umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 797
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Danielsson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet.
    Silfver, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Masculinities and social class in the engineering mechanics programme2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 202.
    Danielsson, Anna
    et al.
    Uppsala universitet.
    Silfver, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Masculinities and social class in the engineering mechanics programme2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 203.
    Danielsson, Anna T.
    et al.
    Uppsala University.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Lidar, Malena
    Uppsala University.
    Knowledge and power in the technology classroom: a framework for studying teachers and students in action2018Ingår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 13, nr 1, s. 163-184Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to develop and illustrate an analytical framework for exploring how relations between knowledge and power are constituted in science and technology classrooms. In addition, the empirical purpose of this paper is to explore how disciplinary knowledge and knowledge-making are constituted in teacher–student interactions. In our analysis we focus on how instances of teacher–student interaction can be understood as simultaneously contributing to meaning-making and producing power relations. The analytical framework we have developed makes use of practical epistemological analysis in combination with a Foucauldian conceptualisation of power, assuming that privileging of educational content needs to be understood as integral to the execution of power in the classroom. The empirical data consists of video-recorded teaching episodes, taken from a teaching sequence of three 1-h lessons in one Swedish technology classroom with sixteen 13–14 years old students. In the analysis we have identified how different epistemological moves contribute to the normalisation and exclusion of knowledge as well as ways of knowledge-making. Further, by looking at how the teacher communicates what counts as (ir)relevant knowledge or (ir)relevant ways of acquiring knowledge we are able to describe what kind of technology student is made desirable in the analysed classroom.

  • 204.
    Danielsson, Anna T
    et al.
    Uppsala universitet.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Lidar, Malena
    Uppsala universitet.
    Ingerman, Åke
    Göteborgs universitet.
    Östman, Leif
    Uppsala universitet.
    Svensson, Maria
    Göteborgs universitet.
    A bridge to understanding?: An approach for analysing the construction of power/knowledge in atechnology classroom2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 205. Danielsson, Anna T.
    et al.
    Silfver, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    "Although we are engineers, we will work with people too…"2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper aims at exploring how intersections of gender, age, social class, and ethnicity are negotiated in talk about the transition from being an engineering student to becoming an engineer. The empirical data consists of final year female engineering students’ narratives collected through video-diaries and interviews. Theoretically we draw on critical discursive psychology (Potter and Wetherell 1992). We investigate how female engineering students use different interpretative repertoires (Edley 2001), which can be described as specific and often contradicting ways of talking about a phenomenon in everyday conversations. Different repertoires are used strategically by people as a way to make sense of their actions and ideas by representing them as ‘good’ and ‘normal’ in the specific context. Wetherell and Potter (1992) argue that repertoires are related to social structures and power relations, which means that not all repertories are available for every individual. The concept of interpretative repertoires is helpful when it comes to analysing the students’ (in)ability to use different repertoires and, in this sense, the (im)possibility for them to achieve different subject positions when they talk about engineering studies and engineering. Power relations are upheld when some social positions becomes troubled, i.e. when a position is questioned or criticized in different ways, while another position is regarded as untroubled, i.e. as a normal and righteous identity that needs no further explaining (Wetherell 1998). The two positions, troubled/untroubled, help to analyze how and in what contexts notions of gender, age, social class and ethnicity are given importance in students’ talk. Our results show that the students are discursively produced as in need of ‘thick skin’. They are both seen as special and normal, too strong and too week, welcomed and pitted. Being older or born abroad is interpreted as unproblematic, but seems to produce invisibility and limited access to employability.

  • 206.
    Danielsson, Anna
    et al.
    Uppsala University.
    Wiksten Folkeryd, Jenny
    Uppsala University.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Lidar, Malena
    Uppsala University.
    Scientific Norms And Evaluative Language Use – A Lesson Example From Grade 9 (Physics)2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to explore how some characteristics of school physics knowledge are reproduced but also contested in student-teacher interaction, here exemplified through the teaching and learning of nuclear power in secondary physics.

    The difficulty to recruit students (in particular women and minorities) in science and technology is an international concern throughout the Western world (cf. Sjøberg & Schreiner, 2010). Politicians, policy makers, and science education researchers all agree that a widened and increased student participation and engagement in the physical sciences and technology is pivotal both in order to secure a pool of future scientists and in order for individuals to function in an increasingly technologically advanced society (SOU 2010:28;  House of Lords 2012). Research also shows that the last years of compulsory schooling is a key period for students’ engagement in science and technology; it is during these years that many students lose interest in the subjects (Archer et al., 2010; Lindahl, 2003). The difficulties to identify, and thereby engage, with science for many students have by critical science education researchers been connected to the sociohistorical legacy of science, how it is perceived as an objective, privileged way of knowing that is not accessible to everyone (Barton & Yang, 2000; Carlone, 2004; Lemke, 1990). Such descriptions of science’s sociohistorical legacy draws on the work by philosophers and historians of science who have argued that physics is constructed as a discipline that produce value-neutral, universal, and objective knowledge (Harding, 1986; Schiebinger, 1991). School science in particular tends to be characterised as fact-oriented with clear separations between facts and values (Gyberg & Lee, 2010). Barton and Yang (2000) describe how people and social contexts are often hidden in textbooks and other curricular materials, and summarise: ‘The result is often a fact-oriented science which appears decontextualized, objective, rational, and mechanistic.’ (p. 875). As a consequence, Lemke (2001) has argued for the inclusion of other components of science (such as aesthetic, intuitive and emotional) in order to challenge the too narrowly rationalistic and abstract school science.

    In this paper we aim to further the exploration of how school physics is constructed in classroom practices by focusing on a module about a potentially politically and emotionally charged physics content area (nuclear power). More specifically the use of evaluative language resources is focused in order to discuss characteristics of school physics within this module. In other words, the research question investigated in this paper is:

    How are characteristics of school physics constructed through evaluative language use?

    The issue is thus analytically approached from a linguistic standpoint, and the theoretical framework for analyses found within a social semiotic perspective. According to Halliday (1978), the semiotic systems that we live by are considered to form a meaning resource. It is from this meaning resource that we choose when we articulate and structure meaning.  By these choices, certain aspects are put in the background or completely excluded while others are foregrounded and thereby emphasized. In this respect, the selected language forms, and especially evaluative language resources, are highly significant and coloured with ideology.

    In interpreting results from the linguistic analyses, an important theoretical point is also that any learning situation will involve socialisation (Roberts & Östman 1998). In other words, in teaching and learning activities much more than the content knowledge being taught is learnt, we learn about norms and values and who we can and want to be in relation to those norms and values (Brickhouse 2001). The characteristics of school physics are understood as interactively constituted by teacher and students, while also adhering to broader societal discourses about science and science learning.

    Method

    The empirical data for the paper was collected in a Swedish secondary school during a physics teaching module about energy sources. The teaching module as a whole took place over six one hour lessons, but in this paper we focus on the introductory lesson concerning nuclear power. The primary focus of the introductory lesson was on the physics of the nuclear reactor. The lesson began with a 25 minutes teacher briefing, which also included conversations between teacher and students. Subsequently, the students worked in groups with an assignment sheet, a film about nuclear power was then shown, and the lessons ended with a whole class discussion about the film. The classroom was video-recorded using two cameras. The teacher was audio-recorded using a clip-on microphone and the students audio-recorded using four audio-recorders. Two observers were present in the classroom and took field-notes. The audio-recording from the teacher’s clip-on microphone have been transcribed verbatim by a professional transcriber. In the analysis we primarily worked with the transcripts, but turned to the recordings to check, for example, unclear references made by the teacher. The content area was chosen for analysis since the socio-scientific character of it could allow for a wider range of knowledge expressions. The class consisted of 19 students, grade nine (14-15 years old). Prior to the video-recording, the students and their guardians had been given information about the research project and had given consent to participation. All names in the paper are pseudonyms. As previously mentioned, the analytical framework for the study is found within a social semiotic perspective (Halliday 1978), a perspective which provides a well-developed theoretical framework for detailed analyses of different dimensions of meaning-making in students’ texts (written as well as spoken). More specifically, student texts are discussed from the point of view of the semantic framework Appraisal. Linguistically the investigation thus explores evaluative language resources used in the texts to construct emotion (words of Affect such as ‘happy eagles’), judge behaviour in ethical terms (words of Judgement such as ‘competent operator’) and value objects aesthetically (words of Appreciation such as ‘beautiful process’). In addition evaluative language resources that turn up or lower the evaluative volume through using graduation (such as very happy, a little bit afraid) are also investigated (Martin & White 2005, Folkeryd 2006).

    Expected Outcomes

    Preliminary results show that evaluative language resources are used throughout the module, although to various degrees and of different types depending on the topical focus for the teacher-student conversations. In the construction of the physics content, the process in the nuclear reactor is constructed as simple, rational and natural by using evaluative language resources that construct emotion as well as value objects and processes positively. The components of the process are constructed as well-known and not harmful by using positive appreciation, e.g. ‘ordinary water’ and the handling of the nuclear reactor constructed as a positive rational process. The short-term effects of the process are constructed as benign (e.g. the warm water let out by the power plant contributes to a flourishing biotope including ‘happy eagles’). However, long-term effects of the final storage of radioactive waste are constructed as potentially dangerous and difficult to fully grasp, thereby breaking up the rationality of the process. In students’ relationship to the content science is continuously constructed as not demanding much work (the teacher repeatedly uses graduation such as ‘some questions’, ‘work a little bit in pairs’. This is a construction we argue need to be understood against a backdrop of cultural conceptions of physics as difficult and inaccessible. To summarise, while the analysed lesson concerns a topic with political, moral and emotional overtones the analysis reveals that many of the typical characteristics of school science are still preserved (such as rationality). However, such characteristics are also challenged as humans and their emotions are brought into the classroom physics discourse. Interestingly enough, both when these characteristics are re-produced and challenged this to a large extent occurs through the use of evaluative language resources. This study thereby gives an important contribution to the discussion of how characteristics of school physics are constructed in the classroom.

    References

    Archer, L., DeWitt, J., Osborne, J., Dillon, J., Willis, B., & Wong, B. (2010). “Doing” science versus “being” a scientist: Examining 10/11‐year‐old schoolchildren's constructions of science through the lens of identity. Science Education, 94(4), 617-639. Barton, A. C., & Yang, K. (2000). The Culture of Power and Science Education: Learning from Miguel. Journal of Research in Science Education, 37(8), 871-889. Carlone, H. B. (2004). The cultural production of science in reform-based physics: girls' access, participation, and resistance. Journal of Research in Science Teaching, 41(4), 392-414. Folkeryd, J. W. (2006). Writing with an attitude : appraisal and student texts in the school subject of Swedish. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis Gyberg, P., & Lee, F. (2010). The Construction of Facts: Preconditions for meaning in teaching energy in Swedish classrooms. International Journal of Science Education, 32(9), 1173-1189. doi:10.1080/09500690902984800 Halliday, M.A.K. (1978). Language as social semiotic. The social interpretation of language and meaning. London; Edward Arnold. Harding, S. (1986). The science question in feminism. Milton Keynes: Open university press. House of Lords (2012). Higher education in science, technology, engineering and mathematics (STEM) subjects. London: The Stationery Office Limited. Lemke, J. L. (1990). Talking science: Language, learning, and values. Norwood, NJ: Ablex. Lemke, J. L. (2001). Articulating Communites: Sociocultural Perspectives on Science Education. Journal of Research in Science Education and Technology, 38(3), 296-316. Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Gothenburg: University of Gothenburg. Martin, J., & White, P. (2005). The language of evaluation: Appraisal in English: Palgrave Macmillan. Schiebinger, L. (1991). The mind has no sex? Women in the origins of modern science. United States of America: Harvard University Press. Sjøberg, S., & Schreiner, C. (2010). The ROSE project. An overview and key findings. SOU (2010:28). Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. (Teknikdelegationen). Stockholm: Fritzes.

  • 207.
    Dannelöv, Andreas
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Astrids mansroller: En granskning av hur män och pojkar framställs i Astrid Lindgrens skönlitterära verk2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läroplanerna för förskola ställer krav att pedagoger som är verksamma inom dessa skolformer skamotverka traditionella könsmönster och genusstrukturer och verka för jämställdhet mellan könen.Pedagogerna jag jobbat med genom åren har dock sällan reflekterat kring hur pojkar kan bli offerför genusstrukturer. En av de absolut främsta författarna inom skönlitteratur riktat till barn är AstridLindgren. Hennes berättelser är intressanta ur ett jämställdhetsperspektiv då hon är känd för att haväldigt starka flick-karaktärer i sina böcker. Jag har gjort en diskursanalys av Astrid Lindgrensböcker där jag granskar vilka roller pojkar och män har och med vilka adjektiv de beskrivs. I minaresultat kan man se att det finns få bra förebilder för pojkar i dessa böcker som visar andra adjektivoch egenskaper än de man historiskt sett kopplat ihop män med.

  • 208.
    Daubjerg, Peer
    et al.
    Aalborg universitet, Danmark.
    Lindfors, Eila
    Tammerfors universitet, Finland.
    Dal, Michael
    Islands universitet.
    Henriksen, Espen
    Högskolan i Bodö, Norge.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Utvikling av naturvitenskapeligtalent og kreativitet: et nordisk perspektiv2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [no]

    De nordiske utdannings- og forskningsministre ønsker å fremme kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdannelsene. Dette var bakgrunnen for at ministrene i april 2009 besluttet at Nordisk ministerråd skulle gjennomføre en nordisk komparativ studie av hvordan kreativitet, innovasjon og entreprenørskap er integrert i de nordiske utdanningssystemene.

    Som tilleggsoppdrag til denne studien, ble det i 2010 under det danske formannskapet i Nordisk ministerråd, tatt initiativ til ytterligere to studier om henholdsvis de praktisk musiske fag og de nordiske lands arbeid med talentutvikling og kreativitet i relasjon til naturvitenskap.

    Studiene er en del av Nordisk ministerråds globaliseringsprosjekt "En god opplæring til ungdom og voksne" som har som ett av fire delmål å fremme kreativitet, innovasjon og entreprenørskap i utdanningen.

    Studiene er gjennomført under ledelse av Universitet i Nordland, Norge, på oppdrag fra Nordisk ministerråd.

  • 209.
    Davidsson, Jens
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Nyberg, Jimmy
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Fyra nyanser av matematik: En kvantitativ studie av olika matematikuppgifter på lågstadiet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att förmedla hur fördelningen av representationsformer förekommer inom utvalda läroböcker i årskurserna 1–3. Studien har även som syfte att analysera hur den konkreta representationsformen framkom i läroböckerna. Forskningsfältet anser att läroböckerna behöver förankras till något som har koppling till elevernas vardag. Genom att arbeta med olika representationsformer får elever verktyg för att kunna tolka, lösa och förstå olika matematiska områden. Studiens frågeställningar besvaras genom en kvantitativ innehållsanalys där totalt tolv läroböcker, fördelade i fyra olika serier, sammanställdes. Resultatet visade att den abstrakta representationsformen var den mest förekommande, sett både över respektive serie som årskurs. De övriga representationsformerna visade sig få allt mindre fördelning sett över respektive serie som årskurs. Den konkreta representationsformen förekom allra minst i läroboken. Studien visade att denna representationsform oftast förekom inom kunskapsområdena geometri och taluppfattning. Här var det vanligast att begrepps-, metod- och resonemangsförmågan tränades med hjälp av pedagogiska material. Studien visade att läroböckerna i analysen hade en ojämn fördelning när det kommer till fördelningen av representationsformer

  • 210.
    Dietmann, Katarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Matematik i förskoleklass – hur gör vi?: En fallstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nya direktiv och riktlinjer är på gång för förskoleklassverksamheten. Syftet med denna studie är dels att beskriva matematiken i förskoleklass vilka matematiska aktiviteter, spontana och styrda, eleverna får möta och engagera sig i under en vecka. Syftet var också att genom intervjuer med främst förskoleklasslärare utforska vilka möjligheter, hinder och utmaningar som finns för förskoleklasslärarna när de ska bedriva matematikaktiviteter och arbeta förebyggande i matematik för att undvika att elever får matematiksvårigheter. För att uppnå detta genomfördes en fallstudie på en skola med tre förskoleklasser. En veckas observation i en av förskoleklasserna genomfördes, intervjuer med alla förskoleklasslärare verksamma på skolan samt en fritidsledare och två förskollärare på två förskolor som låg nära skolan.

    Undersökningen visar att eleverna i förskoleklass under en vecka möter och engagerar sig i flera olika matematiska aktiviteter, både spontana och styrda. I studien framkom det en enighet hos förskoleklasslärarna att ett hinder är att huvudman inte har satsat på fortbildning i matematik för förskoleklasslärarna, samt att informationen brister från huvudman till förskoleklasslärarna om nya direktiv och riktlinjer som rör förskoleklass. Det framkommer i studien att det finns flera möjligheter att bedriva matematik och arbeta förebyggande då nästan alla har förskolutbildning och skolan har bra material och miljö inomhus och utomhus. Det är en möjlighet för det förebyggande arbetet i matematik att specialläraren arbetar i förskoleklass och att det finns tre personal kopplade till varje klass under skoltid. En samstämmighet hos förskoleklasslärarna är att tre utmaningar framöver är att utveckla den röda tråden i matematik från förskoleklass till åk 6, bristen på planeringstid samt hur man på bästa sätt kan tillgodogöra sig varandras erfarenhet och kompetens i kollegiet.

  • 211.
    Due, Karin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Who is the competent physics student?: A study of students’ positions and social interaction in small-group discussions2014Ingår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, ISSN ISSN 1871-1502, EISSN 1871-1510, Vol. 9, nr 2, s. 441-459Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes a study which explored the social interaction and the reproduction and challenge of gendered discourses in small group discussions in physics. Data for the study consisted of video recordings of eight upper secondary school groups solving physics problems and 15 audiotaped individual interviews with participating students. The analysis was based on gender theory viewing gender both as a process and a discourse. Specifically discursive psychology analysis was used to examine how students position themselves and their peers within discourses of physics and gender. The results of the study reveal how images of physics and of ‘‘skilled physics student’’ were constructed in the context of the interviews. These discourses were reconstructed in the students’ discussions and their social interactions within groups. Traditional gendered positions were reconstructed, for example with boys positioned as more competent in physics than girls. These positions were however also resisted and challenged.

  • 212.
    Due, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Tellgren, Britt
    Örebro universitet.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Analysing preschool teachers' talk about science activities: focusing perceptions of science for preschool from two different analytical perspectives2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 213.
    Due, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Tellgren, Britt
    örebro universitet.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Sundberg, Bodil
    Örebro univ, NT-akademin.
    Inte som i skolan - pedagoger positionerar naturvetenskap i förskolan: Preschool teachers talk about science – Positioning themselves and positioning science2018Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 14, nr 4, s. 411-426Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article discusses how preschool teachers, who include a scientific content in their practice, describe their practice and their view of science in preschool. The study is based on 20 interviews in 9 Swedish preschools. The theoretical and analytical framework combine "communities of practice"(Lave & Wenger) and "positioning theory" (Harré & Langehove). The stories reveal a strong position for the pre-school curriculum and traditions. A prominent storyline is that Science in preschool is something different from science in school. This includes an anti-authoritarian view with a focus on "the competent child". The preschool teachers affirm fantasy, creativity and intuition as a part of science and they position science as easy to access. They also position themselves as pedagogues competent to manage science in preschool. One of the dilemmas is about letting children’s interests and initiatives drive the activities while educators curriculum- based goals have certain intentions to fulfill.

  • 214.
    Dyrvold, Anneli
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Bergqvist, Ewa
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Österholm, Magnus
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Uncommon vocabulary in mathematical tasks in relation to demand of reading ability and solution frequency2015Ingår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 20, nr 1, s. 5-31Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study reports on the relation between commonness of the vocabulary used in mathematics tasks and aspects of students’ reading and solving of the tasks. The vocabulary in PISA tasks is analyzed according to how common the words are in a mathematical and an everyday context. The study examines correlations between different aspects of task difficulty and the presence of different types of uncommon vocabulary. The results show that the amount of words that are uncommon in both contexts are most important in relation to the reading and solving of the tasks. These words are not connected to the solution frequency of the task but to the demand of reading ability when solving the task.

  • 215.
    Dådring Jones, Maja
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    ”Okej, nu börjar ni vara trötta så jag läser för er en stund”: Är högläsning en vilostund eller en förberedd aktivitet i skolan?2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka vilken funktion högläsning har i de lägre skolåren. Studienundersöker även om lärarna planerar sina högläsningsstunder samt hur mycket utrymme högläsningen fåri klassrummen. Studien är kvantitativ med kvalitativa inslag och den utgår från lärarnas perspektiv. För attsamla in empiriska data används en enkät som lärare får möjlighet att besvara online. I resultatetframkommer det att vila och språkutveckling är det som lärarna beskriver som högläsningens främstafunktioner. Det framkommer även att majoriteten av lärare inte planerar sin högläsning. De flesta läraresvarar att de även önskar att de högläste mer ofta än de 40–100 minuter per vecka som resultatet visar attde gör idag.

  • 216.
    Edlund, Viktoria
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Blomberg, Ida
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Formativ bedömning i matematik i årskurs 4-6: En studie om matematiklärares användning av formativ bedömning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning visar att formativ bedömning har en positiv effekt på elevers lärande ochutveckling, men på grund av att den svenska skolan blir mer resultatinriktad blir det svårare attanvända formativ bedömning. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur matematiklärarearbetar med formativ bedömning i undervisningen. Med hjälp av 72 enkätsvar och intervjuer med 5lärare har vi fått svar på våra frågor. Frågorna handlar om hur formativ bedömning används imatematikundervisningen i årskurs 4–6, och hur lärare motiveras genom self-determination theorytill att arbeta, eller inte arbeta, med formativ bedömning. Resultatet visar att formativ bedömninganvänds i stor utsträckning i matematikundervisningen, och att lärare drivs framför allt av en yttremotivation för att arbeta med formativ bedömning. Många olika arbetssätt för formativ bedömninganvänds av lärare i matematikundervisningen. Muntlig feedback är det arbetssätt som används av flestinformanter.

  • 217.
    Edmonds-Wathen, Cris
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Indigenous language speaking students learning mathematics in English: Expectations of and for teachers2015Ingår i: Australian Journal of Indigenous Education, ISSN 1326-0111, E-ISSN 2049-7784, Vol. 44, nr 1, s. 48-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Effective mathematics teaching for Indigenous language speaking students needs to be based on fair expectations of both students and teachers. Concepts of ‘age-appropriate learning’ and ‘school readiness’ structure assessment expectations that entire cohorts of Indigenous language speaking students are unable to meet. This institutionalises both student and teacher failure, as both are exhorted to meet unachievable expectations. The voices of teachers teaching in a very remote school provide insight into teachers’ responses to the mismatch between the system expectations and the teaching context. Teacher interviews in a small Northern Territory school, conducted within an ethnographic study, showed that teachers’ decisions regarding the level of mathematics curriculum taught were informed by students’ prior learning and by the language dynamic in their classrooms. The need and pressure to teach Standard Australian English also affected how mathematics was taught. This leads to a reformulation of the concept of school readiness to ask how schools can be more ready for their Indigenous language speaking students in terms of preparing and supporting teachers.

  • 218.
    Edmonds-Wathen, Cris
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Charles Darwin University.
    Route description in Iwaidja: grammar and conceptualisation of motion2016Ingår i: PNA, ISSN 1886-1350, E-ISSN 1887-3987, Vol. 11, nr 1, s. 53-74Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study focussed on the effect of grammar of Iwaidja, an indigenous Australian language, on mathematical conceptualisation. It investigated route description in Iwaidja. Spatial concepts such as direction, height and movement in relation to another object are briefly described using examples. Differences between English and Iwaidja are used to illustrate the some of the impact of grammar on mathematical conceptualisation. The implications are discussed in terms of how understanding these grammatical features can help teachers, especially when children are not fluent in the language of instruction, as well as providing keys to cross-linguistic investigations of mathematical cognition.

  • 219.
    Edmonds-Wathen, Cris
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Bergqvist, Ewa
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Österholm, Magnus
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Comparing mathematics tasks in different languages2016Ingår i: Proceedings of the 40th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] Csíkos, C., Rausch, A., & Szitányi, J., Szeged, Hungary: PME , 2016, Vol. 1, s. 151-151Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 220.
    Edmonds-Wathen, Cris
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Bino, Vagi
    University of Goroka, Papua New Guinea.
    Changes in expression when translating arithmetic word questions2015Ingår i: Proceedings of the International Groups for the Psychology of Mathematics Education, ISSN 0771-100X, Vol. 2, s. 249-256Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Teaching and assessing mathematics in Indigenous languages which do not have developed school mathematics registers may require teachers to translate word questions from a source language into their own language. Differences may occur between the source and the translation due to semantic and syntactic requirements of the target languages and for other reasons during the translation process. We present examples of some translations by teachers of word problems from English into languages of Central Province, Papua New Guinea. Even simple statements can contain multiple changes in translation. Some statements may be difficult or impossible to translate while retaining a comparable mathematical difficulty.

  • 221.
    Edström, Charlotta
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Gör det någon skillnad?: Tre arbetslags arbete med jämställdhet i förskolanIngår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The study, which is based on documentation and interviews with nine pedagogues from three work-teams in three preschools, aims to enhance our knowledge of preschool pedagogues’ constructions of and work to achieve gender equality among the children. It is argued that gender equality is mainly constructed as a preschool issue, with girls and boys treated either as individuals or as groups of opposites. In the latter case, in order for the genders to be equal, the girls’ group is directed to be stronger, braver and more independent and the boys’ group is encouraged to be more socially and linguistically competent. The study also found clear local variations.

  • 222.
    Edström, Charlotta
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Is there more than just symbolic statements?: Gender equality as part of Swedish state educational politics2005Ingår i: Tidskrift för lärarutbildning och forskning, ISSN 1404-7659, nr 3, s. 103-130Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sweden is, in terms of gender equality, a country with an international reputation as a progressive country. This paper reports on an analysis of gender equality as part of Swedish state educational politics with a special focus on early years’ education. The first part of the paper is an introduction while the second part concentrates on the documentary analysis itself with the focal point being the period 1994–2004. The Swedish version of gender equality, jämställdhet, is visible in policy statements in different documents. Some statements are in line with more feminist interpretations while the formulations in the legally binding documents tend to be more open-ended. Concrete state measures aimed at achieving gender equality are generally more limited. Two stable foci are: getting more male staff into early years’ education and more girls into science and engineering. The mid 1990s onwards saw an increased emphasis on early years’ education and on gender equality.

  • 223.
    Edström, Charlotta
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Lite vid sidan om den kommunala ordningen: En analys av fyra kommuners arbete med jämställdhet i förskolan2009Ingår i: Genus i förskola och skola: Förändringar i policy, perspektiv och praktik / [ed] Inga Wernersson, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis , 2009, s. 43-59Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 224.
    Edström, Charlotta
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Preschool as an arena of gender policies: The examples of Sweden and Scotland2009Ingår i: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 8, nr 4, s. 534-549Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As many countries of the Organisation for Economic Co-operation and Development have developed more universal provision for early childhood education during the last decades, preschool increasingly has become a central policy arena. Gender politics, especially with an aim to promote female labour market participation, but also policies addressing children and preschool staff, constitute one vital aspect. This article analyses staff responsibilities for promoting gender equality inpreschool in Sweden and Scotland. These countries represent different welfare regimes, but also display common features, both influenced by tradition and recent transnational policies and discourses. Based on national policy documents from 1970 to the early 2000s, this study shows that gender equality has continuously been brought up in the Swedish context since the 1970s, but entered the Scottish context at a later stage. Since the late 1990s, such questions have been addressed in both countries. In both cases, teachers are constructed as role models who should promote certain gender values and provide children with opportunities. The Swedish curriculum places more emphasis on similarities between girls and boys, while the Scottish counterpart tends to emphasize difference more, paying attention to boys and the need for male role models. Scottish gender policies are influenced by the travelling discourse of ‘the boys’ underachievement crisis’, whereas Swedish gender policies in preschool demonstrate little of this.

  • 225.
    Edström, Charlotta
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Samma, lika, alla är unika: En analys av jämställdhet i förskolepolitik och praktik2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to describe, critically analyse and provide information about gender equality in Swedish preschools, in relation to policy and practice. The main focus is on pedagogues’ gender equality work with children. The study includes a comparison between state gender equality policy in Scottish and Swedish preschools. The theoretical starting point for the analysis is a policy and gender perspective. Based on Bacchis’ (1999) and Marshalls’ (1997) work suggesting that gender equality policy issues and problems are socially constructed, a contrasting analytical framework is devised and used in the analysis. The main emphasis in the analysis of gender equality constructions is on underlying assumptions, competing constructions and “areas of silence”, relating to what is missing from a gender perspective. There is also some consideration of the agreement between constructions and concrete measures.

    The time-period studied was from the end of the 1960s onwards; emphasis was placed on the last fifteen years. The main empirical data consists of: Swedish and Scottish state official policy documents and interviews with Scottish researchers; Swedish local authority official documents and interviews with local authority officials from four municipalities; and interviews with pedagogues from three work-teams in three preschools. This information is complemented with documentation about the preschools’ gender equality work.

    In state preschool policy, pedagogues are depicted both as part of the solution to the gender equality problem but also part of the problem because there are “too few men”. Local authorities consider that pedagogues need more knowledge about gender equality. The pedagogues themselves make a distinction between the past, when their treatment of children was founded on gender-based stereotypes, and the present, in which they are aware but need to keep up the work.

    In both Swedish preschool policy and practice, gender equality has mainly focused on treating girls and boys similarly, based on assumptions that this is desirable; and this is still the approach. This similarity discourse has been quite constant in Swedish state policy since the 1960s. One exception, however, was the attention to biological differences which gained influence in the mid 1990s in policies mainly relating to compulsory schooling. Gender equality is, with respect to both policy and practice, largely constructed as a pedagogical preschool issue. Discussions about wider society mainly concern the public sphere and the labour market, whilst the private sphere is seldom considered. Children are mainly positioned as “girls” or “boys” and as recipients of pedagogues’ gender equality measures. In general, little consideration is given to hierarchies and variations among groups of girls or boys, or about intersections between gender and other socially constructed categories. Intersections were most clearly visible in practice, especially in one preschool studied; they concern gender equality, age and space. Issues concerning power and gender order are usually missing, and there seems to be a clear influence of gender role theories.

    Even though there is clear current emphasis on increased similarities, there is a tension concerning whether gender equality is about treating everybody exactly the same, treating everybody in quite similar ways or treating children as unique individuals. This also involves a tension relating to whether gender equality concerns girls and boys as individuals, or as groups, or both. The study demonstrated that the emphasis on gender equality is stronger in the constructions than in concrete measures. In practice, work-teams’ discussions about gender equality were more nuanced than the somewhat compensatory methods that these practitioners applied during their work with the children.

  • 226.
    Ehrling, Fredrik
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Motivation i matematik ur ett lärarperspektiv åk 5-62019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Matematik är ett av grundskolans kärnämnen, och matematiska kunskaper är avgörande för att människan ska klara vardagen i det moderna samhället. Elever är olika motiverade att lära sig matematik, och lärare har olika sätt att arbeta för att motivera dem. Studien syftar till att belysa hur lärare ser på motivation i matematikämnet och vad lärare gör för att motivera sina elever och därigenom få dem att fördjupa ämneskunskaperna. Förväntan-värde-teorin (expectancy-value theory) delar upp motivation i inre värde, nyttovärde, personligt värde och kostnad. Med den teorin som grund har jag med kvalitativ metod intervjuat lärare. Analysen av materialet visar att det är viktigt att läraren har förtroende för eleverna och en realistisk förväntan på vad eleverna redan kan i matematikämnet. Nyttovärdet betonas mest och kopplas ofta till läroplanens syfte med matematikämnet.

  • 227. Ekborg, Margareta
    et al.
    Ideland, Malin
    Lindahl, Britt
    Malmberg, Claes
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Rosberg, Maria
    Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet2012Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 228.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Malmö högskola.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Working with socio scientific issues in secondary school: Students’ learning in a case about global warming2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study we report about secondary school (age 14- 15) students’ learning when working with a socio-scientific case - Me, my family and global warming. 27 students in five groups answered a test after 9 hours of teaching. The test included four questions about conceptual understanding, one question about applying knowledge, two questions about asking questions to one researcher and one politician and one question about resources’ trustworthiness. We also audio recorded the students’ poster presentations and performed three focus group interviews after the work. The students were presented an advertisement for a green car as a starting point for the discussion.

    In the data we identified the students’ conceptual understanding. We then used four aspects in competence for SSI defined by Sadler et al. (2007): Recognizing the complexity of SSI, examining issues from multiple perspectives, appreciating that SSI are subject to ongoing inquiry and exhibiting skepticism when presented potentially biased information. Then we constructed a matrix to define three levels of these aspects.

    The students worked with the simple questions in the case, e.g. comparing how their families travel. Most groups however, did not carefully examine the issue, i.e. they failed to identify it as a SSI-case with complexity and different levels of conflicts. The test results showed that the students know that emissions from a car have weight and they all know that carbon dioxide is released when a car drives and when oil is combusted, but they did not seem to have the basic conceptual understanding of the chemical reaction. Three of the five groups did recognize a need for inquiry but they did not use the information they got to make any decision. The students showed no skepticism to the information they found. Neither were they prepared to ask questions with a high degree of complexity. Most questions were on a personal level. To conclude, the students increase their scientific content knowledge somewhat during the work with the case but the outcome of the case is not very encouraging when it comes to cover aspects of nature of science in the curriculum.

  • 229.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Malmö högskola.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Working with socio-scientific issues: students’ and teachers’ experience2010Ingår i: Paper for Proceedings of XIV IOSTE Symposium, Bled Slovenia, 13-18 June 2010, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We present a research project aiming at investigating how teachers and students in lower secondary school experience work with socio-scientific issues (SSIs). Our interest concerns the importance the actual content has for the students’ interest and learning and how students’ gender and attitudes towards science, affect their experience. Another interest is how the teachers describe their work with the cases, the students’ learning and what difficulties they encounter in the work. We have compared students’ and teachers’ experiences of the SSI work. Data have been collected by questionnaires with students and teachers and interviews with teachers. The teachers confirm results from this and other studies that students are interested in working with socio-scientific issues. However some of results are contradictory. The teachers felt safe with content and work forms but they still arranged SSI as something special and even if they were comfortable with group work they generally did not seem to know how to facilitate the students’ work. Both students and teachers found the work interesting and the teachers but not the students judged that the students learnt as much science as usual. Both students and teachers perceived critical thinking, search for information, and ability in argumentation as learning outcomes that were developed during the work with the case

  • 230.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Malmö högskola.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Nyström, Eva
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Teachers and SSI in Sweden2010Ingår i: Contemporary science education research: preservice and inservice teacher education ; European Science Education Research Association / [ed] M.F. Taşar & G. Çakmakcı, Ankara, Turkey: Pegem Akademi , 2010, s. 253-262Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study we investigate a large group of teachers´ work with socio-scientific issues (SSI). They could choose between several cases and were free to organize the work as they found appropriate.  How do teachers describe their work and what does it tell us about how they interpret school science and SSI specifically?  55 teachers answered a questionnaire after the work and seven were also interviewed. The teachers found the SSI to be current topics with interesting content and relevant tasks. They felt confident about the work and group work was common. Problems were that the students did not easily formulate questions, critically examine arguments or use media for more information.  The result was verified in the interviews. The interviewed teachers did not find this work new, but still they organized it as “a special event”.  They had different ideas about learning, but, they all talked about knowledge as a set of facts to be taken in. Further they understood SSI work as “free” work and group work was frequent, but only a few of the teachers expressed explicit strategies relating to these. It can be questioned if the teachers actually worked with SSI.

  • 231.
    Ekborg, Margareta
    et al.
    Malmö högskola.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Silfver, Eva
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Simon, Shirley
    Univ London, Inst Educ, London WC1N 1AZ, England.
    Teachers’ experience of working with socio-scientific issues: a large scale and in depth study2013Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 43, nr 2, s. 599-617Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The research is an investigation of teachers’ experience of working with socio-scientific issues (SSI). A large group of teachers (55) chose one of six cases with the characteristics of SSI and were free to organize the work as they found appropriate. The research focuses on how teachers chose content, organized their work and experienced the students’ interest and learning. The teachers answered a questionnaire after working with the cases and seven of them were interviewed to provide in-depth understanding of issues raised in the questionnaire. The teachers found the SSI to be current topics with interesting content and relevant tasks and they felt confident about the work. They were quite content with the students’ learning of scientific facts, how to apply scientific knowledge and to search for information. However, they found that the students did not easily formulate questions, critically examine arguments or use media to obtain information about the task. The interviewed teachers did not find this work new, but they organized it as ‘a special event’. They understood SSI work as ‘free’ work and group work was frequent, but only a few of the teachers developed explicit strategies for teaching SSI. They had different ideas about learning but they all talked about knowledge as a set of facts to be taken in by the students. They all included elements of SSI but mostly to introduce the regular science content. However the teachers started to reflect upon the potential of using SSI to cover more goals in the curriculum.

  • 232.
    Elebro, Sanna
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Hedin, Linnea
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Elever som skriver för att delta: En kvalitativ studie om deltagande skrivande i årskurs 62019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Deltagande skrivande handlar om ett formellt eller informellt skrivande för att delta som medborgare i samhället genom att exempelvis skriva en insändare eller ett sms. Deltagande skrivande skapar möjlighet för samhällsmedborgare att göra sin röst hörd. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur lärare och elever tänker om och resonerar kring ett deltagande skrivande. Vi undersöker hur lärare och elever i årskurs 6 identifierar ett deltagande skrivande och vilka texter som de anser representerar ett deltagande skrivande. Det teoretiska ramverk som studien tar sin utgångspunkt i är Luke & Freebodys repertoarmodell, en modell för läsning och skrivning. Datamaterialet består av fem fokusgruppsintervjuer med elever och två semistrukturerade intervjuer med lärare. Studiens resultat visar att lärarna anser att många texter som elever i årskurs 6 skriver i skolan representerar ett deltagande skrivande. Däremot anser eleverna i årskurs 6 att ett deltagande skrivande är något de gör via informella texter på fritiden.

  • 233.
    Eleholm, Krister
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    I hamn, men inte rustad och förberedd!: Sju röster om sina mödosamma vägar mot ett godkänt betyg imatematik på gymnasiet.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett syfte med studien har varit att få fördjupade kunskaper om hur elever med svårigheter imatematik upplevt sin undervisning i grundskolan, hur deras övergång till gymnasiet sett utoch vad som sedan hände på gymnasiet gällande matematik. Utifrån den fördjupadekunskapen och förståelsen har framgångsfaktorer identifierats. Som metod har intervjueranvänts, informanterna har bestått av tre elever och fyra före detta elever. För att skapa enkontext av skolsituationen har även en rektor, en specialpedagog och två gymnasielärare imatematik intervjuats. Majoriteten av eleverna hade fått stöd i liten grupp under en längreperiod i grundskolan, andra elever hade struntat i skolan och matematiken ända fram tillnationella proven i årskurs 9. Flertalet av eleverna kom in på sitt valda gymnasieprogram menklarade inte kurs 1 i matematik under första läsåret. De behövde längre tid på sig men på olikasätt nådde de alla ett godkänt betyg i matematik kurs 1 under gymnasiet. Identifieradeframgångsfaktorer var engagerade lärare, egen motivation och möjlighet att göra en omstart iny skolmiljö. Förändrade rutiner vid övergången och överlämningen till gymnasiet ses somangeläget utvecklingsområde för en speciallärare.

  • 234.
    Elmgren, Konrad
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Dynamiskt mindset: En interventionsstudie med gymnasieelever i matematik2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte var att erhålla en bättre förståelse om träning av dynamiskt mindset hoselever på gymnasiet ledde till bättre problemlösningsförmåga i matematik och om elevernaanvände sig av lärandemål i större utsträckning. Följande forskningsfrågor har undersöktsempiriskt: I vilken grad förstärks elevernas dynamiska mindset genom ett fåtal aktioner i litengrupp? Hur starkt är sambandet mellan dynamiskt mindset och matematisk problemlösningsförmåga?I vilken grad förändras elevernas lärandemål av träning av dynamiskt mindset? Studienbyggde på en kvantitativ interventionsmetod med en kontroll- respektive interventionsgrupp,med test av dynamiskt mindset, achievement goals och problemlösningsförmåga innan och efterintervention med gymnasieelever i en klass på ett teoretiskt program. Praktiskt genomfördes dettamed undervisning om dynamiskt mindset och genom praktiska moment där eleven fick erfara attdenne kunde förändra sin förmåga. Studiens resultat visade på att vissa aspekter av dynamisktmindset kunde förstärkas med små medel under kort tid med en liten grupp elever, men attkorrelationer kopplade till dynamiskt mindset, lärandemål och matematisk problemlösningsförmågaverkade svaga. För att mer ingående förstå konsekvenserna av dynamiskt mindsetspåverkan på lärandemål och matematisk problemlösningsförmåga krävs ytterligare studier.

  • 235.
    Engberg, Camilla
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    En lärares tal bland elevens tal: Dialoger mellan lärare och elev efter en matematikinstruktion2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Summary: The aim of this study is to investigate if there are any differences in dialogue- pattern between the teacher and students, depending on the style of the mathematical instruction (i.e., open or traditional). Audio recordings from two of my lessons were analyzed. The conclusion is that the dialouge-pattern differs in a number of ways. The most important differences regard that students seem to build an alliance with the me as teacher with the open mathematical instruction. With the traditional mathematical instruction the students seem to alienate from me and the subject. Additionally, with an open mathematical instruction the students seem to take a larger step towards reasoning about the learning subject. A leap which could be supporting learning in a number of ways. With the traditional mathematical instruction the students seem to remember the learning subject.

  • 236.
    Englund, Jessica
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Processinriktad skrivundervisning - en utopi eller en möjlighet?: En undersökning om skrivundervisning i två olika elevgrupper på gymnasiet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning gällande skrivundervisning visar att den fortfarande genomsyras av ett produktinriktat synsätt snarare än ett processinriktat synsätt. Syftet med följande undersökning är att ta reda på hur elever på en gymnasieskola upplever sin skrivundervisning och om de arbetar med en processinriktad skrivundervisning eller inte. Metoden jag valt för att undersöka detta är en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet visar att många av eleverna upplever att skrivprocessen inte finns med som ett vedertaget begrepp i undervisningen eller läroböckerna, men att en stor andel av eleverna upplever respons som något de är positivt inställda till. Min slutsats är att den processinriktade skrivundervisningen inte fått den genomslagskraft den förtjänar.   

  • 237.
    Englund, Joakim
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ahlander, Johanna
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Varierad matematikundervisning: problemlösning2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En läroboksstyrd matematikundervisning innebär mindre möjligheter att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om lärares varierande undervisning om problemlösning i och utöver lärobok i årskurs 2. Fyra frågeställningar användes för att uppnå syftet. Hur många problemlösningsuppgifter finns det i läroböcker i årskurs 2 och hur många av dessa kan definieras som rika problem? Vilka uppgifter arbetar lärare med utöver lärobok? Hur menar lärarna att de utvecklar elevernas problemlösningsförmåga? Som teoretisk utgångspunkt användes rika problem, rika matematikuppgifter och Schoenfelds ramverk för matematiskt beteende. De metoder som användes var textanalys, observationer och intervjuer. Resultatet visar att av 1467 uppgifter i läroböcker var 64 stycken problemlösningsuppgifter. Av dessa 64 kunde 10 definieras som rika problem. Tre av de fem lärarna arbetade med rika matematikuppgifter när de arbetade utöver lärobok. Lärarna menar att de utvecklar elevers problemlösningsförmåga genom att arbeta med grundliga matematiska kunskaper, problemlösningsstrategier, metakognitiva frågor och klassrumsklimatet.

  • 238.
    Enqvist, Kimberly
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    ”Det känns som om allt man gör på något vis handlar om värdegrund”: En kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasielärare om värdegrundsarbete i svenskämnet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Genom en kvalitativ intervjustudie ger detta arbete en inblick i fyra svensklärares perspektiv på värdegrundsarbete. Materialet behandlas genom en tematisk analys utifrån vilken fyra teman identifieras: ”Värdegrundsbegreppet”, ”Litteraturens roll”, ”Svenskans känsliga ämnen” och ”Demokratisk fostran”. Det första temat besvarar den första forskningsfrågan om hur de intervjuade svensklärarna resonerar kring sitt värdegrundsarbete. De tre övriga temana besvarar den andra forskningsfrågan om hur dessa svensklärare beskriver att de arbetar med värdegrund inom svenskämnet. Resultatet av studien visar att värdegrundens abstrakta form i kombination med upplevd press uppifrån medför att lärarna är tveksamma till värdegrundsbegreppet. Vidare finner studien att deltagarna beskriver värdegrundsarbete inom svenskämnet i termer av litteraturundervisning, demokratiskt förberedande samtal om känsliga ämnen i ett tryggt klassrumsklimat. Utifrån ett normkritiskt perspektiv på lärarrollen lyfter studien fram de godtyckliga grunder på vilka värdegrunden tolkas och värdegrundsarbete formuleras.

  • 239.
    Enström, Ingela
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Martinssson, Monica
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Myten om matematiken: En kvalitativ fallstudie om elevers möjligheter till lärande i matematik2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this qualitative case study is to describe and understand what perception students have about their learning in mathematics, and how mathematics teaching can provide the preconditions for all students' mathematical development. The theoretical framework of the study describes a growth mindset as a success factor in mathematics learning. A growth mindset can be promoted with qualitative good teaching based on research and a formative way of working. With empirical evidence from classroom observations, as well as student and teacher interviews, the student's ability to study mathematics with regard to these factors was examined. The result reveals a mathematics education based on research and proven experience, which in many ways promotes learning and stimulates a growth mindset. However, the study is unambiguous that students can be more exposed to challenges in their learning. Teaching should also be conducted so that mistakes and an analysis of these are seen as part of the learning. In this regard, a good social climate in the classroom and good relationships are important. The result reveals that the majority of students experiencing insecurity to express mathematical thoughts, in danger of being judged, revealed or abandoned.

  • 240.
    Eriksson, Annica
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Arbetsminnessvårigheter och matematik: Svårigheter och möjligheter som ses och ges2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att klargöra och medvetandegöra svårigheter och möjligheter för elever där ett begränsat arbetsminne ansågs vara en av svårigheterna. Detta med matematikämnet i fokus. Frågeställningarna som låg till grund för arbete var: Vilka olika svårigheter i matematik ses hos elever där ett begränsat arbetsminne anses vara orsaken? Vilka stödinsatser görs för elever med begränsat arbetsminne? Hur ser specialpedagoger, speciallärare och psykologer i studien på arbetsminnesträning? Nio kvalitativa intervjuer med speciallärare, specialpedagoger, en skolpsykolog och en neuropsykolog har genomförts. I resultatet framstod svårigheter med användning av strategier, problemlösning och automatisering av tabeller, men även generella svårigheter som koncentrationssvårigheter och att följa instruktioner. Både svårigheter och stödinsatser hade individuella skillnader. Stödinsatser skedde till största del på individnivå, med enskild undervisning med extra färdighetsträning och användande av konkret material. I de flesta skolorna skedde ingen medveten arbetsminnesträning. Arbetsminnesträning i datoriserad form och effekten av den upplevdes till stor del negativ av informanterna medan en metakognitiv coachning av lärare ansågs kunna fungera som en god arbetsminnesträning för dessa elever.

  • 241.
    Eriksson, Jenny
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Källkritik, internet och undervisningq: Lärares uppfattningar av att lära elever källkritik av internetkällor inom samhällskunskapsämnet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I 2017 års revidering av läroplanen (Lgr 11) vässades skrivningarna runt källkritik i relation till digitaliseringen i skolan och i samhället i stort. Syftet med denna studie är att förstå hur samhällskunskapslärare ser på att lära elever källkritik av internetkällor i samhällskunskapsämnet. I detta syfte har de motiv, utmaningar och den praktik lärarna identifierar gällande att lära elever att vara källkritiska på internet undersökts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 7 lärare på 3 skolor. Studien har en fenomenografisk metodansats och tar avstamp i fenomenografin och variationsteorin. Studien har identifierat lärarnas uppfattningar om nytta och utmaningar med undervisning av källkritik på internet. Vidare visas på lärarnas uppfattningar av källkritikens kunskaps- och lärandemål, liksom hur de jobbar med variation i undervisningen genom progressionsmodeller.  

  • 242.
    Eriksson, Johanna
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Hur tillämpas och synligörs lässtrategier i undervisningen?: En kvalitativ undersökning i årskurs 12018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det globaliserade samhället vi lever i idag ställer höga krav på vår läskompetens. Läraren och dennes undervisning utgör en av de viktigaste faktorerna för att utveckla god läsförståelse. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1 använder och synliggör lässtrategier för elever i undervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hur lärare säger att de arbetar med läsförståelse och vad de menar utvecklar god läsförståelse. Genom observationer med hög grad av struktur undersöks vilka lässtrategier som kommer till uttryck i undervisningen och hur strategianvändningen skiljer sig i olika undervisningsmoment. Studien fann att bland annat högläsning värderas högt för betydelsen av läsförståelse. Studien fann också att det flest lässtrategier kom till uttryck under textsamtalen. Slutsatsen är att läsförståelse är komplex och att lärarens kompetens är avgörande för undervisningens kvalité.

  • 243.
    Eriksson, Lisa
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Elever med särskilda förmågor inom matematik: Hur utvecklar man dessa elever2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study is about children in grade three with talent in mathematics and how to develop their talent in mathematics lessons. My questions are how to teach with regard on the way teachers work and used material? How do teacher pay attention to children with talents in mathematics and how they work to motivate and keep developing the children? The main method I used was qualitative observations backed up by interviews. The study was done in two Swedish schools. For interpreting the results I used the sociocultural perspective and motivation theory. The result shows that both schools work a lot with communication to develop mathematical abilities and to identify those students with talent in mathematics. The main difference between the two schools is that one uses material from the grade above while the other uses extra material from the same grade to develop those students. Otherwise both schools were quite equal, they worked with problem solving, mathematics games and digital tools such as computers.

  • 244.
    Eriksson, Marianne
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Kommunicera naturvetenskap genom frågor: Användning och utformning av frågor under biologilektioner på gymnasiet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 300 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilärare på gymnasiet och deras elevgrupper med fokus på frågor. Frågeställningarna avser att undersöka i vilken omfattning lärare och elever ställer frågor och vilka typer av frågor som ställs. Studien analyserar vilka ramfaktorer lärare och elever anser påverkar kommunikationsmönster i form av frågor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjälp av en statistisk programvara, SIMCA-P+. Resultatet visade att frågor utgör en stor del av den kommunikation som sker i ett klassrum, vid jämförelse av olika lärare och elevgrupper är det stor skillnad i hur många och vilka typer av frågor som ställs. Kommunikationsmönstret styrs främst av vilken lärare eller elevgrupp som observerats, därefter kommer undervisningens utformning. Elevenkäterna visade att i vilken grad eleverna förstår, undervisningens utformning och klassrumsklimatet är viktiga ramfaktorer för kommunikation i form av frågor.

  • 245.
    Fahlén, Sara
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Varför tappar barn och ungdomar intresset för naturvetenskap?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn visar ofta en stor entusiasm för naturvetenskap, men intresset sjunker mot slutet av grundskolan. Syftet med denna studie är att identifiera möjliga orsaker till att ungdomar tappar sitt intresse för naturvetenskap. Avsikten är också att ta reda på vilken roll deras NO-lärare spelat för deras intresse.För att undersöka detta har fokusgrupper med studiemotiverade elever intervjuats. Studiens resultat visar att även studiemotiverade elever kan ha svårt för naturvetenskapliga skolämnen, vilket gör att de väljer bort dessa ämnen på gymnasiet. Vidare visar resultatet att elever som är ointresserade av naturvetenskap, ser naturvetenskapen som färdigformad fakta som inte kan diskuteras. Resultatet visar också att även omtyckta lärare som eleverna uppfattar som kompetenta, inte lyckas fånga och bevara elevernas intresse för naturvetenskap. Det krävs alltså nånting mer av oss lärare för att kunna hitta ”det där” som krävs för att eleverna skall fängslas av naturvetenskap.

  • 246.
    Falck, Ida
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Vad gör man när man redan kan allt?: Studiesituationen för lågstadieelever med goda kunskaper i matematik.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study aims to describe what individual support four primary school pupils with high mathematical skills are given in their mathematical teaching and how this affect their attitude towards the subject. It also examines their possibilities to influence their conditions during these classes and the level of challenges they are given in order to expand their mathematical knowledge. The study is based on classroom observations, a McIntosh test (McIntosh, 2008) as well as individual interviews with the four pupils and their teacher. The results of the study show that the studied pupils attitudes towards mathematics in school as well as their motivation to complete the tasks they were given were affected by their relationship with the teacher. A large portion of the study time in the observed lessons was devoted to group discussions connected to assignments in their class workbook. The possibility for the studied pupils of getting individualized tasks and guidance or influencing the classes was low. This leads to the conclusion that they do not get the proper challenges and stimulation needed in order to gain a deeper mathematical knowledge.  

  • 247.
    Finlayson, Odilla
    et al.
    CASTeL, Dublin City University, Dublin.
    Barron, Laura
    CASTeL, Dublin City University, Dublin.
    O’Brien, Siobhan
    CASTeL, Dublin City University, Dublin.
    McLoughlin, Eilish
    CASTeL, Dublin City University, Dublin.
    Ekborg, Margareta
    Malmö University.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Report on main obstacles to implementing inquiry and intervention programmes in IBSE: work Package 4 Deliverable (D4.1)2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 248.
    Folkesson, Sofia
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Vem tillhör konsthistorien?: En studie om konst, kön och jämställdhet i bildundervisningen2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study examines the artists that art teachers choose to teach about and the reason behind it from a gender perspective. The study carried out consists of four interviews with four different art teachers working in secondary schools. The four informants' responses were compiled thematically linked to the study's purpose and issues to allow for comparisons and analysis. The analysis of the information served was based on a qualitative perspective. Based on feminist art theories, I have come to the conclusion that the individual artists used in art education is historic with classical or modernist character and is produced primarily by male artists, with few exceptions. There is an art historical canon in art education that excludes women artists. The study also shows how four informants perceive and relate to women artists in the context of secondary schools. It is also suggested that contemporary art is an absent element in art education in secondary schools. Finally, I have compared my own studies with the most recent evaluation of the art subject, the national evaluation of the art subject in compulsory school (Skolverket, 2015), which was carried out in 2013. 

  • 249.
    Fors, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Flodén, Louise
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Lärares förutsättningar att undervisa i programmering: En studie om lågstadielärares kompetensutveckling mot det nya uppdraget programmering2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att få en förståelse för vilka förutsättningar lärarna fått för att undervisa matematikämnets programmering i årskurserna 1–3, och vilka pedagogiska-, ämnesmässiga- och digitala kunskaper lärarna har gällande matematikämnets programmering utifrån ramverket TPACK. Vår empiri byggde på 42 enkätsvar och åtta stycken intervjuer med fem lärare och tre rektorer. Resultatet visade på att lärare känner sig trygga med sin pedagogiska kunskap, medan deras ämnesmässiga och digitala kunskap kopplade till programmeringen behöver utvecklas. Enbart hälften av lärarna i studien har fått förutsättningen att kompetensutvecklas och utveckla kunskapen kring hur programmering kan undervisas. Däremot fanns det ett glapp mellan hur rektorerna och lärarna uppfattade den befintliga kunskapen. Lärare känner en osäkerhet för framtidens undervisning samtidigt som rektorerna anser att tillräckligt med kompetensutveckling har givits.

  • 250.
    Forsberg, Emil
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Wikström, Daniel
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Naturvetenskap i förskolan?: En intervjustudie om några pedagogers uppfattningar om och inställning till naturvetenskap.2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
2345678 201 - 250 av 797
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf