umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
51525354 2651 - 2659 of 2659
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 2651.
    Östensson, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Transition och konsolidering av demokratin i Benin och Ghana: Ett vidgat perspektiv2004Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2652.
    Öster, Jessica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Samhällets osedda: Om mental ohälsa hos soldater2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Till följd av det krigsfyllda 1900-talet har allmänheten blivit mer medveten om hur krig påverkar drabbade människor. Några av de hårdast drabbade är soldater som ofta tjänstgör långa perioder under stor stress i högriskområden. Men vad är det som ligger till grund för uppkomsten av mental ohälsa hos soldater? Denna uppsats undersöker vad som ligger bakom uppkomsten av mentala hälsoproblem särskilt hos manliga soldater i västerländska samhällen. Utgångspunkten är att förklara problemet med hjälp av de socialt konstruerade könsnormer som dominerar den västerländska kulturen, och detta synsätt kontrasteras mot andra forskningsperspektiv som tagit fasta på andra förklaringsmodeller. Är könsnormer den dominerande förklaringsfaktorn till uppkomst av mental ohälsa hos soldater, eller finns det andra faktorer som har större betydelse? Vilka problem kan en soldat möta vid försök att hitta hjälp för mentala hälsoproblem? Är könsnormerna i grunden skadliga för dessa män, eller är det snarare en fråga om hur samhället använder sig av könsnormerna i möten med soldater? Hur bör dessa problem hanteras på ett konstruktivt sätt? I denna uppsats undersöks dessa frågor med socialkonstruktivistiskt perspektiv, där argumentationen kommer att utgå från den s.k belastningsteorin, utvecklad av psykologen Joseph Pleck.

  • 2653.
    Österholm, Sara
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    En ideologianalys av Socialdemokraterna och Moderaternas syn på allmännyttan2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2654.
    Österlind, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Haake, Ulrika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    ‘Doing’ and ‘undoing’ gender and sexuality within the Swedish police2010Inngår i: Nordic Police Research Seminar in Umeå 17-19 November 2010, Umeå, 2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 2655.
    Östhol, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Politisk integration och gränsöverskridande regionbildning i Europa1996Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study starts out with the hypothesis that the integration process in Europe is connected to cross-border régionalisation, a process which supports the institutionalization of subnational cross-border cooperation - region-building. Cross-border régionalisation is characterized by the decentralisation of vertical links and enhanced opportunities for horizontal links across state borders. In addition, political integration is expected to have some impact on the cross-border institutional forms that emerge at the subnational level. Three different approaches are utilized in order to establish the empirical connection between political integration and region-building. These are: an analysis of the factors which determine the general pattern of cross-border cooperation in Europe, an analysis of the policy network related to the regional and structural policies of the European Union (EU), and case studies of cooperation in the heartland of Europe, the Regio Basiliensis along the external border of the EU, and the EUREGIO along one of the internal borders.

    Two institutional factors are found to have a significant impact on the number of subnational cross-border cooperations, EU-membership and centrality. Federal constitution was shown not to be significant. It is suggested that the interaction between actors at different politico- administrative levels creates network relations, which typically bring both private and public actors together. More precisely, region-building is described as the outcome of the interaction which takes place between actors. A closer examination of the emerging policy network shows that community initiatives, the Interreg-programme in particular, improve the prospects for multi­level interaction. The EU plays a crucial role in providing the incentives for cooperation by increasing resource dependency and by establishing direct ties between the European Commission and a large number of subnational actors through partnerships. It appears as if the Commission wishes to demonstrate its capacity to deal with problems relevant to individual citizens. By, in part, bypassing central governments, it seems to increase its own importance vis- à-vis member states. The modus vivendi of cross-border region-building and régionalisation is the degree to which institutional actors at different levels share the same objectives. As shown by the case studies, there is a common interest in cross-border cooperation up to the point were public statues are introduced. Interests seem to coincide as long as the structures and contents of cross-border cooperation do not ultimately challenge the authority of state institutions. Therefore, it is not surprising that it seems impossible to give cross-border regions any rights under international law. Functional cooperation, rather than regionalist manifestations of cultural or political unity across borders, constitutes the backbone of region-building. Activities transcending borders are less controversial than those that may contribute to the establishment of new borders.

    It is concluded that region-building is a process which is embedded in the institutionalization of a multi-level interaction pattern. More favourable multilevel relations have been achieved through the transfer of some authority to the supranational level. This is the main reason why traditional integration theory fails to explain why there is a connection between political integration and cross-border cooperation.

  • 2656.
    Östin, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Gräsrotskulturens roll i en kulturhuvudstad: En undersökning av motdiskursen mot Umeå20142019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En av EU:s största största satsningar för att sammanföra européerna är det årliga utnämnandet av en europeisk kulturhuvudstad. Målet med projektet är att lyfta Europas kulturella mångfald och rikedom. Men i dessa kulturhuvudstäder som ämnar att främja den lokala kulturen finns en trend där gräsrotskulturen gör motstånd, ett sådant exempel finns i Umeå som var kulturhuvudstadsår 2014. Denna uppsats undersöker med stöd av T.V. Reeds teori om sociala rörelser samt med Laclau och Mouffes diskursanalys den motdiskurs och kulturella aktivism som bildades inom Umeås gräsrotskultur. Därtill utreds vikten av det gemensamma skapandet av kulturella produkter som ett verktyg för bildandet av rörelser. Resultatet av undersökningen är att två huvudsakliga teman kan identifieras inom motdiskursen samt en bekräftelse på att de kulturella produkter som skapades hade en förenande effekt på en annars heterogen gräsrotskultur.  

  • 2657.
    Östman, Cecilia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Kommuner lär sig om EU: En studie av Ö-viks kommun och Lidköpings kommun1996Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2658.
    Östman, Karin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    En jämförande studie av demokratins konsolidering i Brasilien och Uruguay2007Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2659.
    Östman, Karin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Fjällkommunernas syn på problematik kring överlappande markrättigheter2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
51525354 2651 - 2659 of 2659
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf