umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
2345678 201 - 250 av 2338
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 201.
    Bergman, Magdalena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sahlström, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dansande skelett, smurfarna och trollerisalva: Sjuksköterskans upplevelse av lustgas i kombination med avledning och kompletterande preparat i samband med smärtrelaterade procedurer hos barn.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 202.
    Bergsand Persson, Carin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Öberg, Tobias
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rast utan stress och stressad utan rast?: Sjuksköterskors upplevelser av rast2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Rastens betydelse för hälsa och återhämtning är en aktuell fråga inom arbetsliv. Detta då både arbetsgivare och arbetstagare måste förhålla sig till Arbetstidslagens reglering av rast samt då raster är viktiga för effekten av återhämtning och nedvarvning. Avsaknad av återhämtning kan leda till långvarig stress och kan vara ohälsosamt. I Sverige är sjuksköterskor en utsatt grupp för stress. Att ofta hoppa över raster kan tyda på hög arbetsbelastning och stress. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av rast hos sjuksköterskor inom akuta slutenvårdsenheter. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie där tio sjuksköterskor intervjuades på två enheter inom akutsjukvård. Intervjuerna analyserades och kategoriserades fram till tre huvudkategorier med sju underkategorier. Resultat: Upplevelsen av rast präglades av omständigheter inför rasten, både sjuksköterskors förväntningar på rasten och om det förelåg en hög arbetsbelastning. Rastmiljö, rastlängd och plats för rast präglade upplevelsen. Ökad hälsa och minskad stress upplevdes vara följder av rast, medan försämrad hälsa och ökad stress upplevdes vara följder vid avsaknad av rast. Konklusion: Rast hade betydelse för sjuksköterskor eftersom det finns en förväntan av att få koppla av, äta, få lugn och få tänka på annat. Hög arbetsbelastning påverkade sjuksköterskors rast p.g.a. stressen över att komma iväg på rast.

  • 203.
    Bergström, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Persson, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Mogren, Ingrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Psychosocial and behavioural characteristics in women with pregnancy-related lumbopelvic pain 12 years postpartum2019Ingår i: Chiropractic and Manual Therapies, ISSN 2045-709X, E-ISSN 2045-709X, Vol. 27, nr 1, artikel-id 34Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: There is insufficient evidence regarding psychosocial factors and its long-term association with persistent pregnancy-related lumbopelvic pain. The overall aim of this study was to investigate women with persistent pregnancy-related lumbopelvic pain 12 years postpartum based on psychosocial and behavioural characteristics using the Swedish version of the Multidimensional Pain Inventory (MPI-S) classification system.

    Material and methods: This is a cross-sectional study based on a previous cohort. Data collection took place through a questionnaire. A total of 295 women from the initial cohort (n = 639) responded to the questionnaire giving a response rate of 47.3%. To determine the relative risk (RR) of reporting pain 12 years postpartum, a robust modified Poisson regression was used. This is the first study using the MPI-S as a predictive variable on women with persistent pregnancy-related lumbopelvic pain.

    Results: The MPI-S classification procedure was carried out on a total of n = 226 women, where 53 women were classified as interpersonally distressed (ID), 82 as dysfunctional (DYS), and 91 as adaptive copers (AC). Women in the ID and DYS subgroups had a relative risk (RR) of reporting persistent pregnancy-related lumbopelvic pain 12 years postpartum that was more than twice as high compared to the AC subgroup (95% confidence interval (CI) in parenthesis): RR 2.57 (CI 1.76 - 3.75), p<0.0001 and RR 2.23 (CI 1.53 - 3.25), p<0.0001 respectively. Women in the DYS subgroup had more than 5 times increased risk of reporting sick leave the past 12 months compared to the AC subgroup (RR 5.44; CI 1.70 - 17.38, p=0.004).

    Conclusions: The present study demonstrates that it is possible to classify women with persistent pregnancy-related lumbopelvic pain 12 years postpartum into relevant clinical subgroups based on psychosocial and behavioural characteristics using the MPI-S questionnaire.

  • 204.
    Bergström, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Persson, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Mogren, Ingrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Sick leave and healthcare utilisation in women reporting pregnancy related low back pain and/or pelvic girdle pain at 14 months postpartum2016Ingår i: Chiropractic and Manual Therapies, ISSN 2045-709X, E-ISSN 2045-709X, Vol. 24, artikel-id 7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Pregnancy related low back pain (PLBP) and pelvic girdle pain (PGP) are considered common complications of pregnancy. The long-term consequences for women with persistent PLBP/PGP postpartum are under-investigated. The main objective was to investigate the prevalence, pattern and degree of sick leave as well as healthcare utilisation and its perceived effect in women with persistent PLBP/PGP at 12 months postpartum.

    Method: This is a follow-up study of a cohort involving of a sample of women, who delivered from January 1st 2002 to April 30th in 2002 at Umea University Hospital and Sunderby Hospital, and who reported PLBP/PGP during pregnancy. A total of 639 women were followed-up by a second questionnaire (Q2) at approximately 6 months postpartum. Women with persistent PLBP/PGP at the second questionnaire (N = 200) were sent a third questionnaire (Q3) at approximately 12 months postpartum.

    Results: The final study sample consisted of 176 women reporting PLBP/PGP postpartum where N = 34 (19.3 %) reported 'no' pain, N = 115 (65.3 %) 'recurrent' pain, and N = 27 (15.3 %) 'continuous' pain. The vast majority (92.4 %) of women reported that they had neither been on sick leave nor sought any healthcare services (64.1 %) during the past 6 months at Q3. Women with 'continuous' pain at Q3 reported a higher extent of sick leave and healthcare seeking behaviour compared to women with 'recurrent' pain at Q3. Most women with persistent PLBP/PGP had been on sick leave on a full-time basis. The most commonly sought healthcare was physiotherapy, followed by consultation with a medical doctor, acupuncture and chiropractic.

    Conclusion: Most women did not report any sick leave or sought any healthcare due to PLBP/PGP the past 6 months at Q3. However, women with 'continuous' PLBP/PGP 14 months postpartum did report a higher prevalence and degree of sick leave and sought healthcare to a higher extent compared to women with 'recurrent' PLBP/PGP at Q3. Women with more pronounced symptoms might constitute a specific subgroup of patients with a less favourable long-term outcome, thus PLBP/PGP needs to be addressed early in pregnancy to reduce both individual suffering and the risk of transition into chronicity.

  • 205.
    Bergström, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Persson, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nergard, Kari-Anne
    Mogren, Ingrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi.
    Prevalence and predictors of persistent pelvic girdle pain 12 years postpartum2017Ingår i: BMC Musculoskeletal Disorders, ISSN 1471-2474, E-ISSN 1471-2474, Vol. 18, artikel-id 399Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Pelvic girdle pain (PGP) is not always a self-limiting condition. Women with more pronounced persistent PGP (PPGP) report poorer health status compared to women with less pronounced symptoms. The knowledge concerning the long-term consequences of PPGP is limited, thus more knowledge in this area is needed. The overall aim was to study the prevalence and predictors of PPGP 12 years after delivery. Methods: This is a long-term follow-up study based on a previous cohort study that commenced in 2002. New questionnaire data 12 years postpartum were collected in 2014 and early 2015. The questionnaire was distributed to a total of 624 women from the initial cohort. Results: In total, 295 women (47.3%) responded to the questionnaire where 40.3% (n = 119) reported pain to a various degree and 59% (n = 174) reported no pain. Increased duration and/or persistency of pain, self-rated health, sciatica, neck and/or thoracic spinal pain, sick leave the past 12 months, treatment sought, and prescription and/or non-prescription drugs used were all associated with an statistically significant increase in the odds of reporting pain 12 years postpartum. Widespread pain was common and median expectation of improvement score was 5 on an 11-point numeric scale (interquartile range 2-7.50). More than one of five women (21.8%) reporting pain stated that they had been on sick leave the past 12 months and nearly 11% had been granted disability pension due to PPGP. No statistically significant differences were found between respondents and non-respondents regarding most background variables. Conclusions: This study is unique as it is one of few long-term follow-up studies following women with PPGP of more than 11 years. The results show that spontaneous recovery with no recurrences is an unlikely scenario for a subgroup of women with PPGP. Persistency and/or duration of pain symptoms as well as widespread pain appear to be the strongest predictors of poor long-term outcome. Moreover, widespread pain is commonly associated with PPGP and may thus contribute to long-term sick leave and disability pension. A screening tool needs to be developed for the identification of women at risk of developing PPGP to enable early intervention.

  • 206.
    Bergström, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundberg, Johnna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelsen av hälsa bland renskötande samer i Sverige: En intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag lever cirka 20 000 samer i Sverige varav cirka 2500 har sin

    huvudsakliga inkomst från renskötsel. Livet som renskötare beskrivs som fritt men

    samtidigt präglat av konstant oro och stress inför framtiden. Diskriminering och

    bristande stöd hör till vardagen och senare forskning visar att ohälsan ökar bland

    renskötare. De flesta hälsoproblemen bland renskötande samer grundar sig i

    marginalisering och kunskapsbrist hos allmänheten gällande renskötsel och samisk

    kultur.

    Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa bland renskötande samer i en sameby i

    Sverige.

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide och följdfrågor kring

    upplevelsen av hälsa användes. Totalt 27 personer tillfrågades om deltagande och

    elva personer medgav samtycke. Intervjuerna spelades in, transkriberades och

    analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes under

    januari och februari månad 2016.

    Resultat: Tre kategorier och elva underkategorier identifierades utifrån

    informanternas upplevelser. Kategorierna som identifierades var; förutsättningar för

    en god hälsa, hinder för en god hälsa samt hälsa i framtiden. Resultatet visar på att

    renskötarna saknar stöd och förståelse från myndigheter samt ortsbefolkning och att

    det råder informationsbrist gällande den samiska kulturen. Dagens ökade

    exploatering och klimatförändringar skapar svårigheter i arbetet med renskötsel och

    det är en bidragande orsak till renskötarnas upplevelse av ohälsa.

    Slutsats: Resultatet av studien visar att det finns fortsatt behov av forskning inom

    området då renskötarna befinner sig i en utsatt situation vilket påverkar deras hälsa

    på ett negativt sätt. Resultatet ses som användbart till det fortsatta arbetet inom

    svensk hälso- och sjukvård samt aktörer såsom myndigheter och övriga befolkningen.

  • 207.
    Bergström, Olesia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rudberg, Staffan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Operationssal, en spännande miljö där kommunikation ochsamspel utmanar operationsprofessioner: - en studie om kommunikation och samarbete ur ett genusperspektiv2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I operationssalen finns flera aktörer som tillsammans bildar ett team som bestårav kirurger, operationssjuksköterska, anestesiläkare, anestesisjuksköterska samt enundersköterska som assisterar på salen. För att teamet ska prestera optimalt måstekommunikationen och samarbetet fungera. Tidigare forskning visar att många avoperationssjuksköterskorna beskriver sin yrkesroll som mer underordnad i förhållande tillandra kompetenser i operationsteamet. De berättar om olika händelser där de upplevde dåligtkollegialt uppförande, och det finns berättelser om direkta kränkningar avoperationssjuksköterskans yrke från operatörer. Detta valde vi att studera närmare och se hurgenusordningen spelar roll i kommunikationen. Syfte: Operationssjuksköterskans upplevelseoch erfarenhet av kommunikationen mellan operatören och operationssjuksköterskan ur ettgenusperspektiv. Metod: En kvalitativ metod med innehållsanalys av semistruktureradeintervjuer som inkluderade fem operationssjuksköterskor. Resultat: Upplevelser avkommunikationen har visat sig vara olika mellan män och kvinnor. Studien visar attoperationssjuksköterskans förmåga att läsa av operatörens humör och att anpassa sig efter detvar vanligt förekommande. Operationssjuksköterskor av båda kön ansåg sig vara viktiga förden medlande rollen mellan olika operationsprofessioner för att kunna lösa konflikter. Allainformanter uppfattade att kommunikationen och samarbetet påverkades av ålder,arbetslivserfarenhet, etnicitet och personliga egenskaper. Operationssjuksköterskoruppfattningar om att professionalism inte har något kön uttalades. Diskussion: Könskulturellanormer medför könsrelaterade kommunikativa förväntningar på kvinnor och män. Sådanaförväntningar påverkar kommunikationen mellan kön och kan hämma individuella färdigheteroch egenskaper och kan begränsa den enskilde individens möjlighet till utveckling. Viktigt äratt synliggöra eventuella skillnader i kommunikation mellan män och kvinnor på arbetsplatserför att kunna undvika missförstånd och konflikter samt utföra arbetet professionellt.

  • 208.
    Bergström, Peter
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Lindh, Viveca
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Developing the role of Swedish advanced practice nurse (APN) through a blended learning master's program: consequences of knowledge organisation2018Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 28, s. 196-201Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper reports on a research study conducted with a group of nurses in Sweden enrolled in a newly developed blended learning master's programme to become advanced practice nurses (APNs). As background, the paper presents the regional needs the programme is intended to address and describes how the programme was designed. The aim was to understand how, from students' perspective, the nurse master's programme structured knowledge for their future position as APNs. The research question focuses on how the master's programme prepares students by meeting their diverse needs for knowledge. Empirical material was collected at two times during the students' first and second years of study through semi-structured qualitative interviews. The findings highlight the process in which these master's students gained a more advanced identity of becoming APNs. This process demonstrates how students perceive their current position as nurses based on a discourse of knowledge in relation to the practical and theoretical knowledge they encounter in the master's programme. This article concludes by recommending that attention should be paid to developing APN role models in the current Swedish healthcare system.

  • 209.
    Bergström Rönnholm, Ramona
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hjelte-Löfgren, Liselott
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Arbetstider, hälsa och möjligheter till återhämtning: Sjuksköterskors uppfattning om två arbetstidsmodeller2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte med studien var att kartlägga och jämföra sjuksköterskors uppfattningar av två olika arbetstidsmodeller i relation till arbetstider, hälsa samt möjlighet till återhämtning.

    Bakgrund. Inom Hälso- och Sjukvården krävs effektivitet, färre personer ska utföra mer med bättre kvalitet till lägre kostnad. Inom VLL används arbetstidsmodeller för att ha kostnadskontroll, minska vikariebehoven och få bort övertid. Arbete dag, kväll och natt ger korta återhämtningsperioder med risk för ohälsa, minskad återhämtningstid med negativa konsekvenser som följd.

    Metod. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med enkätsamling. Sjuksköterskor som arbetar i arbetstidsmodell 1 (n=50) och arbetstidsmodell 3 (n=50) som befann sig på arbetsplatser inom VLL vid besök under mars - maj 2013 ombads fylla i enkäterna.

    Resultat. Studien fann statiskt signifikanta skillnader mellan arbetstidsmodellerna i hur sjuksköterskorna trivs med arbetstiderna, var för trött att orka med familj, vänner och fritid och om de fick tid för återhämtning mellan arbetspassen. Sjuksköterskorna i modell 1 och modell 3 upplever hälsa.

    Slutsats. Större andel sjuksköterskor i modell 1 än modell 3 är nöjda med sina arbetstider och har mer tid för återhämtning.Implikation. Att kunna använda resultatet som underlag till framtida arbetstidslösningar och andra hälsofrämjande åtgärder.

  • 210.
    Berleen Danå, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Valfridsson, Linn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Salutogent perspektiv på hälsa och arbete bland vårdpersonal - en kvantitativ tvärsnittsstudie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonals upplevelse av arbete och självskattad hälsa utifrån ett salutogent perspektiv.

    Bakgrund. Arbetsmiljön har stor betydelse för upplevelsen av hälsa och hur vi mår. Det finns därför ett behov av att utforska samband mellan upplevelse av arbete och hälsa, särkilt bland vårdpersonal som ofta utsätts för höga krav i arbetet. Genom att utgå från ett salutogent perspektiv kan hälsofrämjande faktorer i arbetsmiljön beskrivas vilket är av värde vid hälsofrämjande arbete.

    Design. Studien genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittssstudie under april-maj månad 2013,bland vårdpersonal med patientnära arbete i Stockholms och Uppsala län.

    Metod. Data samlades in genom pappersenkäter som delades ut till 100 sjuksköterskor,undersköterskor och läkare (svarsfrekvensen var 68%). För att mäta vårdpersonalens upplevelse av arbete och självskattad hälsa, användes mätinsinstrumenten Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS) och Work Experience Measurement Scale (WEMS). Bearbetning och analys av datainsamlingen gjordes med SPSS 20.0.Resultat. Det fanns ett signifikant samband mellan självskattad hälsa och upplevelse av arbete ocharbetsplats. Ingen signifikant skillnad sågs i upplevelse av hälsa och arbete i förhållande till kön,sysselsättningsgrad, anställningsform eller yrke/utbildningsnivå. De respondenter som tillhörde den äldre åldersgruppen hade en signifikant högre skattad hälsa och högre medelvärden i WEMS.

    Slutsats. Vårdpersonal som trivs och mår bra på arbetet skattar även sin hälsa högre. Genom att öka förståelsen för sambanden mellan arbete och hälsa och vilka faktorer som bidrar till att vi trivs och mår bra på arbetet kan en värdefull utgångspunkt för hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen skapas.

  • 211.
    Bernbäck, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Olsson, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Emotionella upplevelser hos kvinnor efter avslutad bröstcancerbehandling: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 212.
    Berndes, Melinda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jonsson, Julia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som uppskattningsvis drabbar 10%av alla kvinnor i reproduktiv ålder. Upp emot 80% som drabbats lider av kronisksmärta. Sjukdomen kan påverka kvinnans liv och upplevda hälsa.Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva medendometrios.Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Databaserna CINHAL,PubMed och Medline har använts under litteratursökningarna. De valda artiklarnasresultat har kvalitetsgranskats, för att sedan analyseras och sammanställas.Resultat: Resultatet utmynnade i fyra huvudkategorier: fysisk och psykisk påverkan,begränsningar i vardagslivet, erfarenheter av vården samt att hantera sjukdomenmed tillhörande 9 underkategorier.Konklusion: Endometrios visade sig påverka kvinnans liv på flera olika sätt.Kvinnornas erfarenheter kan relateras till olika dimensioner av lidande;sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Lidande kan yttra som smärta till följdav sjukdomen och behandling. Kvinnan kan uppleva psykiskt och fysiskt lidande, somi sin tur begränsar kvinnornas möjligheter till arbete och utbildning men även irelationer till andra. Vidare kan lidande visa sig i mötet med vården, där vägen tilldiagnos beskrevs som lång och kvinnorna möttes av okunskap och nonchalans.Vikten av att sjukvårdspersonal besitter lämplig kunskap och möter kvinnorna medrespekt är grundläggande för att undvika onödigt lidande. Några kvinnor hade åandra sidan positiva erfarenheter av vården, och sjukdomen hade lett flera kvinnor inpå en mer hälsosam livsstil.

  • 213.
    Bernroth, Benjamin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ekman, Jakob
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Är det någonsin för sent?: Betydelsen av fysisk aktivitet relaterat till den kognitiva funktionsförmågan hos personer med demenssjukdom2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 214.
    Berntsson, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brandén Persson, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund – Stress påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt, för att stressen inte ska ge negativa effekter är det viktigt med återhämtning. Stress i arbetet är vanligt förekommande framförallt inom sjukvården och kan uppstå då det ställs höga krav på individen. För att undvika att stressen ska påverka individen används olika former av hanteringsstrategier, det kan vara allt från problemlösande- till emotionellstrategier. Syfte – Att beskriva vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod – En litteraturstudie med elva kvalitativa studier inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Forsberg och Wengström, inspirerad av metod för innehållsanalys. Resultat – Författarnas resultat visade på två kategorier, ”problemlösande hanteringsstrategier” och ”känslomässiga hanteringsstrategier”, samt åtta underkategorier, ”att söka, ge och erhålla stöd”, ”att prioritera och planera arbetet”, ”att utföra aktiviteter”, ”reflektion och pauser”, ”att använda humor”, ”ilska och undvikande”, ”substansanvändning” och ”andlighet och tro”. Konklusion – Omvårdnadsyrket är ett krävande område där stress är oundvikligt, därför är det viktigt att hantera den stress som uppkommer i arbetet för att kunna bibehålla fokus. Mer forskning på effektiva strategier för stresshantering krävs. 

  • 215.
    Berntsson, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brandén Persson, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund – Stress påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt, för att stressen inte ska ge negativa effekter är det viktigt med återhämtning. Stress i arbetet är vanligt förekommande framförallt inom sjukvården och kan uppstå då det ställs höga krav på individen. För att undvika att stressen ska påverka individen används olika former av hanteringsstrategier, det kan vara allt från problemlösande- till emotionellstrategier. Syfte – Att beskriva vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod – En litteraturstudie med elva kvalitativa studier inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Forsberg och Wengström, inspirerad av metod för innehållsanalys. Resultat – Författarnas resultat visade på två kategorier, ”problemlösande hanteringsstrategier” och ”känslomässiga hanteringsstrategier”, samt åtta underkategorier, ”att söka, ge och erhålla stöd”, ”att prioritera och planera arbetet”, ”att utföra aktiviteter”, ”reflektion och pauser”, ”att använda humor”, ”ilska och undvikande”, ”substansanvändning” och ”andlighet och tro”. Konklusion – Omvårdnadsyrket är ett krävande område där stress är oundvikligt, därför är det viktigt att hantera den stress som uppkommer i arbetet för att kunna bibehålla fokus. Mer forskning på effektiva strategier för stresshantering krävs.

  • 216.
    Bertelson, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hedberg, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser efter abort: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det genomförs cirka 46 miljoner aborter i världen varje år. Enligt den svenska abortlagen som kom 1974 har kvinnan rätt att själv bestämma att göra abort fram till graviditetsvecka 18 och med Socialstyrelsens tillstånd fram till graviditetsvecka 21. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser efter en abort. Metod: En litteraturstudie som bygger på åtta kvalitativa, empiriska artiklar där resultaten har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Abort var för många kvinnor en svår och jobbig process där känslor som sorg, skam, skuld, oro och ånger kunde visa sig. För vissa kvinnor var det en enklare process där de endast kände känsla av lättnad efter aborten. Kvinnornas känslor resulterade i två huvudkategorier: tillfreds med aborten och lidande. Konklusion: Kvinnor som genomgått en abort påverkas ofta känslomässigt. Hur de påverkas är individuellt för varje kvinna. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ger en personcentrerad vård för att kunna erbjuda rätt hjälp till känslomässig bearbetning.

  • 217.
    Bexelius, Moa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundberg, Lina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Mastektomi till följd av bröstcancer: inte bara förlust av ett bröst2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cirka 20 kvinnor får diagnosen bröstcancer dagligen. Det är vanligast att kvinnor i medelåldern och äldre drabbas. Mastektomi rekommenderas vanligen vid en mer omfattande bröstcancerdiagnos. Delar av ett bröst eller hela bröstet avlägsnas kirurgiskt vid en mastektomi. Att genomgå en mastektomi kan innebära att ens självbild och könsidentitet påverkas.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att genomgå en mastektomi till följd av bröstcancer.

    Metod: Litteraturstudien är baserad på kvalitativa artiklar. Inklusionskriterier: Kvinnor från 18 år och uppåt, ska ha genomgått en mastektomi, de fick ha bröstprotes och artiklarna skulle hålla medelhög eller hög nivå efter kvalitetsgranskningen. Artiklarna analyserades med innehållsanalys inspirerad av Febe Friberg.

    Resultat: Tre huvudkategorier identifierades. En traumatisk förändring i kvinnans liv, mastektomi påverkar kvinnligheten samt hur kvinnan hanterar livet efter mastektomin. Till dessa huvudkategorier identifierades tio subkategorier.

    Konklusion: Att genomgå en mastektomi är livsförändrande. Kvinnorna förlorade sin kvinnlighet och självkänsla. De prioriterade överlevnad före utseende. Äldre kvinnor var mindre brydda om sitt utseende än yngre kvinnor men alla fick lära sig leva med nya begränsningar i vardagen.

     

  • 218.
    Birkeland, Anna-Lena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rydberg, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
    Hägglöf, Bruno
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Barn- och ungdomspsykiatri.
    Dahlgren, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Facing bad news: a case study focusing on families having a child with congenital heart diseaseManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 219.
    Bjarte, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bergqvist, Sofia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hysterektomi: En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att ha genomgått hysterektomi2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hysterektomi definieras som avlägsnande av livmodern via kirurgi. Hysterektomi är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige utförs operationen på i genomsnitt 1 av 10 kvinnor. De vanligaste orsakerna till att utföra hysterektomi är cancer eller för att lindra långvariga sjukdomar som onormal uterin blödning eller bäckensmärta. Hysterektomi leder till att kvinnan förlorar sin fertilitet.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått hysterektomi.

    Metod: I litteraturstudien har 10 kvalitativa empiriska studier granskats och analyserats med inspiration av metasyntes. Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och Medline.

    Resultat: Analysen resulterade i två teman; Bemötandets olika ansikten samt Förändrad men ändå kvinna. Varje tema understöddes av två subteman.

    Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnors upplevelser av hysterektomi är varierande och komplex. För att kvinnor i denna situation ska uppleva god omvårdnad krävs att sjuksköterskan individanpassar omvårdnaden utifrån patientens behov.

     

    Nyckelord: Hysterektomi, kvinnor, upplevelse, stöd, omvårdnad.

  • 220.
    Björk, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Forssman, Anna-Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att medverka vid tvångsåtgärder: en litteraturstudie om vårdpersonals erfarenhet2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Background: The care in Sweden is ruled by different laws and guidlines. One of them is Health and Medical Services Act, which is volontary. When a person gets mentally ill, up to the point when they can no longer care for them selves they can be treated under The Compulsory Mental Care Act. In the swedish closed psychiatric wards approximatly twenty percent of all patients are being treated under The Compulsory Mental Care Act. Sometimes the nursing staff needs to use coercive measures against the patients will. This puts great emotional, physical and psychcolgical pressure on the nursing staff. Aim: To describe nursing staffs’ experience of participating in coercions. Method: Literature study based on eight scientific articles with a qualitative approach. Findings: Coercions induced negative emotions like fear, discomfort, helplessness and powerlessness and it also resulted in feelings of guilt and bad conscience. It also had a negative effect in the daily work and there were a need for enhanced knowledge and experience. The personal approach could either ease or aggravate the percieved experience during coercions. The nursing staff also stated that a good relation with doctors, cheifs and patients was important. Conclusion: The physical and the emotional stress could decrease if the staff received therapeutic counselling and education which could result in fewer people quitting their jobs and fewer sick-leaves. It may also have a positive effect on patient care because the nursing staff would have recieved tools for managing their own and their patients emotions. Importance of care: By describing nursing staffs’ experience of participating in coercions it could be possible to identify confounding factors and then arrange interventions to prevent physical and psychological illness among the nursing staff who are working at closed psychiatric wards.

    Keywords: qualitative literature study, coercions, nursing staff, experience

  • 221.
    Björk, Sabine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Exploring resident thriving in Swedish nursing homes: the Umeå Ageing and Health Research Programme (U-Age) Thesis I2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Populationen som bor i särskilda boenden kännetecknas allmänt av hög ålder, förekomst av fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar och majoriteten är kvinnor. Smärta och neuropsykiatriska symtom har också rapporterats vara vanliga. Vård och omsorg i svenska särskilda boenden regleras av lag och nationella riktlinjer som gör gällande att äldre personer har rätt till en aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra och det bör vara möjligt för äldre människor att leva självständigt och under trygga förhållanden. Den vård och omsorg som ges bör vara personcentrerad och därigenom anpassad till de äldre personernas behov för att underlätta deras välbefinnande. Dock saknas det nationell data om de äldre personernas fysiska och kognitiva förmåga. Det är även okänt i vilken grad personer i svenska särskilda boenden för äldre deltar i vardagliga aktiviteter. Att trivas i särskilda boenden har beskrivits som ett resultat av en optimal interaktion mellan personen själv och kvaliteter i miljön så som omsorgen och personalens kvalitet samt fysisk- och psykosocial miljö. Det finns emellertid en kunskapslucka när det gäller om, samt i vilken utsträckning personernas egen karaktäristika, deltagande i vardagliga aktiviteter och enskilda faktorer i boendemiljön är associerade med deras trivsel. Denna avhandling undersöker faktorer av betydelse för trivsel i svenska särskilda boenden för äldre med fokus på karaktäristika, deltagande i aktiviteter samt faktorer i den fysiska och psykosociala miljön.

    Avhandlingens fyra delstudier baseras på tvärsnittsdata från enkätundersökningen Svensk nationell inventering av vård och hälsa inom särskilda boenden (SWENIS) som genomfördes 2013 – 2014 i 172 särskilda boenden i 35 kommuner. Insamlade data omfattar uppgifter om de äldre, personalen samt boendet. I de tre första delstudierna (I-III) användes ett urval som omfattade 4831 äldre. Proxyskattningar av de äldre personernas trivsel, karaktäristika (ålder, kön, kognitiv förmåga, ADL förmåga), samt förekomst av symtom (smärta och neuropsykiatriska symptom) och skattningar av deltagande i vardagliga aktiviteter utfördes av personalen. I delstudie IV användes ett matchat dataset innehållande proxyskattningar av de äldre personernas trivsel och karaktäristika (n=4205); personalens självskattningar av psykosociala klimatet på avdelningen (n=3509); samt karaktäristika på 147 särskilda boenden. Datat analyserades med beskrivande statistik, enkla och multipla linjära regressionsanalyser och flernivåsmodeller.

    Huvudresultatet visade att ett deltagande i vardagliga aktiviteter var positivt associerat med trivsel. Deltagande i ett aktivitetsprogram, att klä sig fint samt att spendera tid med någon som personen tycker om uppvisade de starkaste associationerna med trivsel. De faktorer i boendemiljön som var positivt associerade med de äldre personernas trivsel var ett positivt psykosocialt klimat på avdelningen, tillgång till dagstidningar, att bo på demensenhet samt att bo på ett särskilt boende där entrédörren var upplåst under dagtid. Aggressiva och depressiva symptom visade sig vara negativt associerade med trivsel oavsett grad av kognitiv funktion. Vidare var den kognitiva förmågan var starkt associerad med personernas trivsel. Resultatet visade också att de som bor i svenska särskilda boenden för äldre har en hög förekomst av neuropsykiatriska symtom och kognitiv svikt. Personer med kognitiv svikt bodde också i hög utsträckning på vanliga avdelningar.

    Sammantaget visar avhandlingen att deltagande i vardagliga aktiviteter kan stödja trivsel. Vardagliga aktiviteter skulle därmed kunna användas som omvårdnadsåtgärder i syfte att främja trivsel i särskilda boenden. Även faktorer i det särskilda boendets miljö kan stödja personernas trivsel, varav det psykosociala klimatet på avdelningen verkar kunna ha ett stort inflytande. Aggressiva och depressiva symtom kan indikera lägre nivåer av trivsel. Att inrikta omvårdnaden på att förebygga och lindra dessa symptom borde därmed prioriteras. Fortsatta studier, i synnerhet longitudinella kvalitativa och kvantitativa studier för att avgöra vilka faktorer som är relaterade till en förändring av trivsel skulle vara värdefulla. Intervjustudier där äldre personer med kognitiv svikt får ge sin syn på faktorer av betydelse för trivsel i särskilda boenden skulle vara värdefullt.

    Resultaten i denna avhandling bidrar med en ökad förståelse för de komplexa omvårdnadsbehov som personer i särskilda boenden för äldre har, samt om faktorer som har betydelse för deras trivsel. Avhandlingen tillhandahåller även riktvärden som skulle kunna användas vid ytterligare forskning, kvalitetsbedömning samt vid kliniskt utvecklingsarbete.

  • 222.
    Björk, Sabine
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Juthberg, Christina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Wimo, Anders
    Sandman, Per-Olof
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutet; Department of Health Sciences, Luleå University of Technology.
    Winblad, Bengt
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University.
    Exploring the prevalence and variance of cognitive impairment, pain, neuropsychiatric symptoms and ADL dependency among persons living in nursing homes: a cross-sectional study2016Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 16, artikel-id 154Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Earlier studies in nursing homes show a high prevalence of cognitive impairment, dependency in activities of daily living (ADL), pain, and neuropsychiatric symptoms among residents. The aim of this study was to explore the prevalence of the above among residents in a nationally representative sample of Swedish nursing homes, and to investigate whether pain and neuropsychiatric symptoms differ in relation to gender, cognitive function, ADL-capacity, type of nursing-home unit and length of stay. Methods: Cross-sectional data from 188 randomly selected nursing homes were collected. A total of 4831 residents were assessed for cognitive and ADL function, pain and neuropsychiatric symptoms. Data were analysed using descriptive statistics and the chi-square test. Results: The results show the following: the prevalence of cognitive impairment was 67 %, 56 % of residents were ADL-dependent, 48 % exhibited pain and 92 % exhibited neuropsychiatric symptoms. The prevalence of pain did not differ significantly between male and female residents, but pain was more prevalent among cognitively impaired and ADL-dependent residents. Pain prevalence was not significantly different between residents in special care units for people with dementia (SCU) and general units, or between shorter-and longer-stay residents. Furthermore, the prevalence of neuropsychiatric symptoms did not differ significantly between male and female residents, between ADL capacities or in relation to length of stay. However, residents with cognitive impairment and residents in SCUs had a significantly higher prevalence of neuropsychiatric symptoms than residents without cognitive impairment and residents in general units. Conclusions: The prevalence rates ascertained in this study could contribute to a greater understanding of the needs of nursing-home residents, and may provide nursing home staff and managers with trustworthy assessment scales and benchmark values for further quality assessment purposes, clinical development work and initiating future nursing assessments.

  • 223.
    Björk, Sabine
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Bergland, Ådel
    Wimo, Anders
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Exploring resident thriving in relation to the nursing home environment: A cross‐sectional study2018Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 74, nr 12, s. 2820-2830Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To explore the extent to which environmental factors are associated with resident thriving. Background: Thriving is a concept that denotes experiences of well-being in relation to the living environment. Although there is a substantial body of research into quality of life in nursing homes, less is known about what contributes to thriving among residents. Recent research on resident thriving has focused mainly on resident characteristics and activities associated with thriving. Less attention has been given to explore associations with the physical and psychosocial environment of the nursing home. This study explores facility- and unit-level factors associated with resident thriving. Design: A cross-sectional national survey. Methods: Data on 4,205 residents, 3,509 staff, and environment of 147 nursing home facilities collected in 2013–2014 were analysed using descriptive statistics, multilevel simple, and multiple linear regression to explore resident thriving in relation to environmental factors. Results: Multilevel analysis revealed that residents’ thriving varied significantly across nursing home units. Several environmental factors were associated with thriving in univariate analyses. However, a positive psychosocial climate of units, having access to newspapers, living in a special care unit, and living in an unlocked facility showed significant positive associations with resident thriving when controlling for resident characteristics. The psychosocial climate showed the strongest association of the environment variables with resident thriving. Conclusions: Nursing home environments may have an impact on residents’ thriving. A positive psychosocial climate of units seems to have an important role in facilitating thriving in nursing home residents.

  • 224.
    Björk, Sabine
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Wimo, Anders
    Juthberg, Christina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bergland, Ådel
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Residents' engagement in everyday activities and its association with thriving in nursing homes2017Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, nr 8, s. 1884-1895Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To describe the prevalence of everyday activity engagement for older people in nursing homes and the extent to which engagement in everyday activities is associated with thriving.

    Background: Research into residents’ engagement in everyday activities in nursing homes has focused primarily on associations with quality of life and prevention and management of neuropsychiatric symptoms. However, the mere absence of symptoms does not necessarily guarantee experiences of well-being. The concept of thriving encapsulates and explores experiences of well-being in relation to the place where a person lives.

    Design: A cross-sectional survey.

    Method: A national survey of 172 Swedish nursing homes (2013–2014). Resident (= 4831) symptoms, activities and thriving were assessed by staff using a study survey based on established questionnaires. Descriptive statistics, simple and multiple linear regression, and linear stepwise multiple regression were performed.

    Results: The most commonly occurring everyday activities were receiving hugs and physical touch, talking to relatives/friends and receiving visitors, having conversation with staff not related to care and grooming. The least commonly occurring everyday activities were going to the cinema, participating in an educational program, visiting a restaurant and doing everyday chores. Positive associations were found between activity engagement and thriving, where engagement in an activity program, dressing nicely and spending time with someone the resident likes had the strongest positive association with resident thriving.

    Conclusions: Engagement in everyday activities can support personhood and thriving and can be conceptualized and implemented as nursing interventions to enable residents to thrive in nursing homes.

  • 225.
    Björk, Sabine
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Wimo, Anders
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Thriving in relation to cognitive impairment and neuropsychiatric symptoms in Swedish nursing home residents2018Ingår i: International Journal of Geriatric Psychiatry, ISSN 0885-6230, E-ISSN 1099-1166, Vol. 33, nr 1, s. E49-E57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: The purpose of this study was to explore relations among thriving, cognitive function, and neuropsychiatric symptoms (NPS) in nursing home residents.

    Methods: A national, cross-sectional, randomized study of Swedish nursing home residents (N = 4831) was conducted between November 2013 and September 2014. Activities of daily life functioning, cognitive functioning, NPS, and thriving were assessed with the Katz activities of daily living, Gottfries' Cognitive Scale, Nursing Home version of the Neuropsychiatric Inventory, and Thriving of Older People Scale, respectively. Individual NPS were explored in relation to cognitive function. Simple linear and multiple regression models were used to explore thriving in relation to resident characteristics.

    Results: Aggression and depressive symptoms were identified as negatively associated with thriving regardless of resident cognitive functioning. At higher levels of cognitive functioning, several factors showed associations with thriving; however, at lower levels of cognitive functioning, only the degree of cognitive impairment and the NPS was associated with thriving. Most of the individual NPS formed nonlinear relationships with cognitive functioning with higher symptom scores in the middle stages of cognitive functioning. Exceptions were elation/euphoria and apathy, which increased linearly with severity of cognitive impairment.

    Conclusions: The lower the cognitive functioning was, the fewer factors were associated with thriving. Aggression and depressive symptoms may indicate lower levels of thriving; thus, targeting these symptoms should be a priority in nursing homes.

  • 226.
    Björklund, Kristian
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Persson, Stefan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Riskfaktorer för kontrastmedelsreaktioner vid användningen av icke-joniska kontrastmedel2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Riskfaktorer för kontrastmedelsreaktioner vid användningen av icke-joniska kontrastmedel

    Bakgrund: Risken för att utveckla kontrastmedelsreaktioner är låg. Frekvensen av kontrastmedelsreaktioner är olika för kön, åldersgrupper, patienter med tidigare kontrastmedelsreaktion, astma/allergi och andra sjukdomar.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer för och förekomst av akuta kontrastmedelsreaktioner vid administrering av icke-joniska kontrastmedel.

    Metod: Sammanställning av åtta kvantitativa studiers resultat avseende kön, ålder och tidigare kontrastmedelsreaktioner, allergi/astma och andra sjukdomar. Analysprocessen utgick från Fribergs trestegsmodell.

    Resultat: Kvinnligt kön hade ett statistiskt signifikant samband med högre frekvens av kontrastmedelsreaktioner kontra manligt kön. Högre ålder kan i vissa fall innebära lägre frekvenser av kontrastmedelsreaktioner hos patientgrupper. Tidigare kontrastmedelsreaktioner, astma/allergier och andra sjukdomar kan innebära högre risk för att utveckla en kontrastmedelsreaktion.

    Konklusion: Kontrastmedelsreaktioner av icke-joniska kontrastmedel är ovanliga. Denna litteraturstudie bidrar med att ge röntgensjuksköterskor en övergripande bild av frekvensen i de tre kategorier av riskfaktorer. Förhoppningsvis bidrar denna litteraturstudie till en ökad handlingsberedskap. Vidare forskning behövs för att öka förståelsen för orsakerna till kontrastmedelsreaktioner.

  • 227.
    Björklund, Kristoffer
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brask, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Föräldrars erfarenheter relaterat till sitt barns självskadebeteende: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt 

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett ökande problem hos barn och ungdomar som kan orsaka självskadebeteende. Självskadebeteendet drabbar inte bara individen som utför handlingen utan det påverkar även närstående. Ur ett familjefokuserat perspektiv är det väsentligt att beakta föräldrarnas erfarenheter för att kunna erbjuda rätt stöd, för att föräldrarna i förlängningen ska kunna stödja sina barn. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter relaterade till sitt barns självskadebeteende. 

    Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa artiklar. Resultatet från samtliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO användes vid litteratursökningen.

    Resultat: Resultatet blev kategoriserat i tre huvudkategorier samt åtta underkategorier. Huvudkategorierna omfattar reaktioner till barnet och dess självskadebeteende, sociala konsekvenser och stöd

    Konklusion: För föräldrar med barn som har ett självskadebeteende uppstår reaktioner som kan liknas de vid kris. Många delar i livet påverkas av barnets självskadebeteende och rätt stöd finns inte alltid tillgänglig. Sjukvårdspersonalen kan, med rätt kunskap och åtgärder, underlätta situationen för föräldrarna. Betydelsen av familjefokuserade omvårdnadsåtgärder, som interventioner, skulle kunna bedömas med hjälp av ytterligare studier. 

  • 228.
    Björkén Burman, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Friström, Jenny
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Föräldrars upplevelser i samband med deras barns död på en intensivvårdsavdelning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dödsfall bland barn i Sverige är ovanligt. Ungefär 98 % av alla barn som vårdas på intensivvårdsavdelning överlever upp till vuxen ålder. Detta gör att sjukvården saknar erfarenhet av omhändertagande av föräldrarna till ett döende barn. Ett barns död väcker starka känslor hos föräldrarna. De kan känna förtvivlan, sorg, chock, skuld och depression. Genom familjecentrerad vård kan sjukvården stödja föräldrarna i deras svåra situation vid vården av barnet i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med att deras barn dör på en intensivvårdsavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Även manuell sökning genomfördes. Nio artiklar inkluderades. Relevanta artiklar analyserades för att identifiera kategorier. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: samspelet mellan föräldrar och personal, förtroende för vården runt det döende barnet, omgivningens betydelse för föräldrarna, att få vara förälder och olika former av stöd. Slutsats: Genom ökad kunskap och förståelse för föräldrarnas upplevelser i samband med att ett barn dör på en intensivvårdsavdelning kan personalen bättre hantera föräldrarnas sorg och tillgodose deras behov.

  • 229.
    Björnram, Gabriella
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ek, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ut i det okända: En intervjustudie om sjuksköterskestudenters föreställningar inför det kommande arbetslivet2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning har visat att allt fler sjuksköterskor slutar inom vården efter kort tid i arbetslivet. Studier visar att många nyutexaminerade inte känner sig förberedda och att arbetet inte stämmer överens med förväntningarna. 

    Motiv: Då endast ett fåtal studier om sjuksköterskestudenters tankar inför det kommande yrkeslivet har kunnat hittas ämnar denna studie tillföra mer underlag inom ämnet.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar inför det kommande arbetslivet.

     

    Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats applicerades till studien. Åtta sjuksköterskestudenter intervjuades individuellt utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

     

    Resultat: Deltagarna beskrev praktiken som betydelsefullt för att känna sig förberedda inför arbetslivet. Studenterna uppgav att de kände sig redo att börja arbeta och såg fram emot att bli självständiga. Det framkom även en farhåga för att känna sig otillräcklig och en oro över att inte få tillräckligt med stöd som ny och att inte bemästra sin nya yrkesroll. Även en rädsla att drabbas av ohälsa relaterat till yrket framkom hos deltagarna.

     

    Diskussion: Resultatet visade både på positiva och negativa känslor inför det kommande arbetslivet. Praktiken var betydande för att känna sig förberedd och gav en känsla av trygghet. Orosmomenten var framförallt kopplade till arbetsmiljön och dess komponenter där det uppkom en rädsla att drabbas av ohälsa. En stor del av oron var även att besitta otillräckligt med kunskap. En lång introduktion och ett tillfredsställande stöd i början ansågs som en viktig aspekt.

     

    Konklusion: För att fler sjuksköterskor ska stanna kvar inom yrket krävs en bra första tid i arbetslivet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters föreställningar inför det kommande yrket och med det förenkla för arbetsgivare att kunna bemöta de nyexaminerades behov.

  • 230. Blanck, E.
    et al.
    Fors, A.
    Ali, L.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ekman, I.
    Being support for patients with chronic heart failure and/or chronic obstructive pulmonary disease - the relatives perspective2018Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 17, s. 98-99Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 231.
    Blixt, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjöli, Linnéa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Attityder hos operationssjuksköterskor och operatörer kan påverka risken för intraoperativa stick- och skärskador2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte. Att belysa attityder hos operationspersonal samt risken för intraoperativa stick- och skärskador.

    Bakgrund. Det finns flera olika tekniker för att hantera stickande och skärande instrument och olika säkerhetsprodukter som kan användas för att minimera risken för stick- och skärskador. Det finns många studier som handlar om lämpliga arbetssätt för att minimera risken för stick- och skärskador, men bara ett fåtal studier som belyser betydelsen av användarnas attityder och inställning till användande av tekniker och säkerhetsprodukter samt uppföljning och rapportering av tillbud.

    Metod. Studiens design är en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju operationssjuksköterskor och fyra operatörer på två sjukhus i Sverige. Data insamlades oktober-december 2015.

    Resultat. Resultatet visar på att det finns olika attityder hos operationspersonal som kan påverka risken för stick- och skärskador, vilka redovisas under fyra olika teman: Att ha ett säkert arbetsklimat; Att skydda sig själv, medarbetare och patient; Att vara följsam till riktlinjer och arbetsrutiner samt Att vara oföljsam riktlinjer och arbetsrutiner.

    Slutsats. Risken för stick- och skärskador går inte att eliminera då det alltid finns riskområden som man som operationspersonal måste ta hänsyn till. Det finns mycket kunskap kring säkerhetsprodukter och tekniker som syftar till att minimera risken för stick- och skärskador men om användarens attityd får styra kanske inte dessa används på rätt sätt om ens alls. I denna studie framkommer det en antydan till att attityder hos operationspersonal kan påverka risken intraoperativa stick- och skärskador.

  • 232.
    Blohm Engström, Amanda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Grimstedt, Ronja
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskestudenters syn på den professionella rollen relaterat till våld mot kvinnor: En kvalitativ studie på en sjuksköterskeutbildning i Bangalore2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett brott mot mänskliga rättigheter. Globalt sett har 35% av alla kvinnor utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. Våldet har kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser för kvinnan och kvinnor som utsatts för våld använder i högre grad sjukvården. De avslöjar dock inte alltid vad de upplevt och vårdpersonal undviker att uppmärksamma våldet. Sjuksköterskor efterfrågar mer kunskap och riktlinjer i omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskestudenter saknar också kunskap och kan bära på förmodar, därför är ytterligare utbildning inom ämnet nödvändig.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskestudenters syn på det professionella ansvaret i mötet med våldsutsatta kvinnor samt förekomst av ämnet i utbildningen

    Metod: Kvalitativ studie i form av fokusgruppsdiskussioner analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Två grupper med sex deltagare i vardera med sjuksköterskestudenter från St. Martha’s College of Nursing, Bangalore.

    Resultat: Studenterna reflekterade över samhällets och individens inverkan på kvinnor utsatta för våld och hur det påverkar avslöjande av våldet, samt hur sjuksköterskan kan arbeta i denna miljö. De beskrev egenskaper hos sjuksköterskan som är viktiga i vården av dessa kvinnor och vikten av att etablera en trygg och pålitlig relation. Studenterna uttryckte en önskan om mer utbildning kring de psykologiska aspekterna av vården för dessa patienter, såväl som alternativa lärosätt.

    Konklusion: Sjuksköterskeutbildningen kan skapa möjligheter för studenter att få praktisk övning och reflektion i mötet med våldsutsatta kvinnor genom simuleringsövningar. Utbildningen bör också lyfta emotionella aspekter kring mötet med särskilt utsatta patienter.

    Nyckelord: Våld mot kvinnor, sjuksköterskestudenter, professionellt ansvar, utbildning, Indien

  • 233. Blomberg, Frida
    et al.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Andertun, Regina
    Rydh, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Diagnostisk radiologi.
    Patients' perception of quality of care in a radiology department: a medical-physical approach2010Ingår i: Journal of Radiology Nursing, ISSN 1546-0843, Vol. 29, nr 1, s. 10-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of our cross-sectional study was to identify patients' perception of quality of care (QoC), and further to evaluate the relation between QoC and demographic factors in patients who have been subject to a radiology examination or a radiology treatment. Good QoC is the primary aim of the public medical and health service, with the aim of same quality for the whole population. Few scientific studies have been carried out within radiology with the aim of investigating differences between varying demographic factors and patient's perceptions of QoC. The radiology department's version of the Quality from the Patient's Perspective questionnaire (QPP) was used for data collection. Six hundred and ninty-eight patients participated in the study. Low estimation of the QoC was associated with dissatisfaction with telephone contact, long waiting time, neither easy nor hard waiting time experience, not receiving an invitation in time, and age 56 to 75 years. Female patient responses for estimated QoC were higher, as were those from patients with less formal education. Our study shows that factors inducing dissatisfaction concerning QoC, above all long waiting times, can be tolerated if radiology personnel provide good routines for information. Telephone contact, and adequate, timely information, is especially important. The results of this study demonstrate that several factors play a role in a patient's perception of QoC in a radiology department. The further research on patient-focused quality improvement is needed to improve patient's perception of quality care in the radiology department.

  • 234.
    Blomdal, Jessica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    von Ahn, Karoline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att leva med långvarig smärta: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Att leva med långvarig smärta

    Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård är smärta. Smärta är en komplex subjektiv känsla och har upplevts av de flesta. Långvarig smärta påverkar en person fysisk, psykiskt och socialt. I Sverige beräknas 18 % av befolkningen lida av långvarig smärta.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva erfarenheter av att leva med långvarig smärta.

    Metod: En litteraturstudie som baserats på åtta kvalitativa artiklar har analyserats, granskats och sammanställts. Databassökningarna gjordes i CinAhl och PubMed.

    Resultat: Studiens resultat presenterades i en huvudkategori “”När smärtan dominerar livet” och fem subkategorier “Smärtans uttryck”, “Kroppslig begränsning”, ”Förluster av relationer och roller”, “Att känna sig misstrodd och ifrågasatt” och “Acceptans och framtid”. Resultatet redogör hur den ständigt närvarande smärtan gavs i uttryck och de konsekvenser som tillkom i det dagliga livet och tillvaron.

    Konklusion: Erfarenheter av långvarig smärta är alltid subjektiv, men beskrivs av många på liknande sätt. Smärtan påverkar hela individen med en rad konsekvenser där den psykiska påfrestningen är mest påtaglig. I mötet med dessa personer är det viktigt att sjuksköterskan tror, lyssnar, visar förståelse och bekräftar deras smärtupplevelser. 

  • 235.
    Blomgren, Ann-Christin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Nilsén, Marie
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Trycksårsprevention med inriktning mot individanpassning: En deskriptiv observationsstudie vid två operationsverksamheter2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 236.
    Blomstedt, Yulia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Sahlén, Klas Göran
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Arbetsterapi.
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Brändström, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Elderly care in Swedish welfare state: implications of the population ageing2013Ingår i: Global aging issues and policies: understanding the importance of comprehending and studying the aging process / [ed] Yushi Li, Springfield: Charles C. Thomas Publisher Ltd., 2013, s. 226-244Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 237.
    Bolyki, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Malm, Lovisa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdpersonalens upplevelser av att möta suicidnära patienter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Vårdpersonals upplevelser av att möta suicidnära patienter

    Bakgrund: Suicid är benämningen på när en person väljer att avsiktligt ta sitt liv. Suicid räknas som en folksjukdom och omkring 1000 personer avlider årligen i suicid i Sverige. En negativ attityd hos vårdpersonal kan göra att de uppfattas som dömande och tvära och de påverkas negativt av suicid.

    Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att möta suicidnära patienter.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Nio kvalitets- och etiskt granskade studier valdes ut. Analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  

    Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: känslomässiga reaktioner, mötets karaktär och hinder och möjligheter i vårdandet, beskrivna i nio tillhörande underkategorier.    

    Konklusion: Vårdpersonal brottas med en mängd känslomässiga reaktioner i mötet med suicidnära patienter. De beskriver hinder och möjligheter i vårdandet och de strävar efter att skapa ett vårdande möte där den suicidnära patienten blir sedd som en enskild individ, lyssnad till och bemött på ett respektfullt sätt. Genom att stötta, bekräfta, lugna och skapa trygghet kan vårdpersonal påverka den suicidnära patientens välbefinnande positivt. Vårdpersonalen kan även skapa möjligheter till förändring för patienten, som person och inte som patient, genom att hjälpa och stödja patienten att komma vidare i livet.

     

    Nyckelord: Suicidnära patienter, vårdpersonal och upplevelser.

     

     

     

     

     

     

     

     

  • 238.
    Boman, Erika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Inner strength as a health resource among older women2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background Long life does not inevitably mean more healthy years; older women have an increased risk of disabilities, diseases and adverse life events. Nevertheless, many older women experience health. This may be explained by possessing resources that promote health, despite adversities. Inner strength is seen as a resource as such. In this thesis inner strength is interpreted according to a theoretical model where inner strength comprises four interrelated and interacting dimensions: connectedness, creativity, flexibility and firmness, and being rated by the Inner Strength Scale (ISS).

    Aim and methods The overall purpose of this thesis was to explore inner strength as a health resource among older women. In study I six focus group interviews were performed with older women (66-84 years; n = 29) and the interviews were analysed by a concept driven approach and by means of qualitative content analysis. Studies II–IV had a quantitative, cross-sectional design. A questionnaire was sent to all older women (65 years and older) living in Åland, an autonomous island community in the Baltic Sea, and 1555 (57%) women responded. The data was analysed using descriptive and inferential statistics.

    Results In study I, exploring how inner strength and its dimensions can be identified in narratives of older women, connectedness was interpreted as a striving to be in communion, creativity as the ability to make the best of the situation, firmness as having a spirit of determination – “it is all up to you”, and flexibility as a balancing act. The results of study II showed that strong inner strength was associated with better mental health, but not physical health. In exploring factors associated with health-related quality of life, fewer symptoms of depressive disorders was the strongest explanatory variable, and together with not feeling lonely associated with better both physical health and mental health. Better physical health was also explained by not having a diagnosed disease, being of lower age and the opportunity to engage in meaningful leisure activities. Better mental health was additionally explained by having enough money for personal needs. In study III the result showed that non-depressed women were likely to have a strong inner strength, as well as never or seldom feeling lonely, taking fewer prescribed drugs, feeling needed and having the opportunity to engage in meaningful leisure activities. In study IV poorer mental health was associated with weaker inner strength in total, and in all four dimensions of inner strength. Symptoms of depressive disorders and feeling lonely were related to lower scores in three of the dimensions (except firmness and creativity, respectively) and poorer physical health was associated with lower scores in two of the dimensions (firmness and flexibility). Some other health threats were significantly associated with only one of the dimensions (connectedness or creativity), and others were not significantly associated at all.

    Conclusion The results add nuance to the notion of inner strength and deepen empirical knowledge about the phenomenon. It is elucidated that the ISS can be used not only to rate inner strength but also to offer guidance as to the areas (i.e. dimensions) in which interventions may be profitable. It is further shown that inner strengths can be identified in narratives of older women. Mental ill health has shown to have overall the strongest association with weakened inner strength among community-dwelling older women. The causality can, though, not be studied due to the cross-sectional design; therefore, longitudinal studies are recommended. Notwithstanding that limitation, the findings can be used as a knowledge base in further research within this field.

  • 239.
    Boman, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Faculty of Nursing, Åland University of Applied Sciences, Mariehamn, Finland.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Häggblom, Anette
    Faculty of Nursing, Åland University of Applied Sciences, Mariehamn, Finland.
    Santamäki Fischer, Regina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Faculty of Nursing, Åland University of Applied Sciences, Mariehamn, Finland.
    Nygren, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Inner strength: associated with reduced prevalence of depression among older women2015Ingår i: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 19, nr 12, s. 1078-1083Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: The aim of this study was to explore if inner strength is independently associated with a reduced prevalence of depression after controlling for other known risk factors associated with depression.

    Methods: A population-based cross-sectional study was performed, where all women living in Åland, a Finnish self-govern island community in the Baltic Sea, aged 65 years or older were sent a questionnaire including the Geriatric Depression Scale and the Inner Strength Scale along with several other questions related to depression. Factors associated with depression were analyzed by means of multivariate logistic regression.

    Results: The results showed that 11.2% of the studied women (n = 1452) were depressed and that the prevalence increased with age and was as high as 20% in the oldest age group. Non-depressed women were more likely to never or seldom feel lonely, have a strong inner strength, take fewer prescription drugs, feeling needed, being able to engage in meaningful leisure activities, as well as cohabit.

    Conclusion: Our results showed an association between stronger inner strength and being non-depressed. This can be interpreted to mean that inner strength might have a protective effect against depression. These findings are interesting from a health-promotion perspective, yet to verify these results, further longitudinal studies are required.

  • 240.
    Boman, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Åland University of Applied Sciences, Mariehamn, Finland.
    Haggblom, Anette
    Lundman, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nygren, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Santamäki Fischer, Regina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Åland University of Applied Sciences, Mariehamn, Finland.
    Inner Strength as Identified in Narratives of Elderly Women A Focus Group Interview Study2015Ingår i: Advances in Nursing Science, ISSN 0161-9268, E-ISSN 1550-5014, Vol. 38, nr 1, s. 7-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    By identifying sources of inner strength, health care personnel can be given valuable information about elderly people's capacities regardless of frailty. The focus of this interview-based study was to explore how inner strength and its dimensions can be identified in narratives of elderly women. The analysis was based on a theoretical model where inner strength is composed of 4 interacting dimensions of connectedness, creativity, firmness, and flexibility. Our findings add nuance to the notion of inner strength and deepen empirical knowledge about the concept.

  • 241.
    Boman, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Nursing, Åland University of Applied Sciences, Finland.
    Häggblom, Anette
    Lundman, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nygren, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Santamäki Fischer, Regina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Nursing, Åland University of Applied Sciences, Finland.
    Identifying variables in relation to health-related quality of life among community-dwelling older women: knowledgebase for health-promoting activities2016Ingår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 36, nr 1, s. 20-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the present study was to explore health-related quality of life (HRQoL) and associated variables among all community-dwelling older women (565 years) (n¼2724) on A ° land, a Finnish self-governing island community. A total of 1023 women participated (mean age 72.96.8 years). Absence of depression, absence of diagnosed disease(s), having the opportunity to engage in meaningful leisure activities, and never or seldom feeling lonely explained, together with socioeconomic control variables (i.e. age, education and economic situation), 34.4% of the variation in physical health. Absence of depression, strong inner strength, and never or seldom feeling lonely explained, together with socio-economic control variables, 27.7% of the variation in mental health. HRQoL was rated as relatively good, although special attention should be paid to women aged 80þ years. To promote HRQoL, interventions aimed at preventing, detecting and treating depression should be prioritised. In addition, interventions aimed at reducing feelings of loneliness are also recommended in order to enhance overall HRQoL.

  • 242.
    Boman, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundman, B
    Nygren, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Årestedt, K
    Santamäki Fischer, Regina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Inner strength and its relationship to healththreats in ageing – a cross-sectional studyamong community-dwelling older womenManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 243. Boman, Erika
    et al.
    Lundman, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nygren, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Årestedt, Kristofer
    Santamäki Fischer, Regina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Faculty of Education and Welfare Studies, Åbo Akademi University, Vasa, Finland.
    Inner strength and its relationship to health threats in ageing: a cross-sectional study among community-dwelling older women2017Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, nr 11, s. 2720-2729Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To explore the relationship between inner strength and health threats among community-dwelling older women. Background: Inner strength is described as a resource that promotes experiences of health, despite adversities. Inner strength and its dimensions (i.e. connectedness, creativity, firmness and flexibility) can be assessed using the Inner Strength Scale (ISS). Exploring attributes of weaker inner strength may yield valuable information about areas to focus on in enhancing a person's inner strength and may ultimately lead to the perception of better health. Design: Cross-sectional questionnaire survey. Methods: The study is based on responses from 1270 community-dwelling older women aged 65 years and older; these were collected in the year 2010 and describe the situation that still exists today for older women. The questionnaire included the ISS, background characteristics and explanatory variables known to be health threats in ageing. Data were analysed using descriptive and inferential statistics. Results: Poorer mental health was related to weaker inner strength in total and in all the dimensions. Symptoms of depressive disorders and feeling lonely were related to three of the dimensions, except firmness and creativity respectively. Furthermore, poor physical health was associated with the dimensions firmness and flexibility. Other health threats were significantly related to only one of the dimensions, or not associated at all. Conclusion: Mental ill health has overall the strongest association with weaker inner strength. Longitudinal studies are recommended to confirm the results. However, the ISS does not only estimate inner strength but can also be a tool for discovering where (i.e. dimension) interventions may be most profitable.

  • 244.
    Boman, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bergström, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Stor vikt vid vikten: En litteraturstudie om sjuksköterskors sätt att arbeta med patienter med fetma inom primärvården2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Antal personer med fetma i världen har dubblerats mellan åren 1980 - 2014. I Sverige lever nu 14% av befolkningen med fetma. Enligt Folkhälsomyndigheten är fetma en av de sjukdomar som ökar mest i vårt samhälle. Detta är en patientgrupp som är och kommer bli större inom vården. I dagens samhälle finns det en smalhetsnorm där personer med fetma anses som avvikande och det har negativa konsekvenser för primärvården.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors sätt att arbeta med patienter med fetma inom primärvården.

    Metod: Litteraturstudien innehåller 8 artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna som har använts är främst Cinahl och PubMed. Respektive artikel har granskats, analyserats och sammanställts med inspiration av innehållsanalys.

    Resultat: Sjuksköterskornas sätt att arbeta grundade sig i många olika aspekter. Litteraturstudiens resultat har sammanställts i 3 huvudkategorier: samhällsnormens inverkan på sjuksköterskans roll, sjuksköterskans individuella uppgifter och när resurserna inte räcker till.

    Konklusion: Sjuksköterskorna i primärvården beskriver svårigheter i arbetet med patientgruppen och detta resulterar i en försämrad vård. Ökad utbildning och implementering av riktlinjer i primärvården hade stärkt sjuksköterskornas roll i deras arbetssätt.

    Nyckelord: fetma, arbetssätt, sjuksköterska, primärvård. 

  • 245.
    Boman, Kurt
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Olofsson, Mona
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Bergman, Ann-Charlotte R.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anaemia, but not iron deficiency, is associated with clinical symptoms and quality of life in patients with severe heart failure and palliative home care: a substudy of the PREFER trial2017Ingår i: European journal of internal medicine, ISSN 0953-6205, E-ISSN 1879-0828, Vol. 46, s. 35-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: To explore the relationships between anaemia or iron deficiency (ID) and symptoms, quality of life (QoL), morbidity, and mortality.

    Methods: A post-hoc, non-prespecified, explorative substudy of the prospective randomized PREFER trial. One centre study of outpatients with severe HF and palliative need managed with advanced home care. Associations between anaemia, ID, and the Edmonton Symptom Assessment Scale (ESAS), Euro QoL (EQ-5D), Kansas City Cardiomyopathy Questions (KCCQ) were examined only at baseline but at 6months for morbidity and mortality.

    Results: Seventy-two patients (51 males, 21 females), aged 79.2±9.1years. Thirty-nine patients (54%) had anaemia and 34 had ID (47%). Anaemia was correlated to depression (r=0.37; p=0.001), anxiety (r=0.25; p=0.04), and reduced well-being (r=0.26; p=0.03) in the ESAS; mobility (r=0.33; p=0.005), pain/discomfort (r=0.27; p=0.02), and visual analogue scale of health state (r=-0.28; p=0.02) in the EQ-5D; and physical limitation (r=-0.27; p=0.02), symptom stability; (r=-0.43; p<0.001); (r=-0.25; p=0.033), social limitation;(r=-0.26; p=0.03), overall summary score; (r=-0.24, p=0.046) and clinical summary score; (r=-0.27; p=0.02) in the KCCQ. ID did not correlate to any assessment item. Anaemia was univariably associated with any hospitalization (OR: 3.0; CI: 1.05-8.50, p=0.04), but not to mortality. ID was not significantly associated with any hospitalization or mortality.

    Conclusion: Anaemia, but not ID, was associated although weakly with symptoms and QoL in patients with advanced HF and palliative home care.

  • 246.
    Bonivart, Robin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åhl Lundström, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Efter att en stroke slagit till: En litteraturstudie om upplevelserna av livet efter en stroke2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Efter att en stroke slagit till - En litteraturstudie om upplevelserna av livet efter en stroke

    Bakgrund: Stroke är en sjukdom som drabbar ungefär 26 500 personer årligen och lämnar de överlevande med kognitiva, fysiska, emotionella svårigheter.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa upplevelserna av livet efter en stroke.

    Metod: Åtta studier identifierades i sökningar i CINAHL och PubMed, de kvalitetsgranskades, analyserades med avseende på likheter och skillnader och sammanställdes

    Resultat: Vi redovisar resultatet i tre kategorier med tillhörande fem subkategorier. De tre kategorierna består av Möta svåra utmaningar, Vägen tillbaka samt Hantera nya utmaningar.

    Konklusion: Att drabbas av stroke leder till en förändrad syn på livet med nya prioriteringar och värderingar. De drabbade upplevde att stödet från familj och vänner är viktigt för att bibehålla god hälsa. Förlust av aktivitet till följd av förlorad tillit till sin kropp har resulterat i ett mer passivt liv och förlorade relationer.

  • 247.
    Borglund, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jansson, Isabell
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Triagering i ambulanssjukvården: Sjuksköterskors följsamhet till beslutsstöd2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Triage är en dynamisk process där patienten bedöms och prioriteras utifrån symtom och vitalparametrar med målet att tidigt i vårdkedjan få rätt patient till rätt vårdnivå. Hög medicinsk kompetens i ambulanssjukvården medför att bedömning och triagering till lämplig vårdnivå utförs redan prehospitalt för att optimera vårdresurserna. Motiv: Faktorer för kvalitetsuppföljning inom ambulanssjukvården är bland annat utformning och följsamhet till beslutsstöd. Det saknas idag information kring huruvida befintliga beslutsstöd för utförande av triagering till lämplig vårdnivå är tillräckligt tydliga samt om sjuksköterskor i Skånes ambulanssjukvård följer dessa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskor i Region Skånes ambulanssjukvård utför triagering till lämplig vårdnivå samt deras följsamhet till gällande beslutsstöd. Metod: En prospektiv tvärsnittsstudie genomfördes med en anonym webbankät. Undersökningen genomfördes på sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i Region Skåne. 191 kompletta enkäter analyserades. Signifikansen säkerställdes med Chi2 – test. Resultat: 85,9% av sjuksköterskorna eftersträvar att alltid triagera patienten till lämplig vårdnivå. 74,3% av sjuksköterskorna konsulterar alltid RLS vid triage till annan vårdnivå. 43,5% uppger att de aldrig använder TH som beslutsstöd. RETTS används alltid av 62,8% av sjuksköterskorna. Diskussion: Trots att TH är ett beslutsstöd för triagering till lämplig vårdnivå används det av ett fåtal sjuksköterskor. Detta skulle kunna bero på att Region Skåne inte är tydliga i direktiven gällande att TH ska användas. Istället framgår det tydligt av direktiven att RLS alltid ska konsulteras vid triagering till lämplig vårdnivå, vilket majoriteten av respondenterna uppger att de gör. En majoritet av sjuksköterskorna ansåg sig vara trygga vid triagering trots att ansvarsfrågan är oklar. Av direktiven framgår inte hur triagering till lämplig vårdnivå ska genomföras och vem som är ansvarig för den. Konklusion: Region Skåne behöver se över direktiven för triagering till lämplig vårdnivå för ambulanssjukvården.

  • 248.
    Borndalen, Adam
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jakobsson, Anton
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdtagares erfarenheter av att genomgå en magnetkameraundersökning: en litteraturstudie inom radiografi.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Vårdtagares erfarenheter av att genomgå en magnetkameraundersökning – en litteraturstudie inom radiografi. Bakgrund: Under 1980-talet introducerades magnetkameran för diagnostisk radiologi. Undersökningar med magnetkamera är väl lämpat för avbildning av kroppens mjukvävnad. Detta förutsätter att vårdtagaren ligger still vid bildtagningen eftersom rörelser påverkar kvaliteten på det diagnostiskta arbetsmaterialet. Vid undersökningen förekommer det blandade känslor och röntgensjuksköterskan ska finnas där för vårdtagaren och förmedla en god omvårdnad. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdtagares erfarenheter av att genomgå en MRT-undersökning. Metod: En litteraturstudie av vuxna personer över 18 år som genomgår en magnetisk resonanstomografi med kvalitativt ansats har genomförts. Analys och bearbetning av data har genomförts med inspiration av Friberg. Resultat: Presenteras i sex huvudkategorier: förberedande information, oro och nervositet, det upplevda rummets påverkan, interaktionen med personalen, oväntade händelser och blandade känslor efter avklarad undersökning. Det framkom i resultatet att erfarenheten av att genomgå en MRT-undersökning påverkas av ett flertal faktorer. Konklusion: Röntgensjuksköterskan är vårdtagarens kontakt med bild- och funktionsmedicin, hen ansvarar för kommunikationen med vårdtagaren och kan därmed påverka till fler positiva erfarenheter från en MRT-undersökning.

  • 249.
    Boström, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Personcentrerad vård fungerar men kan upplevas obekväm2014Ingår i: Diabetesvård : tidning för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, ISSN 1652-697X, nr 2-3, s. 10-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Inledning:Diabetessjuksköterskans roll och de utmaningar som ligger i att praktisera personalcentrerad vård behöver tydliggöras.

  • 250.
    Boström, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Personcentrerad vård innebär en förändrad professionell roll för diabetssjuksköterskor2014Ingår i: Best Practice, ISSN 1329-1874, nr 10, s. 16-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Diabetessjuksköterskor innom primärvården har en viktig uppgift i att stödja personer med typ 2 diabetes så att de kan bibehålla  en tillfredsställande livskvalitet och fördröja sjukdomens progression. Ett personcentrerat förhållningssätt förespråkas idag och innebär att den enskilda personen ses med unika egenskaper, preferenser och förmågor som tas tillvara och vars medbestämmande får betydelse vid upprättande av behandlingsmål.

2345678 201 - 250 av 2338
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf