umu.sePublications
Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 1207
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Eriksson, Lisa
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    "Man vill att de ska veta vad de är de väljer bort": En diskursanalys om hur föräldrar till barn med Downs syndrom resonerar kring fosterdiagnostik2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 252.
    Eriksson, Malin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine.
    Emmelin, Maria
    Challenges and opportunities for local development initiatives to influence social capital for health promoting purposes: theoretical and empirical support2016In: Handbook of social capital and regional development / [ed] Hans Westlund, Johan P. Larsson, Edward Elgar Publishing, 2016, p. 359-390Chapter in book (Refereed)
  • 253.
    Eriksson, Malin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Police Education Unit at Umeå University.
    Hammarström, Anne
    Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Different uses of Bronfenbrenner's ecological theory in public mental health research: what is their value for guiding public mental health policy and practice?2018In: Social Theory & Health, ISSN 1477-8211, E-ISSN 1477-822X, Vol. 16, no 4, p. 414-433Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Bronfenbrenner’s ecological theory is appealing as a conceptual tool for guiding public mental health interventions. However, his theory underwent significant changes since its first inception during the late 1970s until his death in 2005, due to which the implications that can be drawn might differ depending on what concepts (i.e. early or later) of the theory is utilized. The aim of this paper was to examine how different concepts of Bronfenbrenner’s theory have been utilized in (public) mental health research, and to analyse the value of these different uses for guiding public mental health policy and practice. A systematic search for articles that have utilized concepts of Bronfenbrenner’s theory within the field of mental health resulted in a review of 16 published papers. We found that one set of papers (N = 10) used the early concepts of ecological systems without investigating interactions between these systems, while another set of papers used the concepts of ecological systems by also investigating interactions within and between these systems (N = 4). Another limited set of papers (N = 2) utilized the later concepts of proximal processes and the PPCT model. Our results show that studies using Bronfenbrenner’s ecological system concepts by clearly considering interactions between and within these systems can result in recommendations that are most useful for guiding public mental health policy and practice.

  • 254.
    Eriksson, Malin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Wimelius, Malin E.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Political Science.
    Ghazinour, Mehdi
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Police Education Unit at Umeå University.
    'I stand on my own two feet but need someone who really cares': Social networks and social capital among unaccompanied minors for becoming established in Swedish society2018In: The Journal of Refugee Studies, ISSN 0951-6328, E-ISSN 1471-6925Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Settling in a new host country as an unaccompanied minor holds a lot of challenges such as adaptation of new social norms, learning a new language and understanding a new culture. Social networks may foster good conditions for settlement in the host community but little is known about the availability, quality and significance of social networks for unaccompanied minors (UM) in Sweden. The aim of this qualitative grounded-theory situational study was to explore experiences of social networks among UM and the significance of those networks for becoming established in Sweden, based on data from in-depth interviews with 11 young persons. Unaccompanied young persons were broadly found to be involved in three different kinds of networks: professional carers, like-ethnic friends and ‘Swedes’ in general. Networks with professionals (i.e. linking social capital) were perceived as both a secure base and a source of rejection, and could either facilitate or obstruct the establishment. Supporting networks with like-ethnic friends (bonding social capital) proved to be the most available and important resource for becoming established, while access to networks with Swedes (bridging social capital) was in general low but still perceived as important for becoming established, not least for reducing language and cultural barriers.

  • 255.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Karlsson, Caroline
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    ADHD i skriven media/ADHD in written media: Utveckling över tid med flickor i fokus/Development over time with girls in focus2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 256.
    Eriksson, Max
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Oskarsson, Signe
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Ensamkommande barn och ungdomars föreställningar om Sverige: Verklighet eller en förskönad bild?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utifrån egna erfarenheter har vissa ensamkommande barn och ungdomar en något förskönad bild av landet och livet i Sverige. En sådan förskönad bild kan bli ett hinder för den egna integrationen hos de ensamkommande. Denna studie syftar till att undersöka hur ensamkommande barn och ungdomars föreställningar om Sverige ser ut samt om dessa har förändrats och i så fall på vilket sätt förändringen har skett under tiden i Sverige. Överlag så finns det mycket forskning om ensamkommande ungdomar men när det gäller forskning som handlar om deras föreställningar om Sverige visar det sig vara ett ganska outforskat ämne. Studien bygger på fem stycken kvalitativa intervjuer med ensamkommande ungdomar där fokus har legat på deras subjektiva bild och förväntningar på Sverige samt vilka bidragande faktorer som tvingade dem till flykt och vad som låg bakom deras val att fly till Sverige. Var det en slump eller redan förutbestämt? Det har visat sig att det finns skilda förväntningar på Sverige som land, där vissa förväntningar har infriats, medan andra inte har stämt överens med verkligheten bland ungdomarna. Betydelsen av att vara medveten om hur samhällets verklighet ser ut lägger en god grund för deras egen utveckling. För att underlätta integrationen och vägen in i det svenska samhället så krävs det mer kunskap och förståelse om ämnet.

  • 257.
    Eriksson, Niklas
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Roger, Marcus
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Supported Education: Ostrukturerad, förutsättningslös och väldigt effektiv2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studie är att undersöka hur personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar uppfattar Supported Education samt vilka delar som de anser är mest effektiva i relation till deras studier. För att kunna ta reda på detta utgås det från fyra övergripande frågeställningar; På vilket sätt hjälper Supported education personers studieförmåga? Hur viktigt är individanapassat stöd för framgången med Supported education? Påverkar Supported education medverkandes självbild? Fungerar den sociala gemenskapen på verksamhetetn som ytterligare stöd? Respondenterna i vår undersökning var personer som deltog i ett Supported education-prigram i Skellfteå på en verksamhet vid namn Texas. Gemensamt för dessa var att de hade någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det anvädes semistrukturerade intervjuer samt livsberättelser som grund i vår empiri. Allt material analyserades med hjälp av en kvalitatvi innehållsanalys. Resultatet visar att Supported education är en mycket uppskattad metod hos deltagarna. De viktigaste och mest effektiva delarna av Supported education på Texas kom fram under bearbetning av materialet. Där visade resultatet hur viktigt individanpassade stödet var, där individen sätts i centrum och hur man uppskattade den förutsättningslöshet och frihet som präglade verksamheten. Resultatet visade också hur Texas hade en inverkan på repspondenternas självbild, resultatet visade påverkan på aspekter som självförtroende och att våga visa sig svag. Slutligen visade resultatet den poitiva uppskattning av den sociala gemenskapen samt den öppna och ramlösa strukturen.

  • 258.
    Eriksson, Rikard
    et al.
    Høgskolen i Østfold.
    Ek, Hans
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Psykiatrisering som kulturmönster: ett utkast till sociokulturella studier av psykisk hälsa2017In: Tidsskrift for psykisk helsearbeid, ISSN 1503-6707, E-ISSN 1504-3010, Vol. 14, no 1, p. 54-65Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The starting point for this theoretical article is that the understanding of peoples’ existential suffering and social difficulties and their mental health, are dominated too much by the language style of psychiatry. The purpose of this article is to present some theoretical reasoning, epistemological aspects and research issues that can be used for future socio-cultural studies on mental health. By analyzing psychiatry’s internal logic and external points of contact, knowledge is created that can be used to find ways to understand and help people with mental illness beyond psychiatry’s quick solutions with diagnoses and medication. The new knowledge could open up the possibility that the understanding of peoples’ existential suffering and social difficulties can be utilized in their everyday lives.

  • 259.
    Eriksson, Sebastian
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Dahl, Linnéa
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Jönsson, Sofie
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Ett kritiskt läge: En studie om den psykosociala arbetsmiljön på socialtjänstens barn- och familjeenhet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen studerar hur arbetsmiljön på barn- och familjeenheten (BoF) på socialtjänsten i en kommun i mellersta Sverige, en enhet som har både hög arbetsbelastning och personalomsättning, ser ut. Studien utgår från fyra stycken intervjuer med socialsekreterare som har lång erfarenhet inom barn- och familjeenheten (BoF) i kommunen. Resultatet visar att arbetsbelastningen och stressen har ökat med tiden genom att personalen har fått förhålla sig till nya krav på arbetsplatsen och därför har tidspressen blivit större. Den höga personalomsättningen leder till rekrytering av ny personal, vilket påverkar den befintliga personalen. Den befintliga personalen introducerar de nya och får ta de tyngre ärendena, vilket slutligen ger mindre tid åt klientmöten. Avslutningsvis anser personalen sig få tillräckligt med uppskattning och beröm för sitt arbete rent verbalt från enhetschef och verksamhetsledare men menar att uppskattningen inte visas tillräckligt i form av lön och handledning.

  • 260.
    Eriksson, Viktor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Öhlund, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    "…när du har den kontakten känner du dig som hemma.": En kvalitativ studie om ensamkommande barn och ungdomars upplevelser av grupphem2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka och analysera ensamkommande barn och ungdomars upplevelser av att ha bott på grupphem, då tidigare studier om grupphem inte fokuserat på ungdomarnas upplevelser. Studien fokuserar på grupphem i Skellefteå kommun, som tar emot ett förhållandevis stort antal ensamkommande barn och ungdomar, och ofta anses lyckas bra med sitt arbete med denna grupp. Studien är av kvalitativ karaktär och grundas på semistrukturerade intervjuer. I analysarbetet användes teorierna om

    KASAM, Symbolisk interaktionism samt Resiliens. Dessa teorier har på olika sätt varit till hjälp i arbetet med att tolka datamaterialet. De fyra respondenterna gav en bredd till materialet, eftersom syftet var att undersöka individuella upplevelser. Resultatet av intervjuerna visade att framför allt personalen och vilken relation ungdomarna hade till dem var viktig för upplevelsen av grupphem. I regel var respondenterna nöjda med den hjälp och stöd de fått av grupphemmen, men livet för dessa ungdomar var inte heller enkelt alla gånger.

  • 261.
    Ermann, Jonas
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Källström, Simon
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Skolidrottens betydelse för unga kvinnors hälsa och välbefinnande2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien undersöker vilken betydelse unga kvinnor menar att skolidrotten har och har haft för deras hälsa och välbefinnande. Unga kvinnor är en särskild utsatt grupp när det kommer till psykisk ohälsa, och fysisk aktivitet skulle kunna vara lösningen på detta. Undersökningen grundar sig i skolidrotten då grund- och gymnasieskolan har ett stort ansvar och kapacitet att påverka befolkningens intresse för idrott och fysisk aktivitet. Idrott och fysisk aktivitet är bra för individens och samhällets hälsa och välbefinnande och förbättrar folkhälsan, därmed har skolidrotten en stor potential till att förbättra folkhälsan. Studien använder kvalitativ fokusgrupp som metod för att undersöka vilken betydelse målgruppen menar att skolidrotten har haft på deras hälsa och välbefinnande. Studiens resultat visar att skolidrotten har goda möjligheter att väcka intresse för idrott och fysisk aktivitet hos vissa individer men att majoriteten känner att skolidrottens prestationskrav och bedömningsstil skapar en ohälsosam förståelse för idrott och fysisk aktivitet vilket leder till att idrott och fysisk aktivitet inte blir en självklar del av individens vardag. Tävlingsfokus och tydlig inriktning på traditionella bollsporter nämns också som hinder för att bygga en sund relation till idrott och fysisk aktivitet, samt medför att upplevelsen av skolidrotten blir negativ.

  • 262.
    Espwall, Majen
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Liksom vinden under fågelns vingar: om kvinnors nätverksrelationer i utsatta livssituationer2001Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
  • 263.
    Espwall, Majen
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Nätverksrelationer i förändring: en studie av fyra psykosocialt utsatta mammors nätverksrelationer1998Licentiate thesis, monograph (Other academic)
  • 264.
    Espwall, Majen
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Borell, Klas
    Institutionen för socialt arbete, Mitthögskolan, Östersund.
    Johansson, Roine
    Institutionen för samhällsvetenskap, Mitthögskolan, Östersund.
    Att förhandla i underläge: en studie av kvinnor med diffusa muskelsmärtor2001In: Nordisk sosialt arbeid, ISSN 0333-1342, E-ISSN 1504-3037, Vol. 21, no 2, p. 107-118Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I takt med nedskärningar i de offentliga trygghetssystemen har intresset ökat för den stödpotential som finns i sociala nätverksrelationer. Mycket talar dock för att utbytet av socialt stöd fortfarande villkoras utifrån aspekter som har med kön, makt och beroende att göra.

    I artikeln studeras det förhandlingsunderläge som karakteriserar en grupp kvinnor med diffusa muskelsmärtor. Utmärkande för gruppen är att de är kvinnor, långvarigt sjuka och att deras sjukdomstillstånd saknar legitimitet.

  • 265.
    Espwall, Majen
    et al.
    Research Department , Västernorrland County Council, Mid-Sweden University , Sundsvall, Sweden.
    Olofsson, Niclas
    Research Department , Västernorrland County Council, Mid-Sweden University , Sundsvall, Sweden.
    Legitimacy Aspects of Social Network Relations in a Group of Women with Undefined Musculoskeletal Disorder2002In: Women & health, ISSN 0363-0242, E-ISSN 1541-0331, Vol. 36, no 4, p. 85-101Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study was conducted to investigate legitimacy aspects of social network relations in a group of women with undefined musculoskeletal disorder. The aim was to study, from the viewpoint of the patient, the extent to which the symptoms of musculoskeletal disorder have legitimacy within the social network and how this legitimacy affects the patient's social network relations. A structural equation model was used to find the model best fitting the data arising between social support, legitimacy aspects and negative outcomes in the social network relations. The results can be summarised as indicating that illness legitimacy does affect availability of social relations and social support from friends, relatives and family. Of particular importance to this process is the patient's own perception of the legitimacy of her disorder. These results also confirmed previous findings indicating that greater attention should be paid to the impact of negative aspects of social support and its affect on patient health.

  • 266.
    Espwall, Majen
    et al.
    Department of Social Work , Mid-Sweden University , Sweden .
    Olofsson, Niclas
    Research Department, Västernorrland County Council , Mid-Sweden University , Sundsvall, Sweden.
    Social Networks of Women with Undefined Musculoskeletal Disorder2002In: Social work in health care, ISSN 0098-1389, E-ISSN 1541-034X, Vol. 36, no 1, p. 77-91Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This study was conducted to investigate social integration among, and the availability of social support for, female patients with undefined musculoskeletal disorder compared to women with coronary heart disease. The aim was to elucidate the importance of a clear diagnosis for the social network relationships of these female patients. For the measurement of social support two instruments were used: an abbreviated version of the Interview Schedule for Social Interaction and a condensed version of the Interpersonal Support Evaluation List. After adjustment for age, marital and employment status, significant differences can be recognized between the two groups of patients: MSD-patients interact with fewer people and receive less emotional support. Implications for social work practice and issues for future research are presented.

  • 267.
    Evertsson, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    Välfärdspolitik och kvinnoyrken: organisation, välfärdsstat och professionaliseringens villkor2002Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The relationship between the Swedish state’s welfare political commitments and the emergence and development of three female-dominated welfare state occupational groups - nurses, home relief helpers and occupational therapists - is at the heart of this thesis. The primary aim is to study the professional possibilities and limitations created by the state’s welfare political commitments in health care, family policy and rehabilitation.

    The thesis emphasises the importance of regarding the state as a historically conditioned actor and as an organisation of organisations. The state is not a unified and static actor and this makes it difficult to speak of the state’s relationship to different welfare occupations in general terms. Nurses, home relief helpers and occupational therapists have encountered the state in different historical contexts and established ties to different parts of the state. Abbott’s (1988) term jurisdiction is used to characterise the area within welfare politics that nurses, home relief helpers and occupational therapists have made claims on or been allotted. The struggle for jurisdiction takes place on three, analytically separate but in reality interconnected arenas. These arenas are the workplace, the media arena and the legal arena. The thesis limits itself to the legal arena, that is, the state’s administrative, planning and legislative structures. At the centre of the analysis of the legal arena are the Swedish Government Commission and the welfare political reform work that to a large degree has been formed by these institutions’ function and work.

    An important conclusion from these three case studies is that the state’s welfare political commitments have been central for the emergence of nurses, home relief helpers and occupational therapists and their development into welfare state occupational groups. The state’s welfare political ambitions have contributed considerably to the transformation of nurse, home relief helpers and occupational therapists into modern occupational groups. Dependency on the state has not always been easy to handle however. The state’s welfare political interests have often contradicted the wishes of the professions regarding the content, length and organisation of training programmes, as well as regarding continuing education and licensing. The state has been unwilling to provide more training than deemed necessary from a welfare political perspective. An important conclusion from this study is that it is difficult for welfare state occupational groups to steer their professional project in a direction that falls outside of the state’s welfare political commitments.

  • 268.
    Evertsson, Lars
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Blom, Björn
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Perlinski, Marek
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Rexvid, Devin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Can complexity in welfare professionals' work be handled with standardised professional knowledge?2017In: Social and caring professions in European welfare states: policies, services and professional practices / [ed] Björn Blom, Lars Evertsson and Marek Perlinski, Bristol: Policy Press, 2017, p. 209-221Chapter in book (Refereed)
  • 269.
    Evertsson, Lars
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Johansson, Stina
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Ett hem till mer än namnet: om hem som källa till oberoende och identitet bland äldre med hemtjänst2008In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 15, no 2, p. 135-151Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    An important aim for Swedish elderly care is to make possible for frail elderly people to remain living in their own homes since home, it is argued, is a vital resource for an independent ageing. Our interviews with elderly with home-based community care show however that the importance that is attributed to home exceeds the notion of home as a resource. Home has a more profound meaning; it is seen as a source of independence and an expression of identity. In the article we argue, that the shift in perspective, from home as a resource to home as source of independence and an expression of identity, carries welfare political implications. The perspective on home as a source of independence surpass the prevailing notion of independence as something that a person achieve outside of home. The emphasis put on home by the elderly, as a source of independence and an expression of identity, points to the need and importance of services that address elderly peoples difficulties uphold their sense of home.

  • 270.
    Evertsson, Lars
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Johansson, Stina
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Springet i hemtjänsten2007In: Social omsorg i socialt arbete / [ed] Johansson, Stina, Malmö: Gleerups utbildning , 2007, p. 176-199Chapter in book (Other academic)
  • 271.
    Evertsson, Lars
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Johansson, Stina
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Springet i hemtjänsten2017In: Social omsorg i socialt arbete: grunder och fördjupningar / [ed] Stina Johansson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, 1, p. 163-186Chapter in book (Other academic)
  • 272.
    Evertsson, Lars
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Johansson, Stina
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Åldrande och homosexualitet2010In: Omsorg och mångfald / [ed] Stina Johansson, Malmö: Gleerups , 2010, p. 43-55Chapter in book (Other academic)
  • 273.
    Evertsson, Lars
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Nyman, Charlott
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    If not negotiation, then what?: Gender equality and the organization of everyday life in Swedish couples2009In: Interpersona, ISSN 1981-6472, E-ISSN 1981-6472, ISSN I, Vol. 3, no 3 suppl. 1), p. 33-59Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Freed from the bonds of traditional gendered norms, responsibilities and obligations, it has been argued that negotiation is a key concept for understanding how modern couples organize their common life together. Interviews with Swedish couples cause us to question this assumption. In this article we argue that negotiations are relatively unusual in couple relationships. We found that couples seldom experience the reason, room space or need to negotiate. This can in part be understood from the perspective of seeing everyday life as a matter of practical coordination, i.e. as something we strive to master rather than something we try to change or critically reflect upon. We found that routines and rituals were a guiding force in how couples organize their everyday lives. “Doing gender”, “doing couple”, external circumstances and agreement were all central aspects in making the everyday lives of the couples we interviewed work.

  • 274.
    Evertsson, Lars
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Nyman, Charlott
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
    Perceptions and practices in independent management: Blurring the boundaries between ‘‘Mine,’’ ‘‘Yours’’ and ‘‘Ours’’2012In: Journal of Family and Economic Issues, ISSN 1058-0476, E-ISSN 1573-3475, Vol. 33, no 4, p. 389-506Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Research suggests that couples categorized as practicing independent management (IM) have a high level of independence and separateness regarding financial matters. However, this interview study showed that the boundaries between “yours” and “mine” regarding money, finances and consumption are blurred in couples categorized as IM. The blurring of boundaries reflected participants’ understandings of what it means to be in a committed couple relationship and the difficulties associated with having joint expenses and consumption while lacking a "common purse." The study indicated that couples might be less individualistic and private than the label IM suggests and that the practices of those categorized as using IM are varied and complex.

  • 275.
    Evertsson, Lars
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Sauer, Lennart
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Omsorg som välfärdspolitisk ambition2007In: Social omsorg i socialt arbete / [ed] Stina Johansson, Malmö: Gleerups , 2007, p. 98-118Chapter in book (Other academic)
  • 276.
    Fagerström, Hans
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Spelmissbruk och val av speltyp: En jämförelse mellan spelmissbrukares upplevelser och deras val av speltyp2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 40 credits / 60 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    DSM-5 har valt att klassificera spelmissbruk som ett substansrelaterat missbruk då forskningen på området har funnit många likheter med substansmissbruk vad gäller förhöjd tolerans, sämre beslutsförmåga och lägre impulsförmåga. Dock har det väckts kritiska röster beträffande generaliseringen av gruppen spelmissbrukare, och forskare menar att beroende på om personer vänder sig till så kallade skicklighetsspel eller chansspel, finns det olika bakomliggande orsaker till varför människor börjar spela om pengar.  Syftet med denna studie har därför varit att analysera likheter och skillnader i hur svenska skicklighetsspelare och chansspelare beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att vara spelmissbrukare. Studien har baserats på totalt åtta kvalitativa intervjuer med respondenter inom respektive grupp. Intervjuerna utgick från semistrukturerade frågor som berörde respondenternas tidigare relation till spel, vad som fick dem att börja samt hur det utvecklades till ett spelmissbruk. Respondenternas utsagor bearbetades genom tematisk analys. Resultatet visade skillnader mellan grupperna vad gäller motivationen till att börja spela då skicklighetsspelarna upplevde ett större nöje och underhållning till spelet medan chansspelarna såg spelet som en konsekvens eller nödvändighet på grund av den rådande livssituationen. Likheterna mellan grupperna blev tydliga i takt med mer frekvent spelande, då framförallt verklighetensflykten och jakten på ekonomiska kompensation var centrala faktorer. Studien har bidragit till en djupare förståelse kring spelmissbrukares upplevelser och kan vara till hjälp för framtida forskning som vill titta närmare på skillnader inom gruppen spelmissbrukare. Studien kan även vara till hjälp för professionella som möter spelmissbrukare och som strävar efter att anpassa behandlingen beroende på vilken speltyp som konsumeras.

  • 277.
    Fagerström, Lisbeth
    et al.
    Dept of Health Sciences, Buskerud University College, Drammen, Norway.
    Gustafson, Yngve
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Geriatric Medicine.
    Johansson, Stina
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Jakobson, Gunborg
    Department of Social Sciences, Åbo Academi University.
    Vartiainen, Pirkko
    Faculty of Philosophy, Social and Health Management, University of Vaasa.
    Sense of security among people aged 65 and 75: external and inner sources of security2011In: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 67, no 6, p. 1305-1316Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim.  This paper is a report of a study exploring possible external and inner sources of the sense of security felt by older people aged 65 and 75.

    Background.  The concept of ‘security’ has been parsimoniously defined and explored, especially as pertains to older people, and previous research has primarily focused on risks in relation to individuals’ declining health and functional ability.

    Methods.  In 2005, population-based cross-sectional surveys were carried out in 15 municipalities in Västerbotten, Sweden and 18 municipalities in Ostrobothnia, Finland. A 15-page questionnaire (84 questions) was distributed, with the final total response rate reaching 68·4% (n = 3370): 1825 Swedish-speaking Swedes, 926 Swedish-speaking Finns and 621 Finnish-speaking Finns. The statistical analysis was three-stage, including nominal stepwise regressions.

    Results.  Older people who indicate that they are ‘very secure’ are more likely to consider life meaningful and are able to master various life crises. Moreover, they possess confidence in economic institutions and are more likely to feel economically secure. Weak trust in family and friends or neighbours and decreased functional ability seem to indicate a subjective feeling of ‘insecurity’.

    Conclusion. Caregivers in health care should focus more on supporting older persons’ meaningfulness in life and how their feelings of security can be strengthened by trusting relationships and activities. In nursing, there should be more focus on developing knowledge of inner health resources, including positive life orientation and meaningfulness in life.

  • 278.
    Fahlgren, Siv
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Det sociala livets drama och dess manus: diskursanalys, kön och sociala avvikelser1999Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    We are the eyes of our discourses. This is the point of departure. The disourses make us see, think, talk, act. be and move in certain ways. They contribute to forming our bodies, our souls, our genders. Therefore, to consider how such discourses are ordered becomes an important project. How is the manuscript of the social drama written? How is meaning constructed in our lives? What effects may the construction of meaning have? The ensuing research assignment will be to design a discourse analysis which is justifiable from the perspectives of gender theory and ethics and which can function as a research strategy, and to apply that discourse analysis to three areas or texts: a traditional social science text, texts from the contemporary discussion about gender theory, and a story of my own from social work with children.

    First, a frame centered around the philosophy of language and the theory of knowledge is constructed to encircle the discourse analysis as a research strategy, and then the analysis is described out of an example. The first application—to a classic, sociological text—clearly illus­trates how a disourse analysis can be made, and it also demonstrates how gendered meanings can be constituted and discursively reproduced in social science texts as well as what potential effects the constitution of meaning can have. This application makes up an illustration of how gender differences are constructed and naturalised in a concurrence of discourse and practice.

    The second application is a discursive reading of the contemporary discussion about gender theory and its various gendered meanings and varying effects. Here I posit my own view of gender/sex in relation to that discussion. Both in scholarly work and in everyday life there are discursive controversies about which gendered meaning to naturalise, about which drama to enact, about which manuscript to use. The discourse analysis can visualise such controversies.

    In the third application of the discourse analysis, the relation between discourse and practice is focused. It concerns social work with children and departs from my own story about a child who is taken into custody. In the analysis, social work is described as paradoxical and contra­dictory, a discipline whose governing purpose is the maintenance and administration of central social values and orders like class, gender, and ethnicity (here focused on gender).

    The discourse analysis in the three applications opens up opportunities for a discussion and an ethical reflection about how discursive constitutions are made and what effects they have. Contrarily, the analysis also demonstrates what discursive constitutions aggravate or silence in reference to other approaches or modes of expression, and consequential forms of social practices, relations, life styles, and ways of life.

  • 279.
    Fahlström, Linn
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Lantto, Jenny Lee
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Tjejers ansvar - för killars övergrepp: En kvalitativ studie om gymnasieungdomars attityder och föreställningar kring sexuella övergrepp2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore attitudes and conceptions concering sexual abuse among high school students. The collection of data was done trough a qualitative interview with a focus group consisting of seven high school students. The results of the study shows that the participants equals sexual abuse with rape which they furthermore define by a range of circumstances. The participants identified so called grey zonez consisting of incidents that they would not call sexual abuse nor "regular" or "good" sex. A repetitive theme trough out the study is that girls are belived to have a bigger responsability than boys regarding rape. The study also shows that the participants have divergent conceptions concerning perpetrators and divergent as well as opposing conceptions concering victims.

  • 280.
    Fahlén, Linda
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Våld i nära relationer: Behandlarens upplevelse av faktorer som möjliggör en förändring hos den manliga våldsutövaren2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Studiens syfte har varit att studera behandlarens upplevelse av vilka faktorer som möjliggör en förändring hos den manliga utövaren av våld i nära relationer. Studien har utgått från två semistrukturerade intervjuer med behandlare i en kommun i Sverige med erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Resultatet visar att behandlarens sätt att bemöta och förhålla sig spelar in i förändringsarbetet samt den manliga våldsutövarens motivation och inställning till behandlingen. För behandlaren handlar det om att kunna skilja mellan handling och person, att inte acceptera handlingen men att låta människovärdet styra och styrka mannen i det. Behandlarens bemötande, icke-dömande och förmågan att skapa relationer gör att klienten vågar öppna sig och prata om våldet. Den manliga utövaren behöver hjälp med att uttrycka, hantera och ta ansvar för sina känslor istället för att använda våld.

  • 281.
    Falk, Ida
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Gunnarsson, Molly
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    "det känns ibland som att det finns ett slags avstånd mellan oss": En studie om BUP-kuratorers uppfattning om samverkan med socialtjänsten2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Barn och ungdomar med sammansatta behov, det vill säga både psykiatriska och sociala, kräver ofta insatser från både socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. Detta ställer i sin tur krav på dessa organisationer att samverka för att patienten ska få de samordnade insatser hen är i behov av. Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur kuratorer på BUP ser på samverkan med socialtjänsten och vilken inverkan samverkan kan ha för patienter med sammansatta behov. Uppsatsen avser även att svara på vilka faktorer som kuratorerna upplever påverkar hur samverkan med socialtjänsten fungerar samt vilka förbättringsområden som finns. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fyra verksamma kuratorer på BUP. En kvalitativ innehållsanalys av det transkriberade materialet resulterade i ett övergripande tema vilket var: patientens bästa är i fokus men frustration uppstår när samverkan brister. Utöver temat utmynnade analysen i tre huvudkategorier; samverkans effekter, faktorer som påverkar samverkan och förbättringsområden. Resultatet av analys och diskussion visade att kuratorerna på olika sätt uttryckte att patientens bästa står i fokus beträffande varför samverkan med socialtjänsten är viktig. Samtliga kuratorer ansåg att samverkan hade möjligheten att ge patienten en hjälp som de inte kunnat få om organisationerna arbetat på separata håll. Samtidigt framgick att det hos kuratorerna fanns känslor av maktlöshet och frustration över att samverkan inte alltid fungerade så väl som de önskade. Faktorerna som kuratorerna upplevde påverkar huruvida samverkan fungerar bra eller inte var dels på organisatorisk nivå men även på individ- och gruppnivå. Resultatet av analysen kan tolkas som att även om det finns lagar och riktlinjer ligger ett stort ansvar på de yrkesverksamma som utför det praktiska arbetet i samverkan. Denna omständighet ställer i sin tur krav på både lagstiftare, kommun och landsting. Detta då de är ytterst ansvariga för att ge kuratorerna, och socialarbetarna, förutsättningar för att ha en god samverkan med varandra. En välfungerande samverkan möjliggör att barn och ungdomar, med sammansatta behov, får de bästa förutsättningarna att utvecklas i en positiv riktning.

  • 282.
    Falk-Lissel, Arvid
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Lundblad, Oliwia
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Mer än bara en diagnos: En studie om personer med Aspergers syndrom och deras tankar kring identitet2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 283.
    Fallbjörk, Ulrika
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
    Karlsson, Stig
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
    Salander, Pär
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work. Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Radiation Sciences, Oncology.
    Rasmussen, Birgit H
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Nursing.
    Differences between women who have and have not undergone breast reconstruction after mastectomy due to breast cancer2010In: Acta Oncologica, ISSN 0284-186X, E-ISSN 1651-226X, Vol. 49, no 2, p. 174-179Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: This study compares potential differences between women with breast cancer who after mastectomy had undergone breast reconstruction with those who had not. Material and methods: All women (N=149) in the northern medical region of Sweden who had undergone mastectomy in 2003 received a self-reported questionnaire entitled “Life After Mastectomy (LAM)” that included standardized measures of sociodemographic, decision-making process, breast reconstruction (BR) yes or no, sexuality, and body image. SPSS was used for data processing. Results: In total 85% of the women returned the questionnaire and of these 25% had undergone BR. In accordance with previous studies, we found that the mean age of the women in the BR group was significantly lower (52 vs. 64 years), they had a higher education, and a higher proportion were employed, influenced by the physician's opinion regarding BR, sexually active, and rated a negative impact concerning the factors attractiveness and body disclosure. A multiple regression analysis, however, showed that the choice to undergo breast reconstruction or not was only independently associated with age, feeling of attractiveness and sexual interest. Discussion: Age explained most differences found between the two groups. When researchers try to identify what differentiates the groups of women who undergo reconstruction between those who do not undergo reconstruction after mastectomy, it is thus necessary to take into consideration that the meanings of mastectomy, body image, attractiveness and similar variables may vary due to the phase of a woman's life. In conclusion, considering the impact of age is of paramount importance in future studies for our understanding of women's experiences.

  • 284.
    Fencke, Felicia
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Landin, Matilda
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Livet efter ett fängelsestraff: Personer som avverkat fängelsestraff berättar sina egna erfarenheter kring att bryta med ett liv i kriminalitet.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kriminalvården i Sverige ansvarar för att verkställa fängelsestraff. På svenska anstalter kan personer gå behandlingsprogram och arbetsträna. Tanken är att individen ska vara anpassad att klara livet i samhället efteråt. Samtidigt visar forskning att anpassningen till samhället för en person som suttit i fängelse är problematisk. Personer som avverkat fängelsestraff har ofta svårt att finna bostad, arbete och en trygg gemenskap. Det är också vanligt att de blir diskriminerade och utsatta. Syftet med studien var att undersöka tidigare kriminellas erfarenheter av att anpassa sig till ett samhällsliv utan kriminalitet efter att ha avverkat ett fängelsestraff. Frågeställningarna berörde myndigheters insatser, skyddsfaktorer och stigmatisering. Det var en kvalitativ studie som byggde på intervjuer med fyra personer som suttit på svensk anstalt. Ett snöbollsurval gjordes, och via intresseorganisationerna KRIS och LP togs kontakt med  intervjupersoner. Den insamlade empirin bearbetades med en konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att kriminalvårdens insatser var främst övervakare, kontaktpersoner, behandlingsprogram och kurser på anstalten. Behandlingsprogrammen och kurserna byggde på frivillighet. Arbetsförmedlingen fanns representerad på anstalterna i form av information, men ingen intervjuperson upplevde att det gett dem mycket hjälp.  Socialtjänstens insatser berörde främst boende, men hade i intervjupersonernas fall inte fungerat. En hade fått ekonomiskt bistånd som var nästintill obefintligt. Skyddsfaktorerna som lyftes fram var bland annat familj, arbete, bostad och en trygg gemenskap. Samtliga tillfrågade hade upplevt olika former av diskriminering, bland annat vid jobbsökandet, men även att de känt sig annorlunda behandlade och utstötta. Det tema och som formades blev att insatser och skyddsfaktorer är viktiga för att anpassa sig till samhället, men att ingendera betyder mycket om personen saknar en egen inre drivkraft. Motivationen är nyckeln till förändring. Diskussionsdelen tar bland annat upp frivilligheten kring kriminalvårdens insatser, och diskuterar frihet kontra tvång.

  • 285.
    Fjellfeldt, Maria
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Choice as governance in community mental health services2017Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    In 2009, the Act on Freedom of Choice Systems (SFS 2008:962) wasestablished in Sweden, and this enabled municipalities to organise services aschoice models. This thesis describes and analyses the implementation of afreedom of choice system within community mental health services. Daycentre services were in focus, and a case study was conducted of a majormunicipality that sought to be a “world-class city” in regard to citizens’ choice.The experiences of policy makers, managers, professionals, and participantswere explored in interviews, and documents on a national, municipal, and citydistrict level, as well as homepages of providers of community mental healthservices, were all part of the study and were analysed using content-analysismethods.

    The results showed that the freedom of choice system aimed for two objectives– improvements at the individual level and financial efficiency. In practice,financial efficiency was experienced as the main objective. Increased varietyof services was aimed for by the competitive model, but such variety was notobserved. Instead, services tended to be more similar than specialised.Concerning new providers, they were characterised as committedprofessionals running companies with strained economies. Participantsaffected by the reform expressed anxiety and worries due to theunpredictability and uncertainty embedded in the competitive choice model.Choice within the system concerned where to go, whereas participantsemphasised a wish to be able to influence the choice aspects of who carriedout the service and how much time to attend the services.

    The conclusion was that the freedom of choice system was implemented as atechnology of governance to increase financial efficiency of services.Individual choice was not experienced as increased in any aspect except forthe choice of where to go. Instead, freedom of choice actually appeared todecrease due to standardisation and hierarchical structures. Aspects that werefound to be relevant when designing freedom of choice systems aiming toincrease individual freedom of choice were to address predictability andcontinuity, to address sustainable financial premises, to analyse the predictedimpact of administrative systems that are to be used, and to avoid the use of“hidden goals” in the policy-making process.

  • 286.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Eklund, Mona
    Sandlund, Mikael
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Clinical Sciences, Psychiatry.
    Markström, Urban
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Implementation of choice from participants' perspectives: a study of community mental healthcare reform in Sweden2016In: Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation, ISSN 1536-710X, E-ISSN 1536-7118, Vol. 15, no 2, p. 116-133Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore participants' experiences and opinions about a free-choice system in relation to policy objectives articulated by the national government and local authorities. A case study was conducted. Thirty-five informants participated. Qualitative interviews were undertaken. Results are discussed on how to address different dimensions of choice, not only where, but also what, by whom, how much, and when. They also concern how to design systems that in some ways ensure predictability and continuity to avoid unwanted harm caused by the unpredictability embedded in competitive choice systems. Finally, different aspects of quality need to be addressed.

  • 287.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Markström, Urban
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Länsgemensamma insatser för psykisk hälsa – en balansakt: Sammanställning och analys av handlingsstrategier i 21 handlingsplaner formulerade inom ramen för statens satsning Överenskommelse 20172018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att få behålla de statliga stimulansmedel som delats ut till kommuner och landsting inom området psykisk hälsa 2017 förväntades aktörerna lämna in länsgemensamma handlingsplaner avseende riktade insatser. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att sammanställa och analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat.

    Inför länens arbete med handlingsplanerna uppmanades kommuner och landsting att länsvis, liksom 2016, presentera en aktuell gemensam analys och handlingsplan med tillhörande budget för att arbeta med befolkningens psykiska hälsa utifrån ett gemensamt ansvarstagande. År 2017 förväntades länen även presentera en fördjupad analys och handlingsplan med fokus på barn och unga 0–24 år, samt en uppföljning av arbetet 2017.

    Liksom 2016 fanns det även 2017 en stor variation i länsplanerna, både beträffande struktur och innehåll. Det framstår dock som att varje län funnit en form för det egna arbetet under detta andra år med gemensamt handlingsplansarbete. Handlingsplanerna 2017 påminner mycket om handlingsplanerna 2016, med tillägget att de 2017 inkluderar uppföljning av insatser samt särskilt fokuserar barn, unga och unga vuxna. Några handlingsplaner visar att den statliga satsningen inneburit att länen under 2017 kunnat utvecklat nya strategier för att arbeta länsgemensamt med insatser inom området psykisk hälsa. Andra handlingsplaner visar att länsnivån inte heller 2017 varit en naturlig plattform för kommunerna och landstingens arbete på området. I anslutning till länsplanerna 2017 har länen skickat in ett flertal dokument som de anser är relaterade till handlingsplanen, exempelvis regionernas egna handlingsplaner för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa.

    Alla län följer upp insatser genomförda 2017. Uppföljningarna tenderar att vara instrumentella i meningen att man mäter om insatser är genomförda eller inte, snarare än att man följer upp resultaten av insatserna. Några län problematiserar uppföljningen av specifika indikatorer, samt länsnivåns möjligheter och svårigheter i relation till uppföljning och utvärderingsarbete.

    I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till den vuxna och äldre delen av befolkningen kunde följande iakttagelser göras:

    • Det fanns en balans mellan generella insatser för psykisk hälsa riktade till en bred målgrupp i termer av hela befolkningen och specifika insatser riktade till en mer specifik målgrupp i termer av personer med långvarig psykisk ohälsa.
    • Insatser riktade till både en bred och en snävare målgrupp befann sig i ett spektrum från främjande insatser, till tidiga insatser och slutligen behandlande och långsiktigt stödjande insatser.
    • Den breddade policyn tycks ha påverkat med vilka perspektiv man betraktar även den traditionella målgruppen, lämpligast uttryckt som ett helhetstänkande som inte bara omfattar stöd och behandling utan även prevention och hälsofrämjande arbete.
    • Handlingsplanerna presenterar även ett antal utvecklingsområden som är av övergripande karaktär. De två teman som förekommer i flest planer är: brukare och närståendes delaktighet samt samverkan och samordning. Detta resultat kan tolkas som områden där hierarkier och maktrelationer, olika gruppers handlingsutrymme och olika syn på uppdrag och professionalitet aktualiseras.

    Sammantaget så är det en mycket jämn fördelning mellan de olika målgrupperna; den breda målgruppen medborgare, och den snävare målgruppen personer med etablerad psykisk ohälsa.

    I de delar av handlingsplanerna som presenterar insatser riktade till barn, unga och unga vuxna kunde följande iakttagelser göras:

    • Sammanställningen av planerna visar att det har varit ett trevande arbete i flera län, samtidigt som det i vissa län varit en fortsättning på ett sedan flera år redan påbörjat arbete.
    • Länen har gjort analyser utifrån elevhälsodata, folkhälsodata, riktade enkäter, intervjuer och fokusgrupper. I samband med analysarbetet har SKL gett länen 58 nyckelindikatorer att genomföra sina analyser utifrån. Dessa indikatorer har påverkat länens sökljus, och i förlängningen innehållet i länens handlingsplaner.
    • Handlingsplanerna för barn, unga och unga vuxna präglas av att riskgrupper för psykisk ohälsa identifieras. Tio olika riskgrupper nämns. Asylsökande, nyanlända och ensamkommande, ”hemmasittare” som varken studerar eller arbetar, personer med annan funktionsnedsättning, barn som anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning och barn i samhällsvård är de riskgrupper som flest län nämner. Dessa fem riskgrupper finns med bland nyckelindikatorerna.
    • Bland övriga utvecklingsområden, förebyggande, tidiga, behandlande insatser samt övergripande teman, syns tydliga spår av de 58 nyckelindikatorerna. Det finns dock även en lokal variation beträffande riskgrupper, insatser, målgrupper och övergripande teman.
    • Samverkan och delaktighet utgör de viktigaste övergripande utvecklingsområdena även när det gäller övergripande områden med fokus på insatser för barn och unga.

    Länen formulerar sig med några få undantag, ofta svepande kring frågan om kunskapsbaserade arbetssätt. Det finns generellt en lyhördhet för nationella initiativ, där man i planerna kan referera till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, SBU eller SKL med innebörden att sådana statliga satsningar utgår från bästa tillgängliga kunskaper.

    Trots en breddad policy i den nationella satsningen, är många av de specifika arbetssätt och interventioner som nämns i planerna riktade till personer med allvarliga tillstånd eller funktionsnedsättningar. Oaktat den uppmärksamhet som ägnas åt psykosociala interventioner vid allvarlig psykisk sjukdom, är suicidprevention det enskilda insatsområde som dominerar handlingsplanerna.

    Några ”tystnader” som identifierats i materialet är följande: 1, avsaknaden av insyn i det reguljära arbetet, som en följd av att handlingsplanerna fokuserar länens utvecklingsarbete 2, unga vuxna, och specifikt unga flickor och kvinnor utgör inte en prioriterad riskgrupp i länsplanerna, trots att aktuell statistik pekar ut denna grupp som utsatt 3, avsaknaden av familjeinterventioner i länens praktik, trots hög evidensgrad och prioriteringsnivå i nationella riktlinjer 4, avsaknaden av att systematiskt arbeta med brukarerfarenheter på länsnivå.

    I rapportens avslutande del lyfts ett antal reflektioner upp till diskussion. Några saker som diskuteras är:

    • Länsnivåns legitimitet när det inte finns någon politisk nivå att förankra planerna i, eller instans att utkräva ansvar från.
    • Tillitsstyrningens dilemma på länsnivå – staten ingår en överenskommelse med vem?
    • Materialet visar att den breddade folkhälsopolicyn kompletteras med ett perspektiv på ohälsa och sjukdom som värnar om personer med långvarig psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar.
    • Det breda uppdraget landar i en struktur som tidigare skapats för att arbeta med en specifik målgrupp: personer med psykiska funktionsnedsättningar. Denna tradition påverkar vilka aktörer som är delaktiga även när det gäller den breddade policyn. Det tycks vara svårt att förankra delaktighet hos en breddad aktörskara i länen, t.ex. skolan, så länge det inte finns ekonomiska incitament för att delta.
    • Innebär den breddade policyn ett ”förfrämligande” hos specialistpsykiatrin i arbetet med handlingsplanerna?
  • 288.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Markström, Urban
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Nationell styrning och lokal respons: en implementeringsstudie av länsgemensamt arbete för psykisk hälsa2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Utifrån statens och SKLs Överenskommelse "Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa" har Sveriges län under 2016 och 2017 formulerat länsgemensamma strategier och handlingsplaner. I denna rapport presenteras en studie av hur tre kommuner arbetat med handlingsplanerna i sina lokala sammanhang. Kommunerna har valts ut utifrån de länsgemensamma handlingsplanernas karaktär, kommunens geografiska placering och invånarantal. En så stor variation som möjligt eftersträvades. 18 nyckelpersoner intervjuades. I den lilla kommunen karaktäriserades arbetet av att anpassas till ett lokalt behov av att arbeta med psykisk hälsa i relation till integration av nyanlända personer. Ett starkt engagemang hos personer på chefsposition inom detta område beskrevs som av vikt, såväl som möjligheten att kunna söka och få del av externa medel för arbete med psykisk hälsa inom just detta område. Den lilla kommunens små ekonomiska resurser utifrån fördelningsprincipen i Överenskommelsen innebar att alternativa ekonomiska lösningar aktualiserades för att kunna arbeta i linje med handlingsplanens mål. Förutsättningen att externa medel finansierade verksamheten påverkade inriktningen på det arbete som var möjligt att genomföra.I den mellanstora kommunen pågick sedan länge ett folkhälsoarbete till vilket den nya satsningen som rörde befolkningens psykiska hälsa kunde knytas. Det fanns sedan tidigare folkhälsostrateger som kunde ta sig an uppgiften, och uppbyggda nätverk inom vilka satsningen kunde materialiseras. Detta innebar att implementeringsprocessen i denna kommun fick en tydlig folkhälsoprägel.I den stora kommunen fanns sedan tidigare ett väletablerat nätverksarbete uppbyggt mellan brukarorganisationer, kommun och landsting beträffande arbete med personer med komplex eller svår psykisk problematik. I denna kommun landade därför satsningen i en lokal kontext där det fanns drivande aktörer som förespråkade att arbetet skulle inriktas på den målgrupp som upplever störst konsekvenser av psykisk ohälsa. Den ambition som fanns i kommunen beträffande arbete med denna målgrupp bedömdes inte vara uppnådd, och arbetet utifrån handlingsplanen fokuserade därför företrädesvis på att fortsätta att arbeta med denna målgrupp, även om ytterligare initiativ lokalt också togs inom ramen för satsningen.Studien visade att implementeringsprocessen i de tre kommunerna hade en starkt lokal prägel. De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att den nationella styrningen med en låg grad av konflikt beträffande vad som skulle göras – främja befolkningens psykiska hälsa - kombinerat med en hög grad av otydlighet beträffande hur detta mål ska nås innebar att kontextuella förutsättningar var av avgörande betydelse för implementeringsprocessen. Kommunens historia och traditioner, vilka aktörer som engagerade sig på lokal nivå, vilka resurser som ställdes till förfogande, vilka lokala projekt som sedan tidigare var påbörjade och som föll inom ramen för handlingsplanens mål, samt vilka nätverk och samverkansstrukturer som tidigare byggts upp, var av avgörande betydelse för den lokala implementeringsprocessens utveckling.

  • 289.
    Fjellfeldt, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Markström, Urban
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Rosenberg, David
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Psykisk hälsa - ett mångfacetterat uppdrag: analys av behovsbilder och handlingsstrategier i 21 länsplaner sammanställda inom ramen för statens satsning inom området psykisk hälsa2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    För att få del av de statliga stimulansmedlen inom ramen för överenskommelsen mellan Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2016 var kommuner och landsting skyldiga att länsvis sammanställa en handlingsplan med avseende på området psykisk hälsa. Forskare vid Umeå universitet fick i uppdrag att analysera dessa planer. Både kvantitativa och kvalitativa sammanställningar och innehållsanalyser genomfördes. Under en forskarpanel bidrog experter inom olika områden med sina kunskaper till att fördjupa och nyansera analyser av preliminära resultat. Preliminära resultat presenterades under en seminariedag i Stockholm där representanter för länen samt företrädare för SKL, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten samlats. I samband med denna presentation inkom kompletterande uppgifter som innebar att vissa revideringen av rapporten genomfördes. Inför länens arbete med handlingsplanerna föreslog regeringen i överenskommelsen med SKL att kommuner och landsting skulle beakta fem fokusområden: 1, förebyggande och främjande insatser 2, tillgängliga tidiga insatser 3, enskildas delaktighet och rättigheter 4, utsatta grupper och 5, styrning, ledning och organisation. Dessa fem områden är aktuella för barn och unga, vuxna och äldre. I samtliga handlingsplaner förhåller sig länen till dessa fokusområden. I 18 av 21 län har man strukturerat sina handlingsplaner i relation till fokusområdena. Tre län förhåller sig friare till de angivna fokusområdena. Sveriges län skiljer sig åt på många sätt, vilket återspeglas i handlingsplanerna som varierar till form och innehåll. Vissa län har gjort behovsanalyser utifrån ett folkhälsoperspektiv på psykisk hälsa, medan andra behovsanalyser undersöker faktorer som är mer relaterade till ett perspektiv på manifest ohälsa och sjukdom. I vissa län finns detaljerade målsättningar som specificeras i långsiktiga mål och kortsiktiga delmål. I andra län har målformulerandet just påbörjats. I en del handlingsplaner finns detaljerade åtgärdsförslag medan det i andra län presenteras mer övergripande och generella åtgärder. Variationsrikedomen i handlingsplanerna är mycket stor. När det gäller beskrivningen av arbetsprocessen i samband med att handlingsplanerna utarbetats varierar graden av insyn i hur arbetet gått till. I vissa handlingsplaner beskrivs processen i detalj, och personer som deltagit är namngivna. I andra handlingsplaner går det inte att utläsa vare sig hur arbetsprocessen har gått till eller vilka som varit delaktiga. I ett län har ett ägarskap skrivits in i handlingsplanen som innebär att instanser utsetts som ansvariga för att handlingsplanen i sin helhet omsätts i praktik. I några län utses ansvariga inom respektive insatsområde, medan vissa län inte berör ansvarsfrågan alls. I såväl den nationella policyn som i handlingsplanerna finns en komplexitet när det gäller den tredelade målgruppsbeskrivningen om ”allas” psykiska hälsa, utsatta gruppers psykiska hälsa och personer med omfattande psykiatrisk problematik.

    Hur kommuner och landsting hanterat frågan om brukarmedverkan i arbetet med planerna varierar; alltifrån att inte ha någon brukarmedverkan dokumenterad alls, till att en brukarorganisation är en av tre jämbördiga parter. I ett län anläggs ett folkhälsoperspektiv på brukarmedverkan genom att representanter från ett brett spektrum av brukar- anhörig- och patientföreningar finns representerade, liksom representanter för skola. Att använda sig av länsnivån som avsändare för planerna innebär utmaningar. Vilken grad av struktur som finns varierar mellan länen – se Länsinventering Psykisk Hälsa (SKL 2015). Det finns ingen självklar politisk struktur vilket innebär att det är svårt att förankra handlingsplanerna i en politisk kontext. I 9 län beskrivs politisk förankring av varierande grad. I återstående 12 län framgår det inte om handlingsplanerna är politiskt förankrade eller inte. Graden av politisk förankring påverkar möjligheten att omsätta handlingsplanen i praktiken. En annan utmaning rör tillgången till tjänstemän på länsnivå som kan arbeta med länsgemensamma uppdrag. Även detta skiljer sig åt mellan länen och påverkar arbetet med länsgemensamma planer och målsättningar. När det gäller målsättningar presenteras det i drygt hälften (12 av 21) av handlingsplanerna långsiktiga mål som är nedbrutna i kortsiktiga delmål. I fyra län är långsiktiga och kortsiktiga målsättningar fristående ifrån varandra. Målsättningar strukturerats antingen utifrån de fem fokusområdena eller tematiskt utifrån prioriterade områden i länen. I fem av länen har man hanterat målsättningar på andra sätt. De slutsatser som dragits utifrån analysen av de 21 länens handlingsplaner är följande:

    • Strukturer för att arbeta på länsnivå ser mycket olika ut i länen. Därför skiljer sig handlingsplanerna åt, både till form och innehåll. I vissa län tycks arbetet med länsplanen innebära ett mervärde för de inblandade aktörerna, i andra inte. Om principen från regeringen och SKL att använda sig av länsnivån i kommunikationen ska bestå, bör strategier för stöd till länen övervägas.

    • Generellt sett rör länsplanerna utvecklingsarbete och endast i liten utsträckning organisationernas kärnverksamhet.

    • Länsplanerna handlar främst om kommunerna och landstingens gemensamma arbete och om samverkan mellan organisationerna. Detta innebär att de enskilda huvudmännens verksamheter endast uppmärksammas i mycket liten utsträckning. Följaktligen saknas en stor del av den reguljära kärnverksamhet som bedrivs av kommuner och landsting var för sig, som till exempel den specialiserade psykiatrins behandlingsarbete eller primärvårdens insatser. Inriktningen är särskilt tydligt under fokusområdet ”ledarskap och organisering” där handlingsplanerna företrädesvis rör samordning och samverkan.

    • Det finns en hög ambition i länen att främja psykisk hälsa hos barn och unga, och att samarbeta mellan huvudmännen kring barn och unga som har utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

    • I länen finns en hög ambition att samarbeta huvudmän emellan och tillsammans med det civila samhället för att bli bättre på hälsofrämjande insatser riktade till asylsökande och nyanlända, samt att bli bättre på insatser som riktas till asylsökande och nyanlända som utvecklat någon form av psykisk ohälsa.

    • Två insatsområden som återkommer frekvent i länen är arbetet med suicidprevention och arbetet med att erbjuda dem som får stöd från de båda huvudmännen en samordnad individuell plan (SIP) samt att utveckla formerna för SIP.

    • I handlingsplanerna finns en ansats att främja den psykiska folkhälsan i länen. Detta sker parallellt med att insatser riktas till riskgrupper och grupper där psykisk ohälsa redan utvecklats. Detta innebär att kommuner och landsting tagit emot de nationella styrsignalerna, och fortsatt vidga sitt fokus från PRIO-satsningen till att omfatta folkhälsoperspektivet inom området psykisk hälsa. Dock sker detta endast i mindre utsträckning för grupperna vuxna och äldre personer.

    Avslutningsvis ges exempel på några aspekter utifrån vilka ”en lyckad plan” kan förstås. En lyckad plan kännetecknas av ett tydligt ägarskap, systematisk analys, realistiska mål och ett val av tydliga aktiviteter som kan implementeras och följas upp. Vi ger även tre rekommendationer till länen i det fortsatta arbetet med att formulera länsgemensamma handlingsplaner: 1, att skriva planerna för sin egen skull 2, att öka genomförbarheten i planerna genom aktiva prioriteringar mellan de breda och olikartade målsättningar som staten lanserat 3, att ta frågan om ansvar för planerna på allvar genom att klargöra vem eller vilka som ansvarar för handlingsplanen och dess implementering.

  • 290.
    Fjällid, Johanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Hermansson, Jenny
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Drömmar i en föränderlig värld: En kvalitativ studie om sju ungdomars tankar om framtiden2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 291.
    Flodström, Linnea
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Lindmark, Johan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Att arbeta med missbruksbehandling av klienter med adhd: En kvalititativ studie om socialsekreterares upplevelser2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare ser på förutsättningar för klienter som har adhd och en missbruksproblematik till att genomgå och bibehålla kontinuitet i utredning och behandling. Studien belyser hur socialsekreterarna anser att samverkan fungerar med andra aktörer inom missbruksvården och betydelsen av förhållningssätt och relation till klienten. Studien skildrar både möjligheter och svårigheter i behandlingsarbetet.

    Till vår studie har vi använt oss av fyra socialsekreterare inom Norr- och Västerbotten som arbetar med vår målgrupp av individer som har missbruk och en samtidig adhd diagnos.

    Resultatet i vår studie visar att en prioriterad samverkan finns, men att komplexiteten med olika regelverk och syn på samsjuklighet gör att samverkan brister och inte kan möta dessa individers behov. Socialsekreterarna upplever de interna riktlinjerna inom kommun och landsting som ett hinder då dessa bland annat kräver att individerna ska vara fria från missbruk eller diagnostiserade för att få anpassad vård. Socialsekreterarna beskriver en gemensam bild över att vården till dessa klienter måste ges under samma huvudman för att det ska fungera.

  • 292.
    Folkesson, Hanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Jegham, Sara
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Något vi helst inte pratar om: En kvalitativ studie av professionellas upplevelser av att arbeta med kvinnor och flickor som har utsatts för könsstympning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att analysera de professionellas upplevelser av att arbeta med kvinnor och flickor som har blivit utsatta för könsstympning. Mer ingående studeras vad de professionella upplever är deras skyldighet, vilka utmaningar man ställs inför samt vad man som professionell anser behöver utvecklas i arbetet mot kvinnlig könsstympning. I studien har nio kvalitativa intervjuer genomförts med personer som genom sin profession kommer i kontakt med kvinnor och flickor som blivit könsstympade. Där exempelvis socialsekreterare, skolkurator och sjuksköterskor har medverkat. Det insamlade materialet har därefter analyserats utifrån teoretiska perspektiv och begrepp som systemteori, genusperspektivet och stigma. Resultatet visar att i arbetet med kvinnlig könsstympning upplever de professionella sig ha en roll att som skyldighetsbärare tillgodose kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Vidare visar studien att det finns viss osäkerhet hos professionella då könsstympning ses som obekvämt och känsligt att prata om. Flera har upplevt en rädsla för hur målgruppen ska reagera när problematiken framförs. Det har även beskrivits som en svårighet att hantera de känslor som uppstår i arbetet, känslor som ilska, sorg och frustration. Samtidigt behöver den professionella möta målgruppen och medföljande kultur på ett respektfullt och ödmjukt sätt för att i sin tur minimera risken av stigmatisering. Flera av intervjupersonerna upplever även att arbetet som idag sker ligger på en eldsjäls nivå, problematiken anses därför behövas lyftas från personbundet arbete till myndighetsnivå. Myndigheterna måste därmed bli mer insatta och det behövs mer resurser samt kunskap till de som arbetar med kvinnor och flickor som blivit könsstympade.

  • 293.
    Forsberg, Birgitta
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå Centre for Gender Studies (UCGS).
    Självhjälpsgrupper för personer med långvarig muskulär smärta: forskning, förekomst och behovet at genusperspektiv2014Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
  • 294.
    Forsberg, Birgitta
    et al.
    Department of Social Work, Mid Sweden University, Östersund.
    Nygren, Lennart
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Fahlgren, Siv
    Department of Social Work, Mid Sweden University, Östersund.
    Self-Help Groups for women with pain: a research review with a gender perspective2005In: International journal of self help & self care, ISSN 1091-2851, E-ISSN 1541-4450, Vol. 3, no 1-2, p. 133-148Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    It is the aim of this review to provide a survey of research on Self-HelpGroups (SHGs) in health care with a special focus on SHGs for women with chronic muscular pain. The aim is not only to describe this field of research, but also to consider how this research relates to gender research as such. A variety of themes are examined: history, external factors that influence SHGs, internal aspects of SHGs, and gender research on SHGs. It was found that the gender perspective was relatively neglected. Our suggestion for further research notes that group members can produce new ways to manage their lives with the help of the interaction/exchange in the SHGs, regarding gender construction, knowledge, legitimacy and adaptation or transformation, and the position of activities in SHGs among societal norms and attitudes.

  • 295.
    Forsberg, Birgitta
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå Centre for Gender Studies (UCGS). Genusforskarskolan, Umeå universitet och Mittuniversitetet, Östersund.
    Nygren, Lennart
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Fahlgren, Siv
    Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet, Östersund.
    Självhjälpsgrupper för personer med smärta: En nationell kartläggning2009In: Socionomen, Forskningssupplement, ISSN 0283-1929, no 3, Forskningssupplement 25, p. 66-75Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Artikeln redovisar en kartläggning av självhjälpsgrupper i Sverige för personer med smärta. Kartläggningen visar att när självhjälpsgrupperna organiseras inom frivilliga organisationer och/eller studieförbund finns en högre andel självstyrda grupper och grupper med cirkelledare, de uppges oftare bestå av enbart kvinnor samt att gruppernas namn anger mer tydligt att de inriktar sig på smärta än när verksamheten organiseras offentligt. Det mest slående resultatet är att självhjälpsgrupper framför allt samlar kvinnor som deltagare, ovasett huvudman.

  • 296.
    Forsberg, Elin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Det komplexa krysset: En studie om hur unga vuxna förhåller sig till sin ADHD-diagnos, med fokus på upplevelser, bemötande och förväntningar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    ADHD är en vanligt förekommande medicinsk diagnos som klassas som ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Symptomen problematiseras vanligen under skolåren när en individs koncentrationssvårigheter leder till skolproblem. Detta får vidare konsekvenser i vuxenlivet. Syftet med studien var dels att undersöka, tolka och försöka förstå hur sysslolösa unga vuxna diagnostiserade med ADHD upplever och förhåller sig till sin diagnos. Syftet var också att utröna hur bemötandet och stödet från professionella sett ut samt vilka förväntningar individerna hade på att leva ett självförsörjande liv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer diagnostiserade med ADHD/ADD. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ konventionell innehållsanalys. Resultatet visade att individerna såg ADHD som en del av sin personlighet. De uttryckte både för- och nackdelar med diagnosen och att det var situationsbundet. Samtliga individer hade erhållit särskilt stöd i skolan men hoppat av när det inte fungerat. Uppsatsens viktigaste slutsatser är att skolans bemötande och insatser varit centrala för individernas ADHD-diagnostisering och för deras framtidsmöjligheter. En balansakt mellan normalitet och avvikelse gör sig giltig och det är tydligt att ADHD blir ett problem först när samhället definierar det som ett.

  • 297.
    Forsberg, Mia
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    "Det är viktigt att hitta en balans": - En kvalitativ studie om hur biståndshandläggare upplever deras arbetsbelastning och dess påverkan på klientbemötande2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus. Det empiriska materialet kodades och tolkades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Empirimaterialet kopplades sedan samman med de teoretiska utgångspunkterna KASAM och gräsrotsbyråkraters handlingsutrymme samt tidigare forskning.

    Denna studie visar att biståndshandläggarna i glesbygdskommunen upplevde en hög arbetsbelastning och att de kände sig stressade. De var fem biståndshandläggare och hade cirka 400 ärenden var. Det fanns särskilt två faktorer som biståndshandläggarna upplevde bidrog till arbetsbelastningen: Restiden mellan klienternas hem och kontoret samt vårdplaneringar. För att hantera arbetsbelastningen och stressen försökte biståndshandläggarna prioritera ärenden samt ta fikapauser för att koppla bort arbetet. Ibland kunde arbetsbelastningen påverka klientbemötandet genom att biståndshandläggarna blev mindre sociala när de hade mycket att göra. Vid hög arbetsbelastning fick biståndshandläggarna inte lika bra relation med klienterna.

     

    Nyckelord: Biståndshandläggare, arbetsbelastning, stress, klientbemötande, glesbygdskommun

  • 298.
    Forsberg, Pontus
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Fragment av ett barnperspektiv: En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av kontakten med socialtjänsten2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Barn och unga som kommer i kontakt med socialtjänsten har rätt att få information som är anpassad så att de förstår den. Detta är en förutsättning för att barn och unga på bästa sätt ska kunna vara delaktiga i frågor som rör dem. Trots att lagstiftningen uppdateras kontinuerligt för att stärka barnens rätt brister socialtjänsten ofta med att uppnå ett barnperspektiv i frågor som rör barn. Syftet med studien var att undersöka ungdomars upplevelser i kontakten med socialtjänsten, med fokus på bemötande och delaktighet. Studien är kvalitativ där den empiriska grunden utgjorts av semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar i åldern 15-18 år, som alla varit föremål för en så kallad barnavårdsutredning samt att de tagit emot insats av socialtjänsten. Som analysmetod användes en kvalitativ analys där materialet bröts ned i koder och kategorier för att sedan analyseras mot tidigare forskning på området. Ur empirin går att utläsa att ungdomarna överlag var kritiska mot utredningsprocessen medan de var positiva till insatsen. Detta visar sig bland annat grunda sig i ungdomarnas upplevda delaktighet, som skiljt sig väsentligt mellan utredning och insats. Utifrån detta gick det att identifiera ett bristande barnperspektiv i kontakten med utredande socialarbetare.

  • 299.
    Forslund, Ingrid
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Fjällström, Rebecca
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    "Man är ju ingen evighetsmaskin": en studie om föreställningar kring åldrande och äldreomsorg2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 300.
    Forsman, Sandra
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Lindström, Alicia
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Våga fråga, våga stanna upp: Socialsekreterares syn på barnsamtal och barns delaktighet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats handlar om hur socialtjänsten arbetar med utsatta barn mellan 4-12 år och hur de gör barnen delaktiga. Informationen har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialsekreterare, två arbetade med utredning och den tredje arbetade som verkställare för placerade barn. Vi har analyserat materialet med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet av vår kandidatuppsats tyder på att barns behov i centrum (BBIC) och Norrköpingsmodellen är en bra kombination i utredning, men modellens räckvidd i arbetetupplevde verkställaren som begränsad. Det fanns oenigheter om vad barnet tillåts göra under ett barnsamtal. Det brister i barnets delaktighet eftersom barnen inte involveras hela vägen under utredningens gång. Socialsekreteraren har olika förutsättningar som kan skapa bra möjligheter att hjälpa utsatta barn. Några av dem är: tillit, skapa en bra miljö, våga fråga om våld och känslomässiga ämnen.

3456789 251 - 300 of 1207
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf