Umeå University's logo

umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
41424344454647 2151 - 2200 of 3099
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 2151.
    Moore, Shannon
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Politeness and Peer Review: A study into the kind of feedback upper secondary students give in an asynchronous oral environment.2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This essay examines the area of student-to-student feedback, or peer review, in an asynchronous environment. The study focuses on the factors that affect the type of feedback given when students are required to review the work of their classmates. Two primary questions are addressed. Firstly, what kind of feedback do students give to each other? Secondly, what impact does linguistic politeness have, looking specifically at gender and social nearness/distance, in the kind of feedback given? The results of the study show that the social norm of politeness has an affect on how students give feedback to one another. Students tend to make more general praise comments and avoid giving feedback which might potentially hurt the student receiving the feedback. The greater the social nearness between the students the more likely it is for critique to be contained in the feedback. In respect to gender there are no significant differences in the use of hedges, or in the amount of positive comments contra critique.

  • 2152.
    Moreno, Fabio
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    La intertextualidad fantástica en Tlön, Uqbar Orbis Tertius de Borges2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [es]

    En este trabajo se trata de definir la técnica intertextual que Borges usa en el cuento Tlön, Uqbar, Orbis Tertius. Aquí se la llamará provisionalmente intertextualidad fantástica ya que, hasta ahora no se ha encontrado otra manera de denominarla. En este trabajo se concluye también que las citas tanto de literatura como de filosofía son usadas por Borges como un juego estético e intelectual para crear literatura.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2153.
    Mortensen, Kristine Køhler
    et al.
    Department of Swedish, University of Gothenburg, Sweden.
    Milani, Tommaso
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. University of Gothenburg, Sweden; University of the Witwatersrand Johannesburg, South Africa.
    Affect in language, gender, and sexuality research: Studying heterosexual desire2021Inngår i: The Routledge Handbook of Language, Gender, and Sexuality, Taylor and Francis , 2021, s. 450-464Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this chapter, we take a poststructuralist approach to gender, sexuality, and the realm of the affective. While there are of course many different emotions that may be relevant to gender and sexuality, this chapter focuses on the discursive construction of heterosexual desire in a particular context - online dating. Empirically, we study heterosexual desire through an investigation of two female friends browsing, reading, and commenting on male online profiles. By analysing these meaning-making practices, we demonstrate how desire is what lies beside and enables the discursive construction of identities in a homosocial context. Ultimately, our argument is that by studying affect it is possible to bring to the fore what has previously been viewed as ‘hidden’, belonging to the ‘private sphere’ or the realm of an ‘inner psychic life’, and therefore dismissed as too slippery a terrain for scholars of language. It is our hope that this chapter demonstrates that what is ‘hidden’ is actually in plain sight. One needs to read the data with an affective eye.

  • 2154.
    Morén, Gabriella
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    På spaning efter den röda tråden: En komparativ studie av satskonnektion i Tisusuppsatser2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna uppsats är att undersöka satskonnektionen i tio Tisustexter, fem som blivit godkända och fem som blivit underkända. De forskningsfrågor jag ska försöka besvara är:

    • Hur hög är konnektivtätheten i de Tisusuppsatser som fått bedömningen U respektive G och kan något mönster urskiljas?
    • Vilka likheter och skillnader kan urskiljas vad gäller valet av konnektiver i Tisusuppsatser som fått bedömningen U respektive G?
    • Vilken relation kan man se i materialet mellan satskonnektion och texttyp?
    • Vilka likheter och skillnader i andel och val av konnektiv förekommer mellan de analyserade Tisusuppsatserna och tidigare analyser av elevuppsatser och en debattartikel?

    För att underlätta analysen har texterna delats in i makrosyntagmer och sedan har satskonnektiverna lokaliserats och delats in i de fyra undergrupperna additiva, temporala, kausala och komparativa konnektiver enligt en modell som presenterats i Catharina Nyströms bok Hur hänger det ihop (Nyström, 2001). Resultaten för de underkända Tisusuppsatserna har sedan jämförts med resultaten för de godkända Tisusuppsatserna, men även med resultaten från tre andra undersökningar av texter skrivna av elever i olika åldrar samt en debattartikel från DN där samma analysmetod använts. Undersökningen visar att satskonnektionen per 100 ord minskar med ökad ålder, med ett undantag. Den är också något mindre i de godkända Tisusuppsatserna än i de underkända.

    Olika texttyper brukar också förknippas med en stor förekomst av vissa konnektiver. Tisusuppsatsen kan ses som en diskursiv text som bör innehålla en hög andel komparativa och kausala konnektiver, jämfört med en berättande text som ofta innehåller många additiva och temporala konnektiver. När man jämför materialet ser man också att de texter som skrivits av de äldre och mest skrivvana skribenterna, debattartikeln i DN och uppsatserna som blivit godkända på Tisus, uppvisar en hög andel komparativa och kausala konnektiver medan de andra uppsatserna domineras av additiva konnektiver. Man kan också se att uppsatserna som blivit godkända uppvisar en större variation när det gäller val av konnektiver, framför allt när det gäller komparativa och kausala konnektiver.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2155.
    Morén, Hedda
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Eli – en modern Tintomara?: En komparativ analys av gränsöverskridande aspekter hos Eli i Låt den rätte komma in och Tintomara i Drottningens juvelsmycke.2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur karaktärerna Tintomara från Drottningens juvelsmycke och Eli från Låt den rätte komma in har skrivits fram i sin respektive samtid med synen på androgynen i fokus. Genom detta vill jag ta reda på om det går att läsa Eli som en modern Tintomara. Detta sker genom en komperativ läsning av de två verken genom ett genusteoretiskt och queerteoretiskt perspektiv. Slutsatsen blir att det går att läsa Eli som en modern Tintomara, då de har mer likheter än skillnader. Den avslutande diskussionen tar också upp att deras berättelser förmodligen skulle sett ut på ett annorlunda vis om de skrivits fram i vår samtid, fast trots det går det att lägga märke till mer nutida transerfarenheter i äldre skönlitteratur.

    Fulltekst (pdf)
    Eli – en modern Tintomara?
  • 2156.
    Motteram, Gary
    et al.
    The University of Manchester, United Kingdom.
    Koenraad, Ton
    TELLConsult.
    Outakoski, Hanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Kristi, Jauregi Ondarra
    Universiteit Utrecht, Netherlands.
    Molka-Danielsen, Judith
    Molde Universitet, Norway.
    Schneider, Christel
    The Euroversity Good Practice Framework (EGPF) and its application to minority languages and elder learners2014Inngår i: CALL Design: Principles and Practice - Proceedings of the 2014 EUROCALL Conference, Groningen, The Netherlands / [ed] Sake Jager, Linda Bradley, Estelle J. Meima, Sylvie Thouësny, Dublin, Ireland: Research-publishing.net , 2014, s. 241-247Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Euroversity Network project (2011-2014) has built a Good Practice Framework (GPF) that functions as a heuristic for course and activity designers wishing to develop courses and other materials for use in a range of virtual worlds. This framework has been tested with a number of courses during the running of the project and the aim is that it will be useful for new designers as a starting point for their own ideas development. The GPF is still open for adjustment and negotiation and this paper shows how two new case studies that were not the direct focus of the project, minority languages and elder learners, help to expose some of the framework’s weaknesses, but also many of its strengths. These case studies illustrate that a tool like the GPF can provide an effective mediating function for a variety of courses and other activity in virtual worlds.

  • 2157.
    Munck, Kerstin
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Litteraturvetenskap och nordiska språk. Litteraturvetenskap.
    Att föda text.: En studie i Hélène Cixous författarskap.2004Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    This study focuses on the metafiction of childbirth as a metaphor and on the frequent traces of the (autobiographical) father and the mother in Hélène Cixous's writing. First, I give a theoretical background including theories of metafiction, metaphor and the delicate relations between fiction and "reality". In the following chapter, The Father, I examine different ways to understand the traces of the father (date and year of the father's death, the letters of his name, his apparition) - from Le Prénom de Dieu and Dedans to OR, les lettres de mon père and Manhattan - as metafictive signs, as autofiction and preferably as expérience littéraire.

    In the chapter on The Mother I observe that the mother is present in Hélène Cixous's writing on several levels; she is metaphor, myth and memory. She is connected to the childbirth metaphor, where delivery gives birth to texts; and consequently the author thereby changes the old western view of the author as a man. The mother is also a narrative device, appearing in the texts already from the beginning, making remarks about the daughter's writing, thinking and doing. She is a matter-of-fact voice in dialogue with the author/daughter. The mother becomes the protagonist in Osnabrück which by means of her memories from Nazi Germany I take as an example of "witness literature". In the chapter of The Child, I treat the frequent use of the childbirth metaphor in Hélène Cixous's writing, taking my examples mainly from the fictions of La, Angst, Préparatifs de noces au delà de l'abîme, Ananké and Illa. Following George Lakoff and Mark Johnson in Metaphors We Live By I distinguish the delivery scenes as the core of the metaphor, generating a whole network of expressions and pictures connecting breeding and writing, including brooding birds, flowers opening and the pride of the mouse giving birth to a mountain.

    In my concluding chapter, I oppose some earlier understanding of Hélène Cixous's childbirth metaphor as writing as a female "essence". On the contrary, her writing from its very start, deconstructs old western dicotomies. The white ink metaphor, famous from "The Laugh of the Medusa", also is the ink of the invisible ones. The child born as a language, a poem, a writing contains the symbolic force of the new life which combats oblivion and death.

  • 2158.
    Munck, Kerstin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    Helene Cixous and the literary miracle2009Inngår i: The European Legacy, ISSN 1084-8770, E-ISSN 1470-1316, Vol. 14, nr 1, s. 43-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [fr]

    La problématique de l’écriture et la vie sera abordée dans le présent article, où je soulignerai que, dès ses débuts, la position d’Hélène Cixous suppose une distanciation de l’auteure par rapport à l’écriture autobiographique. En centrant mon analyse sur une scène de Si près (2007), je constate que l’expérience de la narratrice faite chez les écrivains publics à Oran démontre cette même position: c’est l’écrivain qui est l’inventeur de l’écriture et la fiction ne reproduit pas le réel. J’établis une comparaison entre Cixous et Cervantes: dans Don Quichotte I, chapitre 9, il y a une scène métafictive qui, d’une manière semblable, nous incite à réfléchir sur « la vérité » de la fiction et sur le rôle de l’écrivain. Puisant l’énergie créatrice au rêve et à l’inconscient, Hélène Cixous crée à partir des traces autobiographiques qui parcourent son œuvre un « miracle littéraire ». Les fragments personnels, tirés de notre histoire commune, prennent une valeur universelle.

  • 2159.
    Munck, Kerstin
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Litteraturvetenskap och nordiska språk. litteraturvetenskap.
    "Hon är svart och lesbisk": Om intersektionella röster i Nella Larsens romaner2005Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, nr 3, s. s.7-19Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 2160.
    Munck, Kerstin
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Litteraturvetenskap och nordiska språk. Litteraturvetenskap.
    Jacques Derrida och Hélène Cixous2005Inngår i: À Derrida x 13, Institutionen för konstvetenskap, Umeå , 2005, s. s.11-19Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2161.
    Munck, Kerstin
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Litteraturvetenskap och nordiska språk. litteraturvetenskap.
    Makt, sexualitet och gränsöverskridanden hos Selma Lagerlöf.: Exemplet Dunungen.2005Inngår i: I Selma Lagerlöfs värld.: Fjorton uppsatser, Symposion, Stockholm/Stehag , 2005, s. s. 131-142Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2162.
    Munck, Kerstin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Litteraturvetenskap och nordiska språk.
    Mångfald, text och värdegrund: Ett ämnesdidaktiskt perspektiv: svenskämnet2006Inngår i: Tidskrift för lärarutbildning och forskning, ISSN 1404-7659, nr 4, s. 69-85Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I artikeln lyfter jag fram några ämnesdidaktiska möjligheter som erbjuds inom skolämnet svenska när det gäller värdegrundsfrågor. Med exempel ur romanen Ett öga rött illustrerar jag den svenska mångfaldsskolans komplexitet. För att förstå innebörden av "mångfald" behöver vi lägga ett intersektionalitetsperspektiv på mångfaldsbegreppet. I mångfaldsskolan trängs en mångfald av texter. Med ett vidgat textbegrepp inkluderas i svensklärarens uppdrag också arbete med nya teknologier och medier. Elevers egna texter kan vara ingångar till alla typer av medierade berättelser. I de flesta medier förekommer berättelser som kan tas till vara för etiska diskussioner i klassrummet. Berättelser engagerar våra känslor, därför att de är konkreta exempel som vi kan dra generella slutsatser av och återföra på våra egna liv. Den datormedierade kommunikationens dominans över skriftkulturen gör mötet mellan elevtext och boktext till en särskild angelägenhet, där s.k. kortskrivande kring abstrakta begrepp kan öppna för frågor kring värdegrund och för vidare läsning av skönlitteratur. Olika medier arbetar och fungerar på olika sätt. Att hävda ett medium framför ett annat i kraft av dess unicitet vore begränsande. Men helt klart är att vi behöver mer receptionsteoretisk forskning för att kunna se och förstå vilka unika kvalitéer olika medier besitter.

  • 2163.
    Munck, Kerstin
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Litteraturvetenskap och nordiska språk. litteraturvetenskap.
    Recension av Anna Maria Ursing, Fantastiska fröknar. Studier i lärarinnegestalter i svensk skönlitteratur (diss.)2005Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, nr 1-2, s. s.152-159Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 2164.
    Munck, Kerstin
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Litteraturvetenskap och nordiska språk. litteraturvetenskap.
    What is a European identity in literature?2005Inngår i: European Identities in Mother Tongue Education.: Texts from the EUDORA intensive program MTE during the summer school in Tolmin, Slovenia 2004, 2005, s. s. 171-180Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2165.
    Mundal, Else
    University of Bergen, Norway.
    Ann-Marie Long, Iceland’s Relationship with Norway c. 870–c. 1100. Memory, History and Identity (The Northern World 81), Leiden: Brill 2017, ISBN 9789004335622, 301 pp.2020Inngår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, E-ISSN 2004-4658, Vol. 14, nr 1, s. 102-104Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2166. Mundal, Else
    Christof Seidler, Das Edda-Projekt der Brüder Grimm. Hintergrund, Analyse und Einordnung, München: Herbert Utz Verlag 2015 (Münster Nordistische Studien 9), 414 pp., ISBN 978-3-8316-4158-12018Inngår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, E-ISSN 2004-4658, Vol. 12, nr 2, s. 138-141Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2167.
    Murphy, James H
    et al.
    DePaul University Chicago.
    Hansson, Heidi
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    The Irish Land War and Its Fictions2014Inngår i: Fictions of the Irish Land War / [ed] Heidi Hansson and James H. Murphy, Oxford: Peter Lang Publishing Group, 2014, s. 1-18Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 2168.
    Myrevik, Andreas
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    La place de l’adjectif français: Une analyse du placement d’adjectifs sélectionnés dans la presse française2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [fr]

    Bien qu'il existe des règles en langue française sur le placement de l’adjectif épithète, des constructions qui s'en écartent émergent néanmoins. Habituellement, l'adjectif est placé après le verbe, mais il existe également des adjectifs qui nécessitent de se tenir avant. Pour un locuteur non natif, cela peut prêter à confusion lorsqu'ils apparaissent. Toutes les exceptions ne sont pas répertoriées dans les livres de grammaire et une partie du but de cette étude est d'en identifier éventuellement quelqu’un d’eux. Dans cette analyse, sept adjectifs trouvés dans un journal du Figaro ont été examinés de plus près. En trouvant des occurrences de ceux-ci parmi d'autres articles de journaux, on peut vérifier s'ils vont à l'encontre des règles dans d'autres cas également. Tous les adjectifs ont au moins un cas où le placement semble violer les règles générales. Et pour deux d'entre eux aucune explication n'a été trouvée. Parmi tous les types d'adjectifs utilisés pour l'étude, il y en a spécifiquement deux qui auraient besoin d'une analyse plus approfondie.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2169.
    Mäki, Fredrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    A Discourse study of Fahrenheit 451: Hegemony, Otherness and Class struggle2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis studies Ray Bradbury’s novel Fahrenheit 451 using Critical Discourse Analysis as the primarytool. It argues that the narrative develops through the supporting characters’ actions, and the differentsocietal discourses of hegemony, otherness and class struggle they represent. Basing the analysis onAlthusserian and Gramscian ideas and discussing citizen’s transformation from subjects to individuals,this study concludes that although a subject may be power-less and wary, it is by learning to act throughbeing given information through discourse that personal development occurs.

    Fulltekst (pdf)
    MakiFahrenheit
  • 2170.
    Mäki, Fredrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    A Discourse study of Fahrenheit 451: Hegemony, Otherness and Class struggle2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis studies Ray Bradbury’s novel Fahrenheit 451 using Critical Discourse Analysis as the primary tool. It argues that the narrative develops through the supporting characters’ actions, and the different societal discourses of hegemony, otherness and class struggle they represent. Basing the analysis on Althusserian and Gramscian ideas and discussing citizen’s transformation from subjects to individuals, this study concludes that although a subject may be power-less and wary, it is by learning to act through being given information through discourse that personal development occurs.

    Fulltekst (pdf)
    MakiDiscourseFahrenheit
  • 2171.
    Mäntymäki, Tiina
    et al.
    Vaasa University.
    Rodi-Risberg, MarinellaVaasa University.Foka, AnnaUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Deviant women: cultural, linguistic and literary approaches to narratives of femininity2015Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This multidisciplinary collection of articles illuminates the ways in which the concept of female deviance is represented, appropriated, re-inscribed and refigured in a wide range of texts across time, cultures and genres. Such a choice of variety shows that representations of deviance accommodate meaning-making spaces and possibilities for resistance in different socio-cultural and literary contexts. The construct of the deviant woman is analysed from literary, sociolinguistic and historical-cultural perspectives, revealing insights about cultures and societies. Furthermore, the studies recognise and explain the significance of the concept of deviance in relation to gender that bespeaks a contemporary cultural concern about narratives of femininity.

  • 2172.
    Mäntymäki, Tiina
    et al.
    Vaasa University.
    Rodi-Risberg, Marinella
    Foka, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Introduction2015Inngår i: Deviant women: cultural, linguistic and literary approaches to narratives of femininity / [ed] Tiina Mäntymaki; Marinella Rodi-Risberg; Anna Foka, Oxford: Peter Lang Publishing Group, 2015, s. 9-25Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The construct of the deviant woman is analysed from literary, sociolinguistic and historical-cultural perspectives, revealing insights about cultures and societies. Furthermore, the studies recognise and explain the significance of the concept of deviance in relation to gender that bespeaks a contemporary cultural concern about narratives of femininity.

  • 2173.
    Määttä, Taisto
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten.
    Hur finskspråkiga uppfattar svenskans vokaler: en studie i kontrastiv fonetik med naturligt och syntetiskt tal1983Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The study involves tests on the perception by speakers of Finnish of vowel sounds in natural speech in four important varieties of standard Swedish and as produced by an OVE III synthesizer.The contrastive analysis takes the form of experiments to reveal the divisions of the vowel space in Swedish and Finnish. Perceptually optimal areas and the diffuse zones in the vowel space are contrasted. On the basis of these tests predictions are made concerning second language perceptual problems.The contrastive relations of the vowel sounds in Swedish and Finnish are further illuminated by perceptual tests to study the inherent tendency of speakers of Finnish to confuse certain Swedish vowels. The distribution of the phonemic reactions of speakers of Finnish not knowing Swedish are taken as material for an error analysis relevant to the time of starting to learn Swedish. A number of phonemically long vowel sounds were discovered to cause problems of identification for Finnish listeners. These are / y:/, /in:/, /e:/, / e :/, /#:/, and /o:/. A comparison of the predictions and actual confusions shows a high degree of correlation.Finnish vowel harmony was found to be a factor influencing the responses of Finns to Swedish vowels. The responses to combinations of vowels not complying with the vowel harmony rules contained an increased proportion of confusions leading to harmony-compatible or neutral vowels. Also the vowel qualities which were in an intermediate position in the vowel space in relation to the Finnish vowels tended to be influenced by assimilation or sequential contrast.The perceptual interference properties of the mother tongue in the perception of the vowel qualities as illuminated by the results of the perceptual test are discussed.Certain didactic conclusions are drawn concerning the problems experienced by speakers of Finnish in the identification and also the production of the Swedish vowels. Gestures of lip position and its contrastive perceptual effects are noted to be of especial importance in the learning of the vowel qualities of Swedish by Finns.

    Fulltekst (pdf)
    Hur finskspråkiga uppfattar svenskans vokaler
  • 2174.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk.
    FinOpe-verkkosivusto ja SanatOn-roolipeli - uutta suomea toisena tai vieraana kielenä opettaville opettajille ja heidän oppilailleen2007Inngår i: Virsu III: suomalais-ugrilaisia kohdekieliä ja kontakteja / [ed] Pirkko Muikku-Werner, Ossi Kokko ja Hannu Remes, Joensuu, Finland: Joensuun yliopistopaino , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2175.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    "Haluan luen kirjan ja opiskellan piene Suomi": Kansainvälinen suomen tutkimushanke2010Inngår i: Liekki. Ruotsinsuomalainen kulttuurilehti, ISSN 0347-3597, nr 03/10, s. 16-17Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2176.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk. finska.
    Kvantitativa studier av syntaxen i finsk ungdomslitteratur1992Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate the syntax in Finnish literature for young people in order to arrive at fundamental information about the character of the language in literature of this kind. The corpus consists of three Tiina books by Anni Polva. My method is mainly quantitative, but also comparative. The language of the three books is compared, but the results of this comparison are also contrasted with other Finnish and also Swedish quantitative linguistic investigations. The investigation begins at the sentence and clause levels. To some extent is also considered whether syntactic features occur in main clauses or in subordinate clauses, in narrative text or in dialogues.

    The length of sentences and clauses is investigated. It appears that the length of sentences stated in clauses (2.2 clauses on averige) and the length of clauses in words (5 words on averige) do not differ from those typical of literature for children or adults. On the other hand the length of sentences stated in words (11 words on averige) is somewhat higher than in literature for children and adults. Active and passive clauses, mode, tense and negation in the clauses are investigated. The results show that the frequency of active clauses is high and the frequency of passive clauses is very low. The frequency of negated clauses is also very high. The most frequent mode is the indicative, followed by the conditional. There are few predicates in the imperative, and there are only isolated instances of predicates in the potential. The use of tenses resembles that in literature for children and adults: most predicates are in the past tense, followed by the present, the pluperfect and the perfect.

    Main clauses and subordinate clauses of different kinds are dealt with in the investigation. The proportion between main clauses and subordinate clauses is about the same as in the spoken language. The coordinating as well as the subordinating conjunctions are investigated both with regard to the actual occurrences of the conjunctions and with regard to their meanings. The most frequent coordi­nating conjunctions are ja 'and* (55.8 %) and multa 'but' (21.4 %). The classification of the conjunctions according to meaning shows that copulative conjunctions are the most frequent ones (50.7 %). Of the subordinating conjunctions että 'that' (35.7 %) and kun 'when, because' (25.0 %) are the most frequent ones. Semantically explicative conjunctions are the most frequent subordinating conjunctions (27.6 %). Syndetic coordination is most frequent in main clauses (78.8 %) as well as in subordinate clauses (98.9 %). Asyndetic coordination is clearly used as a stylistic device.

    A large number of different constructions are used in the corpus. Some of them are contracted clauses, some are other constructions which resemble them. The frequency of these constructions is unexpectedly high. The most frequent types of contracted clause are the necessive construction (47.9 %), the participle construction (18.3 %) and the temporal construction (15.3 %). Of the other constructions the modal construction (60.4 %) and the agent construction (12.8 %) are the most frequent ones.

    The structure of the sentences in the Tiina books is varied and sometimes complex. In all there are 167 different combinations of clauses in the corpus. The most frequent type of sentence consists of one main clause (27.8 %). In the combination of clauses we also find clauses with different degrees of subordination. Grade 1 is the most frequent one (87.1 %). However, there are even instances of grade 4. The position of main clauses and subordinate clauses varies a great deal. They may be mixed at will. The corpus contains a large number of clause combinations which occur once only.

    Fulltekst (pdf)
    Kvantitativa studier av syntaxen i finsk ungdomslitteratur
  • 2177.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Moderna språk. finska.
    Lahjaksi naiselle vasara rusetilla varustettuna1998Inngår i: Kieliviesti, ISSN 0280-350X, nr 2, s. 10-14Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 2178.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Mammor, pappor och barn nära och på distans: om finskspråkiga benämningar på familjemedlemmar i icke-traditionella familjebildningar2019Inngår i: Nya familjekonstellationer - nya benämningar?: Familjen och dess medlemmar i finskan, ryskan, svenskan och tyskan / [ed] Anita Malmqvist och Asbjørg Westum, Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå universitet , 2019, s. 9-40Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I det nutida finska samhället liksom i många andra samhällen runt om i världen, bor och lever människor tillsammans i familjekonstellationer av olika slag. Synen på och attityden till traditionella samlevnadsformer, äktenskap och familjebildning har under en lång tid förändrats och påverkats av stora samhällsförändringar och -reformer. Det traditionella äktenskapet och kärnfamiljebildning med familjemedlemmarna mamma, pappa och barn är inte längre den allmänt rådande normen. I en kärnfamilj, och också i släkten omkring en sådan familj, används givna och etablerade benämningar på alla individer som på något sätt ingår i denna gemenskap. Historiskt sett har dessa benämningar varit i bruk under en lång tid. Den nutida familjekonstellationen kan se ut på många sätt och banden och relationerna mellan individerna i familjerna varierar. Detta har inneburit att vi inte kan använda de traditionella benämningarna på familjemedlemmarna utan det behövs ett specialordförråd.

    Problematiken kring benämningar på familjemedlemmar i nya typer av familjer (ombildade familjer) har diskuterats i en del vetenskapliga arbeten inom sociologi och beteendevetenskap. Det har konstaterats att det saknas entydiga eller etablerade benämningar i det finska språket och den finska kulturen. I folkmun skapas också många nya benämningar som snabbt sprids via sociala medier och nätet.

    För att få en bild av vilka benämningar som finns och används i dagens språkbruk presenteras i denna artikel en språkvetenskaplig studie av benämningar som kommit till användning när man talar om icke-traditionella kärnfamiljer och medlemmar i dessa. Materialet till studien har insamlats dels från ett antal tryckta källor, dels från diskussionsfora och bloggar på nätet. Benämningar på följande ordgrupper behandlas: benämningar på föräldrar, barn och syskon i heterosexuella ombildade familjer, benämningar på föräldrar och barn i homosexuella familjebildningar och benämningar relaterade till barnets boende. Utöver presentationen av benämningarna analyseras också deras språkdräkt, eftersom det i benämningarna förekommer varierande ordbildningsmönster.

    Studien visar att det i de heterosexuella ombildade familjerna förekommer flera olika benämningar för pappa, mamma, barn, syster och bror. Sammanlagt har 62 benämningar studerats mer ingående. Ofta speglar dessa inofficiella benämningar den relation som föräldrarna har till sina barn och som barnen har sinsemellan. När det gäller benämningar på familjemedlemmar i de homosexuella familjerna är de få till antalet. Det finns benämningar på båda föräldrarna och barn men inte på syster eller bror.

    Analysen av språkdräkten i benämningarna visar att merparten av benämningarna är sammansättningar bestående av två element. Den orddel som fungerar som efterled utgörs av benämningar som används på familjemedlemmar i den traditionella kärnfamiljen. Förleden däremot beskriver vilket slags pappa, mamma, barn, syster och bror det är fråga om. I materialet förekommer också benämningar som är fraser innehållande två eller tre ord.

    De nya familjekonstellationer, både heterosexuella och homosexuella, som numera finns runt om oss har nog varit ett område som snabbt har behövt ett eget ordförråd, eftersom vi är vana att kunna benämna saker och ting för att kunna tala om dem och beskriva dem. De benämningar som har presenterats i denna studie visar att språket har berikats med många nya och användbara ord som tydligt visar vilken familjemedlem man menar och vilket slags relation familjemedlemmarna har sinsemellan. Dessa benämningar används ofta i den vardagliga kommunikationen, både i tal och skrift.

     

  • 2179.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Menen seuraavaan kursiin: korpuspohjainen tutkimus ruotsinkielisten suomenoppijoiden illatiivin ja allatiivin käytöstä kirjallisessa tuotannossa2010Inngår i: Publication of the Institute of Estonian Language and Culture, ISSN 1736-4221, nr 12, s. 101-126Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 2180.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk.
    Mikä hoto molkeri! Tuleeks' se hipan kengässä?: Anni Polva selittää Tiina-kirjojen sanoja1992Bok (Annet vitenskapelig)
  • 2181.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Oppikirjan sanaston vaikutuksesta ruotsinkielisten alkeistason suomenoppijoiden kirjallisiin tuotoksiin: [The influence of vocabulary in teaching material on texts written by Swedish-speaking beginners-level learners of Finnish]2012Inngår i: Lähivôrdlusi. Lähivertailuja, ISSN 1736-9290, E-ISSN 2228-3854, nr 22, s. 188-218Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [fi]

    Artikkelissa pohditaan oppikirjan sanaston mahdollista vaikutusta ruotsinkielisten alkeistason suomenoppijoiden kirjallisiin tuotoksiin. Tutkimus on korpuspohjainen ja sisältää kaksi korpusta: suomenoppijoiden kirjallisten tuotosten korpuksen ja oppikirjan viiden kappaleen sanastojen korpuksen. Suomenoppijoiden korpus kuuluu osana Kansainväliseen oppijansuomen korpukseen. Molempien korpusten sanat ovat siinä muodossa kuin ne ovat esiintyneet alkuperäisissä lähteissä. Tutkimusmetodi on komparatiivinen ja kvantitatiivinen. Vertaamalla yhtäältä oppijoiden käyttämiä, toisaalta oppikirjassa esiintyviä sanoja ja sanamuotoja toisiinsa tarkastellaan, missä määrin oppijat ovat hyödyntäneet oppikirjaa. Mikäli samoja sanoja ja muotoja on löydettävissä, kyseessä voi olla oppikirjan vaikutus oppijoiden kieleen. Artikkelissa tarkastellaan myös eri sanaluokkien esiintymistä tuotoksissa ja oppikirjassa. Lisäksi kartoitetaan oppijoiden tuotoksissaan käyttämien sanojen yleisyyttä ja esiintymistiheyttä.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2182.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Ostaisin lahjaan sairaita lapsia: Oppijankielen tutkimushanke2010Inngår i: Sutina. Suomi toisena kielenä -opettajat ry:n jäsenlehti, ISSN 1799-3970, nr 1, s. 18-20Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2183.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Paikallissijaisten saneiden funktiot ruotsinkielisten alkeistason suomenoppijoiden teksteissä2013Inngår i: Lähivôrdlusi. Lähivertailuja, ISSN 1736-9290, E-ISSN 2228-3854, nr 23, s. 238-264Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

     

    This article investigates how frequently and in what functions Swedish-speaking

    beginners-level learners of Finnish use the six local cases.

    The specific focus of

    the article is on the comparison of correct and incorrect use of the local cases

    in their

    different functions. The investigation is corpus-based, and the material

    used in the study is the Swedish sub-corpus of the electronic corpus entitled

    The International Corpus of Learner Finnish. The texts were compiled during

    the period 2006–2009 at Umeå University.

    The research material, which was

    analysed using WordSmith Tools software contains a total of 43 496 word tokens,

    of which 4 408 are

    inflected in the local cases. The analysis to find out the different

    functions in which the local cases occur was carried out manually, because

    at the time of the analysis the corpus was not yet linguistically annotated.

     

    The corpus is divided into four groups: place, time, verb government and

    others.

    The results show that learners use the local cases mostly to express concrete

    places.

    This is natural because on the beginners’ level the most elementary

    functions of local cases are presented and learned. However, the material

    contains many occurrences of verbs that govern a local case, and there are also

    different types of expressions of time. The group designated “Others” includes

    occurrences of local cases in various functions, for instance, the adessive case

    expressing possessor, instrument, or vehicle.

    In most expressions, the learners use the local cases correctly. Only in 7% of

    the expressions did the learners choose an incorrect local case; these errors are

    to be found mostly in expressions of concrete places and imply an overuse of the

    allative case. Expressions of time or verb-governed local cases seem to be easier

    for the learners. However, in expressions of time the adessive case is sometimes

    used incorrectly instead of the essive case which is not systematically presented

    in the beginners-level course. Incorrect adessive use instead of verb-governed

    allative also occurs frequently.

    The conclusion of this investigation is that Swedish-speaking beginnerslevel

    learners of Finnish have already mastered the basic functions and uses of

    the Finnish local cases, despite the fact that the expressions of local and directional

    relations in Swedish and Finnish are structured very

    differently, reflecting

    a different perception of the world. The results of this study can be utilized in

    teaching and in producing teaching materials for courses in Finnish as a foreign language.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2184.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk.
    Pläägät, buutsit ja tsengat: Kenkien nimityksiä slangissa2002Inngår i: När språk och kulturer möts: festskrift till Tuuli Forsgren 2 november 2002. / [ed] Heidi Hansson, Raija Kangassalo & Daniel Lindmark, Umeå: Umeå universitet , 2002, s. 35-43Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2185.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk.
    Roolipeli suomi toisena tai vieraana kielenä -opetuksessa2007Inngår i: III Kansainvälinen VIRSU-konferenssi 19.-20. tammikuuta 2007 Joensuussa, 2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [fi]

    Vuonna 2004 aloitti toimintansa hanke FinNet. Network for teachers of Finnish as a second or foreign Language (www.projects.itek.norut.no/finnet). Tähän kolmen pohjoismaan väliseen yhteishankkeeseen osallistuu henkilöitä seuraavilta tahoilta: Norjasta Tromssasta atk-tutkimusyksikkö Norut IT ja Tromssan lääninhallituksen koulutusosasto, Ruotsista Uumajan yliopiston suomen kielen jaos, Suomesta Helsingin yliopiston koulutus- ja kehittämiskeskus Palmenia (Kotkan ja Kouvolan toimipisteet) sekä Kemi-Tornion ammattikorkeakoulu.

    Hankkeen tarkoituksena on ollut luoda apuvälineitä lähinnä Norjassa ja Ruotsissa toimiville suomea toisena tai vieraana kielenä opettaville opettajille ja heidän oppilailleen. Hankkeessa on keskeisimpänä virtuaalinen online roolipeli, joka on nimeltään SanatOn. Roolipeli on rakennettu siten, että oppilas voi pelata sitä yksin tai useampien kanssa samanaikaisesti.

    Pelissä on selvä juoni ja lisäksi mysteerio, jonka ratkaistakseen oppilaan on pelattava koko peli. Peliin on sijoitettu eriasteisia kielitehtäviä ja minipelejä, joiden avulla oppilas pääsee etenemään pelissä. Roolipelin kautta oppilaat tutustutetaan suomen kielen eri osa-alueisiin ja samalla myös suomalaiseen kulttuuriin, tapoihin ja tavalliseen arkipäivän elämään. Roolipelin yhteyteen on suunniteltu myös kielisalkku, johon oppilaat voivat kerätä tekemäänsä kieliaineistoa ja kirjata kielenoppimisensa edistymistä ja kehittymistä.

    Oppilaat, joille roolipeli on tässä vaiheessa tarkoitettu, ovat joko kveeni- tai ruotsinsuomalaistaustaisia ja heidän kielitaustansa ja kielelliset tarpeensa vaihtelevat suuresti. Roolipelin tarkoituksena on tukea perinteistä opetuspedagogiikkaa ja -menetelmiä ja stimuloida ja motivoida oppilaita käyttämään suomea vaihtelevissa. tilanteissa.

    Roolipelin lisäksi hankkeessa on luotu FinOpe-sivusto, joka on suomenopettajien kansainvälinen kohtaamispaikka. Sivustossa on mm. keskustelufoorumi, opetusvinkkejä, linkkikokoelma (www.finope.fi). Opettajille on kehitetty myös verkkokurssi, joka perehdyttää heitä käyttämään tieto- ja viestintätekniikkaa opetuksessaan.

  • 2186.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk.
    Roolipeli -uusi tapa oppia suomea toisena tai vieraana kielenä2006Inngår i: XXXIII Kielitieteen päivät Turussa 4.-5. toukokuuta 2006: esitelmien tiivistelmät / [ed] Piia Seppälä, Turun yliopisto , 2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2187.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk.
    Rotsit ja brallat: Takkien ja housujen nimityksiä slangissa2003Inngår i: Kieli tienhaarassa: Juhlakirja Maija Grönholmin 60-vuotispäivän kunniaksi 23.9.2003 / [ed] Michaela Pörn, Anita Åstrand, Åbo: Åbo Akademis Förlag, 2003, s. 91-103Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2188.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Ruotsinkielisten alkeistason suomenoppijoiden paikallissijojen käytöstä2011Inngår i: Lähivertailuja, ISSN 1736-9290, nr 21, s. 154-184Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [fi]

    Esittelemäni tutkimus on ensimmäinen osa ruotsinkielistensuomenoppijoiden paikallissijojen käytön tutkimustani. Tutkimuksessa kartoitan paikallissijojen yleisyyksiä ja erilaisia paikallissijojenkäyttöjä. Aineistona on äidinkieleltään ruotsinkielistensuomenoppijoiden suomi vieraana kielenä -alkeiskurssilla kirjoittamiakirjallisia tuotoksia sisältävä Ruotsin osakorpus (43 496 sanetta), joka kuuluu Kansainvälisen oppijansuomen korpukseen. Digitaalisesta aineistosta on WordSmith Tools -ohjelmaan kuuluvalla Concord-työkalulla haettu kaikki aineiston sisältämät paikallissijaesiintymät (4 408 sanetta). Tutkimusmetodina on käytettyvirheanalyysiä, ja tutkimus on luonteeltaan myös kontrastiivinen. Artikkelissa keskitytään suomenoppijoiden valitsemiin norminvastaisiin paikallisijojen käyttöihin, jotka ilmenevät paikallissijojen keskinäisenä sekoittumisena ja paikallissijojen käyttämisenä muiden sijamuotojen vastineina. Artikkelissa pohditaan, miten suomenoppija hahmottaa suunnan ja tilan käsitykset, kun oppijan lähtökieli ja opeteltava kohdekieli kuuluvat eri kielikuntiin.

  • 2189.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Ruotsinkielisten suomenoppijoiden strategioista paikallissijojen valinnassa: [Swedish-speaking learners' strategies for choosing Finnish local cases]2016Inngår i: Lähivõrdlusi. Lähivertailuja, ISSN 1736-9290, nr 26, s. 339-372Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [fi]

    Tässä artikkelissa tarkastelen kuuden ruotsinkielisen suomenoppijan selityksiä strategioista, joita he käyttävät valitessaanpaikallissijaa kolmeen erityyppiseen tehtävään. Tehtävien virkkeisiin on valittu sellaisia paikallissijatapauksia, jotka aiemmin saamieni tulosten mukaan ovat ongelmallisia oppijoille. Menetelmänä on introspektiomenetelmiin kuuluva itsehavainnointi, ja tarkastelu on keskittynyt oppijoiden selityksiin ja etenkin heidän havaintoihinsa paikallissijan määräävistä tekijöistä eli toiminnan tilan laadusta, toiminnan liikkeen suunnasta ja rektioverbeistä. Tehtävien suoritusten analyysissa on käytetty virheanalyysia.

    Tutkimuksesta käy ilmi, että oppijat ovat tottumattomia kuvaamaan strategioitaan, ja heidän selityksensä eivät sisällä kovinkaan monia syvempiä sijapohdintoja. Tuloksen mukaan oppijat tukeutuvat useissa tapauksissa äidinkielensä malleihin ja valitsevat paikallissijan ruotsin prepositioilmauksen pohjalta. Toiminnan tilan laadun ja liikkeen suunnan kommentoinnit korostuvat eri tavoin tehtävittäin. Virkkeiden verbeihin, varsinkin rektioverbeihin, kiinnitetään hyvin vähän huomiota, mikä kasvattaa kohdekielenvastaisten paikallissijasijavalintojen määrää.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2190.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk.
    Sikashoppailua Oulussa2007Inngår i: Kielitieteen päivät: Oulu 24.-25. toukokuuta 2007 ABSTRAKTIKIRJA, Oulun Yliopisto, University of Oulu , 2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [fi]

    Suomen kielessä sana sika on esiintynyt Agricolan ajoista lähtien. Sanan alkumuotoa ei ole pystytty jäljittämääm, mutta sen etymologisia vastineita on itämerensuomessa ja mordvassa. Todennäköisesti sika on lainautunut indoeurooppalaisilta naapureilta, joilta on saatu muitakin maatalouteen ja sen käsitteistöön kuuluvia sanoja. Nykysuomessa sika-sana voi toimia erilaisissa tehtävissä ja sen merkityskenttä on laajentunut niin, että joukko merkityksiä on jo hyvin kaukana tästä alkujaan sorkkaeläinten ryhmään kuuluvasta kotieläimen nimityksestä. Sika saattaa olla mm. substantiivi, joka tarkoittaa esimerkiksi ihmistä, useimmiten miespuolista, joka käyttäytyy jotenkin hyvistä tavoista poikkeavasti. Joitakin vuosia sitten sikaa alettiin käyttää yhdysadjektiivien alkuosana lähinnä nuorison puhekielessä. Puheessa voi esiintyä esimerkiksi seuraavanlaista "sikailua": Mä sain tän loimen sikahalvalla tai Tää muona on sikahyvää. Sika-sanan yhdistämisestä toiseen substantiiviin ei ole esiintymiä Kotimaisten kielten tutkimuskeskuksen Kielitoimiston kokoelmissa. Tällainen kielipiirre ei siis ole, ainakaan toistaiseksi, pesiytynyt suomeen muualla kuin Oulussa. Kirjoitetusta kielestä olen nimittäin sieltä löytänyt mm. yhdyssanat sikapäivät, sikatarjoukset ja sikahinta. Merkitykseltään sikaa voi nykyisin käyttää hyvin monissa yhteyksissä. Aikojen kuluessa jotkin merkitykset ovat jo kiteytyneet pysyviksi, mutta ainakin puhekielen ja slangin osalta sana on saanut joukon uusiakin. Tarkastelen esitelmässäni lähinnä sitä, millaisissa merkityksissä sika-sanaa on mahdollista käyttää. Havaintoni perustuvat sanakirjoihin 1800-luvun loppupuolelta 2000-luvun alkuun.

  • 2191.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Suomi työssä2014Inngår i: Kieliviesti, ISSN 0280-350X, nr 3, s. 23-24Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2192.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk.
    Untsikka päällä ja hikerit jalassa: Huomioita jalkineiden ja vaatteiden nykynimityksistä1998Inngår i: Muotoja ja merkityksiä vanhasta suomesta nykysuomeen / [ed] Pirkko Forsman Svensson, Tuija Määttä, Umeå: Umeå universitet, institutionen för finska , 1998, s. 46-52Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2193.
    Määttä, Tuija
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Uusperheet ja niiden jäsenten nimitykset2010Inngår i: Kieliviesti, ISSN 0280-350X, nr 4, s. 7-9Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 2194.
    Mårald, Elisabeth
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk.
    In transit: aspects of transculturalism in Janice Kulyk Keefer's travels1996Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Transculturalism refers to how cultural barriers are transcended and how cultures meet. Because the transcultural perspective reflects hitherto unrepresented spaces, it revises and innovates literary canons. This study investigates aspects of transculturalism in texts dealing with travel by the Canadian writer Janice Kulyk Keefer. It also explores how these aspects might alter our view of Canadian literature. The transcultural perspectives between mainstream Canada and Ukraine, Europe and Acadie have been analysed through three tropes of travel: departure, passage and arrival.

    Keefer’s texts have been read in accordance with Mikhail Bakhtin's dialogic theories to chart transcultural encounters and clashes. This thesis argues that a historic consciousness of their ethnic group gives the young generation a transcultural position that enables them to profit from their dual cultural competence. Although Imagined Communities are affirmed as receptacles of the cultural heritage, the impending environmental catastrophe demands that the national interests that they represent be abandoned for international co-operation. In Keefer’s European texts the transcultural aspects reflect how travel becomes synonymous with quests and epiphanies. Travelling is described as a learning process in Rest Harrow where the protagonist’s increasing cultural competence changes her from a tourist to a real traveller.

    The transcultural aspects also unmask prejudices, collisions and failed transitions. In this context Imagined Communities are criticized as agents of the colonial discourse, chauvinism, and intolerance. The transcultural perspective also reveals that patriarchal paradigms and the silencing of persecutions victimize the young generation. Furthermore, their ignorance of the mother tongue works as a linguistic barrier shutting them out from their ethnic group. Keefer's Acadian texts support Bakhtin's contention that isolated groups become intolerant to strangers and deviants. While the transcultural perspective unmasks tourists' perception of other countries as idiosyncratic, also the travellers' own ironic postmodernist view of themselves as tourists and of the artificiality of tourism is featured.

    The cultural assumptions of literary discourse are challenged by border blurring phenomena such as story-telling, the camivalesque, intertextuality and historiographic metafiction. Thus the morality of Keefer's transcultural approach lies also in her literary technique. The alternative perspective inherent in transculturalism makes individuals break away from their given cultural context to embrace a new transcultural ethos.

    Fulltekst (pdf)
    In Transit. Aspects of Transculturalism in Janice Kulyk Keefer’s Travels
  • 2195.
    Mårald, Erland
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Nordlund, Christer
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Förord2006Inngår i: Topos: essäer om tänkvärda platser och platsbundna tankar / [ed] Erland Mårald & Christer Nordlund, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2006, s. 7-14Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2196.
    N Schönfeldt, Sara
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    ”[...] incroyablement belle, comme dans les magazines mais en plus appétissante.”: -Le portrait de la femme dans quatre extraits de romans2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2197.
    Nacey, Susan Lee
    et al.
    Inland Norway University of Applied Sciences, Norway.
    Greve, Linda
    The Science Museums, Aarhus University, Denmark.
    Johansson Falck, Marlene
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Linguistic metaphor identification in Scandinavian2019Inngår i: Metaphor identification in multiple languages: MIPVU around the world / [ed] Susan Nacey, Aletta Dorst, Tina Krennmayr, W. Gudrun Reijnierse, Amsterdam: John Benjamins Publishing Company, 2019, s. 137-158Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 2198.
    Nampetch, Camille
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    English Translation of Thai Pronouns: How Two Translators Have Dealt with Thai Personal Pronouns in Four Reigns2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study has looked into what translation techniques Tulachandra and Barang have used in their English translation of Thai personal pronouns in Pramoj’s novel Four Reigns. Thai uses different personal pronouns to different people to signify social status, gender and intimacy, which may be challenging for the English translations to achieve. With the limited material available, the personal pronouns sadet, khun, mae, pho and various kinship terms and titles were explored. The results showed that the most frequent translation technique was equivalence, that is, the translating of Thai pronouns into the English I or you. The borrowing technique was also used from time to time. Due to language and cultural differences between Thai and English, it is not possible for the translations to achieve a hundred percent accuracy in terms of underlying meaning of the personal pronouns. The translators did, however, make an effort in keeping the special traits of the pronouns by adding a proper noun into the sentence. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2199.
    Neander, Simon
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Det utsträckta ordet: Om språkets etiska uppdrag i Pádraig Ó Tuamas diktsamling Sorry for Your Troubles2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This essay in an ethical reading of the Irish poet Pádraig Ó Tuama. My aim is to examine the ethical role of language in Ó Tuama’s poetry collection Sorry for Your Troubles (2013), and how it relates to conflict, trauma and the relation to the other. The poetry collection circles around “The Troubles” – the political conflict that haunted Northern Ireland from the late 60’s until the Good Friday Agreement in 1998 – and is full of voices trying to put words to their experiences of suffer and loss. In this paper my take on language is two-fold: both in its everyday sense, as a mean of communication, and in the specific form that is poetry. So, by extension, my study is an exploration of poetry’s ethical possibility.        Based on Toril Moi’s and Elisabeth Hjorth’s respective theoretical work, regarding language, literature, and ethics, combined with Jonathan Culler’s concept of the lyric, I try to perform a reading that acknowledges the intertwined relationship between language and ethics, in Sorry for Your Troubles. According to the poet, the role of language is to give form and space to the trauma and the lived experience, in a way that does justice to the complexity of existence. Language is, by Ó Tuama, loaded with a transformative power, an ability to destabilize a sectarian mindset. These functions are particularly brought into play in the encounter with the other, in the mutual sharing of stories. Storytelling is for Ó Tuama, not only a way to break with a destructive culture of silence, it also becomes a way to reshape the world and the future.       My conclusion is that Ó Tuama uses his poetry to give space for people’s stories, proposing poetry as an ethical response in the encounter with suffering and grief. In their poetic vision, his poems seek to create an openness towards the other, in a way that challenges the status quo. I also argue that Ó Tuama’s poetry appear particularly relevant, in the light of the current political state of Northern Ireland, regarding Brexit and the parliamentary instability that has characterized the Northern Ireland society in recent years. Especially when it comes to the role of language, which has been and still is, a matter of controversy both concerning the status of the Irish language in the public sphere, and the use of language when speaking of the Troubles. Language carries political and ethical implications, a fact Ó Tuama explores and tries to use for the better – for attention and transformation.

    Fulltekst (pdf)
    Det utsträckta ordet: Om språkets etiska uppdrag i i Pádraig Ó Tuamas diktsamling Sorry for Your Troubles
  • 2200.
    Nencioni, Giuseppe
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Il posto fisso: rassegnazione impresa e romanzi : il caso del Sud Italia 1945-20152016 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [it]

    La ricerca collega tre elementi: il pessimismo della cultura meridionale. L'atteggiamento ottimista dell'imprenditore. La letteratura meridionale che riflette questa situazione.

41424344454647 2151 - 2200 of 3099
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf