umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
4142434445 2151 - 2200 of 2226
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 2151.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Kan man mäta kvalitet?: Om skolans mätningar och bedömningar2011Inngår i: Utbildningsvetenskapens kärna: Läraryrkets innersta väsen? / [ed] Bo Jansson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2011, s. 181-204Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2152.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Konsten att göra bra prov: vad lärare behöver veta om kunskapsmätningar2013Bok (Annet vitenskapelig)
  • 2153.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Umeå universitet.
    National curriculum assessment in England: a Swedish perspective2009Inngår i: Educational research (Windsor. Print), ISSN 0013-1881, E-ISSN 1469-5847, Vol. 51, nr 2, s. 255-258Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 2154.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Policy and practice in Swedish education, assessment, and school leadership2012Inngår i: School leadership in the context of standards-based reform / [ed] Volante, Louis, New York: Springer, 2012, s. 147-172Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In recent years, the Swedish school system has been subject to a number of reforms. These reforms have mainly been focused on decentralization and educational goals and have resulted in many changes for the schools and people in the system. Among other things, the responsibility for schools was moved from the state to municipalities. The “free school reform” and the introduction of a voucher system put the schools in the market and introduced competition on many levels. National steering documents would ensure common goals and comparability in terms of educational content. The idea was to give the professionals within the system, i.e., school leaders and teachers, the freedom to decide how to reach the goals, while using the open market to “weed out” unsuccessful schools.

    The Swedish system which used to be one of the most centralized and regulated systems in the world, is today one of the most decentralized and deregulated, characterized by competition on many levels and an increasing focus on results. This has put pressure on the schools to show good results, which, in turn, has led to a number of consequences for all stakeholders. This chapter describes the Swedish goal-referenced school system through the perspective of educational accountability and looks at how the reforms and the increased focus on results have affected school leaders and teachers. Validity issues related to the current accountability model and the performance measures are also discussed.

  • 2155.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Proven i skolan2017Inngår i: Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? / [ed] Hult, Agneta; Olofsson, Anders, Stockholm: Natur och kultur, 2017, 2, s. 185-199Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2156.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Proven i skolan2011Inngår i: Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? / [ed] Agneta Hult, Anders Olofsson, Stockholm: Natur och kultur, 2011, 1, s. 228-248Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2157.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sweden: the intersection of international achievement testing and educational policy development2016Inngår i: The intersection of international achievement testing and education policy: global perspectives on large-scale reform / [ed] Louis Volante, New York: Routledge, 2016, 1, s. 91-107Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2158.
    Wikström, Christina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    When theory and practice don't match: Teachers' interpretation of a formative assessment model2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Swedish school system is based on a goal-referenced model but with less regulation than in most other systems. The idea is that the methods used for reaching the goals should be subordinate the outcome. The purpose is to enable the teachers the freedom to individualise education and use the most appropriate assessment method for each situation, which in turn will be beneficial for student learning. Formative assessment is a key component in this process. However, this model does not seem to be entirely successful, since evaluations of student performance shows a decrease over time and also increased gaps between student groups.  This presentation describes the first study in a project that investigates how formative assessment is carried out in Swedish schools. The presentation describes a common formative assessment model that is used in a Swedish elementary school (ages 14-16) and the problems that the teachers are experiencing when trying to carry it out in practice. Plausible reasons are discussed and a revised version of the model is presented.

  • 2159.
    Wikström, Christina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Educational assessment in digital environments: insights from different assessment contexts2019Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 10, nr 1, s. 1-3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2160.
    Wikström, Christina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Lind Pantzare, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Standard setting in Sweden: school grades and national tests2018Inngår i: Examination standards: how measures and meanings differ around the world / [ed] Jo-Anne Baird, Tina Isaacs, Dennis Opposs, Lena Gray, London, UK: UCL Press, 2018, s. 235-251Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2161.
    Wikström, Christina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Wikström, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Comparing the incomparable: a predictive validity analysis based on matching methods2008Inngår i: The impact of testing on people and society, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper evaluates the selection instruments for higher education in Sweden, by comparing how students selected on either grades from upper secondary school (GPA) or an admissions test (the SweSAT) perform in higher education. The study appreciates that evaluating multiple instruments is not without problems, as applicants in different admission groups are not necessarily comparable with respect to personal traits, and different instruments may benefit individuals differently. The study investigates if combining regression models with matching methods will give additional or better information about the different selection instruments, compared to traditional methods in predictive validity studies. The data consists of register data from students born 1972-1974, who have been admitted to a Business Administration or Edconomics programme in a Swedish university between the years 1993 to 1996. The number of credits taken in higher education serve as criterion for academic success. The results from the regression analyses support previous findings in validation studies, showing that the GPA admitted students are more productive in the economics programme than students admitted from the SweSAT group, and even a negative correlation between test scores and number of credits among those admitted. However, the results also show that the SweSAT group are more productive than the GPA group overall, when the total number of university credits serve as criterion.

  • 2162.
    Wikström, Christina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Wikström, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Group differences in student performance in the selection to higher education: tests vs grades2017Inngår i: Frontiers in Education, ISSN 2504-284X, Vol. 2, artikkel-id 45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Student selection in the Swedish admission to higher education system is based on two fundamentally different performance measures: their criterion-referenced upper secondary grade point average (GPA) and their score on a norm-referenced and multiple-choice admissions test [Swedish admissions test (SweSAT)]. Several student characteristics are known to affect rankings in such assessments. The objectives of this study are to assess main and interactive effects of several variables that influence rankings obtained from these measures in greater detail than previously attempted and assess the findings from a fairness perspective. The data consist of test scores, upper secondary grades, and background information for SweSAT participants aged 19–25 years, who took the test in the autumn of 2011 (N = 23,214) or spring of 2012 (N = 27,075). The data were analyzed through correlation and regression analyses. The results support previous findings that gender, parents’ education, and immigration status are all influential. Males obtain better SweSAT scores than females, while females obtain better GPAs, in accordance with previous findings regarding gender-related variations in rankings provided by similar instruments. Moreover, we found the same pattern in scores for specific components of the test and grades in specific subjects, suggesting that the test and GPA measure different, gender-related, things. In addition, students with an immigrant background seem to be more highly ranked by grades than by the SweSAT, largely due to differences in assessments of their verbal skills.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2163.
    Wikström, Christina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Wikström, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Merit-Based Admissions in Higher Education2020Inngår i: Higher Education Admissions Practices: An International Perspective / [ed] Maria Elena Oliveri & Cathy Wendler, Cambridge: Cambridge University Press, 2020, s. 34-50Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In higher education admissions systems, different principles guide how students are selected when there is competition for study positions or when there is a limit on the number of students that can be admitted. The merit-based approach is very common in which the candidate with the best qualifications, or merits, is accepted. The way merit is defined and measured is, however, a complicated matter and reflects various views on validity and fairness. This chapter describes and discusses principles for the allocation of study positions, focusing on admissions practices where individuals are promoted or selected on the basis of their merits. Applications and challenges of such models, and the consequences for individuals, universities or colleges, and society at large are also discussed.

  • 2164.
    Wikström, Christina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Wikström, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    University entrance selection and age at admission2012Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper focuses on the predictive validity of the upper secondary grade point average (GPA), when used as selection instrument to higher education. The purpose of the paper is to find out if the predictive strength of the GPA is affected by time, here measured as the time that has passed between when the grades were received (graduation) and university entrance. The data includes approximately 5 900 students admitted to a Business administration or an Economics programme in a Swedish university between the years 1993 to 1996. The predictive validity is studied by correlating the GPA from upper secondary school for the students from each age group with their academic performance, measured by university credits. The results show that there is a weak positive correlation between grades and university credits, but that the predictive strenght decreases with time, to be insignificant about three years after upper secondary school completion. Implications are discussed.

  • 2165.
    Wikström, Christina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Wikström, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Urval till högre utbildning: Påverkas betygens prediktionsvärde av ålder?2012Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I Sverige används i huvudsak två urvalsinstrument för att gruppera och rang-ordna sökande till högskolan: betygsmedelvärdet från gymnasieskolan och resultat på högskoleprovet. I den här rapporten studeras hur betygen från gymnasieskolan förutsäger studerandes prestationer i högskolan bland studen-ter som antas vid olika tidpunkter efter avslutad gymnasieutbildning. Syftet är att undersöka om den prediktiva styrkan hos gymnasiebetygen påverkas av tid mellan utbildningen och utbildningsutfall i högre utbildning. Studien omfattar cirka 5 900 studenter som antagits till ett ekonomprogram vid en svensk hög-skola, 1993–1996. Resultatet visar att det finns en svag positiv korrelation mellan gymnasiebetyg och universitetspoäng, men att den prediktiva styrkan minskar med tid mellan avslutad utbildning och utbildningsutfall i högre utbildning. Om det gått tre år eller mer mellan gymnasium och antagning finns inget signifikant samband kvar.

  • 2166.
    Wikström, Christina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Wikström, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Lyrén, Per-Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Prediction of study success: should selection instruments measure cognitive or non-cognitive factors?2009Inngår i: Assessment for a creative world, 2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In a number of countries, both high school GPA and admission tests are used in the selection to higher education. The validity research on such instruments has mainly focused on their predictive validity, and the outcome generally shows that the GPA is a better predictor than the test. One explanation is that the grades also measure non-cognitive factors, which are considered important for school performance. Moreover, many admission tests have been criticised for being too alien to what is being taught in schools, hence lacking in relevance for future education. As a consequence, many admission tests are being revised, to be more similar to the school grades in terms of content. A relevant question is if this is the right way to proceed if the main purpose of the test is to predict future study success? This study compares the subtests of a traditional admissions test (the SweSAT) with high school grades in verbal and quantitative subjects in terms of content construct and predictive strength. Success in higher education is measured by the number of credits achieved by students in economics and business administration programmes at Swedish universities. The purpose is to find out if the difference in predictive strength can be related to cognitive or non-cognitive factors.  The data is analysed by regression analysis and structural equation modelling (SEM). The findings show that there are differences in content as well as construct, but that variations in predictive strength have to do with both cognitive and non-cognitive factors, where quantitative grades and test scores are more similar in construct than verbal grades and test scores, but also better predictors of performance in higher education. The findings are discussed in relation to previous research, and some suggestions for future research are made.

  • 2167.
    Wikström, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Admissions Tests2018Inngår i: The SAGE Encyclopedia of Educational Research, Measurement, and Evaluation / [ed] Bruce B. Frey, Thousand Oaks: Sage Publications, 2018, s. 48-51Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Admissions tests usually refer to tests designed to find candidates suitable for higher education. Such tests and other forms of entrance examinations can be made mandatory for applicants in a country or region to take or they may be specific to a university or a university program. This entry first discusses the roles and importance of admissions tests, the principles on which they are based, and their history. It then looks at how admissions tests can be characterized and issues in admissions testing. In an admission decision, there are two fundamental roles that a test can fulfill: to identify candidates who have sufficient knowledge to be able to complete an education (eligibility) and to rank the candidates and to make a selection in cases where there are more eligible candidates than there are available slots (selection). A test can be designed to meet either of these two roles, although most admissions tests are used only for selection purposes. Admissions tests can be further categorized with respect to the construct or constructs they are assumed to measure. Standardized aptitude tests measure aptitude in general cognitive skills and are designed to determine a person’s ability to learn. Entrance examinations are generally achievement oriented and focus on what a candidate has learned. Having a fair selection model is of greatest importance in a democratic society. Although modern higher education often can be regarded as education for large parts of the population, universities are still institutions educating those who will hold important positions and influence society. An important question is how the number of slots at these universities should be distributed and what constitutes a fair admissions system, as this is not an easy or uncontroversial question to answer.

  • 2168.
    Wikström, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    University education and income – does prior achievement matter?Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to find out if the income premium from university entrance differs with respect to prior achievement as measured by previous grades. Using income at the age of 28 to 30, we analyze if high-achievers have larger income premiums from entering university than low-achievers in a sample of Swedish upper secondary school students. We find that income differences generally are positive, albeit larger for females than for males. It is also found that the income premium is larger for high-achievers than for low-achievers. However, especially for males, the income premium rises only marginally with prior achievement for a large part of the grade distribution, indicating that there are only small differences in the returns to university entrance for a majority of upper secondary school graduates.

  • 2169.
    Wikström, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    University education and income: does prior achievement matter?2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to find out if the income premium from university entrance differs with respect to prior achievement as measured by previous grades. Using income at the age of 28 to 30, we analyze if high-achievers have larger income premiums from entering university than low-achievers in a sample of Swedish upper secondary school students. We find that income differences generally are positive, albeit larger for females than for males. It is also found that the income premium is larger for high-achievers than for low-achievers. However, especially for males, the income premium rises only marginally with prior achievement for a large part of the grade distribution, indicating that there are only small differences in the returns to university entrance for a majority of upper secondary school graduates.

  • 2170.
    Wikström, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Nationalekonomi.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Who benefits from university admissions tests?: a comparison between grades and test scores as selection instruments to higher education2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In Sweden, there are two separate instruments for ranking applicants in the admission to higher education; the GPA from upper secondary school and the Swedish Scholastic Assessment Test (the SweSAT). A problem in the selection is that different groups of students perform differently on the instruments. Also, while the GPA is regarded more valid but with reliability problems, the test is seen as reliable but with lower predictive validity. Hence, in 2011, the test was revised, with the purpose to increase its relevance for university studies. New item types and new subtests were introduced, and the weights of the verbal and quantitative parts of the test were made more balanced. This study compares how students are ranked on the basis of the new test compared to their GPA, to find out if previous group differences still remain. The data consists of test participants in the autumn of 2011 and spring of 2012 at the ages 17 to 25. The results show that the correlation between test scores and GPA is approximately the same as before the revision. It is also found that there are still group differences in terms of boys performing better on the test and girls on the GPA. However, when studying separate sub-tests and grades and national course tests from isolated subjects, the students seem to be ranked more similarly than in the overall SweSAT-GPA comparison. Although students with a non-Swedish background are performing lower than other students on both instruments, boys in this group seem to be graded more leniently than the girls with a similar background in mathematics, and the opposite is the case in verbal subjects.

    Fulltekst (pdf)
    UES874
  • 2171.
    Wilhelmsson, Anna-Britta
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Britt-Marie, Berge
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV).
    Swedish state politics meets experiences among relatives of persons with mental disability2013Inngår i: 3rd world conference on psychology, counseling and guidance, WCPCG-2012, 2013, s. 711-718Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Mental disability is one of the most serious health problems facing Europe today. The reform of psychiatric care in Sweden has passed much of the rehabilitation and daily care of these people on to their families/relatives. The aim of this article is to analyze how the psychiatric reform in Sweden affects everyday life experiences among close relatives of persons with mental disabilities. It is an explorative, descriptive study using inductive qualitative content analysis of 18 individual interviews with close relatives. In order to deepen the understanding of the relatives' situation and the consequences of the psychiatry reform, the relatives' statements are put in a dialogue with how problems are represented in documents that form the basis of the psychiatry reform. The result indicates that the reform of psychiatric care in Sweden has put the solution of problems on the relatives, but for the relatives there is still no consensus among the different care providers, county council, municipal and national social services that are involved in treatment. The results further indicate that the relatives feel guilty about not providing enough support for the persons with mental disabilities, and they expressed a need for personal support; a need for better information, consistency throughout the caring process and professional therapy for themselves as well. Children of parents with mental disabilities though there are a lot of bad experiences, all relatives could also relate to positive experiences, i.e. open dialogues, relevant information and timely care and support given by some hospital staff. We recommend that relatives' experiences are taken seriously in further reforms of the psychiatric care and that relatives meet in different kinds of supportive networks.

    (C) 2013 The Authors. Published by Elsevier Ltd.

  • 2172.
    Wilhelmsson, Nathalie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Sjövik, Matilda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Förskolans arbete med barn som har en språkstörning2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur pedagogen arbetar på förskolan med barn som har en språkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en språkstörning, vilka metoder de använder samt vilken extern hjälp de får. I litteraturgenomgången redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. Läroplanernas synsätt kommer lyftas, begreppet språkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det består av. Avsnittet synliggör även teorier kring hur barn lär sig språket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförståelse om begreppet språkstörning. De använder sig utav olika hjälpmedel i vardagen, det vi såg som användes mest på förskolorna var tecken som stöd samt Pictogram, för att de barn medspråkstörning ska få den hjälp och uppmärksamhet som de är i behov av. Det är de två vanligaste hjälpmedlen som de tyckte fungerade bäst till de flesta barn och kan stärka dem i deras språkutveckling. Pedagogerna beskriver även hur de anpassar verksamheten för att barnen ska få de bästa förutsättningarna till sin språkutveckling. Sammanfattningsvis anser alla de intervjuade pedagogerna att samtal i vardagen är bland deviktigaste uppgifterna de har för att ge barnet de rätta verktygen för att kunna utveckla sitt språk. De anser även att de är i behov av mer utbildning om diagnosen språkstörning för att tidigt kunna se de små tecken som barnet visar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2173.
    Wimelius E, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Isaksson, Joakim
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Eriksson, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Hanberger, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Ensamkommande flyktingbarn och ungdomar : förutsättningar för mottagandet och kunskapsläget2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Ensamkommande flyktingbarn och ungdomar
  • 2174.
    Winmarker, Towe-Ann
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Betydelsen av examensarbetet i aktuell svensk undervisningspraktik2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2175.
    Wirell, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Reinholdsson, Angélica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar: En enkätundersökning om studie- och yrkesvägledaren som en stödjande specialistfunktion2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Grundskolans styrdokument argumenterar för kontinuerlig vägledning med ett ansvar på hela skolan. Att detta inte fungerar i praktiken är sedan länge konstaterat, och gapet mellan teori och praktik är ett faktum - ett gap vi ville undersöka närmare. Detta är långt ifrån ett outforskat ämne, men medan många studier riktar ljuset mot lärarnas del av ansvaret, syftar denna studie till att granska studie- och yrkesvägledare, och en av de delar de förväntas ansvara för på en grundskola - nämligen den om att de ska vara ett stöd för övrig personal i studie- och yrkesvägledande insatser. Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter och ambitioner att vara det stöd för övrig skolpersonal som styrdokumenten föreskriver.

    Detta görs genom en enkätundersökning av 33 studie- och yrkesvägledare i olika kommuner inom Kalmar och Stockholms län. Resultatet har visat oss att det, liksom tidigare forskning visar, finns brister i ansvarsfördelningen i skolans studie- och yrkesvägledning, men också i SYVen som stödjande funktion för övrig personal. Vidare har resultatet visat oss att de tillfrågade studie- och yrkesvägledarna var överens om att det är yttre faktorer såsom tid och gensvar från övrig personal som framförallt bidrar till gapet mellan styrdokumentens teori och skolans praktik. De menar således att andra personer och faktorer är starkt bidragande till implementeringsproblematiken. Vi inser förvisso att detta kan vara ett sätt för dem att skylla ifrån sig, men det får vidare forskning undersöka. Denna studie ger endast studie- och yrkesvägledarnas bild av saken. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2176.
    Wirth, Anna-Karin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Pedagogers bemötande mot barn i situationer där de blir utåtagerande2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att belysa hur pedagoger bemöter och arbetar med utåtagerande barn i fyra-femårsåldern. Dessutom ska arbetet synliggöra hur föräldrarna vill att pedagogerna ska bemöta deras barn när de blir utåtagerande. Kvalitativa intervjuer har används och tre förskollärare och tre föräldrar har intervjuats. De forskningsfrågor som ställts är: Vad innebär begreppet Utåtagerande? Hur bemöter pedagoger i förskolan de utåtagerande barnen? Hur vill föräldrarna att deras barn ska bli bemötta av pedagogerna i förskolan när de blir utåtagerande? Resultatet visar att pedagogerna i förskolan bemöter barnen genom att för det första stoppar utbrottet, därefter försöka avleda barnet. En vardag med tydliga ramar, en tydlig struktur samt att ge barnen närhet är andra saker som börgenomsyra verksamheten. Att samtala med barnet efter utbrottet och att framhäva det som är positivt och ge extra beröm när barnet gjort något bra är viktigt. Vidare anser pedagogerna att de ska hjälpa barnet att sätta ord på sina känslor, vara engagerade och ha ett lugnt men ändå bestämt förhållningssätt till de utåtagerande barnen. Föräldrarna önskade att pedagogerna skulle bekräfta barnets känsla samt att de skulle bemöta barnen med vänlighet, respekt, med lugn, med tålamod men även med bestämdhet.

  • 2177. Wold, Thomas
    et al.
    Aristodemou, Elena
    Dunkels, Elza
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Laouris, Yiannis
    Inappropriate content2009Inngår i: Kids online: opportunities and risks for children / [ed] Livingstone, Sonia & Haddon, Leslie, London: Policy Press, 2009Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2178.
    Wolming, Simon
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Bergström, Peter
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Interaktiva medier och lärande (IML).
    A web-based university course on computer-based assessment: Descriptions and reflections2005Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 2179.
    Wolming, Simon
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Henriksson, Widar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Beteendevetenskapliga mätningar - erfarenheter och visioner2007Inngår i: Utsikter, insikter, avsikter.: Universitetspedagogisk konferens i Umeå, 27-28 februari 2007 : konferensrapport / [ed] Fazlhashemi, M., & Fritz, T, Umeå: Universitetspedagogiskt centrum, Umeå universitet , 2007, s. 269-282Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2180.
    Wolming, Simon
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Lyrén, Per-Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Admission to university engineering programs: A multipurpose approach2004Inngår i: Psychological Reports, ISSN 0033-2941, E-ISSN 1558-691X, Vol. 94, s. 1125-1126Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 2181.
    Wolming, Simon
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Wikström, Christina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    The concept of validity in theory and practice2010Inngår i: Assessment in education: Principles, Policy & Practice, ISSN 0969-594X, E-ISSN 1465-329X, Vol. 17, nr 2, s. 117-132Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 2182.
    Wright, Richard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Hur får man igång projektorn?: Bildlärares uppfattningar om digitalisering och hur den tolkas i högstadiets bildsal2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bilda kunskap om bildlärares erfarenheter av bildämnets digitalisering på högstadiet (årskurserna 7-9). Ämnet är relevant eftersom hela samhället digitaliseras och att läroplanen reviderats med anledning av just detta. Däremot har just kursplanen för bildämnet inte reviderats gällande digitalisering. För att belysa bildlärarens uppfattning om digitalisering i bildämnet har sju bildlärare intervjuats. Hur tolkar bildlärare styrdokumentens förväntningar på undervisning och lärande i relation till digitalisering? Vilka möjligheter och utmaningar ser bildlärarna med digitala verktyg inom sitt ämne? Hur beskriver bildlärare sitt eget arbete med att integrera digital verktyg i linje med styrdokumentens förväntningar? Får de tillräcklig vidareutbildning? Studien är kvalitativ och metoden som används för insamling av material är semistrukturerade intervjuer med bildlärare i grundskolans senare år. Deltagarna som medverkat i studien är sju högstadielärare i bild som arbetar i Stockholmsregionen.

    Resultatet visar att bildlärarna är positiva till digitalisering i ämnet i stor utsträckning och ytterligare vill förbättra sina digitala färdigheter för att hjälpa eleverna förstå kunskapskraven och hur de ska nå målen. Hur lärarna tolkar kunskapskraven varierar, flera hävdar att kursplanen är för öppen för egen tolkning. Lärarnas syfte var att tillfredsställa behovet av grundläggande kunskaper i digitalisering i hopp om att väcka intresse för elever som skulle studera vidare på gymnasiet. Bildlärarna hade inte samma tillgång till resurser när det gäller digitala verktyg, och det skiljer sig från skola till skola. De diskuterade att detta kan bero på ekonomi, tid och beslut av ledningen. Lärarna kände att de saknade vidareutbildning i digitala verktyg som flera ansåg att skolan skulle ha kunnat bidra med. De lärare som senast gått lärarutbildningen hade fått mest utbildning i digitalisering i bildämnet. Mer forskning skulle kunna komma att leda till en mer positiv effekt på hur digitalisering implementeras i skolor och bättre riktlinjer för genomförande i bildämnet.

  • 2183.
    Yeom, Kee Yoon
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Idrott och hälsa i gymnasiet med fokus ur ett hälsoperspektiv och idrottspraktiker2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En djupare insikt i elevernas förkunskaper inom hälsa och träningspraktiker bör kunna underlätta för lärare att planera och genomföra undervisningen, samt att genom denna kunskap enklare kunna motivera sina elever att utvecklas i ämnet idrott och hälsa. Syftet var att undersöka och analysera idrottsundervisningen i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet med fokus ur elevers hälsoperspektiv och vilken idrottspraktik de inriktat sig på. För att undersöka detta användes både en kvantitativ och en kvalitativ metoddel i form av en enkät, samt en portfoliouppgift som delades ut till elever i årskurs tre på gymnasiet. Urvalet utgjordes av 100 elever i den kvantitativa delen, och 20 elever fördelat på 10 tjejer och 10 killar i den kvalitativa delen. Utifrån denna studie så har det tydligt uppkommit ett kvantifierbart underlag, där tre av de sju idrottspraktikerna fanns representerade. En hel del skillnader fanns mellan tjejerna och killarna men överlag var de samstämmiga i sina reflektioner i den kvalitativa delen. Där de flesta ansåg att det fria valet ökade motivationen till att prestera under lektionerna i ämnet idrott och hälsa. För att nå detta krävdes det enligt eleverna att lärarna var mer lyhörda till elevernas önskemål. Därmed bör man med hjälp av en djupare insikt i de idrottspraktiker som finns representerade hos eleverna kunna bygga upp en mer varierad och anpassad studieplan, som direkt går att knyta till läroplanen för idrott och hälsa.

  • 2184.
    Yoon, Junghyon
    et al.
    University of Turku.
    Rönnlund, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Control and agency in comprehensive schools: A cross-cultural perspective of democratic schooling in Finland and Korea2019Inngår i: NERA 2019, 6-8 March, 2019, Uppsala, Sweden: Education in a globalized world, 2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Drawing on a cross-cultural qualitative study in Finnish and Korean comprehensive schools, we explore how student agency is controlled or manifested in ordinary school scenes and how students reflect their experiences on control and agency. Focusing on teaching-learning practices, student-teacher interactions in daily routines and students’ movements in physical and virtual spaces, we aim to understand how power relations and control indwelling everyday school practices are connected to the issue of the school life of students as democratic citizens.

    We utilised an analytical differentiation of the ‘official’, ‘informal’ and ‘physical’ schools (Gordon, Holland and Lahelma, 2000) to analyse the inherent complexity in everyday school life. We also employed Bernstein’s (1996) concepts of classification and framing as the theoretical lens with which to examine relationships between students and teachers and the school system as an institution which has boundaries and hierarchies within it.

    The analysis draws on qualitative data produced through fieldwork in two comprehensive schools in southern Finland, and in two primary schools and two middle schools in Seoul, Korea. The data consist of field notes generated through observations and interviews with students and their class teachers. The process of analysis was inspired by a cross-cultural qualitative approach (Lahelma and Gordon, 2010) that combines and relates data from both countries to enhance a theoretical understanding of analogical incidents through the analysis of various cultural contexts and to challenge taken-for-granted familiarity indwelling in the schooling of each national context.

    The findings indicate that student agency was controlled and encouraged by varying pedagogic practices that embedded differing understandings on the roles of teachers and students. Students sought to increase their agency and hoped to find the balance between their agency and control, also revealing paradoxical preferences on the limitation of their agency. However, to sum up, student agency was extensively limited, and strong classification appeared throughout school life. Student agency was restricted the most in teaching-learning practices; teacher control in daily routines appeared differently in relation with the roles of teachers in each sociocultural context; and student agency was limited both in real and virtual space.

    Lastly, our analyses of control, agency and classification of and among school members and systems lead this article to the discussion of democratic schooling from a cross-cultural perspective. Learning from Nordic school ethnographies and cross-cultural research, we expect that our discussions between Finnish and Korean contexts could provide interesting implications to the research field by connecting individualistic/collectivistic culture and educational welfare systems with student agency

  • 2185. Yoon, Junghyon
    et al.
    Rönnlund, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Control and agency in student–teacher relations: a cross–cultural perspective on Finnish and Korean comprehensive schools2020Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Drawing on a cross-cultural, qualitative study in Finnish and Korean comprehensive schools, we explore how teacher control and student agency are manifested and exercised in the teaching and learning practices of the “official school” and in the student–teacher interactions of the “informal school”. We also elaborate on how students reflect on control and agency. Bernstein’s concepts of framing and classification are employed as a theoretical lens with which to examine control, agency and hierarchy. Data consists of school observations and interviews with students aged 12 to 14 and their teachers, conducted in six schools. The findings indicate that student agency is intensively constrained in their participation in teaching-learning practices. The analysis also reveals a paradox where students do not welcome increasing their agency through student-oriented lessons. Moreover, the controlling and caring roles of teachers and the exertion and limitation of student agency appear differently in the Finnish and Korean schools studied. Students seem to desire a refined balance between control and agency while revealing conforming and self-critical attitudes towards the school system and teacher control. Finally, our analyses of control, agency and hierarchy among school members leads this article into a discussion of democratic school culture from a cross-cultural perspective.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2186.
    Yousef, Fadia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Nasser, Mirna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Att utveckla nyanlända elevers språk och ämneskunskaper2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att få mer kunskap om hur några utvalda lärare arbetar i sina ämnen för att utveckla nyanlända elevers språk- och kunskaper. Nya krav ställs på läraren för att möta elever som är nya i Sverige. Våra vägledande frågor var hur läraren arbetar för att utveckla elevernas språk och kunskaper samt vilka möjligheter och svårigheter de finner i undervisningen av nyanlända elever. Studien genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer med sex behöriga lärare i tre grundskolor både i förberedelseklasser och i reguljära klasser. I resultaten kom det fram att lärarna såg på elevernas modersmål som resurs i undervisningen och stöttade eleverna på olika sätt för att utveckla deras språk- och kunskaper. Lärarna uttryckte att det fanns andra faktorer som de inte kunde styra över och som möjligtvis skulle kunna underlätta för lärare och för eleverna, bland annat antal elever i klassen. Vår slutsats är att det är viktigt med stöttning och dialogrika klassrum när man arbetar med nyanlända elever. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2187.
    Zakrisson, Linn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Konflikthantering ur pedagogers perspektiv: En intervjustudie med pedagoger i förskolan2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna rapport undersöktes hur pedagoger i en privat samt två kommunala förskolor beskriver att de ser på och arbetar för att förebygga och hantera konflikter bland barnen, samt hur de ser på barnens roll och möjlighet till lärande och utveckling i dessa situationer. Fyra verksamma pedagoger fick beskriva hur de anser att konflikter kan förebyggas och hanteras, vad barnen har för roll i konflikthantering samt vilket lärande som kan ske hos barnen i samband med konflikter och konflikthantering. I bakgrunden tas upp vad styrdokument och tidigare forskning säger om ämnet konflikter och konflikthantering, med fokus på förskolan. I denna fenomenografiska studie används intervjuer som metod, vilket är en kvalitativ metod. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades sedan för att ta fram ett resultat som sedan analyserats med koppling till bakgrunden. Resultatet av studien visar bland annat på vikten av att arbeta medvetet med konflikthantering genom att stötta barnen genom vägledande samtal. I resultatet framgick även att pedagoger upplever att hemmet har en betydande inverkan på barns beteende under konfliktsituationer och att detta innebär att förskolan måste anpassa sitt arbete utifrån barnens olikheter. Samtliga pedagoger i undersökningen såg möjliga lärotillfällen i samband med konflikter och konflikthantering. Slutligen är tanken att den färdiga studien ska hjälpa pedagoger till fördjupade insikter angående sitt förhållningssätt, samt reflektera kring hur de kan utveckla sitt arbete gällande konflikthantering i barngruppen.

  • 2188.
    Zell, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Att vägleda i digitala rum2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap gällande vad som sker när vägledningen digitaliseras och flyttar ut från det traditionella rummet till digitala kontexter. Dessa digitala kontexter är i undersökningen benämnda som digitala vägledningsrum. Undersökningen efterfrågade vägledares insikter gällande det digitala rummets möjligheter och begränsningar, hur rummet förbereds för vägledning samt på vilket sätt metod och teori används i denna digitala kontext. Sammanlagt elva vägledare intervjuades, varav åtta svenska vägledare och tre danska eVejledare.

    Resultatet visar bland annat att vägledare/eVejledare använder ett flertal olika digitala vägledningsrum och att ett traditionellt face-to-face i hög grad tar formen av ett digitalt one- to-one, dvs en vägledare och (oftast) en sökande möts i ett traditionellt eller ett digitalt rum. Resultatet visar även att avsaknad av kroppsspråk är en av vägledare/eVejledare ofta upplevd begränsning i det digitala rummet, samtidigt som anonymitet möjliggörs med digitaliserad vägledning. En möjlighet som flera vägledare lyfter fram som positivt och som uppskattas av sökande. Erbjuden anonymitet har visat sig öppna dörrar som tidigare varit stängda. Avslutningsvis används metod och teori i olika utsträckning beroende på vilket digitalt rum som nyttjas. eVejledarna är dock mycket samstämmiga i sina metod- och teorival eftersom eVejledning Danmark har valt att strukturera upp hela sin digitala vägledning utifrån gemensamma principer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2189.
    Zetterberg, Per-Arne
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Att våga äga scenen: Ungdomars val att uppträda i musikaliska sammanhang under grundskolans senare del2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie studeras orsaker till varför elever i åk 7-9 väljer att uppträda i större musikaliska sammanhang. De forskningsfrågor som ställs är:     

    • Hur beskriver pojkar respektive flickor sin upplevelse av att stå på scen och varför väljer de att delta i ett scenframträdande?
    • Hur menar pojkar respektive flickor att massmedias bild av att uppträda har inverkat på elevens vilja att uppträda?
    • På vilka sätt kan ett scenframträdande få betydelse för pojkar och flickor senare i livet? 


    Som undersökningsmetod i studien valdes kvalitativa intervjuer, detta för att få ett djup i undersökningen då metoden ger utrymme för informativa svar på intervjufrågorna. Tre flickor och två pojkar intervjuades. I resultatet framkommer behovet för elever i åk 7-9 att synas och uttrycka sin identitet, likaså behovet av gemenskap. Valet att uppträda har däremot lite eller ingenting att göra med att eleverna får betyg i ämnet musik. Studien visade på vissa skillnader mellan pojkarnas och flickornas svar men generellt i studien är att svaren är mer kopplade till individen än om det är en pojke eller flicka som svarat på frågan. I informanternas berättelser framkommer att den glädje som att delta i musikframträdanden skapar är starkare än t.ex. den nervositet som att medverka i sådana arrangemang medför. 


    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2190.
    Zetterlund, Åsa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Skadliga leksaker i förskolan?: En studie om miljömedvetenhet bland förskolans personal i en kommun i norra Sverige2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barn inom förskolans verksamhet utsätts dagligen för kemikalier och detta har tidigare inte talats om eller uppmärksammats inom den omfattning som det faktiskt görs idag. Denna studie undersöker därmed vilken medvetenhet som finns kring miljökrav framför allt gällande leksaker och material inom förskolans verksamhet. Syftet är mot den bakgrunden att synliggöra vilken medvetenhet det finns kring miljökrav inom två av förskolans verksamhetsnivåer –förskolechef och förskollärare inom en kommundel i en kommun i norra Sverige. För att kunna synliggöra denna medvetenhet har det i studien varit fokus på den kvalitativa intervjun som metod.Resultatet visar bland annat på hur medvetenheten ser ut bland respondenterna, var de anser att en stor del av bekymret ligger samt hur de önskar att arbeta vidare med miljökrav inom förskolans verksamhet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2191.
    Árnadóttir, Anna Kolbrún
    et al.
    University of Iceland.
    Sigurdardóttir, Anna Kristín
    University of Iceland.
    Rosvall, Per-Åke
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    How social capital is invitable part of inclusion2016Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2192.
    Älvebrant, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Förebygga omval till gymnasiet: En kvalitativ studie ur ett elevperspektiv2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att erhålla fördjupad kunskap beträffande betydelsen av studie- och yrkesvägledning i förebyggandet av omval till gymnasiet. Studien utgår från ett elevperspektiv och syftar till att ge en fördjupad förståelse av elevernas upplevelser, erfarenheter samt vilket behov av hjälp och stöd de önskar. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har valts som dataininsamlingsmetod. Fem gymnasieelever som alla bytt gymnasieprogram nära i tiden har deltagit i studien. Resultatet visar att eleverna kommer i kontakt med studie- och yrkesvägledning sent i grundskolan och kontakten med studie- och yrkesvägledaren har varit mycket liten. Vidare visar studien att bristande information är en av de viktigaste anledningarna till byte av gymnasieprogram. Eleverna önskar fördjupad information och djupare vägledningssamtal där de får diskutera och fundera över sig själva och framtida studie- och yrkesval. Eleverna saknar också koppling till arbetslivet vilket också visat sig ha negativ påverkan inför deras gymnasieval.

  • 2193.
    Åberg, Jannike
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Vallgren, Isabell
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Religion och kultur i förskolan2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har valt att skriva om religion och kultur i förskolan därför att vi är intresserade av begreppens utrymme i förskolan. Under vår utbildning så uppmärksammas dessa ämnen väldigt lite, trots det så finns de formulerade i läroplanen upprepade gånger, vilket vi som förskollärare ska utgå från i vårt arbete. Syfte och frågeställningar är därför utformade efter detta och för att få en inblick i hur arbetet går till. Vi undersökte detta genom intervjuer med sju förskollärare som arbetar på förskolor med olika upptagningsområden och profil. Kulturbegreppet är ett svårdefinierat begrepp som verkar försvåra arbetet med det i förskolan. Av sju förskolor med varierande barngrupper så visar vår empiri på att synliggörandet av olika kulturer inte får något utrymme i någon av utbildningarna. Vad detta beror på ser vi till största del är osäkerhet om huruvida religion ska få belysas men också okunskap både gällande kultur och religion.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2194.
    Åkerlund, Pontus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    MOTIVATIONSARBETE PÅ FRITIDSHEMMET: Fritidslärares uppfattningar om barns motivation2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa undersökning var att öka kunskapen om hur fritidslärare arbetar med barns motivation i fritidsverksamheten. Detta genom att ta del av fyra fritidslärares arbete med barns motivation på sina arbetsplatser. Forskningsfrågan handlar om vilken/vilka typer av motivation det är som får företräde i fritidsverksamheten enligt intervjuade fritidslärare. Med utgångspunkt i medbestämmandeteorin och begreppen inre och yttre motivation, så utfördes fyra stycken semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma fritidslärare. Intervjufrågor skapades utifrån tre psykologiska behov som är av vikt för teorin, men också för andra företeelser som anses vara gynnsamma för den inre motivationen. Rubriker skapades efter de psykologiska behoven och av en företeelse som den inre motivationen anses gynnas av. Datamaterialet sorterades därefter under dessa rubriker. Resultatet och analysen visade att det var den inre typen av motivation som framförallt fått företräde på fritidshemmet, med enbart en blygsam andel datamaterial som talat för att den yttre haft företräde framför den inre. Det var också framförallt den inre motivationen som fritidslärarna arbetat med i fritidsverksamheten.

  • 2195.
    Åkesson, Evalena
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    "Du får diska för du är tjej": Könsroller och jämställhetsarbete i Hem- och konsumentkunskapsundervisning2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skolan är en verksamhet som bidrar till att skapa ett framtida samhälle genom att fostra och forma de människor som ska leva i det. Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder visar undersökningar att traditionella könsmönster lever kvar, både i samhället och i skolan och dess undervisning. Mot bakgrund av detta är syftet med examensarbetet att öka kunskapen om uttryck för könsroller och jämställdhetsarbetet i Hem- och konsumentkunskaps- undervisningen. Studien är en kvalitativ intervjuundersökning, där resultatet analyserats med tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att lärare i Hem- och konsumentkunskap uppfattar uttryck av traditionella könsroller bland eleverna, om än i mindre omfattning än för 20-30 år sedan. Pojkar tar mer plats i klassrummet medan flickor tar mer ansvar för helheten i klassrummet och har högre betyg. Alla de intervjuade lärarna arbetar med att motverka traditionella könsroller och undervisar om arbetsfördelning i hemmet och jämställdhet. Flera lärare betonar risken med det faktum att det är flickorna som höjer blicken och tar det övergripande ansvaret för att arbetet i köket ska bli färdigt. De är rädda att de ska fortsätta med det senare i livet, både i hemmet och på arbetsplatsen, vilket leder till att könsmönstret i samhället underbyggs. Det skulle vara av intresse att fortsätta studien genom att göra observationer och enkäter med elever i samma klasser, vilket skulle ge en bredare och djupare kunskap om könsroller och jämställdhet i Hem- och konsumentkunskapsundervisningen.

  • 2196.
    Åman, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    FLER SPRÅK I FÖRSKOLAN: Hur kan flerspråkigheten stimuleras?2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta examensarbete var att studera hur förskollärare kan uppmuntra och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling, både angående svenskan som barnets andraspråk, och barnets modersmål. Syftet var att ta reda på hur pedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan kan främja flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet innefattade även ta reda på hur man kan tillvara på olika språk som finns i förskolans verksamhet. För att få svar på hur förskollärare arbetar med detta arbete i sina verksamheter valde jag att använt mig av fem kvalitativa intervjuer, med tre aktiva förskollärare och två språkstödjare i två olika kommuner. Resultatet visade på att förskolor arbetar på olika sätt för att bidra till flerspråkiga barns språkutveckling. En slutsats som kan dras är att förskollärare arbetar mer eller mindre medvetet med flerspråkiga barns språkutveckling, där förskollärarens bemötande och förhållningsätt har stor betydelse för barnets språkutveckling. En annan slutsats är att flerspråkiga barn får mer stöd i att utveckla det svenska språket medan stöd i modersmålet är mer sällsynt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2197.
    Ångerud, Nicklas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Barn som far illa: Hur kan och ska förskolan arbeta med det?2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det syfte jag haft i denna studie har varit att fördjupa mina kunskaper om pedagogers förståelser om arbetet kring barn som far illa och samverkan kring barn som far illa. De frågor jag sökt svar på har varit: Hur kan pedagoger stödja barn som far illa i förskolans verksamhet? Vad är pedagogers uppfattning om samverkan med andra instanser när det gäller barn som far illa? Och hur vet pedagogerna att barn far illa? Min undersökning har vart en kvalitativ undersökning och min data har jag fått genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan som har minst 2-3 års erfarenhet av arbetete i förskolans verksamhet, upp till 20 års erfarenhet av arbete i verksamheten. I mitt resultat syns det att det inte alltid är så lätt att upptäcka barn som far illa och att det inte alltid är självklart vad pedagoger kan göra utöver en anmälan till Socialtjänsten. Det pedagogerna i min undersökning svarade, när frågan om vilka orsaker som kan finnas till att barn far illa ställdes, var det de mer kända anledningarna som pedagogerna först kom på. Dessa orsaker är t.ex. misshandel, brister i omsorg och övergrepp. Men andra orsaker, som människor ofta inte tänker på enligt min erfarenhet, uttryckte de knappt. Dock ansåg pedagogerna att det kunde finnas fler anledningar, men dekunde inte nämna så många. De uttryckte dock att vissa saker, som exempelvis att anmäla till Socialtjänsten vid misstanke att barn far illa, var självklara.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2198.
    Årebrand, Stina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Samhällskunskap och digitalteknik: Om undervisning i tre gymnasieklasser och dessanvändning av digital teknik2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse om samhällskunskapsundervisningens innehåll, genomförande och utformning på gymnasiet där digital teknik används.

    Fokus i uppsatsen har legat på att genom observationer och intervjuer i tre klasser och med de två lärare som undervisar klasserna få inblickar i hur lärare designar undervisning och hur elevrollen kan förstås när digital teknik används i ämnet samhällskunskap. Till hjälp för att analysera resultatet har analysmodellen Learning Design Sequence och i synnerhet  begreppen lärsekvenser och iscensättning använts. Det senare begreppet syftar på faktorer såsom lärarnas arbetssätt och tillgängliga resurser som präglar en lärsekvens, vilket kan vara elevernas arbete med en uppgift för att nämna ett exempel.

    Resultatet visar att datorer och Internet ofta i någon form ingår i lärarnas design av undervisningen. Exempelvis har lärarna genomfört genomgångar med hjälp av Powerpointpresentationer samt utformat uppgifter där elever ska använda sig av sina datorer. I elevrollen ingår bland annat att vara dator- och Internetanvändare men också av att anteckna och lyssna. Dessutom hände det att elever antog en roll som exempelvis Facebookanvändare och bloggläsare, vilket väckt tankar om att kommande forskning exempelvis bör undersöka vilka kunskaper och färdigheter detta genererar för elever.

    Nyckelord: En-till-En, design, samhällskunskapsundervisning, digital teknik, didaktisk design

    Fulltekst (pdf)
    Samhällskunskap och digital teknik
  • 2199.
    Åström, Ann-Sofie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Musikens möjligheter och begränsningar: En kvalitativ studie om musikens roll i förskolan ur förskollärares perspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och förstå musikens roll i förskolan utifrån fyra förskollärares perspektiv. Studien eftersöker hur musik används samt vilka möjligheter och begränsningar det finns för förskollärare att arbeta med musik. Bakgrundsavsnittet som är baserad på tidigare forskning i form av avhandlingar, förskolans läroplan, FN:s barnkonvention samt annan litteratur, framkommer det att musik kan gynna bl.a. barns motorik, kulturella erfarenhet såväl som språkliga utveckling men det lyfts även fram forskning som problematiserar just användandet av musik som metod enbart. Bakgrunden tar även upp ramfaktorer och andra faktorer som påverkar förskollärares arbete med musik men även att det finns en oklarhet i vilka kunskaper och kompetenser förskollärare behöver för att undervisa i respektive med musik. I metodavsnittet presenteras det att studiens resultat är baserat på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som analyserats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Studiens resultat visar att förskollärarna använder musik i förskolan spontant, planerat, med hjälp av instrument och tekniska hjälpmedel för att främja barns utveckling och de kunskapsmål som lyfts av förskolans läroplan. Vidare visar resultatet vilka ramfaktorer i förskolan som påverkar förskollärarnas arbete med musik samt att förskollärarnas kunskaper och kompetenser varierar, vilket därmed skapar olika förutsättningar och påverkar deras förhållningssätt till musikarbetet i förskolan, som i sin tur påverkar musikens roll i förskolan. Slutsatser som dragits är att musik faktiskt har en viktig roll i dagens förskola men vilken roll den faktiskt får är tätt sammankopplat med de faktorer som finns inom förskolans verksamhet. Musik i sig skapar möjligheter i förskolan men utmaningen ligger i att förskollärare har eller får möjlighet till det rätta förutsättningarna för att kunna använda sig av dem.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2200.
    Åström, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Nyberg, Sara
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Matematiken som ständigt omger oss: Förskollärarens tankar om arbetet med matematik och läroplanens påverkan på arbetet.2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka förskollärares syn på matematik och hur de väljer att arbeta med matematiken i vardagen. Syftet är även att undersöka ifall den nya läroplanen för förskolan har påverkat lärarnas arbete med matematik. Vi har i studien använt oss av en kvalitativ metod i form av riktat öppna intervjuer eftersom vi ville att lärarna skulle kunna uttrycka sig fritt samt för att få ta del av deras egna tankar och åsikter. Vi har valt att intervjua nio verksamma förskollärare. Vår studie visar att förskollärarna anser att det finns oändliga möjligheter för att arbeta med matematik i vardagen, speciellt vid rutinsituationer som återkommer varje dag. De flesta lärarna lyfter fram miljön på förskolan som en viktig del i arbetet med matematik men alla har inte valt att utforma en miljö med matematiken som en av grundpelarna. Den nya läroplanen har inte bidragit till någon större förändring av arbetet med matematik anser de flesta av lärarna. Alla uttrycker att de känner sig trygga i arbetet med matematik i vardagen men flera skulle vilja utöka sin kunskap. Vi finner att förskollärarna är medvetna om att matematiken finns omkring barn i deras vardag och har idéer kring hur de kan tillvarata den för barns lärande. Vi har dragit slutsatsen att utformningen av miljön inte sker utifrån ett matematiskt lärande trots att lärarna uppger att de anser att miljön är en viktig del. Vi har även kommit fram till att arbetet med matematiken inte har förändrats i och med den reviderade läroplanen för förskolan.

    Fulltekst (pdf)
    Matematiken som ständigt omger oss
4142434445 2151 - 2200 of 2226
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf