umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 2336
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Buchberger, Andreas
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ansvar och utmaning: En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av arbete inom kommunal äldreomsorg2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Befolkningen i Sverige blir äldre och är i behov av avancerad omvårdnad och detta ställer stora krav och är en utmaning för sjuksköterskans arbete i äldreomsorgen.

    Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av arbete i kommunal äldreomsorg.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes med åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med inspiration av innehållsanalys. Artiklar söktes i CINAHL, PubMED och PsycINFO.

    Resultat: Resultatet delades in i tre kategorier. De huvudkategorierna är Ansvar för trygg och säker vård och omvårdnad med underkategorier Helhetssyn i vården, Patientsäkerhet som viktig aspekt, Säker läkemedelshantering och Kompetens i olika områden med underkategorier Krav på avancerad kunskap, Kunskapsbrist som problem, Ledarskap - mellan tillgänglighet och maktlöshet, Kommunikation som viktig faktor samt Utmaning i dagliga arbetet med underkategorier Organisations- och resursbrist, Självständig och ensam, Utveckling som positiv faktor.

    Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde sitt arbete som komplext med de äldre i centrum samt tillgänglighet för personal och anhöriga. Bristande kunskap, otydlig organisation och avsaknad av resurser är faktorer som sjuksköterskan kände sig stressade och missnöjda med. Fungerande kommunikation är en nyckelroll för det dagliga arbetet och bidrar till en kvalitativt bra personcentrerad vård och ökad patientsäkerheten och kräver utökad forskning i framtiden.

  • 302.
    Burbara, Michael
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bjurinder, Björn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ambulanssjuksköterskans upplevelser av det prehospitala samarbetet med sjuksköterskor och sjukvårdare.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sedan 2005 krävs minst en sjuksköterska i ambulansbesättningen för att administrera läkemedel men kraven på ambulansbesättningen varierar mellan de svenska landstingen. Utvecklingen inom ambulanssjukvården har inneburit högre kompetenskrav och lett till att antalet specialistutbildade ambulanssjuksköterskor ökat. Det finns lite forskning på hur samarbetet fungerar inom ambulansbesättningar beroende på dess sammansättning och mycket lite är forskat på specialistutbildade ambulanssjuksköterskors upplevelser av det prehospitala samarbetet.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av det prehospitala samarbetet med sjuksköterskor och sjukvårdare.

    Metod: För att fånga fenomenet valdes en kvalitativ intervjustudie och för att djupare kunna beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser analyserades datamaterialet med en kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer genomfördes med åtta informanter från två ambulansstationer. Inklusionskriterier till studien var legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom ambulanssjukvård, verksamma i ambulanssjukvården i norra Sverige. Informanterna skulle ha personlig erfarenhet av att som vidareutbildad ambulanssjuksköterska haft möjlighet att kunna arbeta med både grundutbildade sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare inom ambulansverksamheten i minst tre år.

    Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier; Kompetensens betydelse, Det delade ansvaret och Vårdkvalité. De sju underkategorierna är; Arbetserfarenhet, Utbildningsnivå, Vila och avlastning, Arbetsrotation, Medicinska beslut, Patientsäkerhet och God Omvårdnad.

    Slutsats: Informanterna upplever att när de arbetar med framförallt en oerfaren kollega kan detta få en negativ inverkan på patient omhändertagandet när invanda rutiner inte kan följas. Helst arbetade informanterna med en erfaren sjuksköterska men föredrog en erfaren sjukvårdare före en oerfaren sjuksköterska. Informanterna upplever det positivt att kunna rollväxla det medicinska ansvaret med någon med likvärdig kompetens, det skapar en varierande och bättre arbetsmiljö med möjlighet till återhämtning. Kollegialt samspel ökar förutsättningarna för en god vård.

  • 303.
    Burlin, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Rosell, Anna
    "Flexibel arbetstid och trygga föderskor måste vara ett vinnande koncept": En kvantitativstudie om intresset för caseloadvård hos barnmorskor i Sverige.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Under de senaste åren har det rapporterats om att barnmorskor “flyr” frånförlossningsvården.På flera ställen i Sverige introduceras caseloadvård som ett komplement till dentraditionella förlossningsvården. Caseload innebär att den gravida kvinnan har sammabarnmorska/barnmorskor under graviditeten, förlossningen och vid eftervården.

    Motiv: Internationella studier har visat att det finns flera fördelar med caseloadvård.

    Syfte: Studiens syfte var att undersöka intresset för caseloadvård bland barnmorskor iSverige.

    Metod: En tvärsnittsstudie med ett egendesignat frågeformulär. Frågeformuläret lades utpå ett slutet barnmorskeforum på en socialmedia-plattform. Svaren fördes in i SPSSversion 25 och resultaten analyserades med beskrivande och jämförande statistik.

    Resultat: Det huvudsakliga resultatet visade att 85,2% är intresserade av caseloadvårdoch 71,6 % är intresserade av att arbeta inom en caseloadmodell.Den grupp (14,8 %) som inte var intresserade av caseloadvård såg inga fördelar med attarbeta enligt en caseloadmodell.

    Diskussion: Caseloadvård kan medföra att barnmorskan känner sig stärkt i sinprofessionella roll. Arbete inom en caseloadmodell bidrar till mindre utbrändhet samtökad arbetsnöjdhet.

    Konklusion: Resultatet tolkas som att barnmorskor i Sverige är intresserade avcaseloadvård och att intresset av att arbeta inom en caseloadmodell är högt. Mer forskningbehövs inom detta område.

  • 304.
    Burman, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Säätelä, S.
    Novia University of Applied Sciences, Vasa, Finland.
    Carlsson, Maine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Olofsson, Birgitta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gustafson, Yngve
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Hörnsten, Carl
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Body Mass Index, Mini Nutritional Assessment, and their Association with Five-Year Mortality in Very Old People2015Ingår i: The Journal of Nutrition, Health & Aging, ISSN 1279-7707, E-ISSN 1760-4788, Vol. 19, nr 4, s. 461-467Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: to investigate the prevalence of malnutrition and the association between Body Mass Index (BMI), Mini Nutritional Assessment (MNA) and five-year mortality in a representative population of very old (>85 years) people.

    DESIGN: A prospective cohort study.

    SETTING: A population-based study of very old people in northern Sweden and western Finland, living in institutional care or in the community.

    PARTICIPANTS: Out of 1195 potential participants, 832 were included (mean age 90.2±4.6 years).

    MEASUREMENTS: Nutritional status was assessed using BMI and MNA and the association of those two variables with five-year mortality was analyzed.

    RESULTS: The mean BMI value for the whole population was 25.1±4.5 kg/m2, with no difference between genders (P=0.938). The mean MNA score was 22.5±4.6 for the whole sample, and it was lower for women than for men (P<0.001). Thirteen percent were malnourished (MNA<17) and 40.3% at risk of malnutrition (MNA 17-23.5) according to MNA. Also, 34.8% of those with a MNA score <17 still had a BMI value ≥22.2 kg/m2. A BMI value <22.2 kg/m2 and a MNA score<17 were associated with lower survival. The association with mortality seemed to be J-shaped for BMI, and linear for MNA.

    CONCLUSIONS: Malnutrition according to MNA was common, but a substantial portion of those with a low MNA score still had a high BMI value, and vice versa. The association with mortality appeared to be J-shaped for BMI, and linear for MNA. The MNA seems to be a good measurement of malnutrition in very old people, and BMI might be misleading and could underestimate the prevalence of malnutrition, especially in women.

  • 305. Burns, A
    et al.
    Ballard, C
    Banerjee, S
    Calabrese, P
    De Deyn, PP
    Grosberg, G
    Jones, R
    Sandman, PO
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Selmes, J
    Vellas, B
    Waldemar, G
    Wilcock, G
    Winblad, B
    Zaudig, M
    The clinical use of memantine.2005Ingår i: Research and Practice in Alzheimer's Disease, Vol. 10, s. 205-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 306.
    Burström, Johannes
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Wistrand, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Patienters upplevelser av nedre extremitet amputation: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Amputation innebär att en extremitet eller ett organ tas bort från kroppen som ett resultat av långvarig sjukdom, fysiskt trauma, tumör eller missbildning. Globalt sett orsakas amputation av ett trauma, men i väst världen är hjärt-kärlsjukdomar den största orsaken till amputation. En traumatisk amputation kan ske oväntat, detta kan leda till förtvivlan och sorg. Människor som har hjärt-kärlsjukdomar eller diabetes kan ha levt med svåra smärtor i extremiteten under en längre tid, då kan amputation lindra smärtan.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet.

    Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en systematisk litteraturstudie, vilket bygger på granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes via databaserna CHINAHL, PubMed, PsycINFO och Scopus. Åtta vetenskapliga artiklar bedömdes relevanta för studiens syfte. Analysmetoden gick ut på att läsa de valda artiklarna och sedan jämföra studiernas resultat för att identifiera likheter och olikheter.

    Resultat: Efter sammanställning av de åtta studierna identifierades tre övergripande rubriker: sociala förändringar, leva med smärta och hantera vardagen.

    Konklusion: Studiens slutsats är att livssituationen förändras på olika sätt för patienter som genomgått amputation av nedre extremitet. Strategier och stöd hjälper patienterna att rehabilitera sig och återfå känsla av självständighet.

  • 307.
    Burström, Maja
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindholm, Nils
    Patienters erfarenheter av vårdmiljön inom psykiatrisk heldygnsvård2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av vårdmiljön inom psykiatrisk heldygnsvård. Bakgrund: Historiskt har vårdmiljön spelat en stor roll i den psykiatriska vården men i slutet på 1900-talet förändrades den. Prevalensen av psykisk ohälsa har ökat sedan åttitiotalet i Sverige. Patienter inom psykiatrisk heldygnsvård anser sig bli sämre bemötta, få sämre information och beskriver sig mindre delaktiga än patienter inom somatisk heldygnsvård. Tidigare forskning visar att vårdmiljön spelar en stor roll för patientens vårdtid och att patienter ofta kan beskriva att de inte är nöjda med vårdmiljön de möter inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: För denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Fyra fokusgruppsintervjuer genomfördes vid fyra olika psykiatriska avdelningar. Totalt deltog 11 patienter i studien. Datainsamlingen utfördes mellan december 2015 - februari 2016. De transkriberade fokusgrupperna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: den fysiska miljön sätter ramen, relationer är avgörande och aktivitet främjar hälsa. Vårdmiljön beskrevs som ett möjligt hinder för psykisk rehabilitering på olika sätt, den fysiska miljön var negativ, saknade avskildhet och fick patienterna att känna sig instängda. Patienterna påverkade varandra både positivt och negativt medan personalen ofta beskrevs oengagerad i hela vårdmiljön. Patienterna kunde även beskriva att de saknade meningsfulla aktiviteter och att sådana kunde ha främjat deras psykiska hälsa. Slutsats: Vår studie har visat att patienter ofta bär med sig tydliga uppfattningar och förväntningar om vad som utgör en god vårdmiljö gällande psykiatrisk heldygnsvård. När de väl blir inskrivna som patienter visar det sig att den faktiska miljön på avdelningarna ofta inte motsvarar förväntningarna. Studien kan öka psykiatripersonals kunskaper om patienternas erfarenheter av vårdmiljön inom psykiatrisk heldygnsvård och därigenom förbättra omvårdnaden i den kontexten. Vidare forskning kan handla om vilken vårdmiljö som är mest effektiv när det kommer

  • 308.
    Burström, Marianne
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Boman, Kurt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Manliga patienter med hjärtsvikt och deras erfarenheter av att vara trygga och otrygga2007Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 3, nr 27, s. 24-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To be safe is a basic human need. Although feelings of being unsafe has been identified as a common problem among persons who live with heart failure there are few qualitative studies focusing on the problem. The aim of this study was to describe what it means to be safe or unsafe for men with heart failure. Seven men with heart failure, functional class NYHA II-III, were interviewed in focus groups. The interviews were analysed with content analysis. Threat of sudden death was described as both a source of safety and unsafety, and living with a fear of drowning in their own body fluid was seen as a source of unsafety for the men. In meetings with caregivers and relatives it was of importance to be received as a unique and valuable person. The confidence to the heart specialist was almost supernatural and the specialist nurse was spoken about as valuable for the feeling of being safe. In conclusion, to be seen with respect by physicians and nurses who have good ability to listen to the men's experience of living with heart failure can probably increase the men's feelings of safety. Further, it is important that physicians and nurses have good knowledge about heart failure.

  • 309.
    Burström, Marianne
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Boman, Kurt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Life experiences of security and insecurity among women with chronic heart failure2012Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 68, nr 4, s. 816-825Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim. This paper is a report of a study illuminating womens experiences of living with chronic heart failure with a focus on feelings of security and insecurity.

    Background. To be secure is a basic human need. Although feelings of being insecure has been found to be a common problem among people who live with chronic heart failure few qualitative studies, particularly among women, have been carried out in the field.

    Method. Eight women took part in focus group interviews during 2006. The data were analysed using qualitative content analysis. Findings. The womens feelings of security include acceptance of the past, everyday life and the future, trusting the self and the body despite the disease, not having to deal with dependency alone, and faith in care and treatment. The womens feelings of insecurity include feeling guilty for being sick and incapacitated, fear of living with a frail and failing body, anxiety about growing dependence on others, loneliness and death and lack of faith in care and treatment.

    Conclusion. The outlook on the past, the present and the view about the future, can be fundamental for the quality of life, and the sense of security and insecurity among women living with chronic heart failure. To support a sense of security it seems essential that nursing staff attempt to understand the womens outlook on life and their personal interpretations of living with chronic heart failure. This can be crucial for enhancing feelings of security in daily life for these women.

  • 310.
    Byenfeldt, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Faktorer som kan påverka mätresultaten vid shear wave elastografi av lever. En litteraturstudie.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hepatit B- och hepatit C-virus orsakar inflammation i levern vilket kan leda till fibrosutveckling, levercirros, kronisk leverinflammation och levercancer.  En bedömning av varje patients fibrosutveckling är viktig för att kunna sätta in behandling i rätt tid och undvika utveckling av allvarlig leversjukdom och i värsta fall hepatocellulär cancer (HCC). Det är således av stor vikt att dessa patienter monitoreras och att patienternas leverfibrosutveckling kontinuerligt övervakas och graderas.  Shear wave elastografi (SWE) av lever är en ny teknik som enkelt kan utföras vid konventionell ultraljudsundersökning. SWE har därmed både omvårdnads- och medicinska fördelar jämfört med leverbiopsi och transient elastografi (TE) med FibroScan®, vilket gör det rimligt att anta att det även finns ekonomiska vinster och resurser att spara. Det finns dock faktorer som påverkar resultatet vid SWE och dessa faktorer har undersökts i ett flertal studier. Syfte: Syftet med studien var att identifiera faktorer som kan påverka mätresultatet vid shear wave elastografi av lever. Metod: Studien har utförts som en litteraturstudie där 22 kvantitativa artiklar, publicerade i årsspannet 2010 till 2015, granskats. Sökningar gjordes i fyra databaser med sökorden elasticity imaging techniques, shear wave och ultrasound elastography. Resultat: Studien visade att det finns ett flertal faktorer som påverkar mätresultatet vilka bör beaktas innan bestämning av fibrosgraden. Dessa faktorer delades i denna litteraturstudie in i två domäner; faktorer relaterade till patienten samt faktorer till tekniken och analys av mätresultat. Slutsats: Den här litteraturstudien är av stor betydelse för radiografi då den på ett överskådligt identifierar ett antal faktorer som kan påverka mätresultatet vid SWE av lever. Det är av stor vikt att dessa faktorer beaktas innan gradering av leverns fibrosgrad.

  • 311.
    Byenfeldt, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ultraljuds-baserad shear wave elastografi- En kvantitativ studie av faktorer som kan påverka tillförlitligheten i mätresultatet vid gradering av leverfibros2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet: Syftet med studien var att undersöka olika faktorer som kan påverka tillförlitligheten av mätresultat med ultraljuds-baserad shear wave elastografi metoden, vid gradering av leverfibros hos patienter med kronisk leversjukdom.

     

    Bakgrund: Vid kroniska leversjukdomar kan leverfibros utvecklas och i värsta fall även leda till levercancer.  Idag finns kostnadskrävande antiviralbehandling och  bland de non-invasiva metoderna som utvecklats för att gradera leverfibros finns ultraljuds-baserad share wave elastografi. Den här nya metoden infördes 2014 på vid ultraljudssektionen, röntgenavdelningen på Östersunds Sjukhus, och när mätresultatet och den kliniska bedömningen inte överensstämmer, skapas ett problemområde.

    Design: Studien har utförts som en deskriptiv kvantiativ studie med retrospektiv design på magisternivå inom huvudämnet radiografi vid Umeå universitet.

    Metod: Mätresultat från 132 individer, som undersökts med ultraljudsmaskin Philips iU22 och ElastPQ shear wave elastografi program, har analyserats. Mätresultaten har delats in efter kvartilsavståndet varmed en studiegrupp och en kontrollgrupp bildats. Logistisk regressionsanalys har använts för att undersöka olika faktorers samband till grupperna.

    Resultat: Följande variabler visade signifikant samband med mindre tillförlitligt mätresultat: ålder, aktuell sjukdoms duration, steatos, antiviral-och/eller kardiovaskulär medicinering, ASAT och ALAT samt uppmätt avstånd mellan probeyta och leverkapsel. Vid bivariat regressionsanalys erhölls följande signifikanta fynd: ålder (p=0,002), aktuell sjukdoms duration (p=0,039), steatos (p=0,001), antiviral- och/eller kardiovaskulärmedicinering (p=0,045), ASAT (p=0,001), ALAT (p=0,038) samt uppmätt avstånd mellan probe yta och leverkapsel (p=0,000). Vid multivariat regressionsanalys kvarstod följande signifikanta fynd: antiviral- och/eller kardiovaskulärmedicinering (p=0,049) samt ökat avstånd mellan probeyta och leverkapsel (p=0,003).

    Slutsats: Vid gradering av leverns fibrosgrad med ultraljuds-baserad shear wave elastografi av lever kan vid stort avstånd mellan probeyta och leverkapsel, enligt studiens huvudfynd, innebära mindre tillförlitligt mätresultat. Patienterna kan därför med fördel läggas i vänster sidoläge vid mätning, för att minska avståndet mellan probeytan och leverkapseln. Det finns behov av vidare forskning för variabler som påverkar mätresultatens tillförlitlighet samt vilken kvalitetsindikator som ska användas vid leverelastografi med ARFI teknik.

  • 312.
    Byenfeldt, Marie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Elvin, Anders
    Fransson, Per
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Influence of Probe Pressure on Ultrasound-Based Shear Wave Elastography of the Liver Using Comb-Push 2-D Technology2019Ingår i: Ultrasound in Medicine and Biology, ISSN 0301-5629, E-ISSN 1879-291X, Vol. 45, nr 2, s. 411-428Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It has been postulated that in the liver, applying increased probe pressure during ultrasound-based shear wave elastography (SWE) might lead to a false increase in the SWE result. We aimed to determine the influence of increased intercostal probe pressure when performing SWE of the liver. We also investigated the number of measurements required to achieve technically successful and reliable SWE examinations. This prospective, clinical study included 112 patients and 2240 SWE measurements of the liver. We applied probe pressure intercostally, to reduce the skin-to-liver capsule distance (SCD), which could stabilize the SWE signal and thus increase the number of technically successful measurements. We performed 10 measurements with maximum probe pressure and 10 with normal pressure in each patient. Thus, two analysis groups were compared for differences. Compared with normal pressure, maximum probe pressure significantly reduced the SCD (p < 0.001) and significantly increased the number of technically successful measurements from 981 to 1098, respectively (p < 0.001). The SWE results with normal and maximum probe pressure were 5.96 kPa (interquartile range: 2.41) and 5.45 kPa (interquartile range: 1.96), respectively (p < 0.001). In obese patients, a large SCD poses a diagnostic challenge for ultrasound SWE. We found that maximum intercostal probe pressure could reduce the SCD and increase the number of technically successful measurements, without falsely increasing the SWE result. Only three measurements were required to achieve technically successful and reliable SWE examinations.

  • 313.
    Byenfeldt, Marie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Elvin, Anders
    Fransson, Per
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    On patient related factors and their impact on ultrasound-based shear wave elastography of the liver2018Ingår i: Ultrasound in Medicine and Biology, ISSN 0301-5629, E-ISSN 1879-291X, Vol. 44, nr 8, s. 1606-1615Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to investigate patient-related factors associated with either reliable or poorly reliable measurement results of ultrasound-based shear wave elastography (SWE) of the liver. A total of 188 patients were analyzed prospectively with binary logistic regression using the interquartile range/median as cutoff to define two groups based on reliable and poorly reliable SWE results. SWE results correlated significantly with liver biopsy. Factors associated with reliable SWE results (i.e., no negative impact on measurements) were age, sex, cirrhosis, antiviral and/or cardiovascular medication, smoking habits and body mass index. Factors associated with poorly reliable SWE results were increased skin-to-liver capsule distance (odds ratio = 3.08, 95% confidence interval: 1.70-5.60) and steatosis (odds ratio =2.89, 95% confidence interval: 1.33-6.28). These findings indicate that the interquartile range/median as a quality parameter is useful in avoiding poorly reliable SWE results. How best to examine patients with increased skin-to-liver capsule distance is a matter of some controversy, as the incidences of obesity, diabetes and metabolic syndrome are increasing worldwide; however, our results indicate that reliable SWE results can be obtained in this group of patients by using ultrasound-based SWE. (Email: marie.byenfeldt@umu.se, Marie.byenfeldt@aleris.se ) 

  • 314.
    Byggmark, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Edlund, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att leva med ett nytt organ: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Bakgrund: Ett nytt organ är livräddande behandling för patienter med kroniska hjärt- eller leversjukdomar. För den som blir transplanterad innebär det en stor omställning i livet, från att ha varit kronisk sjuk till att leva med ett nytt organ. Efter en transplantation är målet att personen ska kunna återgå till ett normalt liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den transplanterades perspektiv på att leva med ett nytt organ. Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa studier granskats och analyserats med inspiration av innehållsanalys. Artikelsökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: ”Förändrad kropp”, ”Känslomässig berg- och dalbana” och ”Att leva vidare”. Under dessa framkom åtta underkategorier. Slutsats: Att genomgå en organtransplantation är en livsomvälvande upplevelse som förändrar livet för alltid. För sjuksköterskan är det viktigt att vara medveten om patientens perspektiv för att kunna ge god och anpassad omvårdnad. Trots att transplantationen följs av en påfrestande återhämtning både fysiskt och psykiskt så ges man genom ett nytt organ en andra chans i livet och hopp om en bättre framtid.

     

    Nyckelord: Organtransplantation, patientperspektiv, omvårdnad

  • 315.
    Bylesjö, Ingemar
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Wikberg, Agneta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Andersson, Christer
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Clinical aspects of acute intermittent porphyria in northern Sweden: A population-based study.2009Ingår i: Scandinavian Journal of Clinical and Laboratory Investigation, ISSN 0036-5513, E-ISSN 1502-7686, Vol. 69, nr 5, s. 612-618Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The objective of this study was to update the clinical issues of acute intermittent porphyria (AIP), as they have not been in focus for years, and to be aware of potentially associated disorders and social consequences. A total of 356 gene carriers of AIP from northern Sweden participated in this retrospective population-based study. Eight mutations were found with a predominance of W198X (89%). Clinical manifestations of AIP (manifest AIP) were identified in 42%, 65% were women. Women were more severely stricken by AIP attacks concerning number and duration, hospital admission and early onset. Men reporting most attacks were > 40 years of age. In addition to traditional symptoms during attacks, fatigue was commonly described. Chronic AIP symptoms and disability pension due to AIP were reported in about 20% of subjects. Precipitating factors were reported with evident sex differences. Half of the gene carriers who were on medications used drugs considered not safe (in 1999), mainly antihypertensive drugs. Smoking was associated with high AIP attack frequency. Elevated levels of ALT, bile acids, creatinine, U-ALA and U-PBG and decreased levels of creatinine clearance were associated with manifest AIP. The same was true for hypertension and myalgia in the legs. Hepatoma was strikingly overrepresented. The high prevalence of manifest AIP in this study could be explained by a mutation-dependent penetrance. Our results emphasize the importance of early diagnosis, counselling and treatment of attacks, screening and treatment of associated disorders.

  • 316.
    Bylund, Jennie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Charlotte
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kan ullfrotté lindra de strålrelaterade hudbiverkningarna vid behandling av bröstcancer? 2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte. Att jämföra strålrelaterade hudbiverkningar efter behandling av bröstcancer mellan kvinnor som använt en nyutvecklad bh innehållande ullfrotté, och kvinnor som inte använt bhn.

    Bakgrund. Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen för kvinnor i världen, där behandlingen främst utgörs av kirurgi med kompletterande cytostatika- och strålbehandling. En av de vanligaste biverkningarna vid strålbehandling är hudreaktioner.

    Design. Kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie.

    Metod. Enkätstudie som inkluderade bröstcancerpatienter som genomgick strålbehandling. En interventionsgrupp (n=14) och en kontrollgrupp (n=17) besvarade tre enkäter, en vid behandlingsstart, en vid mitten och en i slutet av behandlingen. Data samlades in på två strålbehandlingsavdelningar under våren 2015. Analysen utfördes med Fisher´s Exact Test och Mann Whitney U Test i IBM SPSS version 23.

    Resultat. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna i föreliggande studie var drabbade av hudbiverkningar. Kvinnorna var välinformerade och inga signifikanta skillnader påvisades mellan grupperna gällande information om eventuella hudbiverkningar. I jämförelse mellan grupperna framkom signifikanta skillnader gällande tidsaspekten för utvecklingen av de strålrelaterade hudbiverkningarna. Vi fann att hudbiverkningarna rodnad och klåda utvecklades senare hos deltagarna i interventionsgruppen.

    Konklusion. Resultatet i studien visade att den nyutvecklade produkten, bestående av ullfrotté innehållande lanolinet med sina antiinflammatoriska och antimikrobiella egenskaper, kan ha fördröjt utvecklingen av strålrelaterade hudbiverkningar. Ytterligare forskning behövs inom området.

     

    Nyckelord: strålbehandling, bröstcancer, hudreaktioner, biverkningar

     

     

     

     

     

     

  • 317.
    Bylund, Per-Olof
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Rolfsman, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Injuries before and after the implementation of traffic safety countermeasures: a case study of a pedestrian and bicycle bridge2013Ingår i: Safety Science Monitor, ISSN 1443-8844, Vol. 17, nr 2, s. 5-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The implementation of community injury prevention programs in order to reduce injuries caused by road traffic incidents has been a public health priority for many years. The purpose of this case-study was to investigate whether the implementation of traffic safety countermeasures on a bridge for bicyclists and pedestrians was effective in reducing the number and severity of injuries. The study was based on data from the injury database at the University Hospital of Umeå and includes data from 74 injured persons. Injury incidence, injury severity and the circumstances associated with injury incidences are reported. There was an increase in the incidence of both moderate and more serious injuries, such as brain injuries and fractures of upper extremities, after the safety countermeasures were put in place. Falls due to overturning with the bicycle dominated among single crashes. Collisions and crashes caused by giving way to pedestrians or other bicyclists were the most common types of crash. The main finding is that the modification of the bridge, which aimed to reduce injuries, has not been successful, in particular with reference to the incidence of severe injuries.

  • 318.
    Bylund, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sundén, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Magnetfältstyrkans betydelse för personer med multipel skleros eller kliniskt isolerat syndrom: en litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Magnetfältstyrkans betydelse för personer med multipel skleros eller kliniskt isolerat syndrom - en litteraturstudie Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en demyeliniserande autoimmun sjukdom i centrala nervsystemet som debuterar främst hos unga vuxna. MS diagnostiseras utifrån kliniska och radiologiska fynd enligt McDonaldkriterierna där inga krav ställs på vilken fältstyrka som bör användas. Magnetkameror med högre fältstyrkor blir dock vanligare. Syfte: Att undersöka om högre fältstyrka (Tesla, T) gav bättre detektion av lesioner vid magnetresonanstomografiundersökningar av personer med multipel skleros eller kliniskt isolerat syndrom. Metod: I denna litteraturstudie gjordes sökningarna i databaserna PubMed, Web of Science och Scopus mellan 8 och 11 mars 2016. Tio kvantitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades för att slutligen sammanställas i resultatet. Resultat: Resultatet presenteras under fyra huvudrubriker och totalt tolv underrubriker. Huvudrubrikerna är skillnad mellan fältstyrkor, fältstyrkor och anatomiska regioner, fältstyrkor och pulssekvenser samt artefakter och bildkvalitet. Konklusion: 3T och 7T är bättre än 1,5T och att 7T ofta är bättre än 3T på att detektera lesioner. Dock måste andra aspekter tas i beaktning då det är många parametrar som spelar in vid en magnetresonanstomografiundersökning. Ytterligare studier gällande bland annat optimering av pulssekvenser samt patienters upplevelser av ultrahöga fältstyrkor rekommenderas. 

  • 319.
    Byström, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Olofsson, Linn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Skillnader och likheter mellan magnetresonanstomografi och datortomografi vid undersökning av barns hjärnor: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Användandet av magnetresonanstomografi och datortomografi har ökat under åren. Det finns skillnader och likheter mellan dessa som bör finnas i åtanke vid val av undersökningsmetod. En magnetresonanstomografi är den bästa undersökningen för att se mjukvävnadskontraster. Datortomografens korta undersökningstid och dess lättillgängliget gör den kostnadseffektiv. En skillnad är att patienten utsätts för joniserande strålning vid en datortomografiundersökning, även om den är lättillgänglig och kostnadseffektiv gör den också skada. Barn är extra strålkänsliga och nyttan med att utföra undersökningen måste vägas mot riskerna. Syfte: Belysa skillnader och likheter mellan magnetresonanstomografi och datortomografi vid undersökning av barns hjärnor vid tre olika tillstånd. Metod: Tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades av författarna. Artiklarna söktes fram via databaserna CINAHL, EBSCOhost, Pubmed samt med hjälp av manuell sökning. Resultat: Resultatet visade att både magnetresonanstomografi och datortomografi är ett radiologiskt verktyg för avbildning av barns hjärnor. Magnetresonanstomografi visade på bättre bilddiagnostik, dessutom utsätter magnetresonanstomografi inte patienten för joniserande strålning. Användandet av sedering visad sig dock vara frekventare vid magnetresonanstomografiundersökningar. Konklusion: Vid huvudtrauma, huvudvärk och krampanfall var magnetresonanstomografi den undersöknings metod att föredra. Den korta undersökningstiden för datortomografen visade sig kunna vara livsavgörande och en stor fördel vid akuta huvudtrauman.

  • 320.
    Bäck, Lisette
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors upplevelse av informations- och kommunikationsteknik i omvårdnad: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: E-hälsa är ett övergripande begrepp för olika typer av digital teknik, en term är information- och kommunikationsteknik, som bland annat kan användas för lagring och överföring av data samt kommunikation och vård på distans. Världen över satsas det stora summor på olika typer av e-hälsa och hantering av ny teknik ingår i sjuksköterskans dagliga arbete.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att använda informations- och kommunikations teknik i omvårdnad.

    Metod: Litteraturstudie där resultatet baseras på nio kvalitativa artiklar. Artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och Pubmed.

    Resultat: Införande av ny teknik har stor inverkan på sjuksköterskors dagliga arbete och omvårdnaden. Resultatet i denna studie delades in i tre huvudkategorier: införande av ny teknik, sjuksköterskans roll och vårdrelationen.

    Konklusion: Införande av ny teknik har stor påverkan på omvårdnaden och mycket energi läggs på tekniken, men den är endast ett komplement och kan aldrig ersätta patientmötet.

  • 321.
    Bäcke, My
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindström, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Delirium - En litteraturstudie om äldre patienters upplevelser i samband med delirium2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 322.
    Bäckman, Håkan
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Helena, Grundberg
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hur agerar vi när vi ser?: En studie om sjuksköterskors anmälningsbenägenhet gällande barn som far eller riskerar att fara illa2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte. Syftet med studien var att kartlägga sjuksköterskors anmälningsbenägenhet angående barn som far illa samt jämföra anmälningsbenägenhet avseende arbetsplats, erfarenhet och ålder inom primärvården. Bakgrund. Trots rådande anmälningsplikt gällande barn som far eller riskerar att fara illa anmäls endast en bråkdel av de fall där misstanke finns. Riktlinjer för tillvägagångssätt saknas ofta och sjuksköterskor utrycker bristande stöd från arbetsgivare och kollegor vid en orosanmälan. Osäkerhet och en vilja att bibehålla goda relationer med föräldrarna leder till minskad benägenhet att anmäla. Design. Tvärsnittsstudie med enkäter. Metod. 39 sjuksköterskor, barnsjuksköterskor och distriktssköterskor inom primärvården i Västerbotten, Sverige besvarade enkäten. Bakgrundsvariabler och skattning av intervention efter läst fallbeskrivning användes i studien och analyserades med frekvenser, genomsnittsmått, spridningsmått. Gruppjämförelser utfördes med hjälp av Mann-Whitney U-test. Resultat. Sjuksköterskor med lång erfarenhet har högre grad av anmälningsbenägenhet jämfört med sjuksköterskor med kort erfarenhet. De avvaktade i lägre grad samt tillfrågade verksamhetschefen i lägre grad jämfört med sjuksköterskor med kort erfarenhet. Resultatet visar även att yngre sjuksköterskor i högre grad avvaktar och ser hur det utvecklas jämfört med äldre sjuksköterskor. Konklusion. Skillnader i hanteringssätt av orosanmälan hos sjuksköterskor visar att vem barnet möter har betydelse. Sammantaget ser resultatet av studien ut att peka mot att lång erfarenhet och hög ålder är betydelsefulla variabler när sjuksköterskor handhar ett ärende som berör barn som far illa. 

  • 323.
    Bäckman, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nyman, Nyman
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskor och skötares upplevelser av möten i psykiatrisk öppenvård: En intervjustudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors och skötares upplevelser av möten med patienter i psykiatrisk öppenvård.

     

    Bakgrund – I psykiatrisk öppenvård möter sjuksköterskor och skötare många olika människor med individuella behov. Sedan tidigare forskning har det framkommit att patienters känsla av trygghet uppkommer genom faktorer som personalens inställning och empati. Relationen mellan personal och patient är viktig för patientens känsla av att bli tagen på allvar samt att bli bekräftad. För personer som lever med psykisk sjukdom är det viktigt med en långsiktig relation som grundar sig i förtroende och öppenhet. En god relation kan byggas om personalen kan befinna sig på patientens nivå och få patienten att känna sig viktig och betydelsefull. En fungerande allians tar tid att utveckla, men den utgör sedan en god grund för ett gott samarbete och har goda effekter på psykisk ohälsa.

     

    Design – Kvalitativ design med fenomenologiskt förhållningssätt användes.

     

    Metod – 8 intervjuer genomfördes med sjuksköterskor och skötare i psykiatrisk öppenvård på tre öppenvårdsmottagningar i norra Sverige under december 2015 – februari 2016 och analys gjordes med kvalitativ innehållsanalys.

     

    Resultat – I psykiatrisk öppenvård ansågs relationen mellan vårdare och patient utgöra en stor grund, och fram för allt att det var en trygg relation. Denna trygghet kunde bland annat skapas genom vårdarnas tillgänglighet till patienterna. Fyra kategorier identifierades; Bemöta patienter, Upplevelser av att göra bedömningar, Upplevelser av att vara i patientens hemmiljö och Upplevelser av att arbeta i öppenvård.

     

    Slutsats – Det arbete som sjuksköterskor och skötare utför genom möten med patienter i psykiatrisk öppenvård är betydelsefullt för så många människor med psykisk ohälsa. Genom att få ta del av vårdarnas upplevelser kan det bidra med ökad förståelse om deras betydelse för patienternas psykiska mående. Men samtidigt deras utsatthet då de kan försättas i problematiska situationer. Resultatet kan på så sätt bidra till att relevanta utbildningar och insatser kan identifieras och förhoppningsvis implementeras i verksamheterna.

     

     

     

     

  • 324.
    Bäckström, Britt
    et al.
    Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden.
    Asplund, Kenneth
    Mid-Sweden University, Sundsvall, Sweden; University of Tromsö, Tromsö Norway.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    The meaning of middle-aged female spouses' lived experience of the relationship with a partner who has suffered a stroke, during the first year postdischarge2010Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 17, nr 3, s. 257-268Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Stroke consequences present a great long-term challenge to the spouses of the stroke sufferer. A longitudinal study with a phenomenological hermeneutic approach was used to illuminate the meanings of middle-aged female spouses' lived experience of their relationship with a partner who has suffered a stroke, during the first year postdischarge. Four middle-aged female spouses of stroke sufferers participated in the study. Narrative interviews were conducted 1, 6 and 12 month postdischarge (total of 12 interviews), audio-taped and transcribed verbatim to a text and interpreted by a phenomenological hermeneutic method inspired by Ricoeur. The findings showed a process over time during which spouses come to know, recognize and acknowledge the residual changes in their partners' cognitive and emotional conditions and the impact on their relationship. Spouses showed grief due to the loss of the marital relationship they once had and anxiety that they would not be able to continue in an undesired relationship in the future. Even if the partner is still alive, there is a loss to grieve and to be understood, an important meaning of the transition process in the relationship during the first year after the partner's discharge.

  • 325. Bäckström, Britt
    et al.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    The experience of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke, 1 year after discharge from a rehabilitation clinic: a qualitative study.2009Ingår i: International journal of nursing studies, ISSN 1873-491X, Vol. 46, nr 11, s. 1475-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Living in close emotional and physical proximity to a person who has suffered a stroke may alter almost every aspect of daily living and will inevitably impact family life. Age seems to be a factor in the experiences of stroke sufferers' close relatives after the stroke. OBJECTIVES: This study aimed to illuminate the experience of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke; 1 year after the stroke sufferer's discharge from a rehabilitation clinic. PARTICIPANTS: Nine middle-aged close relatives of persons with a confirmed diagnosis of a first-time stroke were consecutively included in the study and interviewed. METHODS: The narrative interviews were audio-taped, transcribed verbatim and analyzed using a thematic content analysis. The study was part of a longitudinal study. RESULTS: Four themes emerged from the data, intertwined and in conflict with one another. A turning point was reached, and the inevitability of an altered future became self-evident, so much so that the middle-aged close relatives felt forced to accept and become reconciled to a changed way of living, even if feelings of grief from loss were still present. The middle-aged close relatives' process of coming to awareness and recognition of their own needs was part of a complex interplay of emotions, in which they learned to leave feelings of shame and guilt behind. They experienced movement from self-denial to self-recognition in their search for their own well-being and the recovery of their strength for a functioning family life. Even if they experienced a greater sense of freedom, they still face living life within limits. A significant challenge appears to be the effects of the personality changes among the person with a stroke, and the resulting sense of being an outsider. Relatives struggled with health care providers for visibility and confirmation. Their experiences were ones of standing alone, outside a closing door to the rehabilitation. Their ability to work, the benefits of functioning home care, and support from their family helped them through these challenges. CONCLUSION: This study highlights the middle-aged relatives' realization that they will live an inevitability altered future. Individually, the stroke sufferer's relatives need support in their relationships within the family for emotional confirmation and to help them recognize and verbalize their needs without feeling guilt; gaining these supportive factors may help the relatives to recover their sense of well-being and give strength for a future, properly functioning family life.

  • 326. Bäckström, Britt
    et al.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    The experience of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke: six months after discharge from a rehabilitation clinic2010Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 24, nr 1, s. 116-124Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The experience of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke - six months after discharge from a rehabilitation clinicBeing a close relative brings with it a large number of consequences, with the life situation changing over time. The aim of this study was to illuminate the experiences of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke 6 months after being discharged from a medical rehabilitation clinic. Narrative interviews were conducted with nine middle-aged close relatives and analysed using a content analysis with a latent approach. The analysis revealed that being close to someone who had suffered a stroke 6 months after discharge meant; a struggling for control and a renewal of family life in the shadow of suffering and hope. The middle-aged close relatives began to perceive the changed reality. They were struggling to take on something new, become reconciled and find a balance in their family life. Their ability to work, relief from caring concerns and having support and togetherness with others seemed to be essential for the close relatives in their efforts to manage their life situation and maintain their well-being. Having reached the 'halfway point' in their lives and still with half of their life in front of them created worries. They felt dejected about their changed relationships and roles, experience a sense of loss of shared child responsibilities, a negative impact on their marital relationships and sexual satisfaction. They felt trapped in a caring role and they worried about how to endure in the future. The middle-aged close relatives' experiences were of being alone and neglected, in an arduous and complex life situation filled with loss and grief. The findings highlights that health professionals need to see and listen to the close relatives' experiences of transition in order to provide appropriate support adjusted to their varying needs during a time of renewal.

  • 327. Bäckström, Britt
    et al.
    Sundin, Karin
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    The meaning of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke, 1 month after discharge from a rehabilitation clinic.2007Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, Vol. 14, nr 3, s. 243-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 328.
    Bäckström, Frida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    ”Ni dricker ju kaffe, då måste ju vi få dricka någonting också”: Skolsköterskors erfarenheter av högstadieelevers konsumtion av energidrycker2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn och ungdomar är de största konsumenterna av energidrycker inom EU. Energidryckens huvudingrediens är koffein, vilket kan vara skadligt i höga doser. Vanliga biverkningar av koffein är hjärtklappning och huvudvärk. Konsumtionen bland barn och ungdomar har ökat drastiskt på sistone, och ingen lag på åldersgräns finns i Sverige. Forskare på Världshälsoorganisationen (WHO) anser att den höga konsumtionen kan vara ett hot mot folkhälsan. 

    Syfte: Syfte med föreliggande studie är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av energidryckskonsumtion bland högstadieelever i Västerbotten.

    Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys med induktiv ansats.

    Resultat: Sammanlagt åtta skolsköterskor deltog i studien. Från analysen av resultaten framkom sju kategorier: ute efter effekter, påverkade av marknadsföringen, könsskillnader, utsatta elever dricker mer, leder till problem i skolan, okunskap hos elever och vuxna, samt konsumtionen minskar.

    Slutsats: Resultatet visar att skolsköterskor känner oro kring elevers energidryckskonsumtion och dess konsekvenser. Studien belyser skolsköterskors erfarenheter av energidryckskonsumtion bland elever vilket kan leda till ökad förståelse och möjligheter att förebygga ohälsa hos elever. Fler och större studier behövs för djupare förståelse.

  • 329.
    Bäckström, Linnea
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bohlin, Emelie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Spelar det någon roll med TOF?: En korrelationsstudie som undersöker samband mellan TOF-ratio, tid på uppvakningsavdelning och respiratorisk svikt2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vid generell anestesi används ofta icke-depolariserande muskelrelaxerande läkemedel och det är därför viktigt att anestesisjuksköterskan har tillräcklig kunskap för att kontinuerligt kunna utvärdera effekten av dessa läkemedel. Vanligen sker denna utvärdering med hjälp av train-of-four (TOF), där TOF-ratio är ett sätt att bedöma hur relaxerad patienten är. Patienter som postoperativt har TOF-ratio <0,9 bedöms vara restkurariserade. Studier visar på att restkurarisering ökar risken för postoperativa respiratoriska komplikationer och kan förlänga tiden på uppvakningsavdelning.

    Motiv: Tidigare studier som undersökt samband mellan TOF-ratio och förlängd tid på uppvakningsavdelning eller TOF-ratio och respiratoriska komplikationer, har inte undersökt sambandet vid användning av det icke-depolariserande muskelrelaxantiat rokuronium.

    Syfte: Att undersöka om det existerar ett samband mellan TOF-ratio och tid på uppvakningsavdelning samt TOF-ratio och respiratorisk svikt för patienter som genomgår kolonresektion där rokuronium används peroperativt.

    Metod: Deskriptiv korrelationsstudie som utförts retrospektivt genom journalgranskning.

    Resultat: Av de 54 patienter som inkluderades i studien var 16 patienter (29,6 %) restkurariserade. Inget signifikant samband kunde påvisas mellan TOF-ratio och tid på uppvakningsavdelning eller TOF-ratio och respiratorisk svikt.

    Diskussion: Tidigare studier som visat samband mellan restkurarisering, tid på uppvakningsavdelning och respiratorisk svikt har haft en lägre medelålder och större andel friska patienter sett till ASA-klass. Patienter som genomgår kolonresektion är generellt äldre och sjukare vilket kan ha påverkat utfallet i vår studie. En svaghet i studien är det relativt begränsade urvalet, endast 54 patienter inkluderades.

    Konklusion: Vår studie kan inte påvisa ett signifikant samband mellan restkurarisering och patientens postoperativa vård vid kolonresektion.

  • 330.
    Bådner, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kassberg, Melinda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vägen tillbaka: En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer efter avslutad behandling.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 180 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancersjukdomen bland kvinnor. Tidig diagnostik och behandling ökar chansen att överleva bröstcancer. I processen att avsluta behandling och gå vidare i livet kan psykiska och fysiska upplevelser påverka kvinnors vardag, i samband med detta kan de uppleva ett fortsatt behov av stöd.

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer efter avslutad behandling.

    Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats där 12 studier som svarade på syftet valts ut. En kvalitativ analys gjordes av materialet som sedan sammanställdes i kategorier och underkategorier.

    Resultatet: Resultatet visar att kvinnor har olika fysiska och psykiska upplevelser efter avslutad bröstcancerbehandling som påverkar dem i vardagen. Fyra huvudkategorier identifierades: Begränsningar, Oro för framtiden, Behov av stöd och Nytt livsperspektiv.

    Konklusion: Kunskapen om kvinnors upplevelser och behov efter avslutad bröstcancerbehandling bör uppmärksammas i utformningen av individanpassad omvårdnad. Detta kan underlätta kvinnors vardag och öka välbefinnandet.  

    Nyckelord: Bröstcancer, kvinnor, upplevelser, avslutad behandling, stöd. 

  • 331.
    Bånghammar, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Severin, Ann-Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hudvård- och sårbehandling till patienter i samband med extern strålbehandling. En litteraturstudie.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Strålbehandling är en vanlig behandlingsform vid cancersjukdom och hälften av alla cancerpatienter får någon form av strålbehandling, antingen extern eller intern strålbehandling. Hudreaktioner vid strålbehandling kan inte undvikas men med rätt omvårdnadsåtgärder kan man minska symptomen. Hudbiverkningar kan vara till stort besvär och förorsaka obehag hos patienten. Det finns fortfarande oklarheter i hur dessa bäst kan förebyggas och, när de uppstår, bäst lindras. Syfte: Syftet var att sammanställa och beskriva effekter av olika hudvårdsåtgärder och sårbehandlingar relaterat till strålbehandling. Metod: Studien är en litteraturstudie där artiklarna söktes från databaserna CINAHL och PubMed. 11 kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Sökord som användes var; radiotherapy, nursing, skin care, radiodermatitis, self care och skin cream. Resultat: Resultatet delades in 4 kategorier enligt följande; fuktgivande- och mjukgörande krämer, naturläkemedel, steroider och förband-sårbehandling. Slutsats: Resultatet visar att det inte finns skäl till att rekommendera den ena fuktgivande/mjukgörande krämen framför den andra som åtgärd för prevention. Studier visar dock att användning av potent steroid skulle kunna rekommenderas i avsikt att få kontroll på akuta hudbiverkningar. Absorptionsförband anses vara fördelaktigare och effektivare än gentiana violett vid sårbehandling. Onkologisjuksköterskan bör vara medveten om evidens och bristen på evidens då hudvårdprodukter rekommenderas och information ges till egenvård.

    Nyckelord: strålbehandling, hudbiverkan, hudvård och sårbehandling.

  • 332.
    Båtsman, Emma
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Farmakologisk smärtlindring till nyfödda barn i samband med insättning av thoraxdränage – en journalgranskningsstudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Syfte. Att beskriva vilken farmakologisk smärtlindring barnen på en neonatal

    intensivvårdsavdelning erhåller inför och efter insättning av thoraxdränage, samt att jämföra

    detta mot avdelningens lokala anvisningar för smärtbehandling.

    Bakgrund. Smärta hos nyfödda barn är historiskt sett underskattad och underbehandlad.

    Barn som vårdas på neonatal intensivvårdsavdelning utsätts för många smärtsamma

    procedurer dagligen, och en av de mest smärtsamma procedurerna är insättning av

    thoraxdränage. Det finns anvisningar för hur procedursmärta ska behandlas hos nyfödda

    barn, men det finns inga studier som visar att dessa anvisningar följs i praktiken.

    Design. Studien är en retrospektiv journalgranskningsstudie som utförts med kvantitativ

    metod.

    Metod. Studien genomfördes på den neonatala intensivvårdsavdelningen vid Norrlands

    Universitets Sjukhus i Umeå. Barn som hade vårdats på avdelningen med ett eller flera

    thorax dränage, mellan åren 2008-2013 inkluderades i studien. Trettiotre journaler och

    totalt 67 procedurer granskades.

    Resultat. Vid de flesta av procedurerna användes någon form av smärtlindring inför

    insättningen av thoraxdränage. Morfin var det läkemedel som användes vid flest tillfällen.

    Vid 75 procent av procedurerna gavs en opioidinjektion innan insättningen av dränaget.

    Morfin gavs inom fyra timmar efter proceduren vid 96 procent av tillfällena. Avdelningens

    lokala anvisningar följdes dock endast vid fyra procent av procedurerna. Lokalbedövning

    hade använts vid sex procent av procedurerna.

    Konklusion. Smärtlindring hade använts i större utsträckning på den granskade avdelningen

    än vad litteraturen beskriver. Ändå var det få av procedurerna som utfördes enligt de lokala

    anvisningarna, och vid fyra tillfällen (6 %) gavs ingen smärtlindring alls innan insättningen av

    dränaget.

    Nyckelord. Nyfödd, Smärtlindring, Procedur smärta, Thoraxdränage, Omvårdnad

  • 333.
    Båtsman, Tina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Holmner, Magdalena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Omvårdnadsmetoder för att lindra oro och smärta vid nålstick på barn.: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige besöker mer än 200 000 barn akutmottagningen varje år. Där måste de ofta genomgå smärtsamma diagnostiska och behandlande procedurer. Den främmande miljön leder till att barnen upplever stress, oro och rädsla. Barn och föräldrar är överens om att nålstick och venpunktion är några av de mest stressande och smärtsamma procedurerna i samband med ett sjukhusbesök. För många barn som hamnar på sjukhus är den största rädslan att behöva få en spruta eller uppleva smärta.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa metoder som lindrar oro och smärta hos barn vid nålstick i samband med sjukhusbesök. Metod: I litteraturstudien har 16 kvantitativa artiklar granskats och analyserats med inspiration av metasyntestänkande och beskrivande synteser har skapats. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Pub Med, CINAHL och Academic Search Elite. Även manuell sökning genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med vardera två underkategorier. Kategorier var: Psykologisk smärtlindring, Lokal smärtlindring och Trygghetsfaktorer. Slutsats: Barns oro och smärta i samband med nålstick kan lindras med olika metoder som är enkla att tillgå och har en låg kostnad. För ett lyckat nålstick är det viktigt att sjuksköterskan individanpassar valet av metod utifrån barnets ålder och utveckling.Nyckelord: Barn, smärta, oro, nålstick, venpunktion, avledning, omvårdnad, litteraturstudie.

  • 334.
    Bölenius, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    "Bara" ett venprov?2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 335.
    Bölenius, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Correct venous blood sampling for increased patient safety2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 336.
    Bölenius, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Improving venous blood specimen collection practices: method development and evaluation of an educational intervention program2014Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Av kliniska beslut angående diagnostik och behandling baseras 60%–80% på laboratorieresultat. Därför är det helt nödvändigt att laboratorieresultat är tillförlitliga. Låg följsamhet till provtagnings anvisningar kan leda till felaktiga och fördröjda analysresultat, förorsaka skada och lidande för patienter och utgöra en stor kostnad för hälso- och sjukvården. Felaktiga provsvar beror till stor del på felaktig provtagning och provhantering och går oftast att undvika. Interventioner som avser att uppdatera och säkra korrekt venprovtagning kan leda till förbättringar men genomförda interventioner har sällan utvärderats. Efter att en enkät för självrapporterad venprovtagning testats för validitet och reliabilitet genomfördes ett omfattande interventionsprogram som utvärderades med hjälp av den testade enkäten och andra utvärderingsmått. Det övergripande syftet var att utvärdera i vilken utsträckning interventionsprogrammet påverkade provtagande personals praktiska utförande av venprovtagning.

    Metoder: Studierna i denna avhandling omfattade provtagande personal vid hälsocentraler i norra Sverige. För datainsamling användes en enkät som mäter självrapporterad venprovtagning, förekomst av låggradig hemolys (indikator på blodprovets kvalitet) och intervjuer. Initialt testades enkätens förmåga att mäta vad som avsetts (validitet) och testades enkätens förmåga att vid upprepade mätningar vara tillräckligt stabil (reliabilitet) för att användas i interventionsstudier. Därefter utvärderades ett kort men storskaligt interventionsprogram i preanalys inkluderande venprovtagning med före och efter mätningar. Vi jämförde provtagande personal från två landsting vid 61 hälsocentraler. Landstingens personal delades upp i en interventionsgrupp (n=84) och en motsvarande kontrollgrupp (n = 79). För att mäta kvaliteten av blodproverna extraherades uppgifter om hemolys i serumprover (2008, n = 6652 blodprov) och (2010, n = 6121 blodprov) från elva hälsocentraler i ett landsting. Slutligen, intervjuades 30 provtagande personal från 10 hälsocentraler efter att de deltagit i interventionsprogrammet. Intervjuerna var öppna och genererade korta berättelser och analyserades med innehållsanalys.

    Resultat: Venprovtagningsenkäten befanns vara valid och kan användas för att utvärdera personalens följsamhet till provtagningsanvisningar i venprovtagning och identifiera riskhändelser. Interventionsgruppen visade flera signifikanta förbättringar i självrapporterat utförande av venprovtagning såsom förbättrad informationssökning, vila inför provtagning, remissförfarande, kontroll av patientidentitet, användning av stas och etikettering av provrör. Kontrollgrupen visade inga signifikanta förbättringar. Blodprovskvaliteten visade små skillnader. Provtagande personals erfarenheter från intervjuerna sammanfattades i ett övergripande tema; utbildningsinsatsen öppnade upp möjligheter för reflektion om säkerhet.  

    Slutsats: Avhandlingen är så vitt vi vet den första att utvärdera effekten av ett storskaligt interventionsprogram med hjälp av självrapporterat utförande av venprovtagning och blodprovers kvalitet (låggradig hemolys). Med dessa metoder ökar andelen riskhändelser så att jämförelser kunde göras även på enhetsnivå och avdelningsnivå. Utbildningsprogrammet öppnade upp för reflektioner om säkerhet och förbättrade utförande av venprovtagning vid enheter med större brister. Utbildningsprogram som öppnar upp för reflektion och diskussion kan leda till ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Trots utfallet av resultaten, är riktade utbildningsinsatser för sjukvårdsenheter som uppvisar specifika brister troligtvis mer effektiva än breda utbildningsinsatser.

    Klinisk betydelse: Interventionsprogram avseende preanalys och venös provtagning förbättrade personalens praktiska utförande. Monitorering av och åtgärder för att minska riskhändelser är väl fungerande preventiva åtgärder. Instrumenten (självrapporterande enkät och hemolys) bör också testas i andra kontexter inom hälso- och sjukvården. Ett externt nationellt program för att identifiera och förebygga riskhändelser bör utvecklas i hälso- och sjukvården. Interventioner i form av e-lärande kan då vara ett alternativ som är billigt och effektivt. Dessutom kan systematisk planering och genomförande med fokus på reflektion av specifika delar i en färdighet vara effektivt för att uppnå förbättringar. Våra studier har bidragit till en djupare och utökad kunskap om effekten av ett interventionsprogram på utförande av venprovtagning. Resultaten kan användas vid framtida planering av utbildningsinsatser. Modeller för praktiskt färdighetsutövande inom omvårdnad kan beskriva venprovtagning ur ett helhetsperspektiv och synliggöra venprovtagning som en viktig praktisk färdighet inom omvårdnad.

  • 337.
    Bölenius, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Grankvist, Kjell
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Söderberg, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi.
    A content validated questionnaire for assessment of self reported venous blood sampling practices2012Ingår i: BMC Research Notes, ISSN 1756-0500, E-ISSN 1756-0500, Vol. 5, s. 39-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Venous blood sampling is a common procedure in health care. It is strictly regulated by national and international guidelines. Deviations from guidelines due to human mistakes can cause patient harm. Validated questionnaires for health care personnel can be used to assess preventable "near misses"--i.e. potential errors and nonconformities during venous blood sampling practices that could transform into adverse events. However, no validated questionnaire that assesses nonconformities in venous blood sampling has previously been presented. The aim was to test a recently developed questionnaire in self reported venous blood sampling practices for validity and reliability.

    FINDINGS: We developed a questionnaire to assess deviations from best practices during venous blood sampling. The questionnaire contained questions about patient identification, test request management, test tube labeling, test tube handling, information search procedures and frequencies of error reporting. For content validity, the questionnaire was confirmed by experts on questionnaires and venous blood sampling. For reliability, test-retest statistics were used on the questionnaire answered twice. The final venous blood sampling questionnaire included 19 questions out of which 9 had in total 34 underlying items. It was found to have content validity. The test-retest analysis demonstrated that the items were generally stable. In total, 82% of the items fulfilled the reliability acceptance criteria.

    CONCLUSIONS: The questionnaire could be used for assessment of "near miss" practices that could jeopardize patient safety and gives several benefits instead of assessing rare adverse events only. The higher frequencies of "near miss" practices allows for quantitative analysis of the effect of corrective interventions and to benchmark preanalytical quality not only at the laboratory/hospital level but also at the health care unit/hospital ward.

  • 338.
    Bölenius, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Personnel's Experiences of Phlebotomy Practices after Participating in an Educational Intervention Programme2014Ingår i: Nursing Research and Practice, ISSN 2090-1429, E-ISSN 2090-1437, s. 1-8, artikel-id 538704Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background. Blood specimen collection is a common procedure in health care, and the results from specimen analysis have essential influence on clinical decisions. Errors in phlebotomy may lead to repeated sampling and delay in diagnosis and may jeopardise patient safety. This study aimed to describe the experiences of, and reflections on, phlebotomy practices of phlebotomy personnel working in primary health care after participating in an educational intervention programme (EIP). Methods. Thirty phlebotomists from ten primary health care centres participated. Their experiences were investigated through face-to-face interviews. Findings were analysed using qualitative content analysis. Results. The participants perceived the EIP as having opened up opportunities to reflect on safety. The EIP had made them aware of risks in relation to identification procedures, distractions from the environment, lack of knowledge, and transfer of information. The EIP also resulted in improvements in clinical practice, such as a standardised way of working and increased accuracy. Some said that the training had reassured them to continue working as usual, while others continued as usual regardless of incorrect procedure. Conclusions. The findings show that EIP can stimulate reflections on phlebotomy practices in larger study groups. Increased knowledge of phlebotomy practices improves the opportunities to revise and maximise the quality and content of future EIPs. Educators and safety managers should reflect on and pay particular attention to the identification procedure, distractions from the environment, and transfer of information, when developing and implementing EIPs. The focus of phlebotomy training should not solely be on improving adherence to practice guidelines.

  • 339.
    Bölenius, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Personnel’s experiences of venous blood specimen collection practices after participating in an educational intervention programmeManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to describe primary healthcare personnel’s experiences of venous blood specimen collection practices after participating in an educational intervention programme.

    Background: Venous blood specimen collection is one of the most frequent procedures in healthcare, and the results from specimen analysis have essential influence on clinical decisions. Errors in specimen collection may lead to repeated sampling and delay in diagnosis, and may jeopardise patient safety.

    Design: This is a qualitative, descriptive study based on individual interviews subjected to qualitative content analysis.

    Methods: A convenient sample of 30 venous blood specimen collection personnel from ten primary healthcare centres participated in this study. Their experiences were investigated through face-to-face interviews and analysed using qualitative content analysis.

    Results: In this study we found that the participants experienced that the education opened up opportunities for reflections on safety. They became aware of risks in relation to identification procedures, environmental disturbances, lack of knowledge and transfer of information. They had also achieved improvements in clinical practice such as standardised ways of working and increased accuracy. However, some described that they felt strengthened in working as usual and worked as usual in a correct way or as usual in an incorrect way.

    Conclusions: Our findings indicate that a short educational programme opens up opportunities for reflections about safety. Education is needed to improve and maintain a good quality of venous blood specimen collection practices.

    Relevance to clinical practice: Developers of education should reflect on and pay attention to the identification procedure, environmental disturbances, and transferral of information, when developing educational intervention programmes, and not focus solely on improving adherence to guideline practices.

  • 340.
    Bölenius, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Grankvist, Kjell
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi.
    Nilsson, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Institutionen för omvårdnad i Örnsköldsvik.
    Söderberg, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi.
    Impact of a large-scale educational intervention program on venous blood specimen collection practices2013Ingår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 13, artikel-id 463Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Phlebotomy performed with poor adherence to venous blood specimen collection (VBSC) guidelines jeopardizes patient safety and may lead to patient suffering and adverse events. A first questionnaire study demonstrated low compliance to VBSC guidelines, motivating an educational intervention of all phlebotomists within a county council. The aim was to evaluate the impact of a large-scale educational intervention program (EIP) on primary health care phlebotomists' adherence to VBSC guidelines. We hypothesised that the EIP would improve phlebotomists' VBSC practical performance.

    METHODS: The present study comprise primary health care centres (n = 61) from two county councils in northern Sweden. The final selected study group consisted of phlebotomists divided into an intervention group (n = 84) and a corresponding control group (n = 79). Both groups responded to a validated self-reported VBSC questionnaire twice. The EIP included three parts: guideline studies, an oral presentation, and an examination. Non-parametric statistics were used for comparison within and between the groups.

    RESULTS: Evaluating the EIP, we found significant improvements in the intervention group compared to the control group on self-reported questionnaire responses regarding information search (ES = 0.23-0.33, p < 0.001-0.003), and patient rest prior to phlebotomy (ES = 0.27, p = 0.004). Test request management, patient identity control, release of venous stasis, and test tube labelling had significantly improved in the intervention group but did not significantly differ from the control group (ES = 0.22- 0.49, p = < 0.001- 0.006). The control group showed no significant improvements at all (ES = 0--0.39, p = 0.016-0.961).

    CONCLUSIONS: The present study demonstrated several significant improvements on phlebotomists' adherence to VBSC practices. Still, guideline adherence improvement to several crucial phlebotomy practices is needed. We cannot conclude that the improvements are solely due to the EIP and suggest future efforts to improve VBSC. The program should provide time for reflections and discussions. Furthermore, a modular structure would allow directed educational intervention based on the specific VBSC guideline flaws existing at a specific unit. Such an approach is probably more effective at improving and sustaining adherence to VBSC guidelines than an EIP containing general pre-analytical practices.

  • 341.
    Bölenius, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lämås, Kristina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sandman, Per-Olof
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Division of Caring Sciences, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University.
    Effects and meanings of a person-centred and health-promoting intervention in homecare services: a study protocol of a non-randomised controlled trial2017Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 17, artikel-id 57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The literature indicates that current home care service are largely task oriented with limited focus on the involvement of the older people themselves, and studies show that lack of involvement might reduce older people's quality of life. Person-centred care has been shown to improve the satisfaction with care and quality of life in older people cared for in hospitals and nursing homes, with limited published evidence about the effects and meanings of person-centred interventions in home care services for older people. This study protocol outlines a study aiming to evaluate such effects and meanings of a person-centred and health-promoting intervention in home aged care services. Methods/design: The study will take the form of a non-randomised controlled trial with a before/after approach. It will include 270 older people >65 years receiving home care services, 270 relatives and 65 staff, as well as a matched control group of equal size. All participants will be recruited from a municipality in northern Sweden. The intervention is based on the theoretical concepts of person-centredness and health-promotion, and builds on the four pedagogical phases of: theory apprehension, experimental learning, operationalization, and clinical supervision. Outcome assessments will focus on: a) health and quality of life (primary outcomes), thriving and satisfaction with care for older people; b) caregiver strain, informal caregiving engagement and relatives' satisfaction with care: c) job satisfaction and stress of conscience among care staff (secondary outcomes). Evaluation will be conducted by means of self-reported questionnaires and qualitative research interviews. Discussion: Person-centred home care services have the potential to improve the recurrently reported sub-standard experiences of home care services, and the results can point the way to establishing a more person-centred and health-promoting model for home care services for older people.

  • 342.
    Bölenius, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lämås, Kristina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sandman, Per-Olof
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Division of Caring Sciences, Depart Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden..
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Nursing and Midwifery, La Trobe University, Melbourne, Australia..
    Perceptions of self-determination and quality of life among Swedish home care recipients - across-sectional study2019Ingår i: BMC Geriatrics, ISSN 1471-2318, E-ISSN 1471-2318, Vol. 19, artikel-id 142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: It is acknowledged that preservation of self-determination is very important in order for older adults to experience good quality of life, but to what degree and in what areas people receiving help from home care service experience self-determination is unknown. Few studies have examined the perception of self-determination in relation to quality of life among older adults living at home with help from home care services. Thus, the aim of this study was to explore perceptions of self-determination among older adults living at home with the support of home care services, and to test whether older adults who perceive a higher degree of self-determination also feel they have a better quality of life.

    Methods: This cross-sectional study was conducted in one municipality in northern Sweden. A total of 134 older adults (≥ 65 years) were included. Data were collected by means of a survey including questionnaires about background characteristics, self-determination, and health-related quality of life. Descriptive statistics regarding background characteristics for groups with high and low self-determination respectively were presented and the differences between the groups were analyzed using the Chi-square test and the Mann-Whitney U test.

    Results: Our main finding shows that the majority of older adults with support from home care services experience self-determination in the dimensions use of time, and self-care. However, a wide variation was found in self-reported self-determination in all dimensions. Results also show that the group with higher self-reported self-determination also reported a greater degree of experienced quality of life in comparison with the group with lower self-reported self-determination.

    Conclusions: In line with earlier research, our results found a positive relation between self-determination and quality of life. The results are relevant for the care of older adults and indicate a need of further research. The results presented in this paper could serve as a guide when planning for improved self-determination among older adults in home care service.

  • 343.
    Bölenius, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nilsson, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Variations in the system influencing venous blood specimen collection practices: sources of pre-analytical errors2018Ingår i: Journal of Laboratory and Precision Medicine, ISSN 2519-9005, Vol. 3, artikel-id 39Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Incorrect venous blood specimen collection (VBSC) practices might influence results from blood analyses and thus jeopardize patient safety. A large amount (60–80%) of important decisions in diagnosis, administration and medication are based on laboratory test results, therefore correct VBSC is of most importance. A harmonization of VBSC can lead to accurate collection procedures, rapid and correct diagnosis, and treatment. Correct test results contribute to increased patient safety and enhanced healthcare economy. VBSC errors might be consequences of both human mistakes and cultural factors in relation to the overall system. Variations in the system influencing VBSC practices might originate from international and national structures, local organizational and work cultures, and humans working in the frontline. In order to succeed in reducing sources of errors, it is of utmost importance that leaders and managers take the whole system into consideration when planning interventions in their mission to enhance practice. Thus, the aim of this article was to discuss variation in VBSC practices and how the variation might be a source of VBSC errors.

  • 344.
    Bölenius, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Söderberg, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi.
    Hultdin, Johan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi.
    Lindkvist, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Brulin, Christine
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Grankvist, Kjell
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Klinisk kemi.
    Minor improvement of venous blood specimen collection practices in primary health care after a large-scale educational intervention2013Ingår i: Clinical Chemistry and Laboratory Medicine, ISSN 1434-6621, E-ISSN 1437-4331, Vol. 51, nr 2, s. 303-310Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Venous blood specimen collection is a common health care practice that has to follow strict guidelines, non-compliance among sampling staff may compromise patient safety. We evaluated a large-scale 2 h educational intervention that emphasised guideline adherence to assess possible improvements of venous blood specimen collection practices.

    Methods: Blood specimen haemolysis is usually caused by inadequate venous blood specimen collection and handling, reflecting overall pre-analytical handling. We monitored haemolysis of serum samples with haemolysis index corresponding to ≥150 mg/L of free haemoglobin for specimens sent from 11 primary health care centres and analysed on a Vitros 5,1 clinical chemistry analyser before (2008, n=6652 samples) and after (2010, n=6121 samples) the intervention.

    Results: The total percentage of haemolysed specimens was 11.8% compared to 10.5% (p=0.022) before the intervention. As groups, rural primary health care centres demonstrated a significant reduction [Odds ratios (OR)=0.744] of haemolysed specimens after intervention, whereas urban primary health care centres demonstrated a significant increase (OR=1.451) of haemolysis.

    Conclusions: A large-scale 2 h educational intervention to make venous blood specimen collection staff comply with guideline practices had minor effects on collection practices. Educational interventions may be effective in wards/care centres demonstrating venous blood specimen collection practices with larger deviations from guidelines.

  • 345.
    Bölenius, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vestin, Christin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Gyllencreutz, Lina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Validating a questionnaire - prehospital preparedness for pediatric trauma patients2017Ingår i: International Emergency Nursing, ISSN 1755-599X, E-ISSN 1878-013X, Vol. 34, s. 2-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent decades, prehospital emergency care has undergone extensive development. Today, prehospital emergency nurses (PENs) are well trained and provide advanced care to patients of all ages. Caring for pediatric trauma patients is considered to be particularly demanding. However, in Sweden and internationally, there is a lack of research regarding PENs' preparedness for caring for pediatric trauma patients.

    Objective: The development and testing of a questionnaire on self-reported preparedness among PENs caring for pediatric trauma patients in a prehospital emergency setting.

    Methods: Questionnaire development included face and content validity tests resulting in 38 questions. Eighteen of these questions were analyzed by test-retest. The content of the questionnaire was statistically analyzed.

    Results: Fifteen questions were considered valid after reliability and validity tests. Three questions did not fulfill the stability criteria. The content analyses show a low degree of experience with pediatric trauma patients and half of the participants reported stress symptoms when responding to such alarms.

    Conclusion: The questionnaire assessing PENs preparedness caring for pediatric trauma patients in Sweden is considered to be suitable for research and clinical practice to improve the care of pediatric trauma patients and the health of PENs, although further testing of the questionnaire is required.

  • 346.
    Börlin, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Randleff, Jessica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Biverkningar vid administrering av gadoliniumkontrastmedel vid MRT-undersökningar2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom röntgenverksamhet används kontrastmedel som ett hjälpmedel för att påvisa skillnader mellan vävnader i kroppen. Gadoliniumbaserade kontrastmedel används till större delen vid MR undersökningar. Biverkningar anses ovanliga, men de förekommer och kan innebära allvarliga konsekvenser. Röntgensjuksköterskor behöver kunskap om dessa biverkningar för att kunna ge en patientsäker vård.  Syfte: Studien har således som syfte att undersöka biverkningar som kan uppstå vid administrering av gadoliniumkontrastmedel vid MRT undersökningar. Metod: En litteraturstudie med artikelsökningar i tre databaser PubMed, CinAhl samt Scopus. Tolv kvantitativa artiklar användes och bearbetades till att bilda kategorier och underkategorier genom innehållsanalys. Resultat: Utifrån artiklarna bildades kategorin Cirkulationssystem och luftvägar med underkategorier hjärtpåverkan och andningsproblem, kategorin Mag- tarmkanalen och bukorgan med underkategorier GI-systemet samt njurar, urinvägar och lever, kategorin Ändrade sinnesförnimmelser med underkategorier ögat, förnimmelser från smak och lukt, hudpåverkan och temperaturförnimmelser samt kategorin Påverkan av kommunicerbarhet och obehag med underkategorier medvetandepåverkan och obehagsupplevelse. Konklusion: De allvarligaste biverkningarna involverade hjärtpåverkan, andningsproblem, njurproblem samt medvetandepåverkan. De vanligaste biverkningarna förknippades med GI-systemet, Hudreaktioner och Obehagsupplevelser. Eftersom biverkningar var otroligt sällsynta vid administrering av Gadoliniumkontrastmedel finns det risk att vårdpersonal inte känner till biverkningarna och därmed inte är uppmärksamma.

  • 347.
    Callenås, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bexell, Bim
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors erfarenheter av andvändandet av pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder hos barn.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att uppnå en god vård för barn har det visats att en kombination av farmakologisk behandling och omvårdnadsåtgärder är väsentligt. Omvårdnadsåtgärder används dock inte i praktiken i den utsträckning som önskas.

    Motiv: Studera sjuksköterskors erfarenheter av användandet av pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder hos barn, eftersom forskning visar att användningen av omvårdnadsåtgärder många gånger brister i praktiken.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av användandet av pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder för att underlätta det postoperativa förloppet hos barn.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där tio sjuksköterskor intervjuades våren 2018. Det insamlade materialet analyserades sedan enligt Hsieh och Shannons konventionella innehållsanalys.

    Resultat: I studien framkom det att sjuksköterskorna upplevde att barnen många gånger var rädda och oroliga inför olika procedurer. För att underlätta det postoperativa förloppet hos barnen ansågs pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder som förberedelser, information, delaktighet i vården och föräldrarnas roll som betydande faktorer. Det framkom även att sjuksköterskorna önskade mer utbildning för att öka sin kunskap kring utförandet av omvårdnadsåtgärder, och tidsbrist nämndes som ett hinder för att kunna utföra dessa i praktiken.

    Diskussion: Studiens resultat bekräftar vad tidigare forskning beskriver för att skapa ett bra postoperativt vårdförlopp för barnen. Med hjälp av omvårdnadsåtgärder och olika copingstrategier hanterar barnen sitt vårdförlopp betydligt bättre.

    Konklusion: Kunskapen kring pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder finns men sjuksköterskorna önskade ändå mer utbildning för att öka sin kunskap ytterligare. Sjuksköterskorna ansåg även att det inte alltid finns tid för att hinna använda sig av omvårdnadsåtgärder i praktiken i den mån de önskar

  • 348.
    Campo Rodriguez, Juan Carlos
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjöström, Annelie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vårdpersonals attityder till missbrukare: En litteraturstudie2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alkohol- och drogmissbruk är ett hälsoproblem som finns över hela världen och vårdpersonalen bör upprätthålla ett gott etiskt förhållningssätt till alla patienter. Personer med missbruksproblematik upplever en dålig vård bland annat på grund av vårdpersonalens attityder.

    Syfte: Att undersöka vårdpersonals attityder till personer med missbruk.

    Metod: En litteraturstudie där 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskats och analyserats.

    Resultat: Det framkom att majoriteten av vårdpersonalens attityder till personer med missbruk var negativa. Detta innebar att personer med missbruk ansågs sakna vilja, vara hopplösa fall, vara manipulativa med snabba humörsvängningar och ses endast utifrån sitt missbruksproblem. Det framkom även en motvilja till att arbeta med den här patientgruppen. Bland de få positiva attityder som framkom var att vårdpersonalen ville visa respekt, få förståelse för och vilja stödja personer med missbruk. Brist på kunskap och kompetens är en grund till negativa attityder hos vårdpersonalen.

    Slutsats: Negativa attityder till personer med missbruk var tydliga hos vårdpersonalen och de tenderade att se personerna endast utifrån sitt missbruksproblem. Dessa negativa attityder kan påverka vården som ges till den här patientgruppen på så sätt att de inte får adekvat vård. Utbildning behövs för att förändra de negativa attityderna.

     

    Nyckelord: Attityder, vårdpersonal, personer med missbruk

  • 349. Carlbo, Adam
    et al.
    Claesson, Hanna Persic
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nurses' experiences in using physical activity as complementary treatment in patients with schizophrenia2018Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 39, nr 7, s. 600-607Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction: Schizophrenia is a common disease with a high risk of comorbidity in both psychiatric and somatic diseases. Physical activity is proven effective in reducing symptoms of schizophrenia and increasing overall health. Still it is not used systematically in the care of persons with schizophrenia.

    Aim: The aim of this study is to describe nurses' experience, including personal motivation, in using physical activity as complementary treatment in patients with schizophrenia.

    Method: Interviews in three focus groups with 12 participating nurses were conducted. Qualitative content analysis was used to analyze data.

    Results: Physical activity was commonly used. Although several nurses signaled positive patient response, i.e. less anxiety and better quality of sleep, the overall consensus was an uncertainty regarding the benefits. It was perceived as non-evidence based form of intervention.

    Conclusion: The uncertainty of the benefits of physical activity is evident in nursing staff and poses a resistance to implement systematic physical activity as a complementary treatment in schizophrenia. A new awareness of evidence based nursing is suggested to promote a wider and more receptive attitude to reduce patient vulnerability in persons with schizophrenia.

  • 350.
    Carlsson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Eriksson, Erika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Patienters upplevelser av strålrelaterade biverkningar vid behandling av huvud och halscancer-en litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flera studier har visat att cancer i huvud- och halsområdet och omvårdnaden runt dessa patienter är komplex och omfattande. De flesta patienter får kvarstående biverkningar långt efter behandlingens slut och känner sig lämnade utan ståd från sjukvården. Det behövs fler studier kring hur patienter upplever sin situation under och efter strålbehandling.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av strålrelaterade biverkningar vid behandling av huvud- och halscancer.

    Metod: En litteraturstudie med hjälp av innehållsanalys har gjorts på ett urval av tretton stycken kvalitativa, vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Resultatet presenteras med fyra kategorier; Fysiska förändringar, psykiska förändringar, sociala förändringar och se det positiva i livet. Kategorierna resulterade i ett genomgående tema; Fortsätta livet trots nya förutsättningar.

    Konklusion: Ur resultatet framkom att upplevelserna av att genomgå strålbehandling mot HH-cancer ger upphov till att livet fortsätter med helt nya förutsättningar under och efter strålbehandling. För att sjuksköterskor ska kunna vårda denna patientgrupp krävs det stor förtåelse för biverkningarna och kunskap i hur man hanterar dessa. Vården av dessa patienter bör utformas på ett personcentrerat sätt för att göra den mer holistisk.

45678910 301 - 350 av 2336
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf