umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 563
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Karlsson, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Effekt på gångförmåga med interdisciplinär hemrehabilitering efter höftfraktur: en randomiserad kontrollerad studie2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 252.
    Karlsson, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Berggren, Monica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Olofsson, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Ortopedi.
    Lindelöf, Nina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Stenvall, Michael
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Effects of Geriatric Interdisciplinary Home Rehabilitation on Walking Ability and Length of Hospital Stay After Hip Fracture: A Randomized Controlled Trial2016Inngår i: Journal of the American Medical Directors Association, ISSN 1525-8610, E-ISSN 1538-9375, Vol. 17, nr 5, s. 464.e9-464.e15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: To evaluate if Geriatric Interdisciplinary Home Rehabilitation could improve walking ability for older people with hip fracture compared with conventional geriatric care and rehabilitation. A secondary aim was to investigate the postoperative length of hospital stay (LOS).

    Design: Randomized controlled trial.

    Setting: Geriatric ward, ordinary housing, and residential care facilities.

    Participants: People operated on for a hip fracture (n = 205), aged 70 or older, including those with cognitive impairment, and living in the north of Sweden.

    Intervention: Home rehabilitation with the aim of early hospital discharge that was individually designed and carried out by an interdisciplinary team for a maximum of 10 weeks. Special priority was given to prevention of falls, independence in daily activities, and walking ability both indoors and outdoors.

    Measurements: Walking ability and the use of walking device was assessed in an interview during the hospital stay. These assessments were repeated along with gait speed measurements at 3- and 12-month follow-up. The length of the hospital stay after the hip fracture was recorded.

    Results: No significant differences were observed in walking ability, use of walking device, and gait speed at the 3- and 12-month follow-up between the groups. At 12 months, 56.3% of the intervention group and 57.7% of the control group had regained or improved their prefracture walking ability. The median postoperative LOS in the geriatric ward was 6 days shorter for the intervention group (P = .003).

    Conclusion: Participants receiving Geriatric Interdisciplinary Home Rehabilitation regained walking ability in the short-and long-term similar to those receiving conventional geriatric care and rehabilitation according to a multifactorial rehabilitation program. The intervention group had a significantly shorter postoperative LOS in the hospital.

  • 253.
    Karlström, Josefin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    En slitsam process mot återställd balans: erfarenheter efter en främre korsbandsskada2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Främre korsbandsskada är en vanlig knäskada och främre korsbandsrekonstruktioner är kända för att ha goda resultat, men många patienter har fortfarande kvarvarande problem efter skadan.

    Syfte: Att utforska individuella erfarenheter av att leva med och hantera en främre korsbandsskada med ett särskilt fokus på upplevelser som har betydelse för livet i stort, aktivitet i det dagliga livet och fysisk aktivitet mer än ett år efter skada.

    Metod: Tolv deltagare valdes strategiskt ut genom ett målmedvetet urval. Fyra män och åtta kvinnor med en medelålder på 30.4 år. Alla hade en främre korsbandsskada 1–25 år sedan skadan. Semi-strukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet består av ett tema: ’En slitsam process mot balans’ och de tre kategorierna ’Möta fysiska begränsningar – anpassa sig’, ’Känslomässig resa av kamp och acceptans’ och ’Identitetstrubbel och tankens kraft’ med tillhörande underkategorier. Resultatet representerar processen att kämpa, anpassa sig och återvinna en bra knäfunktion, identitet och balans. Det fångar hur deltagarna tvingades möta och hantera ett fysiskt skadat knä, och identitet, kopplade till begränsningar i fysisk aktivitet, vardagsaktivitet, arbetsliv, karriär och sociala relationer. Temat belyser deltagarnas sökande och kamp efter stabilitet.

    Slutsats: Genom att belysa främre korsbandsskador mer än ett år efter skada från ett kvalitativ och de skadades perspektiv, har kunskap och förståelse för de återstående problemen och copingstrategier som är viktiga att ta hänsyn under och efter rehabilitering blivit uppdagade och ökat. Detta kan hjälpa framtida forskning när man utvecklar nya utvärderingsinstrument som riktar sig mot främre korsbandsskador.

  • 254.
    Keisu, Britt-Inger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Öhman, Ann
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Enberg, Birgit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Employee effort: reward balance and first-level manager transformational leadership within elderly care2018Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 32, nr 1, s. 407-416Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Negative aspects, staff dissatisfaction and problems related to internal organisational factors of working in elderly care are well-known and documented. Much less is known about positive aspects of working in elderly care, and therefore, this study focuses on such positive factors in Swedish elderly care. We combined two theoretical models, the effort–reward imbalance model and the Transformational Leadership Style model. The aim was to estimate the potential associations between employee-perceived transformational leadership style of their managers, and employees' ratings of effort and reward within elderly care work.

    Methods: The article is based on questionnaires distributed at on-site visits to registered nurses, occupational therapists, physiotherapists (high-level education) and assistant nurses (low-level education) in nine Swedish elderly care facilities. In order to grasp the positive factors of work in elderly care, we focused on balance at work, rather than imbalance.

    Results: We found a significant association between employees' effort–reward balance at work and a transformational leadership style among managers. An association was also found between employees' level of education and their assessments of the first-level managers.

    Conclusions: We conclude that the first-level manager is an important actor for achieving a good workplace within elderly care, since she/he influences employees' psychosocial working environment. We also conclude that there are differences and inequalities, in terms of well-being, effort and reward at the work place, between those with academic training and those without, in that the former group to a higher degree evaluated their first-level manager to perform a transformational leadership style, which in turn is beneficial for their psychosocial work environment. Consequently, this (re)-produce inequalities in terms of well-being, effort and reward among the employees at the work place.

  • 255.
    Keisu, Britt-Inger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Öhman, Ann
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Enberg, Birgit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    What is a good workplace?: Tracing the logics of NPM among managers and professionals in Swedish elderly care2016Inngår i: Nordic Journal of Working Life Studies, ISSN 2245-0157, E-ISSN 2245-0157, Vol. 6, s. 27-46Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Neoliberal policies such as new public management (NPM) have been pivotal to the Swedish elderly care system for two decades. This article explores the discourses of NPM and work by focusing on how a good workplace is represented by professionals and managers in Swedish elderly care. Using qualitative interviews with 31 managers, nurses, physiotherapists, and occupational therapists at nine workplaces, we identified four competing meanings (“storylines”) of how a good workplace is constructed among the interviewees within an ongoing struggle between two discourses. Three storylines, i.e., striving to achieve the mission, a desire to work in elderly care, and striving for good working relationships, are linked to the neoliberal discourse of organizational effectiveness. In contrast, the fourth storyline, support and better working conditions, is related to a welfare-state discourse of traditional labor relations with strong historical roots. Four subject positions available to the managers and professionals were identified: the bureaucrat, the passionate, the professional, and the critic. We conclude that NPM is translated on top of existing discourses, such as those of traditional labor relations, care ideals, and practices, that are already established in elderly care workplaces and that counteract the new policy.

  • 256.
    Keisu, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Stärkande och balanserande dialogmodell bidrar till hållbar arbetsåtergång vid utmattningssyndrom: - en intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Att återgå i arbete efter sjukskrivning för utmattningssyndrom tar ofta lång tid, och faktorer som arbetsplats och psykosocial arbetsmiljö har setts spela en viktig roll.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur en strukturerad metod för arbetsåtergång upplevdes av personer med utmattningssyndrom. Metod: I studien gjordes gruppintervjuer med 15 personer som deltagit i ett multimodalt rehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom där en strukturerad metod för arbetsåtergång ingick. Totalt deltog 13 kvinnor och två män, i en ålder mellan 33 och 56 år, i sju grupper. Gruppintervjuerna analyserades med Grounded Theory. Resultat: Analysen resulterade i kärnkategorin Stärkande och balanserande dialogmodell bidrar till hållbar arbetsåtergång samt de tre kategorierna: Med oro och positiv förväntan, Att mötas på lika villkor och Planering ger stöd och riktning framåt. Slutsats: Deltagarna upplevde att dialogmodellen bidrog till att de blev tagna på allvar och fick en ökad insikt och kunskap om sin rehabilitering och arbetsåtergång. I dialogmodellen hade rehabiliteringskoordinatorn en viktig roll genom att stå för struktur, stöd och neutralitet i mötet med arbetsgivaren. Metoden verkade främja jämlikhet och delaktighet och kunde också bidra till en positiv förändring på arbetsplatsen. Att involvera arbetsgivaren i rehabilitering vid sjukskrivning för utmattningssyndrom bidrog till en hållbar arbetsåtergång. 

  • 257.
    Kempe, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Dahlqvist, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Finns det ett samband mellan muskelstyrka och knäkontroll i frontalplanet vid enbenshopp hos främre korsbandsskadade kvinnor?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Främre korsbandsskada är vanligt inom idrotter med snabba riktningsförändningar, hopp och landningar. Kvinnor drabbas av främre korsbandsskada i större utsträckning än män. Orsaken till främre korsbandsskada verkar kunna bero på flera faktorer, dock anses en ökad valgisering i kombination med inåtrotation av underbenet vara det som stressar främre korsbandet allra mest. Styrketräning är en självklar del av främre korsbandsskaderehabilitering, trots detta finns det få studier gällande styrka och dess samband med knäledens rörelse i frontalplanet.

    Syfte: Undersöka om styrka i quadriceps och hamstrings har ett samband med rörelsen i frontalplanet vid valgisering/varusering (knäabduktion/knäadduktion) hos främre korsbandsskadade kvinnor vid landning efter två knäkrävande hopp.

    Metod: Kinematiska variabler för valgisering/varusering registrerades vid enbenshopp på längden (OLHD) och standardiserat enbenshopp i sidled (SSH) med hjälp av ett 3D-rörelseanalyssystem, från främre korsbandsskadade kvinnor (n=10) och en kontrollgrupp (n=7). Rörelseomfång (ROM) i frontalplanet analyserades från initial markkontakt (IMK) till avslutad landning (post-IMK) under OLHD och SSH, och korrelerades med det isometriska maximala styrkevärdet i knäextension respektive knäflexion. Det maximala styrkevärdet samlades in från en KinCom-dynamometer. För att analysera korrelationen mellan isometrisk styrka och ROM i frontalplanet användes Spearman’s rangkorrelation.

    Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant korrelation mellan styrka och ROM vid OLHD eller SSH för främre korsbandsskadegruppen. Däremot fanns en korrelation mellan styrka i quadriceps och ROM vid SSH för kontrollgruppen. Gällande styrka och ROM vid OLHD respektive SSH, fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna.

    Konklusion: Knäledens rörelse i frontalplanet hos främre korsbandsskadade kvinnor verkar inte ha något samband med styrka i quadriceps och hamstrings. Därför behöver främre korsbandsskaderehabilitering utvecklas och ha ett tydligare fokus på knäledens rörelse istället för enbart styrkeresultat.

  • 258.
    Kempe, Harald
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Halitaj, Mergim
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Aktiva arbetsstationer vid samtidigt kontorsarbete: Jämförelse av självvald intensitet vid cykling och gång2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Stillasittande är förknippat med många negativa hälsoeffekter och är ett växande hälsoproblem. För personer med ett kontorsjobb är stillasittandet speciellt vanligt och därför är de utsatta för risk. För denna grupp kan man med hjälp av aktiva arbetsstationer bryta det sittande mönstret. Det finns många studier på olika aktiva arbetsstationer i kontorsmiljö och dess inverkan på hälsa men ingen studie som jämför den relativa intensiteten på cykel och gåband.

     

    Syfte: Att jämföra cykling och gång beträffande den relativa intensiteten (uttryckt i procent av pulsreserv) som används då deltagarna cyklar respektive går med en självvald intensitet. Vår primära frågeställning är: Skiljer sig relativ intensitet och skattad ansträngning mellan cykling och gång vid arbetsstation när arbetsintensiteten är självvald? Vår sekundära frågeställning är: Vilken arbetsstation föredras vad gäller bekvämlighet samt prestation av det samtidiga kontorsarbetet?

     

    Metod: Tio kvinnor och en man i åldrarna 29-65 år (m=51,3) provade på två aktiva arbetsstationer. Deltagarna fick under två testtillfällen utföra sina vanliga kontorsarbeten användandes en ergometercykel respektive ett gåband. Under testet registrerades arbetspuls och upplevd ansträngning genom Borgs RPE-skala. Efter testet fick de i en enkät skatta sin bekvämlighet, arbetsprestation och om den självvalda intensiteten var lagom.

    Resultat: Deltagarna låg på en signifikant högre relativ intensitet (p=<,05) på cykeltestet (28,7%) jämfört med gångtestet (21,6%). Det fanns ingen signifikant skillnad mellan arbetsstationerna i arbetsprestation och bekvämlighet.

    Konklusion: Den signifikant högre relativa intensiteten på cykeltestet tyder på att en cykel lämpar sig bättre än ett gåband som aktiv arbetsstation om det primära syftet är att ligga på en så hög relativ intensitet som möjligt utan att arbetsprestationen påverkas. 

  • 259.
    Klasson, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Nordström, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Utformning och genomförbarhet av hälsoenkät för svenska skolungdomar - samband mellan arbetsmiljö, fysisk aktivitet och hälsa2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Datoranvändning i skolan har ökat kraftigt under de senaste åren och med detta risken för muskuloskeletala besvär bland ungdomar. Detta gör att ett önskemål om en helhetsbild angående vilka faktorer som bidrar till dessa besvär vuxit fram.

     

    Syfte: Första syftet med denna studie var att utforma och genomförbarhetstesta en enkät på första års studenter vid Umeå universitet utifrån frågor angående arbetsmiljö, fysisk aktivitet och hälsa. Andra syftet var att genom sambandsanalys få en djupare förståelse över vad som påverkar studenters hälsa, utifrån arbetsmiljö och fysisk aktivitet.

     

    Material och metod: Genomförbarhetsstudie med totalt 19 deltagare, varav 17 kvinnor och 2 män i åldrarna 19-22 år. Datamaterialet analyserades genom en korrelationsanalys av enkätfrågorna.

     

    Resultat: Genomförbarheten visade goda resultat om än att man bör ändra vissa frågor inför framtida användning av enkäten. Resultatet av sambandsanalysen visade moderat nivå av att vid stillasittande och datoranvändning ökade frekvens och intensitet av muskuloskeletal värk samt att studenterna skattade sin hälsa sämre. Däremot skattade de studenter som tränade kontinuerligt sin hälsa bättre oavsett graden av stillasittade. Upplevda krav från skolan var ytterligare en parameter som bidrog till ökad skattning av värk.

     

    Slutsats: Enkäten verkar kunna komma att användas till arbetet med en större nationell studie. Den ökande trenden av datoranvändning verkar kunna ge muskuloskeletal värk främst från området kring ryggen. Regelbunden träning kan minska värk från nacke och rygg bland ungdomar. Ytterligare forskning behövs.

     

  • 260.
    Klasson Svensson, Love
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Jonsson Lindblad, Michaela
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Bristande stöd och tillgång till fysioterapeut vid behandling mot bröstcancer.: En kvalitativ intervjustudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Evidensen för fysisk aktivitet i samband med bröstcancerbehandling är god och fysioterapeuten kandärför tänkas vara en bidragande komponent under och efter bröstcancerbehandling.

    Syfte:Att beskriva hur kvinnor i samband med bröstcancerbehandling kan uppleva betydelsen av fysioterapeuten.Metod:Studien baserades på fyra semistrukturerade intervjuer som analyserades i enlighet med GroundedTheory. Inklutionskriterier var friskförklarad kvinna över 18 år som genomgått behandling för bröstcancer tidigast 2006. Intervjuerna kompletterades med en enkät innehållande två frågor somställdes till samtliga sjukhus i den norra regionen via telefon och en frekvenstabell togs fram med hjälp av SPSS.

    Resultat:Intervjuerna resulterade i två övergripande kärnkategorier ”Fysioterapeutens defensiva roll i samband med bröstcancerbehandlig” bestående av fem kategorier och ”Fysisk aktivitet som reglering av psykiskt välmående” bestående av en kategori. Det framkom att fysisk aktivitet hade en central roll och spelade roll för det psykiska måendet men att fysioterapeuten inte var särskilt involverad i behandlingen av cancerdiagnosen. Av den kvantitativa datan framkom att sju av 11 sjukhus hade fysioterapeut knuten till cancerbehandlande instans men att endast tre av 11 sjukhus erbjöd kontakt med fysioterapeut enligt rutin.

    Konklusion:Fysioterapeuten kan tänkas inta en defensiv roll inom bröstcancervården och fysisk aktivitet spelar roll för det psykiska måendet.

  • 261.
    Kockum, Tove
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    ”Jag är en helt ny människa”: En kvalitativ studie om upplevelsen av att utöva yoga mot ryggsmärta2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Ryggsmärta är ett vanligt symtom och drabbar de allra flesta någon gång under livet. Många olika behandlingsformer finns och i sökandet efter en behandling som ger gott resultat, är kostnadseffektiv och säker har användandet av komplementär- och alternativmedicin ökat i världen. Däribland är yoga en av de mest använda, därför är det viktigt att bredda kunskapen inom området.

    Syfte: Syftet med denna studie är studera upplevelsen av att utöva yoga som behandling mot ryggsmärta.

    Metod: För att få en djupare och nyanserad bild av informanternas verklighet och upplevelse av att utöva yoga mot ryggsmärta valdes kvalitativ metod . Fyra informanter mot ryggsmärta som utövade yoga regelbundet intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

    Resultat: Utifrån analysen av intervjuerna bildades ett övergripande tema ”Jag är en helt ny människa” eftersom informanterna upplevde att yogan i stor omfattning och på många plan påverkade livet. Fyra kategorier bildades ”Att hitta balansen i livet”, ”En livsfilosofi”, ”Att lära sig lyssna på sin kropp”, och ”Omkullkastade förväntningar” som beskriver upplevelsen av att utöva yoga mot ryggsmärta.

    Slutsats: Det framkom att utöva yoga till hög grad upplevdes värdefullt och hjälpte informanterna att  förebygga och kontrollerna sin ryggsmärta. Yogan bidrog även i stor utsträckning till en balans i livet.

  • 262.
    Käll, Ingela
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Implementering av mätinstrument inom fysioterapi i primärvård.: En prospektiv kontrollerad studie.2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att undersöka effekten på självskattad attityd till, tillgång till och användande av mätinstrument efter en skräddarsydd implementering av mätinstrument inom fysioterapi iprimärvård samt att undersöka skillnader relaterade till demografiska variabler.

     

    Metod:  277 fysioterapeuter deltog ien skräddarsydd flerkomponentsintervention, 171 fysioterapeuter var kontrollgrupp och fick ingen intervention. Data samlades in före

    och efter interventionen med hjälp av en web-baserad enkät. Utfallsmått var självskattad attityd till, tillgång till och användande av mätinstrument.

    Subgruppsanalyser gjordes för att undersöka skillnader relaterade till demografiska variabler. Analyserna gjordes med chi2-test och approximativa z-test.

     

    Resultat:Trots att mer än 90 % är positivt inställda till och har god tillgång till mätinstrument så har inte användandet varit frekvent. Efter implementeringen rapporterade en signifikant större andel fysioterapeuter iinterventionsgruppen än i kontrollgruppen att de använde mätinstrument ofta eller nästan alltid, 54,8 % mot 35,6

    % (p=o,04). Inga skillnader relaterade till demografiska variabler hittades.

     

    Konklusion: Trots att fysioterapeuter har en positiv attityd till att använda mätinstrument har endast drygt hälften av de tillfrägade iinterventionsgruppen rapporterat att de använder mätinstrument i kliniken. En skräddarsydd implementering kan leda till att en större andel sjukgymnaster använder mätinstrument.

  • 263.
    Käll, Ingela
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Närhälsan Stenungsund Rehabilitation, Stenungsund, Sweden.
    Larsson, Maria E. H.
    Bernhardsson, Susanne
    Use of outcome measures improved after a tailored implementation in primary care physiotherapy: a prospective, controlled study2016Inngår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 22, nr 5, s. 668-676Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Rationale, aims and objectives It is important that physiotherapists routinely use outcome measures to evaluate treatment results. There is limited knowledge about effective ways to increase use of outcome measures. The objectives were to investigate the effect of a tailored implementation of guidelines for evaluation of physiotherapy treatment and to explore differences in outcome subgrouped by demographic variables. Methods A prospective, controlled study was conducted in primary care physiotherapy in western Sweden. 448 publicly employed physiotherapists participated. The intervention comprised a tailored, multi-component implementation of guidelines for treatment and evaluation of musculoskeletal disorders. The core component was a 3-hour implementation seminar. The control group received no intervention. Self-reported attitudes towards, access to and use of outcome measures were assessed with a web-based questionnaire before and after the implementation. Results After the implementation, a significantly higher proportion of physiotherapists in the intervention group than in the control group reported using outcome measures frequently, 54.8% vs. 35.6%, a 19.2% difference. The proportion of physiotherapists who reported that they considered outcome measures important to use and that they had easy access to outcome measures at their workplace, were similar in both groups at follow-up, 92.8% vs. 93.1%, and 95.2% vs. 90.8%, respectively. At follow-up, no differences related to demographic variables were found in the subgroup analyses. Conclusions The findings suggest that a tailored, multi-component implementation can be effective in increasing use of outcome measures. Although most physiotherapists considered outcome measures important and reported having easy access to them at their workplace, only a little more than half reported using outcome measures after the intervention.

  • 264.
    Köpsén, Sofia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Upplevelse och erfarenhet av deltagande i stress-skola inom primärvård2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:  

    Introduktion: Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i samhället. För att möta den ökande patientkategorin med stressrelaterad ohälsa startade en primärvårdsenhet en stress-skola som innehöll föreläsningar utifrån kognitiv beteendeterapi samt övning i basal kroppskännedom.  

    Syfte: Syftet med den här studien var att belysa upplevelse och erfarenhet av deltagande i stress-skola inom primärvård hos personer med stressrelaterad ohälsa.  

    Metod: Utifrån studiens syfte valdes kvalitativ metod. Alla som deltagit i stress-skola under våren 2017 inbjöds att delta och nio personer accepterade medverkan i studien. Individuella intervjuer utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  

    Resultat: I analysen framkom det övergripande temat ”Förändringsprocess mot en hållbar vardag” vilket grundas i informanternas berättelser om ny/ökad medvetenhet om de symtom som deras stress givit, hur de fått kunskap och tagit till sig några utvalda verktyg för stresshantering, hittat möjlighet till avslappning och börjat känna in kroppen samt att de utifrån det utvecklats och i olika utsträckning ändrat beteende. Denna process kantades av hinder och återfall vilket visar på svårigheten i beteendeförändring och att den processen tar tid. Centralt i materialet var vikten av gruppen och identifiering med de andra deltagarna.  

     

  • 265.
    LaGrone, Sofie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Choreographing life –experiences of balance capacity, in people with Parkinson’s disease2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: Parkinson’s disease (PD) is a neurological disease, which affects mobility. Balance and dual task ability, is often affected in people with PD due to motoric symptoms and impaired cognition. There is little known about how this affects the everyday life of people with PD.

    Aim: To explore experiences of balance performance during activities of everyday life, in people with PD.

    Method: The study was qualitative in its nature. In-depth interviews with 14 participants, with mild to moderate PD was conducted. Interview transcripts were analyzed with qualitative content analysis, with an inductive approach.

    Results: One theme emerged from the analysis Increased planning—choreographing life. Within this overarching theme there were two categories Strategies to function in an increasingly restricted everyday life and Strategies during walking and moving with 3-4 sub-categories each. The categories and theme described how people with PD handled decreased balance, and dual-task ability, with increased planning and the use of personal strategies in their everyday life as a consequence of not being able to trust their body’s capacity. Activities in everyday life, the ability to take part in leisure activities and the social life was affected.

    Conclusion: People with mild to moderate PD used strategies to handle decreased balance and they choreographed their life around individual current states of mobility. The knowledge from this study can help physical therapists and future researchers to implement more meaningful interventions for people with PD and these interventions, often practical in nature, can lead to enhanced balance performance in everyday life.

  • 266.
    Larm Åkerman, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Ruthström, Tobias
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Är det möjligt att undersöka styvhet i skuldrans muskler på individer i vaket och sövt tillstånd?: - En genomförbarhetsstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Styvhet i muskler kan påverka det biomekaniska förhållandet i en led och orsaka muskuloskeletala problem. Vad muskulär styvhet beror på är i dagsläget inte väl utforskat. I litteraturen beskrivs att det hos friska individer kan bero på musklernas tvärsnittsarea, men det finns även teorier om hur neuromuskulära komponenter skulle kunna bidra till muskulär styvhet. Studier där detta undersökts bland friska individer har ännu inte publicerats. För att utveckla behandling av muskelstyvhet behöver man veta om den främst orsakas av passiva strukturer eller nervsystemet. Detta skulle man kunna undersöka genom att mäta och jämföra muskulär styvhet i vaket och sövt tillstånd.

     

    Syfte: Att undersöka om det är möjligt att på samma individ genomföra test, i vaket och sövt tillstånd, av passiv relativ styvhet och muskellängd i skuldran (Kinetic Medial Rotation Test, KMRT) och bedöma om mätresultaten är densamma.

     

    Metod: Sju kvinnor som skulle genomgå skönhetsoperation tillfrågades om de ville medverka i studien varav samtliga tackade ja. Två fysioterapeuter utförde KMRT strax före och direkt efter sövning. Utfallsvariabler för KMRT är relativ styvhet (antal grader inåtrotation i glenohumeralleden innan caput humeri glider anteriort/skuldran tippas framåt) och muskellängd av glenohumeralledens utåtrotatorer (uppnådda grader till inåtrotationens ytterläge). Värdena före och efter sövning jämfördes med Wilcoxon signed ranked test.

     

    Resultat: Det är möjligt att mäta och utvärdera muskulär styvhet i skuldran hos personer i vaket och sövt tillstånd sett utifrån studiens praktiska tillvägagångsätt, dess etiska aspekter samt patienternas- och undersökarnas upplevelse av studien. Wilcoxon signed ranked test visade en statistiskt signifikant skillnad i relativ styvhet (p=0.043), men inte av muskellängd (p=0.115), mellan vaket och sövt tillstånd.

     

    Konklusion: Det är möjligt att mäta och utvärdera muskulär styvhet och muskellängd på samma individ i vaket och sövt tillstånd. Inga modifikationer behöver tillämpas gällande test av passiv relativ styvhet, men sättet att mäta motstånd mot förlängning i musklernas ytterläge måste ändras i den större studien. Resultaten från testerna visar att neuromuskulära komponenter tycks kunna bidra till muskulär styvhet.

  • 267.
    Larsson, Anneli
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Renmark, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Samband mellan rörelsereaktioner i bäcken och nacke till följd av mekaniska stötar från sidan i sittande position2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: Yrkesförare som framför fordon på ojämnt underlag utsätts för helkroppsvibrationer innehållande mekaniska stötar. De uppvisar i stor utsträckning belastningsrelaterade besvär i ländrygg och nacke. Orsaken antas vara att helkroppsvibrationer och mekaniska stötar skapar en hög belastning på ryggradens strukturer. Studier har visat ett tydligt samband mellan helkroppsvibrationer och besvär i ryggraden. Det saknas däremot kunskap kring de rörelsereaktioner som mekaniska stötar orsakar samt analyser av samband mellan rörelsereaktioner i olika kroppssegment. Kunskap kring detta skulle kunna ge en djupare förståelse för de mekanismer som ligger bakom besvären.

     Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan rörelsereaktioner i bäcken och nacke till följd av mekaniska stötar från sidan i sittande. Hypotesen är att en stor rörelsereaktion i bäckenet tar upp kraften från stöten och därmed leder till en mindre rörelsereaktion och påfrestning i nacken.

    Metod: 23 forskningspersoner utsattes för mekaniska stötar i sidled sittande på en rörelseplattform. Rörelser från sittyta samt kroppssegment registrerades med fyra sensorer. Sensorernas placeringar skapade en segmentmodell i tre delar i redovisande relativa vinklar av kroppsegmenten. Sambandsanalyser beräknades för första rörelsereaktionen i bäckenet gentemot den första och andra rörelsereaktionen i nacken.

    Resultat: En statistiskt signifikant, svag positiv korrelation kunde ses mellan den första rörelsereaktionen i bäckenet och den andra rörelsereaktionen i nacken.

    Slutsats: Slutsatsen som kan dras av resultaten i denna studie är att en stor rörelsereaktion i bäckenet även leder till en stor rörelsereakion i nacken. Det är möjligt att andra samband ses vid andra förutsättningar än de som gällde för denna studie.

  • 268.
    Larsson, Annika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Rehn, Börje
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Blomqvist, Sven
    Gävle Högskola.
    Muscle function among healthy adult athletes before and after a postural balance training period2016Inngår i: Jacobs Journal of Sports Medicine, Vol. 3, nr 2, artikkel-id 021Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Postural balance training is primarily used by athletes as rehabilitation after previous injuries or for prevention. A few studies have been made with the aim of investigating whether postural balance training can improve other physical functions in healthy participants. However, there is no consensus regarding effects.

    Objective: The aim of this study was to investigate whether postural balance training can improve muscle function in healthy adult athletes.

    Method: Seventeen healthy adult (6 males and 11 females) athletes between the ages of 21 and 50 years performed three postural balance exercises once a day 3x30 seconds per exercise on each leg. This intervention was performed daily for six weeks. Their muscle function were assessed with squat jump, heel rise and grip strength (control). Evaluation was done before and after the training period.

    Results: Jump height, number of repetitions in heel rise and duration in standing on one leg increased with statistical significance. There were no improvements in postural sway and grip strength.

    Conclusion: The results suggest that a postural balance training period can provide a better local muscle function regarding explosive strength and endurance among adult athletes even if postural sway is not affected.

  • 269.
    Larsson, Isak
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Korsbäck Mo, Job
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Lower limb movement patterns during the one-leg vertical hop: A comparison of female elite floorball players and controls2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Vissa nedre extremitetsrörelser har blivit förknippade med ökad risk för skada, exempelvis främre korsbandsskada. Neuromuskulär träning (NMT) används ofta i olika sporter för att förbättra nedre extrimitetens rörelsemönster och minska antal skador. Få studier har undersökt rörelsemönster hos elitatleter som regelbundet utövar NMT.

    Syfte: Jämföra rörelsemönster mellan kvinnliga elitinnebandyspelare som utövar NMT och kontroller som inte gör det under ett enbenshopp på höjden. Ett sekundärt syfte var att undersöka korrelationer mellan tre styrkemått och utvalda kinematiska variabler.

    Metod: Kinematiska variabler från nedre extremiteten samlades in från 12 kvinliga elitinnebandyspelare och 15 kontroller via ett 3D rörelseanalyssystem. Ledvinklar i frontal, sagittal och transversalplan för höften och knät samt sagittalplan för fotleden jämfördes vid två tidpunkter: 1) initial markkontakt (IGC); 2) 150ms efter IGC (post-IGC). Rörelseomfång (ROM) jämfördes för varje led och rörelse mellan dessa två tidpunkter.

    Resultat: Inga signifikanta skillnader återfanns för ledvinklar i knä eller fotled mellan grupperna. För höften var vinklar i sagittalplan vid IGC och post-IGC samt vinklar i frontalplan vid IGC signifikant olika (p=.022-.036) med en moderat effektstorlek (ES=.40-.44). Korrelationsanalyserna visade att maximalt quadricepsvridmoment korrelerade med hopphöjd,  knäadduktion och knärotations ROM, samtidigt som maximalt hamstringsvridmoment bara korrelerade med hopphöjd. Kvoten mellan hamstrings och quadriceps vridmoment korrelerade med höftadduktion.

    Konklusion; Kvinnliga elitinnebandyspelare och kontroller uppvisade ett liknande rörelsemönster med undantag för höftrörelser i sagittal och frontalplan. För en majoritet av de kinematiska variablarna uppvisade innebandyspelarna ett mindre fördelaktigt rörelsemönster jämfört med kontrollerna vid landningen efter ett enbenshopp på höjden

  • 270.
    Larsson Roos, Elin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Muskelaktivitet och rörelsemönster vid test av maximalt antal armhävningar; en jämförelse mellan angiven och självvald takt2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Taktens betydelse för utförande av rörelser vid högrepetitivt arbete är inte studerad i stor utsträckning tidigare. Syfte: Att undersöka eventuell skillnad och samband i muskelaktivitet och rörelsemönster mellan självvald och angiven takt under genomförandet av maximalt antal armhävningar. Metod: Under ett tillfälle utfördes test av maximalt antal armhävningar vid självvald och angiven takt (60Hz) för åtta friska män (n=5) och kvinnor (n=3) i åldern 20-40 år (medel= 25,8 år). Med Yt-EMG registrerades muskelaktivitet. Rörelsemönster dokumenterades med videoinspelning. Muskeltrötthet analyserades genom EMG och en minskad frekvens och ökad amplitud. Mjukvaruprogrammet Kinovea användes vid kinematisk analys för att studera rörelser i höftvinkeln. Resultat: Takten hade ingen statistisk signifikant betydelse för antalet utförda armhäv (p<0,227) eller justering i höftvinkeln (rs= 0,482; P<0,227). Muskulär trötthet uppstod i M. Triceps Brachii och M. Pectoralis Major vid självvald takt. För angiven takt uppstod trötthet i M. Externus Oblique och M. Deltoideus Anterior. Höftvinkeln ökade med 14,4° respektive 13,6°. Spearman’s icke parametriska korrelationstest (rs) visade inga klara samband mellan muskulär aktivitet för respektive muskel, takt och rörelsemönster. Slutsats: Det verkar inte möjligt att bibehålla samma muskelaktivitet och rörelsemönster vid test av maximalt antal armhäv oavsett takt. Trots att individen själv fått välja takt är det nödvändigt att ändra teknik för att prestera maximalt. 

  • 271.
    Larsson Tiensuu, Linus
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Stattin, Sebastian
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Effekten av ett högintensivt funktionellt träningsprogram på funktionell förmåga hos äldre personer med demens.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Antalet äldre personer förväntas öka de kommande åren och personer 80 år och äldre uppskattas år 2050 ha stigit med 353 %. Hos äldre personer är demens idag en av de största orsakerna till funktionsnedsättning och behov av hjälp vid aktiviter i daligt liv. I dagsläget finns det begränsad forskning om vad högintensiv fysisk träning kan bidra med hos äldre personer med demens.  

    Syfte:

    Det primära syftet är att undersöka effekten av ett högintensivt funktionellt träningsprogram på funktionell förmåga hos äldre personer med demens. Sekundära syften är att undersöka skillnader i träningseffekt mellan olika demenstyper samt utforska associerande faktorer till Chair Stand Test hos äldre personer med demens.

    Metod:

    Studien är en del av Umeå Dementia and Exercise (UMDEX) study där deltagarna var bosatta i 16 olika äldreboenden. 186 deltagare randomiserades in i tränings- (n = 93) och kontrollgrupp (n = 93) och bedömdes vid baslinjen, 4 och 7 månader. Funktionell förmåga bedömdes med hjälp av Chair Stand Test.  

    Resultat:

    Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan tränings- och kontrollgruppen gällande förändring i funktionell förmåga, varken vid 4(p = .618) eller 7 månader (p = .161). Det sågs inte heller någon signifikant skillnad inom grupperna AD (p = 1.000, p = .157) och Icke-AD (p = .501, p = .655) efter 4 och 7 månader. En signifikant korrelation mellan Chair Stand test och Bergs Balansskala (p < .001), Barthel Index (p < .001) och GDS-15 (p = .007) uppvisades vid baslinjen.

    Konklusion:

    I den här studien sågs ingen effekt av högintensiv funktionell träning på funktionell förmåga hos äldre personer med demens. Däremot observerades att Chair Stand Test utvärderar flera olika individfaktorer hos denna målgrupp. Instrumentet bedömer förutom nedre extremitetsstyrka även balans- och förflyttningsförmåga. Vidare visar studien att CST är ett svåranvänt mätinstrument på målgruppen, dels på grund av golveffekten som uppstod hos många av deltagarna, men även på grund av de stora förändringarna mellan mättillfällen.

  • 272.
    Leandersson, Jonas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Kan Bosön 9+ Screening Batteri predicera skada i nedre extremitet hos orienterare?: - En prospektiv studie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att studera en modifierad version av 9+ Screening Batteris (M9+SB) förmåga att predicera skada i nedre extremitet hos elitidrottande ungdomar i orientering. Metod: En prospektiv metodstudie. Totalt fick 60 elitidrottande ungdomar i orientering på två befintliga Riksidrottsgymnasium, ålder 15 till 19 år, genomföra rörelsetest enligt 9+ Screening Batteri och skaderegistrering med ett webbaserat frågeformulär under 52 veckor. Genom en expertgrupp anpassades 9+ Screening batteri till orientering för att kunna predicera skador i nedre extremitet och totalt inkluderades åtta rörelsetest. Mann-Whitney U Test användes för att studera skillnader i totalpoäng för M9+SB mellan skadade och icke-skadade orienterare. En ROC-kurva användes för att bestämma cut-off gräns för M9+SB och Area under curve (AUC), sensitivitet, specificitet, positivit prediktivt värde (PPV), negativt prediktivt värde (NPV) samt relativ risk beräknades. Resultat: Ingen skillnad i totalpoäng för M9+SB noterades mellan skadade och icke-skadade orienterare (p=0.77). AUC beräknades till 0.53 (95 % CI: 0.35-0.71). En cut-off gräns bestämdes till ≤17 poäng, där en sensitivitet av 0.61, specificitet av 0.47, ett positivt prediktivt värde av 0.61, ett negativt prediktivt värde av 0.47 samt en icke-signifikant relativ risk av 1.15 (95 % CI: 0.66-2.00) mellan skadade och icke-skadade orienterare noterades. Slutsats: En sammantaget låg sensitivitet, specificitet, positivt prediktivt värde och AUC noterades för M9+SB:s förmåga att predicera skada i nedre extremitet hos elitidrottande ungdomar i orientering. Användandet av totalpoängen av M9+SB i det kliniska arbetet för att predicera skada i nedre extremitet hos orienterare är därför ifrågasatt.

  • 273. Leask, Calum F.
    et al.
    Skelton, Dawn A.
    Sandlund, Marlene
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Chastin, Sebastien F. M.
    Co-Creating a Tailored Intervention to Reduce Sedentary Behaviour in Older Adults2016Inngår i: Journal of Aging and Physical Activity, ISSN 1063-8652, E-ISSN 1543-267X, Vol. 24, s. 92-92Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 274.
    Lehti, Arja
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Professionell utveckling.
    Fjellman-Wiklund, Anncristine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Stålnacke, Britt-Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rehabiliteringsmedicin.
    Hammarström, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Socialmedicin. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Socialmedicin. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Walking down 'Via Dolorosa' from primary health care to the specialty pain clinic: patient and professional perceptions of inequity in rehabilitation of chronic pain2017Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, nr 1, s. 45-53Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To analyse patient and professional perceptions about (in)equity of care and rehabilitation of chronic pain patients from primary health care to assessment at a specialty rehabilitation clinic.

    SETTING AND METHODS: This qualitative study consists one focus group interview with eight general practitioners who refer patients to pain rehabilitation clinics, 10 individual interviews with patients who were assessed at a pain rehabilitation clinic and seven interviews with professionals participating in multimodal assessment teams at a pain rehabilitation clinic. Interview analysis was conducted by the grounded theory method.

    RESULTS: The core category Via Dolorosa, the way of suffering and pain, captured how gender and sociocultural context may contribute to advantages and disadvantages during patient journeys from primary health care to a pain rehabilitation clinic. Patients and professionals perceived pain as a low-ranking illness, and women and men used different gendered strategies to legitimise the pain and to be taken seriously. Being 'a proper patient ready to change' and having 'likeness' between patients and professionals were viewed as advantageous in rehabilitation of pain patients. Patients with higher educational levels were perceived as easier to interact with and had better access to health care. Professional thoughts about gender norms influenced the rehabilitation options. The rehabilitation programme was seen by several professionals to be better suited for women than men, which could lead to unequal care.

    CONCLUSION: From an equity and gender perspective, our study highlights the complexity in rehabilitation of chronic pain patients - both from patient and professional perspectives. Awareness of gendered and the biased preconceptions and norms is crucial when professionals struggle to offer equitable health care and rehabilitation.

  • 275.
    Lenfeldt, Niklas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Klinisk neurovetenskap.
    Johansson, Anna-Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Domellöf, Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Riklund, Katrine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper, Diagnostisk radiologi.
    Rönnqvist, Louise
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Alterations in white matter microstructure are associated with goal-directed upper-limb movement segmentation in children born extremely preterm2017Inngår i: Human Brain Mapping, ISSN 1065-9471, E-ISSN 1097-0193, Vol. 38, nr 10, s. 5051-5068Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Altered white matter microstructure is commonly found in children born preterm (PT), especially those born at an extremely low gestational age (GA). These children also commonly show disturbed motor function. This study explores the relation between white matter alterations and upperlimb movement segmentation in 41 children born PT (19 girls), and 41 children born at term (18 girls) at 8 years. The PT group was subdivided into extremely PT (E-PT; GA = 25–27 weeks, N = 10), very PT (V-PT; GA = 28–32 weeks, N = 13), and moderately PT (M-PT; GA = 33–35 weeks, N = 18). Arm/hand preference (preferred/non-preferred) was determined through object interactions and the brain hemispheres were designated accordingly. White matter alterations were assessed using diffusion tensor imaging in nine areas, and movement segmentation of the body-parts head, shoulder, elbow, and wrist were registered during a unimanual goal-directed task. Increased movement segmentation was demonstrated consistently on the preferred side in the E-PT group compared with the term born group. Also compared with the term born peers, the E-PT group demonstrated reduced fractional anisotropy (FA) in the cerebral peduncle (targeting the corticospinal tract) in the hemisphere on the non-preferred side and in the splenium of corpus callosum. In contrast, in the anterior internal capsule on the preferred side, the E-PT group had increased FA. Lower FA in the cerebral peduncle, but higher FA in the anterior internal capsule, was associated with increased movement segmentation across body-parts in a contralateral manner. The results suggest that impaired development of sensorimotor tracts in E-PT children could explain a sub-optimal spatiotemporal organization of upper-limb movements.

  • 276.
    Levin, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Öst, Hanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Vad innebär ork?: En kvalitativ studie om universitetsstudenters uppfattning av begreppet ork2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Ork är ett begrepp som ofta använts i vardagligt tal i vårt samhälle exempelvis inom vården av både personal och patienter. Vad menar vi när vi säger ork och vad betyder begreppet?

    Syfte: Att utforska vilken innebörd och värdering fysioterapeutstudenter, psykologstudenter och personalvetarstudenter lägger i begreppet ork.

    Matrial & metod: I studien användes en kvalitativ design med fokusgruppsintervjuer. Vid analys av data användes Grounded theory. Studiepopulationen var 14 studenter från de valda programmen.

    Resultat: Analysen utmynnade i kärnkategorin Tankarnas kamp mot kroppen och kategorier med tillhörande subkategorier. De kategorier som identifierades var En känsla alla känner igen men är svår att definiera, Motivationen bestämmer vad man orkar, Ork som ursäkt och Resurser i kroppen påverkar orken.

    Diskussion: Deltagarna i studien beskrev begreppet ork som när huvudet vill men kroppen inte kan, och tvärt om vilket uttrycks i kärnkategorin Tankarnas kamp mot kroppen. De tolkade ork utifrån mentala såväl som fysiska aspekter. Motivation och vilja är framträdande men betydelsen av begreppet är väldigt varierat och används på olika sätt av olika personer vid olika tillfällen. Den stora variationen i begreppet är viktig att tänka på och fråga upp om vid möte med patienter och klienter i den kliniska verksamheten.

  • 277.
    Lidéri, Malte
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Karlsson, Fredrik
    Collaborative computer touchscreen gaming to encourage social interactions between children who have autism spectrum disorders: A feasibility study2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Living with ASD (Autism Spectrum Disorder) affects activities of everyday life and can create challenges in creating and maintaining relationships with other people from an early age. There is emerging evidence for the use of modern technology to create and apply applications and games that can help to improve social interaction skills and collaboration with peers for children with ASD. The purpose of this study was to examine the effect on social behaviors of adolescents with ASD on the severe end of the spectrum when playing a cooperative jigsaw puzzle game offered via modern technology (a touchscreen). We recruited 12 participants from a special school unit for adolescents with severe disability. In pairs, they played a puzzle game offered via two modes: i) a large touchscreen and ii) a traditional jigsaw puzzle while their behaviours were video-recorded. We identified and counted number and length of categories of social interactions, focus and communication and analysed the results descriptively. Although not significant, the results showed that overall the touchscreen was more engaging and also facilitated more positive social interactions and collaborative behaviors while decreasing negative social intra-actions (e.g. stereotypical repetitive behavior). In conclusion, use of a touchscreen to facilitate social interactions by adolescents with ASD shows promise, although more research into the use of touchscreen applications as well as trials with more participants is required to explore this area more definitely.

  • 278.
    Lindberg, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Fysioterapeutiska behandlingsval inom strokerehabilitering- en balansgång mot förbättring tillsammans med patienten: En kvalitativ intervjustudie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: När metodböckerna med färdiga koncept och enskilda teoretiska grundare visar sig minska i antal med tillräckligt hög evidensnivå för klinisk användning blir fysioterapeuters egna tankar viktigare. Den här studien syftar till att belysa vad som ligger till grund för fysioterapeuters behandlingsval inom strokerehabilitering.

    Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Nätverksurval tillämpades och resulterade i att fyra fysioterapeuter deltog i studien efter att ha rekommenderats som lämpliga för studiens syfte av två doktorander vid Umeå universitet. Datamaterialet analyserades genom innehållsanalys och triangulering skedde systematiskt under hela processen.

    Resultat: Innehållsanalysen resulterade i ett genomgående tema ”Balansgången på en tunn lina mot förbättring tillsammans med patienten”. Temat belyser det ständiga balanserande mellan olika aspekter för fysioterapeuterna med inslag av osäkerhet och kreativitet. Balansgången mellan olika aspekter sammanfattas i huvudkategorin: ”En sammanvägd bild utgör grunden”. Huvudkategorin förklarar att det är en sammanvägning av olika aspekter som skapar den grund som ligger bakom val av behandling bland fysioterapeuterna. De olika aspekterna representeras av de fem kategorierna: ”Patientprocessen”, ”Fysioterapeutrollen- mer än träning”, ”Funktionsorientering”, ”Den otydliga vetenskapen” och ”Kontexten ger ramar”.

    Slutsats: Kunskapsläget idag ställer höga krav på fysioterapeuter inom strokerhabilitering, där de uttrycker brist på tydlig konsensus i forskningen. Det får dem att luta sig mot det som har visat sig ge effekt, genom klinisk erfarenhet eller i forskningssammanhang och samtidigt söka nya kunskaper och erfarenheter. Den här studien tydliggör episoder av nytänkande och kreativitet som det sistnämnda speglar med patienten ständigt i centrum.

  • 279.
    Lindberg, Max
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Blomqvist, Gustaf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Går det att predicera fysisk aktivitet hos patienter med KOL?: Med hjälp av tester på funktionell förmåga eller lårmuskelfunktion2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Idag mäts fysisk aktivitet med hjälp av accelerometrar som är tidskrävande. Att kunna predicera den fysiska aktivitetsnivån hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) med hjälp av tester av funktionell förmåga och muskelfunktion hade underlättat för det kliniska arbetet.

    Metod: Korrelationsberäkningar har utförts följt av linjär stepwise backwards multipell regressionsanalys på tidigare insamlade data på 67 individer. Datan som analysen utfördes på var fysisk aktivitetsnivå vilken mättes med accelerometer, spirometri, lårmuskelfunktionstester samt tester av funktionell förmåga. Dessa tester var; 6 minuters gångtest, 60 sekunder sit-to-stand och Short Physical Performance Battery. Även en subgruppering av datan genomfördes baserat på deltagarnas resultat på 6 minuters gångtest där indelningen var <350 och ≥350 meter och nya regressionsanalyser genomfördes.

    Resultat: Endast Body Mass Index och isometrisk maximal styrka saknade en signifikant korrelation med fysisk aktivitet (p <0,05). Tillsammans predicerar 6 minuters gångtest, 60 sekunders sit-to-stand och isometrisk uthållighet 36,6% av den fysiska aktivitetsnivån hos patienter med måttligt till väldigt svår KOL. Resultatet från regressionsanalyserna för grupperna <350 och ≥350 var 10,3% respektive 25,7%.

    Diskussion: Resultatet indikerar att tester av funktionell förmåga kan ha en större betydelse för den fysiska aktivitetsnivån än tester av lårmuskelfunktion. Dock verkar tester av funktionell förmåga och lårmuskelfunktion endast kunna predicera cirka 1/3 av den fysiska aktivitetsnivån hos patientgruppen vilket skulle kunna förklaras av komplexiteten i fysisk aktivitet.

    Konklusion: Vårt resultat visar på att endast tester av funktionell förmåga och lårmuskelfunktion inte kan predicera den fysiska aktiviteten hos individer med måttligt till väldigt svår KOL.

  • 280.
    Lindelöf, Nina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Lundin-Olsson, Lillemor
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Skelton, Dawn A.
    Lundman, Berit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rosendahl, Erik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Experiences of older people with dementia participating in a high-intensity functional exercise program in nursing homes: "While it's tough, it's useful"2017Inngår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 12, nr 11, artikkel-id e0188225Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The objective of the study was to describe the views and experiences of participation in a high-intensity functional exercise (HIFE) program among older people with dementia in nursing homes. The study design was a qualitative interview study with 21 participants (15 women), aged 74-96, and with a Mini-Mental State Examination score of 10-23 at study start. The HIFE-program comprises exercises performed in functional weight-bearing positions and including movements used in everyday tasks. The exercise was individually designed, supervised in small groups in the nursing homes and performed during four months. Interviews were performed directly after exercise sessions and field notes about the sessions were recorded. Qualitative content analysis was used for analyses. The analysis revealed four themes: Exercise is challenging but achievable; Exercise gives pleasure and strength; Exercise evokes body memories; and Togetherness gives comfort, joy, and encouragement. The intense and tailored exercise, adapted to each participant, was perceived as challenging but achievable, and gave pleasure and improvements in mental and bodily strength. Memories of previous physical activities aroused and participants rediscovered bodily capabilities. Importance of individualized and supervised exercise in small groups was emphasized and created feelings of encouragement, safety, and coherence. The findings from the interviews reinforces the positive meaning of intense exercise to older people with moderate to severe dementia in nursing homes. The participants were able to safely adhere to and understand the necessity of the exercise. Providers of exercise should consider the aspects valued by participants, e.g. supervision, individualization, small groups, encouragement, and that exercise involved joy and rediscovery of body competencies.

  • 281.
    Lindfors, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Ljung, Karolina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Rörelsekontrollträning i grupp som behandling för nociceptiv mekanisk ländryggssmärta.: En SSED (AB) Studie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: 

    Studie design

    Single Subject Experimental Design (AB).

     

    Bakgrund

    Det är vanligt att ha ont i ländryggen. Patienter med ländryggsbesvär har ofta avvikande och

    smärtprovocerande rörelsemönster. Fysioterapeuter använder ofta individuell rörelsekontrollträning som

    behandling. Det finns idag ingen studie som undersökt om rörelsekontrollträning i gruppform har effekt

    på patienternas symtom.

     

    Syfte

    Att undersöka om rörelsekontrollträning till musik i grupp kan påverka rörelsekontroll, smärtintensitets-,

    funktions- och aktivitetsnivå hos patienter med nociceptiv mekanisk ländryggssmärta.

     

    Metod

    En SSED AB design tillämpades. Det primära utfallet bestod av ett rörelsekontrolltest(ryggliggande

    bensänkning) och en smärtskattningsskala(VAS). Det sekundära utfallet bestod av ytterligare två

    rörelsekontrolltester(knäböj och Waiter’s bow), ett formulär om aktivitetsnivå(PSFS) och ett om

    funktionsnivå (RMDQ). Deltagarna fick även fylla i ett formulär om förväntan och tilltro efter avslutad

    intervention. Visuella analyser användes primärt för att tolka resultaten av interventionen. 

     

    Resultat

    Samtliga 3 deltagare förbättrades i alla rörelsekontrolltester. 2 av 3 deltagare förbättrade sin

    funktionsnivå.  1 deltagare visade en signifikant förbättring av smärta. Ingen förändring observerades i

    aktivitetsnivå hos någon av deltagarna. 

     

    Konklusion 

    Rörelsekontrollträning till musik i grupp kan ge en positiv effekt på rörelsekontroll, smärtintensitets- och

    funktionsnivå hos patienter med nociceptiv mekanisk ländryggssmärta.

  • 282.
    Lindgren, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för datavetenskap.
    Lundin-Olsson, Lillemor
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Pohl, Petra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Sandlund, Marlene
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    End users transforming experiences into formal information and process models for personalised health interventions2014Inngår i: Studies in Health Technology and Informatics, ISSN 0926-9630, E-ISSN 1879-8365, Vol. 205, s. 378-382Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Five physiotherapists organised a user-centric design process of a knowledge-based support system for promoting exercise and preventing falls. The process integrated focus group studies with 17 older adults and prototyping. The transformation of informal medical and rehabilitation expertise and older adults' experiences into formal information and process models during the development was studied. As tool they used ACKTUS, a development platform for knowledge-based applications. The process became agile and incremental, partly due to the diversity of expectations and preferences among both older adults and physiotherapists, and the participatory approach to design and development. In addition, there was a need to develop the knowledge content alongside with the formal models and their presentations, which allowed the participants to test hands-on and evaluate the ideas, content and design. The resulting application is modular, extendable, flexible and adaptable to the individual end user. Moreover, the physiotherapists are able to modify the information and process models, and in this way further develop the application. The main constraint was found to be the lack of support for the initial phase of concept modelling, which lead to a redesigned user interface and functionality of ACKTUS.

  • 283.
    Lindgren, Linn
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Forsner, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Hur föräldrar till barn med Cerebral pares upplever intensivträning i grupp2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: På habiliteringen i Umeå finns en intensiv träningsgrupp för barn med cerebral pares som erbjuder träning utöver den vanliga habiliteringen och kallas Nätet. Nätet ska hjälpa barnet att förbättra sina förmågor och även underlättar för barnets familj genom olika tips och användbara redskap för att på bästa sätt hantera vardagen.

     

    Syfte: Syftet med denna uppsats var att få en djupare förståelse för hur föräldrar till barn med CP upplever intensivträning i grupp.

     

    Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem föräldrar till barn som deltagit i Nätet och dessa analyserades genom innehållsanalys.

     

    Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier: viktigt med realistiska målsättningar, träning i vardaglig miljö, vill känna stöd från ledarna och social gemenskap. Föräldrarna upplevde att intensivträning i grupp var bra, men att det var träningen i hemmiljön som var viktigast. Det var därför viktigt med ett gott stöd från ledarna så föräldrarna kunde känna sig säkra i det de gör. Att träna i grupp främjade den sociala gemenskapen mellan barnen.

     

    Slutsats: Konceptet Nätet uppskattades av föräldrarna då det både gav bra effekter på barnets träning och hade en positiv inverkan på barnens sociala gemenskap. Dock hade föräldrarna önskat ett utökat stöd och större tillgång till ledarna.

  • 284.
    Lindmark, Mikael
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Centrén Svensson, Adam
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Fysioterapeuters erfarenheter och åsikter kring röntgenremittering av patienter med ländryggsbesvär.2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion

    När projektet ”Tre älvar” i Västerbottens läns landsting (VLL) genomfördes fick fysioterapeuterna som ingick i projektet skriva remiss till röntgen. Då erfarenheterna från detta projekt var positiva får nu samtliga fysioterapeuter som arbetar på hälsocentral inom VLL skriva remiss till röntgen för patienter med smärta och nedsatt funktion i rörelse- och stödjesystemet. 

    Syfte

    Syftet med studien var att utforska fysioterapeuters åsikter och upplevelser gällande sin nya arbetsuppgift att skriva remisser till röntgen, samt vad beslut om röntgenremiss baseras på.

    Metod

    Studien baserades på semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Informanterna till studien rekryterades med ett icke-slumpmässigt ja-sägaruval via e-mail utskick. Informanterna är kliniskt aktiva och verksamma inom VLL med behörighet eller tidigare behörighet att remittera till röntgen.

    Resultat

    Analysen resulterade i fyra kategorier; ”Otydlighet i remisshantering leder till osäkerhet”, ”Remitterings- och röntgenbeslut avgörs utifrån egen fysioterapeutisk erfarenhet och kompetens”, ”Kompetens och kompetensutveckling gynnsam för fysioterapeutisk röntgenremittering” och ”Omstrukturering av vårdflöde leder till bättre vård” samt 12 subkategorier. 

    Konklusion

    Informanterna uttryckte osäkerhet kring gällande riktlinjer för röntgenremittering och vad en fysioterapeut bör fokusera på vid remittering till röntgen. Samtliga upplevde att riktlinjer skulle vara till större hjälp för mindre kliniskt erfarna och möjliggöra god vård oavsett behandlande fysioterapeuts erfarenhet. Fysioterapeuter med lång yrkeserfarenhet kan remittera patienter till röntgen baserat på sin egna kliniska kompetens. Interprofessionellt samarbete uttrycktes vara en viktig del i yrkesutövandet, vilket kompenserar för en bristande grundutbildning kring röntgen och röntgenremittering. 

  • 285.
    Lindén, Ida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Blomqvist, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Akut respons på autonom balans och bronkkonstriktion vid låg- respektive högintensiv uppvärmning hos personer med ansträngningsutlöst astma2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka autonoma nervsystemets aktivering hos personer med ansträngningsutlöst astma med observation av hjärtrymtvariabilitet (HRV) och forcerad utandning under första sekunden (FEV1), samt om specifika uppvärmningsmetoder kan minska risken för bronkkonstiktion vid kommande fysisk ansträngning.

    Metod: Efter test och beräkning av maximal aerobic power (MAP) genomfördes högintensiva intervaller (150% av MAP) och lågintensivt kontinuerligt arbete (40% av MAP) på cykel. HRV och forcerad expiratorisk volym vid första sekunden (FEV1) registrerades före och efter genomfört test för att se förändringar i autonom balans.

    Resultat: I de högintensiva intervallerna sågs tydlig ökning av sympatikus, som inte sågs i det lågintensiva arbetet. Inget samband mellan FEV1 och HRV kunde noteras under intervalluppvärmning på 150% respektive kontinuerlig uppvärmning på 40%. FEV1 visade inte på någon märkbar förändring innan jämfört med efter testerna.

    Slutsats: Vid en intensitet på 150% av MAP sågs en förändring i autonom balans mot ett förhöjt sympatikuspåslag hos personer med ansträngningsastma. Högintensiva intervaller tycks vara ett alternativ för att minska risken för bronkkonstiktion. Dock behövs mer forskning inom området. Förändring i FEV1 och HRV tycks inte följa varandra linjärt i denna studie. För tydligare resultat av uppvärmningens effekt genomförs förslagsvis ett kontrolltest efter uppvärmning i framtida studier.

  • 286.
    Lundberg, Jennie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Svensson, Alicia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Äldre personers upplevelser av fötternas betydelse för balansen: -en intervjustudie med deltagare från ett fallpreventionsprojekt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [bg]

    Introduktion

    Fallhändelser är vanligt bland äldre,  men sällan finns fokus på fotens funktion i fallpreventiva projekt trots att de kan utgöra en fallrisk.  Fötterna är en kroppsdel som är lågt prioriterad i dagens samhälle, fastän de har en betydande roll vid dagliga aktiviteter.

     

    Syfte

    Syftet med denna studie är att undersöka om deltagare som varit med i det fallpreventiva projektet Säkra steg har fått en förändrad medvetenhet om fötternas betydelse för balansen.

     

    Metod

    15 deltagare (>70 år)  från ett fallpreventionsprojekt har intervjuats i fokusgrupper  med 1-3 deltagare (totalt 7 intervjuer). Materialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

     

    Resultat

    De tre huvudkategorierna Ta fötterna för givet, Börja reflektera och Välja att åtgärda bildades utifrån analysprocessen med sammanlagt 10  underkategorier.  Resultatet visade  att det både fanns deltagare där medvetenheten var oförändrad, och andra där medvetenheten ökat. Intervjun var en viktig del för att öka medvetenheten.

     

    Konklusion

    I studien framgår det att medvetenheten om fötterna kan öka genom fallpreventionsprojekt.  Intervjuerna visade sig vara en viktig del i medvetenhetsprocessen, eftersom det var först då fokus riktades mot fötter och de hade möjlighet att tillsammans reflektera över sina upplevelser om fötternas funktion.

  • 287.
    Lundberg, Jessica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Muskeltrötthet vid kontroll av postural stabilitet?: En pilotstudie2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För balans i stående, så kallad postural stabilitet, krävs aktivering av muskulatur kring fotleden. Syfte: Syftet med den här pilotstudien var att undersöka muskeltrötthet under utövande av balanstester bland en grupp yngre och äldre deltagare. Metod: Tio deltagare ingick i studien, fem yngre deltagare (24,8 år ± 1,64) och fem äldre deltagare (74,6 år ± 4,5) som fick utföra fyra olika balanstester och två utmattningstester för underbensmuskulaturen. Resultat: Elektromyografi (EMG) visade en minskning i medianfrekvens med en negativ lutning av en regressionslinje för flera av de undersökta musklerna i både balans- och utmattningstesterna, men endast ett fåtal av värdena var signifikanta. De mer utmanande balanstesterna tenderade till att ge mer utmattning i muskulaturen. Storleken på den negativa lutning vid balanstesterna var liknande den som vid utmattningstesterna. Ingen statistisk skillnad fanns mellan den yngre och den äldre gruppen. Slutsats: Det finns inte tillräckligt stark stöd för att bevisa att muskeltrötthet uppstår vid balanstester. Studien ger dock en indikation på att muskeltrötthet skulle kunna uppstå vid svårare statistiska balanstester hos både yngre och äldre personer. Fler och större studier krävs för att bekräfta dessa tidiga fynd.

  • 288.
    Lundberg, Julia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Upplevelser av iyengaryoga som rehabilitering hos patienter med långvarig smärta.: En kvalitativ intervjustudie.2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract:

    Iyengaryoga is a form of yoga. This form focuses on postural correction or alignment to increase the awareness of how the different body parts move together and how malposition of the joints can be associated with pain. The use of props to support different postures is systematically acquired. Earlier studies have shown that participating in Iyengaryoga can decrease musculoskeletal pain. No study has explored how the Iyengaryoga participants’ experience Iyengaryoga as a part of their rehabilitation.

    Objective:

    Explore experiences of Iyengaryoga, physiotherapy and pain in patients with chronic musculoskeletal pain. Method: Four Iyengaryoga participants within the region of Umeå were recruited by purposive sampling to be included in audio recorded semi-structured interviews that were later transcribed. The study took its form in the qualitative, inductive structure with the qualitative content analysis method.

    Results & Conclusion:

    An overall view of the study includes experiences of both Iyengaryoga, healthcare, and physiotherapy. The results showed that there were four key themes that could be distinguished. All participants had positive attitudes against Iyengaryoga in the sense that the participants experienced that their pain had decreased, they had improved their functional abilities, and could cope with many bodily complaints that previously restricted them in their everyday life. It was described in the interviews how the pain affected their lives, their experiences of that the health care confirms their diseases but not their identity, and that the Iyengaryoga classes was a place where they finally gained the experience of mastering both the pain and learned to cope with both bodily impairments and experienced bodily health.

  • 289.
    Lundberg, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Eriksson, Catharina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Pediatrik.
    Health-related quality of life among Swedish children with Juvenile Idiopathic Arthritis: parent-child discrepancies, gender differences and comparison with a European cohort2017Inngår i: Pediatric Rheumatology, ISSN 1546-0096, E-ISSN 1546-0096, Vol. 15, artikkel-id 26Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: This study investigates gender differences in self-reports and between parent and child reports in Healthrelated Quality of Life (HRQOL), measured with disease-specific and generic instruments for chronic disease. Comparison of HRQOL results in this Juvenile Idiopathic Arthritis (JIA) sample to a European cohort of children with JIA and one of children with other health conditions are also made. Methods: Fifty-three children with juvenile idiopathic arthritis (JIA), aged 8-18 years, and their parents completed the condition-specific DISABKIDS for JIA, and the DISABKIDS generic instrument for chronic conditions (DCGM-37) in a cross-sectional study. European reference data were used for comparison of child and parental reports. Results: Child self-reports in DCGM-37 and DISABKIDS for JIA showed no gender differences. Parental and child reports of the child's HRQOL differed only in DCGM-37; this was among girls who scored their independence (p = 0.03), physical limitation (p = 0.01), social exclusion (p = 0.03), emotions (p < 0.01), and general transformed score (p < 0.01) higher than did their parents. Our sample of children with JIA reported more physical limitation compared to samples of European children with JIA (p = 0.01), European children with chronic conditions (p < 0.01), and their parents (p = 0. 01 and p < 0.01). The Swedish children reported more problem with understanding compared to the European JIA sample (p = 0.03). Swedish parents perceived their children's independence significantly lower than did the European parents of JIA children (p < 0.01), as well as European parents of children with chronic conditions (p = 0.03). The Swedish parents also perceived their children to have significantly lower social inclusion (p < 0.05) and general transformed score (p = 0.04), in comparison to European parents of children with chronic conditions. Conclusions: Parent-child differences in assessment of quality of life depend on the HRQOL instrument used, especially among girls. In comparison to European cohorts, our sample of children with JIA experienced more physical limitations and less understanding.

  • 290.
    Lundeberg, August
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Undersökning och behandling av idrottsrelaterade besvär som beror på biomekaniskt ogynsamma rörelse-och muskelrekryteringsmönster: En SSED-studie2018Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Smärta är vanligt förekommande hos idrottare. Begränsad forskning finns gällande idrottares besvär som är orsakade av att de utvecklat icke-optimala rörelse- och muskelrekryteringsmönster. Forskning är även begränsad gällande ifall individanpassad träning inriktad mot ett mer biomekaniskt gynnsamt rörelsemönster kan minska smärta och öka idrottarens prestation.

     

    Syfte: Studiens syfte var att redovisa och beskriva en fysioterapeutisk undersökning och behandling av idrottare vars rörelsemönster medför smärta och nedsatt idrottsutövande som följd. Studiens undersökning och behandling fokuserade på analys av och träning av rörelse- och muskelrekryteringsmönster.

     

    Metod: Studiens utformning var Single subject experimental design (SSED), med en A-B design. Under baslinjefasen A, och interventionsfasen B, utfördes kontinuerliga mätningar av deltagarnas upplevda smärtintensitet och funktionsförmåga. Studiepopulationen bestod av två idrottare med neuromuskuluoskeletala besvär i skuldra och/eller rygg. Interventionen bestod av individanpassad fysioterapeutisk behandling innefattande undersökning av rörelse- och muskelrekryteringsmönster samt individanpassad träning av specifika muskler och rörelser.

     

    Resultat: Undersökningen, följt av tre veckors träning med ett individanpassat hemträningsprogram, hade positiv effekt på båda deltagarna i form av minskad smärta och ökad funktion. Under återbesöket efter träningsperioden visade deltagarna på förbätrad styrka och aktivering i de muskler som vid första undersökningen bedömdes vara svaga. Vid återbesöket uppvisade deltagararna även ett mer biomekaniskt gynnsamt örelseutförande i de delar av kroppen där de vid första undersökningen hade rörelsenedsättningar.

     

    Konklusion: Behandling, med fokus på förändringsinriktad träning av rörelse-och muskelrekryteringsmönster som tidigare medfört besvär, ökade funktionsförmågan och minskade smärtan hos studiens deltagande idrottare.

  • 291.
    Lundell, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    COPD in primary care: exploring conditions for implementation of evidence-based interventions and eHealth2018Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a major public health problem. Symptoms and comorbidities associated with COPD affect the whole body. Clinical guidelines for COPD recommend pulmonary rehabilitation (PR) including exercise training and education promoting self-management strategies. Despite the positive effects on health status, few people with COPD have access to PR. Electronic health (eHealth) has been seen as promising for increased access to evidence-based interventions. To increase the likelihood of a successful implementation, it is important to identity enablers and barriers that might affect implementation outcomes. The aim of this thesis is to explore the experiences, interactions and contexts of the management of COPD in primary care, as well as the design, experienced relevance, effect and expected usefulness of eHealth solutions.

    The thesis is based on four papers that have used qualitative, quantitative and mixed methods. Qualitative interviews (papers I, II, IV) and focus group discussions (paper IV) were analysed using qualitative content analysis (papers I, IV) and grounded theory (paper II). Quantitative data, collected using questionnaires (paper I) and in a systematic review (paper III) was analysed with descriptive statistics (paper I) and meta-analysis (paper III). The qualitative and quantitative findings in paper I and II were merged in a mixed methods design. Participants in the studies included healthcare professionals (papers I, IV), people with COPD (papers II, III, IV), their relatives (paper IV), senior managers representing primary care centres (paper I), and external researchers (paper IV).

    The findings in this thesis gave insight in the complex interactions within COPD management between the healthcare organisation (e.g. resources and priority), healthcare professionals (e.g. attitudes, collaboration and competence) and people with COPD (e.g. emotions, attitudes and coping). The healthcare organisation is fragmented with few resources and COPD care takes low priority. The healthcare professionals are Building COPD care on shaky ground (paper I), where the shaky ground is a presentation of the non-compliant organisation and other challenging circumstances. Driven, responsible and ambitious healthcare professionals wish to provide empowering COPD interventions through interprofessional collaboration, but are inhibited by their limited knowledge of and experience with COPD. People with COPD are (Re)acting in an ambiguous interaction with primary care providers (paper II), have limited knowledge and struggle with stigma, while they try to accept and manage their disease. The attitudes and support of healthcare professionals’ are essential for necessary interaction and self-management strategies. For people with COPD, this can take different paths: either enhancing confidence with empowering support or coping with disempowering stigma and threat.

    eHealth solutions such as telehealth, have been used to provide interventions to people with COPD through phone calls, websites or mobile phones, in combination with exercise training and/or education. They show a significant effect on physical activity level, but not on physical capacity and dyspnoea (paper III). Healthcare professionals, people with COPD and their relatives, and external researchers report that, to be useful and relevant in clinical practice, an eHealth tool should be reinforcing existing support structures (paper IV). Furthermore, it needs to fit in the current routines and contexts and create a sense of commitment in its users. According to the participants, information about selfmanagement strategies, such as how-to videos are valuable, and need to help them identify themselves with the people in the videos. The participants regard eHealth as providing knowledge and support for self-management.

    In conclusion, there is a need for implementation of clinical guidelines for COPD in primary care in order to improve both the management of COPD, as well as the interaction between healthcare professionals and people with COPD. Several actions are needed to facilitate this implementation. The priority and status of COPD management in primary care need to be raised. In addition, more resources (e.g. healthcare professionals) for COPD interventions is required to enhance the conditions for interprofessional collaboration and patient participation. Furthermore, it is important to include physiotherapists in COPD management, considering the focus on exercise training and physical activity. Healthcare professionals in primary care need further training and more time to educate and empower people who have COPD. The use of eHealth may lead to improvements in patient outcomes, although more research on web-based interventions is required. User involvement in the development process of an eHealth tool increases its usefulness and relevance in clinical practice and everyday life. The findings from this thesis may guide implementation processes in primary care, as well as the development of eHealth tools for people with COPD or other long-term conditions.

  • 292.
    Lundell, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Stort glapp mellan riktlinjer för KOL och den vård som faktiskt gavs2018Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, nr 115, artikkel-id E3X3Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 293.
    Lundell, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Telehälsa kan öka fysisk aktivitetsnivå hos personer med KOL: en systematisk litteraturöversikt2015Inngår i: BestPractice Lungmedicin, nr 9, s. 7-9Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 294.
    Lundell, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    The relationship between movement control tests and physical capacityand flexibility, lifestyle and health2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study investigates whether physical capacity and flexibility, lifestyle and healthin adolescence, young adulthood and middle age are related to movement control in thelumbopelvic region. In 1974 muscular endurance and strength were measured inrandomly selected 16-year old students. In 1992 they were followed up with the sametests and questionnaires about lifestyle and health. In 2010 the second follow-up wassupplemented with two tests of movement control – flexion control (standing Waiter’sbow) and extension control (supine double leg lower test).Significantly more women than men performed the Waiter’s bow correctly. About25 percent of the men and 33 percent of the women performed the supine double leglower test correctly.Among women extension control, and among men both flexion and extensioncontrol were associated with a higher physical capacity, but the association withphysical activity were contradictory. Among men a higher BMI and wider waistcircumference was associated to supine extension control, while smoking wasnegatively associated to flexion control.In middle-aged men and women, movement control was not associated with health,including low back pain, but with physical capacity and somewhat lifestyle, althoughthe performance varied with gender.

  • 295.
    Lundell, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Holmner, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper.
    Rehn, Börje
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Nyberg, Andre
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Wadell, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Telehealthcare in COPD: a systematic review and meta-analysis on physical outcomes and dyspnea2015Inngår i: Respiratory Medicine, ISSN 0954-6111, E-ISSN 1532-3064, Vol. 109, nr 1, s. 11-26Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Only a minority of patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) have access to pulmonary rehabilitation (PR). Home-based solutions such as telehealthcare, have been used in efforts to make PR more available. The aim of this systematic review was to investigate the effects of telehealthcare on physical activity level, physical capacity and dyspnea in patients with COPD, and to describe the interventions used. 

    Methods: Randomized controlled trials were identified through database searches, reference lists and included authors. Articles were reviewed based on eligibility criteria by three authors. Risk of bias was assessed by two authors. Standardized mean differences (SMD) or mean differences (MD) with 95% CI were calculated. Forest plots were used to present data visually.

    Results: Nine studies (982 patients) were included. For physical activity level, there was a significant effect favoring telehealthcare (MD, 64.7 min; 95% CI, 54.4-74.9). No difference between groups was found for physical capacity (MD, -1.3 m; 95% CI, -8.1-5.5) and dyspnea (SMD, 0.088; 95% CI, -0.056-0.233). Telehealthcare was promoted through phone calls, websites or mobile phones, often combined with education and/or exercise training. Comparators were ordinary care, exercise training and/or education. 

    Conclusions: The use of telehealthcare may lead to improvements in physical activity level, although the results should be interpreted with caution given the heterogeneity in studies. This is an important area of research and further studies of the effect of telehealthcare for patients with COPD would be beneficial.

  • 296.
    Lundell, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Tistad, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Sweden.
    Rehn, Börje
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Holmner, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper.
    Wadell, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Building COPD care on shaky ground: a mixed methods study from Swedish primary care professional perspective2017Inngår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 17, artikkel-id 467Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a public health problem. Interprofessional collaboration and health promotion interventions such as exercise training, education, and behaviour change are cost effective, have a good effect on health status, and are recommended in COPD treatment guidelines. There is a gap between the guidelines and the healthcare available to people with COPD. The aim of this study was to increase the understanding of what shapes the provision of primary care services to people with COPD and what healthcare is offered to them from the perspective of healthcare professionals and managers.

    Methods: The study was conducted in primary care in a Swedish county council during January to June 2015. A qualitatively driven mixed methods design was applied. Qualitative and quantitative findings were merged into a joint analysis. Interviews for the qualitative component were performed with healthcare professionals (n = 14) from two primary care centres and analysed with qualitative content analysis. Two questionnaires were used for the quantitative component; one was answered by senior managers or COPD nurses at primary care centres (n = 26) in the county council and the other was answered by healthcare professionals (n = 18) at two primary care centres. The questionnaire data were analysed with descriptive statistics.

    Results: The analysis gave rise to the overarching theme building COPD care on shaky ground. This represents professionals driven to build a supportive COPD care on 'shaky' organisational ground in a fragmented and non-compliant healthcare organisation. The shaky ground is further represented by uninformed patients with a complex disease, which is surrounded with shame. The professionals are autonomous and pragmatic, used to taking responsibility for their work, and with limited involvement of the management. They wish to provide high quality COPD care with interprofessional collaboration, but they lack competence and are hindered by inadequate routines and lack of resources.

    Conclusions: There is a gap between COPD treatment guidelines and the healthcare that is provided in primary care. To facilitate implementation of the guidelines several actions are needed, such as further training for professionals, additional resources, and improved organisational structure for interprofessional collaboration and patient education.

  • 297.
    Lundell, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Wadell, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Tistad, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi. School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University.
    Enhancing confidence or coping with stigma in an ambiguous interaction with primary care: a qualitative study of people with COPDManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 298.
    Lundell, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Wadell, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Wiklund, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Tistad, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Interacting with primary care - experiences of patients with COPD. A qualitative study2018Inngår i: European Respiratory Journal, ISSN 0903-1936, E-ISSN 1399-3003, Vol. 52Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Background: Pulmonary rehabilitation aims to support self-management strategies and behaviour change in patients with COPD, which requires an interaction between the patients and healthcare professionals.

    Aim: The aim was to explore how patients with COPD interact with primary care, and how they experience this interaction.

    Methods: The study was conducted in primary care in northern Sweden. Interviews were performed with patients with COPD (n=13) with varied disease severity, symptoms, sex and age, from four primary care centres. The interviews were analysed with grounded theory.

    Results: The analysis ended up in a process of becoming a more active patient with COPD, moving back and forth between different stages of interaction with primary care. The category building self-esteem with empowering support comprises factors that facilitated this process, such as having a positive spirit, experiences of availability, continuity and regular contacts in primary care, along with a good support where the patients felt respected.

    The simultaneous and conflicting category struggling with the stigma and threat of COPD captures factors inhibiting the process such as the patients’ fear of dyspnea and death, along with feelings of shame and guilt, the low status of COPD and disempowering support from primary care.

    Conclusions: The interaction with primary care could be seen as an ongoing, flexible empowering process for patients with COPD, affected by both inhibiting and facilitating factors. These results could help primary care to empower patients with COPD and facilitate their social process of becoming more active and in control of their disease by using the facilitating factors and decreasing the inhibiting factors.

  • 299.
    Lundgren, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Emilsson, Maja
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Patienters erfarenheter av Basal Kroppskännedom: Utmanande men ändå2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Basal kroppskännedom är en fysioterapeutisk behandlingsmetod för patienter med såväl fysiska som psykiska symtom. Evidens åskådliggör flera positiva effekter, såsom ökad kroppsmedvetenhet, förbättrat rörelsemönster och ökad livskvalité. Emellertid saknas information kring huruvida metoden innebär eventuella svårigheter samt vilken roll den spelar i patienters process mot ett ökat välmående.

    Syfte: Undersöka erfarenheter av Basal kroppskännedom ur ett patientperspektiv, vilka svårigheter som finns med behandlingsmetoden samt vilken roll behandlingen kan ha i patienternas process till ett ökat välmående.

    Metod: Kvalitativ metod baserad på fyra semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna rekryterades via en hälsocentral där de genomgått behandling i Basal kroppskännedom.

    Resultat: Analysen resulterade i 11 subkategorier som tillhör de fyra kategorierna: Kompletterande behandling, Utmanande men ändå givande, Det kan kännas flummigt, Vill att BK blir mer greppbart och tillgängligt. Vidare mynnade dessa kategorier ut i det övergripande temat BK är viktigt men svårt att prioritera.

    Diskussion: Resultaten belyser Basal kroppskännedom som en betydelsefull behandlingsmetod och som en givande pusselbit i deltagarnas process mot ett ökat välmående. Trots att det upplevdes svårt av deltagarna att utvärdera metoden så är ökad kroppsmedvetenhet och ett förbättrat rörelsemönster exempel på effekter som erhållits av Basal kroppskännedom. Samtidigt presenterar resultaten en svårighet för deltagarna att ta till sig och prioritera metoden. Detta kan grunda sig på att Basal kroppskännedom ansågs flummigt och ligger inte i linje med det genomgående tankemönstret hos deltagarna om att prestation är viktigt.

  • 300.
    Lundgren, Olov
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Emmesjö, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Effekt på självkänsla och självbildsteckning efter en intervention med qigong: Analys av data gjord på patienter med utmattningssyndrom2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Abstrakt

     

    Introduktion

    Qigong kan användas vid rehabilitering för patienter med utmattningssyndrom. I tidigare studier har positiva effekter av minskad stress och ökad självkänsla setts hos individer som tränat qigong. Självskattningsformulär används ofta för att utvärdera effekt av behandling av psykisk ohälsa och inom psykiatrivård har man även använt självbildsteckningar vid utvädering.

     

    Syfte  

    Syftet med denna studie var att undersöka effekt på självkänsla och självbildsteckning efter intervention med qigong för patienter med utmattningssyndrom.Syftet var också att undersöka om förändringar i självbildstecknningarna kan ses utifrån hur patienter skattar sin självkänsla i självskattningsforumläret SCQ. 

     

    Metod

    60 självbildsteckningar från 30 deltagare, 26 kvinnor och 4 män (medelålder 45,6 år) analyserades tillsammans med självskattningsformuläret Self-Concept Questionnaire för självkänsla före och efter en intervention med qigong. Variablerna som användes för att undersöka självbildsteckningarna var: antal färger, antal utritade kroppsdelar och procent av yta.

     

    Resultat

    Resultatet visade att patienterna ritade med 0.5 fler färger (p= 0,04) efter interventionen, samt signifikant förbättrade sin självkänsla enligt självskattningsformuläret SCQ (p=0.01). Inga signifikanta skillnader kunde påvisas i självbildsteckningen utifrån grad av självkänsla eller förändring av självkänsla efter interventionen.

     

    Konklusion

    För fysioterapeuter i kliniskt arbete ses självskattningsformulär för utvärdering av självkänsla som ett bättre alternativ än självbildsteckningar. Självbildsteckning kan möjligtvis användas som del i samtal men inte tolkas utifrån effekt av behandling eller påverkan av självkänsla. 

3456789 251 - 300 of 563
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf