school inspector reports. These texts are analyzed in the light of educational and societal conditions and changes.

    The study presents a survey of the general reading and writing instruction during the aforesaid period. The report provides many examples of how economic, political and ideological conditions in society are expressed in texts for the educational practice. It also shows the influence of the dominating class of society on the prescribed content and form of this instruction. The study shows that the function and position attributed to reading and writing instruction have varied over time. A qualifying and an ideological function can be discerned and a subordinate and a dominant position can be observed. The report shows the changes in the emphasis on function and position and in the prescribed content and form of the instruction. The problem of the pupils' inadequate reading and writing abilities has recurrently been brought up during this period. One aspect of this problem concerns the skills that the pupils are supposed to learn. The second aspect concerns the demands that can be made on their ability.

  • 208.
    Andersson, Isabelle
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Wännman, Angelica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Föreningsidrotten - En arena öppen för alla?: En kvalitativ intervjustudie om idrottsföreningars uppfattningar och erfarenheter kring inkluderingsbidrag i samband med inkludering av funktionsnedsatta individer2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    It is stated that sports should be an open arena for every individual in the society, despite this statement inclusion of people with disabilities in organized sport have not been prioritized. The municipality of Umeå offers an inclusion funding for this matter, however there has been a low number of applications from the organizations. The purpose of this study was to enlighten the opinions and experiences on the inclusion funding and inclusion, both from the sport organizations who had applied for the funding and those who had not applied. The result is based on nine semistructured interviews with different sport organizations in Umeå and demonstrates that all organizations report positive attitudes to inclusion and the funding. The organizations who had applied and received the funding informed that it was profitable in order to enable development within the organizations. Furthermore the organizations mentioned that a number of preconditions is necessary in the startup of a work with inclusion such as dedicated leaders, right way of recruitment, attitudes and education.

  • 209.
    Andersson, Jakob
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Ögren, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Den roliga idrotten: Vad gör barnidrott kul - enligt barnen själva?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A common reason for engaging in sport activities is because it’s fun and enjoyable. But what is it that makes a certain activity fun and enjoyable? The answer isn’t so obvious and may be different depending on who is answering it. This study aimed to increase the knowledge regarding what is fun about sports. More specifically, to examine youth sports and children engaging in youth sports. Therefore, a questionnaire containing 20 different statements were distributed to children who were asked to estimate in which degree these statements contributed to making their sport fun. Furthermore, this study wanted to compare the ratings of these statements between teams and individual sports. The study included 39 children who were active in teams and 32 children who participated in individual sport activities with a total mean age of 11,72. The results showed that intrinsic factors were most important and that trying your best was the highest rated statement. On the other hand, winning had the lowest overall rating. The tests also showed that children who engage in team sports values being with friends in a higher extent than those who are active in individual sports. The conclusion of this study was that children found intrinsic factors to be most important when it comes to having fun. Some of the most important factors were trying your best and learning new things. Extrinsic factors such as winning and competing against others didn’t contribute as much to having fun. Significant differences were found between the groups when it comes to being with friends, winning and having a crowd cheering for you

  • 210.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Fröjd, Johanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sagor i förskola och skola: Tio lärares och tolv elevers syn på sagans roll i förskolan och skolan2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to explore preschool- and primary school teachers’ perceptions of fairytales, why they use fairytales and what thoughts they have about the impact of fairytales on children’s reading and writing development. We interviewed seven teachers and three preschool teachers in northern Sweden to find out how work with fairytales is carried out in preschool and primary school. We also interviewed twelve pupils who were seven and eight years old to find out what they thought of fairytales in primary school. The result showed that preschool- and primary school teachers had a positive attitude towards fairytales and the opportunities provided by fairytales. The preschool- and primary school teachers in this study used fairytales to stimulate the imagination and the language development of the children. Fairytales were believed to create engagement and emotions within the children. To stimulate reading and writing among the children many teachers let the children write their own fairytales, pointing out the structure of a typical fairytale before the students start writing. Preschool teachers used fairytales to introduce the children to written language, since not all children were familiar with written language. This study shows that fairytales were used in different ways among the teachers and the preschool teachers and that the pupils enjoyed working with fairytales

  • 211.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Bodén, Jessica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Pedagogers upplevelser och arbete kring tillgängliga lärmiljöer: Faktorer som bidrar, med tillgänglighetsmodellen som analysverktyg2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Grundtanken till att vi valt detta specifika ämnesområde, tillgängliga lärmiljöer, är att vi i vår kommande yrkesroll som specialpedagoger kommer arbeta med att förebygga hinder och problem för att eleverna ska känna trygghet i skolan. Dessa två delar är av stor betydelse i vårt uppdrag som specialpedagoger. Syftet med studien är att få en djupare förståelse samt kunskap om pedagogers upplevelser och arbete kring tillgängliga lärmiljöer. Studiens frågeställningar är: Vilken innebörd har begreppet tillgänglig lärmiljö för pedagogerna? Vad är, enligt pedagogerna, grundläggande för att skapa en tillgänglig lärmiljö? Hur arbetar pedagogerna för att tillgängliggöra lärmiljön för alla elever? Som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 14 informanter från tre kommunala grundskolor. Informanterna som deltog i studien fördelas på 10 pedagoger och 4 specialpedagoger. Vid analys av resultatet används tillgänglighetsmodellen i SPMS:s värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – förskola, skola och fritidshem. Den teoretiska utgångspunkten har sin inriktning utifrån det relationella perspektivet. Med ett relationellt perspektiv ses elevens svårigheter utifrån att det är i konfrontation mellan skolans kultur och elevens förutsättningar och behov som problem uppstår. Specialpedagogik som område söker svar i elevens sociala-, pedagogiska- och fysiska lärmiljö vad som behöver tillrättaläggas eller förändras i undervisningen för att hjälpa eleven. Resultatet från våra intervjuer visar att informanterna har ett välförankrat synsätt som utgår från ett relationellt perspektiv om faktorer som gynnar en tillgänglig lärmiljö. Utifrån analysmodellens tre miljöer, social-, pedagogisk – och fysisk miljö och informanternas svar har det skapats en uppfattning om vilka grundläggande faktorer som är av betydelse för att tillgängliggöra lärmiljön. Faktorer som i mångt och mycket stämmer in på vad studiens litteratur säger.

  • 212.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Verdonk, Petra
    Johansson, Eva E
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Lagro-Janssen, Toine
    Hamberg, Katarina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Comparing gender awareness in Dutch and Swedish first-year medical students: results from a questionaire2012Ingår i: BMC Medical Education, ISSN 1472-6920, E-ISSN 1472-6920, Vol. 12, s. 3-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: To ascertain good and appropriate healthcare for both women and men implementation of gender perspectives in medical education is needed. For a successful implementation, knowledge about students' attitudes and beliefs about men, women, and gender is crucial. The aim of this study was to compare attitudes to gender and gender stereotyping among Dutch and Swedish male and female medical students.

    Methods: In this cross-sectional study, we measured the attitudes and assumptions about gender among 1096 first year medical students (616 Dutch and 480 Swedish) with the validated Nijmegen Gender Awareness in Medicine Scale (N-GAMS). The response rate was 94% in the Netherlands and 93% in Sweden. Univariate analysis of variance (ANOVA) was used to compare the scores between Dutch and Swedish male and female students. Linear regressions were used to analyze the importance of the background variables.

    Results: There were significant differences in attitudes to gender between Dutch and Swedish students. The Swedish students expressed less stereotypical thinking about patients and doctors and the Dutch were more sensitive to gender differences. The students' sex mattered for gender stereotyping, with male students in both countries agreeing more with stereotypical statements. Students' age, father's birth country and mother's education level had some impact on the outcome.

    Conclusions: There are differences between cultures as well as between men and women in gender awareness that need to be considered when implementing gender in medical education. This study suggests that to arouse the students' interest in gender issues and make them aware of the significance of gender in medical work, the examples used in discussions need to be relevant and challenging in the context of the specific country. Due to different levels of knowledge and different attitudes within the student population it is important to create a climate for dialogue where students feel permitted to disclose their ideas and attitudes in order to become aware of what these are as well as their possible consequences on interaction and decision-making in medical work.

  • 213.
    Andersson, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Om inspiration i slöjdämnet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning är framtagen för att få en ökad förståelse för hur elever i slöjden förhåller sig till olika former av inspirationsmaterial. Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning samt observationer av de berörda slöjdsalarna. Eleverna som deltar i undersökningen är elever i fyra skolklasser i årskurs 5, 7 och 9.

    När det gäller olika inspirationskällor och inspirationsmaterial går det enligt undersökningen att konstatera, att detta är något som eleverna generellt ställer sig positiva till, samt att en övervägande majoritet även anser att det kan bidra till att det leder till nya idéer.

    När det gäller hur eleverna vill att inspirationsmaterialet bör vara urformat i slöjdsalarna, så visar undersökningen att de flesta eleverna föredrar att inspirationsmaterialet ska bestå av flera färdiga fysiska föremål, som visar flera olika svårighetsgrader

  • 214.
    Andersson, Johanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Intensivundervisning i läsförståelsestrategier för elever i åk 7: En interventionsstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate the effects of an intervention of reciprocal teaching (RT) strategies in students’ reading comprehension. A quantitative method using a quasi-experimental design is used in the intervention with three students in seventh grade with reading comprehension difficulties. The intervention of twelve lessons took place during a period of five weeks. A reading comprehension test was made before and after the intervention. The results from the experiment group are compared with the results from the reference group, and three intervention lessons were filmed. The findings from the film documentation revealed a progress in using different strategies to overcome obstacles to achieve reading comprehension. The students develop the ability to ask spontaneous questions and make critical reflections when reading. The test results also show a positive trend in the development of reading comprehension. This study thus confirms previous studies showing that students with reading difficulties benefit from being taught in how to use reading comprehension strategies, where RT is an available model.

  • 215.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Westermark, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Ämnesintegrering: Ämneslärares och yrkeslärares syn på ett ämnesintegrerat arbetssätt gällande matematik och Restaurang- och Livsmedelsprogrammet2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka ämnes- och yrkeslärare syn på ämnesintegrering gällande RL-programmet och det gymnesiegemensamma ämnet matematik. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer, där urvalet består av åtta lärare från två norrländska gymnasieskolor. En tidigare undersökning visar att yrkeselever i överlag har låg motivation och en dålig förståelse för matematiken. Aktuella styrdokument påpekar vikten av samverkan mellan ämnena till fördel för elevens kunskapsutveckling. Dock visar en del forskning kring området att det sällan förekommer någon samverkan med matematikämnet. Resultatet visar att de flesta av lärarna har en positiv syn på ämnesintegrerad undervisning, men att det förekommer i olika utsträckning på de berörda skolorna. De flesta av lärarna är överens om att deras yrkeselever har låg motivation och förståelse för matematikämnet. Lärarna upplever att tidsbristen och ämneslagskonstellationerna bidrar till svårigheter för ett fungerande ämnesintegrerat arbetssätt.

  • 216.
    Andersson, John
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lundgren, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Upplevelse som selekterad fotbollsspelare: En enkätstudie om avhopp och fortsatt deltagande efter Halmstadlägret2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study was made in collaboration with the Sport Association of Norrbotten and the purpose of this study were to further explore the consequenses of the talent development programmes taking place in Sweden. We analyzed the opinions of those who had experience of development programes and subsequently what this provides for their future interest in football. It is well known that a lot of people drop out of organized sport during their youth and one of the objectives of this study was to investigate the extent to which those who participated in talent development programs continues or drop out of football. The data in this study was recovered through a web-based survey with representatives from both sexes. 86 people answered all of whom had participated in the Swedish Football Association camp called Halmstadlägret. The birth date among the participants were examined and this study illuminates that relative age effect had a strong connection among the boys and to some degree among the girls. The result of this study showed that there are several different reasons why people choose to continue or to quit playing football, though a common reason for quit playing football were resettling in a different town for studies. There were some difference between the genders regarding how long they stayed in football and at what level they played organized football. In general, the participants of Halmstadlägret and distriktslaget felt invigorative with their experience which was one of the main goals for the talent development program. There are still room for improvement regarding keeping the participants involved in football.

  • 217.
    Andersson, Julia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Barn i behov av särskilt stöd: Förskollärares uppfattning och kunskap om arbetet kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån förskollärares uppfattningar inhämta fördjupad kunskap om vilka barn som avses då det talas om barn i behov av särskilt stöd i förskolan, på vilket sätt anpassas förskoleverksamheten utifrån barns olika förutsättningar och behov samt vilket stöd förskollärarna får i det arbetet. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fem förskollärare inom samma kommun deltog. Förskollärarna har varierande erfarenheter av att arbeta i förskolans verksamhet. Litteraturgenomgången belyser områden som barn i behov av särskilt stöd, arbete med barn i behov av särskilt stöd samt pedagogers förhållningssätt i förskolan. I studien framkom att förskollärarna har olika åsikter om vad som avses med ett barn i behov av särskilt stöd samt att det finns vissa brister i kompetenser beträffande att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i studien ansåg även att barn i behov av särskilt stöd behöver få en diagnos för att förskolan ska få extra resurser i verksamheten. Resultatet visade på att pedagogerna upplever att mycket av deras energi läggs på att söka extra resurser till de barn som finns på förskolan i behov av särskilt stöd.

  • 218.
    Andersson, Karoline
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    "Alla har väl en personlig bild av hur man fostrar ett barn": En kvalitativ studie om förskollärares utmaningar i fostransarbetet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Majoriteten av barnen i Sverige fostras idag av både sina föräldrar och av förskolan. Gränsen där förälderns roll slutar och förskollärarens roll tar vid i fostransarbetet är inte alltid tillräckligt tydlig. Forskning har visat att förskollärare upplever denna gränssättning som problematisk, samt att de saknar metoder för fostransarbetet och verktyg från utbildningen. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares egen syn på fostransuppdraget. Syftet var även att belysa de utmaningar som förskollärare tycks uppleva i fostransarbetet i förskolan. Studiens frågeställningar undersöktes med hjälp av intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex semistrukturerade intervjuer enligt den kvalitativa forskningstraditionen genomfördes med verksamma förskollärare. Resultaten visade att förskollärarna beskrev fostransuppdraget som en samhällsnytta, som ett komplement till hemmet samt att deras uppdrag går ut på att stötta barnen i processen av det sociala lärandet. Resultaten visade även att förskollärarnas bild av begreppet fostran varierade. En utmaning som förskollärarna i studien upplevde i det fostransarbete de utför var brist på resurser. Att personal-eller tidsbrist begränsar dem från att utföra deras fostransarbete på önskat sätt. Samarbetet i personalgruppen var en annan utmaning i fostransarbetet då metoder och syn på fostran varierar inom personalgruppen. I resultatet visades en tredje utmaning som förskollärarna var enhetligt överens om vilket handlade om samverkan med föräldrarna. Detta upplevdes som en utmaning i fostransarbetet mycket på grund av att förskollärarna och föräldrarna har olika uppfattningar om hur ett barn bör fostras.

  • 219.
    Andersson, Kennet
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Magister Curie och fröken Einstein: Genus och fysik i gymnasieskolan2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur fysikläraren upplever betydelsen av genus givet läroplan och sitt ämne utifrån ett genusperspektiv på ämnet fysik, sin undervisning och reflektioner kring läromedel. Ett teoretiskt ramverk presenteras som inkluderar genusteorier, fysikämnet och fysikundervisningen. Fem fysiklärare som undervisar på gymnasiet intervjuades. Resultaten sammanställdes enligt en fenomenografisk analys. De fem lärarna var alla medvetna om kopplingen mellan genus och fysik ur ett ämnes- och undervisningsperspektiv. Lärarna konstaterade att genus ligger lite dolt under ytan i fysikundervisningen men att de försöker lyfta det. Nuvarande lärobok ifrågasattes från både genus- och undervisningsperspektiv. Diskussionen kring fysikämnets innehåll och hur undervisningen ska bedrivas, både ur ett genus- och lärandeperspektiv, resulterade i två skilda uppfattningar hos de intervjuade, huruvida det handlar om justeringar eller om det krävs ett nytänk kring undervisning och ämne. Det lär med stor sannolikhet pågå under lång tid framöver.

  • 220.
    Andersson, Lina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Engblom, Erika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Nack- och rygghälsa i arbetslivet: En fallstudie av arbetsmiljö och friskvård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study deals with the complex phenomenon of occupational health. There is knowledge of how a good work environment should look like, but despite this, many employees experiences ill health in the workplace mainly in the form of neck and back pain. This study is a case study conducted in a high-risk workplace. The overall purpose was to describe and analyze the health situation of a specific company with neck and back problems. Mainly, eight interviews had been used as the data collection method, but additional observations had also been implemented. The sources used in this study are mainly reports of health, work environment, health promotion activities and neck and back pain. The results of this study showed that there are shortcomings in the work environment and they often experiences high levels of stress, but despite this, the employees thrived at work. The employees had a relatively good health despite the fact that all the interviewees indicated that they had some form of neck and back pain. The results also showed that the most important conditions to promote health were motivation, time, and healthcare in the workplace.

  • 221.
    Andersson, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Fritidspedagogen och barn med AD/HD: En intervjustudie om fyra fritidspedagogers arbetssätt och strategier2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på hur fritidspedagoger arbetar med barn som har AD/HD. Uppdraget att erbjuda en ”meningsfull fritid” och problematiken kring AD/HD har även lyfts fram. En intervjustudie har genomförts med fyra aktiva fritidspedagoger med syfte att undersöka hur deras förhållningsätt, strategier och erfarenheter har utformats under deras aktiva tid som fritidspedagog. Intervjuerna spelades in, transkriberades, analyserades och har diskuterats i förhållande till litteraturgenomgången. Resultatet visar att fritidspedagogernas arbete med barn med AD/HD är baserat främst på personliga erfarenheter. Med hjälp av deras erfarenheter så har de utvecklat strategier och förhållningssätt som är anpassningsbara till barn som har AD/HD. Resultatet visar också att fritidspedagogerna vill jobba för att främja deras skolgång och att barnen med AD/HD inte ska känna sig utanför eller oförstådda. Men på grund av ovisshet, oförståelse eller brist på erfarenheter har fritidspedagogerna upptäckt att arbetet med AD/HD kan bli mer komplicerat än vad det behöver vara. Detta kan i sin tur förhindra arbetet med fritidshemmets uppgift att skapa en meningsfull fritid. Arbetet visar även att trots olika strategier så har alla fritidspedagoger i studien utgått från samma pedagogiska princip, dvs. att beakta barnets individuella behov och bakgrund.

  • 222.
    Andersson, Linn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Det kan börja som en lek, men sluta som bråk…: En kvalitativ intervjustudie om konflikthantering ur ett fritidspedagogsperspektiv2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet har utformats genom en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien har varit att skapa förståelse för hur fritidspedagoger förstår och tänker om konflikter i sin yrkesroll och arbetet med konflikter elever emellan, samt mellan elever och vuxna i skolan. Detta har varit ett sätt att finna ändamålsenliga strategier för konflikthantering. Studien visar att den vanligaste orsaken till att konflikter uppstår är på grund av att missförstånd har skett. Barn har svår att se sin egen del i konfliktsituationer, därför är det viktigt att skolan lägger ner mycket tid till det förebyggande konfliktarbetet. Dock är det av vikt att se det konstruktiva i konflikter, det är de destruktiva nedbrytande konflikterna man vill eliminera.

  • 223.
    Andersson, Linnea
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Pedagogiska inriktningar i förskolan: Varför vårdnadshavare väljer Waldorf- och Montessoriförskolor till sina barn2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att ta reda på varför man väljer en Waldorf- eller Montessoriförskola till sina barn och vilka faktorer som påverkar det valet. Underforskningsarbetets gång har vårdnadshavare till förskolebarn som är placerade inom de valda pedagogiska inriktningarna intervjuats. De två olika verksamheterna har även blivit observeradeför att få en bättre inblick vilket har medfört en större förståelse under intervjuerna med vårdnadshavarna. Rapporten ger en inblick i hur 6 vårdnadshavare har resonerat inför sina val av Waldorf- och Montessoriförskolor, hur de känt under barnets tid på förskolan och hur de tänker kring framtiden. Resultatet av vårdnadshavarnas tankar och uppfattningar ställs tydligt upp och sammanfattas för att läsaren ska få en översiktlig bild av helheten. De slutsatser man kan dra av denna rapport är att de vårdnadshavare som hade en personlig koppling till de pedagogiska inriktningarna var generellt sätt mer kunniga än de vårdnadshavare som inte hade någon personlig koppling till de pedagogiska inriktningarna. Rapporten belyser de personliga kopplingarna gällande vårdnadshavarens egen skolgång, bekantas val av förskola och vårdnadshavares eget yrke.

  • 224.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Gardeström, Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Equity and equality in HR-work in South Africa.: HR professionals’ perspective.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this thesis we have studied equality and equity from an HR perspective in South Africa. The study is partly made from an inductive approach and an analytical interpretation in line with hermeneutic has been used. The data is mainly contracted from interviews with HR professionals within various South African organizations. A mix of snowball and convenience sample has been used and among our respondents there are a variety and mix of the following variables: gender, position (manager/practitioner), race (blacks/white) and organization sector(public/parastatal/private). Our main findings are that equality and equity are highly debated topics and that the laws regulating them have a major effect on the HR professionals’ dailywork. The study gives us various perspectives of employment equity but a majority of our respondents do believe that the regulation of employment equity is needed. We find that there are obstacles for achieving equality in South African workplaces and our respondents have given us examples of different ways of how to tackle them. Many of our respondents are also of the opinion that there is a lack of implementation of the regulations and that it is time to rewrite several Acts.

  • 225.
    Andersson, Louise
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Ateljéns utformning: Pedagogers tankar om hur barns skapande och kreativitet kan stödjas2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers tankar kring utformandet av ateljén och hur barns kreativitet och skapande kan stödjas i förskolan. De frågeställningarna som behandlas i studien riktar sig till pedagogers tankar kring hur utformning, tillgänglighet och val av material kan påverka barns kreativitet och skapande. Studien baseras på besök i två ateljéer och kvalitativa intervjuer med tre förskollärare som arbetar mycket inne i ateljén. Resultatet visar att pedagogerna anser att det ligger stor vikt vid att erbjuda varierat material och vikten av en tydlig och bra placering i barns egen höjd. Pedagogerna har uppfattningen att detta skapar möjligheter för barnen att bli kreativa och självständiga i ateljén. Att barn känner trygghet till material och rummets utformning är mycket viktigt för kreativiteten, och pedagogers förhållningssätt och tydlighet till materialutbud är därför essentiellt. Rummet ska enligt pedagogerna vara en plats där skaparlust och nyfikenhet väcks.

  • 226.
    Andersson, Lovisa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Såndberg, Gabriella
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    "Naturligt att inte få ett uppdrag på livstid": Korta vägen - en arbetsmarknadsutbildning2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete är att undersöka involverade aktörers (Arbetsförmedlingen, Folkuniversitet och Umeå Universitets) uppfattningar om Korta vägen avseende samarbete inom utbildningen samt identifiera potentiella utvecklingsmöjligheter av verksamheten. Detta är en studie med kvalitativa intervjuer; informanterna är nio individer som arbetar inom Korta vägen som ger sin bild av hur samarbetet fungerar inom Korta vägen. Berättar även sina tankar gällande utvecklingsmöjligheter inom utbildningen och genom samarbetet. De teoretiska utgångspunkterna är Bourdieus olika kapital och Careershipteorins olika brytpunkter. Resultatet visar att det finns mycket som fungerar bra inom samarbetet. Likväl framkommer flertalet utvecklingsmöjligheter; att det mest betydelsefulla är nätverket och det svenska språket – vilket man bör satsa ännu mer på. De mönster vi kan se är att deltagarnas övergång (mellan Korta vägen och annan sysselsättning) många gånger är väldigt abrupta och som har sin förklaring i den upphandling som arbetsmarknadsutbildningen bygger på. Utvecklingsmöjligheter som särskilt framträder är att utveckla övergången och skapa en tydligare plattform för olika former av nätverksskapande. 

  • 227.
    Andersson Lundberg, Malin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Hur finner vi elever i behov av särskilt stöd i matematik i årskurs 1-3?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svårigheter i matematik är att de upptäcks tidigt. Det är viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och kräver en särskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006).

    Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera lärares,speciallärares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, årskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare och dels enkäter med många öppna frågor till lärarna.

    Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta använder sig av olika kartläggningsmaterial för att upptäcka SUM-elever. De upptäcker även SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av dialoger med andra pedagoger, elever och vårdnadshavare. Kartläggningsmaterial används olika, på vissa skolor genomförs kartläggning regelbundet efter en viss plan och på andra skolor används kartläggning vid behov. Vidare varierar det hur specialpedagogen och specialläraren använder sin tid för att hitta SUM-elever. Vissa bedömer det som betydelsefullt att observera och vara i klassen, andra bedömer det som mer verkningsfullt att handleda personal och jobba enskilt med elever för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i matematik.

    I undersökningen framkom att pedagogerna inte är konsekventa i sina åsikter när det gäller hur de är grundade de specialpedagogiska perspektiven. De olika tankar som pedagogerna ger uttryck för kan sägas spegla hela skalan av specialpedagogiska perspektiv.

    Avslutningsvis kan man säga att pedagogerna anser att lärarnas behörighet och kompetens är det mest avgörande för om SUM-eleverna ska upptäckas. Även klasstorleken har viss betydelse för möjligheter att upptäcka SUM-elever. Speciallärarna och specialpedagogerna anser utöver detta att ett bra kartläggningsmaterial och att erfarenhet har betydelse då det gäller att upptäcka SUM-elever. Det framkom även att pedagogerna tyckte att det saknades tydlig ledning och engagemang från rektor i arbetet att upptäcka SUM-elever.

    Nyckelord: dialog, kartläggning, specialpedagogiska perspektiv, SUM-elev, särskilt undervisningsbehov i matematik.

     

  • 228.
    Andersson, Magdalena
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Betydelsen av barngruppers storlek i förskolan”: ”Vem som är i störst behov av tröst? Alltså det är inte kul den känslan…”2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares arbetssätt vid stora barngrupper samt hur de arbetar mot riktlinjer och mål i förskolan. Förutom det undersöks även vilken roll ramfaktorer har vidhantering av stora barngrupper. En större barngrupp menas i denna studie de barngrupper i förskolan som har fler barn än Skolverkets rekommendationer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Litteraturgenomgång belyser det ramfaktorteoretiska tänkandet, påverkan av storlek på barngruppen, arbetssätt samt ramar för verksamheten. I studien framkom att förskollärare känner sig otillräckliga men att de även har arbetssätt som reducerar antalet barn till mindre grupper för att kunna sträva mot styrdokumentens intentioner. Denna studie visar att det finns en påverkan på barngruppen om det är fler antal barn än rekommenderade, förskollärare hinner inte alltid se vad som sker men även blir ljudnivån hög samt att det bidrar till en stressig miljö, för så väl barn som personal. Å andra sidan är antalet barn inte alltid det som avgör om en barngruppen upplevs som stor eller inte. Positiv påverkan på barngrupper i förskolan med större antal barn är en bredare kamratkultur och att de får lättare att finna vänner. Arbetssätt som förskollärare använder sig av är exempelvis valtavlor, uppdelningar av olika slag, välplanerade aktiviteter. Dessa arbetssätt styrs av ramfaktorer.

  • 229.
    Andersson, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Abrahamsson, Anna-Erika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Barn i behov av särskilt stöd: Pedagogers arbete med integrering av barn i en förskola för alla2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen har varit att fördjupa förståelsen för hur pedagoger arbetar för att integrera barn i behov av särskilt stöd i förskoleverksamhet samt vilka faktorer som kan påverka integreringen. Frågeställningar var: Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd?  Hur planerar och arbetar pedagoger för att integrera barn som är i behov av särskilt stöd i verksamheten? Vilka faktorer kan påverka integreringen av barn som är i behov av särskilt stöd? Den metodiska ansatsen har varit kvalitativ och data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att integrering av barn i behov av särskilt stöd kan se olika ut beroende på förskola samt hur länge pedagogerna arbetat inom yrket. Det framkom även att pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse vid integrering eftersom detta påverkar hur villiga pedagogerna är att se barnens begränsningar och styrkor, huruvida de är benägna att göra förändringar i förskolans miljö och arbetssätt för att anpassa verksamheten till alla barn. Sammanfattningsvis är detta område stort och komplext och ingen generell metod finns att tillgå. Pedagogerna kan om de utgår från barnets bästa med bland annat stöd av observationer skapa en verksamhet där möjlighet till utveckling och lärande finns för alla barn.

  • 230.
    Andersson, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Swärdsudd, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    "Det sitter i väggarna på nått sätt i ishockey": En kvalitativ studie om ishockeyns kultur och dess påverkan på aktiva inom svensk ishockey2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study has examined the culture in Swedish ice hockey and the visibility, construction,impact and consequences that comes from it. Opportunities for change and improvement hasalso been an important part of the chosen subject. Sweden is considered to be one of thefrontrunners of ice hockey, both in the execution of the game, but also in the growth anddevelopment of the sport. Historically, ice hockey is a physically tough and masculine sport, whythe aim of this study was to research how this reflects on the cultural environment and thepeople in it. The study was based on qualitative data that was gathered from interviews withpeople currently active in ice hockey. These people all have different roles in the field, such as,for example, players, coaches, consultants or other types of organizational leaders. The resultsshowed that there is a distinct norm and idea on how players and other people in the sportshould act, talk and present themselves. This creates homogeneous groups where you easilystand out if you are slightly different. The result also implicates that society’s depiction of icehockey in many ways are different from what people working with the sport believes it to be,something that can obstruct the growth of the sport of ice hockey. This study will hopefully serveas a base in continued research about sports culture and more specific the culture of ice hockey.

  • 231.
    Andersson, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Likhetstecknet: Hur verksamma lärare introducerar och arbetar med förståelsen för likhetstecknet2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete är att utifrån de didaktiska frågorna, vad, hur och varför, undersöka hur verksamma lärare introducerar och arbetar med förståelsen för likhetstecknet i skolår 1. I litteraturgenomgången går jag igenom abstrakta symboler, styrdokument, Malmers inlärningsnivåer, Vygotsky och likhetstecknet. Undersökningen är gjord på två mellanstora skolor med ca 60 elever och en liten skola med endast 10 elever, samtliga skolor ligger i mellersta Sverige.

    Jag har använt mig av en kvalitativ metod för min studie där jag gjort intervjuer med sammanlagt fem lärare. Grundfrågorna för intervjun är hur lärarna introducerar likhetstecknet i matematikundervisningen, vad de använder för material och uppgifter, hur de kontrollerar elevernas förståelse samt hur arbetet förändrats med tiden. Alla de intervjuade lärarna introducerar likhetstecknet i matematikundervisningen i början av höstterminen när eleverna just börjat skolan. De material och uppgifter som lärarna använder vid introduktion av likhetstecknet varierar mellan klossar, counters, pengar och vatten i samband med olika praktiska uppgifter och samtal. Ett material som samtliga lärare använder är balansvågen som visar praktiskt på ett tydligt sätt hur det ska vara lika mycket på båda sidor. Samtliga av de intervjuade lärarna använder matematikbok men det varierar mellan vilken bok som används.

    Flera av lärarna berättar om att de får en känsla av om eleverna fått förståelse för likhetstecknet. 

  • 232.
    Andersson, Marika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Sjögren, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Samverkan mellan fritidslärare och klasslärare2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka och analysera hur fritidslärare och klasslärare samverkar i skolverksamheten. Hur de ansåg att samverka fungerade dem emellan och om de upplevde några svårigheter eller möjligheter. Även hur de uppfattade hur deras kompetenser nyttjades i samverkan. Studien tog sin utgångspunkt i hur samverkan uppkom, vad samverkan är, men även fritidslärarens kompetenser och roller. För att finna svar på vårt syfte valde vi att göra kvalitativa intervjuer på fyra skolor i Umeå Kommun. Dessa intervjuer genomfördes med fyra klasslärare och fyra fritidslärare som arbetade i samma arbetslag och klass. Vår studie visade på att samverkan oftast sker under skoltid i blandade former. Den sammantagna bilden visade på att både klasslärarna och fritidslärarna i vår studie är positiva till samverkansarbetet. Dock utryckte de flesta fritidslärarna i vår studie att det skulle vilja se en annan form av samverkan, där fritidslärarnas kompetenser används på ett mer tillfredställande sätt. Slutsatsen vi dragit av vår studie är att samverkan är viktig, men även att fritidslärarna och klasslärarna nyttjar varandras kompetenser för att gynna elevernas utveckling och lärande.

  • 233.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Liljemark, Zakarias
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Digitaliserad läsning: En studie av hur pojkar och flickor uppfattar läsning och navigering på dator2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to investigate how pupils in secondary school, who are used to digital educational materials, experience reading and navigating on a computer compared to reading and navigating on paper, to what extent they read in respective format and how they choose to consume different types of texts. Moreover it aims to find out if this differs in regards to gender. To answer our questions we carried out a reading test and created a follow-up survey for the target group to answer. Our conclusions are that: digital texts might be perceived as longer than printed texts since it is more difficult to get an overview, boys seem to have less trouble navigating in digital texts than girls do because of their experience of computer games, the pupils overall spend very little time on reading but when they do there is a small favor for the digital format and that the pupils tend to favourize the printed format for consuming longer texts.

  • 234.
    Andersson, Monika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lärande i digital förändring: En studie av medarbetares lärande i arbetslivets digitalisering2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att förstå hur medarbetare har påverkats av en digitalisering i en verksamhetoch att öka förståelsen för vad medarbetarna har lärt sig av förändringen. Två forskningsfrågor formulerades; hur har digitaliseringen påverkat medarbetarna? och vad har medarbetarna lärt sig av förändringen? Med en abduktiv ansats studerades två olika organisationer som har gjort olika digitala förändringar. Ett logistikföretag som har uppgraderat ett affärssystem och en kommun som har infört integrerade e-tjänster. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och analyserades med en kvalitativ analys med en hermeneutisk tolkningsansats. Det teoretiska perspektivet var Schöns lärandeteori om reflektion i praktiken och den tidigare forskningen berörde digitaliseringens organisatoriska förändringar, påverkande faktorer vid förändring och lärande i förändring. Resultatet visade att digitaliseringen påverkade medarbetarna och det dagliga arbetet. Arbetsuppgifter och rutiner standardiserades och anpassades utifrån systemets funktionalitet och externa samarbetspartners. Tidig delaktighet främjade lärande om systemet och förändringen vilket skapade en trygghet inför förändringen och att hantera den. Att ha nytänkande medarbetare som såg möjligheter och behov, med viljan att lära om och lära nytt, underlättade den digitala förändringen.

  • 235.
    Andersson Munter, Marlene
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Söderström, Jenny
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    "Jag vet detta men kan inte förklara": En studie av gymnasieelevers förmåga att kommunicera  innebörden av grundläggande matematiska begrepp2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen. På det andra provet skulle eleverna lösa 12 olika uppgifter som var och en innehöll ett specifikt begrepp. Undersökningen tyder på att eleverna har problem med den kommunikativa förståelsen då de endast gav en korrekt förklaring på ungefär hälften av begreppen. Däremot kan elever lösa uppgifter med begreppet i fokus vilket visar att eleverna har en större funktionell förståelse än de har kommunikativ förståelse.

  • 236.
    Andersson, Natalia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Searching For Success.: An overview of factors relating to academic achievement.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this three-part study is to acquire greater knowledge of success in school and the factors that affects it, in order to better understand the school-related reality that students face every day. It is made up of a document study of some of the currently leading literature on academic and other types of success and of the Swedish steering documents that regulate the Swedish school system and a questionnaire based survey on what Swedish high school students believe it takes to succeed in school. Largely, the study finds that both inner factors, like personality traits and soft skills, and outer factors like school organization and good teachers, have a massive impact on academic outcome and therefore also adult outcome. The study largely finds that there are much empirical evidence suggesting that certain things affect achievement both positively and negatively. Nothing is left up to chance.

  • 237.
    Andersson, Niklas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Holm, Anton
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Motiv till att fortsätta föreningsidrotta: En enkätstudie om 13 till 18-åriga föreningsidrottande flickor2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Pupils, and most of all girls, drop out of organized sports in the ages 13-18. The purpose of this survey was to study which motives girls had to proceed in sports together with differences between certain groups. This study was based on a survey which included 86 responses from girls active in sports in 10 different compounds. The results showed that the most frequent motives to do sports were to have fun and to feel well. Differences showed were that the ones who trained more often and the ones who practiced more than one sport found that to work hard was an important motive, compared to the other groups. The ones that trained more often also found that to have fun was an important motive in difference to the group which trained in less extent. The organizational factors that could influence on the girls’ exercise were the coaches’ motivational techniques and the athletes’ experiences of competition in a negative way.

  • 238.
    Andersson, Nina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik och matematisk statistik.
    Åkesson, Elin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik och matematisk statistik.
    ”Jag räknar lite med huvudet och lite med händerna”: en studie om barns tankar kring fenomenet addition2007Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete är att genom barnsamtal samt observationer, studera vilka räknestrategier barn i år ett använder sig av i mötet med fenomenet addition. Det är dock inte endast fenomenet addition som är det intressanta, utan även vägen fram till en bättre förståelse för barnens tankar, detta för att vi ska vara bättre rustade i vår framtida undervisning. Då alla ser världen på skilda sätt, kommer barnen till skolan med olika förförståelse. Av den anledningen är det viktigt att pedagogen besitter verktyg, vilka kan hjälpa det enskilda barnet att utveckla sina kunskaper på bästa sätt. Frågeställningen vi avsett att undersöka är: vilka räknestrategier använder sig elever i år ett av i mötet med additionsuppgifter inom talområdet 1- 10? En viktig slutsats vi kom fram till under vårt arbete är att eleverna använder sig av olika räknestrategier samt att de har olika förkunskaper. Av denna anledning är det betydelsefullt att undervisningen individanpassas. En annan slutsats är att barnsamtal och observationer kan vara bra sätt för pedagogen att uppmärksamma och följa elevernas utveckling. Med hjälp av dessa metoder kan elevernas kunskaper kartläggas och eleven blir medveten om sitt eget lärande.

  • 239.
    Andersson, Oliva
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Ottosson, Kajsa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Chefskap och ledarskap.: Vilka förutsättningar behöver chefer i sitt ledarskap?2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Balansgången mellan chefskap och ledarskap kan vara en utmaning för många chefer. Organisationer klarar sig inte utan chefskapet och dess tillhörande arbetsuppgifter, men det kan samtidigt vara avgörande att kunna inspirera och skapa engagemang. Syftet med studien var att undersöka vilka förutsättningar chefer behöver i sitt ledarskap. Frågeställningar som användes för att besvara syftet gällde chefers behov av ledarutveckling, chefers behov av stöd i ledarskapet, samt vilka förbättringar chefer upplever att de behöver för att få bättre förutsättningar i sitt ledarskap. Kvantitativ och kvalitativ metod användes. En enkät sammanställd av Region Västerbotten analyserades vilket var den kvantitativa delen i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med avdelningschefer vilket var den kvalitativa delen i studien. Centrala resultat i studien är att stöd, tydlighet och tidsbrist bör tas hänsyn till vid organisationers arbete med chefers behov i ledarutveckling för att kunna ge chefer rätt förutsättningar i ledarskapet. Chefers erfarenhet kan påverka behovet av coach, mentor och handledning. Resultatet visar också att en ökad grad av återkoppling, planering av kompetensutveckling och uppföljning kan minska behovet av coach, mentor och handledning. Det är nödvändigt att se över system, orsaker till tidsbrist,lönesättning samt hur man skapar en attraktiv arbetsplats för chefer. Det är svårt att arbeta enbart med chefskap eller enbart med ledarskap då dessa två delar är beroende av varandra. Det är därför av vikt att se över stödet både i vardagliga arbetsuppgifter men också gällande chefers egna utveckling, något som författarna hoppas denna studie har gett insyn i.

  • 240.
    Andersson, Oskar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Hiekkanen, William
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Är lågutbildade föräldrar mer engagerade inom ishockey än högutbildade?: Bakgrund, engagemang och intresse hos ishockeyföräldrar2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This quantitative study was done within the research field of sports pedagogy, and in cooperation with the Swedish Ice Hockey Association (SIHA). The study was about the parents of young hockey players, and it focused on the parents' sporting backgrounds as well as their commitment to and interest in ice hockey. Data was collected with the help of a questionnaire (n=134) among 5 ice hockey clubs in the north of Sweden. The results show that the majority of the parents did not have a background in ice hockey themselves, and those who had such a background were all male. The results also show other differences between female and male parents in terms of commitment to and interest in ice hockey. There were also results that showed a relationship between the parents’ educational background and their levels of commitment to ice hockey. The study also contains a discussion about its possible contribution regarding knowledge about the parents of young hockey players and suggestions for future research.

  • 241.
    Andersson, Oskar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Martinez, Adam
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Idrottskonsulenter som sektoriella pionjärer: Implementeringen av strategi 2025 och dess utmaningar2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den svenska föreningsidrotten hade stött på problem i takt med samhällets hastiga utveckling och tillsammans med de fem utvecklingsresorna; en ny syn på träning och tävling, den moderna föreningen, inkluderande idrott för alla, jämställdhet för en framgångsrik idrott och ett stärkt ledarskap så syftade strategi 2025 till att utveckla den svenska föreningsidrotten. Studien bidrog med kunskap utifrån att identifiera konsekvenserna av vad den interna idrottspolitikens policy förespråkade, de strategier som användes för att acceptera en viss politik och utmaningarna med en sådan legitimering. Studien utfördes med skuggning som metod och kompletterades sedan med semistrukturerade intervjuer för att försöka skapa en bredare bild inom forskningsfrågan. Idrottskonsulenterna ställdes inför utmaningar beträffande deras relationer till föreningarna. Dessa utmaningar handlade bland annat om bristen på kommunikation som gjorde den redan svåra implementeringen av strategi 2025 till en ännu svårare uppgift. Den skapta arbetsmodellen för den svenska idrotten överensstämde inte med medlemmarnas syn på hur beslut inom den svenska idrotten tas. Den svenska idrotten styrs av medlemmarna vilket resulterar i att alla beslut som fattas i själv verket grundades i medlemmarnas egna föreningar. Idrottskonsulenterna använde sig av olika implementeringsstrategier när de jobbade med föreningarna och studien identifierade ett antal strategier som var gemensamma för alla idrottskonsulenter inom denna region. Dessa strategier hade tillsammans skapat ett slags ramverk för hur implementeringen av strategi 2025 implementerades hos föreningarna och ett antal påverkansfaktorer identifierades, vilka senare fastställde vilken implementeringsstrategi som idrottskonsulenterna förespråkade

  • 242.
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Umeå universitetsbibliotek (UB), Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL).
    Digital portfölj för dokumentation av pedagogiska meriter2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 243.
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Hur är en bra lärare?: Vad anser gymnasielever på studieförberedande program?2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till denna studie är att skoldebatten är het och vikten av att ha bra lärare nämns ofta. Hur är då en bra lärare? Studiens syfte är att få kunskap om hur en bra lärare är enligt gymnasieelever och se om elevernas svar överensstämmer med vad tidigare forskning säger. Jag ville även se om det fanns några större skillnader i svar mellan elever i ettan jämfört med de som går i trean. Metoden för undersökningen var kvalitativ i form av enskilda intervjuer med 22 elever på studieförberedande program. Svaren jag fick blev till åtta teman: Lyssna på eleverna, den roliga och sociala läraren, förklara, hjälpa, ämneskunskap och engagemang, variation, motivation samt lärarens ledarskap. Resultatet stämde väl överens på många punkter med forskning jag jämfört med; såväl Hattie (2009) som Nordenbo mfl. (2008) även om jag också fann en del skillnader. Främsta skillnaden jag fann handlade om att läraren ska ha humor och vara social enligt min undersökning medan forskning jag studerat inte lyft fram det.

  • 244.
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    IKT och lärande2001Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Cd:n IKT och lärande ger dig en bred kunskap om hur du kan använda datorer och Internet. Materialet på cd:n består av ett multimediaprogram som innehåller instruktionsfilmer, texter samt förslag på övningar. Texterna kan också skrivas ut på en skrivare. De fyra författarna har många års erfarenhet av att ge kurser om IKT och lärande inom Lärarutbildningarna vid Umeå universitet. Materialet har utvecklats för att användas i distanskurser och passar därför bra för självstudier.

  • 245.
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Lärare vid Umeå universitets användning av Adobe Connect2013Ingår i: Universitetspedgogisk konferens Umeå univeristet 2013, Umeå: Umeå universitet , 2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En central fråga inom all utbildning är kvalitetsfrågan och gäller i hög grad även IKT-stödd utbildning. Olika former av IKT-stöd används men det finns igen generell lösning på vilken teknik som ska användas. Det är upp till varje lärosäte att välja den teknik lärosätet anser bäst. (Rathsman et al., 2003). Umeå universitet anger att IKT-stödet ska förbättra och effektivisera utbildningen samt ge bättre förutsättningar till studenternas lärande.

    Kommunikation är en central del i all undervisning. Många lärare och studenter har behov av direktkommunikation, så kallad synkron kommunikation, vid både campus- och nätbaserade utbildningar. SUNET (Svenska universitetsnätverket) utsåg 2008 e-mötessystemet Adobe Connect som ny standard och ersättare för det tidigare systemet Marratech. Lärarna vid Umeå universitet fick då även tillgång till systemet. I SUNET:s beslut att ersätta tidigare e-mötessystemet Marratech med Adobe Connect anges:

    ”En viktig egenskap hos systemet Adobe Connect Pro är att det inte kräver speciell programvara hos användarna utan körs i webbläsaren. Adobe Connect Pro:s användaradministration kan integreras med identitetshanteringssystem som utvecklats inom högskolesektorn. Sammantaget bedöms Adobe Connect Pro vara en e-mötes­produkt som tillgodoser de viktigaste behoven av e-möten vid SUNET-anslutna organisationer.” (SUNET, 2009).

    Det är ofta tekniska och organisatoriska aspekter som lyfts fram vid val av nya system, de pedagogiska frågorna hamnar i bakgrunden. Tekniken är viktig men om system ska användas i undervisning bör även pedagogiska perspektiv synliggöras.

    2011 genomfördes en enkätstudie vars syfte var att kartlägga användningen av Adobe Connect vid Umeå universitet ur ett pedagogiskt perspektiv. För att för analysera svaren ur ett pedagogiskt perspektiv har Diana Laurillards modell ”Conversational Framework” använts (Laurillard, 2002). Resultatet av studien visar att lärarnas syfte med att använda Adobe Connect var att öka kommunikationen i kurserna och att lärarnas faktiska användning låg i linje med detta syfte. De pedagogiska fördelar lärarna lyfte fram var möjligheterna till förbättrad kommunikation och interaktion i kurserna. I enkätsvaren har flera lärare gjort kopplingar till studenternas lärande och att Adobe Connect skapade pedagogiska möjligheter utifrån en sociokulturell syn på lärande. Citat frän lärare:

    ”Verktyget i sig skapar möjligheter för en interaktion som är viktig vid nätundervisning för att skapa gemenskap, ett i sig viktigt inslag i lärandet. Multifunktioner bidrar även till ett brett användningsområde.”

    ”Diskussionsseminarium, stimulera till diskussioner och kunskapsutbyte”

    Ytterligare en pedagogisk möjlighet lärarna angav var att Adobe Connect kunde överbrygga avstånd, både det geografiska och sociala, och öka gruppkänslan i kursen. Denna bild stämmer överens med tidigare forskning inom området där studenter fört fram liknade synpunkter (Fallon, 2011, Hratsinski, 2008).

    De pedagogiska problem lärarna angav var till stor del kopplade till tekniska problem. När  ekniken krånglade fick man inte igång någon fungerande kommunikation och på detta sätt drabbades undervisningen. Krånglar tekniken blir det ingen kommunikation och därmed kan man säga att en icke fungerande teknik är ett pedagogiskt problem. Ytterligare ett pedagogiskt problem lärarna angav var en ovana att använda Adobe Connect. Lärarna kunde inte använda alla funktioner och en lärare sammanfattade det med att bristande kunskap blir ett pedagogiskt problem. Citat från lärare:

    ”Just nu tycker jag att de pedagogiska problemen är att jag inte lärt mig att använda de redskap som finns för att använda A.C. på ett bra och pedagogiskt sätt. Min okunskap blir därför ett pedagogiskt problem.”

    ”Arbetsgivaren måste ansvara för att vi lärare får tid och möjlighet att lära oss nya arbetsredskap!! Viktig arbetsmiljöfråga för oss och kvalitetsfråga för våra studenter.”

    Detta stämmer in med tidigare forskning där studier visat att trots tekniken ger möjligheter är det inte säkert att lärarna har kunskap att utnyttja dessa fördelar (Carmichael, 2001).

    Ser man slutligen på lärarnas användning av Adobe Connect kopplat till studiens analysmodell ”Conversational framework” visar det att den största delen av användningen ryms under konstruktionistisk och sociokulturell syn på lärande. En annan intressant del är att Laurillards modell ”Conversational framework” mycket väl kan fungera som modell för att pedagogiskt studera och analysera ett system för IKT-stöd.

  • 246.
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Nordic knowledge on the web2013Ingår i: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, s. 173-173Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 247.
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Nätkommunikation i högre utbildning: En studie av användning av synkron kommunikation och Adobe Connect vid Umeå universitet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag bedrivs en stor del av högre utbildning med olika former av IKT-stöd och nya system

    införs allt eftersom tekniken utvecklas. System för direktkommunikation, synkron

    kommunikation används allt oftare i högre utbildning och ett sådant system är Adobe Connect

    som är infört på bl.a. Umeå universitet. Syftet med denna studie har varit att kartlägga

    användningen av synkron kommunikation och Adobe Connect (A.C.) vid Umeå universitet ur

    ett pedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes med två enkätundersökningar 2005 och 2011

    och är analyser och jämförelser mellan dessa enkäter. Störst fokus i studien har lagts på

    användningen av A.C. 2011. Som teoretisk utgångspunkt har Diana Laurillards modell

    Conversational Framework använts för att analysera respondenternas enkätsvar. Studien visar

    att det skett en förändring av lärarnas användning av synkron kommunikation från mer

    förmedlande 2005 till mer kommunikativt 2011. Resultatet av studien 2011 visar att lärarnas

    syfte med att använda A.C. var att öka kommunikationen i kurserna och att lärarnas

    användning låg i linje med detta syfte. De pedagogiska fördelar lärarna lyfte fram var

    möjligheterna till förbättrad kommunikation och interaktion i kurserna. De pedagogiska

    problem lärarna angav var till stor del kopplade till tekniska problem och bristande kunskap

    om de pedagogiska möjligheter som fanns med synkron kommunikation och A.C..

  • 248.
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Virtuella case: Stimuleras reflektion?2004Ingår i: Netlearning Ronneby 2004, 2004Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Virtuella case: Stimuleras reflektion?

    Presentatörer: Tor Söderström, Per Andersson, Johan Lundberg, Jonas Mikaels och Conny Tärneklev

    SyfteProjektets huvudsyfte är att tydligare förena teori och praktik. Genom att använda verkliga situationer får studenterna möjligheter till reflektion och diskussion kring praktiska situationer och på sätt möjligheter att fördjupa lärandet.

    MetodProjektet handlar om att idrottslärarstudenter filmar varandra i olika lärar/ undervisningssituationer. Varje student producerar filmsekvenser som illustrerar olika lärar/ undervisningssituationer som att starta upp en lektion, tillhandahålla feedback, förmedla instruktioner, etc. De färdiga filmerna läggs in i den virtuella miljön och studenterna kan sedan via den virtuella miljön analysera och reflektera kring egna och andra studenters filmer. Dessa korta video “case” är basen för uppföljande reflekterande seminarier som kan genomföras i klassrum och via distansöverbryggande teknik. De virtuella casen kan också användas av andra studerandegrupper för olika ändamål. Under projekttiden har två grupper av studenter utvärderats fem gånger.

    ResultatResultaten från utvärderingarna visar att möjligheten att se sig själv och andra studenter agera bidrar till att studenterna reflekterar kring deras egen undervisning och roll som lärare.

    SlutsatsEn slutsats vi drar från projektet är att filmuppgifter kan bidra till och stimulera ett reflekterat lärande men att det finns ett behov av kontinuerlig teknisk support och klara och distinkta instruktioner för att bibehålla fokus på kursuppgifter och lärande.

  • 249.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Umeå universitetsbibliotek (UB), Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL).
    Dafgård, Lena
    Webbaserad pedagogisk portfölj: För- och nackdelar?2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arbetet med införandet av modeller av pedagogisk portfölj för dokumentation av pedagogisk skicklighet pågår vid flera lärosäten i Sverige. Vid bl.a Umeå och Göteborgs universitet finns idag möjlighet att lämna in en webbaserad pedagogisk portfölj. Fördelarna med webbaserad portfölj kan vara; att skapa mer överskådlig portfölj, att enkelt tillgängliggöra portföljen, att göra portföljen estetiskt tilltalande och möjliggöra andra medier än text (Winka & Ryegård, 2013). Vid universiteten i Umeå, UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) och Göteborg, PIL (Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande) har ett samarbete påbörjats för att studera för- och nackdelar med införandet av nätbaserad portfölj med syfte att underlätta för lärare att skapa sin portfölj och för sakkunniga att bedöma portföljerna. Vid respektive lärosäte skapades pilotprojekt där verktyg för webbaserad pedagogisk portfölj valdes och ett pedagogiskt upplägg utformades för att introducera lärare i att skapa sin pedagogiska portfölj i webbformat. Samarbetet var inriktat mot både tekniska och pedagogiska aspekter; såsom val av verktyg, modeller hur lärare kunde skapa struktur i verktyget och hur lärares meriter kan tydliggöras genom olika medier. Vid båda lärosätena valdes verktyget Mahara, som fått goda utvärderingar i ett antal studier (Himpsl & Baumgartner, 2009; Balaban & Bubas, 2010). Vid Umeå och Göteborgs universitet har en studie genomförts med syfte att undersöka för- och nackdelar med webbbaserad portfölj. Problemställning: Vilka för- och nackdelar ser lärare och sakkunnigbedömare med webbaserad pedagogisk portfölj? Resultat: De första preliminära resultaten från en enkätutvärdering från hösten 2015 visar ett antal lärare intresse för att använda Mahara. Mahara motsvarar deras förväntningar och är ett system de kan tänka sig att använda. Men tidsbrist hindrade många lärare från att komma igång med skapandet av sina pedagogiska portföljer. Totalt fyra webbaserade pedagogiska portföljer vid Umeå och Göteborgs universitet lämnades in för bedömning. Dessa fyra webbportföljer kommer utvärderas under våren 2016 ur lärar- och bedömarperspektiv. Under pilotprojektet är känslan att en webbaserad pedagogisk portfölj ligger rätt i tiden. Många lärare arbetar idag mer eller mindre nätbaserat och är vana vid s.k. molntjänster. I projektet tycker vi oss se att införandet av webbaserad pedagogisk

    portfölj är fullt möjligt att genomföra inom ramarna för lärosätens befintliga upplägg för pedagogisk portfölj med smärre modifieringar. De problem som uppstått tycks mer bero på tidsbrist hos lärarna och är inte kopplade till tekniken och den webbaserade portföljen. Vi räknar också med att utvärderingarna av de inlämnande webbaserade portföljerna som kommer analyseras under våren kommer bidra med mer underlag.

    Ett tydligt resultat av pilotprojekten är att samarbetet mellan UPL och PIL har varit givande och bidragit till att nya perspektiv och lösningar har synliggjorts. 

  • 250. Andersson, Per
    et al.
    Jedeskog, Gunilla
    Landström, Inger
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för studier av vuxenutbildning, folkbildning och högre utbildning, VUFo.
    Identitet & IKT i folkbildning2005Ingår i: LearnIT:s konferens,2005, 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
2345678 201 - 250 av 6318
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf