umu.sePublications
Change search
Refine search result
1234567 51 - 100 of 463
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Gong, Peichen
    Department of Forest Economics, Swedish University of Agricultural Sciences, SE-901 83 Umeå, Sweden.
    Sidibe, Amadou
    Department of Forest Economics, Swedish University of Agricultural Sciences, SE-901 83 Umeå, Sweden.
    Reaching conflicting environmental goals: Participation to forest conservation in National Kabore Tambi Park in Southern Burkina Faso2009In: Forest Policy and Economics, ISSN 1389-9341, E-ISSN 1872-7050, Vol. 11, no 7, p. 468-474Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The main objective with this study is to investigate how different household characteristics, households' perceptions about the security of land use rights, and the households' proximity to forests affect the individual household's willingness to engage in activities that are meant to promote sustainable forest management in Burkina Faso. To achieve this objective we use a multinomial choice model of engagement (or non-engagement) in forest management activities based on household data from 4 villages surrounding the National Kabore Tambi Park in Burkina Faso. The results show that the participation by household members in forest conservation activities is mainly determined by the three variables that are related to policy: membership in community based forest management associations, security of land use rights, and training. The current training programs focus only on forest conservation practices. To be more efficient it should focus on increasing people's knowledge about the benefits due to conservation and the threats resulting from the lack of forest management. Furthermore the results indicate that improving land use right security would increase farmer's willingness to participate in forest management activities such as community work and forest surveillance. Thus particular attention should be paid to the prevailing system of land rights and its incentives, or disincentives, for promoting sustainable management of the forest resource.

  • 52.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Lundberg, Sofia
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Assessment of green public procurement as a policy tool: Cost-efficiency and competition considerations2009Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Public procurement is officially regarded as an effective means to secure environmental improvement. Estimates by the European Commission indicate that public authorities within the European Union typically purchase goods and services corresponding to approximately 16 percent of GNP per annum. Hence, it is believed, private firms can be stimulated to invest in sustainable production technologies if the market power of public bodies is exerted through Green Public Procurement (GPP) policies. In this paper we assess whether GPP is a cost-efficient policy tool, and if so whether its implementation can, from a welfare perspective, deter or stimulate entry to procurement markets.

  • 53.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Lundberg, Sofia
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Assessment of green public procurement as a policy tool: Cost-efficiency and competition considerations2009Conference paper (Other academic)
  • 54.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Lundgren, Tommy
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå School of Business.
    Swedish industry and Kyoto:  An assessment of the effects of the European CO2emission permit trading system 2007In: Energy Policy, ISSN 0301-4215, E-ISSN 1873-6777, Vol. 35, no 9, p. 4749-4762Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We assess the effects on Swedish industry input demands and output of different climate policy scenarios connected to energy policy induced by the Kyoto protocol. We use a unique dataset containing firm-level data on outputs and inputs between 1991 and 2001 to estimate a factor demand model, which we use to simulate different policy scenarios. Sector-specific estimation suggests that the proposed quadratic profit function specification exhibits properties and robustness that are consistent with economic theory; that is, all own-price elasticities are negative and all output elasticities are positive. Furthermore, the elasticities show that the input demands are, in most cases, relatively inelastic. Simulation of the model for six different policy scenarios reveal that effects on the Swedish base industry of a EU-level permit-trading system depends on (i) the removal or maintenance of the current CO2 tax, (ii) the price of permits, and (iii) the future price of electricity. Our analysis shows that changes in electricity price may be more important than the price of permits for some sectors.

  • 55.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Center for Environmental and Resource Economics (CERE).
    Lundgren, Tommy
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Center for Environmental and Resource Economics (CERE). Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Center for Environmental and Resource Economics (CERE). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Carbon intensity in production and the effects of climate policy – evidence from Swedish industry2014In: Energy Policy, ISSN 0301-4215, E-ISSN 1873-6777, Vol. 67, p. 844-857Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We analyze carbon intensity performance at firm level and the effectiveness of the Swedish CO2 tax. Carbon intensity performance is derived from a production technology and measured as changes in the CO2 emission-output production ratio. As one of the first countries to introduce a CO2 tax in 1991, Sweden serves as an appropriate "test bench" for analyzing the effectiveness of climate policy in general. Firm level data from Swedish manufacturing spanning over the period 1990-2004 is used for the analysis. Results show that EP has improved in all the sectors and there is an evidence of decoupling of output production growth and CO2 emissions. Firms' carbon intensity performance responds both to changes in the CO2 tax and fossil fuel price, but is more sensitive to the tax.

  • 56. Canovas, Jose S.
    et al.
    Panchuk, Anastasiia
    Puu, Tönu
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Asymptotic dynamics of a piecewise smooth map modelling a competitive market2015In: Mathematics and Computers in Simulation, ISSN 0378-4754, E-ISSN 1872-7166, Vol. 117, p. 20-38Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In the present work we study asymptotic dynamics of a multi-dimensional piecewise smooth map which models an oligopoly market where competitors use adaptive scheme for reaction choice. Each competitor also defines the moment for renewing the capital equipment depending on how intensively the latter is used. Namely, the larger output is produced, the quicker the capital exhausts. It is shown then that the asymptotic dynamics of the map allows coexistence of different metric attractors in which case it is sensitive to initial conditions. We also investigate stability of trajectories representing Cournot equilibria which are here not fixed but periodic points. In particular, it is shown that several such Cournot equilibria, belonging to different invariant manifolds, may coexist some of them being locally asymptotically stable and some being unstable. (C) 2015 International Association for Mathematics and Computers in Simulation (IMACS).

  • 57.
    Canovas, Jose S
    et al.
    Univ Politecn Cartagena, Dpto Matemat Aplicada Estadist, Spain.
    Puu, Tönu
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Marin, Manuel Ruiz
    Univ Politecn Cartagena, Dpto Metodos Cuantitat Informat, Spain.
    Detecting Chaos in a Duopoly Model via Symbolic Dynamics2010In: Discrete and continuous dynamical systems. Series B, ISSN 1531-3492, E-ISSN 1553-524X, Vol. 13, no 2, p. 269-278Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper considers a Cournot duopoly model assuming isoelastic demand and smooth cost functions with built-in capacity limits. When the firms cannot obtain positive profits they are assumed to choose small "stand-by" outputs rather than closing down, in order to avoid substantial fitting up costs when market conditions turnout more favorable. It is shown that the model provides chaotic behavior. In particular, the system has positive topological entropy and hence the map is chaotic in the Li-Yorke sense. Moreover, chaos is not only topological but also physically observable.

  • 58.
    Capello, Roberta
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Urban Growth in Italy: Economic Determinants and Socio-Enviromental Consequenses2001Report (Other academic)
  • 59.
    Carling, Kenneth
    et al.
    Inst. Ekonomi och Samhälle, Högskolan Dalarna/Dep. of Economics, Dalarna University.
    Lundberg, Sofia
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Asymmetric information and distance: An empirical assessment of geographical credit rationing2005In: Journal of Economics and Business, ISSN 0148-6195, E-ISSN 1879-1735, Vol. 57, no 1, p. 39-59Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Does the geographical proximity between the borrowing firm and the lending bank, matter in credit risk management? If so, the bank might expose itself to a greater risk by lending to distant firms and should therefore respond by rationing them harder. In this paper, we incorporate geographical credit rationing in a simple theoretical model, and derive implications, which are empirically testable. We use data on corporate loans granted between the years of 1994 and 2000 by a leading Swedish bank, and find no evidence of geographical credit rationing.

  • 60.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Lundgren, Nils-Gustav
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Forest Enterprises in Transition: Business Behavior in the Tomsk Forest Sector1999Report (Other academic)
  • 61.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Lundgren, Nils-Gustav
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    The Russian Detour: Real Transition in a Virtual Economy?2001In: Europe-Asia Studies, ISSN 0966-8136, Vol. 53, no 6, p. 841-867Article in journal (Refereed)
  • 62.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Lundgren, Nils-Gustav
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Why Is the Russian Bear Still Asleep after Ten Years of Transition?2000Report (Other academic)
  • 63.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Lundgren, Nils-Gustav
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Varakin, Mikhail Yu.
    Institute of Economics, Finance and Business Management, Arkhangelsk State Technical University, Arkhangelsk, Russia.
    Institutions and the Emergence of Markets: Transition in the Arkhangelsk Forest Sector1999Report (Other academic)
  • 64.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Initial Analyses of the Institutional Framework of the Russian Forest Sector1998Report (Other academic)
  • 65.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Institutions and the Emergence of Markets: Transition in the Tomsk Forest Sector1998Report (Other academic)
  • 66.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Lundgren, Nils-Gustav
    IES, Luleå University of Technology.
    If money only grew on trees: The Russian forest sector in transition2000In: The Forestry Chronicle, ISSN 0015-7546, Vol. 76, no 4, p. 605-610Article in journal (Other academic)
  • 67. Cui, Qiao-Yu
    et al.
    Gaillard, Marie-Jose
    Lemdahl, Geoffrey
    Sugita, Shinya
    Greisman, Annica
    Jacobson, George L.
    Olsson, Fredrik
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography and Economic History, Economic history. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    The role of tree composition in Holocene fire history of the hemiboreal and southern boreal zones of southern Sweden, as revealed by the application of the Landscape Reconstruction Algorithm: Implications for biodiversity and climate-change issues2013In: The Holocene, ISSN 0959-6836, E-ISSN 1477-0911, Vol. 23, no 12, p. 1747-1763Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    We present a quantitative reconstruction of local forest history at two sites, Stavsakra (hemiboreal zone) and Storasjo (southern boreal zone), in southern Sweden (province of Smaland) to evaluate possible causes of contrasting Holocene fire histories in mid- and late Holocene. The Landscape Reconstruction Algorithm (LRA) is applied to evaluate between-site differences in the relative abundance of deciduous trees and Pinus (pine) and landscape/woodland openness during the Holocene. The LRA estimates of local vegetation abundance are compared with other proxies of local vegetation, that is, plant and beetle remains. The LRA results suggest that Pinus was a major tree taxon in the woodlands of Storasjo during mid- and late Holocene, while Tilia (linden) and Betula (birch) were dominant at Stavsakra. The contrasting fire histories are shown to be strongly related to between-site differences in tree composition during mid-Holocene, 4000-2000 bc in particular. The archaeological/historical and beetle data indicate contrasting land uses from c. 1000 bc (late Bronze Age/early Iron Age), grazing in open Calluna heaths at Stavsakra and woodland grazing at Storasjo. Between-site differences in fire history during late Holocene were likely due to different land-use practices. Between-site differences in tree composition in mid-Holocene are best explained by local climatic and geological/geomorphological differences between the hemiboreal and southern boreal zones of Smaland, which might also be the primary cause of between-site differences in land-use histories during late Holocene. Maintenance of biodiversity at the landscape scale in the study area requires that existing old pine woodlands and Calluna heath are managed with fire and cattle grazing. Further climate warming might lead to higher probabilities of climate-induces fire, in particular in pine-dominated woodlands.

  • 68.
    Cánovas, José S.
    et al.
    Dpto. Matemática Aplicada y Estadística, Universidad Politécnica de Cartagena, Cartagena, Spain.
    Puu, Tönu
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Marín, Manuel Ruíz
    Dpto. Métodos Cuantitativos e Informáticos, Universidad Politécnica de Cartagena, Cartagena, Spain.
    A method for studying non-autonomous affine maps: An application to a two-region business cycle model2007In: Chaos, Solitons & Fractals, ISSN 0960-0779, E-ISSN 1873-2887, Vol. 34, no 4, p. 1285-1298Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper is devoted to the study of the dynamics of a non-autonomous affine system. We apply the results to a two-region business cycle model of the Samuelson [Interactions between the multiplier analysis and the principle of acceleration. Rev Econ Statist 1939;21:75–8] multiplier–accelerator type.

  • 69.
    Cánovas, José S
    et al.
    Dpto. Matemática Aplicada y Estadística, Universidad Politécnica de Cartagena.
    Puu, Tönu
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Ruiz Marín, Manuel
    Dpto. Métodos Cuantitativos e Informáticos, Universidad Politécnica de Cartagena.
    A Method for Studying Non-Autonomous Affine Maps: An Application to a Two-Region Business Cycle Model2007In: Chaos, Solitons & Fractals, ISSN 0960-0779, Vol. 34, no 4, p. 1285-1298Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This paper is devoted to the study of the dynamics of a non-autonomous affine system. We apply the results to a two-region business cycle model of the Samuelson [Interactions between the multiplier analysis and the principle of acceleration. Rev Econ Statist 1939;21:75-8] multiplier-accelerator type.

  • 70.
    Cánovas, José S.
    et al.
    Departamento Matemática Aplicada y Estadística, Universidad Politécnica de Cartagena, Cartagena, Spain.
    Puu, Tönu
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Ruíz, Manuel
    Departamento Métodos Cuantitativos e Informáticos, Universidad Politécnica de Cartagena, Cartagena, Spain.
    The Cournot–Theocharis problem reconsidered2008In: Chaos, Solitons & Fractals, ISSN 0960-0779, E-ISSN 1873-2887, Vol. 37, no 4, p. 1025-1039Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 1959 Theocharis [Theocharis RD. On the stability of the Cournot solution on the oligopoly problem. Review of economic Studies 1959;27:133–4] showed that with linear demand and constant marginal costs Cournot equilibrium is destabilized when the competitors become more than three. With three competitors the Cournot equilibrium point becomes neutrally stable, so, even then, any perturbation throws the system into an endless oscillation. Theocharis’s argument was in fact proposed already in 1939 by Palander [Palander T. Konkurrens och marknadsjämvikt vid duopol och oligopol. Ekonomisk Tidskrift 1939;41:124–45, 222–50]. None of these authors considered the global dynamics of the system, which necessarily becomes nonlinear when consideration is taken of the facts that prices, supply quantities, and profits of active firms cannot be negative. In the present paper, we address the global dynamics.

  • 71.
    Cánovas, José S
    et al.
    Departamento Matemática Aplicada y Estadística, Universidad Politécnica de Cartagena.
    Puu, Tönu
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    Ruíz, Manuel
    Departamento Métodos Cuantitativos e Informáticos, Universidad Politécnica de Cartagena.
    The Cournot-Theocharis Problem Reconsidered2008In: Chaos, Solitons & Fractals, ISSN 0960-0779, Vol. 37, no 4, p. 1025-1039Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In 1959 Theocharis [Theocharis RD. On the stability of the Cournot solution on the oligopoly problem. Review of economic Studies 1959;27:133–4] showed that with linear demand and constant marginal costs Cournot equilibrium is destabilized when the competitors become more than three. With three competitors the Cournot equilibrium point becomes neutrally stable, so, even then, any perturbation throws the system into an endless oscillation. Theocharis’s argument was in fact proposed already in 1939 by Palander [Palander T. Konkurrens och marknadsjämvikt vid duopol och oligopol. Ekonomisk Tidskrift 1939;41:124–45, 222–50]. None of these authors considered the global dynamics of the system, which necessarily becomes nonlinear when consideration is taken of the facts that prices, supply quantities, and profits of active firms cannot be negative. In the present paper, we address the global dynamics.

  • 72.
    Dellenbrant, Jan Åke
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Political Science.
    Olsson, Mats-Olov
    Centre for Regional Science (CERUM).
    Regionalization and Security in the European North1994In: The Barents Region: Security and Economic Development in the European North, CERUM, Umeå University, Umeå , 1994, p. 9-17Chapter in book (Other academic)
  • 73.
    Dellenbrant, Jan Åke
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Political Science.
    Olsson, Mats-OlovCentre for Regional Science (CERUM).
    The Barents Region: Security and Economic Development in the European North1994Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    This book is based on contributions to the international symposium The Barents Region in the New Europe: Natural Resources and Security Policy, held at Umeå University, 7–8 May 1993. The symposium was organ­ized by the Group for peace Research, Conflict and security Studies (FOKS) at Umeå University in coopera­tion with the Swedish Institute of International Affairs, Stockholm. The majority of the articles in this volume were presented at the symposium, but some contribu­tions were added afterwards.

    The compilation and editing of the present volume has been done with financial support from the Centre for Regional Science (CERUM), the FOKS group and the Swedish Institute of International Affairs. In the fall of 1993, CERUM formed The Barents Programme: The Umeå University Multidisciplinary Research Programme on the Barents Sea Region. This programme brings to­gether researchers from various university departments with a view to coordinate the efforts to investigate pertinent problems relating to the development of the Barents Region.

    This book is the first result of the work performed within the Umeå University Barents Programme.

  • 74.
    Dellenbrant, Jan-Åke
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Political Science.
    Olsson, Mats-Olov
    Centre for Regional Science (CERUM).
    Knowns and Unknowns: Implications for the Future1994In: The Barents Region: Security and Economic Development in the European North, CERUM, Umeå University, Umeå , 1994, p. 237-243Chapter in book (Other academic)
  • 75. Edenius, M
    et al.
    Hasselbladh, H
    Westin, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Centrum för tjänsteforskning samt Företagsekonomi vid Karlstads universitet2004Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 76.
    Edlund, Johanna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Umeå betalar mest2010In: Västerbottens Folkblad, ISSN 1104-0238, Vol. 17/6Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 77.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Holmström, Marcus
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Det kommunalekonomiska utjämningssystemet: Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknader2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det kommunalekonomiska utjämningssystemet (KUS) för kommuner och landsting har diskuterats ofta och intensivt, vilket illustreras av det stora antalet utredningar och debattartiklar i ämnet.

    Huvudsyftet med den här rapporten är att översiktligt beskriva och analysera utfallet i KUS. Särskilt fokus läggs på Västerbottens län, och till viss del på de övriga tre nordliga länen samt deras relation till övriga Sverige i systemet.

    Förhoppningen är att kasta ljus på vad systemet betyder för kommuners och landstings ekonomier, samtidigt som några kommentarer ges om hur Västerbotten kan betrakta systemet med målet att bli mer oberoende av det. Detta görs i huvudsak genom bearbetning av deskriptiv statistik och konstruktion av grafiska illustrationer.

    KUS upplevs ofta som mycket komplicerat och svårbegripligt, vilket förstärks av att systemet ofta är föremål för utredningar och förändringar. Större justeringar i utjämningssystemet har till exempel skett åren 1993, 1996 och 2005.

    Det kan förmodas att ytterligare förändringar kommer att behövas i takt med att samhället förändras. Utjämningskommittén gör för närvarande en översyn av det utjämningssystem som är i bruk sedan 2005.

    Systemets föränderlighet bidrar säkerligen till att det är svårt att sätta sig in i och debattera olika aspekter av systemet på ett konstruktivt och sakligt sätt.

    I rapporten studeras utjämningssystemet, med särskilt fokus på den del som kallas inkomstutjämning, i huvudsak utifrån de variabler som direkt bestämmer dess utfall. Kommunernas och landstingens utfall i inkomstutjämningssystemet bestäms av deras egen skattekraft, det vill säga skatteunderlaget per invånare, i relation till rikets skattekraft, den så kallade medelskattekraften. Det betyder att systemet i den här rapporten betraktas som givet och att indirekta faktorer som kan påverka en kommuns eller ett landstings utfall, såsom till exempel utbildningsnivå, migration och sysselsättningsgrad, inte beaktas.

    Som namnet antyder är KUS ett utjämningssystem. Det innebär att några kommuner måste betala en avgift och andra erhålla ett bidrag. Men, staten är samtidigt systemets huvudsakliga finansiär. För att ta fasta på den utjämning som sker mellan kommuner, utan statlig

    Vi väljer att i rapporten använda förkortningen ”KUS”. Termen KUS avser hela systemet, d.v.s. inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost.

    Samtliga 15 Västerbottenskommuner och Västerbottens läns landsting har en skattekraft som understiger medelskattekraften, varför de erhåller ett högre inkomstutjämningsbidrag än riksgenomsnittet. Därför görs en uppskattning av hur mycket högre de beskattningsbara inkomsterna i Västerbotten, men även i Norrland som helhet, skulle behöva vara för att länet, och Norrland, ska närma sig medelskattekraften och riksgenomsnittet i inkomst-utjämningsbidrag per invånare.

    Slutligen studerar vi vad som karaktäriserar kommuner som betalar avgift till respektive erhåller bidrag från KUS. Analysen tar sin utgångspunkt i huruvida kommuner är ”boende- eller arbetsintensiva”, för att sedan sätta det förhållandet i relation till deras närhet till en stor arbetsmarknad.

    Analysen visar att utjämningssystemet, utöver dess grundläggande funktion att säkerställa en likvärdig service i hela landet, också finns för att boende- och arbetsintensiva kommuner inte är jämnt fördelade över riket. De skatteintäkter som boendeintensiva kommuner inbringar har ofta sitt ursprung i arbetsintensiva kommuner, i vilka skattekraften i många fall är relativt sett lägre.

  • 78.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Holmström, Marcus
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Kommunala och regionala löner, fastighetspriser och attraktivitet: En studie av lönekostnadsutjämningen2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det kommunalekonomiska utjämningssystemet för kommuner och landsting syftar till att ge alla invånare i Sverige likvärdig service oberoende av vilken kommun eller vilket landsting de valt att bosätta sig i. Utjämningssystemet som princip har ett brett politiskt stöd, men dess exakta utformning har ofta blivit föremål för debatt. Utjämningssystemet består i huvudsak av två utjämnande system; inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen. År 2008 infördes lönekostnadsutjämning vilken är en ny delmodell inom ramen för kostnadsutjämningssystemet, delmodellen har diskuterats flitigt både innan och efter införandet. Lönekostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturellt betingade skillnader i kommunala lönenivåer och i delmodellen omfördelas medel från kommuner med ett relativt lågt strukturellt löneläge till kommuner med ett relativt högt löneläge. Föreliggande rapport kommer dels att diskutera de teoretiska motiven till en utjämning av lönekostnader och dels studera policyprocessen bakom delmodellens införande.

    Lönenivåer hänger ihop med flera fenomen i en kommun, vilka kan ses som avgörande för kommunens fortsatta utveckling. De relativt högsta lönenivåerna återfinns i storstadsområden, där också befolkningstillväxten är stark och fastighetsvärdena höga. Kritiker till lönekostnadsutjämningen menar bland annat att merkostnader som tillkommer kommuner på grund av "positiva" faktorer såsom befolkningstillväxt och stigande fastighetspriser inte bör utjämnas, just därför att de tenderar uppstå i kommuner som redan har relativt goda ekonomiska förutsättningar. Därför förs i rapporten också en problematiserande diskussion om kostnadsutjämningssystemets syfte; ska det utjämna för strukturella kostnadsskillnader i kommunal verksamhet, oavsett kostnadernas art, eller bör dess mål vara att liksom inkomstutjämningen ekonomiskt stärka kommuner med relativt sämre förutsättningar?

  • 79.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Holmström, Marcus
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Norin, Anna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Konjunkturläge AC: hösten 20102010Other (Other academic)
  • 80.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Jonsson, Anna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Norin, Anna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Svendsberget, Lisa
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Konjunkturläge AC: våren 20102010Other (Other academic)
  • 81.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Westin, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    BIDs i Sverige: Internationella erfarenheter av "Business Improvement Districts"2009Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Business Improvement Districts (BID) finns idag i olika former på flera internationella fastighetsmarknader. Ett BID omfattar ett väl avgränsat område i en stad inom vilket en hållbar samverkan mellan fastigheter, handel, boende och en kommun är formaliserad. Syftet är att utveckla områdets affärsmöjligheter eller områdets attraktivitet i en vidare bemärkelse. Med ett BID kan en kommun stärka marknadens effektivitet genom att begränsa incitamenten till ”snålskjutsbeteende” bland fastighetsägare, handlare eller andra aktörer. Ett BID reducerar därmed t.ex. behovet för fastighetsägare att ta över närliggande fastigheter i området för att möjliggöra förnyelse. Mångfalden på stadens fastighetsmarknad kan således bevaras. I denna rapport studeras internationella motiv, lagstiftning, positiva och negativa erfarenheter av BIDs. Här diskuteras även något hur BIDs skulle kunna utformas i Sverige. Inom nuvarande lagstiftning, PBL och Anläggningslagen, är det inte uppenbart möjligt att införa en sådan tidsbegränsad samverkan mellan flera fastigheter (varav några kan ha motsatt sig samverkan). Rapporten indikerar även vilka förändringar som kan krävas i svensk lagstiftning för att BID ska bli en möjlig policyåtgärd för kommuner i Sverige.

  • 82.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Westin, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    BIDs i Sverige?: Internationella erfarenheter av "Business Improvment Districts"2009Report (Other academic)
  • 83.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Westin, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Improvement Districts i Sverige?: internationella erfarenheter av ett verktyg för hållbar utveckling2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Business Improvement Districts (BID) finns idag i olika former på flera internationella fastighetsmarknader. Ett BID omfattar ett väl avgränsat område i en stad inom vilket en hållbar samverkan mellan fastigheter, handel, boende och en kommun är formaliserad. Syftet är att utveckla områdets affärsmöjligheter eller områdets attraktivitet i en vidare bemärkelse. Med ett BID kan en kommun stärka marknadens effektivitet genom att begränsa incitamenten till ”snålskjutsbeteende” bland fastighetsägare, handlare eller andra aktörer. Ett BID reducerar därmed t.ex. behovet för fastighetsägare att ta över närliggande fastigheter i området för att möjliggöra förnyelse. Mångfalden på stadens fastighetsmarknad kan således bevaras. Denna rapport är en utvidgad version av projektets första rapport ” BIDs i Sverige Internationella erfarenheter av ´Business Improvement Districts´” (Edlund & Westin, 2009). Här utvecklas främst de delar som handlar om internationella erfarenheter samt i viss mån även slutsatser och sammanfattande diskussioner. Detta har varit möjligt eftersom projektet genomförde en konferens med internationella forskare och praktiker hösten 2009. Rapporten kan därmed presentera fler analyser och diskussioner om BID. Bland annat diskuteras internationella motiv, lagstiftning, positiva och negativa erfarenheter av BID. Här diskuteras även något hur BID skulle kunna utformas i Sverige. Inom nuvarande lagstiftning, PBL och Anläggningslagen, är det inte uppenbart möjligt att införa en sådan tidsbegränsad samverkan mellan flera fastigheter (varav några kan ha motsatt sig samverkan). Rapporten indikerar även vilka förändringar som kan krävas i svensk lagstiftning för att BID ska bli en möjlig policyåtgärd för kommuner i Sverige.

  • 84.
    Efremov, Dmitry F.
    et al.
    Far East Forestry Research Institute, Far East Branch of the Russian Academy of Sciences, Khabarovsk, Russia.
    Carlsson, Lars
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Sheingauz, Alexander S.
    Economic Research Institute, Far East Branch of the Russian Academy of Sciences, Khabarovsk, Russia..
    Institutional Change and Transition in the Forest Sector of Khabarovsk Krai1999Report (Other academic)
  • 85.
    Elekes, Zoltán
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography.
    Eriksson, Rikard
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography.
    Västernorrlands styrkeområden: Detaljstudie av de funktionella arbetsmarknaderna i Örnsköldsvik, Sollefteå, Kramfors och Sundsvall2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Alla lokala arbetsmarknader i Västernorrland har jämfört med Sverige i övrigt tydliga specialiseringar inom offentligt finansierad service (skola, vård och omsorg samt till viss del offentlig service och tjänster i alla arbetsmarknader förutom Örnsköldsvik). Två andra gemensamma karaktärsdrag är koncentrationer i skogsnäringarna även om det finns viss variation i vilka skogsnäringar respektive region är specialiserad inom (tex massa och papper i Kramfors, Örnsköldsvik och Sundsvall, sågning/hyvling i Kramfors och drivning och skogsskötsel i framförallt Sollefteå). Utöver detta delar alla av regionens lokala arbetsmarknader en tydlig profil kring maskinindustriell tillverkning. Här bör det noteras att dessa tydliga regionala specialiseringar också är märkbart könsuppdelade då de offentligt finansierade verksamheterna (framförallt vård och omsorg) domineras av kvinnor medan tillverkningsindustri och skogsnäringarna i högre utsträckning domineras av män. Denna könsfördelning är också sammankopplad med skillnader i inkomstnivåer då de mer kvinnodominerande verksamheterna har avsevärt lägre lönenivåer än de mansdominerande tillverkningssektorerna.

    Utöver dessa gemensamma karaktärsdrag finns också tydliga lokala specialiseringar som inom mer funktionella gränser kanske bättre speglar regionens näringsliv än vad den övergripande regionala strukturen gör. Örnsköldsvik är föga förvånande relativt specialiserad inom fordonstillverkning och teknisk konsultverksamhet, men har inte lika tydlig närvaro av exempelvis offentlig förvaltning, finans och försäkring eller IKT. Sollefteå å andra sidan har inte lika tydliga specialiseringar och det är framförallt offentligt finansierade verksamheter som dominerar liksom besöksnäringar, transport samt kraftförsörjning. I Kramfors och framförallt i Sundsvall återfinns de tydligaste koncentrationerna av finans och försäkring. I Kramfors återfinns också tydliga koncentrationer av offentliga tjänster samt sågning/hyvling och tillverkning av kablar och maskiner liksom besöksnäringar. Sundsvall speglar å andra sidan en mer servicebetonad del av näringslivet där förutom ett tydligt kompetensknippe kring finans och försäkring återfinns specialiseringar inom IKT och media, teknisk konsultverksamhet, detaljhandel och offentlig förvaltning.

    Den övergripande slutsatsen vi kan dra av detta fokus på de funktionella arbetsmarknaderna är att en generell regional utvecklingsstrategi för hela regionen också måste ta hänsyn till de lokala variationerna då respektive arbetsmarknad består av olika kompetensresurser och därmed också har olika förutsättningar för framtida specialiseringar. Utöver skogsnäringarna återfinns inte någon av regionens identifierade styrkeområden i alla fyra av regionens arbetsmarknader. Istället är det mer lokala specialiseringar som karaktäriserar sammansättningen av regionens näringsliv. Det innebär i princip två olika vägar för framtida regionala utvecklingsstrategier. Antingen kan dessa skillnader bejakas och utveckla respektive delarbetsmarknad utifrån vad som finns där idag då det kan gynna hela regionens utveckling, eller verka för att regionens styrkeområden bättre ska representeras i hela regionen. För en mer hållbar utveckling som bygger på befintliga lokala resurser bör dessa lokala särdrag bejakas då det underlättar bildandet av nya framtida specialiseringar (Elekes & Eriksson 2019a). Det är också främst inom den funktionella arbetsmarknaden där den lokala kompetensstrukturen reproduceras genom att det möjliggör jobbyten utan att nödvändigtvis behöva byta bostadsort.

    Slutligen bör framtida strategier tydligt verka för att öka mångfalden inom respektive del av arbetsmarknaden. En tydlig utmaning ligger i att exempelvis öka andelen kvinnor i de mer tillverkningsorienterade specialiseringarna. Framtida studier bör därför särskilt betona hur strukturomvandlingen (skapandet av nya och försvinnandet av gamla specialiseringar) påverkar män respektive kvinnor. Ytterligare studier på yrkesstrukturers förändring kan också tydligare fånga förändrade kompetensbehov inom sektorer, huruvida det påverkar könsfördelningen i näringslivet, och om det skiljer sig mellan de lokala arbetsmarknaderna

  • 86.
    Elekes, Zoltán
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography.
    Eriksson, Rikard
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Västernorrlands styrkeområden: översikt av näringslivets styrkeområden och relationer till varandra ur ett kompetensperspektiv2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i perspektivet att ekonomisk utveckling i grund och botten är betingat på de kompetenser som används i produktionen av varor och tjänster, har föreliggande rapport gjort en översiktlig analys av Västernorrlands näringslivsstruktur. Detta gjordes genom att teckna ett så kallat industry-spacesom visar vilka sektorer som är starkt närvarande i regionen, men också i vilken utsträckning sektorerna är kopplade till varandra genom att vara beroende av liknande kompetenser. 

     

    I korthet pekar rapporten på att av de 15 sektorer med högst specialiseringsgrad i regionen så utgör endast pappers och massatillverkning (2,7%) samt försäkring (1,7)% någon av de 15 sysselsättningsrikaste sektorerna. De 15 mest specialiserade sektorerna utgör sammanlagt endast 12% av regionens totala sysselsättning 2016 vilket går att jämföra med de 15 största sektorerna som tillsammans utgör nästan hälften av den totala sysselsättningen. Med andra ord ligger regionens ekonomiska tyngdpunkt på andra ställen i näringslivet än i de relativt sett mest närvarande sektorerna. Det kan i sin tur medföra att en regionalpolitik som fokuserar på existerande starkt regionalt koncentrerade sektorer riskerar att exkludera stora delar av den regionala ekonomin. Exempelvis kan skillnader i mans- respektive kvinnodominerande yrken förstärkas. 

     

    När det kommer till etableringen av nya specialiseringar (och försvinnandet av existerande) finner vi en tydlig korrelation till hur inbäddad sektorn är i regionens kompetensstruktur. Kraftigt inbäddade sektorer (som delar liknande humankapital som många andra sektorer i regionen) har högre sannolikhet att etablera nya specialiseringar (eller öka sin relativa närvaro) medan mindre inbäddade sektorer har högre sannolikhet att minska sin relativa regionala närvaro. Då detta kan härledas till kompetensförsörjningsfrågor (många relaterade sektorer ökar sannolikheten att kunna rekrytera kompetent arbetskraft) bör fokus också riktas mot dessa typer av verksamheter i strävan att diversifiera näringslivet genom att skapa nya specialiseringar. 

  • 87.
    Eliasson, Kent
    et al.
    Swedish Institute for Regional Research (SIR).
    Johansson, Magnus
    Swedish Institute for Regional Research (SIR).
    Westin, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics.
    European Integration: Eastern Europe and the Swedish Regions1999Report (Other academic)
    Abstract [en]

    The integration of Eastern with Western Europe will induce strong pressure on the regional restructuring process in these two parts of Europe. In Scandinavia, the new trade with the east is forced by large differences in factor earnings, technology, and social systems. Although there are similarities, which may stimulate intra-industry trade, large differences in close proximity create incentives for both trade and regional structural change based on absolute and comparative advantages. Since the pattern of regional specialisation in Sweden is highly diversified, some regions will be able to explore the opportunities resulting from this, while others will face intensified competition. In this paper, a newly developed industrial classification based on factor intensities is used to reveal the Swedish pattern of regional specialisation. After the regional picture has been presented, this is followed by a discussion of regional vulnerability based on comparative advantages at the national level.

  • 88.
    Eriksson, Malin
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine, Epidemiology and Public Health Sciences. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Socialt kapital: teori, begrepp och mätning - en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa2003Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Social capital has become an attractive theoretical perspective for a range of phenomena. However there is no consensus about definitions and measures of the concept. The aim of this paper is to make a Swedish review with relevance for public health of how the concept is used among some well cited researchers in political science, sociology, economy and public health. The review describes the background and use of the concept within these four disciplines. Different forms and perspectives on social capital are reviewed, and the important question about sources and consequences of social capital is discussed. Some of the critics against the concept are also presented. Social capital is often measured by connecting variables from already existing databases to the concept. However there are also examples of instruments that are prepared especially for measuring social capital and some of these are showed in this review. Examples of both quantitative and qualitative studies are presented. The review calls attention to the wide application of social capital within public health. The concept is useful in understanding the connections between social factors and health outcome on three different levels, - state, community and individual level. Some researchers state that the concept is too broad to be able to add some new knowledge; while this review argues that a wide application also could be a benefit. The question about health determinants is complex and could not be understood only on one level. Social capital can add important new knowledge about health determinants on all three levels. However, there is a need for further theoretical development to make the research about social capital and health valid. The basis for community social capital has to be clarified. In addition, there is a need for more knowledge about the collective and the individual aspects of social capital. Analysis of social capital on different levels also demands awareness of the fact that social capital could have positive consequences on one level and concurrently, negative consequences on another level.

  • 89.
    Eriksson, Malin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Lönnberg, Göran
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Public Health and Clinical Medicine. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    En pilotstudie om Hälsa och livskvalitet i Storuman: i en jämförelse med Västerbotten i stort2004Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I denna pilotundersökning har författarna, med hjälp av data från "Västerbottens hälsoundersökningar (VHU), tittat närmare på hur utfallet av hälsa och livskvalitet i Storumans kommun ser ut i en jämförelse med Västerbotten i stort. Bland de frågor som deltagarna fått svara på i VHU-materialet finns också upplysningar om socialt stöd, sociala nätverk och föreningsaktivitet - faktorer som ofta kopplas samman med begreppet socialt kapital. Dessa avser vi lyfta fram och diskutera som möjliga förklaringsfaktorer till utfallet av hälsa och livskvalitet. I studien finns också material från en intervju med en nyckelperson i Storuman, vilket bidrar till en subjektiv beskrivning av lokalsamhället Storuman. Utförd inom EU-projektet Urban Design.

  • 90.
    Eriksson, Martin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Norrländska utvecklingsstrategier under nya förutsättningar för tillväxt och beslutsfattande 1990-2010: förstudie2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har den regionala utvecklingspolitiken i Västerbotten förändrats kraftigt. Början på denna process var bildandet av Region Västerbotten 2008, som då tog över ansvaret för länets näringspolitik. Det förslag till regional utvecklingsstrategi som Region Västerbotten sedan presenterade i mars 2011 skiljer sig starkt från den traditionella bilden av hur näringspolitik har bedrivits i Norrland. Region Västerbotten framhåller bland annat att länets näringsliv och innovativa miljöer utgör centrala faktorer för att stärka konkurrenskraften. Istället för att ensidigt fokusera på kompenserande bidrag och subsidier från staten, lyfter Region Västerbotten fram länets näringsliv och kompetensgivare som både givare och mottagare i den regionala utvecklingen.

    Humankapitalets och befolkningens betydelse för en utveckling som kännetecknas av kreativitet, förnyelse och omvandling betonas därmed på ett sätt som inte tidigare har förekommit under vare sig Västerbottens eller Norrlands ekonomiska historia. Denna studie, som undersöker den utvecklingspolitiken i de fyra nordligaste länen under perioden 1990-2010, visar på kraften hos och betydelsen av detta politikbyte. När länsstyrelsen hade ansvaret för länets näringspolitik återspeglade tillväxt- och utvecklingsstrategin endast i begränsad utsträckning det mönster som kännetecknade framgångsrika regioner. Inställningen i Norrland till de nya idéer om regioners möjligheter och agerande som växte fram under 1990-talet var defensiv och avvaktande. Det var uppenbarligen svårt att frigöra sig från de mönster som dominerat den norrländska utvecklingsdebatten sedan efterkrigstiden, vilket påverkade regionens konkurrenskraft.

    Rapporten har genomförts inom ramen för projektet ACANALYS. Projektet syftar till att utveckla kompetens för analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS bedrivs av CERUM, Umeå universitet och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens Läns Landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner samt stöds av Företagarna Västerbotten och Västerbottens Handelskammare

  • 91.
    Eriksson, Martin
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Synen på befolkning och försörjning i Norrland 1940-1970: en översikt av forskning och samhällsdebatt2010Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Socialt och ekonomiskt framgångsrika regioner kännetecknas ofta av en hög förmåga till att fånga upp den forskning och de idéer som finns i den nationella och internationella debatten och omsätta dessa till fungerande och effektiva utvecklingsstrategier. Internationella erfarenheter visar även att regioner på detta sätt kan klara av att förnya sig och byta inriktning i perioder av förändrad konkurrenskraft. Framgångsrika regioner blir mot den bakgrunden allt mer beroende av information om sin egen och omvärldens utveckling samt att även bygga upp sin förmåga att hantera sådan kunskap.

    Kunskapen om hur denna typ av processer har ägt rum i Västerbotten och Norrland är dock begränsad. För att genera ny kunskap om detta område syftar denna rapport därför till att kartlägga de utvecklingstankar och omvärldsanalyser som kom till uttryck bland forskare i den norrländska utvecklingsdebatten under perioden 1940-1970. Dessa tankar relateras även till idéerna i den allmänna politiska och ekonomiska debatten om Norrland.

    Rapporten visar att det fanns en omfattande forskning och debatt om norrländsk ekonomi och samhällsliv under efterkrigstiden. Mycket av det tankegods och de argument som fortfarande präglar norrländsk politik och samhällsdebatt utvecklades under denna period. De idéer som tidigare har präglat en framgångsrik utveckling i samhället är dock inte med nödvändighet gångbara i ett framtida läge då exempelvis snabba omvärldsförändringar ställer nya krav på politisk inlärning. Det är därför nödvändigt för politiker och beslutsfattare att aktivt och med ett kritiskt perspektiv förhålla sig till det material som redovisas i denna rapport.

  • 92.
    Eriksson, Martin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography and Economic History, Economic history.
    Westin, Lars
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Regional Policy as Interaction between National Institutions and Regional Science: The Nordic Growth Centre Policies, 1965-19802013In: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 38, no 3, p. 367-386Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    As a reaction to emerging regional imbalances, discussions regarding growth centre policy began in the Nordic countries during the latter part of the 1960s. At this time, a working group within EFTA provided a policy option based on international theories from urban and agglomeration economics. Within the actual growth centre policies in Norway, Sweden and Finland, central elements from the EFTA concept related to the scale of the centres were however not adopted. Instead, growth centres were located to places which had a smaller population than the 30 000 inhabitants recommended by the EFTA concept. This outcome was related to the fact that the EFTA concept was adapted to the existing regional policy institutions. As these institutions were egalitarian and redistributive in character, the Nordic growth centre policies favoured a more dispersed settlement structure than suggested by the EFTA concept.

  • 93.
    Eriksson, Rikard
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Hane-Weijman, Emelie
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Geography. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Har Västernorrland en brist på digital kompetens?: En analys av den digitala yrkesstrukturen i länet2019Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Även om det än så länge inte finns några tydliga tendenser att antalet jobb i Sverige sammantaget minskar är det tydligt att nationellt sammanslagna siffror på arbetsmarknaden döljer två distinkta omvandlingsförlopp. Dels en omfördelning mellan olika typer av jobb (exempelvis från tillverkning till service och från lågkvalificerade tillverkningsjobb till mer kvalificerade) samt en geografisk omfördelning av arbetstillfällen. Detta bidrar till en förändrad efterfrågestruktur då nya kompetenser behövs i produktionen av både varor och tjänster i takt med ökad digitalisering. 

     

    I Västernorrlands län har diskussioner förts kring regionens eventuella relativa underskott av digitala kompetenser. Givet det omvandlingstryck som ekonomin genomgår kan detta försvåra kompetensförsörjningen och konkurrenskraften inom både tillverkning och service. 

     

    Syftet med denna rapport är därför att ge en överskådlig bild av den formella digitala kompetensen inom Västernorrlands län (fortsättningsvis benämnd som Västernorrland). Detta görs genom att beskriva och analysera länets sammansättning av yrken (SSYK96 på 3-siffernivå) som i olika grad använder sig av ”digitala kompetenser” i relation till övriga Sverige. 

    Resultaten pekar på att Väsernorrland har en relativt hög andel yrken med digitala kompetenser. Dock återfinns dessa mer ustrpidd i näringsliven än i övriga Sverige. 

  • 94.
    Etzkowitz, Henry
    et al.
    State University of New York.
    Asplund, Patrik
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Nordman, Niklas
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of Economics. Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Beyond Humboldt: Emergence of Academic Entrepreneurship in the U.S. and Sweden2001Report (Other academic)
  • 95.
    Filipsson, Roger
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Sportregion Västerbotten: En analys av sportsektorn (sportnäringen)2011Report (Other academic)
  • 96.
    Forsgren, Andreas
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Kommunal kompetensförsörjning: nuläge och mellankommunal samverkan2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Kommunernas uppgiftsfält i Sverige, Finland och Norge är liknande, då kommunen svarar för en stor del av de uppgifter som kan sägas förverkliga välfärdspolitiken. I Finland saknas dock folkvalda strukturer för den regionala nivån, vilken i Sverige och Norge utgörs av landsting respektive fylkeskommuner, varför delar av den regionala nivåns traditionella uppgifter tillfaller kommunnivån i Finland. Den kommunala verksamheten i länderna finansieras framförallt med kommunal inkomstskatt.

    De utmaningar de svenska kommunerna står inför inom kommunal kompetensförsörjning delas i stor utsträckning med kommunerna i grannländerna Finland och Norge. Trenden pekar mot förtätade samhällsstrukturer, en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar de kommande åren. Detta kan få till följd att kommunerna får problem att bibehålla en tillräcklig kompetensbas.

    Visualiseringen av den kommunala kompetensbredden på kommun- och LA-regionsnivå visar att kompetensbredden ökar markant när kommunerna aggregeras till LA-regioner. Men framförallt bland Norrlands inlandskommuner uteblir regionförstoringseffekten, vilket beror på att dessa kommuner utgör solitära LA-regioner.

    I rapporten skapas i ett fiktivt exempel Arvidsjaur, Storumans och Vilhelmina Kommunala Samverkansregion (KS-region). Effekten av regionbildningen blir störst i Arjeplog kommun. Även övriga kommuner i de fiktiva KS-områdena ökar sin kompetensbredd i exempel-scenariot. Detta indikerar att kommunerna sinsemellan har relativt diversifierade yrkes-kompetenser och att det sålunda kan finnas förutsättningar för samarbete.

    Kommuner kan samarbeta genom att dela tjänster och på så vis få tillgång till en tidigare saknad yrkeskompetens. För exempelyrkena SFI-lärare, byggnadsingenjörer, fritids- och turistchefer samt räddnings- och brandchefer jämförs kompetensintensiteten i Sveriges kommuner och LA-regioner. För att beräkna regionförstoringseffekten överförs LA-regionens förutsättningar till de ingående kommunerna. Störst effekt av regionförstoringen uppvisar byggnadsingenjörer, men kompetenskvoten ökar för alla fyra exempelyrkena.

  • 97.
    Forslund, Johanna
    et al.
    Konjunkturinstitutet/National Institute of Economic Research.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Samakovlis, Eva
    Konjunkturinstitutet/National Institute of Economic Research.
    Samhällsekonomiska värderingar av luft- och bullerrelaterade hälsoproblem: En sammanställning av underlag för konsekvensanalyser2007Report (Other academic)
  • 98.
    Frykholm, Clas-Uno
    et al.
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Department of applied educational science, Umeå Centre for Evaluation Research (UCER).
    Hanberger, Anders
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå Centre for Evaluation Research (UCER).
    Wikström, Joel
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Umeå Centre for Evaluation Research (UCER).
    Etzkowitz, Henry
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Georghiou, Luke
    Orsenigo, Luigi
    Prestudy for the evaluation of the KK Foundation’s knowledge exchange programme: Literature review, Programme description, Evaluation proposal, Comments from IAG1998Report (Other academic)
  • 99. Färe, Rolf
    et al.
    Grosskopf, Shawna
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Center for Environmental and Resource Economics (CERE). Department of Economics, Oregon State University, Corvallis, OR, USA.
    Lundgren, Tommy
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Center for Environmental and Resource Economics (CERE).
    Marklund, Per-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Center for Environmental and Resource Economics (CERE). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Wechao, Zhou
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Pollution-generating technologies and environmental efficiency2014In: Journal of Chinese Economic and Business Studies, ISSN 1476-5284, E-ISSN 1476-5292, Vol. 12, no 3, p. 233-251Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper, we study environmental efficiency (EE) within a pollution-generating technology. Good output and bad output (pollution) are explicitly modeled by imposing technology properties of disposability and null-jointness. With data on firms from Swedish manufacturing, we investigate the potential to reduce emissions, and we take a closer look at the pulp and paper sector. Dividing the firms into ‘brown’ and ‘green’ firms, we find that there is significant potential, in both categories, to improve EE, and hence lower emissions, of three air pollutants (CO2, SO2, NOx). Generally, the methods and results encourage similar and comparative studies on the manufacturing sector in other countries. If there is a comparable potential elsewhere, such as in major polluting countries like China, there is potential to promote a sustainable society by conducting effective energy and climate policies. We also suggest that treating biofuels as completely carbon neutral, as is common practice when constructing emission data in Sweden (Statistics Sweden), may lead to incorrect EE scores and consequently misleading policy implications.

  • 100.
    Färe, Rolf
    et al.
    Dept. of Agriculture and Resource Economics, Dept. of Economics, Oregon State University.
    Grosskopf, Shawna
    Dept. of Economics, Oregon State University.
    Lundgren, Tommy
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Center for Environmental and Resource Economics (CERE). SLU.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM). Umeå University, Faculty of Social Sciences, Center for Environmental and Resource Economics (CERE).
    Wenchao, Zhou
    Umeå University, Faculty of Social Sciences, Centre for Regional Science (CERUM).
    Productivity: should we include bads?2012Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This paper studies the interaction between economic and environmental performance. Applying the directional output distance function approach, the purpose is to compare estimates of Luenberger total factor productivity indicators, including and excluding bad outputs. Specifically, based on unique firm level data from Swedish manufacturing covering the period 1990 to 2008, we explore to what extent excluding bad outputs leads to erroneous productivity measurement. The main conclusion is that bad outputs should not only be included in the estimations, but also reduction in bad outputs should be credited. From this point of view the directional output distance function approach and the Luenberger indicator serves as an appropriate basis of productivity measurement.

1234567 51 - 100 of 463
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf