umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 6318
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Att undersöka fysikaliska fenomen och kemiska processer utifrån vardagsverb2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det är vanligt att naturvetenskapsteman har namn i form av substantiv, som Skogen, Vatten, Svampar och Kroppen. Här presenteras idén att istället utgå från vardagsverb – som rulla, snurra, balansera, blanda och fastna – i undersökandet av naturvetenskapliga fenomen. Idén att utgå från verb har utvecklats i samarbete med ett pedagogiskt utvecklingscentrum och en förskola och de praktiska exemplen kommer från förskolans arbete med ”rulla, snurra” (fysik) och ”blanda” (kemi). Under presentationen behandlas frågor som: Hur får man fatt i fysikaliska fenomen och kemiska processer i barns samspel med omvärlden? Vilka frågor kan man ställa som blir praktiskt undersökningsbara? Hur kan man arbeta undersökande med flera estetiska uttryckssätt?

  • 302. Areljung, Sofie
    Barns ”working theories” (provisoriska förklaringsmodeller) om naturen och den sociala världen – en riskabel terräng?2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Begreppet ”working theories” härstammar från Nya Zeelands läroplan och rör barns provisoriska förklaringsmodeller för olika företeelser i omvärlden – både i den sociala världen och i naturen. Det kan gälla allt från barns idéer om hjärtats roll i kroppen och varför saker låter olika när man knackar på dem, till idéer om hur det går till när man går på bio eller hur en bra vän ska bete sig. ”Working theories” är en kombination av barns kunskaper, erfarenheter och fantasi och de utvecklas allteftersom barnen gör sig fler erfarenheter och ställs inför ny information.

    Denna presentation utgår från exempel från både svenska och nyzeeländska förskolor. Här lyfts möjliga fördelar med att använda ”working theories” som ett begrepp i arbetet med naturvetenskap i förskoleverksamheten och även hur olika risker kan påverka hur och när förskolans personal hanterar barns ”working theories”. Exempel på fördelar är att inte behöva sätta etikett på barns förklaringar som ”rätt” eller ”fel” eller att se ”faktabaserade resonemang” som oförenligt med kreativt tänkande och fantasi. Exempel på risker är: att riskera relationer i barngruppen, att etablera feluppfattningar hos barnen eller att riskera sin roll som ”Vetande vuxen” eller ”Konfliktlösande”. 

  • 303.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. UmSER.
    Capturing the world with verbs: Preschool science education beyond nouns and objects2018Ingår i: Contemporary Issues in Early Childhood, ISSN 1463-9491, E-ISSN 1463-9491Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article seeks to contribute new perspectives to the ontology and epistemology of preschool science education by exploring the idea of using everyday verbs, rather than nouns, to discern possibilities for science learning in preschool. Herein, the author merges empirical examples from preschools with findings from research on children’s noun and verb learning and posthumanist perspectives on matter and concepts. What comes out of the exploration is a radical way of viewing and knowing the world. The verbs trigger a shift from an object-oriented view of the world to seeing action and non-tangible processes and phenomena in one’s surroundings. Further, the verbs highlight the potential science learning that emerges in action and in child–matter relations, opening up to preschool science pedagogies that go beyond subjective/objective and concrete/abstract binaries.

  • 304.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Children and teachers exploring physical phenomena and chemical processes through everyday verbs2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our aim with this project is to facilitate inquiry-based science learning in preschool (school form for children aged 1-5 years). The project is conducted in a design-based form, where researcher and practitioners share the problem formulation. Models for teaching are developed in close relation to practice, through several action research cycles. This study ties to Sikder and Fleer’s (2014) research on young children’s developing knowledge in science through everyday concepts. Further, it draws on Lenz Taguchi and Hultman’s (2010) emphasis on children’s powerful relations to places and things. Data is collected through recorded project meetings as well as photos, movies and accounts from practice, and group interviews with teachers. This is analysed in relation to the research question: ''what are the characteristics of a model for teaching that facilitates inquiry-based science learning in preschool?''. We have informed the caretakers about the project and they have given their written consent to our recording children’s activities. Our main finding is the vast range of exploring phenomena in science that teachers have come up with by working with everyday verbs. Starting from verbs appear to help teachers in recognising the scientific phenomena involved in children's interplay with the physical world. Further, the verbs help in formulating questions that can be answered by scientific inquiry, such as: ''what factors are important for how something melts/rolls/blends/glides/sticks?''. Due to these results we aim to further develop the model of verb-based inquiry for the benefit of preservice and in-service teachers.

  • 305.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Creating environments for science in preschool: Five preschool educators and a researcher working on a design-based project2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 306.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    How does matter matter in preschool science?Manuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter explores the implications, for science education, of acknowledging matter as an agentic factor in preschool (Swedish educational setting for children aged 1 to 5 years). Reading empirical data from preschool settings together with Karen Barad’s agential realism, five examples are brought forward to address different aspects of how matter matters to science learning and teaching. These examples include how the ground and time of year matter to the scope of science learning possibilities, how friction and balance emerges in intra-action of a wooden bridge and children, and how modes of expression other than verbal language can be used to extend children’s experiences of rolling. The implications for science teaching are discussed based on the assumption that teacher power matters to what parts of the material world that children have real access to, and what type of intra-actions that are meaningful in preschool settings.

  • 307.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    How does matter matter in preschool science?2019Ingår i: Material Practice and Materiality: Too Long Ignored in Science Education / [ed] Milne, Catherine, Scantlebury, Kathryn, Springer, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter explores the implications, for science education, of acknowl-edging matter as an agentic factor in preschool (Swedish educational set-ting for children aged 1 to 5 years). Reading empirical data from preschool settings together with Karen Barad’s agential realism, five examples are brought forward to address different aspects of how matter matters to sci-ence learning and teaching. These examples include how the ground and time of year matter to the scope of science learning possibilities, how fric-tion and balance emerges in intra-action of a wooden bridge and children, and how modes of expression other than verbal language can be used to extend children’s experiences of rolling. The implications for science teaching are discussed based on the assumption that teacher power mat-ters to what parts of the material world that children have real access to, and what type of intra-actions that are meaningful in preschool settings.

  • 308.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Miljöer för naturvetenskap i förskolan2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 309.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Relocalisations and renegotiations: framing a project about science in preschool2016Ingår i: Narratives of doctoral studies in science education: making the transition from educational practitioner to researcher / [ed] Shirley Simon, Christina Ottander, and Ilka Parchmann, Routledge, 2016, s. 19-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The chapter covers my first year of doctoral studies. I reflect on how my experience as a school science teacher comes into play when researching science practice in preschool (children aged 1-5 years). The chapter exposes how literature, a pilot study, and my participation in a larger research project and two graduate schools, have been woven into each other in the framing of my doctoral project. Further it shows why I have refined my research project in order to include the physical environment as an important aspect of science practice in preschool.

  • 310.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Room for discussion?: Examining the role of discussions in students' work with socio-scientific issues2010Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this thesis the students' experiences of science classroom discussions are examined as well as the nature of their discussions and their ability to take different perspectives while working with socio-scientific issues (SSI). Student questionnaires concerning their attitudes towards school science and science in society, a paper-and-pencil test and focus group discussions have been analysed. The results show that students get to discuss during science lessons, and that they learn a lot from doing so. They also show that the SSI work has brought about a lot of discussions, to which students have a positive attitude. When investigating students' written and oral demonstrationsfewexamplesof argument-based discussions or ofperspective-taking ability were found. Based on these results I argue that in-service teacher training should be carried out, focusing how to organise SSI discussions so that they support students' development of concepts and of generic skills.

  • 311.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Science verbs as a tool for investigating scientific phenomena: a pedagogical idea emerging from practitioner-researcher collaboration2016Ingår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 12, nr 2, s. 235-245Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper communicates the pedagogical idea of approaching scientific phenomena through verbs. The idea has sprung from a collaboration between preschool practitioners and a researcher, addressing science education in preschool (children aged 1-5 years). Drawing on a joint problem inventory, the project group aimed to create a teaching model that supports inquiry-oriented approaches to science, and teachers’ ability of distinguishing chemical processes and physics phenomena in everyday practice. The core idea of the teaching model turned out to be a list of everyday verbs, connected to scientific phenomena. Starting from verbs appear to help teachers to recognise the scientific phenomena in everyday practice. Further, the verbs guide the formulating of questions that can be answered by scientific inquiry, such as: ''what matters to how something melts/rolls/mixes?''.

  • 312.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Toddlers exploring natural phenomena with teachers as co-researchers2015Ingår i: 25th conference of EECERA (European Early Childhood Education Research Association), Barcelona, Spain, 7th-11th September, 2015: abstract book, 2015, s. 329-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe and examine the teachers' strategies when it comes to science education for the youngest children (aged 1-2 years).The study relates to Klaar’s and Öhman’s (2012) research on toddler’s physical, non-verbal, experiences of phenomena in science. Further the study draws on the concept “emergent science” that has been promoted by Siraj-Blatchford (2001) to frame a science education for the youngest that includes providing children with a range of experiences, with phenomena and material. Siraj-Blatchford argues that these experiences are essential to later understanding of scientific explanations. The analysis is based on observations of preschool practice, video recordings, field notes, individual interviews with teachers and a video-stimulated focus group interview with all teachers working in the preschool unit. We have informed the caretakers about the project and they have given their written consent to our recording children’s activities. The main finding of this study is the teachers’ “co-researching” strategies: their holding on to children’s discoveries, their helping children to draw attention to finite parts of the world (such as focusing on the sound of walking on snow), their making way for comparisons (such as the difference between blowing dry and wet autumn leaves away from the palm of your hand), and their ways of interpreting children’s non-oral actions in terms of reasoning and drawing conclusions about relationships in nature. Thereby, the results give important contributions to the field of science education for the youngest children and to what non-verbal science learning could be.

    Klaar, Susanne, & Öhman, Johan. (2012). Action with Friction: A Transactional Approach to Toddlers' Physical Meaning Making of Natural Phenomena and Processes in Preschool. European Early Childhood Education Research Journal, 20(3), 439-454. doi: 10.1080/1350293X.2012.704765

    Siraj-Blatchford, J. (2001). Emergent Science and Technology in the Early Years. Paper presented at the XXIII World Congress of OMEP, Santiago, Chile.

  • 313.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Utanför experimentlådan: kunskapsproduktion, tid och materia i förskolans naturvetenskapsundervisning2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to contribute knowledge on conditions for science teaching in preschool. While Swedish preschool practices commonly build on children’s subjective experiences, scientific knowledge production is often associated with objectivity and detachedness. Seen from that perspective, tensions may occur when the knowledge cultures of preschool and science meet, as when science teaching is implemented in preschool. This thesis seeks to explore issues that are crucial for teachers to negotiate when they implement science teaching in preschool.

    The thesis includes five articles that build on empirical data in the form of teachers’ talk (interviews, focus group discussion, project meetings) and observation data from preschool practice. The data analyses draw on various theoretical perspectives, including communities of practice and feminist critique of science as well as theoretical concepts connected to framing and agential realism.

    The main result is that it is crucial, to teachers’ implementation of science teaching in preschool, that science content is open to children’s contributions. Further, the results show that teachers integrate several different forms of knowledge production when working with science content in practice. For example, observations and systematic investigations are combined with imagination and children’s bodily experiences. This goes against the presumed tensions between the knowledge cultures of preschool and science. However, tensions between the knowledge cultures are indicated by teachers’ unwillingness to interfere with children’s investigative processes or ideas about science content by relating children’s ideas to scientific explanatory models. Seen from a teacher’s perspective, it appears to be unproblematic to leave children’s ideas about science content unresolved, compared to leaving children’s ideas about social relations and other content unresolved.

    Drawing on the results, I discuss teaching beyond the limited material and temporal dimensions of the science box, which emerges as a metaphor when teachers describe a way of teaching that they are not comfortable with. Further, I suggest that the concept working theories, which addresses children’s tentative ideas about relations in their surrounding world, be introduced in preschool science teaching, to ease the perceived conflict between children’s ideas about science and scientific explanatory models.

  • 314.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Why do teachers adopt or resist a pedagogical idea for teaching science in preschool?2018Ingår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Numerous initiatives are carried out across the world to support science teaching in early childhood education. However, professional development research shows that in order for teaching interventions to bring about successful changes in practice, it is key that teacher’s beliefs, confidence and knowledge change. As a complement to studies showing how teachers change, this article examines why teachers adopt a pedagogical idea for teaching science in preschool. Drawing on Clarke and Hollingsworth’s model for teacher professional growth, the article analyses interviews with teachers that have implemented and developed a pedagogical idea for teaching science in preschool. The results indicate that teachers adopt the pedagogical idea because it helps them to discern and build on science content in everyday practice, which they prefer to their previous way of teaching science through occasional experiments. Further the results show that teachers balance several external influences on what is good preschool pedagogy. The particular pedagogical idea eases that balancing act since it aligns with, and helps teachers to make meaning of, many of these influences.

  • 315.
    Areljung, Sofie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. UmSER.
    Due, Karin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Skoog, Marianne
    Örebro universitet.
    Sundberg, Bodil
    Örebro universitet.
    The role of children’s drawings in science teaching: A comparison across preschool, preschool class and early primary school2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Particularly since many children in early childhood education (ECE) (education for children from birth to 8 years) do not yet write, teachers and researchers tend to use children’s drawings to assess their developing science learning. Previous studies show that children’s choices on what to include in their drawings are affected by local cultures of what constitutes a good representation. However, there is a lack of studies that focus on the teacher perspective, in terms of why and how they include drawing activities in their science teaching. Further, there are currently no studies that compare the role of drawings in science teaching across ECE sectors. The study is part of a larger study which aims to to advance our understanding of how to bridge science teaching across ECE sectors (preschool, preschool class, early primary school). Here, our specific aim is to examine how educational cultures of different ECE sectors interact with teacher’s objectives for using children’s drawings in science activities. We use Activity Theory to analyse field data (notes, photos, videos) from science activities that include children’s drawings, as well as recordings from group discussions with teachers. First, we focus on the relation between the purpose of the activity, the tools used, the local educational culture, and the outcome of each activity. Second, we compare our results across ECE sectors. Our preliminary results indicate that the purpose of drawing activities vary across sectors. In preschool, children’s drawings may serve to tell stories, while in early primary school, drawings may serve as a part of observation practice or to display children’s understandings of science concepts. The results are discussed in relation to children’s transitions between educational cultures, and whether teachers should explicitly scaffold scientific drawing in ECE.

  • 316.
    Areljung, Sofie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Kelly-Ware, Janette
    Faculty of Education, Te Oranga School of Human Development and Movement Studies, University of Waikato, New Zealand.
    Navigating the risky terrain of children's working theories2017Ingår i: Early years, ISSN 0957-5146, E-ISSN 1472-4421, Vol. 37, nr 4, s. 370-385Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    'Working theories' encompass children's theorising about the social and material worlds. This article looks explicitly at power relations involved in pedagogy around children's working theories by focusing on the teacher's control of what and whose working theories get unpacked and extended. From an analysis of four cases from early childhood education (ECE) settings, it is concluded that teaching strategies are related to possible risks of unpacking and extending children's working theories. From a teacher's perspective such risks include: undermining the ECE setting's rules; exposing one's own lack of knowledge or skills; or risking the relations and atmosphere in the group or setting. These risks affect how working theories are dealt with in terms of time – right away, later or never – and voicing, as teachers regulate children's ideas for example through making concrete, reconstructing or silencing them.

  • 317.
    Areljung, Sofie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Due, Karin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    "Drawing the leaves anyway": teachers embracing children's different ways of knowing in preschool science practice2017Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 47, nr 6, s. 1173-1192Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores if and how teachers combine practices of science and of preschool (children 1–5 years old) into preschool science practice. Views of knowing may differ between science practices, traditionally associated with masculinity and rationality, and preschool practices, traditionally associated with femininity and caring. Recognising this, wehave chosen to focus on how teachers’ talk constructs and relates to possible ways of gaining knowledge and reaching explanations of phenomena in preschool science. The analysis buildson two concept pairs often associated with gender as well as knowing: objective-subjective and logical-intuitive. The analysed material consists of 11 group interviews where preschool teachers talk about activities concerning science content. Our results show that several ways of knowing are possible in work with science content in preschool. These include ways of knowing more associated with subjectivity, such as ‘individual liking’ and ‘whole-body perception’, as well as more associated with objectivity, such as ‘noticing differences and similarities’. Furthermore, the results show that the teachers’ talk moves readily between possibilities associated with femininity (subjective and intuitive) and masculinity (objective and logical). This indicates that the teachers in this study have found ways to handle science in preschool that goes against presumed tensions between science and preschool practices. The results contribute to more nuanced ways of describing and thinking about science in preschool and pave the way for further development of science education in early childhood education.

  • 318.
    Areljung, Sofie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Due, Karin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    “Traditional” Science Renegotiated?: Examining Teachers’ Understandings of Science for Preschool Practice2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 319.
    Areljung, Sofie
    et al.
    UmSER.
    Sundberg, Bodil
    Örebro universitet.
    Potential for multi-dimensional teaching for 'emergent scientific literacy' in pre-school practice2018Ingår i: Journal of Emergent Science, ISSN 2046-4754, E-ISSN 2046-4754, Vol. 15, s. 20-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    How can pre-school teachers form science teaching in a landscape of increasing focus on academically oriented learning outcomes, without losing the unique character of pre-school pedagogies? Seeking to contribute to the discussion of what pre-school science can be, we have analysed data from activities in fourteen Swedish pre-schools (for children aged 1-5 years), to examine if and how multi-dimensional teaching may be combined with teaching for scientific literacy.The overall picture is that elements of ‘emergent scientific literacy' can be combined with a wide range of teaching dimensions, such as empathy, fantasy and storytelling.These results contribute important perspectives to what pre-school science can be and how it can be researched in a way that is suitable for the preschool’s conditions.We suggest our analytical questions, and the dimensions displayed in our results, as a tool for teachers who plan or evaluate science teaching in the early years.

  • 320.
    Arenander, Per
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Silfverdal, Kajsa
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Formativ Bedömning: Återkoppling: Hur lärarens frågor, uppmaningar och undervisning användsformativt i gymnasieskolans matematikundervisning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 321.
    Aretorn, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Mathematics in the Swedish Upper Secondary School Electricity Program: A study of teacher knowledge2012Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kunskap i matematik är ofta en förutsättning för att studenter på gymnasiets yrkesprogram ska klara av sina yrkeskurser, till exempel i ellärakurser på elprogrammet. Studenterna på elprogrammet möter matematik i både sina ellärakurser och i sin matematikkurs. Matematiken i de här två sammanhangen har olika karaktär. Ett mål med den här licentiatavhandlingen är att undersöka hur dessa karaktärer ser ut. I denna studie har tre matematik- och fem el-lärare intervjuats om hur de skulle förklara tre matematiska eluppgifter för studenter på elprogrammet. Lärarkunskaper i både matematik och ellära har använts i analyserna och jämförts mellan de båda lärargrupperna. Utöver översiktliga analyser av alla lärarnas förklaringar av varje uppgift, har dessutom detaljanalyser gjorts, med jämförelser av par av lärares förklaringar av matematik. Lärarnas val av förklaringar och användande av specifik och generell kunskap i matematik har studerats.

    Matematik innehåller ett flertal delområden och dessutom ett flertal representationer och metoder som belyser olika aspekter av matematiken. Denna studie visar att olika lärare betonar olika aspekter av matematik i sina förklaringar av samma slags uppgifter, trots att de är ämnade för samma slags elever. Lärarnas val av förklaringar och lärarnas användande av matematik visade sig vara olika. Ellärarna använde sig av praktisk elkunskap när de kopplade sina förklaringar av matematik till yrkeskunskaper inom elområdet. Den elkunskap de använde inte bara situerade uppgiften i för dem, en välkänd, verklig miljö. Dessutom hjälpte elkunskapen dem att lösa uppgifterna, om än på ett mer konkret/specifik sätt än matematiklärarna. Ellärarna använde mera specifika matematik-kunskaper i sina förklaringar av dessa intervjuuppgifter, medan matematiklärarna använde sig av generella matematikkunskaper i sina förklaringar av generell matematik. Matematiken i de två olika lärargruppernas förklaringar visade sig vara markant olika, beroende på om de har en mer praktisk/yrkesmässig eller en mer generell/algebraisk ansats. Lösningarna av intervjuuppgifterna var desamma, men karaktären av lösningarnas var markant olika. Detta leder till frågor om det är rimligt att förvänta sig att studenter ska förstå likheten i de olika ansatserna.

  • 322.
    Argelid, Christina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Buckley, Boel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    "Man måste tåla jargongen, annars klarar man sig inte en vecka ens": - en studie om unga tjejers otraditionella studie- och yrkesval2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Titel:

    "Man måste tåla jargongen, annars klarar man sig inte en vecka ens" – en studie om unga tjejers otraditionella studie- och yrkesval

    Syftet med vår studie har varit att genom kvalitativa intervjuer undersöka och analysera åtta tjejers beskrivning av sin valprocess till ett otraditionellt gymnasieval ur ett genusperspektiv. De har valt yrkesprogram inom gymnasieskolan där de som tjejer är i klar minoritet. Vi ville undersöka hur de beskriver sin valprocess, vilka faktorer som har påverkat valet, hur omgivningen har reagerat på deras val, hur de ser på sin framtida arbetsmarknad och vilken betydelse de tillmäter studie- och yrkesvägledarens insatser i deras valprocess. Vi har använt oss av kvalitativ metod och har intervjuat åtta tjejer på gymnasieprogram där det huvudsakligen går killar. Den mest avgörande faktorn i valet har enligt respondenterna varit deras intressen som väckts tidigt i livet och som i huvudsak har inspirerats av manliga förebilder inom familj och släkt. Föräldrar, syskon och vänner har varit positivt inställda till deras studie- och yrkesval. Alla har föräldrar som har arbetat eller fortfarande arbetar inom samma branscher och yrken som tjejerna valt att studera till. Respondenterna säger sig i de flesta fall vara medvetna om eventuella svårigheter och hinder som ett otraditionellt val kan innebära men de ser det som en utmaning och har en stark tilltro till sin egen kompetens. De säger sig ha gott självförtroende och positiva förhoppningar på sin framtida arbetsmarknad. De tillmäter inte studie- och yrkesvägledningen som gavs i skolan någon större betydelse för gymnasievalet. Respondenterna visste i de flesta fall redan innan gymnasievalet vad de skulle välja för program.

    Nyckelord: Genus, Gymnasieval, Tjejer på killprogram

  • 323.
    Argårds, Susann
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Intensivundervisning i matematik och dess förutsättningar: Lärare och elevers tankar under och efter avslutad intensivundervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie redogörs för lärares och elevers tankar om intensivundervisning. För att undersöka detta har insamlat material för analys varit intervjuer med lärare och elever, för- och eftertester med eleverna, observationer, loggböcker, inspelningar från lärarnas träffar med eleverna men också inspelningar från mina träffar med lärarna. Det som lagts störst vikt på i denna studie är lärarnas funderingar runt arbetet med intensivundervisningen och vilka förutsättningar de anser att det finns för att genomföra intensivundervisningen. Det som framgår i resultatet är att lärarna ser positivt på arbetet med eleverna i en ”en till en” situation men att skolan behöver se över förutsättningarna för att genomföra intensivundervisning. Lärarna påtalar i studien att det ofta är svårt att få till tiden när man skall träffa eleven enskilt. Även det faktum att det inte på skolan finns specifika matematikklassrum försvårar arbetet med elever i matematiksvårigheter både i klassrum och grupprum.

  • 324.
    Arianpour, Kourosh
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Matematikundervisning för nyanlända elever: En undersökning om språkutvecklande och ämnesundervisning i matematik för språkintroduktionselever2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om språkinriktad och -utvecklande undervisning i ett ämne. Syftet är att undersöka stödjande och utvecklande undervisningsmetoder i matematik för nyanlända elever. Undersökningen försöker kunna besvara två frågeställningar:

    – Hur organiseras undervisningen i matematik för nyanlända elever i språkintroduktionsprogrammet för att de ska nå kunskapsmålen?

    – Vilka metoder använder matematiklärare för att undervisningen skall vara stödjande och utvecklande ur språkliga aspekter?

    Undersökningen berör hur fem matematiklärare arbetar med språkinriktad och – utvecklande undervisning för sina elever. Lärarna beskriver sina metoder och erfarenheter inom matematikundervisningen och hur de arbetar med utformningen av språkutvecklande matematikundervisning för att eleverna kan nå kunskapsmålen. Två matematiklektioner observerades och en analys per lektion har genomförts.

    Resultatet visar att matematiklärarna anser att de är medvetna om hur de ska arbeta med nyanlända elever samt på vilket sätt de kan undervisa med en språkutvecklande arbetsmetodik. Samtliga anser att de försöker att arbeta med ord och begreppsinlärning. En lärare använder olika material och lärobok under sina lektioner beroende på elevernas förkunskapsnivå. Ett samarbete mellan svensklärare och berörda matematiklärare saknas. Två lärare har jobbat med studiehandledare och hade erfarenhet av detta. En lärare anser att studiehandledare kan vara i klassrummet och andra tycker att det är bättre att studiehandledning sker parallellt utanför klassrummet. Samtliga lärare anser att de inte arbetar aktivt för att föräldrarna/godemän/personal på boende skall vara delaktiga i skolans matematikundervisning. Måluppfyllelsen påverkas också enligt en av lärarna av elevernas situation. Det är oroligt i klasserna med olika avhopp, familjeangelägenheter, osäkerhet kring beslut från migrationsverket och kommunala frågor som stör en kontinuerlig undervisning. 

  • 325.
    Arlefalk, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Mårtensson, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE OCH COACHERS ARBETE INOM SAMMA OMRÅDE: En kvalitativ studie i likheter och skillnader i kompetenser mellan studie- och yrkesvägledare och coacher2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att undersöka vilka eventuella skillnader och likheter i kompetenser som studie- och yrkesvägledare och coacher besitter och använder i sitt arbete. Utifrån vårt syfte formulerade vi följande tre forskningsfrågor; Vilka kompetenser har de intervjuade studie- och yrkesvägledare erfarenhet av i sin yrkesutövning? Vilka kompetenser har de intervjuade coacherna erfarenhet av i sin yrkesutövning? Och Vilka är de två yrkebenämningarnas eventuella skillnader och likheter i avseende på kompetensinnehav och kompetensanvändning. För att få svar på våra forskningsfrågor så valde vi att genomföra åtta stycken kvalitativa intervjuer med fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fyra stycken coacher där samtliga arbetar inom området studier och/eller arbete. För att analysera vårt resultat så tog vi hjälp av EU ́s organ, Cedefops kompetensbeskrivningar av vägledarens arbetsuppgifter samt Kerstin Keens kompetensbeskrivning och Knud Illeris utökade kompetensbegrepp. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna lyfter fram fem stycken fokusområden vilka är; Metoder och teorier, Empati, Acceptera människors olikheter och olika förutsättningar, Motivation och hopp samt Trygghet, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Även coacherna lyfter i sina intervjuer fram fem stycken fokusområden vilka är; Arbetssätt och metoder med klienten, Hjälpa klienten att se sina framgångar eller brister, Att klienten åstadkommer något, Våga vara obekväm samt Anpassningar, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledarna i vår studie har ett större fokus kring metoder och teorier än våra intervjuade coacher hade. Coacherna däremot hade ett stort fokus på att våga vara obekväm, vara ärlig och att arbeta med att utmana klienterna på olika sätt, vilket inte var lika tydligt hos studie- och yrkesvägledarna. Resultatet visade även på likheter så som att båda yrkesrollerna arbetar empatiskt samt att de arbetar utifrån kompetensen att kunna motivera klienterna till handling. Resultatet från vår studie kan inte uppfattas som generell för alla studie- och yrkesvägledare eller alla coacher utan kan bara hjälpa oss att få en inblick i de kompetenser som de båda yrkesrollerna besitter och använder.

  • 326.
    Armitstead-Åström, Dorothy
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk.
    Sedlacek, Irene
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk.
    Shrimpton, Pat
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Moderna språk.
    Raising intercultural awareness: how can we do it?2007Ingår i: Utsikter, insikter, avsikter: universitetspedagogisk konferens i Umeå 27 – 28 februari 2007 / [ed] Mohammad Fazlhashemi och Thomas Fritz, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2007, s. 25-31Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Umeå University wants to increase the number of students who do part of their degree course at a foreign university, as part of a general drive to increase internationalization in all fields (Verksamhetsuppdrag & resursfördelning 2007 Fastställd av universitetsstyrelsen 2006-11-13). However, students going abroad need preparation – not just in the specific formalities of behaviour etc. in the country they will visit but in developing an understanding that will help them to function wherever they go outside Sweden. As there was no course of this kind available for Umeå’s outgoing students the Department of Modern Languages decided to make use of its expertise in the field and put together a 5-credit course in raising intercultural awareness. The department received financial support for the planning and delivery of a pilotcourse, Spring 2007, from the International Committees of the University and the Faculty of Arts. The ultimate aim of internationalization must be the increased understanding that comes from working with others, which demands intercultural awareness. Intercultural awareness comes from reflecting on one’s own values and beliefs vis-à-vis those of others and achieving an attitude of acceptance. This is not achieved through textbooks or lectures about gestures etc. but through participation in structured activities.

  • 327.
    Arnesen, Anne-Lise
    et al.
    Oslo universitet.
    Lahelma, ElinaHelsingfors universitet.Lundahl, LisbethUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.Öhrn, ElisabetGöteborgs universitet.
    Fair and competitive?: Critical perspectives on contemporary Nordic schooling2014Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Nordic countries have traditionally been regarded as archetypal representatives of social democratic welfare states. But particularly since the 1990s the concept of universal welfare and education has increasingly been infused with neo-liberal ideas and technologies, even if the extent to which this has happened and its expressions vary from one Nordic country to the next. Marketisation, new public management and an emphasis on individualism and individual responsibility have profoundly affected education, with increased focus on competition, knowledge, performance and assessment. This is the context, the educational landscape of this book. Through ethnographic studies in varied educational institutions in Finland, Norway and Sweden we ask, how these political aspects are visible, how they are negotiated and contested in the practices and everyday lives of students and teachers in schools, and what are their implications for democratic influence? Can the competitive school be at the same time fair? The chapters are written from a critical ethnographic perspective, using ethnographic data and analysis to address power relations in education with reference to the political aim of social inclusion and democracy. The authors address diversities and differences and their interpretations are informed by an intersectional understanding of gender, ethnicity and social class.

  • 328.
    Arnesen, Anne-Lise
    et al.
    Oslo Universitet.
    Lahelma, Elina
    Helsingfors universitet.
    Lundahl, Lisbeth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Öhrn, Elisabet
    Göteborgs universitet.
    Unfolding the context and the contents: critical perspectives on contemporary Nordic schooling2014Ingår i: Fair and competitive?: critical perspectives on contemporary Nordic schooling / [ed] Anne-Lise Arnesen, Elina Lahelma, Lisbeth Lundahl and Elisabet Öhrn, London: Tufnell Press, 2014, 1, , s. 178s. 1-19Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 329.
    Arnesen, Anne-Lise
    et al.
    Högskolen i Östfold, Norge.
    Lundahl, Lisbeth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Still Social and Democratic?: Inclusive Education Policies in the Nordic Welfare States2006Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, Vol. 50, nr 3, s. 285-300Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, education policy is analysed from a welfare state perspective. The aim is to analyse the significance attributed to social‐inclusive aspects of education in contemporary education policies of the Nordic countries, and the extent to which education is regarded as an element in welfare policies. Four aspects are addressed: (1) access to education and measures to prevent social exclusion of young people, (2) comprehensiveness of education in terms of public/private, integration/segregation of e.g. minority children and children with special needs, (3) emphasis on democratic values and participation, (4) the importance of community and equality versus a focus on the individual. It is concluded that it is still justified to speak of the five Nordic countries as a rather distinct group. However, social‐inclusive policies have also clearly been reformulated and delimited, related to a strengthening of the economic‐utilitarian functions of education and a weakening of central education governance.

  • 330.
    Arnesson, Daniel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Forskarskolan i Pedagogiskt arbete.
    PISA i skolan: hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis addresses the local reception and use in Sweden of the major international large scale assessments (ILSAs) of student performance: Programme for International Student Assessment (PISA), Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS), Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) and International Civic and Citizenship Education Study (ICCS). The aim is to describe and analyze how Swedish teachers, principals and school directors interpret and possibly use ILSAs in their professional practice. ILSA is treated here as a new idea or a new social technology defining what constitutes good (or bad) education. The theoretical framework combines a top-down perspective provided by Rogers’ (2003) Diffusion of Innovation theory, and a complementary, more critical Policy Enactment approach (Ball et al. 2012), stressing the import-ance of context and local actors’ perspectives. Empirically, the thesis is based on 40 semi-structured interviews carried out in the 2011-2012 school year with teachers, principals and municipal school directors in five municipalities and 12 compulsory schools, selected to cover diverse municipalities, schools, and respondents.

    The respondents perceive ILSAs as valid evaluations of the Swedish school system. Most think it is important to compare results of different nations, although ILSA is not expected to cover the whole curriculum. Most interviewees are aware that Swedish ILSA results have been declining for years and perceive an urgent need to reverse this trend. However, few of the directors, principals or teachers believe that Swedish schools are in a deep crisis, as described in Swedish media. The participants frequently regard schools as primary determinants of ILSA results, and few blame family, socio-economic, cultural and contextual factors for the Swedish decline in ILSA rankings. There are significant differences between the three occupational groups in their reception and use of ILSA. Municipal school directors who are very well-informed emphasize the influence of ILSA on their local development efforts. Principals and teachers say that ILSAs have had modest direct effects on their work, but they argue that poor Swedish results in international assessments have had indirect effects, for instance by prompting the introduction of a new national curriculum.

  • 331.
    Aronsson, Berit
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Patterns of Prominence in Swedish Second Language (L2) Speakers and Native (L1) Speakers of Spanish: Spontaneous Dialogue versus Read Text2013Ingår i: Studies in Hispanic and Lusophone Linguistics, ISSN 1939-0238, Vol. 6, nr 2, s. 203-246Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to describe and analyze prosodic differences in prominence realization in both spontaneous and read speech produced by Swedish second language speakers (L2 speakers) in comparison with native speakers (L1 speakers) of Spanish. A further aim of the study is to provide concrete descriptions of the differences between L2 and L1 prominence realization that may serve as tools for language teachers. Phonetic, phonological and to some extent pragmatic aspects will be considered. Results show that the F0 (fundamental frequency) rises in prominent words are steeper and faster in native speech than in L2 speech. Results also show that stressed vowels have longer duration in prominent words in L2 than in L1 Spanish. The number of boundary rises used by both groups differed significantly according to task and group. Pragmatic aspects, such as the use of different intersubjectivity seeking strategies, might explain differences found exclusively in the spontaneous task.

  • 332.
    Aronsson, Lina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Eriksson, Amanda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Musikens lärandefunktioner i förskolan: En kvalitativ undersökning av musik i förskolan som ett eget kunskapsmål respektive pedagogiskt arbetssätt2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie har varit att få en inblick i pedagogers tankar om musikanvändandet i förskoleverksamheten och musikens funktion som ett pedagogiskt arbetssätt respektive eget kunskapsmål. Frågeställningarna har behandlat hur pedagoger ser på musik i förskolan samt vilket lärande pedagoger anser synliggörs i musikaktiviteter. Undersökningen är grundad på tidigare forskning och för syftet relevant litteratur. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma pedagoger vid fem olika förskolor. Av undersökningens resultat framgick att pedagoger hade en positiv inställning till musik i förskolan men att de upplevde en osäkerhet kring genomförandet av musikaktiviteter och då med hänvisning till okunskap inom ämnet. Vidare framgick att musik främst användes som ettpedagogiskt arbetsätt för att lära barnen om annat än just musik och att musik i låg grad sågs och användes som ett eget kunskapsmål. Studien visade att detta berodde på okunskap och bristande intresse inom musik hos pedagoger. Ytterligare en förklaring kan vara otydligt formulerade strävansmål för musik i förskolans läroplan (Skolverket, 2011). Även musikens låga ställning i jämförelse med andra ämnesområden i förskolan tros ha kunnat påverka detta. Viktiga slutsatser som har dragits är att musiken är värdefull både som ett pedagogiskt arbetssätt och som ett eget kunskapsmål och bör ses och användas därefter samt att det behövs mer utbildning för både blivande och verksamma pedagoger inom musik.

  • 333.
    Aronsson, Patricia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Klefbohm, Alexandra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Arbetsgivarnas hemsida, en outnyttjad rekryteringskanal: lEn studie om hur hemsidan används till att attrahera nya medarbetare och om budskapet som förmedlas inkluderar kvinnor och män2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats grundar sig i tesen om att arbetsgivare inte tar tillvara på hemsidan som en kommunikationskanal för att locka till sig potentiella medarbetare och att budskapet som förmedlas inte alltid är genomarbetat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Tidigare forskning har undersökt jobbannonsens utformning och budskapet som förmedlas via denna medan hemsidan, som är en etablerad informationskälla, i mindre utsträckning berörts av forskningen.Denna studie utforskar hur företag använder sin hemsidas möjligheter att locka jobbsökande i marknadsföring- och rekryteringssyfte. En risk finns att arbetsgivare, omedvetet eller medvetet,förmedlar budskap i marknadsföringen som är mer riktat mot ena könet, därför undersöks även detta. Genom innehållsanalys visade resultatet, som utgör 70 undersökta hemsidor, på storvariation avseende hur hemsidan utnyttjas gällande informationsmängd, antal attribut,könskodade ord och bilder. Förmedlade attribut och budskap analyserades och dess möjliga konsekvenser diskuteras i uppsatsens analys- och diskussionsdel. Analysen visar att arbetsgivare bör använda hemsidan till att marknadsföra attribut tillsammans med ett jämställt språkbruk och på så sätt skapa förutsättning att locka både kvinnliga och manliga jobbsökande vilket skapar konkurrenskraft.

  • 334.
    Arup, Mats
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Medräknat: En kvalitativ studie om elevers syn på matematik2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 335. Arvastson, Gösta
    et al.
    Ehn, Billy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Forum för skolan2007Ingår i: Kulturnavigering i skolan / [ed] Gösta Arvastson & Billy Ehn, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2007, s. 147-149Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 336. Arvastson, Gösta
    et al.
    Ehn, Billy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Förord2007Ingår i: Kulturnavigering i skolan / [ed] Gösta Arvastson & Billy Ehn, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2007, s. 5-5Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 337. Arvastson, Gösta
    et al.
    Ehn, Billy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Inledning2007Ingår i: Kulturnavigering i skolan / [ed] Gösta Arvastson & Billy Ehn, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2007, s. 7-19Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 338. Arvastson, Gösta
    et al.
    Ehn, Billy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Konsten att intervjua elever2007Ingår i: Kulturnavigering i skolan / [ed] Gösta Arvastson & Billy Ehn, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2007, s. 118-119Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 339. Arvastson, Gösta
    et al.
    Ehn, Billy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Kulturanalytiska begrepp i studiet av kön, klass och etnicitet2007Ingår i: Kulturnavigering i skolan / [ed] Gösta Arvastson & Billy Ehn, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2007, s. 151-161Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 340. Arvastson, Gösta
    et al.
    Ehn, BillyUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Kulturnavigering i skolan2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 341. Arvastson, Gösta
    et al.
    Ehn, Billy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Självreflektion och kulturförståelse2007Ingår i: Kulturnavigering i skolan / [ed] Gösta Arvastson & Billy Ehn, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2007, s. 140-141Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 342. Arvastson, Gösta
    et al.
    Ehn, Billy
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Skolan som normproducent2007Ingår i: Kulturnavigering i skolan / [ed] Gösta Arvastson & Billy Ehn, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2007, s. 68-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 343.
    Arvidsson, Elisabet
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Det är jättestora frågor, man blir aldrig färdig!: Pedagogers erfarenheter och upplevelser av likabehandlingsarbetet i särskolan.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Likabehandlingsarbetet är ett stort område som omfattar likabehandling och värdegrundsfrågor och som styrs av diskrimineringslagen och skollagen. Detta arbete gäller för alla skolformer i Sverige och därmed även särskolan. Det fanns mycket skrivet om likabehandlingsarbetet i skolan men inget med fokus på särskolan. Denna studies syfte var därför att beskriva och analysera pedagogers erfarenheter och upplevelser av likabehandlingsarbetet i särskolan. Forskningsfrågorna handlade om pedagogernas erfarenheter av stöd och vägledning, vilka utmaningar det finns i arbetet kring likabehandling och upplevelse av elevers delaktiga i arbetet inom särskolan. Valet blev att göra en kvalitativ intervjustudie då syftet var att gå på djupet och se nyanser av pedagogernas erfarenheter och upplevelser. Intervjuer genomfördes med fyra pedagoger på fyra skolor i två olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att pedagoger har mycket olika erfarenheter och upplevelser av likabehandlingsarbetet, framförallt när det gäller stöd och vägledning. I analysen återkommer särskilt olika aspekter av stöd och vägledning, som att pedagoger behöver kunskap om uppdraget, medvetenhet om sin egen roll i arbetet och stöd från skolledning för att driva likabehandlingsarbetet. Det är inte ett enkelt uppdrag, men viktigt.

  • 344.
    Arvidsson, Erik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lundell, Daniel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Länge leve dagens idrottsrörelse!: En studie om specialidrottsförbundens förändringsbenägenhet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The Swedish sports movement has in recent years raised an age related drop-out problematic. Just like their Scandinavian neighbours the Swedish sports movement appeal less adolescent participants as they grow older. This was largely explained by scholars and the Swedish sports movement as a competitive rationale. Therefore The Swedish Sports Confederation (Riksidrottsförbundet) has introduced a subject of change to become a more inclusive sports movement where people can exercise independently of their competitive commitment. The purpose of the study was to investigate how the national sports associations will manage members’ lifelong commitment to sport. Attitudes to changes was evaluated through the use of interviews with executives and employees in the national sports associations in order to know how the suggested changes will be received. Overall, the participants present elements of a strong competitive culture that tries to prevent the proposed change. Some aspects consisted of time consuming processes, conflicts and differentiated organizing ideas within all organizations. Even though many sports associations argue they have challenging conditions, there are people within the organizations who try to neglect a competitive sports ideal. New forms of ideas might still attract more people to organized sports movement. The main conclusion is that the competitive logic is maintained within the national sports associations. Change of the sports movement’s behaviour patterns will always act in comparison to the historically competitive rationale and therefore also be influenced by it.

  • 345.
    Arvidsson, Jonatan
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Vetenskapligt skrivande i gymnasieskolan: Hur gymnasieelever närmar sig vetenskapliga textgenrer2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to examine ways in which High School Students approach academic writing. Both discursive and critical-analytical levels in 21 PM-texts and 14 investigating literary essays were analyzed through a genre theoretical and sociocultural framework in order to widen the understanding of students’ usage of explicit textual and interpersonal markers as well as their techniques of writing abstracts. The results showed that nearly 25 percent of the putative abstracts consisted of sampled and reshaped text sequences. The majority of these were on the other hand results of a creative process in which the students reshaped utterances from different sources. The results also showed that the essays in some aspects were subjective reviews rather than objective academic texts, but also constituted by both strategic and academic language actions. The PM-texts were in some ways products of the "old" school genre argumentative texts where explicit metatextual commentaries and language actions were relatively absent. The ways in which the students approach academic writing is therefore depending on how they perceive different school genres.

  • 346.
    Arvidsson, Kristoffer
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Den självreglerande läraren: En aktionsstudie om hur en lärare kan arbeta med självreglerat lärande2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett självreglerat lärande (SRL) handlar om att kontrollera sitt eget lärande genom att sätta upp realistiska mål, aktivt använda och välja strategier för att upp nå mål samt reflektera över sin process. Forskning visar att användandet av SRL leder till effektivt lärande men har även visat att lärare känner en osäkerhet i hur de ska använda sig av självreglering i undervisningen. Givet detta är det av intresse att beskriva och öka förståelsen för en process när en lärare arbetar med SRL i undervisning. I avsikt att kunna undervisa om SRL utvecklades och dokumenterades den egna kunskapen om självreglering under ett år genom en loggbok. För att arbeta med elevers SRL genomfördes en aktionsstudie där aktionen bestod av matematiklektioner som innefattade olika verktyg vars syfte var att utveckla elevers självregleringsförmåga. Resultaten analyserades utifrån teorier om självreglering och lärande vilket visar hur SRL-processen kan förstås på ett mer djupgående sätt.   

  • 347.
    Arwidson, Tobias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Effekten av direkt och indirekt yttre feedback på självförtroendet: En studie inom svenskt skidskytte på internationell nivå om vilka uppfattningar tränare och utävare har om den yttre feedbackens påverkan på idrottarnas självförtroende2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetränare och utövare har, om hur en yttre feedback kan påverka utövarnas självförtroende. För att få mer information om hur utövarna reagerar på feedback togs även tränarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svårt att som individ analysera sitt eget självförtreonde och se vad som påverkar en själv. Utifrån intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetränare som verkat på internationella tävlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre feedback och dess påverkan på utövarnas självförtroende. Resultatet visade att yttre feedback påverkar utövarnas självförtroende, varav en direkt yttre feedback ansågs mest kunna påverka självförtroendet. En indirekt yttre feedback ansågs vara bra för självförtroendet i längden, om den innehöll konstruktiv information. Yttre feedback som gavs från personer utövarna hade nära relation med eller såg upp till, som tränare eller familj, ansågs kunna ge mest effekt. Feedback ansågs kunna påverka individer på olika sätt samtidigt som tränarnas upplevelser inte skilde sig väsentligt från utövarnas egna upplevelser. En ökad kunskap hos tränare om hur användningen av yttre feedback påverkar individer beroende på hur den används, samt hur tränarna kan utveckla en trygg miljö, tycks kunna påverka utövarnas självförtroende positivt.

  • 348.
    Arwidson, Tobias
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Faktorer som kan påverka elever till inaktivitet inom skolirotten: En studie om högstadieelevers tankar och upplevelser vid en skola i Mellansverige2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte var att undersöka vilka faktorer som kan påverka högstadieelevers inaktivitet inom skolidrotten. Utifrån 94 enkätsvar från högstadieelever på en skola i Mellansverige sammanställdes information om elevernas tankar och uppleverser inom skolidrotten. Resultatet visade att en mängd olika faktorer kunde påverka elevernas motivation till att delta på idrottslektionerna. 40 % av de elever som någon gång varit inaktiva på skolidrotten ansåg att det var aktiviteten som påverkade deras motivation så mycket att de inte deltog. De faktorer som påverkar 83 % av elevernas motivation negativt till att delta på idrottslektionerna är aktiviteten, lärare, klasskamrater och hälsan. Faktorer som enligt 90 % av eleverna kan motivera dem till ett deltagande på idrottslektioner är aktiviteten, klasskamrater, lärare och betygen. Majoriteten av eleverna (76 %) ansåg i slutändan att de viktigaste faktorerna som påverkar deras motivation och motverkar inaktivitet inom skolidrotten är aktiviteten (44 %), lärare (28 %) och klasskamrater (4 %). De faktorer som eleverna angav tycks kunna påverka varandra och en lösning för att minska inaktiva elever kan vara bättre utbildningar för lärare. Anledningen till att lärare har en viktig position beror på att de tydligen kan påverka de flesta faktorer genom sitt agerande. Lärare med en ökad kunskap och medvetenheten om hur deras undervisning påverkar omgivningen kan därför ge positiv effekt när det gäller elevernas motivation och deltagande inom skolidrotten.

  • 349.
    Aslani, Nina
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Gleisner Själin, Emma
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Åldershomogena och åldersblandade barngrupper: Nackdelar och fördelar samt gruppsammansättningens betydelse för förskolebarn2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad verksamma pedagoger har för åsikter då det gäller åldershomogena och åldersblandade barngrupper och hur gruppsammansättningen påverkar förskolebarn. Detta sker genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på fyra olika förskolor. För att få en stor spridning i uppfattningar har pedagoger med varierade erfarenheter intervjuats. Studien visar att miljöns utförande ser olika ut beroende på vilken gruppering som används på förskolorna. Den visar också att pedagogisk planering och arbetet mot läroplanens mål är något som fungerar på ett enklare sätt i åldershomogena barngrupper. Studien visar slutligen att barn inte alltid får tillgång till äldre förebilder i åldershomogena barngrupper.

  • 350.
    Aspehult, Natalie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Jämställdshetsförhållanden inom Stockholms läns Polis: Genusperspektiv på kvinnors karriärer och ledarskap i ett mansdominerat yrke2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka jämställdheten mellan män och kvinnor inom Polisen. Data samlades in från totalt 10 poliser, 5 kvinnor och 5 män. Alla intervjufrågorna besvarades. Frågorna som ställdes handlade om eventuella skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap inom Polisen i Stockholms län, samt om det existerade ”manliga” och ”kvinnliga” avdelningar. Resultatet bekräftade att det existerade könsdominerade avdelningar inom Polismyndigheten samt att det existerade skillnader i ledarskapet hos kvinnor och män.

45678910 301 - 350 av 6318
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf