umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 1939
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Cedering, Signe
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Emilsson, Julia
    “Vad har man med sig i bagaget och hur kan jag, ja, ge bästa bemötande. Det är ju mycket dethandlar om när man möts såhär två, ja, ansikte mot ansikte”: Barnmorskors upplevelse av mötet med nyanlända kvinnor i norra Sverige.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett transkulturellt perspektiv undersöka hur barnmorskor på barnmorskemottagning upplevde mötet med nyanlända kvinnor.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex stycken barnmorskor i norra Sverige. Materialet skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det resulterade i nio subkategorier som samlades under tre kategorier och slutligen under ett övergripande tema.

    Resultatet: De tre kategorierna blev: Barnmorskor balanserar mellan det personliga och professionella engagemanget i mötet med nyanlända kvinnor, Språkliga barriärer och tidspress ger andra förutsättningar som kan påverka vården samt Fusion av olika kulturer uppskattas men bidrar till krockar i mötena mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor. Barnmorskorna beskrev många svårigheter i att vårda nyanlända kvinnor men de flesta barnmorskorna uttryckte en önskan om att jobba med dessa kvinnor och sökte aktivt efter sätt att utvecklas i sitt arbete.

    Slutsats: Kulturella skillnader mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor påverkar mötet. Nyanlända kvinnor upplevs inte ha samma möjlighet att tillgodogöra sig vården och har därför större risk för ohälsa. Det finns ett ökat behov av utbildade professionella tolkar i Sverige. Mer utbildning, tid och resurser till dessa möten skulle kunna minska barnmorskornas frustration och troligtvis också öka hälsovinsterna för nyanlända kvinnor.

  • 302.
    Christianson, Monica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    "Not Used But Almost…"-A Gender and Agency Analysis of the Grey Zone Between Consensual and Nonconsensual Sexual Intercourse2015Ingår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 36, nr 7, s. 768-783Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rape is a widespread but underreported problem among women. In this article I explore the complexities surrounding the fine line between consensual and nonconsensual sexual intercourse, by studying a rape through which a young woman was infected with HIV. I provide an analysis of how to understand and interpret this episode by applying a gender perspective based on patriarchy-namely, women's submissive position in heterosexual situations compared with men-and the concept of agency, that is, the individual's own decision-making ability, own choices, and different courses of action available, to outline the frame of action available to the informant. The inclusion of agency and a gender perspective offers new dimensions on how to understand and give meaning to narratives that are seldom told.

  • 303.
    Christianson, Monica
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Eriksson, Carola
    A Girl Thing: Perceptions Concerning the Word "Hymen" Among Young Swedish Women and Men2011Ingår i: Journal of midwifery & women's health, ISSN 1526-9523, E-ISSN 1542-2011, Vol. 56, nr 2, s. 167-172Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Methods: Students answered an open-ended question: What do you think about when you hear the word hymen? The answers were analyzed by using content analysis.

    Results: In total, 198 students, aged 17 to 18 years, answered the question. The theme "a fragile biological structure in the female body" described how the vast majority of the girls and 57% of the boys associated the hymen with a thin membrane that breaks during first vaginal intercourse. The theme "a symbol and manifestation of feminine virginity" described the symbolic meanings of having or not having a hymen. The theme "questioning the existence of the hymen" revealed the doubts that some had about its existence.

    Discussion: Most of the students associated the hymen with a breakable membrane. This is problematic. It may lead to misunderstandings about virginity or about bleeding during sexual intercourse. Changing these views about the hymen is important to correct such misunderstanding but may be a significant challenge. In modern medical discourse, in health care, and in popular speech, there are few discussions about the hymen as a social construct, indicating that more gender research concerning hymen-related issues is needed.

  • 304.
    Christianson, Monica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Eriksson, Carola
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Acts of violence: virginity control and hymen (re)construction2014Ingår i: British journal of midwifery, ISSN 0969-4900, E-ISSN 2052-4307, Vol. 22, nr 5, s. 344-352Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Globally, midwives are often at the forefront of promoting and improving women’s sexual and reproductive health. It is important to develop a gender perspective in midwifery education, one that addresses the fact that virginity control and hymen (re)constructions are unscientific and may cause great harm to women worldwide. This study aimed to investigate the experience and attitudes of an international group of midwives regarding virginity control and hymen (re)constructions. An online questionnaire was emailed to midwives who attended the International Confederation of Midwifery (ICM) Congress in Glasgow. The respondents (n=480) represented five continents. Ten percent of the midwives reported professional experience of requests concerning virginity examinations and hymen (re)constructions. The majority stated that these practices are unjustifiable, and amount to acts of violence against women, whereas a minority responded that these practices can be acceptable. Almost two-thirds stated that it is the responsibility of midwives to work against these practices.

  • 305.
    Christianson, Monica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Eriksson, Carola
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Myths and misconceptions: Midwives´ perception of the vaginal opening or hymen and virginity2013Ingår i: British journal of midwifery, ISSN 0969-4900, E-ISSN 2052-4307, Vol. 21, nr 2, s. 108-115Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ideas and misconceptions about the vaginal opening, hymen and virginity are widely held in many societies. The aim of this study was to investigate the perceptions of the vaginal opening, the hymen and its connection with bleeding, sexual intercourse, physical activity and virginity verification among an international group of midwives. An online questionnaire about the topic was emailed to midwives who attended the International Confederation of Midwives' (ICM) Congress in Glasgow. The respondents (n=480) represented five continents with European delegates dominating the attendees. Two thirds (66%) of the respondents believed that girls are born with a covering membrane that breaks during the first vaginal intercourse and 52% thought that the membrane breaks during physical activities. Fifteen percent connected bleeding with the first vaginal intercourse and 21% stated that virginity can be verified by a gynecological examination. Midwives play a significant role in improving the sexual and reproductive health of women, thus in order to challenge long-held biomedical 'truths', midwives must become conscious and knowledgeable about how the myths surrounding the hymen contribute to gender inequalities and health disparities in women. A first step is to implement gender perspectives in midwifery education.

  • 306.
    Christianson, Monica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Eriksson, Carola
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Promoting women's human rights: A qualitative analysis of midwives' perceptions about virginity control and hymen 'reconstruction'2015Ingår i: European journal of contraception & reproductive health care, ISSN 1362-5187, E-ISSN 1473-0782, Vol. 20, nr 3, s. 181-192Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives To explore midwives' perceptions regarding virginity control and hymen 'reconstructions', and how these practices can be debated from a gender perspective. Methods An international group of 266 midwives answered an open-ended question in a Web survey. The great majority came from the Western world, among them, the majority were from Europe. Data were analysed using qualitative content analysis. Results Three themes emerged: misogynistic practices that cement the gender order, which revealed how the respondents viewed virginity control and hymen 'reconstructions'; raising public awareness and combatting practices that demean women, which were suggested as strategies by which to combat these practices; and promoting agency in women and providing culturally sensitive care, which were considered to improve health care encounters. Conclusions Virginity control and hymen 'reconstructions' are elements of patriarchy, whereby violence and control are employed to subordinate women. To counter these practices, macro and micro-level activities are needed to expand women's human rights in the private and the public spheres. Political activism, international debates, collaboration between sectors such as health care and law-makers may lead to increased gender equality. A women-centred approach whereby women are empowered with agency will make women more capable of combatting virginity control and hymen 'reconstruction'.

  • 307.
    Claesson Lingehall, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Delirium in older people after cardiac surgery: risk factors, dementia, patients’ experiences and assessments2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Akut förvirringstillstånd (delirium) hos äldre personer som genomgått hjärtkirurgi –riskfaktorer, demens, patienternas erfarenheter och skattningsinstrument.

    Bakgrund:

    Delirium är vanligt hos äldre personer som genomgår hjärtkirurgi. Delirium är ett akut eller subakut neuropsykiatriskt syndrom, som kännetecknas av förändrad kognitiv förmåga samt en förändad medvetande nivå. Delirium utvecklas under en kort tidsperiod, tenderar att fluktuera och har alltid en bakomliggande orsak. Delirium kan klassificeras som hypoaktivt, hyperaktivt eller en blandform av båda dessa. Delirium efter hjärtkirurgi kan öka risken för andra komplikationer som tillexempel; förlängd vårdtid, fall, försämrad livskvalité, nedsatt kognitiv förmåga samt mortalitet.

    Syfte:

    Det övergripande syftet med denna avhandling var att undersöka postoperativt delirium bland äldre personer som genomgått hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskin med fokus på riskfaktorer, demens, patienters erfarenheter samt utvärdering av skattningsinstrument för delirium

    Metod:

    Denna avhandling består av fyra studier. Alla deltagare (n = 142) genomgick rutinmässig hjärtkirurgi med hjärt-lungmaskin vid Thoraxkirurgiska kliniken, Hjärtcentrum, Umeå Universitetssjukhus, mellan februari till oktober 2009. Sex intervjuer genomfördes; preoperativt, dag ett och dag fyra postoperativt, samt vid hembesök ett, tre och fem år efter operationen (2010, 2012 och 2015). Skattningsinstrument som användes i studie I, II och IV var; The Mini-Mental Test (MMSE) för kognition, The Organic Brain Syndrome Scale (OBS) för delirium, Geriatric Depression Scale (GDS-15) för depression, Katz ADL trappa-Katz-index aktiviteter för dagliga livet och Numerisk Rating Scale (NRS) för smärta. Under vårdtiden använde vårdpersonalen Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) tre gånger dagligen för att skatta delirium. Nu-DESC jämfördes med en sammanvägning av MMSE och OBS-skalan. Vid uppföljningen år 2010 genomfördes dessutom semistrukturerade intervjuer. Delirium, demens och depression diagnostiserades enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV-TR).

    Resultat:

    Studie I visade att 54.9% (78/142) av patienterna utvecklade delirium efter hjärtkirurgi. Oberoende riskfaktorer (bakomliggande och utlösande) för delirium var; ålder, diabetes, gastrit/magsår, volymbelastning under operation samt respiratortid, förhöjd kroppstemperatur och förhöjd natriumkoncentration i plasma på intensivvårds avdelning. Studie II visade att 26.3% (30/114) av deltagarna utvecklade demens under en femårs uppföljning. En nedsatt preoperativ kognitiv förmåga (indikerad av lägre MMSE-poäng) och förekomsten av postoperativ delirium var faktorer som ökade risken för att utveckla demens. Ett år efter operation kunde deltagarna som diagnostiserats med postoperativt delirium i detalj beskriva sin sårbarhet och skörhet under vårdtiden. Deltagarna beskrev också sin tacksamhet över den vård de fått (Studie III). Den vanligaste formen var hypoaktivt delirium. Den svenska versionen av Nu-DESC kunde upptäcka hyperaktivt men inte hypoaktivt delirium (Studie IV).

    Slutsats:

    Delirium var vanligt bland äldre patienter som genomgått hjärtkirurgi. Både bakomliggande och utlösande faktorer utgjorde ökad risk för att utveckla postoperativt delirium. Förebyggande strategier bör övervägas i framtida randomiserade studier. Kognitiv funktion bör skattas preoperativt och patienter bör skattas för delirium under vårdtiden och följas upp efter hemgång för att upptäcka tidiga demenssymtom. Huruvida förebyggandet av postoperativt delirium kan minska risken för demens senare återstår att studeras. För att minska onödigt lidande bör patienter och anhöriga bli informerade och förberedda på risken att utveckla delirium under vårdtiden. Den svenska versionen av Nu-DESC behöver förmodligen kombineras med ett kognitiv test för att upptäcka hypoaktivt delirium. För att lindra det lidande som syndromet kan orsaka behöver vårdpersonal fördjupad kunskap i syfte att förebygga, upptäcka och behandla postoperativt delirium.

  • 308.
    Claesson Lingehall, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Cardiothoracic Surgery Division, Heart Center.
    Smulter, Nina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi. Cardiothoracic Surgery Division, Heart Center.
    Engström, Karl Gunnar
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi. Cardiothoracic Surgery Division, Heart Center.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Olofsson, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Nursing, The Strategic Research Programme in Care Sciences, Umeå University and Karolinska Institutet, Department of Surgical and Perioperative Science, Orthopedic Surgery, University of Umeå.
    Validation of the Swedish version of the Nursing Delirium Screening Scale used in patients 70 years and older undergoing cardiac surgery2013Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 22, nr 19-20, s. 2858-2866Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: Validation of the Swedish version of the Nursing Delirium Screening Scale as a screening tool for nurses to use to detect postoperative delirium in patients 70 years and older undergoing cardiac surgery.

    BACKGROUND: Delirium is common among old patients after cardiac surgery. Underdiagnosis and poor documentation of postoperative delirium is problematic, and nurses often misread the signs.

    DESIGN: A prospective observational study.

    METHODS: Patients (n = 142) scheduled for cardiac surgery were assessed three times daily by the nursing staff using the Nursing Delirium Screening Scale. Nursing Delirium Screening Scale was compared with the Mini Mental State Examination and the Organic Brains Syndrome Scale, evaluated day one and day four postoperatively. Delirium was diagnosed according to Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders - DSM-IV-TR criteria.

    RESULTS: A larger proportion of patients were diagnosed with delirium according to the Mini Mental State Examination and Organic Brains Syndrome Scale compared with the Nursing Delirium Screening Scale, both on day one and day four. The Nursing Delirium Screening Scale protocol identified the majority of hyperactive and mixed delirium patients, whereas several with hypoactive delirium were unrecognised.

    CONCLUSIONS: The Swedish version of the Nursing Delirium Screening Scale was easily incorporated into clinical care and showed high sensitivity in detecting hyperactive symptoms of delirium. However, in the routine use by nurses, the Nursing Delirium Screening Scale had low sensitivity in detecting hypoactive delirium, the most prevalent form of delirium after cardiac surgery. Nursing Delirium Screening Scale probably has to be combined with cognitive testing to detect hypoactive delirium.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Nurses play a key role in detecting delirium. The Nursing Delirium Screening Scale was easy incorporated instrument for clinical practice and identified the majority of hyperactive and mixed delirium, but several of the patients with hypoactive delirium were unrecognised. Training of assessment and cognitive testing seems to be necessary to detect hypoactive delirium.

  • 309.
    Claesson Lingehall, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Smulter, Nina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Lindahl, Elisabeth
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Engström, Karl Gunnar
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Olofsson, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dementia after postoperative delirium in older people who have undergone cardiac surgery: a longitudinal cohort studyManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 310.
    Claesson Lingehall, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Smulter, Nina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap. Cardiothoracic Surgery Division, Heart Center.
    Lindahl, Elisabeth
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Engström, Karl Gunnar
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Gustavsson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Olofsson, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Preoperative Cognitive Performance and Postoperative Delirium Are independently Associated With Future Dementia in Older People Who Have Undergone Cardiac Surgery: A Longitudinal Cohort Study2017Ingår i: Critical Care Medicine, ISSN 0090-3493, E-ISSN 1530-0293, Vol. 45, nr 8, s. 1295-1303Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To investigate if postoperative delirium was associated with the development of dementia within 5 years after cardiac surgery.

    Design: Longitudinal cohort study.

    Setting: Cardiothoracic Division, Umeå University Hospital, Sweden.

    Patients: Patients aged 70 years old or older (n = 114) scheduled for routine cardiac procedures with cardiopulmonary bypass without documented dementia were enrolled in 2009.

    Intervention: Structured assessments were performed preoperatively, 1 and 4 days after extubation, and 1, 3, and 5 years postoperatively.

    Measurements and Main Results: Patients were assessed comprehensively, including cognitive and physical function, coexisting medical conditions, demographic characteristics, and medications. Diagnoses of delirium, depression, and dementia were made according to Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th Edition, Text Revision criteria. During the 5-year period, 30 of 114 participants (26.3%) developed dementia. Postoperative delirium had occurred in 87% of those who later developed dementia. A multivariable logistic regression model showed a lower preoperative Mini-Mental State Examination score (p < 0.001; odds ratio, 0.68; 95% CI, 0.54–0.84) and the occurrence of postoperative delirium (p = 0.002; odds ratio, 7.57; 95% CI, 2.15–26.65) were associated with dementia occurrence.

    Conclusions: Our findings suggest that older patients with reduced preoperative cognitive functions or who develop postoperative delirium are at risk of developing dementia within 5 years after cardiac surgery. Cognitive functions should be screened for preoperatively, those who develop postoperative delirium should be followed up to enable early detection of dementia symptoms, and management should be implemented.

  • 311.
    Claesson Lingehall, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Smulter, Nina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Olofsson, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindahl, Elisabeth
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Experiences of undergoing cardiac surgery among older people diagnosed with postoperative delirium: one year follow-up2015Ingår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 14, artikel-id 17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Cardiovascular disease is common among old people and many undergo cardiac surgery. Scientific knowledge is available on cardiac surgery from several perspectives. However, we found few studies focusing on older patients' experiences of cardiac surgery. The aim of this study was to illuminate experiences of undergoing cardiac surgery among older people diagnosed with postoperative delirium, a one year follow-up.

    METHODS: Qualitative interviews were conducted with 49 participants (aged ≥70 years) diagnosed with delirium after cardiac surgery. Data were collected in Sweden during 2010 through individual, semi-structured interviews in participants' homes one year after surgery. The interviews were analyzed using qualitative content analysis.

    RESULTS: Four themes with sub-themes were formulated: Feeling drained of viability includes having a body under attack, losing strength and being close to death. Feeling trapped in a weird world describes participants having hallucinations, being in a nightmare and being remorseful for their behavior. Being met with disrespect includes feeling disappointed, being forced, and feeling like cargo. On the other hand, Feeling safe, including being in supportive hands and feeling grateful, points to participants' experiences of good care and the gift of getting a second chance in life.

    CONCLUSIONS: Even one year after cardiac surgery, participants described in detail feelings of extreme vulnerability and frailty. They also had felt completely in the hands of the health care professionals. Participants described experiences of hallucinations and nightmares during hospitalization. Cardiac surgery was a unique, fearful, traumatic and unpleasant experience yet could also include pleasant or rewarding aspects. It seems that health care professionals need deeper knowledge on postoperative delirium in order to prevent, detect and treat delirium to avoid and relieve the suffering these experiences might cause.

  • 312. Cleeve, Helena
    et al.
    Tishelman, Carol
    Macdonald, Alastair
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Karolinska Institutet, LIME, MMC, Innovative Care research group, Stockholm, Sweden.
    Goliath, Ida
    Not just things: the roles of objects at the end of life2018Ingår i: Sociology of Health and Illness, ISSN 0141-9889, E-ISSN 1467-9566, Vol. 40, nr 4, s. 735-749Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While the study of objects in care contexts is an emerging research field, it is largely overlooked in end of life (EoL) care. In this study, we empirically and inductively explore the roles of objects at the EoL from the perspective of bereaved family members. Open individual interviews were conducted with 25 family members recruited from palliative in-patient and homecare units, as well as residential care facilities. After verbatim transcription, the interviews were analysed thematically. Based on these interviews, we conceptualise the roles of objects as relating to temporality, transformations of the everyday, and care. Through analysis we offer two main insights, the first relating to interdependency between objects and people, and the second to the recognition of objects as simultaneously flexible and stable in this interdependent relationship. The capacity and challenge of objects as part of EoL care lies in their ability to encompass various viewpoints and relationships simultaneously. This might provide valuable insights for staff caring for dying persons and their families. We propose that staff's ability to navigate objects in care practices could be meaningful in supporting the relationships between individuals in EoL situations.

  • 313.
    Conradsson, Mia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Rosendahl, Erik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Littbrand, Håkan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Olofsson, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Usefulness of the Geriatric Depression Scale 15-item version among very old people with and without cognitive impairment2013Ingår i: Aging & Mental Health, ISSN 1360-7863, E-ISSN 1364-6915, Vol. 17, nr 5, s. 81s. 638-645Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: The aim of this population-based study was to investigate the usefulness of the Geriatric Depression Scale 15-item version (GDS-15) to assess depressive symptoms among very old people with differing levels of cognitive function.

    Methods: The 834 participants were aged 85 and over. Feasibility of GDS-15 was evaluated as the proportion of people who completed the scale. Concurrent criterion validity was evaluated by calculating correlations between GDS-15 and Philadelphia Geriatric Center Morale Scale (PGCMS). PGCMS measures psychological wellbeing which is closely related with depressive symptoms. Correlations were calculated within groups according to cognitive function assessed with Mini-Mental State Examination (MMSE); 0-4, 5-9, 10-14, 15-19, 20-24, 25-27, and 28-30, using Pearson's two-sided correlation and compared using Fisher r-to-z transformation. Internal consistency of the GDS-15 was evaluated by calculating Cronbach's in each group.

    Results: In total, 651 (78%) of the 834 participants completed the GDS-15. For the two MMSE-groups with scores of <10, the proportion who completed GDS-15 were 1% and 42%, respectively, compared to 65-95% in the MMSE-groups with scores of 10. Cronbach's in each MMSE-group ranged from 0.636 (MMSE 28-30) to 0.821 (MMSE 5-9). The level of correlation between GDS-15 and PGCMS did not significantly differ between MMSE-groups with scores of 5-27 compared to the MMSE-group with scores of 28-30.

    Conclusions: The GDS-15 seems to have an overall usefulness to assess depressive symptoms among very old people with an MMSE score of 10 or more. More studies are needed to strengthen the validity of GDS-15 among older people with MMSE scores of 10-14. For older people with MMSE scores lower than 10, there is a need to develop and validate other measurements.

  • 314.
    Corneliusson, Laura
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sköldunger, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Neurogeriatrics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Wimo, Anders
    Winblad, Bengt
    Sandman, Per-Olof
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Nursing, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Australia; Austin Health, Melbourne, Australia.
    Well‐being and Thriving in Sheltered Housing versus Ageing in Place: Results from the U‐Age Sheltered Housing Study2019Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims: To explore to what extent type of residence (sheltered housing or ageing in place) contributes to thriving and well‐being in older adults, when controlling for age, sex, living alone, being a widow and adjusting for functional status, self‐rated health and depressive mood.

    Design: A matched cohort study.

    Methods: A self‐report survey was sent out to a total population of residents in all sheltered housings in Sweden and a matched control group ageing in place (N = 3,805). The data collection took place between October 2016 ‐ January 2017.

    Results: The interaction analyses related to thriving showed that with increasing level of depressive mood and decreasing levels of self‐rated health and functional status, those residing in sheltered housing generally reported higher levels of thriving, as compared with those ageing in place. Well‐being was not found to be significantly associated with type of accommodation.

    Conclusion: There may be features in sheltered housing that are associated with resident thriving especially among individuals with impairments of function, health or mood, although further studies are required to identify these specific features.

    Impact:

    • This study informs staff and policy makers about thriving and well‐being in sheltered housing accommodations.
    • These findings may be used to further the development of sheltered housing accommodations.
  • 315.
    Corneliusson, Laura
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sköldunger, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Neurogeriatrics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Sjögren, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lövheim, Hugo
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Wimo, Anders
    Winblad, Bengt
    Sandman, Per-Olof
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Neurogeriatrics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Heidelberg, Vic., Australia; Austin Health, Melbourne, Vic., Australia.
    Residing in sheltered housing versus ageing in place: population characteristics, health status and social participation2019Ingår i: Health & Social Care in the Community, ISSN 0966-0410, E-ISSN 1365-2524, Vol. 27, nr 4, s. E313-E322Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Sheltered housing is a housing model that provides accessible apartments with elevated social possibilities for older people, which is expected to increase resident health and independence, reducing the need for care. As previous research on sheltered housing is scarce, the aim of this study was to explore the characteristics, health status and social participation of older people living in sheltered housing, compared to ageing in place. The study utilised baseline data from a matched cohort study survey on a nationally representative total population of residents in all sheltered housings in Sweden, and a matched control group (n = 3,805). The data collection took place between October 2016 and January 2017. The survey assessed functional capability using the Katz ADL and Lawton IADL scale, self-rated health using the EQ5D scale, and depressive mood using the GDS-4 scale. Descriptive statistics, frequencies, mean scores, independent t tests, p-values and effect sizes were utilised to compare the two groups. The results of the study show that older people living in sheltered housing, compared to ageing in place, had lower self-reported health (M = 64.68/70.08, p = <0.001), lower self-reported quality of life (M = 0.73/0.81, p = <0.001), lower functional status concerning activities of daily living (M = 5.19/5.40, p = <0.001), lower functional status concerning instrumental activities of daily living (M = 4.98/5.42 p = <0.001,), and higher probability of depressive mood (M = 0.80/0.58, p = <0.001). The results imply that residents in sheltered housing may have more care needs than those ageing in place. Further longitudinal comparative studies are needed to explore the impact residence in sheltered housing has on resident health and well-being.

  • 316. Cornes, Michael
    et al.
    Ibarz, Mercedes
    Ivanov, Helene
    Grankvist, Kjell
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi.
    Blood sampling guidelines with focus on patient safety and identification: a review2019Ingår i: Diagnosis, ISSN 2194-8011, Vol. 6, nr 1, s. 33-37Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has been well documented over recent years that the preanalytical phase is a leading contributor to errors in the total testing process (TTP). There has however been great progress made in recent years due to the exponential growth of working groups specialising in the field. Patient safety is clearly at the forefront of any healthcare system and any reduction in errors at any stage will improve patient safety. Venous blood collection is a key step in the TTP, and here we review the key errors that occur in venous phlebotomy process and summarise the evidence around their significance to patient safety. Recent studies have identified that patient identification and tube labelling are the steps that carry the highest risk with regard to patient safety. Other studies have shown that in 16.1% of cases, patient identification is incorrectly performed and that 56% of patient identification errors are due to poor labelling practice. We recommend that patient identification must be done using open questions and ideally three separate pieces of information. Labelling of the tube or linking the identity of the patient to the tube label electronically must be done in the presence of the patient whether it is before or after sampling. Combined this will minimise any chance of patient misidentification.

  • 317.
    Cudjoe, Ebenezer
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete. Department of Sociology and Social Work, Aalborg University, Kroghstræde 7, 9220 Aalborg Øst, Denmark; Department of Social Studies, University of Stavanger, N-4036 Stavanger, Norway.
    Abdullah, Alhassan
    Chiu, Marcus V. L.
    What makes kinship caregivers unprepared for children in their care?: Perspectives and experiences from kinship care alumni in Ghana2019Ingår i: Children and youth services review, ISSN 0190-7409, E-ISSN 1873-7765, Vol. 101, s. 270-276Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Evidence from international literature suggests that children in kinship care have more positive experiences than those receiving care in institutions. Kinship care for children is highly used in Ghana as an alternative care option mostly because of the belief that it is important to keep children within their families to continue family relationships, culture and to cement family bonds. However, research in Ghana shows that kinship caregivers may not be prepared to provide care and protection for children in need of parental care. As a result of this, the safety and wellbeing of these children could be at risk. This study reports on a qualitative investigation involving 15 young kinship care alumni in Ghana to explore what kinship caregivers' unpreparedness means and what causes them to be unprepared. Data from the in-depth interviews were analysed following the constructivist grounded theory approach. The study revealed that kinship caregivers' unpreparedness makes it difficult for children's needs to be met. Poverty, unemployment and cultural and religious beliefs emerged as causing caregivers' unpreparedness. Implications of the findings for improving the safety and wellbeing of children in kinship care are discussed.

  • 318.
    Dacke, Niklas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Malm, Malm
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Är det svårt att hålla mask eller?: Anestesisjuksköterskans erfarenheter av oväntat svåra luftvägar i samband med anestesi2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att hantera luftvägen hos en patient i samband med anestesi är en av

    anestesisjuksköterskans huvuduppgifter. Då en oväntat svår luftväg uppstår så ställs

    det höga krav kompetensmässigt på anestesisjuksköterskan. Tidigare forskning har i

    liten utsträckning fokuserat på anestesisjuksköterskans erfarenheter kring denna

    komplexa situation. Det är därför önskvärt att utföra ytterligare studier inom detta

    ämne med fokus på erfarenheter.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans erfarenheter av den

    oväntat svåra luftvägen i samband med anestesi.

    Metod: Studien genomfördes utifrån kvalitativ ansats. Data samlades in genom

    semistrukturerade intervjuer med tio anestesisjuksköterskor anställda på två olika

    operationsavdelningar i Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med

    innehållsanalys.

    Resultat: I analysen framkom fyra kategorier som beskriver anestesisjuköterskornas

    erfarenheter av oväntat svår luftväg i samband med anestesi; upplevelser av att arbeta

    under press, att samarbeta i team, betydelsen av att känna sig trygg i sin yrkesroll

    samt värdet av reflektion.

    Slutsats: Anestesisjuksköterskornas delade erfarenheter tyder på en samstämmighet

    om att när en oväntat svår luftväg uppstår så efterfrågades mer träning tillsammans.

    Detta dels för att underlätta samarbetet och för att kunna ta del av andras erfarenheter

    och strategier för att lösa liknande situationer i framtiden.

    Nyckelord: Anestesisjuksköterska, oväntat svåra luftvägar, erfarenheter, känslor,

    upplevelser.

  • 319.
    Dahlbäck, Sofie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindberg, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anhörigas upplevelse av att vårda en närstående med demenssjukdom. En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att som anhörig vårda en närstående med demenssjukdom är påfrestande. Påfrestningarna för de anhöriga kan vara olika betungande beroende på hur mycket hjälp den närstående behöver. Tack vare att fler personer insjuknar i demenssjukdom samtidigt som befolkningen ökar kommer trycket på platser inom långtidsvård öka. Vilket innebär att de anhöriga behöver vårda den närstående med demenssjukdom under längre tid i hemmet.Syfte:

    Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet.

    Metod: En litteraturstudie som har baserats på tio kvalitativa studier. Studiernas har analyserats med innehållsanalys som inspiration.

    Resultat: Resultatet presenteras i fem kategorier; ‘livets förändringar’, ‘vårdandets aspekter’, ‘sociala förändringar i samband med vårdrollen’, ‘hälsa’ samt ‘att inte få/få stöd av andra’.

    Konklusion: Upplevelser de anhöriga som vårdade en närstående med demenssjukdom hade i samband med att vårda den närstående resulterade i ett ansträngande liv och ohälsa. Stöd från framförallt sjukvård bidrog till ett lättare liv för de anhöriga och indikerar betydelsen av sjukvårdens förståelse för de anhörigas upplevelser i samband med att vårda en närstående med demenssjukdom.

  • 320.
    Dahlgren, Marie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Holm, Eva
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nutritionsbedömning är viktigt men få patienter bedöms: En litteraturstudie om sjuksköterskors uppfattning om nutritionsbedömning av vuxna inom hälso- och sjukvård2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Nutritionsbedömning är viktigt men få patienter bedöms

    En litteraturstudie om sjuksköterskors uppfattning om nutritionsbedömning för vuxna i hälso- och sjukvård

    Marie Dahlgren Eva Holm

    Abstrakt

    Bakgrund: Många framför allt äldre människor lider av undernäring. Tillståndet uppmärksammas sällan därför att nutritionsbedömning inte rutinmässigt genomförs vid kontakt med hälso- och sjukvård. Undernäring får negativa konsekvenser för den enskilde och ger ökade samhällskostnader genom de komplikationer som uppstår. Med obligatorisk nutritionsbedömning för alla patienter kan tillståndet tidigt identifieras och behandlas. I bedömningsprocessen har sjuksköterskor en central roll och deras inställning till arbetsuppgiften är av stor betydelse för genomförandet.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om nutritionsbedömning av vuxna i hälso-och sjukvård.

    Metod: En litteraturstudie innehållande 10 artiklar; fem med kvalitativmetod och fem medkvantitativmetod som ansats. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pub Med och Medline. Efter kvalitetsgranskning analyserades innehållet i valda artiklar.

    Resultat: I materialet ingick 1872 sjuksköterskor. Sjuksköterskorna var i huvudsak positiva till nutritionsbedömning men osäkra på hur den skulle utföras. De önskade utbildning och träning samt goda förutsättningar i arbetsmiljön.

    Konklusion: Kunskapsbrist och organisatoriska strukturer utgjorde de största hindren för obligatorisk bedömning. Förbättringsåtgärder krävs och kostnaderna för detta ligger sannolikt på mycket lägre nivå än kostnaden för de komplikationer som undernäring orsakar.

  • 321.
    Dahlqvist, Vera
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Samvete i vården: att möta det moraliska ansvarets röster2008Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overall aim of this thesis is twofold: first, to develop and validate questionnaires that could be used for investigating relationships between perceptions of conscience, moral sensitivity and burnout and second, to describe patterns of self-comfort used to ease stress and illuminate meanings of living with a troubled conscience. The thesis comprises five studies and is based on both quantitative and qualitative data.

    In study I, a questionnaire was constructed to assess perceptions of conscience; the Perceptions of Conscience Questionnaire (PCQ). This 15 item-questionnaire was distributed to 444 care providers. Statistical analyses of responses showed sufficient distribution and a stable six factor solution congruent with reviewed literature. The six factors were labelled: ‘the voice of authority’, ‘warning signal’, ‘demanding sensitivity’, ‘asset’, ‘burden’ and ‘depending on culture’. The findings suggest that the PCQ is a valid questionnaire. The aim of study II was further development of an existing questionnaire assessing care providers’ moral sensitivity, enabling its use in various care contexts. The revised nine-item questionnaire, the Moral Sensitivity Questionnaire Revised version (MSQ-R), was distributed to 278 care providers with various professional backgrounds. Statistical analyses of responses showed sufficient distribution and a three-factor solution congruent with reviewed literature. The three factors were labelled: ‘sense of moral burden’, ‘sense of moral strength,’ and ‘sense of moral responsibility.’ The findings suggest that MSQ-R is valid for use in various healthcare contexts. In study III, the PCQ, the MSQ-R and the Maslach Burnout Inventory (MBI) were distributed to a population of psychiatric care providers (n=101) to investigate relationships between perceptions of conscience and moral sensitivity and levels of burnout. The hierarchical cluster analysis shows two clusters with Pearson’s r >.50. Cluster A comprising items such as: being sensitive, interpreting and following the voice of conscience that warns us against hurting other or ourselves and developing as human beings was labelled ‘experiencing a sense of moral integrity’. Cluster B comprising items such as: feeling inadequate, doing more than one has strengths for, feeling always responsible, having difficulties to deal with wearing feelings, perceiving that conscience gives wrong signals and express social values, having to deaden one’ conscience, were all related to scores of the MBI subscales emotional exhaustion (EE) and depersonalisation (DP). Cluster B was labelled ‘experiencing a burdening accountability’. The results show that levels of ‘experiencing a burdening accountability’ are closely related to levels of being at risk of burnout.

    The aim of study IV was to describe patterns of self-comforting measures used to ease stress. The written accounts of 168 care providers and healthcare students were analysed by means of qualitative content analysis. The findings disclose two dimensions: an ability to use early learned measures to take care of oneself (ingression) and an ability to feel intimately related to life, other human beings and universe or God (transcendence). The findings provide valuable knowledge about self-comfort as a coping strategy. The aim of study V was to illuminate meanings of living with a troubled conscience. Ten psychiatric care providers, respondents of study III with various perceptions of conscience were interviewed. The interviews were interpreted using a phenomenological - hermeneutical method. The findings show that one meaning of living with a troubled conscience is being confronted with inadequacy and struggling to view oneself as ‘good enough.’ The comprehensive understanding indicates that inadequacy, both one’s own and that of organization one represents, infuse feelings of shame rather than feelings of guilt. Shame concerns one’s identity and need of reconciliation.

    Conclusions: The results reveal two ways of encountering a troubled conscience. One is being unable to interpret the ethical demand from a troubled conscience. This is indicated by connections between levels of moral burden and levels of burnout. The other way is being able to interpret the ethical demand and using one’s troubled conscience to develop practical wisdom. This means facing shame of feeling inadequate, reconciling images of the ideal self and self-contempt, and becoming realistic about what one can do. In this process comfort seems to be a mediator of reconciliation.

  • 322.
    Dahlqvist, Vera
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. The Vardal Institute, The Swedish Institute for Health Sciences, Lund, Sweden.
    Söderberg, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dealing with stress: Patterns of self-comfort among healthcare students2008Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 28, nr 4, s. 476-584Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Stress among healthcare students is a growing problem. As self-comfort is assumed to be a way of coping with stressful emotions, the aim of this study was to describe the patterns of self-comforting actions that healthcare students usually use in distress. One hundred and sixty-eight healthcare students volunteered to write down accounts of what they do when they comfort themselves. Their accounts were analysed using qualitative content analysis. The findings reveal two themes: Ingressing and Transcending. Ingressing comprises the sub-themes Unloading, Distracting, Nurturing oneself, Withdrawing and Reassuring. Transcending comprises the sub-themes Opening up and Finding new perspectives. These findings are in line with some stress-reducing strategies described in the literature on stress management. Winnicott’s theory about the phenomenon of transition is used to interpret the findings. In the light of Winnicott’s theory, self-comforting measures can be comprehended as the ability to transfer early childhood experiences of being nurtured and comforted into well-adapted strategies to effect relaxation and gain strength.

  • 323.
    Dahlqvist, Vera
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Söderberg, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Facing inadequacy and being good enough: psychiatric care providers' narratives about experiencing and coping with troubled conscience2009Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 16, nr 3, s. 242-247Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to illuminate the meaning of encounters with a troubled conscience among psychiatric therapists. Psychiatric care involves ethical dilemmas which may affect conscience. Conscience relates to keeping or losing a sense of personal integrity when making judgments about one's actions. Ten psychiatric therapists were interviewed in June 2006. The interviews were tape-recorded, transcribed verbatim and interpreted using a phenomenological-hermeneutic method. Two themes 'Facing inadequacy' and 'Struggling to view oneself as being 'good enough'' are presented. In the therapists interviewed, awareness of their use of power, a sense of powerlessness and a sense of blame gave rise to feelings of betrayals and shameful inadequacy. By sharing their inadequacy with co-workers, they managed to endure the sense of their inadequacy which otherwise would have threatened to paralyse them. Finding consolation in sharing wearing feelings, becoming realistic and attesting their worthiness, they reached reconciliation and found confirmation of being good enough. The findings are interpreted in light of Lögstrup's ethics of trust, according to which conscience alerts us to silent but radical ethical demand and the risk of self-deception.

  • 324.
    Dahlqvist-Jönsson, Patrik
    et al.
    Department of Research, Region of Halland.
    Schön, Ulla-Karin
    Dalarna University.
    Rosenberg, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Sandlund, Mikael
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Psykiatri.
    Svedberg, Petra
    Halmstad University.
    Service users' experiences of participation in decision making in mental health services2015Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 22, nr 9, s. 688-697Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Service user participation in decision making is considered an essential component of recovery-oriented mental health services. Despite the potential of shared decision making to impact service users knowledge and positively influence their experience of decisional conflict, there is a lack of qualitative research on how participation in decision making is promoted from the perspective of psychiatric service users. In order to develop concrete methods that facilitate shared decision making, there is a need for increased knowledge regarding the users' own perspective. The aim of this study was to explore users' experiences of participation in decisions in mental health services in Sweden, and the kinds of support that may promote participation. Constructivist Grounded Theory (CGT) was utilized to analyse group and individual interviews with 20 users with experience of serious mental illness. The core category that emerged in the analysis described a 'struggle to be perceived as a competent and equal person' while three related categories including being the underdog, being controlled and being omitted described the difficulties of participating in decisions. The data analysis resulted in a model that describes internal and external conditions that influence the promotion of participation in decision making. The findings offer new insights from a user perspective and these can be utilized to develop and investigate concrete methods in order to promote user's participation in decisions.

  • 325.
    Dahlroth, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Enström, Jessica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Föräldrars upplevelse av vård i samband med barnens behandling för läpp-, käk- och gomspalt2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelse av vård i samband med barnens behandling för läpp,- käk- och gomspalt.

    Bakgrund: Läpp-, käk- och gomspalt är en av de vanligaste medfödda missbildningarna i Sverige och det föds mellan 150-200 barn med denna missbildning varje år. Dessa barn kommer tidigt i livet att behöva genomgå kirurgisk behandling för sin missbildning och följas upp med kontroller fram till vuxen ålder och sammantaget innebär detta en påfrestning för hela familjen.

    Metod: Nio föräldrar deltog i denna intervjustudie inspirerad av tematisk narrativ metod. Intervjuerna spelades in, skrevs ut ordagrant och textmassan har analyserat med tematisk narrativ analys.

    Resultat: Föräldrarnas upplevelser fångades i två huvudteman; ”en resa som trots allt gått bra” och ”en kamp som präglades av osäkerhet”. Föräldrarnas upplevelser varierar från positiva till negativa. De som har positiva upplevelser vittnar om ett bra bemötande, en strukturerad organisation samt tillräcklig information. De föräldrar som har negativa upplevelser har berättat om känslor av att bli ifrågasatt som förälder, att bli skuldbelagd för sitt barns missbildning, falla mellan stolarna samt att få otillräcklig information

    Slutsats: Denna studie tydliggör vikten av att planera och skapa en trygg vård kring dessa familjer och på det sättet kunna möjliggöra ett gott föräldraskap. För att ytterligare få förståelse för dessa föräldrars upplevelse krävs ytterligare forskning.

  • 326.
    Dalheim Englund, Ann-Charlotte
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Skydda och frigöra: en studie av föräldrar till barn med astma och av professionella vårdare2005Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The overall aim of this thesis is, from the point of view of parents of a child with asthma, to describe meanings of being a parent, parents’ quality of life, and to describe how family relations are influenced by their child’s disease. The aim is also to increase the understanding of what strategies professional caregivers use in their work with teenagers suffering from asthma.

    Methods: Informants in the three qualitative studies were 29 parents (17 mothers and 12 fathers) of children with asthma and 7 professional caregivers. Informants in a quantitative quality of life study were 371 parents. The data collections were undertaken by means of interviews, observations and a questionnaire. The data was analysed by means of a phenomenological-hermeneutic method, grounded theory and statistics.

    Results: A meaning of being a parent of a child with asthma is to live a strenuous life and to fear that the child might die during a severe asthma attack. The parents’ actions involve both protecting and liberating and their feelings involve sadness as well as acceptance. Mostly the mothers act in a protecting manner and express feelings of sadness. The fathers mostly act in a liberating manner and express feelings of acceptance. The core concern in families of a child with asthma was found to be disease-engendered uncertainty. The mothers describe that feelings of uncertainty always are present owing to the unpredictability of the disease. These feelings make the mothers more or less available for family members. For the child with asthma the mothers’ experience that they are always available. Thus, control and tight bonds characterize the mother-child relationships. The mothers’ constant availability for the child with asthma is experienced to lead to a decreased availability for other family members and theses relationships are characterised by feelings of forsakenness and lack of understanding. However, when parents of children with asthma estimate their quality of life by a questionnaire, they estimate it as comparatively high. In the same family the parents scoring of separate items was to a large extent similar. The result also shows that professional caregivers’ central concern is to assist teenagers with asthma to conquer life. This gives rise to five strategies: showing respect, being at hand, promoting personal sense of responsibility, promoting exceeding boundaries, and promoting reflections. In professional caregivers’ attempt to assist teenagers to conquer life some differences are seen in the way they support boys and girls.

    Conclusion: One conclusion drawn from this thesis is that being a parent of a child with asthma involves feelings of uncertainty. In meeting the parents in question, caregivers should reflect upon these feelings and consider how the parents could be assisted. As mothers and fathers describe different attitudes in relation to the care of the child, it is also important to reflect upon how professional caregivers can assist the balance between the mothers’ protecting and the fathers’ liberating attitudes. It is also important for professional caregivers to reflect upon how they meet teenage girls and boys with asthma respectively, and to take their needs and understanding of the situation into consideration.

  • 327.
    Danielsson, Lina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundgren, Emma
    Hälsosamtal kan vara såväl stärkande som stjälpande: Patienters upplevelser av hälsosamtal med distriktssköterskan inom ramen för Västerbottens hälsoundersökningar (VHU)2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att belysa patienters upplevelser av hälsosamtal med distriktssköterskan inom ramen för Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU).

    Bakgrund: Sedan 1995 erbjuds 40-, 50- och 60-åringar hälsosamtal vid hälsocentraler i Västerbottens län. Hälsosamtal syftar till att personen ska förbättra sin hälsa genom att få vetskap om sina sjukdomsrisker och bli motiverade till livsstilsförändringar. Det finns inga publicerade studier som handlar om patienters upplevelser av hälsosamtal inom ramen för VHU.

    Design: Vi valde kvalitativ ansats för vår studie. Metod: Under 2017 genomförde vi intervjuer med sju personer som medverkat vid hälsosamtal inom ramen för VHU vid tre hälsocentraler i Västerbottens inland. För att analysera den erhållna datan använde vi kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade att patienterna upplevde hälsosamtalet såväl stärkande som stjälpande. Hälsosamtalet kunde beskrivas som empowermentstödjande, personcentrerat samt informativt och pedagogiskt då det upplevdes vara stärkande. I motsats till detta visade resultatet att om hälsosamtalet beskrevs som paternalistiskt upplevdes det vara stjälpande.

    Slutsats: Vår slutsats är att distriktssköterskor vid hälsosamtal bör arbeta personcentrerat och ha kunskap om begrepp som empowerment och health-literacy.  Vidare är det viktigt med professionell utveckling för distriktssköterskan såväl som verksamhetsutveckling för att säkerställa personcentrerad vård (PCV) inom hälsofrämjande arbete.

  • 328.
    Danielsson, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Smirnoff Larsson, Joanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Erfarenheter av stigmatisering och diskriminering hos vuxna personer med övervikt: -en litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt ökande problem och åtföljs av många negativa hälsokonsekvenser. I det västerländska samhället är en smal kropp idealet och de som hamnar utanför samhällets normer kan därför utsättas för stigmatisering och diskriminering relaterat till sin övervikt.

    Syfte: Att beskriva erfarenheter av stigmatisering och diskriminering hos vuxna personer med övervikt.

    Metod: En litteraturstudie som är baserad på tio artiklar hittade i databaserna CINAHL, Pubmed och PsycInfo. Artiklarna analyserades med inspiration av Fribergs tillvägagångssätt.

    Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier; "Anpassat sin identitet", "Hamnat i ett socialt utanförskap", "Förlorat sitt mänskliga värde" samt följande åtta underkategorier; "Att inte trivas i sin kropp", "Att bli definierad av sin vikt", "Att hantera stigmatisering och diskriminering", "Att inte passa in", "Att bli annorlunda behandlad", "Att känna sig ensam och utesluten", "Att känna skuld och skam" samt "Att inte bli respekterad av vårdpersonal".

    Konklusion: Stigmatisering och diskriminering var en vanlig erfarenhet hos personer med övervikt. Mer forskning kring mäns upplevelse av stigmatisering och diskriminering relaterat till övervikt behövs.

  • 329.
    Darnemo Plym, Marlene
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Trönnhagen, Linn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Föräldrars upplevelser från sitt barns insjuknande i diabetes typ-12019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Uppskattningsvis är 7–8000 barn i Sverige diagnostiserad med diabetes typ -1 och varje år nyinsjuknar ca 900 stycken. Efterdiabetesdebuten vårdas barnet på en barnklinik tillsammans med sin familj. Då föräldrarna är ansvariga för barnets omsorg krävs det att de lär sig hantera sjukdomen. 

    Motiv:Då föräldrarna är ett betydande stöd för barnet och har ett stort ansvar i omvårdnaden krävs det att forskning även omfattar deras erfarenheter av insjuknandet för att skapa rätt förutsättningar för barnet.

    Syfte:Att belysa föräldrars upplevelser från sitt barns insjuknande i diabetes typ-1. 

    Metod:Studien genomfördes enligt kvalitativ metod med induktiv ansats där föräldrarna ombads skriva om sina upplevelser. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. 

    Resultat: Under analysen framträdde ett tema: En känslomässig berg-och dalbanasamt fem kategorier: Att misstänka sjukdom och söka vård, En omtumlande upplevelse, Att bli inlagd på sjukhus på gott och ont, Att hela familjen blir involverad samtMånga möten med sjukvårdspersonal. Dessa är i sin tur indelade i sammanlagt 14 subkategorier. Det framkom att föräldrarnas första tid präglades av många svåra känslor. Varierande erfarenheter från slutenvården och primärvården framfördes.

    Diskussion: Stora delar av resultatet överensstämmer med befintlig forskning vad gäller föräldrarnas känslosamma första tid och hur de upplevde situationen. Det framkom att bemötandet och kunskapen inom primärvården var bristfällig. Fortsättningsvis behövs mer forskning inom primärvårdens mottagande av dessa patienter.

    Konklusion:Utifrån denna studie kan slutsatsen dras att barnets diabetesdebut innebar en omtumlande tid för hela familjen. Förbättringsmöjligheter finns inom både primärvården och slutenvården gällande bemötande, kompetens och förmedling av information.

     

  • 330.
    Davidsson, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Olausson, Hanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta och oro hos barn och ungdomar inom somatisk vård2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En smärtupplevelse innefattar ett komplicerat samspel mellan fysiologiska och känslomässiga tolkningar. Barn upplever smärta som något obehagligt och är ofta förenat med rädsla. De upplever sitt nuvarande smärttillstånd som en följd av smärtupplevelser de haft tidigare, förväntningar av smärta och sociokulturella faktorer. Barn använder olika strategier för självtröstning men förlitar sig mycket på närvaro och hjälp från vuxna i omgivningen. Föräldrar och vårdpersonal spelar därför en viktig roll i hur barnet klarar att hantera sin smärta.

    Motiv: Att sprida kunskap om sjuksköterskors erfarenheter kring att vårda barn med smärta och oro.

    Syfte: Att belysa erfarna sjuksköterskors erfarenheter rörandeatt bedöma smärta och oro i samband med smärtupplevelse hos barn som vårdas på somatisk vårdavdelning.

    Metod: Under mars och april 2019 intervjuades tio barnsjuksköterskor. De semistrukturerade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys

    Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier med totalt nio subkategorier. Att bedöma barnet innefattade fem underkategorier: att tolka oro och smärta, barn uttrycker sig olika, att få hjälp i bedömningen, vikten av arbetserfarenhet vid bedömning och att göra objektiva bedömningar. Att hjälpa barnet innefattade fyra subkategorier:utmaningen med att ge rätt hjälp i tid, att skapa trygghet kring barnet, föräldrars roll i att underlätta barnets situation och att avleda smärta och oro.

    Diskussion: Att på djupet reda ut vad som orsakar lidandet hos barnen är en svår men viktig uppgift. Att skapa en relation med barnet för att förstå hur de upplever situationen är en av huvudnycklarna. Att inte inge falska förhoppningar utan ge korrekt information, ger lugn och trygghet istället för oro.

    Konklusion: Smärta och oro är tätt sammanlänkande och att kunna särskilja dem åt är ofta svårt. Sjuksköterskor behöver ta sig tid med patienten för att förstå bakomliggande faktorer och komma ihåg att båda delarna behöver belysas för att lindra lidande.

  • 331.
    Degent, Sandra
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. 1994.
    Strålberg, Evelina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.: En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Titel: Sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.

    Bakgrund: Våld i nära relationer är idag ett globalt folkhälsoproblem. En tredjedel av världens kvinnor har någon gång utsatts för fysiskt eller sexuellt våld i en nära relation och det är stor sannolikhet att man som sjuksköterska kommer möta dessa våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med utsatta kvinnor och befinner sig i en unik position när det gäller att identifiera våld i nära relation och för att ge en adekvat omvårdnad.                                                                                                                                                                                                                      Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer.                                                                                                                                                                                Metod: Studien var en litteraturstudie som baserades på en kvalitativ innehållsanalys med 10 artiklar som låg till grund för resultatet.                                                                                                                                                                         Resultat: Tre domäner och nio underkategorier identifierades. Domänerna innefattade: Förhållningssätt i mötet, Känslor som uppstår i mötet och Behov av kunskap och stöd.                                                                                                                                                   Konklusion: Behovet av utbildning tydliggjordes då mer kunskap möjliggör för ett bättre bemötande och bättre hantering av de känslorna som sjuksköterskorna upplevde i mötet med de utsatta kvinnorna och kan därmed möjliggöra för en adekvat vård. 

    Nyckelord: Våld i nära relationer, Sjuksköterskans erfarenheter, Våldsutsatta kvinnor

     

     

     

     

     

     

  • 332.
    Degerfält, Tilda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    sundqvist, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kvinnors erfarenheter av att vara utsatta för våld i nära relation: en litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion:

    Våld mot kvinnor i en nära relation är ett växande samhällsproblem i hela världen och en av de vanligaste orsakerna till att kvinnor skadas allvarligt.

    Syfte:

    Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors erfarenheter av att vara utsatta för våld i en nära relation.

    Metod:

    En litteraturstudie har genomförts. En sammanställning av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes och artiklarnas resultat bearbetades med inspiration av innehållsanalys.

    Resultat:

    Det fanns tydliga mönster som visade att mannens maktutövande och kontrollerande beteende ledde till allvarliga konsekvenser för kvinnan. Detta kunde yttra sig som dålig självkänsla, en nedbruten personlighet och våldet genererar ett allmänt lidande. För att uthärda ett liv av misshandel anpassade sig kvinnorna och de utformade olika hanteringsstrategier, dock kunde inpräntade normer utgöra hinder för kvinnorna i deras beslutningsprocesser.

    Slutsats:

    För att kunna bemöta och behandla våldsutsatta kvinnor är det viktigt att sjukvårdpersonal förstår dynamiken i hur det kan vara att leva med våld i en nära relation så att dessa problem uppmärksammas. Resultatet i denna litteraturstudie kan leda till en ökad kunskap och en djupare förståelse hos sjukvårdpersonal och därmed förhoppningsvis kan detta leda till ett bättre bemötande och en mer adekvat omvårdnad.

  • 333.
    Dirawi, Rola
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Operationssjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljön med fokus på fysiska och psykosociala aspekter inom ergonomi2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Operationssjuksköterskans arbete kan vara fysiskt krävande och placeras högt på risknivån gällande belastningsskador kopplade till arbetsställning. Risken för belastningsskador ökar vid högt arbetstempo, tidspress och långa arbetspass med samtidig underbemanning.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av ergonomi i arbetsmiljön.

    Metod: En kvalitativ datainsamlingsmetod med induktiv ansats valdes. Individuella semistrukturerade intervjuer med sju operationssjuksköterskor genomfördes på en medelstor operationsenhet i Sverige. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema ’att uppleva ergonomiska utmaningar i arbetsmiljön’ och två kategorier. ’ergonomisk medvetenhet’ samt ’ergonomisk prevention’. Temat illustrerar upplevelsen av hur arbetsmiljön påverkar operationssjuksköterskornas förutsättningar att arbeta ergonomiskt korrekt. Tidspress och effektivitetskrav sågs orsaka stress som hade en negativ inverkan på den ergonomisk följsamheten. Hur teamarbetet fungerade spelade också roll för ergonomin. Operationssjuksköterskorna var ergonomiskt medvetna men upplevde att det fanns yttre aspekter som påverkade möjligheten att arbeta ergonomiskt. Ergonomisk prevention handlade dels om egen fysisk träning men också om att erhålla ergonomisk utbildning på avdelningen.

    Diskussion: På operationsavdelningen upplevdes effektivitetskrav med tidspress vilket orsakade stress hos operationssjuksköterskorna. Detta påverkade deras ergonomi på ett sätt som de upplevde vara utmanande. Stressen var också psykiskt påfrestande vilket skulle kunna påverka inte bara operationssjuksköterskans hälsa utan också patientsäkerheten negativt.

    Slutsats: Det finns flera faktorer i arbetsmiljön som kan påverka operationssjuksköterskornas ergonomi, vilket kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande. Detta kan komma att påverka omvårdnaden. Det behöver finnas tillfredsställande lösningar så att operationssjuksköterskan kan hantera de ergonomiska utmaningarna.

  • 334.
    Domeij, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kljajic, Karolina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter och strategier av att vårda barn som inte talar svenska.: - En intervjustudie.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter och strategier av att kommunicera med barn som inte talar svenska.

    Bakgrund: Då invandringen i Sverige har ökat mycket de senaste åren behöver sjuksköterskornas erfarenheter kring att vårda barn som inte talar svenska belysas eftersom kommunikationen i vården är avgörande för att kunna ge en god vård.

    Design: Studien har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats.

    Metod: Tio sjuksköterskor intervjuades i januari- februari 2017. Erfarenheten hos sjuksköterskorna var minst 2 års erfarenhet på barnavdelning eller barnmottagning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två sjukhus och sedan analyserades intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier och tio underkategorier.

    Resultat: Utifrån sjuksköterskornas erfarenheter och strategier skapades tre huvudkategorier: Konsekvenser av kommunikationssvårigheter, Att individanpassa utifrån patientens behov och Användning av olika hjälpmedel. Dessa kategorier framställs i tio underkategorier.

    Slutsats: Att inte kunna förmedla sig på ett adekvat sätt till barnen skapar frustration och oro hos sjuksköterskorna. Det finns flera olika strategier som kan användas vid kommunikation såsom kroppsspråk, bilder och tolk. 

  • 335.
    Doohan, Isabelle
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Björnstig, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Östtlund, Ulrika
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Exploring Injury Panorama, Consequences, and Recovery among Bus Crash Survivors: A Mixed-Methods Research Study2017Ingår i: Prehospital and Disaster Medicine, ISSN 1049-023X, E-ISSN 1945-1938, Vol. 32, nr 2, s. 165-174Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective The aim of this study was to explore physical and mental consequences and injury mechanisms among bus crash survivors to identify aspects that influence recovery. Methods The study participants were the total population of survivors (N=56) from a bus crash in Sweden. The study had a mixed-methods design that provided quantitative and qualitative data on injuries, mental well-being, and experiences. Results from descriptive statistics and qualitative thematic analysis were interpreted and integrated in a mixed-methods analysis. Results Among the survivors, 11 passengers (20%) sustained moderate to severe injuries, and the remaining 45 (80%) had minor or no physical injuries. Two-thirds of the survivors screened for posttraumatic stress disorder (PTSD) risk were assessed, during the period of one to three months after the bus crash, as not being at-risk, and the remaining one-third were at-risk. The thematic analysis resulted in themes covering the consequences and varying aspects that affected the survivors' recoveries. The integrated findings are in the form of four core cases of survivors who represent a combination of characteristics: injury severity, mental well-being, social context, and other aspects hindering and facilitating recovery. Core case Avery represents a survivor who had minor or no injuries and who demonstrated a successful mental recovery. Core case Blair represents a survivor with moderate to severe injuries who experienced a successful mental recovery. Core case Casey represents a survivor who sustained minor injuries or no injuries in the crash but who was at-risk of developing PTSD. Core case Daryl represents a survivor who was at-risk of developing PTSD and who also sustained moderate to severe injuries in the crash. Conclusion The present study provides a multi-faceted understanding of mass-casualty incident (MCI) survivors (ie, having minor injuries does not always correspond to minimal risk for PTSD and moderate to severe injuries do not always correspond to increased risk for PTSD). Injury mitigation measures (eg, safer roadside material and anti-lacerative windows) would reduce the consequences of bus crashes. A well-educated rescue team and a compassionate and competent social environment will facilitate recovery.

  • 336.
    Doohan, Isabelle Marie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Affiliated to Arctic Research Centre, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Gyllencreutz, Lina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Affiliated to Arctic Research Centre, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Björnstig, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi. Affiliated to Arctic Research Centre, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Survivors' experiences of consequences and recovery five years after a major bus crash2018Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 32, nr 3, s. 1179-1187Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rationale: There is a lack of long-term follow-up studies focused on injured and uninjured survivors’ experiences of the recovery process after major traffic crashes.

    Aim/objective: To explore survivors’ experiences of long-term physical and psychological consequences and recovery five years after a major bus crash.

    Methodological design and justification: A qualitative design was used to explore experiences in a 5-year follow-up study.

    Research methods: Participants were 54 survivors of a bus crash with 56 survivors and six fatalities. Telephone interviews were analyzed with qualitative content analysis.

    Results: The theme overarching the categories is “visible and existential marks in everyday life” and it represents the range of the crash’s influence in the survivors’ lives. The first category, “health consequences in daily life,” has four subcategories covering quick recovery, suffering in daily life, distress in traffic situations, and long-term pain. Described reasons for quick recovery among survivors were previous crisis experiences, traveling alone, being uninjured, and not being exposed to traumatic impressions. For the other survivors, being reminded of the crash caused disturbing reactions, such as sweating, anxiety, and flashbacks. Survivors avoided going by bus if they could. A group of the injured survivors were still suffering from limiting and painful injuries. The second category, “oneself and social connection,” has three subcategories that include self-awareness, impact on relationships, and connectedness. Survivors developed a stronger bond to their significant other or separated from their partner within the first couple of years. Friendships and a sense of connectedness among survivors were sources of long-lasting comfort and support.

    Conclusion: There is a need for more information about disruptive long-lasting consequences, such as travel anxiety, and available treatments. Initially, health-promoting connectedness can be facilitated by treating survivors as a group of people who belong together, from the day of the crash and throughout the recovery process. 

  • 337.
    Doohan, Isabelle
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi. Centre for Research and Development in Disaster Medicine, Umeå University.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Impact on life after a major bus crash - a qualitative study of survivors' experiences2014Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 1, s. 155-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Crashes occur regularly throughout the world and can result in multiple fatalities and many injuries. Research into how survivors experience a crash is very limited. AimTo describe and analyse the nonphysical consequences of a multifatality bus crash in Sweden and the subsequent effect on the surviving passengers' lives. MethodThe participants were all (n=56) of the survivors of a major bus crash. The passengers were interviewed approximately one month after the bus crash. The interviews were analysed using a qualitative content analysis. ResultsPrior to the arrival of rescue personnel at the crash site, helpfulness emerged among the passengers. Further, the crash generated an impact on the surviving passengers' lives from a short-term perspective. The passengers displayed a diverse need for crisis support; informal support from family and friends was essential for the early healing process. Sleep difficulties and a change in travel routines were the most common consequences. Lastly, passengers sought closure in order to move on with their lives. ConclusionThe passengers' reactions to and behaviour following a crash offer an insight into the, relatively unexplored, interaction between people experiencing a major road traffic crash. It is necessary to have a flexible crisis support system, and the vital role of family support ought to be upgraded.

  • 338.
    Doohan, Isabelle
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Need for compassion in prehospital and emergency care: a qualitative study on bus crash survivors' experiences2015Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 23, nr 2, s. 115-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To explore the survivors' experiences after a major bus crash. Background: Survivors' experiences of emergency care after transportation related major incidents are relatively unexplored, with research involving survivors mainly focused on pathological aspects or effects of crisis support. Methods: Semi-structured telephone interviews were conducted with 54 out of 56 surviving passengers 5 years after a bus crash in Sweden. Interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Prehospital discomfort, lack of compassionate care, dissatisfaction with crisis support and satisfactory initial care and support are the categories. Lack of compassion in emergency departments was identified as a main finding. Lack of compassion caused distress among survivors and various needs for support were not met. Survivors' desire to be with their fellow survivors the day of the crash was not facilitated after arriving at emergency departments. Conclusions: Connectedness among survivors ought to be promoted upon arrival at emergency departments. There is a need for emergency department professionals to be sufficiently educated in compassionate care.

  • 339.
    Dorell, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Tröst genom hälsostödjande familjesamtal: upplevelser och effekter av en familjecentrerad intervention2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Att ha en sjuk närstående som bor på ett särskilt boende för äldre påverkar hela familjen. Familjemedlemmarna kan uppleva känslor av saknad, skuld, maktlöshet och sorg. Det finns därför ett behov av att utvidga omvårdnaden till att innefatta hela familjen som ett system för att minska ohälsa hos familjer. Detta kan ske genom familjecentrerade interventioner. Ett exempel på en familjecentrerad intervention är hälsostödjande familjesamtal (FamHC). Det är en vårdhandling med focus på familjens styrkor, resurser och relationer inom familjen. Det finns begränsad kunskap om dessa familjeinterventioner i kontexten vård och omsorg av äldre. Syftet: Syftet med avhandlingen är att ur ett familje- och sjuksköterskeperspektiv studera upplevelser, responser och effekter av sjuksköterskeledda hälsostödjande familjesamtal med närstående som har en familjemedlem boende på ett särskilt boende för äldre. Metoder: Denna avhandling är baserad på en intervention med FamHC genomförd vid tre särskilda boenden för äldre i norra Sverige. Samtalens struktur är tre på varandra följande samtal varannan vecka med skilda fokus och avslutas med ett avslutande brev. Avhandlingen består av fyra delstudier. I studie I-II användes semistrukturerade gruppintervjuer med närstående som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie III användes mixad metod. Kvalitativa resultat från intervjuer och kvantitativa resultat från instrumenten SWED-QUAL och FHI, analyserades parallellt samt integrerades därefter. I Studie IV intervjuades tre sjuksköterskor med semistrukturerade individuella intervjuer. Sjuksköterskorna skrev även dagboksanteckningar. Intervjuerna och dagböckerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. iv Resultat: Resultaten från studie I visar att de närstående en månad efter deltagandet i FamHC upplevde en lindring av sitt dåliga samvete då de krav som familjerna ställer på sig själva minskat. Vid samtalen fick de närstående bekräftelse på att de gjorde så gott de kunde. Genom att dela sina föreställningar med varandra genom berättelser skapades en ökad förståelse för hela familjens upplevelse av situationen. Studie II visar att sex månader efter samtalsseriens avslutande upplevde familjen deltagandet i FamHC som ett delande i en dialog med en läkande kraft. Delandet upplevdes bekräftande vilket gjorde att de närstående upplevde samtalen som trösterika. Studie III visar att de närståendes emotionella välbefinnande hade förbättrats sex månader efter att ha deltagit i FamHC. Studien visar på förbättrad kommunikation och relationer samt förbättrat samarbete inom familjen. Studie IV visar att sjuksköterskorna upplevde att FamHC var en tillämpbar omvårdnadsåtgärd i arbetet med familjer. Det gav en förbättrad förståelse av familjens situation och förbättrade relationen med närstående. Konklusion: Den övergripande slutsatsen från resultaten i delstudierna är att genom att delta i FamHC blev familjerna tröstade. Samtalen skapade en arena för de närstående att berätta samt att lyssna till varandras berättelser. Det gavs utrymme att gråta och sörja över sin situation över att ha en sjuk familjemedlem på ett särskilt boende. Samtalen medförde reviderade föreställningar bland närstående och sjuksköterskorna samt en ökad förståelse och ett bättre samarbete inom familjen och en ökad känsla av välbefinnande hos de närstående. Hälsostödjande familjesamtal kan därmed föreslås vara ett användbart verktyg för sjuksköterskor i deras arbete med närstående inom kontexten särskilda boenden för äldre personer.

  • 340.
    Dorell, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bäckström, Britt
    Ericsson, Marie
    Johansson, Maria
    Östlund, Ulrika
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Experiences With Family Health Conversations at Residential Homes for Older People2016Ingår i: Clinical Nursing Research, ISSN 1054-7738, E-ISSN 1552-3799, Vol. 25, nr 5, s. 560-582Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to highlight family members' experiences of participating in Family Health Conversation (FamHC), based on families in which a family member was living in a residential home for older people. A total of 10 families and 22 family members participated in evaluating family interviews 1 month after participating in FamHC. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. The main finding was being a part of FamHC increased family members' insights, understanding, and communication within the family. Getting confirmation from nurses was essential to cope with the new life situation, which also meant that they felt comfortable to partly hand over the responsibility for the older person who moved to the residential home. By being open and expressing their feelings, a bad conscience could be relieved. These findings showed that FamHC could be helpful for family members in adapting to this novel situation.

  • 341.
    Dorell, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Isaksson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Östlund, Ulrika
    Centre for Research & Development, Uppsala University/ Region Gävleborg, Gävle.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Family Health Conversations have positive outcomes on families: A mixed method study2017Ingår i: Open Nursing Journal, ISSN 1874-4346, E-ISSN 1874-4346, nr 11, s. 14-25Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A Family Systems Nursing intervention, “Family Health Conversations” (FamHC) was conducted in order to strengthen the health of families having relatives at residential home for older people. Having a family member living in a residential home affects the entire family and can be hard to handle. Family members require encouraging and open communication support from nurse during and after relocation to a residential home.

    Objectives: The aims of this study were to evaluate the responses to and effects of the Family Health Conversations in families with a member living at a residential home for older people and to integrate the empirical results with a theoretical assumption upon which the intervention was based.

    Methods: A mixed method research design was used. The Swedish Health-Related Quality of Life Survey and the Family Hardiness Index were administered before and 6 months after the intervention. Qualitative data was collected by semi-structured interviews with each family 6 months post-intervention. The sample included families of residents, a total of 10 families comprising 22 family members.

    Result: Main finding was that FamHCs helped family members process their feelings about having a member living at a residential home and made it easier for them to deal with their own situations. FamHCs helped to ease their consciences, improve their emotional well-being, and change their beliefs about their own insufficiency and guilt. Seeing problems from a different perspective facilitated the families’ thinking in a new way.

    Conclusion: These findings showed that FamHC can be an important type of intervention to improve family functioning and enhance the emotional well-being.

  • 342.
    Dorell, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Becoming visible: Experiences from families participating in Family Health Conversations at residential homes for older people2016Ingår i: Geriatric Nursing, ISSN 0197-4572, E-ISSN 1528-3984, Vol. 37, nr 4, s. 260-265Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Having a sick family member living at a residential home for older people can be difficult for families, who as a result often suffer from feelings of forsakenness and powerlessness. In response, the purpose of this study was to illuminate family members' experiences with participating in Family Health Conversations at residential homes for older persons 6 months after concluding the conversation series. Twenty-two family members who participated in the conversations later took part in group interviews, the texts of which were analyzed according to qualitative content analysis. Findings showed that participating in Family Health Conversations mediated consolation, since within such a liberating communicative interaction, family members for the first time felt visible as persons with individual significance. Family members reported a positive experience involving both being open to each other and speaking and listening to each other in a new, structured way. As a result, families were able to discover their family members' problems and suffering, as well as to identify their family's resources and strengths.

  • 343.
    Dorell, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Expressed emotions and experiences from relatives regarding having a family member living in a nursing home for older people2019Ingår i: SAGE Open Medicine, E-ISSN 2050-3121, Vol. 7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: The purpose of this study was to describe the topics relatives with a family member in a nursing home for older persons choose to talk about and focus on when participating in a nurse-led “Family Health Conversations” intervention. Family Health Conversations consisted of a series of three nurse-led conversations with each family, with a 2-week interval between meetings.

    Methods: The Family Health Conversations meetings were tape-recorded and analyzed using qualitative content methods. The participants were relatives of family members living in a nursing home for older persons in a municipality in Sweden.

    Results: The findings showed how the relatives talked about their suffering and difficulties concerning the new situation. The relatives talked about frustration and sadness together in a new way, with a focus on how to manage the future. They also wished that they had been offered an opportunity to talk about this with nurses earlier in the illness trajectory.

    Conclusion: The relatives had a significant need to talk about their experiences together within the family and together with the nurses. Nurses have an especially important task in supporting relatives having a family member living in a nursing home.

  • 344.
    Dorell, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Östlund, Ulrika
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nurses' perspective of conducting family conversation2016Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 11, artikel-id 30867Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Nurses are in a prime position to manage to support families that have a family member living in a residential home for older people. Nurses' attitudes about meeting patients' family members vary. Studies describe that some nurses consider family members as a burden. But some nurses consider family members a resource and think it is important to establish good relationships with them.

    AIM: The aim of this study was to describe how registered nurses (RNs) experienced to participate in and conduct the intervention Family Health Conversations (FamHCs) with families in residential homes for older people.

    METHODS: The intervention FamHC was accomplished at three residential homes for older people. FamHC is a family systems nursing (FSN) intervention developed to support families facing the ill health of someone in the family. One RN from each residential home conducted the conversations. The RNs wrote diary notes directly after each conversation. The RNs were also interviewed 1 month after they had each conducted four FamHCs. The diary notes and the interviews were analysed separately by qualitative content analysis, and the findings were then summarized in one theme and further discussed together.

    FINDINGS: The main findings were that the RNs experience the conversations as a valuable professional tool involving the whole family. The RNs grasped that silence can be a valuable tool and had learned to attentively listen to what the families were saying without interrupting, allowing them and the families to reflect upon what the family members said.

    CONCLUSION: The findings show that the FamHC can be helpful for RNs in their work, helping them to perceive and understand the needs and desires of the families.

  • 345.
    Dunhäll, Lisa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Fossland, Ulrika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    En resa där toppas och dalar bör undvikas: En litteraturstudie om ungdomars upplevelse av att leva med sjukdomen typ 1-diabetes.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lever omkring 7000-8000 barn och ungdomar med typ 1-diabetes. Ungdomstiden är en period av ständig turbulens, förvirring och utanförskap. Att bli sjuk i den åldern kan upplevas som en stor omställning i livet då sjukdomen ställer stora krav på förmågan till egenvård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa ungdomars upplevelse av att leva med typ 1-diabetes. Metod: Studiesökningen utfördes i databaserna CINAHL, Pubmed, Scopus och ub.umu:s söktjänst samt manuell sökning. Åtta kvalitativa empiriska studier sammanställdes. Studierna analyserades utifrån Fribergs analysmetod ‘analys av innehåll’. Ungdomarna i studierna var mellan 12-18 år. Resultat: Ungdomarnas upplevelse av att leva med typ 1-diabetes var individuell och mångfaldig. Upplevelserna kunde pendla mellan hanterbarhet och hopplöshet, att känna sig normal och annorlunda samt upplevelse av möjligheter och begränsningar. Ungdomarna pendlade även mellan en känsla av tilltro till egen förmåga över sin behandling, och frustration, skuld, oro och osäkerhet över bristen på egen kapacitet. Konklusion: Ungdomarnas upplevelser påvisar behovet av personcentrerad omvårdnad och ökad kunskap om deras livssituation. Med detta som grund visar det tydligt att det finns ytterligare behov av hur sjuksköterskans förhållningssätt kan ha inverkan på ungdomars livskvalitet. Litteraturstudien kan bidra till ökad förståelse för behovet av vidare forskning kring ungdomars upplevelse av att leva med typ 1-diabetes samt hur sjuksköterskans förhållningssätt kan ha verkan på ungdomars livskvalitet.

    Nyckelord: Ungdomar*. Upplevelse. Typ 1-diabetes. Omvårdnad.

  • 346.
    Duzgun, Ramazan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Mohammad, Sonia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Unga och vuxna kvinnors upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa.- En litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ätstörningar har blivit allt vanligare och en ökning sker i alla etniska grupper. Anorexia Nervosa kännetecknas av att individen har en skev självbild och en rädsla för att bli fet. Syfte: Syftet med studien var att belysa unga och vuxna kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier där resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sedan sammanställts. De databaser som användes för att söka studier var Cinahl, PsycINFO och PubMed. Resultat: Studiens huvudsakliga resultat visar anorexia nervosa orsakar mycket lidande för kvinnorna samt att det finns en ambivalens för att tillfriskna. Sjukdomens restriktioner gjorde att kvinnorna upplevde en ensamhet och isolering samt skam och skuld.Slutsats: Anorexia nervosa bidrar med kontroll, stabilitet och var ett sätt för kvinnorna att kunna hantera sina negativa känslor.

  • 347.
    Dyborn, Julia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Mella, Josefine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åtgärder för att minska stråldoser till patient vid interventionell radiologi: - En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Åtgärder för att minska stråldoser till patient vid interventionell radiologi - En litteraturöversikt

     

    Bakgrund: Vid radiologiska undersökningar är det viktigt att nyttan av undersökningen är större än risken. Patienterna bör endast exponeras för stråldos som kan motiveras att användas. Då röntgensjuksköterskan ansvarar att optimera stråldosen bör därför metoder för att kunna reducera dosen utforskas.

     

    Syfte: Att beskriva åtgärder för att minska stråldosen till patienter som genomgår undersökning inom interventionell radiologi

     

    Metod: Syftet besvarades med en litteraturöversikt utifrån tio kvantitativa studier. Litteratursökning utfördes vid två databaser.

     

    Resultat: Resultatet delades upp i två domäner; åtgärder innan undersökning och åtgärder under undersökning. Fem kategorier skapades; uppgradering av mjukvara och hårdvara, uppgradering av kontrollpanel, användning av tekniker med förinställda program, användning av Dynamic Trace Digital Angiography (DTDA) och spot fluoroscopy samt användning av lågdosinställningar.

     

    Konklusion: Resultatet visade på att uppgradering av utrustning och användning av olika tekniker kan reducera stråldosen. Genom denna litteraturöversikt och mer forskning inom detta område kan arbetet med att optimera stråldosen underlättas för röntgensjuksköterskan.

     

  • 348.
    Eddefalk, Rebecka
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors uppfattning om patientflödet i en vårdkedja: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ansvaret för hälso- och sjukvården delas mellan staten, landstingen och kommunerna. 2018 fick Sverige en ny lagstiftning, Lag (2017:612), som ställer ökade krav på samverkan vid utskrivning från sjukhus. Det har tidigare gjorts en del försök att minska den totala vårdtiden för olika patientgrupper inom den sjukhusbaserade vården, framför allt för att minska kostnaderna. Ett flertal studier har gjorts där utskrivningsprocessen och vad som påverkar längden på vårdtiden har undersökts men dessa insatser sker oftast lokalt och har inte sett till hur patientflödet påverkas genom hela vårdkedjan.

    Motiv: Stora behov finns att skapa bättre patientflöden mellan primärvård och sjukhus, inom och mellan sjukhus, mellan sjukhus och kommunal äldrevård. Utskrivningsbeslutet är formellt läkarens men sjuksköterskan antas ha en stor roll och dennes erfarenheter av vad som påverkar flödet i hela vårdkedjan har inte tidigare studerats.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattningar om vad som har betydelse för patientflödet och utskrivningsbeslut av patienter från slutenvård till primärvård och till ordinärt alternativt särskilt boende.

    Metod: En kvalitativ studie genomfördes med åtta individuella semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades i enlighet med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval har gjorts bland sjuksköterskor som jobbar inom den specifika vårdkedjan.

    Resultat: Arton subkategorier sorterades och abstraherades till fyra kategorier. Det visade sig att rutiner, kompetens, vårdtyngd samt kommunikation och samverkan har betydelse för patientflödet och utskrivning.

    Diskussion: Resultaten i studien styrks med annan forskning. Huvudfynd som hittades var brist på rehabiliteringspersonal, bristfällig samverkan mellan vårdgivare samt att sjuksköterskan har en betydande roll i patientflödet.

    Konklusion: Mer forskning behövs för att kunna utarbeta rutiner samt ett gemensamt journalsystem för god och säker samverkan och patientflödet mellan olika vårdnivåer.

  • 349.
    Edelbro, Mia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Helander, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    "Män kan ju inte amma...": - en fokusgruppsstudie om blivande förstagångsföräldrars diskurser kring amning och jämställt föräldraskap2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    ”Män kan ju inte amma...”- en fokusgruppsstudie om blivande förstagångsföräldrars diskurser kring amning och jämställt föräldraskap

    Mia Edelbro och Johanna Helander

    Syfte: Att undersöka blivande förstagångsföräldrars diskurser runt amning och jämställt föräldraskap samt hur de diskuterar barnmorskors roll kring amning och jämställt föräldraskap.

    Design: Kvalitativ fokusgruppsdiskussion som analyserats med diskursanalys med inspiration av diskursteoretiskt perspektiv.

    Studiekontext: En stad i norra Sverige.

    Deltagare: 17 blivande förstagångsföräldrar, 11 deltagare rekryterades med hjälp av barnmorskor via föräldrautbildning och sex deltagare genom nyckelpersoner. Deltagarna har fördelats på fyra mixade fokusgrupper. Deltagarna utgjordes av åtta män och nio kvinnor i åldrarna 24-33 år. Alla deltagare hade genomgått gymnasial utbildning eller högre.

    Resultat: Ur analysen framkom tre diskurser: Amning och matning av spädbarn, Att göra jämställdhet i praktiken samt Barnmorskors påverkan på blivande föräldrar. Amning och matning av spädbarnet diskuterades som en specifik uppgift. Amning identifierades som norm och beskrevs som svårt. Att amma offentligt lyftes som problematiskt hos andra. Då män inte kan amma ansågs amning inte vara jämställt. Att ge männen möjligheten att vara med och mata barnet beskrevs som viktigt för barnets anknytning. Jämställt föräldraskap var en utmaning som pendlade mellan att dela lika eller att lösa efter behov, ofta handlade jämställt föräldraskap om att män måste involveras i uppgifter kring barnet, hemmet och att ta ut föräldraledighet då det sågs som norm att kvinnor är i hemmet den första tiden. Barnmorskor beskrevs kunna påverka blivande föräldrar och verka för jämställdhet, framförallt genom att involvera männen. Detta genom stöttning inför föräldraskapet och genom att informera om amning. Barnmorskor ansågs förespråka endast amning och bidra till amningsnormen. Det diskuterades att barnmorskor behöver inkludera alternativ till amning i deras information.

    Slutsats: Amning uppfattas som svårt och kan problematiseras i relation till det jämställda föräldraskapet. För att öka jämställdheten i föräldraskapet behöver männen involveras och där har barnmorskor en roll. Amningens fördelar är inte central i diskursen om amning och barnmorskor behöver lyfta fördelarna ytterligare i mötet med blivande föräldrar.

    Kliniska implikationer: Mer resurser behövs för att barnmorskor ska kunna ges möjlighet att utveckla sitt stöd till blivande föräldrar. Förstagångsföräldrar kan behöva mer kunskap om amningens fördelar för kvinnor och barn samt hjälp att nyansera uppfattningen om att amning är svårt.

    Nyckelord: Jämställdhet, Amning, Barnmorskor, Diskursanalys, Fokusgrupp, Förstagångsföräldrar

    Abstrakt och referenslista är anpassade enligt tidskriften Midwiferys författarguide.

  • 350.
    Edentoft, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lamberg Skog, Hanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Skiftet av vårdnivå från intensivvård till vårdavdelning: en intervjustudie baserad på vårdavdelningssjuksköterskors erfarenheter2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Den svenska sjukvården står idag inför stora utmaningar med bemanningssvårigheter och överbeläggningar. Samtidigt ökar kraven på patientens delaktighet och att vården är patientsäker. Interprofessionell kommunikation är en viktig kompetens för sjuksköterskor och överlämnandet av patienter från intensivvård till vårdavdelningen är ett kritiskt moment för den fortsatta vården av patienten. Syfte:Syftet med studien var att beskriva vårdavdelningssjuksköterskans erfarenheter av överlämningen av patienter vid skifte av vårdnivå från intensivvård till vårdavdelning och dess inverkan på den vidare vården av patienten.Metod:Kvalitativ deskriptiv design med datainsamling genom individuella semistrukturerade intervjuer. Deltagarna var legitimerade sjuksköterskor aktiva inom sluten somatisk vård. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman (2004). Resultat:Tre teman kunde urskiljas i analysen,”Att försöka få en helhetsbild av patienten””Att arbeta under andra förutsättningar på lägre vårdnivå” samt ”Att vårda patienter efter skifte till lägre vårdnivå”. Vårdavdelningssjuksköterskorna uppgav att möjlighet till förberedelse inför överlämnandet samt att överlämnandet var strukturerat och mottagaranpassat var viktigt för skapandet av helhetsbilden. Vårdavdelningssjuksköterskorna betonade vikten av att patienten var i rätt skick för att komma till vårdavdelning då de har mindre personalresurser och besitter en annan kompetens än intensivvårdssjuksköterskorna. Avsaknad av samstämmighet mellan läkare på avdelningen och inom intensivvården försvårade den vidare vården av patienten och bidrog till en osäkerhet i vilka rekommendationer som skulle följas. Att förbereda patienten inför skiftet samt göra patienten delaktig sågs som positivt. Konklusion:Vårdavdelningssjuksköterskor beskriver skiftet av vårdnivå från intensivvård till vårdavdelning som ett komplext och ansvarsfullt arbetsmoment. Struktur i rapporten, tydlig och tillgänglig dokumentation samt samverkan mellan vårdnivåerna i avseendet rekommendationer är av stor vikt för den vidare vården av patienten.

45678910 301 - 350 av 1939
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf