umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 527
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Lindmark, Daniel
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    En god hedning är en omvänd hedning: missionens berättelse om individens utträde ur kollektivet2002Ingår i: När språk och kulturer möts: festskrift till Tuuli Forsgren 2 november 2002 / [ed] Heidi Hansson, Raija Kangassalo & Daniel Lindmark, Umeå: Umeå universitet , 2002, s. 239-254Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 302.
    Lindmark, Daniel
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Fostran till samiskhet2009Ingår i: OKNYTT. Tidskrift för Johan Nordlander-sällskapet, ISSN 0349-1706, Vol. 31, nr 3-4Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 303.
    Lindström, Susanne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten.
    Biskopen och den heterosexuella normen. Ett könspolitiskt samtal2001Ingår i: Bestämma, benämna, betvivla. : Perspektiv på kön, sexualitet och politik / [ed] Lena Martinsson och Britta Lundgren, Studentlitteratur , 2001Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 304.
    Lindström, Susanne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten.
    Föreställningar om kön och sexualitet inom Svenska kyrkan2000Ingår i: Blott i det öppna: Kyrkorna och kärlekens olika vägar / [ed] Eva Reimers och Susanne Lindström, Stockholm: Verbum , 2000Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 305.
    Lindström, Susanne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Kamp om rummet: en studie av heteronormativitet i Svenska kyrkan2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis deals with questions concerning ongoing constructions of heterosexuality as a norm in the Swedish church. Empirically the study is based partly on interviews with thirteen homo- and bisexual priests, one district visitor and one church politician and partly on some of the church’s own inquiries and documents concerning the question of Christianity and ”deviant” sexuality.

    The aim for this study is to examine how norms for sexuality, coexistence and gender are repeated in the documents created by the Swedish church itself about homosexuality and Christianity and to discern how these norms are present and have sense – are reproduced, challenged and transformed in life stories of Christian homo- and bisexual individuals. To be able to see how the notion of homosexuality as abnormal is reproduced, secured and challenged I have chosen to interpret texts, observations and life stories from a critical discourse perspective. In this theoretical tradition it is central to stress how, or rather to investigate what strategies are used to produce and maintain notions of ”abnormality”.

    One dominating view in the discussions within the church is that homosexuals and heterosexuals have equal value but that partnership cannot be equated with marriage. This understanding is expressed in my examples of formations of heteronormativity within the church.

    In the interview persons’ narratives there are discourses represented that are articulated in the church’s own inquiries but the narratives also express counter discourses. They speak about themselves in relation to, for example, imperative heterosexuality, homosexual ideals, core family ideals, theological way of thinking and dichotomizing understanding of gender. I have identified several ”uses” in the narratives and all of them are contained in an overall Christian homosexual ”us”.

    Instead of viewing themselves as being ”wrong” some of the interview persons have moved the problem to the heteronormativity. Experiences of not being part of the norm have made them strong and willing to struggle and fight for their rights. This position, outside the norm, is by some viewed positively. The homosexuals’ experiences of oppression have led to a desire to liberate the church from homophobia and show ”the true” church, where no one is discriminated.

    Homosexuals are accepted within the church, but only as deviants. This way heterosexuality is being made the superior category. Its meaning and superior position cannot be questioned according to many of the church’s representatives. Still, this is exactly what is happening when homosexuals are increasingly visible to the public and when they challenge the heterosexual norm. This provocation makes the heterosexual norm visible and forces representatives of the norm to deal with it!

  • 306.
    Lindström, Susanne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Svenska kyrkan ur ett queerperspektiv2000Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 307.
    Ljuslinder, Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    En åldrande befolkning i Norrland: nyhetspressens berättelser2017Ingår i: Brännpunkt Norrland: perspektiv på en region i förändring / [ed] Anders Öhman & Bo Nilsson, Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s. 65-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 308.
    Ljuslinder, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR), Centre for Demographic and Ageing Research (CEDAR).
    ”I trust what’s written but I don’t think it’s good”: old age pensioners’ persistency in the practice of obtaining information from the news media2017Ingår i: MedieKultur: Journal of Media and Communication Research, ISSN 0900-9671, E-ISSN 1901-9726, nr 63, s. 9-27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In spite of the fact that we are living in a digital era the position of traditional news media as the fi rst chosen source of information has not been altered. Th is is especially true when it comes to older persons. What are the reasons for this persistency? Th is article gives an account of how older persons refl ect on whether and why they believe in, and trust, news press reporting and their reasons for acquiring news from traditional news media. Using a discourse theoretical logics approach we found that whether or not the informants believed in and trusted the news they all referred to an overarching fantasy stating that it is a right and an obligation of an ideal citizen to update oneself of the surrounding world via the news media. We also found social habits to be crucial for the informants’ practice of obtaining information from the news media.

  • 309. Lukin, Karina
    Anna-Leena Siikala (1943-2016)2016Ingår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, Vol. 10, nr 1, s. 2s. 91-92Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 310.
    Lundberg, Dan
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Svenskt Visarkiv.
    Describing your music to the Arts Council: Interacting with a grants system2013Ingår i: Taking Part in Music: Case Studies in Ethnomusicology / [ed] Ian Russell & Catherine Ingram, Aberdeen: Aberdeen University Press , 2013, s. 273-281Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 311.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Ageing in the Norrlandic inland2011Ingår i: Tracking discourses: politics, identity and social change / [ed] Annika Egan Sjölander & Jenny Gunnarsson Payne, Lund: Nordic Academic Press, 2011, s. 313-338Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 312.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Att leva med tiden: Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande2014Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 51, nr 1, s. 93-95Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 313.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Befolkningen åldras: starka diskurser om svaga regioner?2017Ingår i: Brännpunkt Norrland: perspektiv på en region i förändring / [ed] Anders Öhman & Bo Nilsson, Umeå: Bokförlaget h:ström - Text & Kultur, 2017, s. 140-164Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 314.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Doing age: Methodological reflections on interviewing2013Ingår i: Qualitative Research, ISSN 1468-7941, E-ISSN 1741-3109, Vol. 13, nr 6, s. 668-684Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is not only to discuss how the interview method has implications for the construction of aged identities, but also how the research area conditions the positionings that are made within the interview. Drawing on a set of qualitative semi-structured interviews with persons identifying as, and having experiences of volunteering as ‘class grandparents’ in schools for children, this article highlights and investigates three regimes that proved central in these interviews and that affected the construction of the data: the ‘confessional mode’, the ‘use of life scripts’ and the ‘theoretical identifications’ affecting the interview conversations.

  • 315.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    ”Erfarenhet och nostalgi – försåtliga berättarstrategier”2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 316.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    ”Et problem i systemet”: Ældrebilleder i mediernes repræsentationer af den aldrende befolkning2013Ingår i: Gerontologi, ISSN 1604-8644, nr 1, s. 16-19Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [da]

    Mediernes repræsentationer af forskellige grupper har betydning for, hvordan disse kategorier af mennesker bliver betragtet, og hvordan de ser på sig selv (Lin et al 2004). Internationalt er medierepræsentationer af befolkningers aldring blevet beskrevet som apokalyptiske og med fokus på økonomiske omkostninger og krisetækning (Vincent 1996; Gee 2002). I denne artikel undersøger jeg, om dette også gælder for den svenske presse. Med søgeord som ”åldra* befolkn*” og ”åldra* samh*” er ca 600 artikler blevet analyseret. De udvalgte aviser var Aftonbladet, Dagens Nyheter og Västerbottens-Kuriren.

  • 317.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier. Etnologi.
    Fixeringar och förhandlingar: betydelser av kön i monument2007Ingår i: Minnesmärken: att tolka det förflutna och besvärja framtiden / [ed] Jonas Frykman & Billy Ehn, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2007, s. 301-321Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 318.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Heteronormativitet i läraryrket2014Ingår i: Skola i normer / [ed] Lena Martinsson & Eva Reimers, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2014, 2, s. 53-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 319.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Etnologi.
    I can talk but can you be silent?: Teachers on teaching, voice, self, and sexuality.2006Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 320.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    'I was struck dumb': identity production in Swedish class grandparent narratives2011Ingår i: Pedagogy, Culture & Society, ISSN 1468-1366, E-ISSN 1747-5104, Vol. 19, nr 3, s. 403-417Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article I discuss a number of excerpts from interviews with class grandparents; that is to say, older people helping out in schools for children in Sweden. The interviews focused on experiences of taking part in class grandparent projects. Indirectly, however, they dealt with identity. By treating the interviews as stories, as ways of storying people’s lives, I show how some of these discourses seemed especially central to producing subject positions in the narratives on class grandparent experiences. I also suggest that the studied stories are ideological in character, in the sense that they constitute fantasies that cover over the contingencies of everyday life.

  • 321.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Landsbygdsdöden2013Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 2, s. 27-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    What do people mean when they say that rural Sweden is dying? This article scrutinizes what happens when Swedish Norrlandic ‘rurality’ is articulated with ‘death’. Working from a perspective of discourse theory, statements of the death of rural areas can be said to comprise both unproblematised notions of the end of an era and politiziced notions of the unfairness of the situation, which in turn may strengthen rural identifications.

  • 322.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Logikperspektivet: ett försök till analysmetod2012Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 3–4, s. 59-67Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article explores the logics approach to critical explanation, as it has been described by Jason Glynos and David Howarth (2007). The approach addresses the question of applying discourse theory to empirical phenomena, and it suggests three different logics – social, political and fantasmatic – that work to help the researcher construct critical explanations of practices and regimes. In the article the logics approach is described, exemplified and discussed in relation to the discipline of ethnology.

  • 323.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    "Om man jämför så är jag rätt gammal": Ålder som förhandling och resurs2010Ingår i: Livslinjer: Genus, sexualitet och ålder / [ed] Fanny Ambjörnsson & Maria Jönsson, Göteborg: Makadam , 2010, s. 148-181Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 324.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Recension av Gränsland: Svensk ungdomsvård mellan vård och straff2017Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 3, s. 163-166Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 325.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Etnologi.
    Recension av Magnus Åberg: Lärardrömmar. Om makt, mångfald och konstruktioner av lärarsubjektiviteter2008Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift grundad 1818., ISSN 0035-5267, nr 2Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 326.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Recension av Queer Martin Berg & Jan Wickman2011Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 3, s. 189-191Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 327.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    René León Rosales: Vid framtidens hitersta gräns. Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola2010Ingår i: RIG: Kulturhistorisk tidskrift, ISSN 0035-5267, E-ISSN 2002-3863, nr 2, s. 102-105Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 328.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Representing what?: Aspects of the teacher role in light of heteronormativity2010Ingår i: Norm-struggles: Sexualities in contentions / [ed] Lena Martinsson & Eva Reimers, Newcastle: Cambridge Scholars Publishing , 2010, s. 53-67Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 329.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier. Etnologi.
    Teachers on Teaching and Sexuality2007Ingår i: Norms at work: challenging homophobia and heteronormativity, Stockholm: Transnational cooperation for equality (TRACE) , 2007, s. 38-51Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 330.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Tre år i g: Perspektiv på kropp och kön i skolan2000Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 331.
    Lundgren, Anna Sofia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier. Etnologi.
    Vad kan du bli?2007Ingår i: Kulturnavigering i skolan / [ed] Gösta Arvastson & Billy Ehn, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2007, s. 52-67Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 332.
    Lundgren, Anna Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Johansson, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Humlab.
    Digital rurality: producing the countryside in online struggles for rural survival2017Ingår i: Journal of Rural Studies, ISSN 0743-0167, E-ISSN 1873-1392, Vol. 51, s. 73-82Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Interest in the rural has increased in Sweden during the last decades and the rural has become increasingly present as an object of politics, not least in social media. While social media have been recognised for their significance for social movements generally, less is written about how to understand rural movements online. The aim of this article is to study how politics of the rural is performed in and through social media. Seven Sweden-based Facebook accounts were studied using discourse theory. Three different discourses were identified – a discourse of mobilising action, a discourse of re-representation and a discourse of frustration. Of these, we specifically highlight how the focus on urban norms and the practice of performative re-representation constituted the digital arenas as spaces where people who identified with rural areas were linked together, had their experiences and opinions acknowledged and their rural identities not only re-constituted, but recognised and valued. We also show how the different discourses in turn produced two opposing notions of rural areas: as dying or as alive. These two notions worked to structure the politics of the rural in different ways.

  • 333.
    Lundgren, Anna Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Karlsson, Lena
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Liliequist, Marianne
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Lövgren, Karin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Sjöstedt Landén, Angelika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Introduction2015Ingår i: Ageing: culture & identity / [ed] Karlsson, Lena; Liliequist, M; Lundgren, AS; Lövgren, K & Sjöstedt Landén, A, Umeå: Umeå universitet , 2015, s. 9-15Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 334.
    Lundgren, Anna Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Liliequist, Evelina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Sjöstedt Landén, Angelika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Between activity and solidarity: comprehending retirement and extendedworking lives in Swedish rural areas2018Ingår i: Journal of Aging Studies, ISSN 0890-4065, E-ISSN 1879-193X, Vol. 44, s. 1-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The expected costs of population ageing have generally led to perceived needs to postpone the age of retirement. Drawing on 20 semi-structured interviews, the aim of this paper is to describe the ways that the possibility of an extended working life is comprehended by persons over the age of 60 living in sparsely populated areas in northern Sweden. While defining themselves as active, the interviewees argued strongly in favour of the right to retire. What are often described as opposing retiree subject positions healthy and active vs. vulnerable and dependent were partly transgressed in the interviews. The interviewees performed a solidarity that had the potential of including their future selves as possible objects of solidarity. Another important result was that in comprehending the possibility of an extended working life, morally charged notions of geographic place became central.

  • 335.
    Lundgren, Anna Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Centre for Population Studies/Ageing and Living Conditions Programme (ALC).
    Ljuslinder, Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    "The baby-boom is over and the ageing shock awaits": populist media imagery in news press representations of population ageing2011Ingår i: International Journal of Ageing and Later Life, ISSN 1652-8670, E-ISSN 1652-8670, Vol. 6, nr 2, s. 39-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    From an international perspective, media representations of population ageing have been described as apocalyptic in character. In this article, we analyse the way population ageing is represented in three Swedish newspapers: Aftonbladet, Dagens Nyheter and Västerbottens-Kuriren. The aim is to investigate Swedish news-press representations of population ageing and the old age identities that they offer. We conduct qualitative analyses of the articulations between the verbal content and the use of illustrations, metaphorical language, headlines and captions using the concepts offered by discourse theory. The analysis of the material shows that the studied newspapers firmly position population ageing within a wider discourse of political economy and as a threat to the concept of welfare. Growth is promoted as a self-evident means for adjusting to the expected threat. Illustrations and metaphorical language helped to constitute population ageing as a serious, dichotomised (e.g. young vs. Old) and emotive (e.g. addressing anxiety and ear) problem. The analyses also show how the representations of population ageing bear some populist features, and we argue that such features support a de-politicisation of the phenomenon population ageing.

  • 336.
    Lundgren, Anna Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Lundholm, Emma
    ”De som är 65 tror att pensionärsföreningarna är för gamlingar”2018Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract
  • 337.
    Lundgren, Anna Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Nilsson, Bo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Civil outrage: emotion, space and identity in legitimisations of rural protest2018Ingår i: Emotion, Space and Society, ISSN 1755-4586, E-ISSN 1878-0040, Vol. 26, s. 16-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 338.
    Lundgren, Anna Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Sjöstedt Landén, Angelika
    Retirement fantasies: Discourses on retirement and extended working lives2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 339.
    Lundgren, Anna Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Sjöstedt Landén, Angelika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR).
    Struggling with choice: narrating reproductive practices2015Ingår i: Ageing: culture & identity / [ed] Karlsson, Lena et al, Umeå: Umeå universitet , 2015, s. 65-93Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article, we explore what the understanding of 'choice' does in a research project with the overall aim of deepening the knowledge of fertility patterns. The expression ’reproductive choices’ was central to the research project, and the authors were likely, in the first instance, to have taken for granted the discourse on choice as a way to think and talk about reproductive practice. Contextualising and understanding the interviewed women’s choices were important impetuses for the interviews, but we soon found ourselves struggling with some of the underlying assumptions of the project. Interviewees oscillated between an overall unwillingness to talk about marriage and childbearing in terms of choices, and the simultaneous presence of narrated as well as narrating agency. The narratives were primarily organised around two discourses, one discourse on ‘choice’ and one discourse on ‘contentment’. The analysis also engages in methodological reflections, thus including the often supposedly neutral researchers and research agendas in the discussion of the results.

  • 340.
    Lundgren, Britta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Att återvända till orden2011Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 20, nr 3-4, s. 53-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 341.
    Lundgren, Britta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Brave New World: leading large research structures2013Ingår i: The Social Politics of Research Collaboration / [ed] Gabriele Griffin, Katarina Hamberg and Britta Lundgren, New York, London: Routledge, 2013, s. 23-38Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 342.
    Lundgren, Britta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    'Don't focus the star; try to catch the light': indirect questioning in research to explore normative assumptions in one's research focus2016Ingår i: Cross-cultural interviewing: feminist experiences and reflections / [ed] Gabriele Griffin, Routledge, 2016, s. 192-207Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Interviewing as a technique is governed by a series of conventions, depending on the kind of interview one conducts. One distinction that may be made is between asking a single, setting-the-ball-rolling type of question as is often the case in narrative, life history, or biographical interviews where a question such as 'Tell me about...' is asked, and interviews or interview schedules where the researcher has prepared a series of questions covering particular research themes. The latter is often done with the research topic itself directly addressed or in focus. However, one's research focus is usually hedged with all manner of assumptions, produced by the context in which one lives and researches. This chapter takes two such research areas – friendship and mourning – to discuss how one might move beyond the reproduction of those assumptions in how one conducts one's interviews. It draws on interview experiences from two previous research projects, one about the culture of friendship resulting in a book Den ofullkomliga vänskapen (The Imperfect Friendship) from 1995 and one about grief after a sudden death, published as Oväntad död: förväntad sorg (Unexpected Death: Expected Mourning) in 2006. Friendship and grief are gendered concepts permeated with culturally produced normative assumptions, loaded with emotions, ideals and anticipations. In interviewing people about their experiences regarding friendship, and mourning in the context of sudden death, I decided that it was important not to focus explicitly on 'the star', i.e. the topic directly, through asking questions such as 'what is a real friend', 'how many friends do you have', or 'how did you deal with the different phases of mourning' - questions that produce potentially conventional answers. Instead, I developed a different, more constructive interview method by trying to 'catch the light' by asking questions in more indirect ways. As I shall demonstrate in this chapter, getting at people's everyday practices proved to be a more effective way of eliciting narratives about the complex scenarios in which friendship or grief are performed.

  • 343.
    Lundgren, Britta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    En pandemis vetenskapliga verkligheter2013Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 1, s. 21-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 344.
    Lundgren, Britta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Health Politics, Solidarity and Social Justice: An Ethnography of Enunciatory Communities during and after the H1N1 Pandemic in Sweden2017Ingår i: Ethnologia Europaea, ISSN 0425-4597, E-ISSN 1604-3030, Vol. 47, nr 2, s. 22-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the H1N1 influenza pandemic 2009–2010 in Sweden, a mass-vaccination intervention was enacted as a precautionary measure. Half a year later, medical authorities reported an increased incidence of the life-long neurological disease narcolepsy, later firmly established as a side effect of the pandemic vaccine. Using interview material together with archived protocols, this article presents an analysis of two communities, the National Pandemic Group and the Narcolepsy Association. The aim is to discuss their respective ways of arguing for solidarity, herd immunity, social justice and claim for culpability of the state. Both communities face dilemmas, doubts and double-bind situations, but also perform politics and ethics for the future in mobilizing notions of solidarity and responsibility in their different narratives.

  • 345.
    Lundgren, Britta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Impact, genomslag eller värdeskapande: på vilka sätt kan ett etnologiskt projekt påverka samhällets pandemiberedskap och pandemihantering?2017Ingår i: Thule - Kungl. Skytteanska Samfundets årsbok, ISSN 0280-8692, s. 67-80Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Impact, pay-offs, value-creating – in what ways can ethnological research influence pandemic preparedness and management?

     

    During the A(H1N1) pandemic 2009-2010, all Swedish citizens were recommended vaccination with the influenza vaccine Pandemrix. However, a very serious and unexpected side effect emerged: more than 300 children and young adults were diagnosed with narcolepsy after vaccination. Besides the tragic outcome for these children and their families, this adverse side effect suggests future difficulties in obtaining trust in pandemic preparedness and precautionary measures  in case of emerging health threats. In this article I will use qualitative interviews with individuals from the following three groups comprising different formations of the pandemic: a) authorities, policymakers, and decision-makers, b) narcolepsy families,  and c) health care workers and medical researchers. Ethnological questionnaires were also sent out to a broader Swedish public audience. The article discusses how the results can have an impact on pandemic preparedness and management. The concept of impact is discussed from the point-of-view of innovation- and challenge-driven research politics that has been dominant for several years. Five different themes are discussed: 1) Reflexivity among policy- and decision-making, 2) Historical and European comparisons to create a broader context for pandemic preparedness, 3) Improved communication and broadening of competencies within pandemic preparedness, 4) Using networks to gain new knowledge about spreading of pandemic influenza, and 5) Acknowledgment, knowledge support and contextualization for families with narcoleptic children.

  • 346.
    Lundgren, Britta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Introduction2013Ingår i: The Social Politics of Research Collaboration / [ed] Gabriele Griffin, Katarina Hamberg and Britta Lundgren, New York, London: Routledge, 2013, s. 1-20Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 347.
    Lundgren, Britta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Medicinsk humaniora - en arena för utmaning och experiment2015Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, Vol. 24, nr 1, s. 2-10Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The term "medical humanities" describes an internationally vibrant and growing academic field comprising broad areas, such as therapeutic uses of arts in health, pedagogical interventions in the medical curricula, and critical resources for performance, reflexivity and practice. This introduction gives an overview of the debates and critiques involved in the pedagogical uses and also a discussion about medical humanies' critical potential for multi- and interdisciplinary research.

    The Medical Humaniteis network at Umeå University is presented, together with introductions to seven articles from different humanistic disciplines at Umeå University.

  • 348.
    Lundgren, Britta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Mjältbrandsutbrottet Omberg 2016: En etnologisk undersökning2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) erhöll i slutet av 2016 medel från forskningsrådet Formas för att säkra material, information och lokal kunskap kring Ombergs-utbrottet i syfte att bygga kunskap kring mjältbrand, detta för att vi i framtiden bättre ska kunna förutsäga, förebygga och hantera liknande händelser. Inom projektet (Omberg 2016 – prov- och datainsamling för att bättre förstå mjältbrandens komplexa epidemiologi), med forskningsledare statsepizootolog Ann Lindberg, ingår även föreliggande etnologiska delstudie med Britta Lundgren som huvudansvarig (WP 4 Utbrottsetnografi – kulturella och sociala perspektiv).

    Under sommaren 2016 skedde ett utbrott av mjältbrand i Ombergsområdet i Östergötland. Totalt omfattade utbrottet 15 dödsfall hos djur. 10 dödsfall inträffade inom 6 olika besättningar hos boskap, samt 1 häst och 1 får. Vidare har 3 älgar i området konstaterats döda av mjältbrand.

    Den etnologiska undersökningen utfördes under en koncentrerad period i månadsskiftet maj-juni 2017 med platsbesök och intervjuer med ett antal djurägare vars djur dött underutbrottet. Intervjumetoden är inspirerad av s k focused ethnography där fältarbete med intervjuer pågår under relativt kort tid och frågorna begränsas till ett speciellt fokus, i detta fall människors erfarenheter och uppfattningar om mjältbrandsutbrottets orsaker och om myndigheternas åtgärder.

    Rapporten redogör för ett antal teman som framkommit under intervjuerna. Hit hör Tidigare kunskap om mjältbrand, Känslor inför djuren och djurs sjukdomar, Avspärrningar, Hanteringen av döda djur, Smittsamhet och materialitet, Tankar om smittkälla och smittvägar, Saneringen, Vaccinationen – genomförande och konsekvenser, Arbetsbelastning och ekonomiska ersättningar, Om hälsoriskerna för egen del, Medial och publik uppmärksamhet, Samspelet med och mellan myndigheterna, Tankar och känslor inför framtiden.

    Samtliga teman innehåller kunskap och åsikter som är av nytta för det fortsatta beredskapsarbetet inför nya utbrott. I rapportens slutdiskussion koncentreras detta under rubrikerna Risk, osäkerhet och beredskap, Utbrottet som ”krismode” – riskbedömning och riskhantering med potentiella ekonomiska och politiska konsekvenser, Mjältbrand som möjligt bioterrorhot samt Kontinuerligt lärande i samverkan. Det viktigaste bidraget i rapporten rör Ombergsutbrottets karaktär av att vara ett ”ovanligt” utbrott i och med den förhållandevis stora geografiska utbredningen och att utbrottet drabbade flera djurarter. Vad innebär detta för kommande riskbedömningar och riskberedskap? Vidare diskuteras nödvändigheten att på ett tidigt stadium involvera och erkänna djurägarnas roll i kunskapsproduktionen och deras betydelse för ett institutionellt lärande om mjältbrandsutbrott.

  • 349.
    Lundgren, Britta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Kultur och medier.
    Oväntad död - förväntad sorg: En etnologisk studie av sörjandets processer2006Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 350.
    Lundgren, Britta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Solidarity at the needle point: the intersection of compassion and containment during the A(H1N1) pandemic in Sweden 20092016Ingår i: Sociology and Anthropology, ISSN 2331-6179, E-ISSN 2331-6187, Vol. 4, nr 12, s. 1108-1116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the start of the A(H1N1) pandemic 2009, the WHO talked of the pandemic as an extreme expression of the global need for solidarity, and vaccination as the preferred national response. While seasonal vaccination mostly is framed as an individual benefit, the pandemic mass-vaccination in Sweden was framed in terms of solidarity. In the context of public health in Sweden, solidarity has worked as a rational evidence-based argument for politicians as proof of a reflexive and confident welfare nation. Solidarity was also perceived as an emotion that was possible to enact in bodily practice and would serve the goal of reaching herd immunity for the population. In this article these "politico-somatic" aspects of the pandemic preparedness and response are examined through qualitative methods such as ethnological interviews and fieldwork. The article discusses the entangled articulations of compassion and containment during the pandemic and how the side effect of narcolepsy from the vaccine Pandemrix disrupted the interpretations of solidarity as a relational concept. For the future, it is important to learn the lessons from the pandemic response, including how the issue of the side effect will influence coming preparedness and how the forces of compassion and containment will work. As long as it is not ignored, this side effect can enable the possibility to create strengthened reflexive awareness, which in turn strengthens public trust regarding possible future interventions.

45678910 301 - 350 av 527
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf