umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 1972
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Johansson, Marlene
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Näsholm, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Alliance portfolio management capability of SMEs: strategies for dealing with larger partners2015Ingår i: Strategic alliances for SME development / [ed] T. K. Das, Charlotte, NC: Information Age Publishing, 2015, s. 1-22Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 202.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Johansson, Marlene
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Näsholm, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Raza-Ullah, Tatbeeq
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    A systematic review of coopetition: levels and effects on different levels2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    While the field of coopetition has grown the multi-level nature of the phenomena have not been systematically addressed. The purpose of this systematic review is to organize extant research by distinguishing between level of coopetition and the effects of coopetition. Through a search of two databases, 99 articles were identified addressing coopetition, or collaboration and competition. The articles were classified by the method used, the level of coopetition addressed and on what level the effects were described. Within the different combinations of level and effect a content analysis was made of the articles. We suggest that additional clarification of the concept is needed to consolidate the field and give direction for future research. 

  • 203.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Kock, Sören
    Hanken School of Economics, Department of Management and Organization, Finland.
    Lundgren-Henriksson, Eva-Lena
    Hanken School of Economics, Department of Management and Organization, Finland.
    Harryson Näsholm, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Coopetition research in theory and practice: growing new theoretical, empirical, and methodological domains2016Ingår i: Industrial Marketing Management, ISSN 0019-8501, E-ISSN 1873-2062, Vol. 57, s. 4-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we discuss the theoretical rooting of present research on coopetition and point to the need for an integration of theories on competition dynamics, and cooperative interactions in social networks. We argue that the future growth of the coopetitive research field hinges on creatively combining existing theoretical approaches with novel research methods and contexts. In particular, we suggest that incorporating theories on the micro foundations of strategic action can substantially enhance the field. The aim of this paper is both to raise questions regarding the theory and practice of coopetition research and to give examples of new approaches and trends that may contribute to the advancement of the field in the future. We consider our research practice and explore avenues for further research starting from what, where and how we study coopetition, to when and who we study. In general, we call for a stronger focus on the centrality of multiple stakeholders in forming, executing, and developing coopetition, and on research methods that can investigate in depth the multitude of actors, interests, and interactions using a multi-level analysis, including the micro foundations of coopetition.

  • 204.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Raza-Ullah, Tatbeeq
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    A systematic review of research on coopetition: Toward a multilevel understanding2016Ingår i: Industrial Marketing Management, ISSN 0019-8501, E-ISSN 1873-2062, Vol. 57, s. 23-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While research on the phenomenon of coopetition has dramatically increased during the last years, this line of inquiry often embodies a loosely connected body of work with fragmented themes, underdeveloped concepts, and little work explaining coopetition at multiple levels. In this paper, we conduct a systematic literature review of the field, and based on a final set of 142 contributions, synthesize the disparate research into a coherent whole by developing an overarching and dynamic multilevel model. We first systematize diverse conceptualizations of coopetition with respect to different levels into The Actor and The Activity Schools of Thought. Then we integrate major critical themes into a Driver, Process, Outcomes (DPO) framework, and offer a Blended School of Thought to show how different levels are intertwined and affect each other. Next, we develop a multilevel conceptual model of coopetition by integrating the Blended School into the DPO framework. This model helps future re- search better understand how the phenomena of coopetition at one level of analysis are distinct, yet interlinked, from coopetition at other levels, and in so doing, provides a richer and more complete perspective of the phe- nomenon of coopetition. Finally, we identify promising research avenues and suggest how future research can strengthen this line of inquiry.

  • 205.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Raza-Ullah, Tatbeeq
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Paradox at an inter-firm level: a coopetition lens2017Ingår i: The Oxford handbook of organizational paradox / [ed] Wendy K. Smith, Marianne W. Lewis, Paula Jarzabkowski and Ann Langley, Oxford: Oxford University Press, 2017, s. 296-314Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter focuses on coopetition (i.e., simultaneous pursuit of cooperation and competition between firms) as a manifestation of paradox at an inter-firm level, and develops a nuanced understanding of the resulting paradoxical tension by bringing its micro-foundations into focus. The authors suggest that unlike the paradox that manifests at the inter-firm level (or organizational level), tension is experienced by individual actors, and comprises ambivalent cognitions, emotions, and their interplay. The authors further suggest that paradoxical tension is most productive when maintained at a moderate level, and for that firms need to develop a multilevel operating capability. The suggested theory provides novel and useful insights to advance the research on paradoxes at inter-firm and organizational levels.

  • 206.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Raza-Ullah, Tatbeeq
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Srivastava, Manish
    Looking different vs thinking differently: Impact of TMT diversity on coopetition capability2018Ingår i: Long range planning, ISSN 0024-6301, E-ISSN 1873-1872Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study, we focus on the micro-foundations of coopetition capability and ask: "where does coopetition capability come from?" Drawing upon social psychology and cognitive theories, we seek to offer insights into the micro-foundations of coopetition capability by focusing on the role of top management team (TMT) diversity. We suggest that TMT diversity emerges from two distinct attributes of the team members: surface-level (e.g., age, gender, nationality) and deep-level (e.g., knowledge and experience). We argue that TMT diversity based on surface-level attributes contributes negatively while TMT diversity based on deep-level attributes contributes positively to coopetition capability. We test our hypotheses using a novel dataset that combines primary data and employee level secondary data of a sample of 315 Swedish firms. Results provide broad support for our hypotheses. We discuss the implications of our findings and key limitations of our study.

  • 207.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Raza-Ullah, Tatbeeq
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Vanyushyn, Vladimir
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Linking coopetition tensions with performance: the mediating role of ambidexterity2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    By viewing coopetition as a paradox, this paper provides a conceptual model for examining the mediating role of managers’ ambidextrous orientation in linking coopetition tensions with firm’s performance. With a focus on two kinds of tensions that managers usually experience in the coopetition relationship (i.e., external tensions) as well as perceive inside the organization (i.e., internal tensions), we conceptualize their materialization from the coopetition paradox and how ambidextrous managers can mitigate their potential destructive effects on performance. This conceptual model is tested on a representative sample of 1,532 firms in Sweden. The results show that coopetition paradox associates with external tensions but weakly relates to internal tensions. A key contribution is that there is no significant direct relation between coopetition tensions and performance but that an ambidextrous orientation of managers provides a strong mediating effect between the two. 

  • 208.
    Bengtsson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Raza-Ullah, Tatbeeq
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Vanyushyn, Vladimir
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    The coopetition paradox and tension: the moderating role of coopetition capability2016Ingår i: Industrial Marketing Management, ISSN 0019-8501, E-ISSN 1873-2062, Vol. 53, s. 19-30Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study, we apply a paradox perspective on coopetition to investigate the effects of coopetition paradox on managers' experience and perception of coopetitive tensions, and the role of coopetition capability in managing such tensions. We propose a theoretical model to posit that the intensity of coopetition paradox positively associates with managers' experience of external tension, which in turn lead them to perceive internal tension. Further, coopetition capability plays a dual role—moderates the relation between coopetition paradox and external tension, and reduces internal tension. We tested hypotheses on a representative multi-industry sample of 1532 firms in Sweden and the results confirm them. Our study contributes to understanding the critical role of coopetition capability that enables firms to maintain a moderate level of tension regardless of the intensity of coopetition paradox. 

  • 209.
    Berg, Anette
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Sjögren, Robin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    The impact of Sovereign Wealth Funds on stock performance.: A study of the materialization of abnormal returns.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Since 2006, the number of Sovereign Wealth Funds (SWF) have accelerated alongside their total value which increased by about 250 % and they have attained a position as influential market players. SWF are a classification of investment funds which are state owned entities who mainly attain their surplus from the petroleum industry and non- commodity sources and primarily place their investments abroad.

    SWF is a “modern” fund classification on which a limited amount of research has been conducted. Still, previous studies such as the ones conducted by Dewenter et al. (2010) and Kotter and Lel (2011) might lend support to this research and its pursue to study the effect of SWFs financial actions and to fill the identified research gap. A currently non- existent investment strategy being the main identified research gap. Also, the growth of SWFs leads to this research not only functioning as an update, but as a study that will contribute to the existing knowledge of SWF. The research question is the following:

    What is the short-term effect of an announcement of a Sovereign Wealth Fund’s investment on the stock price behavior of the target firm?

    The purpose is to clarify the difference between regular funds and SWF and to explore the effect SWFs announcements have on the behavior of targets’ stock price. This have been done by ways of a deductive and quantitative research method. An event study has been performed and regression analyses allowed for the usefulness of the findings from the event study to be built upon.

    A theoretical framework has been created to support both the performance and analysis of the study. Its skeleton consists of theories concerning abnormal return (Campbell et al., 1997), efficient market hypothesis (Brealey et al., 2014) and behavioral finance (Brunnermeier, 2001).

    The study provides a theoretical contribution by providing new knowledge of SWFs and their financial actions. A practical contribution is to produce an investment strategy that can be profitable for retail investors.

    The event study allowed for the finding of a positive short term abnormal return stemming from the publication of SWFs announcement to purchase shares in a target company. It is possible for, mainly, retail investors to make use of this as an investment strategy, expecting a return exceeding index with 0,50 % when imitating the financial actions of SWFs. By allowing the findings of the reduced regression analysis to strengthen the model, investors might increase their return. 

  • 210.
    Berg, Janette-Erika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Blomqvist, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Managing Corporate Reputation: Management Challenges to Communicate the Corporate Identity in a SME2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    During the times of fast phased global business, organizations must discover new ways to make functional strategies to survive, so the search for competitive advantage remains the main objective for companies. Intangible assets are increasingly essential for value creation for firms due to their valuable, rare, inimitable, non-substitutable nature. Particularly corporate reputation can be identified as an essential intangible asset possessed by a firm, due to its tacit nature. Hence, managing and understanding the antecedent of corporate reputation management is crucial for gaining competitive advantage. Moreover, focus on valuing and understanding the intangibles is essential for SMEs, which usually possess fewer resources for evaluating and managing these resources compared to large and more structured companies. Worldwide SMEs are in general representing over half of the economy, and enhanced business performance can further positively influence on the economic wealth.

    We were able to identify a research gap since there are no studies on how to utilize corporate reputation management in the SME context without a large scale of resources or the separate marketing department. We want to fill the gap by providing empirical evidence on the process of improving reputation management in Finnish SME setting. The purpose of this thesis is to gain more in-depth understanding of the prevailing corporate identity and communication in the SME and how to utilize these as an antecedent of corporate reputation by evaluating the internal managerial perceptions of the Finnish engineering installation company, Alpha Group. Furthermore, the aim is to give practical suggestions for managing corporate reputation by implementing an appropriate way to communicate the desired corporate identity both internally and externally.

    A framework has been created from the previous literature where a process for managing corporate reputation is compiled. Corporate identity represents an antecedent of corporate reputation, whereas corporate communication can be seen as a management tool to manage it. To fulfill the purpose of the thesis, a qualitative study was conducted, with eight semi-structured interviews with the top and middle managers of Alpha Group. Through the interviews, we gained a more in-depth understanding of the current condition of corporate identity as well as internal and external communications.

    From our findings, we could conclude that scarcity of resources is limiting the development of intangible resources in Alpha Group. Reputation of Alpha Group is based on the operational factors, rather than managed intentionally, so currently it is strongly associated only to serve their clients. Corporate identity was found unclear within the organization and the organization did not have strategy for corporate communications. This has caused unidentifiable corporate identity within organization, which has led to scattered corporate identity between different locations and business units. We will provide practical recommendations for managers of SMEs in general and for Alpha Group, on how to manage corporate identity and establish corporate communication systems.

  • 211.
    Berg, Linnea
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Sterner, Lisa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Marketing on Instagram: A qualitative study on how companies make use of Instagram as a marketing tool2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The last years technological developments have lead to significant improvements in Internet

    usage, availability and the way people interact online. Recent statistics show how Internet and

    foremost social media usage increases rapidly, which have been noticed by companies,

    increasing their presence on social media platforms as well. Previous research has extensively

    been conducted within the area of social media marketing. However, the focus has mainly

    been put on platforms such as Facebook, Twitter and social media platforms in general.

    The purpose of this qualitative thesis is to get a deeper understanding of how companies

    currently make use of the social media platform Instagram for marketing purposes and

    activities. Moreover, the thesis aims to investigate companies’ awareness and concern

    regarding their potential reach of 12-15 year olds on Instagram. The thesis aims to provide

    new insights that can be added to contemporary research within the field of social media

    marketing. The research question of concern is: How do companies make use of Instagram as

    a marketing tool?

    Semi-structured interviews were conducted on seven marketers working for Swedish

    companies present on Instagram. The empirical findings were analysed and presented through

    the different building blocks in Kietzmann et al., (2011) Honeycomb of social media, which

    worked as a foundational skeleton to the study. Other relevant theories were additionally

    compared with the empirical findings and four themes or approaches were determined. Two

    main, and one minor theme or approaches of how companies make use of Instagram as a

    marketing tool were determined. The first approach of Instagram marketing includes

    companies that we have chosen to call the “rookies”. They are relatively new to Instagram

    and/or have not been distinctively active in the way they interact on the platform. The rookies

    share characteristic of being in an experimental stage, trying to find their optimal usage of

    Instagram. The second approach of Instagram marketing includes companies that we have

    chosen to call the “Oldies”. A characteristic identified among these companies is a rather

    extensive Instagram experience, gained either through long-term presence or through distinct

    active presence during a shorter period of time. However, Company 4 could not be included

    in any of the above-identified approaches, as their marketing tendencies on Instagram follow

    a slightly different character. Their specific approach of Instagram marketing belongs to what

    we have chosen to call “The exception”.

    It was moreover brought to surface that the interviewed marketers seemed to have no ethical

    concern regarding the increasingly present 12-15 year olds on Instagram, as they do not

    believe they reach this group of young users.

    The final conclusion is how all of these approaches generate from the fact that Instagram is

    new platform where companies are learning by doing how to best make use of the unique

    characteristics of Instagram.

    We would like to encourage firms planning to create an

    Instagram account to embrace some of these characteristics. 1. The real-time aspect;

    Instagram users feed constantly updates with the latest content, creates an excellent

    opportunity for marketers to promote goods and products at a relevant and specific point in

    time. 2. Hashtags; as Instagram allow for little statistical information we argue that hashtags

    are great tools for reaching out to specific customer groups. By using hashtags connected to

    certain topics of interest among ones targeted users, companies can arguably attain enhanced

    customer interest.

  • 212.
    Berg, Sebastian
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Mellgren, Patrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Mot en hållbar e-livsmedelshandel: En kvalitativ studie av svenska e-livsmedelsaktörers initiativ för Sustainable Supply Chain Management2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den växande e-livsmedelshandelns Supply Chains har studerats genom hållbarhetsglasögon där syftet var att ”[…] ge en fördjupad förståelse över hur svenska elivsmedelsaktörerarbetar med frågor rörande Sustainable Supply Chain Management”.

    Syftet fullgjordes genom en kvalitativ studie av tre organisationer, i vilka totalt 9 beslutsfattare intervjuades enligt ett semi-strukturerat intervjuförfarande. De data som samlades rörande e-livsmedelsaktörernas arbete med SSCM har i sin tur analyserats med hänvisning till en i förväg fastställd teoretisk referensram.

    Vår studie avslöjar att två av de svenska e-livsmedelsaktörerna är exemplariska och framstående med att införliva hållbarhet i sin Supply Chain. De engagerar sig aktivt i de initiativ för Sustainable Supply Chain Management som i litteraturen identifierades som nödvändiga för en verkligt hållbar Supply Chain. De har en allomfattande och övergripande strategi för att minimera den sociala risken, reducera resursutnyttjande och förorenande biprodukter i hela Supply Chain samt för att förbättra organisatoriskt inbäddade ohållbara vanor. Det tredje företaget saknar emellertid kapacitet och marknadsinflytande att engagera sig i SSCM. Studien åskådliggör även att en klimatneutral e-livsmedelsdistribution osannolikt förverkligas inom en snar framtid, såvida inte marknaden interveneras och företagen tvingas internalisera kostnaderna för utsläpp.

  • 213.
    Bergbom, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Grenemark, Sandra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Örnsköldsvik - En stad av Världsklass i sin storlek: En studie inom området city branding som syftar till att undersöka hur en stad kan stärka sitt varumärke2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Örnsköldsviks kommun påbörjade 2005 ett projekt som kallas Världsklass 2015 bland annat med anledning att få bukt med nedåtgående befolkningssiffror. För att nå den vision som projektet eftersträvar ligger en viktig del i att stärka stadens varumärke. I problembakgrunden har vi sett att det finns mycket kvar att upptäcka inom det teoretiska området city branding. Många städer förstår inte fullt ut hur de ska utveckla och kontrollera sina varumärken. Det har visats att konventionella teorier från corporate branding området även går att använda för att analysera en stads varumärke. Slutligen har det i dagsläget framkommit att det genomförts för lite studier med fokus på två intressentgrupper. Av denna anledning har vi i denna studie om Örnsköldsviks varumärke valt att undersöka två intressentgrupper: invånare och företag i Örnsköldsvik. Problemformuleringen som styrt denna studie är följande:

     

    Hur kan en stads varumärke stärkas genom att undersöka hur dess intressentgrupper uppfattar staden i dagsläget?

     

    För att undersöka invånarnas och företagens uppfattning om varumärket har vi genomfört en fallstudie med två parallella metoder. En kvantitativ undersökning i form av en enkät för invånarna och för att undersöka företagens har vi genomfört en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer. Populationen i den kvantitativa undersökningen består av invånare i åldersgruppen 19-34 år. I den kvalitativa undersökningen har fyra företag intervjuats. Baserat på problemformuleringen och syftet har studien genomförts med ett deduktivt angreppssätt och kunskapssynen är den hermeneutiska.

     

    Den teoretiska referensramen är uppbyggd för att kunna svara på studiens problemformulering och syfte. Inom city branding området har ett antal framework gällande städers varumärken utarbetats. Utifrån dessa har vi valt ut 7 faktorer som kan ses som viktiga för en stads varumärke. Dessa är, namngivna av oss författare på svenska: ”Omgivningen i Örnsköldsvik”, ”Möjligheter i Örnsköldsvik”, ”Nöjes- och fritidsaktiviteter i Örnsköldsvik”, ”Invånarna i Örnsköldsvik”, ”Grundläggande förutsättningar i Örnsköldsvik”, ”Attityd till Örnsköldsviks varumärke”, ”Intresse för Örnsköldsviks varumärke”. Vi har även undersökt respektive faktor i förhållande till hur väl den stämmer överens med visionen för projektet Världsklass 2015. Att en stads marknadsföring stämmer överens med hur verkligheten uppfattas är något som betonats inom city branding litteraturen. Slutligen inkluderar vi även corporate branding i undersökningsmodellen som syftar till att undersöka helheten av en stads varumärke.

     

    Slutsatserna som kan dras i denna studie är att samtliga faktorer i undersökningsmodellen är viktiga för att en stad ska kunna stärka sitt varumärke. Dock har vi ej funnit lika starkt empiriskt stöd för faktorn ”Nöjes- och fritidsaktiviteter i Örnsköldsvik” även om den inte kan avfärdas som oviktig. Genom att undersöka dessa faktorer har vi funnit förbättringsområden som genom att åtgärdas kan stärka Örnsköldsviks varumärke. Vi har även funnit att en stad kan stärka sitt varumärke genom att säkerställa att budskap om varumärket stämmer överens med den upplevda verkligheten samt att detta budskap är enhetligt. Ytterligare en slutsats vi kan dra är att det föreligger skillnader mellan hur Örnsköldsviks invånare och företag uppfattar stadens varumärke och att företagarnas uppfattningar generellt sett är mer positiva.

  • 214.
    Bergdahl, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Björnsson Spets, Viktoria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Intern Kommunikation är A och O.: En kvalitativ fallstudie på Siemens om vikten av intern kommunikation för framgångsrikt hållbarhetsarbete2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vikten av hållbar utveckling har vuxit de senaste åren och fler och fler organisationer har insett vikten av att integrera hållbarhet i organisationens strategi och adressera både sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarhetsaspekter. Tidigare forskning visar att ett framgångsrikt hållbarhetsarbete är starkt beroende av medarbetarnas engagemang och vilja att samarbeta och att en förutsättning för det är god intern kommunikation. Trots betydelsen av medarbetarnas engagemang och intern kommunikation för implementering och utveckling av hållbarhet är detta fortfarande ett relativt outforskat område. Forskning och tidigare studier om kommunikation och hållbarhet har främst fokuserat på extern kommunikation. För att bidra med ny kunskap och förståelse för den interna kommunikationens betydelse för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete har vi genomfört en fallstudie på teknologiföretaget Siemens där följande frågeställningar har besvarats;

    1. Hur arbetar Siemens med hållbarhet idag?

    2. Hur arbetar Siemens med intern kommunikation av hållbarhet?

    3. Vilken roll har intern kommunikation för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete?

    Syftet med studien är att kartlägga hur Siemens arbetar med hållbarhet och bidrar till en hållbar utveckling. Vi ämnar också undersöka hur Siemens arbetar med intern kommunikation kopplat till hållbarhet. Detta för att skapa en förståelse för den interna kommunikationens betydelse för medarbetarnas engagemang och kunskap kopplat till hållbarhet, och hur det i sin tur kan leda till ett stärkt hållbarhetsarbete. För att kartlägga hur Siemens arbetar med hållbarhet har sju kvalitativa intervjuer och tre gruppintervjuer genomförts med organisationens olika affärsområden. För att undersöka hur Siemens arbetar med intern kommunikation har 4 semistrukturerade intervjuer genomförts tillsammans med nyckelpersoner inom hållbarhet och/eller intern kommunikation på Siemens.

    Kartläggningen av Siemens visar att de bedriver ett ansvarsfullt hållbarhetsarbete och att det är en integrerad del av organisationens övergripande strategi. Siemens visar vidare på en förståelse för hållbarhet som en konkurrensfördel och har visionen att bli ett Business to Society-företag som bidrar till global samhällsnytta. För att skapa en effektiv kommunikation visar studiens resultat att det är viktigt att prioritera och ha en tydlig strategi för den interna kommunikationen av hållbarhet samt att enkla och slagkraftiga budskap kommuniceras genom lämpliga kanaler till berörda medarbetare. Studien visar slutligen att det finns starka samband mellan effektiv intern kommunikation, medarbetarens förmåga att agera hållbart och ett stärkt hållbarhetsarbete.

  • 215. Berggren, Björn
    et al.
    Fili, Andreas
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Innovation and entrepreneurship in local savings banks in Sweden: revitializing local capital markets2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 216.
    Berggren, Björn
    et al.
    KTH.
    Johanson, Martin
    Uppsala university.
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Wedin, Torkel
    Handelshögskolan Stockholm.
    No time to spare2002Ingår i: Vigilant associates, Uppsala universitet, 2002Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 217. Berggren, Björn
    et al.
    Lundahl, Nicolaus
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Accepting the unacceptable - Institutional and behavioural patterns in advising small- and mediumsized firms2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 218. Berggren, Björn
    et al.
    Lundahl, Nicolaus
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Vegholm, Fatima
    Crisis management: Entrepreneurship and social capital in local business communities2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 219. Berggren, Björn
    et al.
    Lundahl, Nicolaus
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Vegholm, Fatima
    You will get what you give - entrepreneurs images of their advisors2005Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 220. Berggren, Björn
    et al.
    Olofsson, Chister
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Financing entrepreneurship in different regions2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 221.
    Berggren, Björn
    et al.
    KTH.
    Olofsson, Christer
    SLU.
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Control aversion and the search for external financing in Swedish SMEs2000Ingår i: Small Business Economics, ISSN 0921-898X, E-ISSN 1573-0913Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 222. Berggren, Björn
    et al.
    Olofsson, Christer
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Do too many cooks spoil the broth?2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 223.
    Berggren, Björn
    et al.
    KTH.
    Olofsson, Christer
    SLU.
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Learning how to handle control aversion2002Ingår i: Vigilant associates, Uppsala universitet, 2002Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 224.
    Berggren, Björn
    et al.
    KTH.
    Olofsson, Christer
    SLU.
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    The contribution of different resource providers to the development of Swedish SMEs2002Ingår i: Vigilant associates, Uppsala universitet, 2002Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 225.
    Berggren, Björn
    et al.
    KTH.
    Olofsson, Christer
    SLU.
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    The effect of business cycles on entrepreneurial control aversion and the search for external financing in SMEs2009Ingår i: International Journal of Business Strategy, ISSN 1553-9563, E-ISSN 2378-8585Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 226. Berggren, Björn
    et al.
    Olofsson, Christer
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    The effects of business cycles on entrepreneurial control aversion and the search for external financing in SMEs2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 227. Berggren, Björn
    et al.
    Olofsson, Christer
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    The long road to freedom - The impact of business cycles on control aversion among entrepreneurs2004Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 228.
    Berggren, Björn
    et al.
    KTH.
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Friend or foe? - The path of profitability in the uneasy alliance between SMEs and their investors2002Ingår i: Vigilant associates, Uppsala universitet, 2002Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 229. Berggren, Björn
    et al.
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Learning to handle control aversion1999Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 230.
    Berggren, Björn
    et al.
    KTH.
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Regelverkens inverkan på mindre företag möjligheter att få finansiering2009Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 231.
    Berggren, Björn
    et al.
    KTH.
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    The effect of bridging networks on entrepreneurial activity2009Ingår i: Journal of Enterprising Communities: People and Places in the Global Economy, ISSN 1750-6204, E-ISSN 1750-6212Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 232.
    Berggren, Björn
    et al.
    KTH.
    Silver, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    The role of business opportunity mediators in the entrepreneurial process2005Ingår i: Opportunity and networks / [ed] Hadjikhani A. and Johanson J., Cambridge University Press, 2005Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 233.
    Berggren, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Bäckström, Viktor
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Crowdfunding, innovativ marknadsföring eller marknadsföring för innovationer?2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Två grundpelare för att ett nystartat företagande ska nå tillväxt är behovet av finansiella resurser och kunder. Båda delarna kan vara avgörande om ett företag överlever de utmanande första åren. En bredare kundbas kan leda till flera marknadsföringsfördelar vilket är ett noga studerat ämne. Från ett företags synvinkel kan fler kundrelationer betyda lojala kunder som också är nödvändiga informationskällor. Ur en kunds perspektiv kan en nära relation skapa en tydligare trygghet och bidra till mer givande produkter. En betydande kundbas kan nås via flertalet marknadsföringsstrategier men för nya företag kan dessa vara svåra att applicera eftersom de ofta har bristande kunskap och kapital. Crowdfunding har blivit en allt vanligare finansieringsmetod som kan hjälpa ett företag med att skaffa kapital genom mindre belopp som samlas in från många aktörer. Samtidigt som företaget finansieras så innebär metoden att företag säljer sitt erbjudande och sprider sitt budskap till många människor. Crowdfunding har därför möjlighet att bidra till den andra grundpelaren genom fler kunder till ett företag.

    Tidigare forskning inom ämnet crowdfunding visar på de finansiella fördelarna med metoden samt vilka faktorer som är viktiga för en lyckad kampanj. Tidigare studier tangerar bara ämnet alternativa marknadsföringsfördelar som en kund potentiellt kan bidra med genom sitt engagemang. Syftet med studien är att identifiera marknadsföringsfördelar med finansieringsmetoden för nya företag samt ge praktiska rekommendationer till företag som överväger att använda crowdfunding som finansieringsmetod.

    För att undersöka hur kunder genom crowdfunding kan bidra till marknadsföringen i ett företag så har vi analyserat avslutade crowdfundingprojekt på hemsidan Kickstarter. Vi har haft åtta djupintervjuer med respondenter från företagen som drivit kampanjerna. Vår teoretiska referensram, som handlar om crowdfunding, kundrelationer, kundengagemang och tillväxt har sedan kopplats till respondenternas intervjuer för att svara på vår frågeställning.

    Hur kan kunder via crowdfunding bidra till marknadsföringen i nya företag?

    Resultatet av vår studie visar att kunder kan bidra till marknadsföringen i ett nytt företag via crowdfunding på flera sätt. De främsta bidragen är att backarna är mer aktiva, har högre engagemang och ger spridning som leder till en ökad hastighet av uppstartsfasen i ett nytt företag.

  • 234.
    Berggren, Liselotte
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Berhe, Yodit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Sustainable investment processes: A multiple case study of the Swedish national pension funds2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Today, the Swedish national pension funds (i.e. the AP-funds) are managing about 21% of the total pension savings in Sweden. As this accounts for approximately 1 300 billion SEK, the importance of a correct and thorough understanding of these funds is understandable; especially how they are incorporating sustainable investments into their investment processes. There are a number of researchers exploring the AP-funds’ use of different screening methods and engagement policies. However, none of these have made an attempt to explain how these different methods, and other parameters and aspects of sustainability, is incorporated into the investment processes. In order to fully grasp the issue at hand, one has to know that these funds indirectly own large fossil fuel reserves, 80% of which cannot be used unless we aim to stay below a global warming of 2ºC, and even less if we are to stay below 1.5 ºC. These reserves mainly stem from the AP-funds’ shares in 115 of the 200 companies on the CT200 list. However, not only are these companies contributing to the issue; these funds also have investments in other companies which could be seen as harmful to biodiversity, such as palm oil production for example.

    Although previous researchers have studied the area of which different screening methods and engagement is used in the national pension funds, many leave out how the different aspects and parameters of sustainability are incorporated into the investment process. This has created somewhat of a blind spot when it comes to the AP-funds’ sustainable investments. Moreover, some researchers are also discussing the possible trade-offs and issues involved in sustainable investments. However, this has not been specifically tied to the AP-funds, leaving room for further research in this area. Thus, the research questions in this study are:

    How is sustainability parameters incorporated into the investment process in the Swedish national pension funds today? Are there any issues and trade-offs involved in this process?

    In order to be able to find an answer to these research questions, we have executed a qualitative multiple case study, using semi-structured interviews. In total, we received six interviews from employees in different areas within three out of the four funds. Additionally, the empirical findings received during the interviews were further strengthened by the use of triangulation with information found in the funds’ annual statements and official reports. The findings of this were that although the AP-funds do include different parameters and aspects of sustainability into their investment process, these are mainly concerned with the financial stability of the companies. Furthermore, the funds also showed that their exclusions of companies were mainly based on conventional crimes against human rights. The main underlying reason for including these parameters into the investment process was a concern about the different risks the funds were exposed to. Lastly, the issues that did arise in the investment process were mainly concerned with the measurements of sustainable information and in the cases of a trade-off between sustainability and returns; the funds more often than not chose the returns due to the regulation.

  • 235.
    Berggren, Liselotte
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Berhe, Yodit
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Sustainable lending in Swedish banks: An empirical study of whether Swedish banks evaluate SMEs environmental performance in the lending process2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In Sweden we have environmental objectives to achieve for the year 2020. Swedish banks have a responsibility like everyone else in a society to act environmentally responsible. When Swedish banks are lending to SMEs they are taking a risk, however, banks are risk averse and want to minimize their risk. By lending to a company that does not take environmental responsibility the risk are increasing. In this study we want to research if Swedish banks take environmental responsibility of companies into account when lending to SMEs.

    Previous studies show that banks do make an environmental consideration when lending to companies, but there is lack of similar studies in Swedish banks. Additionally, the previous findings have shown to be contradictory. We also thought it would be interesting to see whether Swedish banks are familiar with the environmental objectives since we are not far from 2020. Additionally, we want to find out if there have been any changes since previous years, and if Swedish banks work differently with environmental issues in their lending process to SMEs. Thus, our problem statement is:

    Do Swedish banks take SMEs environmental responsibility into account in the lending process? And are the Swedish banks familiar with the environmental objectives?

    Some theories that are discussed in this study are the environmental risks that the banks are exposing themselves to when lending to SMEs. The environmental risks are divided into three categories, reputational risk, direct risk and indirect risk. Another theory that we discuss is the information asymmetry, which also affects the lending process. To grant a loan that is not too risky for the bank, and still fair to the company, the bank need to make an assessment. The assessment is based on the information SMEs gives Swedish banks and therefore the companies have the possibility to not be completely truthful.

    This is a quantitative research with a deductive approach, and in order to get our results we sent out surveys to Swedish banks that work with lending to SMEs. A total of 75 surveys were sent to the Swedish banks and the 32 answers we received constituted a response rate of 51,6 % since only 62 surveys reached the respondents.

    The result from our survey showed that Swedish banks do take the environmental responsibility of the company into account when lending to SMEs, however, they are not familiar with the environmental objectives. Thus, they do consider the companies’ environmental responsibility when granting loans to SMEs, however, we do not know whether the environmental objectives are included in this process or not. We could also see from the result of our survey that Swedish banks environmental responsibility has change with time.

    The conclusion of this research is that Swedish banks do take environmental responsibility of the company into account when lending to SMEs. This is something they should consider to develop and incorporate in their environmental work. However, they are not familiar with the environmental objectives.

  • 236.
    Bergh, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Risvall, Cecilia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Den stora affären: En kvalitativ undersökning på kundens val av fastighetsmäklare2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För många är bostadsaffären den största och viktigaste affär de kommer genomföra under sin livstid. Eftersom denna affär har så pass stor betydelse väljer de flesta att anlita en fastighetsmäklare som stöd och hjälp under sin försäljning. Som fastighetsmäklare är det viktigt att erbjuda bra tjänsteerbjudande och vara konkurrenskraftig på en marknad där andelen mäklare ökar varje år. Detta ökar behovet för mäklare att lära känna sina kunder och veta vad de värdesätter. Tidigare forskning kring konsumentens val av fastighetsmäklare visar att ämnet behöver en fortsatt utveckling för att komma fram till validerade resultat. Syftet med studien är att ta reda på hur privatpersoner väljer fastighetsmäklare vid försäljning av boende. Målet för studien är att ge Mäklarföretaget ett resultat som ökar deras förståelse för kunden och deras behov samt täcka det forskningsgap som finns i nuläget.

    Studien har utgått ifrån ett kvalitativt angreppssätt för att kunna skapa en förståelse för konsumentens beteende och val. Datainsamlingen har bestått av personliga intervjuer och telefonintervjuer, både av Mäklarföretaget samt personer som valt att sälja deras bostad via Mäklarföretaget. Den insamlade empirin har sedan analyserats mot den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen i studien utgått från konsumentens köpbeslutsprocess och de steg som en konsument genomför samt tidigare forskning och faktorer som antagits påverka valet av mäklare. Utifrån analys av den insamlade empirin har författarna reviderat teorin och utifrån den konceptuella modell som skapats har de kunnat dra slutsatser från studien och bidra med en ökad förståelse till kundens val av fastighetsmäklare.

    Studiens resultat visar att under konsumentens informationssökning är det främst tidigare erfarenhet samt rykte som påverkar valet av fastighetsmäklare. Under utvärderingen av alternativen påverkas konsumenten framförallt av mäklarens professionalitet, exempelvis genom engagemang, intryck och kunskap. Kommunikationen är ytterligare en del som respondenterna ansåg viktig, där nämndes att man vill ha kontinuerlig information samt att fastighetsmäklaren ska finnas tillgänglig. Slutligen så har även arvode och värdering en betydande roll för respondenterna i valet av fastighetsmäklare. Det är viktigt att värderingen är välmotiverad och att värdet på tjänstepaketet som erbjuds känns rimligt. Studien har bidragit till en ökad förståelse för hur kunden tänker och resonerar kring valet av fastighetsmäklare.

  • 237.
    Bergkvist, Klara
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Axell, Emelie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Är framtida arbetskraft till sjukvården Lean-anpassad?: En kvantitativ studie om hur kulturell kontext kan påverka förekommande verksamhetsstrategier2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats ämnar förklara och skapa förståelse för förutsättningar till Lean Healthcare, den metod för effektivisering som sjukvården anammat för att utveckla och förändra de traditionsenliga verksamhetsstrategier som länge styrt sjukvårdens arbetssätt och processer. Genom att identifiera vilka egenskaper som bör stimuleras hos framtida arbetskraft för att skapa de förutsättningar som krävs för att vidmakthålla Lean Healthcare som en långsiktig effektiviseringsmetod bidrar denna studie med information som är behövlig för att ihärdigt lyckas med Lean Healthcare.

    De svårigheter som påvisats vid implementeringen av Lean Healthcare kan från befintlig forskning härledas till en kollision mellan den organisationskultur som förespråkas inom Lean, ursprungskonceptet till Lean Healthcare och den kulturella kontext som finns inom befintlig organisationskultur där Lean implementeras. Denna kollision påvisas genom en avsaknad av ihärdighet inom organisationerna som implementerat Lean då befintlig organisationskultur och verksamhetsstrategi motsätter sig de arbetsprocesser och det arbetssättet som förespråkas inom Lean-filosofin. Då många sjukhus i Sverige redan implementerat, eller är under omstrukturering till att implementera, Lean Healthcare ämnar denna uppsats undersöka hur framtida arbetskraft förhåller sig till det arbetssätt som förespråkas inom sjukvården.

    Utifrån en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt genomfördes en kvantitativ studie där arbetssättet och lärandet undersöktes hos en grupp studenter inom sjukvårdsprogrammen vid Umeå universitet. Arbetssättet och lärandet undersöktes för att kunna urskilja värderingar och beteenden som kunde härledas till att förutsäga utfallet av en integration mellan ny arbetskraft och befintlig organisationskultur inom sjukvården.

    Studiens resultat visar att arbete inom team innefattar karaktärsdrag hos framtida arbetskraft som behöver stärkas vilket främst bör göras genom att stimulera befintliga och kompatibla egenskaper med Lean Healthcare, så som beslutstagande och förmågan att ta an en ledarroll. Samarbete inom team anses därför kritiskt för att skapa en enhetlig organisationskultur som genererar en enhetlig arbetsprestation, vilket skapar möjligheter som vidmakthåller Lean Healthcare långsiktigt inom sjukvården.

  • 238.
    Berglind, Lukas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Westergren, Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    The Risk-Return Relationship: Can the Prospect Theory be Applied to Small Firms, Large Firms and Industries Characterized by Different Asset Tangibility?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In 1979 Daniel Kahneman and Amos Tversky created the prospect theory. It became an accepted and appropriate theory in explaining decision making under risk. The prospect theory has been one of the most cited articles in economics and Kahneman received the Nobel Prize in Economic Sciences as a result of the creation and development of the theory. Therefore the prospect theory is considered to be more suitable compared to the previously accepted theory, the expected utility theory. Following the prospect theory, researchers have utilized it to describe individual but also corporate management decision making when faced with risk. In this thesis the authors will focus on the latter.

    Despite the prospect theory being a well-accepted theory, there have been several critics due to its limitations and Audia and Greve (2006) are one of these critics. Their study suggested that corporations under threat, i.e. small firms with low returns, act risk averse. The findings of Audia and Greve (2006) violate the prospect theory when considering small firms that have below target returns. They tested the theory on an industry that has the characteristics of having relatively high proportions of tangible assets. Audia and Greve (2006) also proposed that a similar conclusion could be drawn if tested on an industry characterized by having a high level of intangible assets. This thesis examines the applicability of the prospect theory in the Swedish automotive industry and staffing and recruitment industry. The characteristics of the two industries are that the automotive industry has a high proportion of tangible assets and the staffing and recruitment industry has a high level of intangibles. The authors test if the prospect theory can be used to describe the decision making of both industries but also test the theory on small and large firms.

    Following the results of this paper we show that the prospect theory can be applied to the Swedish automotive industry and staffing and recruitment industry, characterized by having high levels of tangible assets and intangible assets respectively. The theory can also be used to explain decision making under risk for small firms within both industries and large firms within the automotive industry. Even though the prospect theory was originally tested on individuals, the conclusion can be drawn that the prospect theory once again prevails as an explanation of the decision making in the management of corporations. It can describe the decision making of firms in the two industries having characteristics of different asset tangibility and for firms of different size.

  • 239.
    Berglund, Staffan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Bredell, Nicklas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Provision i försäkringsbranschen: - En studie om hur provisionslön påverkar motivationen hos försäkringsförsäljare i Norrland2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För dagens företag är det av stor strategisk betydelse att ha ett välfungerande lönesystem för att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden. Provisionslön är ett lönesystem som under senare år varit föremål för diskussioner om hur det påverkar medarbetares motivation. Det har bland annat visat sig att det kan medföra negativa konsekvenser på anställdas beteenden och motivation, vilket har lett till att organisationen samt dess varumärke har blivit lidande. I flera branscher har frågan ställts om användandet av provision verkligen är ett etiskt korrekt sätt att motivera sina anställda på. Försäkringsbranschen är en av de branscher som har fått hårdast kritik och just nu diskuteras det om användandet av verktyget ska förbjudas.

    Den teoretiska problemformuleringen: Vilka faktorer påverkar en anställds motivation på arbetet?

    Den praktiska problemformuleringen: Hur upplever försäkringsförsäljare i Norrland att provisionslön påverkar deras motivation?

    Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och utvärdera försäkringsförsäljare i Norrland uppfattning om hur provisionslön påverkar deras arbetsmotivation. Med arbetsmotivation menar vi försäkringsförsäljares motivation att anstränga sig för att utföra arbetet effektivt och i linje med organisationens mål. Vi har först samlat på oss en teoretisk grund om olika faktorer som kan påverka anställdas motivation på arbetsplatsen, vilket svarar på vår första problemformulering. Den här teoridelen har därefter använts för att besvara på vår andra problemformulering genom att med hjälp av den beskriva, analysera och utvärdera våra respondenters uppfattning om hur provisionslönen påverkar deras arbetsmotivation. Studien har en deduktiv ansats då vår teoridel har legat som underlag för vår empiriska studie bland annat genom att vi har formulerat vår frågeguide utifrån våra teorier. Vidare har vi använt oss av en positivistisk vetenskapssyn och samlat in material genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt har vi genomfört tio intervjuer vid tre olika avdelningar som arbetar under olika lönesystem. 

    Studien visar att det finns både positiva och negativa aspekter med användandet av provision. Den viktigaste fördelen med verktyget är att försäkringsförsäljarens motivation till att sälja fler försäkringar ökar. Vidare visar studien att rörlig lön uppskattas olika beroende på försäkringsförsäljarens livssituation samt att det krävs speciella egenskaper för att kunna hantera och leva med rörlig lön. En annan viktigt fördel med lönesystemet är försäkringsförsäljarnas frihet att på eget ansvar planera sina arbetsdagar. Hög rörlig lön innebär ofta att försäkringsförsäljaren själv kan välja mellan vilka tider individen ska arbeta. Den viktigaste nackdelen med rörlig lön är dock att de kan medföra stress och skapa en otrygghet som bland annat kan påverka kvalitén på övriga livet. Otryggheten skapas på grund av att försäkringsförsäljaren inte är garanterad en viss lön utan ofta måste prestera för att uppnå den önskade lönen. Vidare medför verktyget att försäkringsförsäljaren spenderar mindre tid med kunden under kundmötena samt att kunden får mindre information och mindre försäkringsalternativ redovisade. Studien visar även att rörlig lön kan vara ett hot mot samarbetet.

  • 240.
    Bergman, Alexander
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Stattin, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Vem följer aktierekommendationer?: - En kvantitativ studie om hur finansiell kunskap påverkar ekonomistudenters attityder till aktierekommendationer2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Aktierekommendationer och investeringstips existerar idag på fler forum än någonsin tidigare. Det låga ränteläget uppmuntrar även individer att vända sig till aktiemarknaden i jakt på högre avkastningar. Samtidigt ifrågasätts privatpersoners finansiella kunskap världenöver, och beslutsfattare hävdar att majoriteten av befolkningen inte är kunniga nog att fatta sunda ekonomiska beslut. Syftet med denna studie är att undersöka hur finansiell kunskap påverkar attityder hos ekonomistudenter vid Umeå universitet till köp-och säljrekommendationer. Följande frågeställning har besvarats:Finns det något samband mellan finansiell kunskap hos studenter och deras attityd till köp-och säljrekommendationer som publiceras gratis av banker, i affärstidningar eller på olika internetsidor?Den existerande forskningen har i huvudsak fokuserat på hur finansiell kunskap påverkar individers benägenhet att följa generella spar-och investeringstips. Vi ämnar att precisera denna forskning mot aktierekommendationer specifikt. Vår teoretiskareferenspunkt är centrerad kring studier om aktierekommendationer, beslutsfattande och finansiell kunskap. Vi har genomförtenkvantitativ studie där vi delatut en enkät till totalt tre olika klasser med olika nivåer av finansieringskurser vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. Totalt delades enkäten ut till 134 respondenter där majoriteten var civilekonomer. Resultatet visar att individer med hög finansiell kunskap läser aktierekommendationer och investerar i aktier i högre utsträckning än de med låg kunskap. Vi visar även att de med hög kunskap oftare låter rekommendationer påverka deras investeringsbeslut. Stöd har även hittats för att individer med låg finansiell kunskap anser att det känns bättre att investera i bolag som får mångaaktierekommendationer.Vårt resultat harimplikationer för bland annat de instanser som utformar aktierekommendationer. Då vi visat att de främst är individer med hög finansiell kunskap som läser dem är det teoretiskt möjligt att göra dem något mer avancerade. Vi har även visat att allt fler vänder sig ifrån bankerna som en central informationskälla till förmån för källor på internet. Det är möjligt att bankerna bör fundera kring hur de ser på framtidens rådgivning och i vilka kanaler den genomförs.

  • 241.
    Bergman, Jacob
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Bäckström, Daniel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    How companies in Umeå interpret, implement and communicate CSR: A comparative case study of four firms in Umeå and their approach to CSR2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    During recent years, company scandals and an intensified demand from the public that companies should take social responsibility have increased the importance for companies to work with corporate social responsibility (CSR). Medias extended coverage of firms’ behavior has further underlined this significance. 

    The purpose of this thesis is to investigate how companies in Umeå approach CSR. We have used three research questions in order to get an understanding of how companies in Umeå interpret CSR, implement CSR and communicate CSR 

    Our study has been conducted in the form of a comparative case study. We have done four interviews at four different companies, all conducting business in Umeå. We have performed face-to-face semi-structured interviews as our primary data collection method. 

    As a theoretical framework, we have used the stakeholder theory and the shareholder value theory, and also looked at theories of how companies can use CSR as a business strategy. Furthermore, CSR from a local perspective as well as how standards and regulations impact on CSR has been discussed from a theoretical viewpoint. 

    Our findings indicate that the companies we have studied can be considered good at implementing CSR measures. However, they do not interpret their work in this area as CSR; instead they use the term sustainability or they use no definition at all. There is a belief among the studied companies that it is important to take social responsibility, not just from a economic view point as a business strategy but also because it is seen as the right thing to do. The ways in which they implement CSR (or sustainability as the majority of them choose to call it) differs among the studied companies, reflecting the nature of their business. The communication of CSR work also differs: three out of four companies of our study are generally reluctant to promote their CSR work, even though their CSR commitments are great. One company though sees the promoting of their CSR work as a way to attract investors. 

    Our studied firms have generally acted in a social responsible way for a long time without really reflecting over it as being CSR. Conducting business in a small place like Umeå means you constantly interact with different stakeholders. In turn, this makes taking social responsibility a vital part of doing business in Umeå, which is one conclusion to be drawn from our thesis.

  • 242.
    Bergman, Staffan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Larsson, Kent
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Hållbarhet inom den svenska banksektorn: Vilka kompetenser eftersöker bankerna i sitt hållbarhetsarbete?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mänskligheten står idag vid ett vägskäl. Antingen fortsätter vi agera på samma sätt som vi gör idag för att möta våra behov, men med det vägvalet är de flesta överens om att en hållbar utveckling inte är möjlig. Vårt tidigare agerande är en stark bidragande orsak till de ekonomiska, miljömässiga och sociala kriser vi idag upplever. Alternativet är att ändra vårt agerande genom att hitta lösningar, metoder och skapa nya attityder för att möta våra behov på ett sätt som möjliggör en hållbar utveckling. Det är en svår uppgift som kräver ett engagemang på bred front och att alla aktörer i samhället tar ett ansvar.

    Detta har bidragit till uppkomsten av termen Corporate Social Responsibility (CSR) som berör kombinationer av åtaganden som är viktiga för företagen att integrera i sitt arbete för att styra sin påverkan på samhället. Banker är en viktig institution i samhället då de genom sin verksamhet styr pengaflödet i samhället och bidrar till att stimulera ekonomisk tillväxt. Med ett sådant inflytande har bankerna stor möjlighet att påverka samhället till det bättre genom att engagera sig i hållbarhetsfrågor. Vår studie visar att bankerna framförallt upplever utmaningar i och med den indirekta påverkan deras verksamhet har på samhället. 

    Vår frågeställning lyder: Hur förbereder sig den svenska banksektorn för att bemöta sina upplevda hållbarhetsutmaningar, och hur påverkar det efterfrågan på individuell kompetens? 

    Syftet med studien är att förtydliga för anställda och blivande anställda inom banken hur hållbarhetsaspekter påverkar det dagliga arbetet i bankernas verksamhet, och vad som då efterfrågas av dem i form av kunskap och kompetens. Vi tror att ett förtydligande av dessa aspekter kan bidra till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete.

    Vi har genomfört en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Den kvalitativa studien består av intervjuer med respondenter från Ekobanken, Nordea, SEB, Swedbank samt två forskare inom hållbarhet. Vår förstudie har bidragit med kvantitativa inslag och består av en studie av hållbarhetsredovisningar från de svenska storbankerna. 

    Vår empiri tyder på att bankerna först och främst upplever hållbarhetsutmaningar kopplade till bankens huvudverksamhet, investerings- och utlåningsverksamheten. Utmaningarna är att integrera miljömässiga och sociala aspekter i affärsbesluten. En annan stor utmaning för bankerna är att integrera hållbarhetsarbetet i alla delar av verksamheten genom att utbilda och integrera alla medarbetare i arbetet. Enligt teorin är det en förutsättning, då medarbetarens engagemang och kunskap är en förutsättning för att företagen ska kunna bedriva ett lyckosamt hållbarhetsarbete.

    Vår slutsats är att det behövs och efterfrågas förbättrade system och verktyg för att integrera hållbarhetsaspekter i alla verksamheter, framförallt vid beslut som rör finansiering och kapitalförvaltning. De system och riktlinjer som finns idag är något som bankerna jobbar med att förbättra och integrera på ett tydligare sätt i verksamheten. Vad gäller individuella kompetenser och egenskaper så tyder studien på att kunskap om hållbarhet efterfrågas mer och mer som en del av individens kompetensområde. Förmåga att kritiskt analysera och ta till sig ny information är tillsammans med ett engagemang för hållbar utveckling viktiga egenskaper hos individen i och med de hållbarhetsutmaningar bankerna upplever. 

  • 243.
    Bergman-Gullmark, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Löfgren, Angelica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Att synas är att finnas: Kvantitativ studie om studenters och yrkeverksammas användande av personlig varumärkeshantering på sociala medier2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumärkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begränsat antal studier kring individerna bakom och hur de använder sig av personlig varumärkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, användarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumärkeshantering. Idag är varumärkeshantering ett välkänt begrepp och en inriktining inom varumärkeshantering är personlig varumärkeshantering. Personlig varumärkeshantering syftar till att individer marknadsför sig själv genom att lyfta egenskaper och karaktärsdrag som gör dem unika. Studien syftar till att undersöka hur studenters och yrkesverksammas personliga varumärkeshantering på sociala medier ser ut och vilka skillnader det finns mellan dessa gruppers användande. Studien undersöker även hur sociala mediers karaktär påverkar användandet av personlig varumärkeshantering. Därför studeras Facebook vars huvudsakliga användningsområde är att behålla kontakten med vänner och familj samt LinkedIn vars huvudsakliga syfte är professionellt nätverksskapande. Författarna har använt sig av en kvantitativ undersökning där webb- och pappersenkäter har delats ut till studenter och yrkesverksamma i Norrland. I den teoretiska referensramen redovisas relevanta teorier om personlig varumärkeshantering samt den teknologiska utvecklingen. I och med att personlig varumärkeshantering studeras med sociala medier som kontext är det viktigt att även bygga en teoretisk grund för sociala medier. Tidigare studier har påvisat att ålder och livsfaser kan påverka användandet av personliga varumärkeshantering i sociala medier, därför har även teorier om generationer och deras vanor kring teknologi använts.

    Resultatet visade att studenter överlag var mer aktiva att publicera innehåll till fördel för karriären än yrkesverksamma. Båda grupperna var medvetna om det personliga varumärket och att deras information på sociala medier kan komma att användas när de söker jobb. Dock var det ingen av urvalsgrupperna som aktivt jobbade konsekvent med personlig varumärkeshantering genom sociala medier. Vilket innebär att trots en medvetenhet om vikten av det personliga varumärket användes inte sociala medier i större utsträckning för detta ändamål.

    Studien visade även att det fanns signifikanta skillnader mellan generationernas användande av sociala medier, där de yngre använde det i högre utsträckning. Detta kan ha påverkat skillnaderna mellan studenter och yrkesverksamma eftersom de äldre generationerna respresenterades av yrkesverksamma och de yngre representerades av studenterna. Studien visade även att det fanns skillnader mellan de olika medierna Facebook och LinkedIn. Facebook användes mest privat och var det medium där flest valde att vara restriktiva med hur de delade informationen samt mindre noggranna med vilken information de publicerade. LinkedIn å andra sidan användes för karriärsmässiga ändmål och informationen publicerades öppet i mycket större utsträckning samt att informationen ansågs i högre grad spegla verkligheten. Sammanfattningsvis behöver studenter och yrkesverksamma i högre grad uppmärksamma potentialen i att konsekvent arbeta med sitt personliga varumärke för att stärka sin position på arbetsmarknaden.

  • 244.
    Bergmark, Jessica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Soidinmäki, Atte
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Big Fish in a small pond?: A quantitative study about independence and the social networks among corporate boards in Denmark, Finland and Sweden2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    While the European Union is striving towards harmonization among the member countries, interlocks (connections) are a social phenomenon that has an implication on the Corporate Code but it is more implicitly pointed out with words like “other relevant information” or ”other significant board positions” that might affect the individual board member’s independence and ability to fully commit to the company. Although the board often is referred to as one single entity, it consists of many board members that individually can have an agenda that might deviate from all stakeholders’ goal. Every single director has a business network of social contacts, especially if they are elected to more than one company’s board. These individual directors create interlocks (links) between the firms they work for, and form a social network on company level, while the Code only recommends the companies to provide independence information and other significant assignments one by one as if they operate in solitude.

     

    This exploratory study captures the corporate governance perspective about independence and the social networks of directors on supervisory corporate boards in Denmark, Finland and Sweden by investigating the interconnectedness of the directors and companies, and combines this data with the independence disclosure by companies.

     

    We employed deductive approach and a quantitative archival research strategy based on secondary data from annual reports and corporate governance documents in a total of 150 companies to gather a sufficient database about the independence disclosure and the corporate networks.

     

    We identified the most central companies and individuals in corporate framework, and found concentration of power to be evident. Identifying the director networks enabled us to focus on the structural aspects of the networks and what implications this has on the independence of the boards. Furthermore, this research analysed the disclosure independence by the companies and assessed, whether the current requirements on disclosure are adequate for their purpose.

     

    We also found, contrary to our expectations, that the independence disclosure is not harmonized between the studied countries and therefore we assessed the disclosure by using insider-outsider theory. This showed that the current corporate codes do not capture the independence very accurately, and that harmonization of the codes in addition to insider-outsider theory would help the relevant stakeholders to get a “truer and fairer view” of the directors’ independence.

     

    This study has been written especially the legislators in mind and suggests the use of insider-outsider -theory approach to the legislators for providing a more comprehensive and accurate view of the independence.

  • 245.
    Bergmark, Sten
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Dahlberg, Emil
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Determinants of Capital Structure in the Swedish Dairy Farm Industry2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    We have examined the capital structure of the Swedish dairy farm industry and the driving forces behind this capital structure. This industry has undergone some major changes during modern time. These changes constitutes mainly of the number of farms and technological development. This, in combination with reported low profitability in the industry, has sparked a high media coverage about the survivability of the agricultural industry due to its important social function. The survivability of a business can be seen in its capital structure since that contains long term debt that can force a firm to become bankrupt and also the equity that contain retained earnings that can help a company weathering periods of low profitability.

     

    Research question: How can a change in debt level for firms in the Swedish dairy farm industry be explained by financial investment theory and financial variables?

     

    We formed three objectives in order to answer the research question. The first one was to examine how financial investment theory can explain the change in debt level. The second objective was to analyze relevant financial variables to find additional indicators of influence from investment theory as well as compare our results to previous research. The final objective was to analyze financial variables to substantiate our findings and find further explanations to the capital structure of the industry.

     

    The theories used in order to explain the capital structure are the Pecking order theory and the Static trade-off theory. Both theories are established theories in capital structure research. The Pecking order theory states that different capital financing option follow a strict hierarchy with internal capital as the primary choice, debt financing as secondary and the equity financing option as the least preferable option. The Static trade-off theory states that there is an optimal debt level that companies strive towards. This optimal level depends on the interest tax shield and bankruptcy costs. We performed a quantitative study with a deductive approach to perform this study. The sample comprised of annual financial information from 100 Swedish dairy farms during the period 2000-2013. Criteria was formed in order to sample full-time limited liability companies.

     

    The results show that the Pecking order theory was the most significant determinant for the change in long term debt. The Static tradeoff model showed some incompatibility with our population, reducing its reliability.  The indicator variables size, asset structure and growth was found to be positively related to the debt levels, while the profitability was negatively related to all debt variables. The risk of the firm was only significantly negative for long term debt and leverage ratio.

     

    The Pecking order theory showed to be predominant in the Swedish dairy farm industry. This is substantiated by the indicator variables taken together and by the descriptive statistics. We also found that on average, the industry is suffering from low profitability and struggled to make profitable investments although the profitability differs a lot within the sample. 

  • 246.
    Bergquist, Maja
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Tafvelin, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Hållbarhet och lönsamhet: Förhållandena mellan CSP och CFP i en svensk kontext2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste årtiondena har ansvarfullt företagande (CSR) varit ett ämne som erhållit allt mer fokus inom forskning och således även för företag och samhället i stort. CSR är ett ämne som är högst aktuellt då globalisering är ett faktum och medför att de företag som är verksamma idag bär ett globalt ansvar, då dessa är stora aktörer i en värld som kantas av ekonomiska kriser, miljöproblem och humanitär försummelse. Det ökade intresset från samhället för CSR har medfört att företagen idag ser detta som en strategisk investering och företags satsning i hållbarhetsaktiviteter har kommit att erhålla en allt större del av företags verksamhet. Frågan kvarstår om detta endast är en investering som ökar företagets etik och moral eller om det faktiskt är lönsamt, och även om lönsamma företag ökar sin investering i hållbarhetsarbete. En stor mängd forskning har utförts för att undersöka förhållandena mellan hållbarhet och lönsamhet, dock utan att konsensus i forskningsgrenen har uppkommit.    

     

    Grundat på den nuvarande forskningssituationen syftade denna studie till att undersöka vilken effekt ansvarsfullt företagande har på olika lönsamhetsmått, samt vilken effekt de olika lönsamhetsmåtten har på ansvarsfullt företagande, i företag registrerade på large cap och mid cap på Nasdaq OMX Stockholm. För att besvara studiens problemformulering och uppfylla studiens syfte har en kvantitativ forskningsansats brukats och ett urval av företag listade på large och mid cap Nasdaq OMX Stockholm har undersökts. För att sätta ett mått på ansvarsfullt företagande (CSP) har en innehållsanalys av företags årsrapporter och hållbarhetsrapporter genomförts, lönsamhetsmåtten (CFP) har utgått från redovisningsbaserade mått (ROE och ROA) samt ett marknadsbaserat mått (total avkastning). Vidare undersöks även relationen mellan variablerna, CSP och CFP, med en tidsaspekt och kontrollvariablerna storlek, risk, FoU och industritillhörighet har brukats.

    De teorier som har använts för att förklara CFP:s effekt på CSP är slappa resurser och direktörsopportunism, och effekten CSP har på CFP har teorierna intressentteorin, resursbaserad synvinkel och kompromissteorin använts.  Det resultat som framkommit genom de multipla regressionerna som testat studiens hypoteser visar att ROE:s effekt på CSP är positiv, medan både ROA:s och avkastningens effekt på CSP är neutral. Slutsatsen blir således delad då lönsamhetsmåttet ROE visar att företag som har en högre lönsamhet kommer investera mer i hållbarhet, denna effekt knyts samman med teorin om slappa resurser. Å andra sidan visar både ROA och avkastning på en neutral effekt på CSP vilket ej kan knytas till varken slappa resurser eller direktöropportunism. Vidare när istället CSP:s effekt på ROE, ROA och avkastning undersökts visar samtliga på en neutral påverkan. Den slutsats som kan dras från detta resultat är att hållbarhetsarbete ej empiriskt kan säkerställa en högre eller lägre lönsamhet, och varken intressentteorin, resursbaserad synvinkel eller kompromissteorin kan förklara resultatet. Med icke-konklusiva resultat föreslår författarna för vidare forskning inom området där mer forskning i den svenska kontexten är nödvändig.

  • 247.
    Bergqvist, Madelene
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Nilsson, Julia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Vem ansvarar för en effektiv citylogistik?: En komparativ fallstudie om hur kommuner arbetar med citylogistik och eventuella intressekonflikter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: ”Vem ansvarar för en effektiv citylogistik? - En komparativ fallstudie om hur kommuner arbetar med citylogistik och eventuella intressekonflikter”

    Nyckelord: Citylogistik, Stadsplanering, Hållbarhet, Intressekonflikter, Konflikthantering, Kommunikation

    Problembakgrund: Till följd av pågående urbaniseringsprocess ställs högre krav på städers utveckling. Effektiv citylogistik har beskrivits som en nyckelfaktor för att möjliggöra städers tillväxt. Samtidigt är stadsplanering och citylogistik ämnen som omfattar ett flertal olika aktörer med olika intressen i stadskärnan, vilket kan leda till intressekonflikter. Städers planeringsansvariga anses vara den aktör som ansvarar för att tillgodose övriga aktörers intressen, vilket beskrivs som problematiskt. Umeå och Sundsvall är två mellanstora svenska kommuner som mött utmaningar i denna uppgift.

    Central frågeställning: Hur arbetar Umeå och Sundsvalls kommun för att planera och utforma citylogistik med hänsyn till intressekonflikter som kan uppstå?

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka eventuella intressekonflikter inom kommunerna vid planering och utformning av citylogistik. Vidare syftar studien till att analysera vilka konflikter som uppstår vid arbetet med citylogistik. Studien är en jämförelse mellan Umeå och Sundsvalls kommun med stöd i städernas likheter.

    Teori: De teoretiska utgångspunkterna i denna studie berör teorier inom citylogistik, hållbarhet, planering, intressekonflikter och konflikthantering, vilka presenteras tillsammans med en teoretisk modell. Genom studiens gång bearbetas den teoretiska referensramen där teorier om samverkan mellan organisationer och kommunikation adderas.

    Metod: Studien är en komparativ fallstudie med ett angreppssätt som är en systematisk kombination av deduktiv och induktiv. Empiri har samlats in från de två studerade fallen genom semistrukturerade intervjuer med anställda inom respektive kommun. Vidare har studien skapat dimension genom intervju med en representant från respektive näringsliv.

    Slutsats: Studien resulterar i en omfattande analys som avslutas med en modifierad teoretisk modell där kommunikation inkluderas. Resultatet visar på kontextens relevans vid optimering av hållbar citylogistik. Utifrån de två studerade kommunerna identifieras fler likheter än skillnader. Likheterna är nära kopplade till det konkreta planeringsarbetet med citylogistik. Uppkomna intressekonflikter identifierats som en skillnad då dessa grundar sig i städernas olika kontexter. Vidare bör intressekonflikter hanteras och studeras lokalt, då dessa grundar sig i kontexten. Ett identifierat verktyg för konflikthantering är kommunikation. 

  • 248.
    Bergqvist, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Johansson, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Informationsteknologins betydelse för bankvärlden: En kartläggning av studenters attityder till teknologiska banktjänster2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tekniken har under senare årtionden fått allt större betydelse i samhället. Som en naturlig följd av detta har bankernas verksamhet förändrats, bland annat genom ökat utbud av tekniska tjänster. Då det är av vikt för banker att se till kundernas skilda behov, förmå dem att använda befintliga tjänster på önskat sätt samt möjliggöra framställning av nya önskvärda tekniktjänster, är det av relevans för dem att känna till vilka faktorer som påverkar individers attityder till erbjudna tjänster. Universitetsstudenter utgör en i detta sammanhang intressant grupp, grundat i att de är många till antalet samt att de genom sin utbildning har potential för framtida god inkomst.Denna studie syftar till att utifrån ett antal förklaringsvariabler kartlägga universitetsstuderandes attityder till tekniska banktjänster. Med utgångspunkt i för attitydstudier relevanta teorier har en integrerad modell framställts, vilken legat till grund för de hypoteser som därefter testats med hjälp av regression. Det empiriska material som regressionen bygger på har insamlats med hjälp av en webbenkät bland studenter i Umeå. I den studerade gruppen har visats att en i allmänhet positiv attityd återfinns gentemot tekniska banktjänster, om än attityden visats förklaras av olika faktorer beroende på vilken tjänst som studerats. För samtliga studerade tjänster har risk visats vara av betydelse för individernas attitydbildande. För Internetbanken återfinns bland sådana faktorer även användarvänlighet, snabb anpassning till nyheter samt besök på bankkontor. Faktorer som istället visats ha effekt på attityd till Mobilbanken var sociala normer och besök på bankkontor. För Swish var motsvarande faktorer kunskap, sociala normer och ålder. Vidare har det kretslopp som framställts i den integrerade modellen testats, vilket resulterat i uppfattningen att en individs attityd inverkar på dess beteende, likväl som individens beteende inverkar på attityd genom de olika förklaringsvariablerna.

  • 249.
    Bergqvist, Moa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Lindgren, Charlotte
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Environmental, social or economic sustainability: - what motivates companies to offset their emissions?2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 240 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Did you know that in 2008 the largest publicly listed companies in the world caused environmental damage for a total estimated cost of $2.15 trillion, accounting for 35% of total global environmental costs caused by human activity? Or did you know that three million people die every year because of outdoor pollution made by vehicles and factories?

    Most companies have some sort of environmental policy that aims to reduce waste and pollution, but there are few that aim to become a climate neutral business. Our study has the intention to find out why some companies are willing to do something extra for the environment by voluntary compensate for their emissions through carbon offsets. Previous research has shown that there is a lack of understanding regarding the motivations to reduce emissions and that there is a need for studies to find out motivations for why companies buy voluntary carbon offsets, which leads us to our problem definition:

    What motivates companies to buy voluntary emission offsets?

    We developed four sub-purposes that helped us in our journey towards an answer to our research question. These were: identify incentives for emission offsetting, important aspects when evaluating which projects to support, if and how companies are communicating their offsetting activities and whether the possibility of buying emission offsets reduce incentives for companies to decrease their own emissions.

    Our degree project is written on commission for Respect Climate, a sustainability consultancy that operates in the area of Scandinavia. They help their customers to reduce their emissions, make climate calculations and offset emissions. Our aim with our conclusions of our degree project is to help Respect Climate to market their services to potential customers.

    As our degree project focuses on underlying motivations behind their customers’ behavior, we have chosen to do a qualitative study. First we implemented two interviews with employees at Respect Climate, which acted as a foundation to our interviews with four of their business customers. Further, we chose to collect communication data from their customers’ annual reports and websites in order to get a third dimension to our study.

    Our conclusions have shown that the primary motivation for engaging in emission offsetting is doing something good for the environment, but other incentives within the social and economic aspects of the Triple Bottom Line are expressed as well.

  • 250.
    Bergström, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    Garcia Martinez, Melanie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Företagsekonomi.
    The Influence of Intrinsic and Extrinsic Motivation on Employee Engagement: A qualitative study of the perceptions of managers in public and private sector organizations2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Whereas motivation has portrayed a significant managerial issue for decades, employee engagement has relatively recently been identified as a topic of growing popularity in the world of business and management research. Current research that connects the concepts of employee motivation and engagement has had a focus on quantitative analysis and the employee perspective, investigating what factors are of importance to employees in their engagement at work. As there were no studies exploring the managerial perspective of how different kinds of motivation influence employee engagement, we were able to identify a gap in existing research. The purpose of our study was to develop a deeper understanding of how managers in private and public sector organizations perceive the influence of extrinsic and intrinsic motivation on employee engagement, and in addition, explore whether there is a difference in perceptions between managers working in the public and private sectors.In order to be able to reach our purpose and fulfill the objectives of our study, we conducted eight semi-structured interviews with eight managers, four from the public sector and four from the private sector, about their perceptions of motivation and engagement. The collected empirical material was then coded into a thematic network where basic, organizing, and global themes were identified. The thematic network was used to organize our subsequent analysis of the material, from which we drew the conclusions of our study.From the findings of our study we could conclude that managers perceive intrinsic motivation as generally having a larger influence on the psychological aspects of employee engagement. We also found that extrinsic motivation is of importance to employee engagement, albeit to a lesser extent psychologically but rather as a part of the total package that is offered to the employee by the organization and the manager. No differences were found in the perceptions between managers in public and private sector organizations as groups, but rather the differences appeared between the managers as individuals.The theoretical contributions of this study were made largely in regards to the qualitative and managerial aspects with which it contributes, as there were no prior studies exploring the managerial perspective with the objectives of developing an in-depth understanding within the field. This study can be of use to managers who are struggling with questions of how employee engagement may be enhanced. Finally, based on the limitations of this study, we were able to make suggestions for future research.

2345678 201 - 250 av 1972
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf