umu.sePublications
Change search
Refine search result
3456789 251 - 300 of 448
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 251.
    Larsson, Ellinor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation.
    Padyab, Mojgan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR).
    Larsson Lund, Maria
    Luleå Tekniska Universitet/Enheten för Arbetsterapi.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR).
    Effects of a social Internet-based intervention program for older adults: An explorative randomized crossover studyArticle in journal (Other academic)
  • 252.
    Larsson, Ingrid
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Upplevelsen av hjärntrötthet 5 år efter stroke- vid utförandet av vardagsaktiviteter och social delaktighet2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:    

    Syfte:

    Syftet med studien var att undersöka om personerna fortfarande upplevde hjärntrötthet 5 år efter strokeinsjuknande vid utförandet av olika aktiviteter och vid social delaktighet och om hjärntröttheten förändrats.

     

    Metod:

    Nio personer som ett år efter stroke rapporterat hjärntrötthet rekryterades genom ett strategiskt urval. Individuella intervjuer användes för att samla in data 5 år efter strokeinsjuknandet som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys och en tolkande ansats.

     

    Resultat:

    Resultatet visade att personerna fortfarande upplevde hjärntrötthet vid utförandet av aktiviteter och socialt umgänge 5 år efter strokeinsjuknandet. Analysen resulterade i ett huvudtema:Planering – en nödvändighet samt tre kategorier som beskriver att ”Leva under nya förhållanden”, ”Hjärntrötthet ger livsstilsförändring” och ”Stöd förbättrar vardagslivet”. Studien visade att hjärntrötthet efter stroke förändrade livet för deltagarna. Även de aktiviteter som inte var energikrävande påverkades av de begränsningar som hjärntröttheten medförde. Att läsa, lära sig nya saker och mängden beslut av olika aktiviteter påverkades av hjärntröttheten. Flera av personerna upplevde utanförskap då det inte längre var möjligt att delta i betydelsefulla aktiviteter.

     

    Slutsats: Resultatet visade att planering var en nödvändighet för att utföra vardags aktiviteter och vara socialt delaktig. Studien visade vikten av att följa upp personer efter stroke, för att kunna identifiera de som upplever hjärntrötthet och ge information och rehabiliteringsinsatser. Informationen hade betydelse att det gavs både till personen som drabbats av stroke och dennes närstående om vad hjärntrötthet är och hur den kan yttra sig.

  • 253.
    Larsson, Linda
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Nystedt, Anna
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Hur vårdpersonal upplever att vård- och terapihundar inverkar på personer med demenssjukdom: En kvalitativ intervjustudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Demens är i de flesta fall ett obotligt tillstånd som gradvis försämras. En av behandlingsmetoderna som används inom demensvård är vård- och terapihundar som strävar efter att bevara kognitiva förmågor hos individer i så stor utsträckning som möjligt. Denna studie syftade därför till att undersöka hur personal på särskilda boenden för personer med demens upplever att vård- och terapihundar kan påverka de boendes känslor, aktivitet och samspel med andra. En kvalitativ studie genomfördes och fyra kvinnor med undersköterskeutbildning som arbetade inom demensvård intervjuades. Materialet transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade på att personalen upplevde att vård- och terapihundarnas närvaro ökade den sociala gemenskapen på demensavdelningarna. Det visades även att de demenssjuka personerna blev mer motiverade till att utföra aktiviteter och att hundarna även hade en lugnande inverkan på dem. Sammanfattningsvis menade respondenterna att vård- och terapihundar vara en positiv behandlingsmetod för att öka de boendes delaktighet i aktiviteter och den sociala miljön. 

  • 254.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lexell, Jan
    Department of Rehabilitation Medicine, Lund University Hospital, Lund.
    Associations between perceptions of environmental barriers and participation in persons with late effects of polio2009In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 16, no 4, p. 194-204Article in journal (Refereed)
  • 255.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lexell, Jan
    Life Satisfaction in Persons with Late Effects of Polio2011In: Applied Research in Quality of Life, ISSN 1871-2584, E-ISSN 1871-2576, Vol. 6, no 1, p. 71-80Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    To assess satisfaction with life as a whole and with ten domains of life satisfaction in Swedish persons with late effects of polio, to describe the relationship with sex, age, marital status, use of mobility aids and self-perceived needs of instrumental support, and to compare the level of life satisfaction with a Swedish reference sample. A cross-sectional study of 160 persons with verified late effects of polio answered a postal questionnaire including the Life Satisfaction Questionnaire (LiSat-11). A majority were to some degree satisfied with life as a whole and with all the ten domains of life satisfaction. Satisfaction with life as whole was not related to any of the sociodemographic or disability related factors and these factors had few relations to the ten domains of life satisfaction. The respondents were significantly less satisfied with life as a whole and with vocation, leisure, sexual life, activities of daily living, and somatic and psychological health compared to the Swedish reference sample, but were significantly more satisfied with economy and contacts with friends. Men and women with late effects of polio, regardless of age, marital status or disability, can experience a reduced life satisfaction. This emphasises the need to identify potential gaps between these persons' aspirations and achievements in life and carry out appropriate rehabilitation interventions to enhance their life satisfaction.

  • 256.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lexell, Jan
    Perceived participation in life situations in persons with late effects of polio2008In: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 40, no 8, p. 659-664Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: To investigate how persons with late effects of polio perceive their participation and problems with participation in life situations and to determine the association between perceived problems with participation and sex, age, marital status, use of mobility aids and access to instrumental support.

    Design: Cross-sectional.

    Subjects: A total of 160 persons with prior polio 6-30 months after an individualized, goal-oriented, comprehensive inter-disciplinary rehabilitation programme.

    Methods: All subjects answered the Swedish version of the Impact on Participation and Autonomy Questionnaire.

    Results: A majority of the respondents perceived their participation as sufficient in most activities and 65% of the respondents perceived no severe problems with participation. The remaining 35% perceived 1-6 severe problems with participation. All 5 domains of participation were positively correlated with the 9 items for problem experience. Most restrictions in participation were reported in the domains of Family role, Autonomy outdoors, and Work and education. Insufficient instrumental support was most strongly associated with the perception of severe problems with participation.

    Conclusion: Rehabilitation programmes for persons with late effects of polio need to focus on areas of participation that are perceived as a problem by these persons and to promote access to a supportive environment to enhance their participation.

  • 257.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lexell, Jan
    Relationship between participation in life situations and life satisfaction in persons with late effects of polio2009In: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 31, no 19, p. 1592-1597Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose. To assess the relationship between participation and problems with participation in life situations, and life satisfaction in persons with late effects of polio.

    Methods. One hundred fifty-eight persons with late effects of polio responded to a postal questionnaire including the Swedish versions of the Impact on Participation and Autonomy Questionnaire (IPA-S) and Life Satisfaction Questionnaire (LiSat-11).

    Results. The persons' perceived participation in the five domains of participation in the IPA-S was significantly correlated with their satisfaction with life as a whole and with most of the 10 domains of life satisfaction. Significant differences in satisfaction with life as a whole and with eight of the 10 domains in LiSat-11 were found between groups of increasing severe problems with participation. Greater number of reports of severe problems with participation corresponded with gradually decreased satisfaction with life as a whole and with satisfaction in the eight domains in LiSat-11.

    Conclusions. Perceived participation and problems with participation in life situations are determinants of life satisfaction in persons with late effects of polio. This implies that addressing participation and problems with participation in the rehabilitation of persons with late effects of polio may lead to an enhanced life satisfaction.

  • 258.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lövgren Engström, Ann-Louice
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lexell, Jan
    Response actions to difficulties in using everyday technology after acquired brain injury2012In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 19, no 2, p. 164-175Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose: People with acquired brain injury (ABI) have difficulties using everyday technology (ET) in daily tasks at home and in society. To support them in managing the demands imposed by using ET, knowledge is needed concerning their response actions to the difficulties. The aim of this study was to explore and describe what characterizes response actions to difficulties using ET, their conditions, and how they influence the experiences of tasks in daily life among people with ABI. Methods: Interviews and observations were undertaken with 13 persons with an ABI. Data were analysed qualitatively using the constant comparative method. Results: The participants' response actions were categorized as (i) deliberate and organized planning, (ii) random and inflexible repeating (iii), re-evaluating tasks, (iv) explaining difficulties related to others, and (iv) proving and protecting capability. Certain conditions were decisive for the different response actions to be applied and also for their effectiveness in enabling engagement in tasks in daily life. Each participant used several types of response actions and the same action could be applied in several situations. Conclusion: To support people with an ABI to manage the demands imposed by using ET, it is important to identify the uniqueness of each client and his or her response actions to difficulties using ET and thereafter adjust the interventions accordingly.

  • 259.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Nordlund, Anders
    Nygård, Louise
    Lexell, Jan
    Bernspång, Birgitta
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Perceptions of participation and predictors of perceived problems with participation in persons with spinal cord injury2005In: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 37, no 1, p. 3-8Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To describe how persons with spinal cord injury perceived their participation in life situations and to determine the relationship between their participation and perceived problems therewith. The purpose was also to evaluate the influence of age, sex, level of injury, time since injury, marital status and access to social support on perceived problems with participation. DESIGN: Cross-sectional. SUBJECTS: One hundred sixty-one persons with spinal cord injury. METHODS: A postal questionnaire including socio-demographic characteristics and a Swedish version of the Impact on Participation and Autonomy questionnaire. RESULTS: A majority of the respondents perceived their participation as sufficient in most activities addressed. Still, a majority of the respondents perceived one or more severe problems with their participation. Access to social support was the most influencing variable in predicting perceived severe problems with participation as compared with certain personal and health-related factors. CONCLUSION: The results suggest that it is important to consider access to social support along with other factors in the person-environment interaction and their influence on severe problems with participation in enhancing clients' participation in rehabilitation.

  • 260.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Nygård, L
    Occupational life in the home environment: The experiences of people with disabilities2004In: Canadian Journal of Occupational Therapy / Revue Canadienne d`Ergotèrapie, ISSN 0008-4174, Vol. 71, no 4, p. 243-251Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: There is a need to empirically explore the occupational engagement of people with disabilities to support the development of occupational therapy interventions. PURPOSE: This study describes how people with disabilities experience their occupational lives in their home environment. METHOD: Thirteen people with physical disabilities living at home were interviewed and data were subsequently analysed using a constant comparative method. RESULTS: The findings showed that interactions between the individuals and their environment influenced their experiences of engaging in occupations and the meaning of their home. Occupations formed three categories: always performed with others, occasionally disrupted or deprived. These were particularly related to the social support that was provided under different conditions. This condition formed a central category: access to social support for occupations. Their experiences of performing occupations in the home also formed another central category: transformed meaning of the home. PRACTICE IMPLICATIONS: By understanding enabling conditions as well as barriers to occupational engagement, effective occupational therapy interventions can be developed to support the occupational lives of people with disabilities.

  • 261.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Nygård, Louise
    Incorporating or resisting assistive devices: Different approaches in achieving a desired occupational self-image2003In: OTJR (Thorofare, N.J.), ISSN 1539-4492, E-ISSN 1938-2383, Vol. 23, no 2, p. 67-75Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to enhance the understanding of how people with disabilities experience the meaning of their assistive devices in their occupations and how they act on their experiences. Seventeen participants were interviewed and data were analyzed using a qualitative approach. The participants’ experiences showed that they reacted differently to the manifold and often contradictory meaning of assistive devices. The analysts organized the participants’ reactions into three categories: pragmatic users, ambivalent users, and reluctant users. The differences between the participants were understood as representing different adaptive approaches to achieve desired occupational self-images. Thus, the assistive devices were not in themselves important, but were merely a means to achieve a desired self-image. The findings reflect that the participants’ experiences of using assistive devices reveal meanings about their use that go beyond the traditional medical perspective that focuses on the role of assistive devices as compensation for physical impairment.

  • 262.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Tamm, Maare
    How a group of disabled persons experience rehabilitation over a period of time2001In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 8, no 2, p. 96-104Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to describe how a group of mainly elderly disabled persons experienced their rehabilitation over a period of time focusing on their interactions with professionals, relatives and the community. Fifteen persons who had suddenly been taken ill and who had received rehabilitation were interviewed. The interview transcripts were analysed qualitatively. The results showed that the informants' experiences could be described in a form of three rehabilitation chains, each one consisting of a number of phases. First, a medical rehabilitation chain that started at the onset of the informants' disability. This chain was relatively short and reflected the informants' interactions with the professionals. A psychological rehabilitation chain that represented the informants' internal struggle towards a new meaningful life. The third was labelled a social rehabilitation chain. This chain became visible later in the rehabilitation process and reflected the informants' interactions with their relatives and their experiences of a stigmatizing society. Although rehabilitation in Sweden is claiming to apply a holistic perspective encompassing medical, psychological and social aspects, the results of the study showed that it is not perceived so by the informants in the study, who experienced rehabilitation mainly in the medical rehabilitation chain.

  • 263.
    Larsson Lund, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Tamm, Maare
    Bränholm, Inga-Britt
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Patients’ perceptions of their participation in rehabilitation planning and professionals’ view of their strategies to encourage it2001In: Occupational Therapy International, ISSN 0966-7903, Vol. 8, no 3, p. 151-167Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The purposes of this descriptive study were threefold: first, to describe how patients perceived their participation in the planning of their rehabilitation; second, to describe nurses' and occupational therapists' view of the strategies they used to encourage patients' participation; and third, to compare the perceptions of the two groups. Data was collected through semi-structured interviews with 57 hospitalized patients, 39 nurses and 11 occupational therapists. On the basis of the data patients were categorized as (a) 'relinquishers', (b) 'participants', and (c) 'occasional participants'. Professionals were categorized as 'information providers' and 'rehabilitation practitioners'. The strategies used by the professionals to encourage patient participation were approximately the same irrespective of patient category. It is suggested that professionals need to be sensitive to the patient's desire to participate in the planning of a rehabilitation programme. Further research is recommended to investigate circumstances affecting patients' participation and which strategies professionals can use to encourage their participation.

  • 264.
    Larsson, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Vardagsaktiviteter som klienter i ett läkemedelelsassisterat opiatprogram vill göra men inte gör2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Missbruk lämnar ingen oberörd. Förlust av arbete, att inte längre kunna ta hand om sina barn, kriminalitet och medicinska vårdinsatser är bara några exempel till följd av missbruk. Syftet med denna studie var att undersöka vilka vardagsaktiviteter deltagare i ett Läkemedelsassisterat opiatprogram (LARO) vill göra men inte gör. Totalt deltog 37 klienter i undersökningen. Analys av GAP i vardagens aktiviteter ger både kvantitativ och kvalitativ data, därför analyserades insamlat data dels med en kvantitativ deskriptiv analys samt en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att de flesta gör vardagsaktiviteter de vill göra. Det finns dock områden där klienterna uppger att de vill utföra vardagsaktiviteter men inte gör det. De vardagsaktiviteter som prioriterades högst var i fallande ordning, resa, studera, arbeta, sköta och uppfostra barn samt idrotta/motionera. Studien påvisar även att LARO-gruppen har höga antal totala gap i jämförelse med en normalpopulationsgrupp.

  • 265. Lautamo, Tiina
    et al.
    Kottorp, Anders
    Umeå University, Faculty of Medicine, Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Salminen, Anna-Liisa
    Play assessment for group settings: A pilot study to construct an assessment tool2005In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, Vol. 12, no 3, p. 136-44Article in journal (Refereed)
  • 266.
    Lilja Ahlberg, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Bildterapi inom barn och ungdomshabiliteringen i Sverige2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppgiften att ge Råd och stöd utifrån HSL och LSS till barn och ungdomar med olika funktionshinder och deras anhöriga ligger idag inom Barn och Ungdomshabiliteringens verksamhet (BUH). BUH arbetar med tvärvetenskapliga team som består av så väl medicinsk- som psykosocial kompetens, men bildterapi är ingen självklar del i BUH:s arbete. Syftet med studien var att kartlägga om bildterapi används inom BUH i Sverige, hur bildterapi integrerats i den traditionella habiliteringsverksamheten och vad bildterapi kan tillföra verksamheten. Enkäter användes för att undersöka vid vilka BUH som bildterapi används och kvalitativa intervjuer gjordes med bildterapeuter. En bildterapeutisk process dokumenterades för att ytterligare belysa frågeställningarna. Studien visar att bildterapi används som arbetsmetod på ett fåtal ställen i Sverige. Där bildterapi integrerats har det använts för att uttrycka och bearbeta känslor, utveckla kommunikation genom bild, med bild och om bilden, stärka identitet och självbild, samt för att utveckla färdigheter och ha roligt. Resultatet av studien visar att bildterapi är en behandlingsform som ger mycket goda resultat i arbetet med barn och unga med funktionshinder och att det är en metod som är verksam och har mycket att tillföra BUH:s arbete.

  • 267.
    Lilja, Jessika
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Upplevelser av bildterapi hos personer med långvarig smärta2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe how people with chronic pain experience art therapy within a pain management program. Eleven participants were included in the study, ten women and one man. Semi-structured interviews were conducted and the participants brought their art with them to the interview. The analysis was performed using qualitative content analysis. The experiences were: ambivalence to art therapy, painful but meaningful processing of the past, awareness of need to change, new perspectives clarifies, finding oneself, hope of better future, the group is of importance. The result was summarized by the theme ”experiences of clarification and struggle with oneself through images to move forward”.

  • 268.
    Lind, Karin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Fredriksson, Anna
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Seniorer och Internet: En analys utifrån män, kvinnor, ålder & utbildningsnivå2013Student paper other, 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Dagens IT-baserade samhälle bidrar till förenklade kommunikations-sätt och lättillgänglig information. Den yngre generationen är uppväxta med den digitala tekniken och är därmed delaktiga i utvecklingen som sker medan den äldre generationen riskerar att hamna i en digital klyfta. Syftet med studien var att undersöka hur seniorer använder sig av Internet och vilken betydelse tillgången har för deras vardagsliv. De specifika frågeställningarna var att belysa skillnader utifrån män, kvinnor, ålder och utbildningsnivå. Studien baseras på en enkätundersökning med 71 deltagare, det förekom både aktiva samt icke aktiva användare av Internet. Resultat av studien visar att seniorerna till en större del var aktiva internetanvändare och att utifrån män, kvinnor, ålder och utbildningsnivå har de liknande aktivitetsmönster på Internet. Det visade sig att yngre seniorer hade mer kompetens kring internethantering och att män och kvinnor har liknande aktivitetsmönster vid internetanvändning. Bristande kunskap och tro på sig själv är det som anses vara hindrande både för aktiva användare och icke-användare. Arbetsterapeuter har möjlighet att bidra till att den digitala klyftan minskar och öka delaktighet hos seniorer med insatser riktade mot nätbaserade aktiviteter.

  • 269.
    Lindberg, Marie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    ”Det är jag som är den röda vallmon”: En studie av tonårsflickors upplevelser av gruppbehandling i uttryckande konstterapi genom gestaltning av upplevelsen i bild.2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study is a part of a project to secure quality within Child and adolescent psychiatric care in Health Care in Värmland. The aim of the study was to examine and illustrate teenage girls´ experiences of participating in expressive arts therapy in a group setting. Participants in the study were seven girls between 15 – 19 years old. Each girl painted a picture that expressed her experience of the treatment and then told the researcher about the picture. The pictures and the girls´ stories about their pictures have been analyzed through visual methodology and thematic analysis. The results from the study illuminate the girls´ experiences of processes of change during the treatment. The treatment was experienced to have positive short and long term effect, and it increased the girls´ regulation of affect and ability to reflect, which changed the girls´ image of themselves.

  • 270. Linden, Anita
    et al.
    Lexell, Jan
    Larsson Lund, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Perceived difficulties using everyday technology after acquired brain injury: influence on activity and participation2010In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 17, no 4, p. 267-275Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Using everyday technology (ET) is a prerequisite for activities and participation at home and in the community. It is well known that persons with an acquired brain injury (ABI) can have limitations in activities of daily living but our knowledge of their difficulties using ET is not known. Thirty-six persons (27 men and 9 women, mean age 44 years, age range 26-60) with an ABI (2-10 years post injury) were interviewed, using the Everyday Technology Use Questionnaire (ETUQ), about their perceived difficulties using ET and how these difficulties influenced their everyday activities and their possibilities to participate at home and in the community. A majority (78%) of the persons reported difficulties using ET. The most common difficulties were related to the use of telecommunication and computers. Despite these difficulties, a majority still used most objects and services independently. Twenty-six participants (72%) perceived that their difficulties using ET influenced their everyday activities and their possibility to participate at home and in the community. The results indicate that rehabilitation following an ABI should consider whether clients' use of ET influences their activity and participation and adopt interventions accordingly. The results also indicate that difficulties using ET need to be considered in the design of community services to prevent societal barriers.

  • 271.
    Lindgren, Daniel
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Odén, Henrik
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Upplevelsen av hemrehabilitering: En kvalitativ studie om personer med stora skador efter stroke2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Kontextens betydelse har en stor inverkan i rehabiliteringen efter stroke. Den påverkar individens aktivitetsutförande av meningsfulla aktiviteter och personen hindras av en begränsad funktionsförmåga. Enligt tidigare forskning finns ett behov av att undersöka hur hemrehabilitering påverkar strokepatienter med stora skador. Denna studie syftar till att undersöka hur patienter med stora skador efter stroke upplever hemrehabilitering. Studien hade en kvalitativ ansats där fyra personer intervjuades. Data bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Upplevelsen av hemrehabilitering skildrades genom huvudkategorierna; att förstå och se varandra, att känna sig fri, att påverkas av kontexten samt att påverkas av begränsade resurser. Studiens tema identifierades som ett klientcentrerat förhållningssätt och tillfredställelse av självständighet i hemmet. Utifrån resultatet diskuterades värdet av att rehabilitera sig i hemmet då meningsfulla aktiviteter, sociala relationer och självständighet var perspektiv som utgjorde upplevelsen av hemrehabilitering. En djupare förståelse för denna målgrupp angående rehabilitering i hemmet är av stor betydelse för att erbjuda rätt vård och stöd.

  • 272.
    Lindgren, Helena
    et al.
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Computing Science.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Designing systems for health promotion and autonomy in older adults2009In: Interact´09, Springer , 2009, p. 700-703Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The inclusion and autonomy of older people in the society where large parts of the life is organized with computer and Internet use as means is addressed in an ongoing project in the rehabilitation and health domains. Part from investigating the potentials of using ICT for rehabilitation of older people with limited or no computer skills, the aim for the project is to develop methods and tools for the purpose, and also for the interaction design domain where systems are developed for older people. The resulting methods are used for informing the design of the system in an iterative process.

  • 273.
    Lindgren, Helena
    et al.
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Computing Science.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Population Studies (CPS).
    Towards User-Authored Agent Dialogues for Assessment in Personalised Ambient Assisted Living2013In: International Journal of Web Engineering and Technology, ISSN 1741-9212, Vol. 8, no 2, p. 154-176Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Existing approaches to ambient assisted living (AAL) often fail to consider a human agent's needs from a holistic perspective. In particular, the regular assessment of their changing abilities, skills and limitations are often treated as a separate matter in healthcare, thereby affecting the possibilities to provide support tailored to their current condition. Therefore, the objective of this work is to integrate assessment done by the healthcare professional into the framework of AAL. We use a case scenario as base for domain experts in their development of the interaction between software agents and with the older adult in assessment and adaptation for supporting him/her in a home environment. The potentials in allowing professionals author and design the dialogue systems as part of a meta-design process is evaluated and discussed.

  • 274.
    Lindgren, Helena
    et al.
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Computing Science.
    Surie, Dipak
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Department of Computing Science.
    Nilsson, Ingeborg
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Agent-supported assessment for adaptive and personalized ambient assisted living2011In: Trends in practical applications of agents and multiagent systems / [ed] Juan M. Corchado, Bajo Pérez, Kasper Hallenborg, Paulina Golinska and Rafael Corchuelo, Berlin/Heidelberg: Springer Berlin/Heidelberg, 2011, Vol. 90, p. 25-32Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Existing approaches to ambient assisted living (AAL) often fail to consider a human agent's needs from a holistic perspective. In particular the regular assessment of their changing abilities, skills and limitations are often treated as a separate matter in healthcare, thereby affecting the possibilities to provide support tailored to their current condition. Therefore, the objective of this work is to integrate assessment done by the healthcare professional into the framework of AAL. We propose a framework based on a model for activity-centered modeling of knowledge and interaction tailored to users (ACKTUS) and an egocentric interaction model. We exemplify the interaction between system modules as agent dialogues in assessment and adaptation for supporting an older adult in a home environment.

  • 275.
    Lindgren, Ingrid
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    OM BILDENS ROLL I HANDLEDNING2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka och beskriva de unika kvaliteter som bildskapande kan bidra med i handledningsprocesser, samt vilka svårigheter som finns med att använda detta redskap i handledning av arbetsgrupper. Fyra intervjuer genomfördes med tre verksamma bildterapeuter och en uttryckande konstterapeut som har erfarenhet av att använda bildskapande integrerat i handledning. Den kvalitativa analysen av dessa intervjuer presenteras under fyra huvudrubriker; Ord och bild i samspel, Skapandets möjligheter, Praktiska aspekter och Handledarens roll. Resultatet visade att bildskapande i handledning skapar möjlighet till den handleddes kommunikation med sig själv och till konstruktivt och empatiskt samspel mellan deltagarna och med handledaren. Erfarenhet kan genom bildskapande och reflektion tillsammans med andra artikuleras i nya former. Gamla antaganden och föreställningar kan därigenom lämnas och ny kunskap och andra förhållningssätt utvecklas.

  • 276.
    Lindmark, Ing-Mari
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Kartläggning av bildarbete inom Statens institutionsstyrelses hem för klienter vårdade enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    There are positive experiences of art therapy and creative art activities within the Swedish state compulsory treatment of people struggling with substance abuse but there is no evidence of its efficiency. As a first initiative a quantitative survey was conducted at the State Board of Institutional Care homes for clients receiving care under the Care of Abusers in order to describe if, how and with what aim art activity is done and if art activity combines with Motivational interviewing. The survey showed that creative art is used in four of the eleven institutions asked, that it combines with MI and that it is relevant to the individual processing of addiction and compulsory care. The survey indicates an interest in and a potential for development of creative art within the Swedish state compulsory treatment of people struggling with substance abuse.

  • 277.
    Lindström, Eva-Lena
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    En systematisk litteraturstudie gällande prenatal anknytning och bildarbete2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka befintligt forskningsläge gällande prenatal anknytning och bildarbete. Då litteratursökning inte resulterade i en enda artikel gällande bildarbete med prenatal anknytning undersöktes följande frågeställningar; vilka faktorer påverkar utvecklandet av prenatal anknytning och vilka sätt att arbeta med vuxenanknytning har arbetats fram inom bildterapin. För att svara på dessa frågor användes systematisk litteraturstudie. I studien granskades och sammanställdes åtta publicerade artiklar gällande prenatal anknytning och två artiklar gällande bildarbete med vuxenanknytning. Resultatet visade att det krävs mer forskning gällande både prenatal anknytning och bildarbete med vuxenanknytning. Det finns varken en forskningsteoretisk bas för prenatal anknytning, bildarbete med vuxenanknytning eller bildarbete med prenatal anknytning. För att bedöma vuxenanknytning har Bird´s Nest Drawing utvecklats, ytterligare forskning krävs dock för att stärka befintliga resultat genom ytterligare replikerande studier med större sampel och randomiserade kontrollerade studier. För arbete med prenatal anknytning krävs även att metoden utprövas specifikt för prenatal anknytning.

  • 278.
    Lindström, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Promoting agency among people with severe psychiatric disability: occupation-oriented interventions in home and community settings2011Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    In general, people with severe psychiatric disability living in sheltered or supported housing lead passive, solitary lives. Current rehabilitative approaches often neglect considering an agentic perspective of the residents in sheltered or supported housing. Furthermore, the outreach and societal contexts are often not considered. Thus, practitioners tend to overlook the potential in providing support and rehabilitation that is adapted to their individual, collective and changing needs.

    My approach was to develop a model for Everyday Life Rehabilitation (ELR), which has a potential to promote agency while targeting recovery, meaningful daily occupations, social participation, and person-driven goals. We employed two occupational therapists (OT) and offered an intervention with ELR in a medium-sized municipality in northernSwedenand evaluated this intervention from the perspectives of residents and community care workers (CCW), using a combination of quantitative and qualitative methods.

    This thesis comprises four studies that focus on a home and community context, late rehabilitation efforts, daily occupations, and client-centredness. The overall aim is to understand and evaluate the impact of recovery- and occupation-oriented interventions in a home context for people with severe psychiatric disability. The study settings are sheltered and supported housing facilities.

    The first study (n=6) explores the significance of home for occupational transformations. The analysis reveals how residential conditions facilitate rehabilitative interactions, generating occupational transformations such as increasing social competence and taking charge of daily occupations. The second study evaluates occupation- and health-related outcomes of the ELR-intervention for residents (n=17). Pre-, post-, and follow-up differences in tests scores on goal attainment, occupation, and health-related factors indicate that important progress is made. The third study explores residents’ (n=16) narratives about occupational transformations in the context of everyday life and life history. Narrative analysis discloses stories of ‘rediscovering agency’, referring to occupational and identity transformations. The fourth study illuminates community care workers’ (n=21) experiences of collaborating with residents and OTs, using ELR. The CCW’ view on residents, rehabilitation, and the own role, along with organisational conditions in the housing facility, seem to characterise different outlooks influencing the CCWs responsiveness or resistance to the intervention.

    In conclusion, rehabilitation in a supported housing context appears paradoxical due to tensions between opposing values such as authentic versus artificial, and independence versus dependence. However, if residents are engaged in challenging these tensions, they can function as ‘progressive tensions’ generating change. Considering the personal and social meaning of home also appears to be valuable. The intervention studies on ELR, demonstrate its value for participants and indicates that a recovery approach applying ELR would promote shared perspectives among residents, CCWs, and OTs, while facilitating ‘agent-supported rehabilitation’ and ‘out-of-housing strategies’. The thesis provides initial support for the use of ELR-interventions and proposes continued research.

  • 279.
    Lindström, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Vardagslivets Rehabilitering – Del A: Modellverksamhet för rehabilitering inom socialpsykiatri: Pilotprojekt i svensk kommun med modellverksamhet baserad på OTIPM (Occupational Therapy Intervention Process Model)2007Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Att tala om vardagslivets rehabilitering är angeläget då begreppet rehabilitering ofta förknippas med arbete och återgång till arbete. Rehabilitering kan vara mer än så. Meningsfulla vardagsaktiviteter i reell miljö utgör en viktig plattform för utveckling vid psykiskt funktionshinder och bör vara utgångspunkt i basal rehabilitering.

    Rehabilitering och ett rehabiliterande förhållningssätt är ett ansvar för både kommuner och landsting enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Det är viktigt att rehabilitering utgår från ett individperspektiv och hennes resurser och begränsningar i aktivitet och delaktighet i det dagliga livet.

    Projektidén utgår dels från ett brukarperspektiv och dels från ett arbetsterapiperspektiv, mot bakgrund av att arbetsterapeuter uttalats vara en underutnyttjad resurs i socialpsykiatri. Den främsta drivkraften är att erbjuda brukare systematiskt prövade rehabiliteringsinsatser, på brukarens villkor och i de miljöer och aktiviteter som brukaren vill nå ökad självständighet inom.

    Modellverksamhetens grundtanke är att en arbetsterapeut i kommunpsykiatrisk organisation ska samverka med närstående och/eller baspersonal för att, via ett pedagogiskt och terapeutisk sätt, vägleda personer med psykiskt funktionshinder till att lättare självständigt kunna utföra meningsfulla aktiviteter i vardagen och uppleva delaktighet i livssituationer och omgivande samhälle.

  • 280.
    Lindström, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Vardagslivets Rehabilitering - Del B: Vy över arbetsterapeutiska insatser i svensk psykiatri2007Report (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Slutrapporten är skriven utifrån direktivet ”en överblick av vad som görs i Sverige när det gäller rehabilitering i vardagslivets aktiviteter för personer med psykiskt funktionshinder”. Intentionen har varit att belysa aktuellt kunskapsläge från verksamhetsnära till vetenskaplig nivå via kanaler som strategiskt utvalda rehabiliteringsverksamheter i kommuner och landsting, olika universitet/högskolor, fackliga nätverk och liknande. Rapporten utger sig inte för att vara en heltäckande inventering utan en överblick med nedslag i vissa kommuner/landsting över spridda landsändar, publikationer och några goda exempel. Rapporten ger en nulägesbild av svensk arbetsterapi i psykiatri med särskilt fokus på utvecklingspotential i kommunal psykiatri.

    Ökade krav ställs generellt på alla yrkesgrupper med efterfrågan om ett mer evidensbaserat arbetssätt. Arbetsterapeutisk professionalitet handlar om att kunna förena teori och praktik i ett väl avvägt förhållningssätt, baserat på bästa tillgängliga evidens, med fokus på människors utförande av meningsfulla uppgifter. Arbetsterapeuter har genom sin forskning och utveckling specialiserat sig på att förstå och möjliggöra meningsfulla vardagsaktiviteter hos enskilda individer, trots sjukdom eller funktionshinder.

  • 281.
    Lindström, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Hariz, Gun-Marie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Bernspång, Birgitta
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Dealing with real-life challenges: outcome of a home-based occupational therapy intervention for people with severe psychiatric disability2012In: OTJR (Thorofare, N.J.), ISSN 1539-4492, E-ISSN 1938-2383, Vol. 32, no 2, p. 5-13Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    the authors offered home-based occupational therapy integrated into supported or sheltered housing to help individuals with severe psychiatric disability identify their specific needs of engagement in meaningful occupation. This study aimed to evaluate the client outcomes in activities of daily living (ADL) ability and health factors following their participation in occupation-centered interventions in home and community settings. Seventeen participants (7 women) between the ages of 27 to 66 years, living in sheltered or supported housing participated in the intervention project based on the Everyday Life Rehabilitation (ELR). The following instruments were administered before and after the intervention and at a six-month follow-up: Goal Attainment Scaling, Assessment of Motor and Process Skills, Assessment of Social Interaction, Satisfaction with Daily Occupations, ADL-taxonomy with an effort-scale, and the Symptom Check List-90. Pretest, posttest, and follow-up differences in test scores on goal attainment, occupation, and health-related factors indicate that important progress was made.  These findings support the use of the intervention and suggest that larger randomized clinical trials are needed.

  • 282.
    Lindström, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lindberg, Margareta
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Sjöström, Stefan
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
    Home bittersweet home: the significance of home for occupational transformations2011In: International Journal of Social Psychiatry, ISSN 0020-7640, E-ISSN 1741-2854, Vol. 57, no 3, p. 284-299Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: The study illuminated how persons with psychiatric disabilities experienced the processes of change in a residential context.

    Material: Qualitative interviews with residents living in supported housing were conducted and analyzed using constant comparative analysis.

    Discussion: Residential conditions appear to provide a complex structure that facilitates rehabilitative interactions, in which ‘progressive tensions’ arise between opposing values, such as authentic versus artificial, and independence versus dependence, both of which are important in the process of change.

    Conclusions: A client-centred approach could be taken further if clients are engaged in productive discussions about challenging these ‘progressive tensions’. Awareness of the meaning of home also emerged as central.

  • 283.
    Lindvall, Peter
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Clinical Neuroscience.
    Hariz, Gun-Marie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Blomstedt, Patric
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Clinical Neuroscience.
    Overall self-perceived health in Restless legs treated with intrathecal morphine2013In: Acta Neurologica Scandinavica, ISSN 0001-6314, E-ISSN 1600-0404, Vol. 127, no 4, p. 268-273Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives Restless legs syndrome (RLS) has a high prevalence in the general population. Treatment with intrathecal morphine has been shown to be successful in a small number of patients. Our aim was to quantify the effect on RLS-related symptoms, health and quality of life in three patients treated with intrathecal morphine. Materials and Methods Three patients with medically refractory RLS received an implanted pump for delivery of intrathecal morphine. Severity of RLS and self-assessed health were rated using the International Restless Legs Syndrome Study Group (IRLSSG) rating scale and the Short Form health survey (SF-36). Assessments were made preoperatively and after 6months of follow-up. Results Preoperatively two patients had very severe RLS, scoring 35 and 36 on the IRLSSG rating scale, and one patient had severe RLS (score, 26). All three patients were free of symptoms of RLS post-operatively and also at the 6-month follow-up. The daily doses of intrathecal morphine ranged from 73 to 199 mu g. Results from the SF-36 health survey showed that all three patients had a better physical health compared to before surgery. Conclusion Intrathecal morphine may be efficient in the treatment for medically refractory RLS. All three patients became completely free of symptoms, and there was also improvement in self-perceived overall health.

  • 284.
    Lindén, Ylva
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Reflexivitet – en process i bildterapeuters arbete2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The objective of this study was to describe meanings of art therapists own reflexivity in relation to the art of clients. A literature study was accomplished. It was based on 14 articles, five with an art therapeutic perspective and nine from other social science areas. The articles were analysed with content analysis. The result was presented in a description of a process with three phases: Intersubjectivity, self-reflection and reflexivity. The study notices the necessity of more research of reflexivity in art therapists .

  • 285.
    Liss, Marit
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Wistemar, Camilla
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Effekter av vårdhund i rehabilitering: En litteraturstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att använda sig av vårdhund blir allt mer vanligt i dagens vård, framförallt vid rehabilitering av patienter. Hundar har fysiologisk och psykologisk effekt på människor och förskrivning av vårdhund är något all legitimerad vårdpersonal kan göra. Trots de positiva effekterna som vårdhunden ger så finns ett visst motstånd att införa hund i vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser och effekter hos patienter av att använda vårdhund i sin rehabilitering. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån tio vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat: Fyra domäner kunde identifieras: vårdhundens fysiska hälsoeffekter, vårdhundens effekter på psykisk hälsa och humör, vårdhundens effekter på kommunikation samt upplevelser av vårdhund. Dessa domäner består av flera kategorier. De flesta artiklar som sammanställdes visade positiva resultat vid användandet av vårdhund medan två studier inte beskrev någon skillnad mellan behandling med vårdhund eller traditionell rehabilitering. Inga studier visade någon negativ effekt eller upplevelse. Diskussion: Patienterna fick bland annat förändrat humör, minskad aggression, de blev mer avslappnade och deras kommunikation ökade generellt, vilket är viktiga aspekter vid införandet av vårdhund i rehabilitering som ett arbetsterapeutiskt verktyg. Vårdhunden kunde få patienterna att byta fokus från det negativa till något positivt när de umgicks med vårdhunden. Slutsats: Vårdhunden kan underlätta i vården på olika sätt, både för personal och patienter. Detta gör att vårdhunden kan vara värdefull vid rehabilitering av patienter i olika kontexter.

  • 286. Liu, KRY
    et al.
    Chan, CCH
    Chu, MML
    Ng, TYL
    Chu, LW
    Hui, FSL
    Yuen, HK
    Fisher, Anne G
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Activities of daily living performance in dementia2007In: Acta Neurologica Scandinavica, ISSN 0001-6314, E-ISSN 1600-0404, Vol. 116, no 2, p. 91-95Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objective: To explore the activities of daily living ADL performance profile of community-living people with dementia and to investigate its relationship with dementia severity.

    Materials & Methods: ADL performance of 86 subjects were evaluated using Barthel Index (BI), Lawton and Brody's Instrumental Activities Daily Living (IADL) and Assessment of Motor and Process Skills (AMPS). Dementia severity was measured by Clinical Dementia Rating (CDR).

    Results: Subjects were able to perform most basic ADL (BI mean = 16.4) and some IADL (Lawton and Brody's IADL mean = 4.3). The AMPS process ability measure and the Lawton and Brody's IADL were significantly correlated with CDR (P < 0.01).

    Conclusions: Subjects with mild dementia were able to perform mostly all basic ADL and some IADL. The AMPS process ability measure and the Lawton and Brody's IADL could provide useful information on their ability to live independently in the community.

  • 287.
    Ljusbäck, Ann Margreth
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Reliabilitet och validitet hos en anpassad självskattningsversion av ADL-taxonomin vid Parkinsons sjukdom2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Personer som drabbas av Parkinsons sjukdom (PS) får både motoriska och icke motoriska symtom som inverkar på dagliga aktiviteter. Vid bedömningar av vardagliga aktiviteter spelar reliabla och valida instrument en viktig roll. Syftet med denna studie var därför att testa reliabiliteten och validera en anpassad självskattningsversion av ADL-taxonomins del, angående personliga aktiviteter i dagliga livet (P-ADL taxonomin) vid PS.

    Metod: En enkät skickades till 282 icke dementa personer med PS varav 191 personer svarade, av vilka 158 (medelvärde±SD, ålder 70±9 år, sjukdomsduration 6±5,5 år) svarade på majoriteten av frågorna. Enkäten bestod av demografiska frågor, P-ADL taxonomin, Dagliga aktiviteter vid Parkinsons sjukdom (PADLS) och den visuella analoga skalan (VAS) hos EuroQol-5 Dimension Questionnaire (EQ-5D). P-ADL taxonomins interna reliabilitet undersöktes med Cronbach´s alpha och Guttman split-half koefficient. Sambandet mellan P-ADL taxonomin och PADLS respektive EQ-5D VAS testades med Spearman´s rho. P-ADL taxonomins hierarkiska konstruktion, golv- respektive takeffekt analyserades.

    Resultat: Cronbach´s alpha var 0.98 samt Guttman split-half var 0.95. Spearman´s rho mellan P-ADL taxonomin och PADLS samt mellan P-ADL taxonomin och EQ-5D VAS var 0.75 respektive -0.63. P-ADL taxonomins hierarkiska konstruktion är inte helt tillämpbar vid PS. Det var 15 % golveffekt och ingen takeffekt.

    Konklusion: Självskattning med den anpassade P-ADL taxonomin vid PS uppvisar tillfredställande intern reliabilitet och validitet med goda förutsättningar för fortsatt användning i praxis och forskning.

  • 288.
    Lohmander, Inger
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Bildterapeutens aktiviteter en timme före och efter en terapisession: – en enkätstudie bland norra Norrlands medlemmar i Svenska Riksförbundet för Bildterapeuter2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study investigates how art therapists use the time one hour before and one hour after a general art therapy session. The participating art therapists are members of the Northern district of SRBt, the Swedish Association of Art Therapists. The hypothes is that there is a positive correlation between the degree of education obtained by the art therapists in the field of self care and the time spent by the art therapist on self care. It was found that the total time spent on practical preparations, client oriented activitites and self care varied considerably between art therapists. The amount of time spent, per session, on self care, varied between zero and sixtyfive minutes. Large variations were found also with respect to time spent on practical preparations and client oriented activitites. The average amount of time spent on self care increased by eight minutes if the art therapist obtained self care education.

  • 289.
    Loutfi, Ghada
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Clinical Neuroscience.
    Linder, Jan
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Clinical Neuroscience.
    Hariz, Gun-Marie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Hariz, Marwan
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Clinical Neuroscience. Unit of Functional Neurosurgery, UCL Institute of Neurology, Queen Square, London, United Kingdom.
    Blomstedt, Patric
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Pharmacology and Clinical Neuroscience, Clinical Neuroscience.
    Pallidal Deep Brain Stimulation in the Treatment of Huntington’s Chorea2014In: Brain Disorders & Therapy, ISSN 2168-975X, Vol. 3, no 4Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Despite the success of deep brain stimulation (DBS) in various movement disorders, its use in Huntington´s Disease (HD) has been limited. So far, promising results of pallidal DBS have been reported in 7 patients with HD. We performed bilateral pallidal DBS in a 59 year old woman with HD since 12 years and severe motor symptoms. At the evaluation after 12 months the effect was deemed satisfactory mainly concerning the patient’s choreatic symptoms. However, the improvement according to the unified Huntington’s disease rating scale was modest, with a score reduction from 92 to 81.

  • 290.
    Ludvigsson, Linda
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Sundström, Elin
    Studerande mödrars tillfredsställelse i vardagen: Uppfattning och värdering av aktivitetsförmåga2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 291.
    Lundberg, Sofie
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Wallo, Frida
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Smartphones som intervention för personer med kognitiva funktionsnedsättningar: - självskattade beskrivningar av arbetsterapeuter2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det har skett stora förändringar inom teknikutvecklingen den senaste tiden. Forskning visar att personer med kognitiv funktionsnedsättning kan uppleva svårigheter vid användning av vardagsteknik. Det finns ett fåtal studier om hur personer med kognitiv nedsättning hanterar användning av smartphones. Syftet med studien var därför att undersöka arbetsterapeuternas erfarenheter av och kunskap om smartphones vid möten med personer med kognitiva nedsättningar.En enkät designades specifikt för denna studie och distribuerades online via Facebook till arbetsterapeuteri Sverige som i sitt arbetekom i kontakt med personer med kognitiva nedsättningar. Fyrtioarbetsterapeuter deltog i enkätstudien. Resultatet visade att en stor delav arbetsterapeuternaansåg sig ha kunskap för att kunna underlätta användning av smartphones. Vidare hade majoriteten av deltagarna sett att behovet av hjälp och stöd var förhållandevis stort vid användning av smartphone. I resultatet framkom det att arbetsterapeutiska interventioner med smartphones var vanligt förekommande. Allt fler är ägare av en smartphone, dess möjligheter och begränsningar speciellt för personer med kognitiva funktionsnedsättningar gör att ytterligare forskning behövs inom området och då även specifikt utifrån klientens perspektiv.

    Sökord: Arbetsterapi, vardagsteknik, kognition, mild kognitiv nedsättning, dagliga aktiviteter.

     

  • 292.
    Lundgren, Johanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Thorp, June
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Stöd och hinder på vägen mot egenmakt: En litteraturstudie om det personliga nätverkets inverkan på personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Diagnostiseringen av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har ökat under de senaste åren. Trots att dessa funktionsnedsättningar blivit vanligare upplever ofta personer med NPF stigmatisering. De upplever även begränsningar i form av svårigheter med att ta makten över sitt eget liv, vilket ofta sammantaget benämns som egenmakt. Teoretiska modeller beskriver att den sociala miljön har stor inverkan på människors liv och utan rätt stöd från det personliga nätverket äventyras personernas möjlighet till ökad egenmakt. Denna studie syftade till att belysa hur personer med NPF upplever att det personliga nätverket kan hindra eller främja känslan av egenmakt. En litteraturstudie valdes som design för att sammanställa publicerade kvalitativa forskningsstudier. Nio inkluderade artiklar analyserades och sammanställdes i sju teman. De teman som framkom var 1) avsaknad av kunskap om funktionsnedsättningarna och förståelse för dess konsekvenser försvårar möjligheten att påverka, 2) en flexibel omgivning med förmåga att anpassa aktiviteter främjar självständighet, 3) positiva attityder, fördomsfrihet och omtanke uppmuntrar till aktivt deltagande, 4) möjligheten att påverka ökar till följd av omgivningens tro på personernas kompetens, 5) otydlig kommunikation försvårar utförandet av aktiviteter och leder till begränsad delaktighet, 6) en omgivning som företräder rättigheter och behov kan resultera i ett framgångsrikt stöd och 7) ett balanserat stöd främjar egenmakt. Temana beskriver hur det personliga nätverket kan hindra och förstärka känslan av egenmakt hos personer med NPF. Studien pekar på att ökad kunskap om NPF, anpassade aktiviteter och visad omtanke kan öka känslan av egenmakt. Ett rakt och tydligt kommunikationssätt och en balanserad mängd stöd är också viktiga faktorer för upplevelsen av egenmakt.

  • 293.
    Lundgren, Maria
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Gidlund, Ann-Sophie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Arbetsterapeuters förståelse av hälsopromotivt arbete på särskilt boende2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den äldre befolkningen förväntas öka och många blir multisjuka i takt med stigande ålder. Följderna blir att individer inte kan bo kvar i ordinära boenden, utan behöver flytta till särskilt boende för att få den vård och omsorg de behöver. Det finns lite forskning om hur arbetsterapeuter arbetar med hälsopromotion i särskilda boenden. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hälsopromotion för äldre i särskilt boende. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med stöd av intervjuguide med 6 arbetsterapeuter som arbetar helt eller delvis på särskilt boende för äldre i norra Sverige. Urvalet var ett lämplighetsurval.  Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de inspelade intervjuerna. I resultatet framkom tre kategorier. Den första kategorin visade vikten av kommunikation. I den andra kategorin beskrivs att arbetsterapeuter anser att det mesta de gör är hälsopromotivt. Sista kategorien visar faktorer som påverkar möjligheterna till hälsofrämjande arbete. Slutsatsen av studien är att det finns en osäkerhet kring betydelsen av hälsopromotion och dess relevans inom arbete på särskilda boenden. Mer forskning och undervisning om hälsofrämjande insatser mot äldre i särskilda boenden behövs. 

  • 294.
    Lundin, Sofie
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Nordenberg, Jenny
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Arbetsförmedlares erfarenheter av samverkan: med andra myndigheter och vårdens rehabiliteringskoordinatorer2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Arbete för att få god kvalité i klientarbeten med sjukskrivna har pågått en längre tid. Rehabiliteringskoordinatorer i vården och samverkansmöten har införts i större delen av landet för att underlätta sjukskrivningsprocessen. I samverkansmöten i Västerbotten (NAFS) samverkar hälsocentraler och vissa kliniker, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten. Syftet med studien var att belysa arbetsförmedlares erfarenheter av samverkan med andra myndigheter och deras upplevelser av kontakter med hälso- och sjukvårdens rehabiliteringskoordinatorer. För att belysa detta valdes en kvalitativ metod där fem arbetsförmedlare intervjuades. Resultatet visade att arbetsförmedlarna upplevde samverkan som central och att rehabiliteringskoordinatorerna har en avgörande roll i arbetet med andra myndigheter. Skilda uppfattningar förekom angående klientens medverkan vid NAFS-möten där majoriteten ansåg det positivt att klienten inte medverkade. Däremot fanns det andra möten där klienten var en given deltagare. Sammanfattningsvis visar studien att en välfungerande samverkan är betydelsefull, men att det finns delar i organisationen kring samverkan som går att förbättra.

  • 295.
    Lundqvist, Frida
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Persson, Frida
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Coaching, att överkomma hinder och se möjligheter.: Ett arbetssätt inom projektet Livsentreprenören2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Coaching är en utbredd men relativt outforskad metod vars främsta syfte är att få personer att uppnå självuttalade mål genom handling. Projektet Livsentreprenören utvecklar en metod för att hjälpa ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning att påverka sin livssituation och bli entreprenörer i sina egna liv med hjälp av bland annat coaching. Syftet var att undersöka hur coacherna i projektet Livsentreprenören beskriver ett coachande arbetssätt. Sju coacher verksamma inom Livsentreprenören intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att coacherna har en gemensam teoretisk grund inom coaching och tillämpar individuell coaching på liknande sätt. Men resultatet visar också att de beskriver betydelsen av det coachande arbetssättets olika begrepp (coach, coaching och coachande förhållningsätt) med stora inbördes variationer. Det coachande arbetssättet har visat sig i behov av en översyn, då det framkommit bristande samstämmighet i hur det coachande arbetsättet definieras. Det kan därför vara viktigt att se över de eventuella konsekvenser som den identifierade variationen kan ge upphov till, för den fortsatta utvecklingen av projektet Livsentreprenörens metod som helhet.

  • 296.
    Lundqvist Jansson, Evelina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Lundberg, Sofia
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Ryggmärgsskadade personers upplevelse kring rehabiliteringspersonalens information om sexualitet: En kvalitativ studie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Varje år drabbas cirka 100 till 150 personer i Sverige av ryggmärgsskada till följd av trauma. Skadans omfattning påverkar den sexuella funktionen, personen kan ha sex efter skadan men sexualitetens betydelse är för individen förändrad. Studien syfte var att belysa upplevelser och erfarenheter kring sexualitet hos personer med ryggmärgsskada i Sverige. Fyra män med ryggmärgsskada till följd av trauma intervjuades och intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att männen upplevde att vårdpersonalen under rehabiliteringen inte ville prata om sexualitet och att personalen gärna överlåter frågorna till någon annan. Resultatet visar också att männen ansåg att arbetsterapeuten skulle kunna hjälpa till med anpassningar och hjälpmedel som underlättar den sexuella akten och samlivet. Det framkom även att närhet har fått större betydelse efter skadan än innan.

  • 297.
    Lundström, Ida
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Emma, Gelin
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Hinder i den fysiska miljön på skolgårdar, för rullstolsburna elever i grundskolan.2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den fysiska och sociala miljön påverkar upplevelsen av en funktionsnedsättning och utvecklingen av personliga och sociala färdigheter.Det är därför viktigt att skolmiljön utformas på ett sådant sätt att den är tillgänglig för alla, även för barn med begränsad förmåga att förflytta sig. Barn vistas många timmar i skolan och raster ger viktiga tillfällen till lek på skolgårdarna.Om den fysiska miljön inte är anpassad hindras barn från att vara delaktiga i lek tillsammans med andra och utveckla färdigheter.Syftet med studien var att kartlägga hinder i den fysiska miljön på skolgårdar, för rullstolsburna elever i grundskolan och en tvärsnittsstudie valdes för att uppnå syftet. Efter ett obundet slumpmässigt urval genomfördes kartläggningar på tio skolgårdar med hjälp av en guide som sammanställts med delar från instrumentet Housing Enabler och frågor utifrån rekommendationer om fysisk tillgänglighet från Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Resultatet visade att det råder hinder i den fysiska miljön på de skolgårdar som kartlagts, då främst vid entréer och lekområden som inte var anpassade för barn i rullstol. En bidragande faktor till studiens resultat kan vara att det för närvarande inte finns några rekommendationer i skollagen om skolans utomhusmiljö och att de som planerar och utformar skolgårdar kan ha bristfällig förståelse för gruppens behov. Arbetsterapeuters kunskap om miljöns betydelse kan bidra till ökad tillgänglighet på skolgårdar för barn i behov av rullstol.

  • 298.
    Löfgren, Chatarina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Stenhäll, Moa
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Hästen – ett stöd i livet: Hästunderstödd terapi för personer med eller i riskzon för psykisk ohälsa2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Idag används hästunderstödd terapi inom rehabilitering i syfte att öka personers välmående och livskvalitet. Behandlingsarbetet går ut på att träna sig att tillämpa strategier med hjälp av hästen som stöd till att återfå eller utveckla olika fysiska, psykiska och sociala förmågor. Syftet med denna studie var att utifrån ett samspel mellan person, omgivning och aktivitet undersöka hur hästunderstödd terapi kan påverka personer med och i riskzon för psykisk ohälsa. Metoden var en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, EBSCO och PsycINFO. Nio artiklar valdes och lästes av båda författarna. Resultatet kategoriserades utifrån huvudrubrikerna person, omgivning och aktivitet. Resultatet visade att hästunderstödd terapi kan användas för personer med varierande beteendeproblematik eller för att förebygga psykisk ohälsa. Terapin kan användas i syfte att förbättra upplevelse av självständighet, självförtroende och värde samt inspirera till engagemang inom olika livsområden. Terapiformen visade sig även vara ett sätt att förbättra deltagarnas livskvalitet. Sammanfattningsvis framkom att hästunderstödd terapi med fördel kan användas i behandling med personer som har, eller är i riskzon, för psykisk ohälsa. Hästunderstödd terapi kan stärka deltagarna till att få ett mer aktivt och hälsofrämjande liv men även ge individen en förbättrad livskvalitet.

  • 299.
    Löfgren, Fredrik
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Kippen, James
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Upplevda svårigheter som personer med dyslexi möter under skoltid och arbetsliv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kraven på skriftspråklig kompetens har under de senaste decennierna ökat och dagens utbildningar och arbeten ställer succesivt allt högre krav på att elever, studenter och vuxna har väl utvecklade läs- och skrivförmågor. Personer med dyslexi kan därför uppleva svårigheter i sina vardagliga aktiviteter inom både skola och arbete, men även fritid påverkas, vilket får en negativ inverkan på deras liv. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med dyslexi upplevt sin vardag i skola, arbete och under fritid. Fem personer, mellan 20-49 år, med dyslexi intervjuades genom en semistrukturerad intervju. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys då deltagarna delades upp i en yngre och en äldre åldersgrupp för att möjliggöra jämförelser mellan personer i olika åldrar.  Resultatet som presenteras i två huvudkategorier och sex underkategorier visade att deltagarna upplevde att under skoltiden inte blivit sedda utifrån sina svårigheter, att behöva dölja och lösa svårigheter samt betydelsen av att ha hjälpmedel och stöd i den energikrävande vardagen. Deltagarna lyfter även problematiken att inte kunna vara självständig i aktiviteter, upplevelserna i skolan ofta var negativa och dyslexi leder till att möjligheter i skola och arbete påverkas. I diskussionen beskrivs ett antagande att en tidigare satt diagnos skulle kunna hjälpa personer med dyslexi att komma till rätta och även leda till möjligheten att få professionell hjälp vid tidigare ålder. Detta för att undvika utanförskap eller diskriminering i vuxen ålder på grund av bristande läs- och skrivförmågor. Slutsatser från studien är att personer med dyslexi behöver tidigare utredning och intervention samt att deras behov av hjälp inte är begränsat till skolan utan även vardagens aktiviteter i arbete och fritid. Inom alla dessa områden skulle personer med dyslexi kunna ha nytta av arbetsterapeutiska insatser vilket bör studeras ytterligare.

  • 300.
    Löfgren, Helena
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Webrink, Josefine
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy.
    Flickor med AD/HD och deras upplevelser av att uppnå skolans mål2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I forskning har det framkommit att flickor med AD/HD presterat på en lägre nivå i skolan än flickor utan diagnos. Det har dock saknats studier där de själva fått uttrycka sina upplevelser av sin skolsitu­ation. Vid granskning av skolan har det påvisats att stödet för elever med AD/HD behöver förbättras. Vidare har det framkommit att arbetsterapeutens kompetens saknats i skolan. Syftet med studien var att uppmärksamma flickor som har diagnosen AD/HD för att belysa deras upplevelser av att uppnå skolans mål. Datainsamling skedde genom enskilda, semistrukturerade intervjuer med sex flickor i åldrarna 16–23. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier, Sätt att påverka koncentrationssvårigheter, Sätt att planera och komma ihåg skolarbetet, Att känna stress och ångest i skolarbetet och Betydelsen av lärares förståelse och bemötande. Resultatet visade att flickorna haft betydande stöd från sin omgivning för att uppnå skolans mål men de har samtidigt upplevt skolan som ansträngande. De har saknat förutsättningar i skolan, i form av kognitivt- och individuellt anpassat stöd. Dessa förutsättningar skulle kunna förbättras med hjälp av arbetsterapeutiska interventioner. Dock behövs det fler studier som undersöker arbetsterapeutiska interventioner i skolan. 

3456789 251 - 300 of 448
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf