umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 1954
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Larsson, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Tolken som min röst: Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta medtolksamtal i asylhälsan2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med tolksamtal iasylhälsan.Bakgrund: Senaste årens ökande flyktingströmmar har skapat ökat tryck på primärvårdensasylhälsa och behovet av tolkar. Bristande kommunikation kan hindra sjuksköterskansomvårdnad och kunskap om upplevelsen av tolksamtalet i primärvården är därför viktig,något som saknas generellt i forskningen. Socialstyrelsens kartläggning beskrev problem medtillgängligheten av auktoriserade tolkar och en ojämlik situation över landet.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor,intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Att tolkens roll påverkar samtalet beskrev hurtolkens professionalitet kunde främja eller störa samtalet samt hur tolkens genus och kulturkunde påverka samtalet. Att sjuksköterskans roll påverkar samtalet beskrev sjuksköterskansprofessionalitet som en förutsättning då de tvingades hitta egna lösningar i arbetet och sinsträvan efter ett vårdande samtal med kontakt och förståelse med patienten. Attorganisationen påverkar samtalet beskrev respondenterna en begränsande organisation medbrist på tolkar, avsaknad av struktur och samarbete mellan vården, tolkförmedlingar ochmyndigheter. Respondenterna beskrev en pressad arbetssituation och behovet av utbildningsom nödvändigt för kvalitetssäkrad vård.Slutsats: Sjuksköterskorna behöver tolken som en brygga för sin röst för att kunna ge godvård. Det finns ett behov av ett systematiskt sätt att arbeta med tolk, med utbildning ochträning för tolkar och sjuksköterskor. Detta skulle kvalitetssäkra vården och förbättraarbetssituationen för sjuksköterskorna. Kompetens inom transkulturell omvårdnad är viktigför rättvis vård i det mångkulturella Sverige.

  • 52.
    Andersson, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet.
    Lövström, Jennifer
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet.
    Att leva med bipolär sjukdom: En litteraturstudie om patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som karaktäriseras utav

    förändringar i patientens aktivitetsnivå och stämningsläge. Dessa episoder benämns

    som mani-, hypomani- och depressionsepisoder. Behandling och omvårdnad

    fokuseras på att lindra symtom.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenheter av att

    leva med bipolär sjukdom.

    Metod: I litteraturstudien användes 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa har

    sammanställts och analyserats med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Vid

    sökning av artiklar användes databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.

    Resultat: Resultatet visar att faktorer som påverkar att leva med bipolär sjukdom

    var att acceptera eller förneka sjukdomen. Patienterna upplevde

    identitetsförändringar samt oro inför framtiden. Vardagslivet påverkades i stor

    utsträckning, främst då regelbunden medicinering samt provtagning behövdes för att

    kontrollera sjukdomen. Det uppstod varierande känslor vid skiftning i

    sinnesstämningen. För att kunna kontrollera sjukdomen beskrev patienterna att stöd

    och stöttning var viktigt, detta för att kunna hantera symtomen samt identifiera

    varningstecken. Motivation till förändring stärks genom goda relationer samt

    kunskap och förståelse hos patienter, anhöriga och vårdpersonal.

    Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att diagnosen kan leda till svåra

    konsekvenser för de som är drabbade samt deras familj och närstående. Därför krävs

    det mycket stöd och stöttning, utbildning och information till alla inblandade.

  • 53.
    Andersson, Maja
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ebbvik, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskan på plats vid en humanitär katastrof: En litteraturöversikt i sjuksköterskors erfarenheter av att tjänstgöra vid humanitära katastrofer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Bakgrund: Världens humanitära behov ökar och från Sveriges sida finns en lång tradition av att bistå med hjälpinsatser av olika slag. Humanitära hjälpinsatser har som mål att rädda liv och lindra nöd för de drabbade människorna vid exempelvis naturkatastrofer eller väpnade konflikter. Sjuksköterskor utgör den största gruppen i katastrofarbetet och tilldelas ofta en ledarroll på plats.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att tjänstgöra vid humanitära katastrofer.

    Metod: Litteraturstudien innehåller åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet från respektive artikel analyserades och sammanställdes. Databaser som använts vid artikelsökningen är CINAHL, PubMed och Swemed+.

    Resultat: Resultatet har delats in i fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. Huvudkategorierna delades in i: att vara otillräcklig, att möta en ny miljö, att känna ett emotionellt engagemang för andra människor och att hitta sin roll som sjuksköterska.

    Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar bland annat på att sjuksköterskor kan uppleva negativa känslor som stress och en känsla av att vara oförberedd i arbetet vid en humanitär katastrof. En katastrof kan sällan förutspås, varför det är viktigt med katastrofförberedelse för alla sjuksköterskor.

    Nyckelord: Katastrofmedicin, humanitära katastrofer, katastrofhjälp, humanitär hjälp.

  • 54.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nironen, Kristina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Skolsköterskans upplevelser av att hantera mötet med föräldrar till överviktiga barn och motivera till en hälsosam livsstil.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser av att hantera mötet med föräldrar till överviktiga/feta barn för att kunna motivera familjen till en mer hälsosam livsstil.Insamlandet av material skedde genom frågeformulär som skickades ut via mail till 30 skolsköterskor i Västra Götalandsregionen. Totalt deltog sju skolsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Skolsköterskan upplevde ett flertal hinder i mötet med föräldrar till överviktiga/feta barn. De hinder som upplevdes vara mest förekommandevar föräldrars känsla av att ha blivit kränkta och kritiserade av skolsköterskan samt att det fanns tillfällen där föräldrarna ville klara av problemet med barnens övervikt/fetma själva. Skolsköterskan upplevde även att det fanns möjligheter i arbetet medatt påverka familjerna till en bättre livsstil. Skolsköterskan ansåg att det var viktigt att skapa en bra och tillitsfull relation till familjen. Dessutom ansåg skolsköterskan att ansvaret för barnets övervikt/fetma låg hos föräldrarna och vände sig därmed till dem i första hand för att motivera till en bättre kosthållning och livsstil. Författarna till denna studie uppmärksammade att samtalet mellan skolsköterskan och föräldrarna ofta upplevdes som spänt vilket ibland resulterade i försvårat samarbete. Här spelade ett empatiskt förhållningssätt hos skolsköterskan en mycket stor roll och det kunde vara avgörande för om hon lyckades motivera familjen till livsstilsförändring. Det verkar inte finnas så mycket forskning om huruvida ekonomi försvårar förändringav livsstil eller om en sämre ekonomi påverkar förekomsten av övervikt/fetma hos barn

  • 55.
    Andersson, Ramona
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjöström, Carolina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Finns samband mellan hälsolitteracitet och livskvalitet hos personer med typ 2 diabetes?: En tvärsnittsstudie.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hälsolitteracitet innebär förmåga att förvärva, förstå, tolka och använda sig av hälsorelaterad information för att kunna fatta välgrundade beslut gällande den egna hälsan. Forskning visar att personer med kroniska sjukdomar ofta har låg hälsolitteracitet. Typ 2 diabetes är en växande folksjukdom där individen förväntas ta ett stort ansvar för sin egenvård, vilket kan främjas av god hälsolitteracitet. Genom personcentrerad vård kan distriktsköterskan upptäcka och förstärka hälsolitteracitet hos individen.

    Motiv: Diabetesvården syftar till att upprätthålla en god livskvalitet för den som drabbats av typ 2 diabetes, emellertid saknas forskning som belyser samband mellan hälsolitteracitet och livskvalitet hos personer med typ 2 diabetes i Sverige. 

    Syfte: Syftet med denna studie var därför att undersöka om det fanns samband mellan självskattad hälsolitteracitet och självskattad livskvalitet hos personer med typ 2 diabetes. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. Data har erhållits från en större studie, iSMS (Person-Centred Interactive Self-Management Support in Primary Healthcare for People with Type 2 Diabetes), som samlats in genom en enkätundersökning under hösten 2017. En enkät mäter hälsolitteracitet, HLS-EU-Q16 och den andra mäter diabetesrelaterad livskvalitet, ADDQoL-19. Deltagarna (n= 46) rekryterades genom ett ändamålsenligt urval. Data analyserades med SPSS statistics.

    Resultat: Inget signifikant samband mellan hälsolitteracitet och livskvalitet kunde påvisas och inga skillnader i hälsolitteracitet kunde ses gällande kön eller ålder. 

    Diskussion: Det framkom tendenser till att diabetessjukdomen påverkar livskvaliteten mer negativt hos de med högre hälsolitteracitet, vilket skiljer sig från tidigare forskning. Genom ökade kunskaper om hur hälsolitteracitet stärks och med ett personcentrerat förhållningssätt kan distriktssköterskan främja hälsa på både individ- och befolkningsnivå vilket kan leda till en mer jämlik vård. 

    Konklusion: På grund av begränsningar i studien kan inga direkta slutsatser dras, generalisering av resultatet är inte möjligt. Mer studier behövs på hälsolitteracitetens betydelse för personer med typ 2 diabetes och dess inverkan på livskvaliteten. 

  • 56.
    Andersson, Sofia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vård i livets slutskede på särskilt boende för äldre personer: närstående och vårdpersonals skattade och berättade erfarenheter2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Europa, blir det allt vanligare att äldre personer dör på särskilt boende i stället för på sjukhus. Särskilda boenden spelar därför en viktig roll när det gäller vård i livets slutskede. Målet med palliativ vård för personer med livshotande sjukdom och deras närstående är att öka livskvaliteten och lindra lidande. Strukturerade vårdplaner såsom Liverpool Care Pathway for care of the dying (LCP) kan vara ett sätt att öka vårdkvaliteten. Det saknas dock forskning om vård i livets slutskede på särskilda boenden när en strukturerad vårdplan har använts.

    Syfte Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva vård i livets slutskede på särskilt boende för äldre personer utifrån närstående och vårdpersonals skattade och berättade erfarenheter.

    Metod Avhandlingen baseras på två kvantitativa (I, II) och två kvalitativa (III, IV) studier. Studie I baseras på frågeformuläret Views of Informal Carers – Evaluation of Services (VOICES) som har besvarats av närstående (n = 189) efter att en anhörig har dött. Data har därefter analyserats med beskrivande och jämförande statistik. Studie II baseras på data om alla förväntade dödsfall (n = 22 855) som registrerats i Svenska palliativregistret (SPR). Dödsfallsenkäten har besvarats av vårdpersonal och svaren har sedan analyserats med beskrivande statistik och univariat och multipel logistisk regressionsanalys. Studie III baseras på fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer med vårdpersonal. Studie IV baseras på enskilda intervjuer med närstående. Data från studie III och IV har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat Resultatet i studie I visar att majoriteten av de närstående skattade att den äldre personen fick tillräcklig hjälp såväl med personlig vård (78,5 %) som med sjukvård (93,0 %) de sista tre dagarna i livet. De närstående (86,2 %) rapporterade att de var informerade om att det var sannolikt att den äldre personen skulle avlida och majoriteten (94,1 %) av de äldre hade avlidit på önskad plats. Resultatet visade dock på hög förekomst av smärta (46,5 %) och andnöd (55,9 %). Det var ingen skillnad mellan åldersgrupperna när det gällde smärta men de äldre < 85 år hade signifikant högre förekomst av andnöd (70,6 %) jämfört med de äldre äldre, ≥ 85 år, (47,5 %). De äldre, < 85 år, hade signifikant oftare symtomlindring för andnöd (53,1 %) jämfört med äldre äldre, ≥ 85 år, (31,8 %).

    Resultatet i studie II visar hög förekomst av smärta (68,8 %) och ångest (44,0 %). Faktorer associerade med symtomlindring av smärta, illamående, ångest och andnöd var dels att validerat smärtskattningsinstrument hade använts, dels att munhälsan var bedömd. Starkast samband var det mellan symtomlindring av tre symtom (smärta, andnöd och ångest) och att injektioner var förskrivna vid behov.

    Resultatet i studie III visar att vårdpersonalen upplevde sig tryggare efter implementeringen av LCP genom att de hade fått ett gemensamt förhållningssätt, kände stöd att skräddarsy vården utifrån den döende personens individuella behov, kände stöd att involvera närstående i beslut och i vården samt hade blivit mer medvetna om vårdmiljön.

    Resultatet i studie IV visar att närstående upplevde sig tryggare i en välbekant och varm atmosfär, att vara kontra inte vara involverad i vård i livets slutskede och att bli tröstade genom att bevittna vårdpersonalens strävan att lindra lidande.

    Konklusion Resultatet från studierna i den här avhandlingen pekar på hög vårdkvalitet i livets slutskede på särskilt boende genom god omvårdnad, men resultatet pekar också mot förekomst av inadekvat symtomlindring och hög förekomst av smärta, andnöd och ångest de sista dagarna i livet. Det framkom ett tydligt samband mellan ordinerade injektioner vid behov och symtomlindring av smärta, illamående och ångest. Resultatet indikerar även vikten av att använda smärtskattningsinstrument och göra munhälsobedömningar för symtomlindring vid vård i livets slutskede. Således kan ett sätt att öka vårdkvaliteten för döende personer vara att det finns ordinerade injektionsläkemedel vid behov mot vanliga symtom, att använda validerade smärtskattningsinstrument och att göra munhälsobedömningar. Det framkom också att användandet av en standardiserad vårdplan såsom LCP kan vara ett sätt att förbättra vården för de äldre personerna i livets slutskede. Såväl vårdpersonalen som de närstående upplevde stöd av den struktur för bedömningar och vårdaktiviteter som LCP ger. Vårdpersonalen upplevde också stöd i att involvera närstående i vården och i vårdrelaterade beslut.

  • 57.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics/MMC, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Fürst, Carl-Johan
    The Institute for Palliative Care, Lund University and Region Skåne, Lund, Sweden.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Care professional's experiences about using Liverpool Care Pathway in end-of-life care in residential care homes2018Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 32, nr 1, s. 299-308Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Residential care homes (RCHs) play an important role in end-of-life care, being the most common place of death for elderly people in several European countries. Care pathways such as the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient (LCP) are used to improve and ensure quality care at the end of life. There is a lack of scientific evidence supporting the use of care pathways.

    DESIGN: A descriptive qualitative study.

    OBJECTIVE: The aim was to describe care professionals' experiences of using the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient in the care of dying residents in residential care homes.

    METHODS: Five focus group interviews and two individual interviews with enrolled nurses (n = 10), Registered Nurses (n = 9) and general practitioners (n = 5) were carried out and analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS: Care professionals expressed that they became confident through a shared approach to care, were supported to tailor the care according to the residents' individual needs, were supported to involve family members in decision-making and care and became more aware of the care environment.

    CONCLUSION: The results of this study indicate that the LCP might be a useful tool for care professionals in improving end-of-life care in RCHs through increased attention to the goals of care, the individual needs of residents and family involvement.

  • 58.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics/MMC, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Fürst, Carl-Johan
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    End-of-life care in residential care homes: a retrospective study of the perspectives of family members using the VOICES questionnaire2017Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, nr 1, s. 72-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In Europe, residential care homes (RCHs) are replacing hospitals as the place where death occurs, and they play an important role in end-of-life (EOL) care.

    OBJECTIVE: The aim was to describe the quality of care during the last 3 months and last 3 days of life of those who died in RCHs as reported by family members. We also investigated whether there were differences in the EOL care of younger patients (<85 years) vs. the oldest old patients (≥85 years) as reported by family members.

    DESIGN: A retrospective survey design.

    METHODS: Deaths (n = 189) at 19 RCHs in one municipality in Sweden were included. Family members were sent the VOICES questionnaire 1 month after their elderly relative had died. Descriptive statistics were used.

    RESULTS: In the last 3 days before death, most family members reported there was enough help with nursing (93%) and personal care (78.5%). Among the family members, 86% were told that the resident was likely to die shortly. Most (94.1%) of residents were reported to have died at their preferred place. No significant difference was found between age groups. Family members also reported that about half of the elderly had pain (46.5%) and 86.4% received treatment; 55.9% had breathlessness and 39.7% received treatment. Breathlessness was significantly (p = 0.01) more common in the younger group, and they were treated more often (p = 0.006) than the oldest old.

    CONCLUSION: This study revealed an overall positive picture of personal and nursing care and communication. These findings indicate that the quality of EOL care at RCHs is high. Inadequate management was found for symptom relief the last days of life. This suggests that this subject merits further attention by care professionals. To achieve better quality of EOL care at RCHs, we emphasise the importance of systematically working to improve symptom relief.

  • 59.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics/MMC, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Fürst, Carl-Johan
    The Institute for Palliative Care, Faculty of Medicine, Department of Clinical Science, Lund University and Region Skåne, Lund, Sweden.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Family members' experiences of care of the dying in residential care homes where the Liverpool Care Pathway was used2018Ingår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 24, nr 4, s. 194-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Residential care homes (RCHs) are increasingly becoming a common place of death for older people.

    Aim: The aim of this study was to describe family members' experiences of care of the dying in RCHs where the Liverpool care pathway for the dying patient was used.

    Methods: This study had a descriptive qualitative study design. Fifteen (n=15) individual interviews were analysed using qualitative content analysis.

    Results: The analysis resulted in three themes: being confident in a familiar and warm atmosphere, being involved vs not being involved in end-of-life (EoL) care, and being consoled by witnessing the health professional's endeavour to relieve suffering.

    Significance of results: The results indicated that taking part in a care plan seems to increase family members' feelings of involvement in EoL care. This study also highlights the family members' needs for increased possibilities for EoL discussions with the GP.

  • 60.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vestberg, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Patientens karaktäristika påverkar upplevelsen av vårdpersonalens bemötande2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patientens karaktäristika påverkar upplevelsen av vårdpersonalens bemötandeSyfte:Att undersöka patienters upplevelse av bemötande från vårdpersonal samt om graden av självrapporterad ångest och depression påverkar denna upplevelse. Bakgrund:Den vård som utförs kan spegla både skillnader i tillgång till vård och sociodemografiska faktorer. Bemötande inom psykiatrisk slutenvård är av stor betydelse för hur patienter upplever sin vård. Ett gott bemötande definieras som en upplevelse av att vårdpersonal tar sig tid och att patienten blir sedd samt att patienten erbjuds medverka i den kliniska beslutsprocessen. På individnivå kan ett bristande bemötande bland annat leda till komplikationer som sämre återhämtning för patienten. Sammantaget är det därför angeläget att utvärdera patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande.Design:I denna tvärsnittsstudie användes en kvantitativ design. Metod:Studien genomfördes vid tre psykiatriska slutenvårdsavdelningar i Norra Sverige under januari och februari 2017. Totalt inkluderades 85 patienter. Utfallsmåtten baserades på data från tre separata enkäter; The Caring Professional Scale som mäter patientens upplevelse av vårdpersonals förmåga till bemötande, Visual Analog Scale som mäter tillfredsställelsen med senaste interaktionstillfället med vårdpersonal och Hospital and Anxiety Scale som mäter självskattad depression och ångest.Resultat:Majoriteten av patienterna rapporterade att de var nöjda med bemötandet från vårdpersonalen. Därtill var faktorer som utbildningsnivåoch ålderassocierade med en självrapporterad nöjdhet av bemötandet. Slutsats:Resultaten från studien antyder att det finns både sociodemografiska och patientkarakteristiska faktorer som kan vara relaterade till patientens upplevelse av vårdpersonals bemötande. Detta kan indikera effekter av ojämlik vård och bör ytterligare belysas ur såväl vetenskapligt som samhälleligt perspektiv

  • 61.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Årestedt, Kristofer
    Faculty of Health and Life Sciences, Linnaeus University, Kalmar, Sweden.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics/MMC, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Fürst, Carl Johan
    The Institute for Palliative Care, Faculty of Medicine, Department of Clinical Science, Lund University and Region Skåne, Lund, Sweden.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum). Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Factors associated with symptom relief in end-of-life care in residential care homes: a national register-based study2018Ingår i: Journal of Pain and Symptom Management, ISSN 0885-3924, E-ISSN 1873-6513, Vol. 55, nr 5, s. 1304-1312Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Context: Residential care homes (RCHs) are a common place of death. Previous studies have reported a high prevalence of symptoms such as pain and shortness of breath among residents in the last week of life.

    Objectives: The aim of the study was to explore the presence of symptoms and symptom relief and identify factors associated with symptom relief of pain, nausea, anxiety, and shortness of breath among RCH residents in end-of-life care.

    Methods: The data consisted of all expected deaths at RCHs registered in the Swedish Register of Palliative Care (N = 22,855). Univariate and multiple logistic regression analyses were conducted.

    Results: Pain was reported as the most frequent symptom of the four symptoms (68.8%) and the one that most often had been totally relieved (84.7%) by care professionals. Factors associated with relief from at least one symptom were gender; age; time in the RCH; use of a validated pain or symptom assessment scale; documented end-of-life discussions with physicians for both the residents and family members; consultations with other units; diseases other than cancer as cause of death; presence of ulcers; assessment of oral health; and prescribed pro re nata injections for pain, nausea, and anxiety.

    Conclusion: Our results indicate that use of a validated pain assessment scale, assessment of oral health, and prescribed pro re nata injections for pain, nausea, and anxiety might offer a way to improve symptom relief. These clinical tools and medications should be implemented in the care of the dying in RCHs, and controlled trials should be undertaken to prove the effect.

  • 62.
    Andersson, Tove
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Kristina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att vårda en döende patient: Ur ett sjuksköterskeperspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT Att vårda en döende patient – Litteraturstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i sitt yrke möta döende patienter som kräver palliativ vård i sjukhusmiljö. Sjuksköterskor är värdefulla i vården av patienter i livets slutskede och ska se till patientens fysiska, funktionella, sociala och andliga behov. Patienter som vårdas på sjukhus har uttryckt att de påminns om sin sjukdom och att döden är förestående. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att vårda en döende inom palliativ vård i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturstudie genomfördes och databassökning i CINAHL, PubMed och PsychINFO. Resultaten från nio kvalitativa studier från olika världsdelar och länder granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet innefattat 112 sjuksköterskor som varierar i ålder, kön och erfarenhet. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Begränsad möjlighet att ge god vård, svåra känslor som utmaning och meningsfullt och utvecklande arbete samt åtta underkategorier. Konklusion: Det som framkom i resultatet var varierande erfarenheter där begränsningar i resurser sågs och olika känslor som påverkade sjuksköterskan negativt och positivt. Nyckelord: Palliativ vård, erfarenheter, sjukhus, sjuksköterska, litteraturstudie

  • 63.
    Andersson, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Samuelsson, Jannike
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Äldres hälsa i glesbygd och stad: Skiljer sig äldres hälsa på särskilt boende?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra hälsotillstånd bland äldre människor bosatta på särskilt boende i glesbygd respektive stad.

    Bakgrund: Världens befolkning förväntas öka kraftigt samtidigt som vi lever längre. Detta ställer i sin tur höga krav på hälso- och sjukvården. Det finns skillnader i tillgänglighet och möjlighet till vård i glesbygd och stad trots Hälso- och sjukvårdslagens förordning om jämlik vård. Det förekommer bristfällig forskning gällande äldres hälsa på särskilda boenden i glesbygd och i stad. Med hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen som tenderar i fler äldre och fler multisjuka är det av vikt att ta reda på vad som är hälsa för denna grupp, för att kunna utveckla en god äldreomsorg i takt med samhällsutvecklingen.

    Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes under en vecka i maj 2013. Äldre (n=1544) boende på särskilt boende i glesbygd och i stad blev skattade av vårdpersonal. Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale användes som instrument i studien och det insamlade materialet analyserades i SPSS Statistics.

    Resultat: Resultatet visade på skillnader i de äldres hälsotillstånd beroende på om de var bosatta på särskilt boende i glesbygd eller i stad. I glesbygd hade de äldre en lägre grad av kognitiv svikt, högre ADL-förmåga, fick oftare besök och var oftare utomhus självständigt. I glesbygd förekom mer smärta och de tenderade till att vara mer förstoppade. I stad hade en högre andel fått en läkemedelsgenomgång senaste året och fler hade egna tänder jämfört med i glesbygd. I stad förekom begränsningsåtgärd i form av sänggrindar oftare, fler hade sväljsvårigheter och fler var i behov av hjälp av vårdpersonal på morgonen. Av vårdpersonal skattades den psykiska vårdtyngden som högre i stad jämfört med i glesbygd, däremot sågs ingen skillnad gällande den fysiska vårdtyngden.

    Konklusion: Resultatet visar att det skiljer sig gällande hälsostatus bland äldre vid särskilda boenden i glesbygd och stad, och det fanns både positiva och negativa aspekter bland de äldre både i glesbygd och i stad. Vidare forskning inom området är av vikt för att utforska vad som orsakar dessa skillnader, och på vilka sätt distriktssköterskor kan lära av varandra och implementera nya arbetssätt i sitt arbete på särskilda boenden. 

  • 64.
    Andersson Westman, Nina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Björnström, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom - en litteraturstudie.

    Bakgrund: Tusentals barn är anhöriga till cancersjuka föräldrar. Sjukdom hos föräldern påverkar barnets tillvaro både känslomässigt och praktiskt. Barn som anhöriga är sårbara på grund av sin beroendeställning till föräldern samt svårigheter att förstå det som händer och bakomliggande orsaker.

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes på 12 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes.

    Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier och sammanlagt nio underkategorier. Huvudkategorierna innefattade: behov av kunskap och information, förändringar för hela familjen och en emotionellt svår och krävande situation.

    Konklusion: Sjuksköterskan bör tillämpa ett familjecentrerat förhållningssätt för att uppmärksamma barnens behov när deras vardag förändras. Information och stöd bör anpassas efter barnets utvecklingsnivå och individuella behov och önskemål. Mer forskning i ämnet skulle kunna förbättra bemötandet av barn som anhöriga. 

  • 65.
    Andertun, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelser från frontlinjen i kampen mot ebola: en kvalitativ studie om riskfyllt arbete2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte. Beskriva upplevelser av riskfyllt arbete bland norsk vårdpersonal som arbetat med ebola-patienter i Sierra Leone.

    Bakgrund. Ebolavirus är en ovanlig sjukdom med hög dödlighet, och ett av de mest fruktade virus som man känner till. Vårdpersonal riskerar därmed sitt liv i högre grad än vid andra epidemier. I de få tidigare studier som är gjord har sjuksköterskor beskrivit brist på skyddsutrustning, stigmatisering samt att de upplevt det tungt att vänta och se om de själva blir sjuka. Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser som också handlar om vårdgivarens säkerhet.

    Design. Kvalitativ design.

    Metod. Individuella semistrukturerade intervjuer och fokusgruppintervjuer genomfördes under 2015 med totalt nio deltagare som arbetat med ebola-patienter i Sierra Leone. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat. Analysen resulterade i sex teman: tillit till försiktighets- och skyddsåtgärder, hantering av smittorisker och andra risker, påminnelse om döden, successiv seger över rädslor, strategier för omvårdnad trots barriärer och känsla av meningsfullhet. Deltagarna beskrev tillit genom träning, organiserad insats, strikta riktlinjer och utrustning. De hade respekt för smittorisken, gjorde riskbedömningar, tog ansvar, hanterade riskfyllda situationer samt blev påmind om lidande och död. Det var nödvändigt att hantera sin egen rädsla och ge omvårdnad utifrån de förutsättningar som låg till grund. Det riskfyllda arbetet gav mening. Säker vård går som en röd tråd genom arbetet med ebola-patienter där vårdrelationen utmanas.

    Konklusion. Säker vård kan bedrivas trots kontakt med ett mycket smittsamt ebolavirus. Det är tänkbart att andra smittsamma sjukdomar med hög dödlighet kan drabba oss i västvärlden, därför är upplevelser hos vårdpersonal också relevant för oss i Skandinavien. 

  • 66.
    Andertun, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hörnsten, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hajdarevic, Senada
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ebola virus disease: caring for patients in Sierra Leone - a qualitative study2017Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, nr 3, s. 643-652Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to describe Norwegian healthcare staffs' experiences of participating in care of patients with Ebola virus disease in Sierra Leone.

    BACKGROUND: Ebola is one of the most feared viruses known. Ebola virus disease is highly contagious with high mortality. The few qualitative studies made on experiences among healthcare professionals have highlighted problems as lack of protective resources, insufficient personnel and risk of societal stigmatization.

    DESIGN: Descriptive study with qualitative approach.

    METHOD: Individual narrative and focus group interviews were obtained during 2015 with eight nurses and one physician who had worked in Ebola care in Sierra Leone. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    RESULT: The analysis resulted in the two themes: 'Experiencing security by learning to manage risks'; and 'Developing courage and growth by facing personal fears'. Subthemes were: 'Relying on safeguard actions', 'Managing risk of contagion', 'Developing strategies for care despite risks', 'Constantly reminded of death', 'Successively defeating fears' and last, 'Increasing motivation through meaningfulness'. The participants described the reliance on training, organized effort, strict guidelines and equipment. They were respectful of the risk of transmission, made risk assessments, took responsibility, handled risky situations and were reminded of suffering and death.

    CONCLUSION: Despite challenges, the hazardous work with Ebola virus disease patients was experienced as meaningful which was an important motivator. Safe care was central in working with Ebola patients, but the care relation was challenged.

  • 67.
    Anesäter, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Holm, Sanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att vara förälder till barn med leukemi eller lymfom: En litteratursammanställning om föräldrarnas erfarenheter2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen drabbas cirka 150 barn i Sverige av leukemi och lymfom. Diagnoserna innebär långa perioder på sjukhus och intensiva behandlingsprotokoll. Detta medför stora förändringar för hela familjen, inte minst för föräldrarna till det sjuka barnet.

    Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara förälder till ett barn med leukemi eller lymfom

    Metod: En litteratursammanställning av resultaten från 9 kvalitativa artiklar. Databassökningen genomfördes i PubMed, CiNAHL och PsycINFO. En innehållsanalys genomfördes med inspiration av Graneheim & Lundman samt Friberg.

    Resultat: Resultatet sammanställdes i två kategorier och fem underkategorier.  Kategorierna är: Föräldrarna tvingades in i en ny verklighet – Konfrontationen med den påtvingade verkligheten ledde till en känslostorm, Förlust av kontroll över föräldraskapet och Föräldrarna försökte att anpassa sig till en påtvingad verklighet – Behovet av stöd i den påtvingade verkligheten, Strävan efter att återta ett normalt liv genom att anpassa sig till en ny föräldraroll, Föräldrarna upplevde olikheter i den nya föräldrarollen.

    Konklusion: Föräldrar upplever att de tvingas in i en ny verklighet och upplever en förlust av kontroll. Det medför ett förändrat föräldraskap och belyser skillnader mellan könen. Vidare forskning kan undersöka hur genus påverkar föräldraskapet och välbefinnandet för föräldrar till barn med leukemi eller lymfom.

  • 68.
    Anth, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    En jämförelse mellan olika tekniker vid trakeal intubering av obesa patienter: - En litteraturstudie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Syfte och mål: Att jämföra olika tekniker vid trakeal intubering av obesa patienter. Bakgrund: Fetma blir vanligare och behovet av kunskap inom vården ökar för att på ett säkert sätt ta hand om dessa patientgrupper. Anestesisjuksköterskan ska kunna hantera, prioritera och ta snabba beslut vid akuta tillstånd och förebygga komplikationer som kan uppstå. Kunskap och beredskap inför akuta situationer är av stor vikt för att hantera den svåra luftvägen och kunna ge en god och säker omvårdnad genom anestesin.                                                                   Design: En litteraturstudie med kvantitativ ansats genomfördes.                     Metod: Databasen EBSCO genomsöktes gällande studier som var publicerade mellan 2003-2013 där följande tekniker gällande trakeal intubering hos obesa patienter valdes; intubering med larynxmask (ILMA), videolaryngoskop/glidescope vid vakenintubation och generell anestesi, Rapid Sequence Induction (RSI), the Shikani optical stylet, LMA Ctrach, flexibelt fiberoptiskt bronkoskop och Airtraq med sedvanlig och omvänd manöver. Dessa tekniker bedömdes efter intuberingstid, lyckad intubering vid första försöket, ömhet/skada i halsen och Body Mass Index (BMI). Åtta studier inkluderades av vilka en kvalitetsgranskning genomfördes.         Resultat: RSI med vanligt laryngoskop hade högst frekvens gällande lyckad intubering på första försöket. Kortast intuberingstid ses vid användning av Airtraq laryngoskop med omvänd manöver. Längst tid tar vakenintubation med laryngoskop. När det gäller skada eller postoperativ ömhet i hals och svalg har det fiberoptiska bronkoskopet flest fall trots relativt kort intubationstid. Användning med Airtraq och omvänd manöver hade en låg frekvens gällande komplikationer i svalget samtidigt som intubationstiden var kort.                                                    Slutsats: Flera faktorer spelar in och det viktigaste är att en preoperativ bedömning gjorts och att den som intuberar har vana och erfarenhet av tekniken för en snabb och säker etablering av luftvägen.Relevans för klinisk verksamhet: Anestesisjuksköterskan kommer alltmer möta patienter med obesitas och kunskap om olika tekniker för att säkerställa luftvägarna hos överviktiga är av stor betydelse för en säker omvårdnad.                                                                       Nyckelord: Intubering, fetma, teknik, luftvägar, komplikationer

    Strukturen på examensarbetet är justerat efter instruktioner från ”The Journal of Clinical Nursing”, en tänkbar tidskrift för publikation.

  • 69.
    Antonia, Rosencrantz
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Löfström, Erik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kommunikation i det intraoperativa teamet: Anestesisjuksköterskans upplevelser2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kommunikation är en viktig del av anestesisjuksköterskans arbete för att kunnasamarbeta med medlemmarna i det intraoperativa teamet och säkerställa säkerheten förpatienten på operationssalen. 50% av alla komplikationer som sker efter en operation kanrelateras till kommunikationsproblem och skulle kunna undvikas. För att förståkommunikationen i det intraoperativa teamet och kunna göra förbättringar är det av intresse attundersöka och skapa en förståelse av anestesisjuksköterskans erfarenheter av kommunikation.Syfte: Syftet var att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av kommunikationen i detintraoperativa teamet på operationssalen.Metod: Tio semistrukturerade intervjuer av anestesisjuksköterskor från två olika sjukhus iSverige genomfördes. Deltagarna valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Intervjuernatranskriberades och analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre teman baserade på åtta underteman. Första temat Känslanav samarbete baserades på tre underteman: tydlighet i det som sägs, verbal respons ochuppdaterad information. Känsla av trygghet var det andra temat och här beskrev deltagarna ettförberedande samtal inför operationen samt att kunna tolka utan att prata. Dessa två temanbeskrev sådant som deltagarna identifierade som bra kommunikation medan det tredje tematKänslan av utanförskap däremot identifierade negativa erfarenheter och upplevelser avkommunikationen i det intraoperativa teamet. Här beskrev anestesisjuksköterskorna frånvaroav kommunikation, att inte bli bekräftad och att inte våga prata.Slutsats: Anestesisjuksköterskorna hade erfarenhet av positiv och negativ kommunikation i detintraoperativa teamet på operationssalen. Det fanns en dynamik och variation ikommunikationen som berodde på teammedlemmarnas förmåga att kommunicera och utövandeav makt i kommunikationen. Därför finns ett behov av ökad medvetenhet, utbildning ochövning i det kommunikativa samspelet. Eftersom teamet består av flera olika professioner ochdet bara är anestesisjuksköterskans synvinkel som undersökts krävs det vidare forskning för attkunna skapa en helhetsbild.

  • 70.
    Antonsson, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Interaktion i särskilt boende för personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många personer med utvecklingsstörning har kommunikativa svårigheter och har därför behov av att utveckla olika sätt att kommunicera för att kunna förstå andra och göra sig förstådda. Svårigheter i kommunikationen påverkar interaktionen mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare. Detta ställer höga krav på vårdare att kunna tolka och förstå den enskilda individens sätt att uttrycka önskningar och behov. På samma sätt riskerar vårdares budskap att missförstås. Om vårdaren misslyckas att förstå den boendes kommunikation och vice versa, kan det leda till situationer med utmanande beteende exempelvis i form av vägran, verbal eller fysisk aggressivitet.

    Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera interaktion mellan vuxna personer med utvecklingsstörning och vårdare i gruppbostäder, samt att studera effekter av en utbildningsintervention för vårdare som arbetar i gruppbostäder.

    Metod: Avhandlingens samtliga delstudier har genomförts i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning bland boende och vårdare i ett län i norra Sverige. I studie I insamlades data kring 556 personer med utvecklingsstörning. I studie II och III deltog 16 vårdare och 11 personer med utvecklingsstörning. I studie IV deltog 7 vårdare. Studie I bygger på personalens skattningar av funktionsnivåer och förekomst av begränsningsåtgärder. I Studie II och III utgörs data av videoobservationer och narrativa intervjuer. I studie IV användes flera datainsamlingsmetoder i en mixed method design med både vårdarnas skattningar, med hjälp av instrument och semi-strukturerade intervjuer. Analys av materialet i studie II, III och IV har gjorts med kvalitativ innehållsanalys och i studie I och IV har data analyserats statistiskt.

    Resultat: I studie I framkom att av 556 boende hade 99 (18%) varit föremål för fysiska begränsningsåtgärder under den senaste veckan. Av dessa 99 hade nästan alla varit föremål för mer än en typ av begränsningsåtgärd. Den vanligaste begränsningsåtgärden var bälte i stol (74%). Användningen av begränsningsåtgärder var relaterade både till fysiska funktionsnedsättningar och till beteende.

    I studie II reflekterade vårdare över videoinspelad interaktion där vårdarna medverkat, både framgångsrik och misslyckad interaktion. Exempel på framgångsrik interaktion var att förstå tecken, kunna möta behov och hantera situationer med utmanande beteenden. Vårdarna reflekterade över att framgångsrik interaktion ledde till säkerhet, trygghet och självförtroende hos de boende. Vårdarna reflekterade även över de konsekvenser misslyckad interaktion fick i form av irritation, aggression och våld från de boende.

    I studie III studerades videoinspelad interaktion mellan 11 personer med utvecklingsstörning och 16 av deras vårdare. Verbal och icke-verbal interaktion identifierades. Fyra inspelade situationer valdes ut för att belysa framgångsrikt samspel. Resultatet visade att framgångsrikt samspel mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare bland annat bygger på möjligheten att bekräfta varandra, dela vardagshändelser, ge tid och utrymme och på att använda ett kongruent och tydligt språk.

    I studie IV utvärderades effekterna av en web-baserad utbildningsintervention, vars syfte var att förbättra interaktionen mellan personer med utvecklingsstörning och vårdare samt att därmed reducera förekomsten av situationer med utmanande beteende. Resultatet visade att vårdarna hade förbättrat sin förmåga att hantera situationer med utmanande beteende och att förekomsten av utmanande beteende minskat. Vårdarna beskrev att den web-baserade utbildningen upplevts givande och möjlig att ta del av parallellt med arbetet.

    Slutsats: Fysiska begränsningsåtgärder förekommer i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Användningen av begränsningsåtgärder kan vara relaterade både till fysiska funktionsnedsättningar och till beteenden i samspelet mellan brukare och vårdare. Vårdare upplever användningen av fysiska begränsningsåtgärder svår och tröttande. Brott i kommunikationen mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare kan leda till försvårad interaktion med risk för situationer med utmanande beteenden. När vårdare är framgångsrika i interaktionen med personer med utvecklingsstörning ger det tillfredsställelse både för de boende och vårdarna. Vårdarna upplever dock ofta hjälplöshet och osäkerhet i relation till hantering av situationer med utmanande beteende och efterfrågar utbildning. Web-baserad utbildning om interaktion med personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende har i vår studie visat sig ge lovande effekter och bör vara möjlig att utveckla för både introduktion av nyanställda vårdare och för kompetensutveckling bland mer erfaren personal.

  • 71.
    Antonsson, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Isaksson, U
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundström, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Effects and experiences of a web-based training program for professional carers working with people with learning disabilities and challenging behaviourManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 72.
    Antonsson, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. University West, Department of Health Sciences, Trollhättan, Sweden.
    Isaksson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. University West, Department of Health Sciences, Trollhättan, Sweden.
    Lundström, Mats O.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Evaluation of a Web-Based Training Program for Professional Carers Working With People With Learning Disabilities and Challenging Behavior: A Pilot Study with SSED-Design2016Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 37, nr 10, s. 734-743Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The interaction between people with intellectual disabilities and professional carers is often influenced by communicative difficulties contributing challenging behaviours. The aims of this study were to evaluate to a web-based training program aimed at improving carers' abilities to interact with people with learning disabilities who exhibit challenging behaviours and to explore carers' experiences of participating in such a program. A single-subject experimental design and mixed methods were used to integrate qualitative and quantitative data. Triangulation of questionnaires, interviews with carers, and assessments of one woman's behaviour was performed. The participants were professional carers aged 20 to 55 years. The web-based training program increased carers' abilities to handle challenging behaviours and decreased challenging behaviours in daily care. The program improved the opportunities to offer training to carers who work in community-based accommodations with limited time to receive training.

  • 73.
    Antonsson, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lämås, Kristina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    School Nurses' Attitudes toward Family Involvement in School Healthcare2020Ingår i: Health Behavior and Policy Review, ISSN 2326-4403, Vol. 7, nr 1, s. 51-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: We evaluated school nurses' attitudes towards family involvement in school healthcare when children exhibit signs of mental health problems.

    Methods: In a cross-sectional study, the Families' Importance in Nursing Care-Nurses' Attitudes (FINC-NA) instrument was used to measure school nurses' (N = 133) attitudes towards family involvement. Data were analyzed with the Mann-Whitney U-test.

    Results: School nurses (95%) encountered students with mental health problems every day or every week. Overall, school nurses were positive towards family involvement in school healthcare. Primary school nurses were more positive compared to secondary school nurses, seeing the family as a resource and a conversation partner. School nurses who felt that they had insufficient tools to work with children with mental health problems saw the family as a burden compared to school nurses who reported they have sufficient tools.

    Conclusion: School nurses' attitudes toward involving families as a resource are promising. However, when nurses perceive themselves as lacking sufficient tools to respond to children's mental health problems, they are more likely to experience the family as a burden than a resource. Cooperation between school nurses and families may be crucial. Therefore, we suggest a Family Health Conversations model to improve nurse-family collaboration

  • 74.
    Antonsson, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundström, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Skilled interaction among professional carers in special accommodations for adult people with learning disabilities2013Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 20, nr 7, s. 576-583Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ACCESSIBLE SUMMARY: • Communicative difficulties affect interactions between people with learning disabilities and their carers. • Interactions between carers and residents in special accommodations for people with learning disabilities were recorded on video and skilled interactions were illuminated. • Results of the study show that skilled interaction between the carers and the people with learning disabilities is based upon being confirming, sharing daily life experience, giving time and space, and using congruent and distinct language.

    ABSTRACT: Communicative difficulties affect interactions between people with learning disabilities and their carers. Despite such difficulties, however, some carers seem to interact successfully with people who have limited ability to communicate verbally and exhibit challenging behaviour. This study aims to illuminate skilled interaction among carers working in special accommodations for people with learning disabilities. Interactions between 16 caregivers and 11 residents with learning disabilities were recorded on video. Verbal and non-verbal interaction skills among the carers were identified. Four caring situations with people with learning disabilities were chosen to illuminate skilled interaction. The transcribed text was subjected to qualitative content analysis and core stories were created. The results show that skilled interaction between the carers and the people with learning disabilities is based upon being confirming, sharing daily life experience, giving time and space, and using congruent and distinct language. In this paper we present examples that offer concrete suggestions of how to promote successful interaction and create meaning in the shared day-to-day life in special accommodations for people with learning disabilities.

  • 75.
    Appelblad, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bersani, Sandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Distriktssköterskors upplevelse av patientkontakt utanför arbetstid i tätortsnära landsbygd.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Få studier är utförda där distriktssköterskors upplevelser inom primärvården av att möta patienter utanför arbetstid studerats. Framför allt finns det få studier som beskriver distriktssköterskors erfarenhet att arbeta och leva i mindre samhällen. Många patienter har kontinuerlig kontakt med hälsocentraler och träffar ofta samma sjuksköterskor. För distriktssköterskor som arbetar i tätortsnära landsbygd är det lättare att etablera kontakt med patienter utanför arbetstid.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av att bo nära och möta patienter utanför arbetstid i tätortsnära landsbygd inom Västerbottens län.

    Metod: Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från distriktssköterskor inom primärvården. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I studien deltog 7 kvinnliga distriktssköterskor. Resultatet av studien resulterade i 4 kategorier som bland annat beskriver distriktssköterskornas upplevda kontakt med patienter utanför arbetstid som påfrestande.

    Slutsats: Resultatet visar på att de flesta distriktssköterskor upplever patientkontakt utanför arbetstid som påfrestande. Studien kan bidra till en förbättrad patientsäker omvårdnad då resultatet åskådliggör distriktssköterskors upplevelse av att bo och arbeta på en tätortsnära landsbygd. Eventuella brister och komplikationer inom vården kan då diskuteras och åtgärdas. Fler studier inom området behövs för djupare kunskap och vidare handläggning av eventuella problematiska situationer som distriktssköterskan inom primärvården ställs inför relaterat till möten med patienter utanför arbetstid.

  • 76.
    Appelgren, Cornelia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Karlsson, Daniel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Mitt liv, ditt liv: Patienters upplevelse av att leva med ett donerat organ2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med livshotande organsvikt erbjuds transplantation då inte annan kurerande behandling är möjlig. I Sverige utförs ca 700 organtransplantationer per år. En organtransplantation påverkar mottagarens fysiska och psykiska hälsa. Målsättningen för en organtransplantation är att transplantationen ska leda till en ökad livskvalité och ett förlängt liv.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att leva med ett nytt organ.

    Metod: En litteraturstudie med nio studier med kvalitativ ansats där resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts.

    Resultat: Patienter som genomgått en organtransplantation upplever det som en process som ökar deras livskvalité men samtidigt medför en mängd olika känslor och konsekvenser i det vardagliga livet. Resultatet delades in i tre kategorier: en andra chans, en omvälvande upplevelse och att hantera livet efter transplantation. Transplantationsmottagarna upplevde att organtransplantationen hade en påverkan på deras självbild, gav dem ett nytt sätt att se på livet och döden och fick dem att känna ett ansvar kring deras nya organ. Även vikten av stödet från omgivningen beskrevs. Slutligen innebar organtransplantationen att det krävdes anpassning i det vardagliga livet samt att det fanns ett behov av olika strategier för att hantera dessa förändringar och anpassningar.

    Konklusion: Personer som genomgått en organtransplantation upplever att det är en omvälvande händelse som förändrar livet för alltid. Vårdpersonal bör vara medvetna om att en organtransplantation påverkar mottagaren fysiskt såväl som psykiskt och därför reflektera över behovet av fysisk såväl som psykisk eftervård.

  • 77.
    Appelvik Tängdén, Linnea
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hedberg, David
    Anestesisjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress: - en kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Bland yrkesgrupper som utsätts för mycket stress i Sverige och i världen ligger sjuksköterskor och läkare i en av de högsta grupperna. Stress kan leda till följdsjukdomar vilket innebär stort lidande för de som drabbas. Dock fanns sparsamt med forskning i Sverige om anestesisjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress.

    Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress, vilka upplevda konsekvenser det får för dem samt hur de hanterar arbetsrelaterad stress.

    Design: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

    Metod: Under hösten 2017 genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och elva subkategorier.

    Resultat: I Individuella och strukturella påfrestningar i arbetet beskrevs känslan av att inte ha kontroll och upplevelsen av krav och förväntningar - både på individuell och strukturell nivå. Speciella situationer såsom när barn var inblandade eller för patienten livshotande situationer upplevdes extra stressande. I Emotionell och kroppslig påverkan av stress hos individen samt påverkan i arbetet nämndes negativa konsekvenser av stress så som rädsla, sorg, frustration, huvudvärk, trötthet samt blockeringar. Stressen kunde även ge positiva konsekvenser som effektivitet och fokus i arbetet. I den tredje kategori Att hantera stressen genom egna strategier, resurser och stöd av andra beskrevs hur stressen hanterades genom att skaffa sig kontroll över sitt arbete och att både stöd från kollegor samt arbetserfarenhet kunde minska stressen.

    Konklusion: Resultatet visar att trots förekomsten av stress upplevdes den inte alltid negativ under förutsättning att arbetsbelastningen var hanterbar och under kontroll. Dock ledde organisatoriska faktorer som krav på produktion och hög arbetsbelastning till negativ stress. Framtida forskning föreslås med både fler deltagare samt flera sjukhus. 

  • 78.
    Arciniegas, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Frech, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ensam är inte stark: En litteraturstudie om äldres upplevelser av ensamhet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Ensam är inte stark – en litteraturstudie om äldres upplevelser av ensamhet

    Bakgrund: Forskning visar på att ensamhet påverkar hälsan både psykiskt och somatiskt. Vi människor behöver gemenskap med andra. Äldre personer är en utsatt grupp med ökad risk att drabbas av ensamhet. Ensamhet är en av anledningarna till äldres suicidförsök och kan öka risken för demens, depression och högt blodtryck.

    Syfte: Att undersöka hur äldre personer upplever ensamhet.

    Metod: Sökningar i 3 olika databaser gjordes. Efter urval utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt kvalitetsgranskning valdes 9 kvalitativa studier ut som svarade på syftet. Studiernas resultat analyserades och sammanställdes.

    Resultat: Äldre personer upplever ensamhet som något negativt. Ensamheten upplevdes som ett hinder och var svår att ta sig ur. De äldre kände att ensamheten var en hopplös och maktlös situation. Ensamheten ledde till att de äldre kände att livet tappat sin mening. Ensamheten var även en stigmatiserad känsla som inte gärna pratades om.

    Konklusion: Ensamhet är något som påverkar äldre personers hälsa på flera olika plan. Äldre upplever att ensamhet är något icke önskvärt. Sjuksköterskan skulle kunna ha en nyckelroll i att upptäcka och uppmärksamma äldre personer som lever i ensamhet samt förhindra ohälsa på grund av ensamhet. Fler interventionsstudier krävs för att minska ensamhet hos gruppen äldre.

    Nyckelord: ensamhet, äldre, upplevelser

  • 79.
    Arenhall, Eva
    et al.
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Department of Caring Science and Sociology, University of Gävle, Gävle.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping.
    Malm, Dan
    Department of Cardiology, County Hospital Ryhov, Jönköping.
    Nilsson, Ulrica
    Centre for Health Care Sciences, Örebro University Hospital, School of Health and Medical Sciences,.
    The male partners' experiences of the intimate relationships after a first myocardial infarction2011Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, Vol. 10, s. 108-114Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 80.
    Arenhall, Eva
    et al.
    School of Health and Medical Sciences, Örebro University, Örebro.
    Kristofferzon, Marja-Leena
    Department of Caring Science and Sociology, University of Gävle, Gävle.
    Fridlund, Bengt
    School of Health Sciences, Jönköping University, Jönköping.
    Nilsson, Ulrica K
    Department of Anaesthesia and Intensive Care and Centre for Health Care Sciences, Örebro University Hospital, School of Health and Medical Sciences,.
    The female partners’ experiences of intimate relationship after a first myocardial infarction2011Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 20, s. 1677-1684Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 81. Arestedt, Kristofer
    et al.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Peter
    Blomqvist, Kerstin
    Social support and its association with health-related quality of life among older patients with chronic heart failure2013Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 12, nr 1, s. 69-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Social support is generally known to influence health-related quality of life (HRQoL), but this association is not well explored among older patients with chronic heart failure. Aims: (1) To describe social support in older patients with chronic heart failure in relation to gender. (2) To investigate if age, gender, cohabitation, perceived financial situation, and disease severity are associated with social support. (3) To investigate if social support is associated with HRQoL after controlling for age, gender, and disease severity. Methods: Data were collected in a sample of 349 patients (>= 65 years) with chronic heart failure. Patients' HRQoL was measured with the Minnesota Living with Heart Failure Questionnaire and the Short Form-12 Health Survey Questionnaire. The Interview Schedule for Social Interaction measured social support. Data were analysed with descriptive statistics, repeated-measure ANOVA, and multiple linear regression analyses with robust standard errors. Results: Social support was generally rated high, although being a man, living alone, perceiving a problematic financial situation, and high disease severity (NYHA) were associated with lower levels of social support. Age was not associated with social support. Social support was generally associated with HRQoL, in particular the emotional dimensions. Conclusion: Taking social support into account when caring for older patients with heart failure can be of importance for improving or maintaining HRQoL.

  • 82.
    Arhelm, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Thurn, Hanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Viktiga beslut på kort tid: En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av att triagera barn2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Vid ankomst till en barnakutmottagning görs en första bedömning och triagering av barnets behov av vård. Triageringen är en viktig uppgift och ställer stora krav på sjuksköterskan att på kort tid inhämta information om barnets sjukdomstillstånd. Arbetsmiljön på en akutmottagning är oförutsägbar och påverkas av oroliga föräldrar, stress och långa arbetspass vilket har en negativ inverkan på sjuksköterskors hälsa och kvaliteten i bedömningar.

    Motiv: Sjuksköterskors erfarenheter av att triagera barn är ett relativt obeforskat område och förhoppningen med studien var att bidra till en ökad förståelse kring komplexiteten och de svårigheter som sjuksköterskor ställs inför vid triagering av barn.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att triagera barn på en barnakutmottagning.

    Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Ett strategiskt urval tillämpades och 14 sjuksköterskor deltog i studien.

    Resultat: I studien identifierades tre kategorier som beskrev sjuksköterskornas erfarenheter av triagering av barn. Erfarenheterna bestod av berättelser inom tre områden: En påfrestande arbetsmiljö orsakat av ett högt söktryck, sjuksköterskornas känsla av trygghet samt deras känsla av tillfredsställelse i arbetet.

    Diskussion: Resultatet har diskuterats mot Patricia Benners omvårdnadsteori och befintlig forskning. Studiens resultat har tillsammans med befintlig forskning identifierat förbättringsförslag till arbetsgivare angående hur olika aspekter i triageringen av barn påverkar sjuksköterskors arbete.

    Konklusion: Triagering av barn är en komplex, ansvarsfull och viktig uppgift. Den påfrestande arbetsmiljön och bristen på erfaren personal kan påverka patientsäkerheten och sjuksköterskors hälsa negativt. Fortsatta studier inom området uppmuntras.

  • 83. Arne, Mats
    et al.
    Emtner, Margareta
    Lisspers, Karin
    Wadell, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Stallberg, Bjorn
    Availability of pulmonary rehabilitation in primary care for patients with COPD: a cross-sectional study in Sweden2016Ingår i: EUROPEAN CLINICAL RESPIRATORY JOURNAL, ISSN 2001-8525, Vol. 3, artikel-id 31601Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Pulmonary rehabilitation (PR) is an important, evidence-based component for the management of individuals with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). In daily practice, the majority of COPD patients are treated in primary care. However, information about the availability of PR in primary care in Sweden is lacking. The aim was to investigate the availability of rehabilitation resources in primary care settings for patients with COPD in Sweden. Methods: A cross-sectional descriptive design was applied, using web-based questionnaires sent to all primary care centres in four regions, comprising more than half of the 9.6 million inhabitants of Sweden. The main questionnaire included questions about the content and availability of rehabilitation resources for COPD patients. PR was defined as exercise training and one or more of the following activities: education, nutritional intervention, energy conservation techniques or psychosocial support. Results: A total of 381 (55.9%) of the 682 primary care centres answered the main questionnaire. In addition to physicians and nurses, availability of healthcare professionals for rehabilitation in primary care settings was physiotherapists 92.0%, occupational therapists 91.9%, dieticians 83.9% and social workers or psychologists 98.4%. At 23.7% of all centres, PRwas not available toCOPD patients - neither in primary care nor at hospitals. Conclusion: Despite high availability of professionals for rehabilitation in primary care settings, about one-quarter of managers at primary care centres stated that their COPD patients had no access to PR. This indicates a need to structure resources for rehabilitation and to present and communicate the available resources within the healthcare system.

  • 84.
    Arnesen, Hanne
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jonsson, Linnéa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Patienters erfarenheter av att leva med trycksår2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Ett trycksår är en lokal skada på huden som uppkommer på grund av långvarigt tryck eller skjuv. Det är en komplikation som kan uppstå vid sjukdom, vård eller behandling. Vårdpersonal saknar ofta kunskap om trycksår och att kartlägga patienters erfarenheter kan därför leda till en bättre förståelse och en förbättrad vård. 

    Syfte:Att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att leva med trycksår.

    Metod:En litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

    Resultat:Patienterna i de analyserade artiklarna beskrev atttrycksår påverkade livet på många olika sätt för dem.Resultatet presenteras i tre kategorier: det dagliga livet med trycksår, att vårdas för trycksår och att uppleva förtvivlan och hopp. 

    Konklusion:Trycksår orsakar ett stort lidande för patienter ochpåverkar samt begränsar deras liv på många sätt. Vårdpersonal bör då lyssna in varje unik patients behov och önskemål för att lindra lidandet. 

  • 85.
    Arnetz, Bengt B.
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin. Department of Family Medicine, College of Human Medicine, Michigan State University, Michigan, USA; Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Lewalski, Philip
    Arnetz, Judy
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin. Department of Family Medicine, College of Human Medicine, Michigan State University, Michigan, USA; Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Breejen, Karen
    Przyklenk, Karin
    Examining self-reported and biological stress and near misses among Emergency Medicine residents: a single-centre cross-sectional assessment in the USA2017Ingår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 7, nr 8, artikel-id e016479Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objectives: To examine the relationship between perceived and biological stress and near misses among Emergency Medicine residents.

    Design: Self-rated stress and stress biomarkers were assessed in residents in Emergency Medicine before and after a day shift. The supervising physicians and residents reported numbers of near misses.

    Setting: The study took place in the Emergency Department of a large trauma 1 centre, located in Detroit, USA. Participants Residents in Emergency Medicine volunteered to participate. The sample consisted of 32 residents, with complete data on 28 subjects. Residents' supervising physicians assessed the clinical performance of each resident.

    Primary and secondary outcome measures: Participants' preshift and postshift stress, biological stress (salivary cortisol, plasma interleukin-6, tumour necrosis factor-alpha (TNF-alpha) and high-sensitivity C-reactive protein), residents' and supervisors' reports of near misses, number of critically ill and patients with trauma seen during the shift.

    Results: Residents' self-reported stress increased from an average preshift level of 2.79 of 10 (SD 1.81) to a postshift level of 5.82 (2.13) (p<0.001). Residents cared for an average of 2.32 (1.52) critically ill patients and 0.68 (1.06) patients with trauma. Residents reported a total of 7 near misses, compared with 11 reported by the supervising physicians. After controlling for baseline work-related exhaustion, residents that cared for more patients with trauma and had higher levels of TNF-a reported a higher frequency of near misses (R-2=0.72; p=0.001). Residents' preshift ratings of how stressful they expected the shift to be were related to the supervising physicians' ratings of residents' near misses during the shift.

    Conclusion: Residents' own ratings of near misses were associated with residents' TNF-alpha, a biomarker of systemic inflammation and the number of patients with trauma seen during the shift. In contrast, supervisor reports on residents' near misses were related only to the residents' preshift expectations of how stressful the shift would be.

  • 86.
    Arnkvist, Pernilla
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dan, Hammarström
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    PATIENTERS UPPLEVELSER AV HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL INOM RAMEN FÖR VÄSTERBOTTENS HÄLSOUNDERSÖKNINGAR2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patienters upplevelse av hälsofrämjande samtal

    Abstrakt

    Bakgrund: Globalt och nationellt finns tydliga riktlinjer för att förbättra folkhälsan. I Västerbotten drivs ett hälsofrämjande projekt (VHU) med syfte att förbättra folkhälsan där Motiverande samtal (MI) ingår som ett verktyg för att stödja hälsofrämjande livsstilsförändringar. Distriktssköterskor är ansvariga för dessa hälsoundersökningar och motiverande hälsostödjande samtal. Sjukvårdspersonal har rapporterats uppleva svårigheter att använda samtalsmetoder som Motiverande samtal (MI) för att stödja livsstilsförändringar då det kanske saknas förutsättningar för ett korrekt genomförande. Samtalsstöd ger ökad egenmakt och hjälper människor uppnå positiva livsstilsförändringar.

    Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelse av det hälsofrämjande samtalet som genomförs i samband med Västerbottens Hälsoundersökning.

    Design: Designen av studien var deskriptiv.

    Metod: Kvalitativ metod. Data samlades in under september 2017 och i form av semistrukturerade intervjuer som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Målgruppen var personer i åldrarna 40, 50 och 60 år och som deltagit i hälsokontroller inom ramen för VHU inom det senaste året. Totalt deltog nio personer varav 3 män

    Resultat: Deltagarnas upplevelse av hälsoundersökningen beskrivs under följande två teman:Interaktionen i hälsosamtalet byggde på såväl närhet som distans, och Hälsoundersökningen skapade medvetenhet om personligt ansvar och behov av stöd.

    Slutsats: Hälsofrämjande samtal tycks ha en positiv inverkan för patienterna, men innebär samtidigt en utmaning för vårdpersonal och organisation, då det kan behövas ytterligare utbildning för samtalsmetoder som stärker patientens egenmakt och motivation till förändring.

  • 87.
    Aronsson, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Persson, Sandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Äldre kvinnors upplevelser och erfarenheter av att utsättas för våld i nära relation: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Titel: Äldre kvinnors upplevelser och erfarenheter av att utsättas för våld i nära relation.

    Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem och äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relation bör belysas mer. Det finns stora brister i vårdpersonalens bemötande av denna patientgrupp, vilket är varför det behövs mer kunskap om och förståelse för våldsutsatta äldre kvinnor.

    Syfte: Att beskriva äldre kvinnors upplevelser och erfarenheter av att utsättas för våld i nära relation.

    Metod: Litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga studier analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visade upplevelsen otrygghet genom rädsla, ångest och oro, skuld, skam samt sexuell utsatthet. Upplevelsen sårbarhet kom till uttryck som skörhet, värdelöshet och maktlöshet. Upplevelsen av att leva upp till förväntningar ledde till en förlust av den egna personen men även en inre styrka. Upplevelsen att leva i det tysta uttrycktes som inre smärta, livslångt lidande, utanförskap och osynlighet.

    Konklusion: Våldsutsatta äldre kvinnor upplever ett stort lidande och det är ett samhällsproblem som behöver belysas.  Vidare forskning behövs om hur resurser för vårdpersonal ser ut och efterlevs, men även om varför människor utövar våld. Staten behöver agera och det behövs konkreta åtgärder inom vården för att kunna erbjuda adekvat hjälp.

     

    Nyckelord: våld i nära relation, äldre kvinnor, upplevelser, erfarenheter, kvalitativ litteraturstudie.

  • 88. Arouca, Aline B
    et al.
    Meirhaeghe, Aline
    Dallongeville, Jean
    Moreno, Luis A
    Lourenço, Gustavo Jacob
    Marcos, Ascensión
    Huybrechts, Inge
    Manios, Yannis
    Lambrinou, Christina-Paulina
    Gottrand, Frederic
    Kafatos, Anthony
    Kersting, Mathilde
    Sjöström, Michael
    Widhalm, Kurt
    Ferrari, Marika
    Molnár, Denes
    González-Gross, Marcela
    Forsner, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    De Henauw, Stefaan
    Michels, Nathalie
    Interplay between the Mediterranean diet and C-reactive protein genetic polymorphisms towards inflammation in adolescents.2019Ingår i: Clinical Nutrition, ISSN 0261-5614, E-ISSN 1532-1983, artikel-id S0261-5614(19)33028-6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: From a nutrigenetics perspective, we aim to investigate the moderating role of the Mediterranean diet and each of its subgroups in the association between C-reactive protein (CRP) gene polymorphisms and CRP blood concentration in adolescents.

    METHODS: In 562 adolescents (13-17 y) of the European HELENA study, data was available on circulating CRP levels as inflammatory biomarker, three CRP gene SNPs (rs3093068, rs1204, rs1130864), food intake determined by a self-administered computerized 24 h-dietary recall for 2 days, and body composition. A 9-point Mediterranean diet score and each food subgroup were tested as moderator via SNP*diet interaction. Analyzes were adjusted for age, sex, puberty, adiposity and socioeconomic status.

    RESULTS: The minor allele frequencies of rs3093068 and rs1130864 SNPs (GG and TT, respectively) were associated with higher CRP concentrations, while rs1205 (CT/TT) was associated with lower CRP concentrations. There were significant interactions between rs3093068 and Mediterranean diet (B = -0.1139, p = 0.011), or the fish food subgroup (B = -0.0090, p = 0.022), so that those with the highest genetic CRP risk underwent the highest CRP attenuation by a healthier diet. Although the effect of diet and SNP was substantial, the explained variance by interaction was only 1%.

    CONCLUSION: Greater adherence to the Mediterranean diet and particularly its fish component was associated with a lower CRP blood concentrations especially in those at highest genetic risk due to the rs3093068 SNP.

  • 89. Arouca, Aline B.
    et al.
    Santaliestra-Pasías, Alba M.
    Moreno, Luis A.
    Marcos, Ascensión
    Widhalm, Kurt
    Molnár, Dénes
    Manios, Yannis
    Gottrand, Frederic
    Kafatos, Anthony
    Kersting, Mathilde
    Sjöström, Michael
    Sáinz, Ángel Gutiérrez
    Ferrari, Marika
    Huybrechts, Inge
    González-Gross, Marcela
    Forsner, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. School of Education, Health and Social Studies, Dalarna University, Falun, Sweden.
    De Henauw, Stefaan
    Michels, Nathalie
    Diet as a moderator in the association of sedentary behaviors with inflammatory biomarkers among adolescents in the HELENA study2019Ingår i: European Journal of Nutrition, ISSN 1436-6207, E-ISSN 1436-6215, Vol. 58, nr 5, s. 2051-2065Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To assess if a healthy diet might attenuate the positive sedentary-inflammation relation, whereas an unhealthy diet may increase the effect of sedentary behaviors on inflammatory biomarkers.

    METHODS: In 618 adolescents (13-17 years) of the European HELENA study, data were available on body composition, a set of inflammation markers, and food intake assessed by a self-administered computerized 24 h dietary recall for 2 days. A 9-point Mediterranean diet score and an antioxidant-rich diet z-score were used as dietary indices and tested as moderators. A set of low-grade inflammatory characteristics was used as outcome: several cytokines in an inflammatory ratio (IL-6, IL-10, TNF-α, TGFβ-1), C-reactive protein, three cell-adhesion molecules (sVCAM-1, sICAM-1, sE-selectin), three cardiovascular risk markers (GGT, ALT, homocysteine) and three immune cell types (white blood cells, lymphocytes, CD3). Sedentary behaviors were self-reported and analyzed as total screen time. Multiple linear regression analyses tested moderation by diet in the sedentary behaviors-inflammation association adjusted for age, sex, country, adiposity (sum of six skinfolds), parental education, and socio-economic status.

    RESULTS: Both diet scores, Mediterranean and antioxidant-rich diet, were significant protective moderators in the effect of sedentary behaviors on alanine-transaminase enzyme (P = 0.014; P = 0.027), and on the pro/anti-inflammatory cytokine ratio (P = 0.001; P = 0.004), but not on other inflammatory parameters.

    CONCLUSION: A higher adherence to the Mediterranean diet or an antioxidant-rich diet may attenuate the onset of oxidative stress signs associated by sedentary behaviors, whereas a poor diet seems to increase inflammation.

  • 90.
    Arvidsson Kälverot, Sarah
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindgren, Sanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Reducering av stråldos vid angiografier och endovaskulära interventioner: En litteraturstudie om metoder för ökad strålsäkerhet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Reducering av stråldos vid angiografier och endovaskulära interventioner-En litteraturstudie om metoder för ökad strålsäkerhet

    Bakgrund: Angiografier och endovaskulära interventioner är patientgynnande undersökningar och behandlingar som till skillnad från kirurgi innebär mindre risk för komplikationer samt en kortare läkningstid. Längre genomlysningstid och ökat antal exponeringar medför dock en högre risk för oönskade strålskador hos patienten.

    Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva metoder för att reducera stråldosen till patienter som genomgår angiografier samt endovaskulära interventioner.

    Metod: Syftet besvarades i en litteraturstudie. 10 kvantitativa studier analyserades och sammanställdes. Sökning av studier genomfördes i databasen Pubmed.

    Resultat: Materialet bearbetades samt delades in i två domäner: metoder gällande personalen samt metoder gällande utrustningen. Resultaten som innefattade stråldosreducerande metoder presenterades som kategorier.

    Konklusion: Att ha uppdaterad och utbildad personal resulterar i miljö med högre patientsäkerhet. I takt med att teknologin utvecklas bör verksamheten se över sina behov och prioritera fortsatt utbildning av personal samt investera i anpassad utrustning. Fortlöpande forskning är viktig för att utvärdera effekter av den nya teknologin och röntgensjuksköterskor kan bidra med kompetens inom området.

    Nyckelord: Angiografi, Endovaskulär intervention, Strålskydd, Patientsäkerhet.

  • 91.
    Arvidsson, Mikaela
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjöström, Felicia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjukvårdspersonals erfarenheter av att bemöta barn vid misstanke om fysisk misshandel: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barnmisshandel orsakar lidande för barnet vilket kan få långsiktigakonsekvenser. Sjukvårdspersonal måste vara observanta och anmäla vid misstankeom barnmisshandel. När ett misshandlat barn behöver vård spelarsjukvårdspersonals bemötande en stor roll. Syfte: Att belysa sjukvårdspersonalserfarenheter av att bemöta barn och deras anhöriga i samband vid misstanke omfysisk barnmisshandel. Metod: I studien har en kvalitativ metod använts där urvalethar även baserades på kvalitativa studier. Studien är skriven utifrånsjukvårdspersonals perspektiv för att få en förståelse för deras upplevelser. En databassökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Scopus. Resultat: Resultatet har grundat sig i tre kategorier: Att känna sig trygg i sin profession, Att uppleva emotionell påfrestning och Att inse vikten av support. Huvudresultatet visar att sjukvårdspersonal kan upprätthålla ett professionellt arbetssätt i bemötandet med barn som blivit misshandlade och deras familj om de får stöd för att hantera sina känslor. Konklusion: Genom att få stöd och utbildning samt förbättra samarbetet mellan olika professioner kan sjukvårdspersonalen utveckla sitt bemötande till barn som blivit misshandlade och deras anhöriga.

  • 92.
    Asp, Christin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Öhman, Mona
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Barnmorskestudenters upplevelse av förberedelse, stöd och handledning: gällande verksamhetsförlagd utbildning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: att undersöka barnmorskestudenters upplevelse av VFU-förberedelse samt stöd och handledning under VFU på förlossningsavdelning.Metod: en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats genomfördes. Data inhämtades genom 171 enkäter. Resultaten analyserades genom beskrivande och jämförande statistik där signifikansnivån sattes till p < 0.05. Kvalitativa data analyserades genom manifest innehållsanalys. Som teoretisk referensram användes barnmorskans etiska kod. Urval: studenter som läser tredje termin på barnmorskeutbildningen vid lärosäte i Sverige (n=80), samt barnmorskor med examen från svenska lärosäten i juni 2016 eller januari 2017 (n=91).Resultat: Respondenterna i studien upplever att barnmorskeutbildningen är för kort och intensiv. Kontinuitet gällande handledare är viktigt för studenterna, men svårt att tillgodose på förlossningsavdelningarna. Studenter under utbildning blev jämfört med nyligen examinerade barnmorskor oftare handledda av stafettbarnmorskor (p < 0.05). Generellt önskas mer träning, både av akuta och icke akuta moment som kan förekomma på förlossningsavdelningen samt reflektion.Slutsats: För att skapa en trygg inlärningsmiljö för studenten där denne vågar ta för sig och får möjlighet att utvecklas i barnmorskeprofessionen, krävs erfarna handledare som kan förmedla sin kunskap och sina värderingar, samt erbjuda stöd till studenten under den krävande utbildningen. Studenten behöver regelbundet få tid avsatt för reflektion, i grupp eller enskilt med handledare för att bearbeta känslor och befästa sina kunskaper. Bristen på barnmorskor antas vara orsaken till att studenter i större utsträckning tilldelas tillfälliga handledare som stafettbarnmorskor och timvikarier nu än för ett år sedan.Kliniska implikationer: Studien kan ge en fingervisning om hur barnmorskestudenterna har det under den verksamhetsförlagda utbildningen på förlossningsklinikerna. Många studenter önskar en förlängd utbildning vilket även diskuteras av barnmorskeförbundet, lärosätena och utbildningsnämnden

  • 93.
    Aspevall, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Molin, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    En kvalitativ studie som undersöker arbetande personers uppfattningar och erfarenheter om sjuknärvaro på arbetet2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Introduktion: Sjuknärvaro innebär att gå till jobbet trots sjukdom. Sjuknärvaro är ett förekommande problem, även internationellt. Det finns många faktorer som bidrar till sjuknärvaro,som individuella egenskaper och arbetsplatsfaktorer. Sjuknärvaro bidrar till högre sjukfrånvaro och ohälsa hos arbetstagare. Sverige och Norge har starka sociala skyddssystem vid sjukdom. I Sverige finns karensdag vid sjukfrånvaro.

    Syfte: Att undersöka arbetande personers uppfattningar och erfarenheter om sjuknärvaro på arbetet.

    Metod: Totalt 12 kvalitativa intervjuer har genomförts i Sverige och Norge. Hälften av deltagarna är kvinnor och hälften är män med olika yrken. Informanterna har valts ut genom bekvämlighetsurval. Kvalitativ innehållsanalys har använts vid analys av textmaterialet.

    Resultat: Hälsa och sjukdom är subjektiva begrepp och människor har olika tröskel för bedömning av sjukdom. Individens egna känslor och personlighet är drivkrafter till sjuknärvaro. Många ägnar sig åt självrannsakan före en sjukskrivning.Sjuknärvaro kan medföra risker för kollegor och för arbetsplatsen. Sjukfrånvaro anses få konsekvenser för andra människor och även för individen själv, vilket bidrar till sjuknärvaro.Yrke och arbetsuppgifter har betydelse för sjuknärvaro. Fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetsplatskultur är också faktorer som spelar in. Samhällsfaktorer som bidrar till sjuknärvaro är samhällsklimatet, ekonomiska faktorer och brister i sjukförsäkringssystemet.

    Diskussion:Sjuknärvaro är ett problem i samhället som inte bara påverkar individen utan hela arbetsgruppen,arbetsplatsen som organisation och samhället i stort. Det finns många anledningar till att människor går sjuka till jobbet. Forskning behövs för att komma till rätta med detta problem.Forskning behövs också för att internationellt sett stärka arbetstagares rättigheter och villkor,arbetsgivarens skyldigheter och samhällets ansvar.

  • 94.
    Aspioti Delija, Alexandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hur upplever sjuksköterskor som arbetar på en häloscentral mötet med ambulanspersonal?2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor på hälsocentraler möter ofta patienter som sökt sig till fel vårdnivå och behöver transporteras med ambulans till närliggande sjukhus.  

    Motiv: För att patienten ska få en god vård och att patientsäkerheten ska vara hög är det viktigt att alla delar i vårdkedjan fungerar och att överlämnandeprocessen har en god kvalitet.  

    Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på hälsocentral upplever mötet med ambulanspersonal i samband med överlämnande av patient.  

    Metod: Studien utfördes med kvalitativ forskningsdesign med induktiv ansats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Åtta sjuksköterskor, yrkesamma på hälsocentraler i Norrbotten, intervjuades under mars-april 2018. Kriterier för att medverka var minst ett års arbetserfarenhet på hälsocentral samt varit delaktiga i möten med ambulanspersonal. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Svårigheter att förstå varandras kompetens; Att ha kontroll över situationen och; Att mötas i samtal. Sjuksköterskorna upplevde att ambulanspersonalen är väldigt kompetenta men kände sig ofta i underläge och osäkra i deras närhet. De upplevde att de ofta blev ifrågasatta och att deras bedömning att kontakta ambulans var felaktig. Det fanns positiva upplevelser som när mötet gick smidigt och sjuksköterskorna hade hunnit förbereda patienten för avfärd innan ambulanspersonalen kom.

    Diskussion: Att känna osäkerhet på arbetsplatsen kan leda till en sämre arbetsmiljö och kan komma att påverka patientsäkerheten. Att sträva efter en patientsäker vård bör vara målet för båda professionerna. Vilka erfarenheter som finns sedan tidigare spelar en roll i hur mötet med ambulanspersonalen kan komma att bli. En bra teamsamverkan och respekt för varandras kompetens är betydande. Ett strukturerat överrapporteringsätt är av vikt för att inte viktig information ska förloras.  Möten är unika och ställer krav på en kommunikativ förmåga och flexibilitet.  

    Konklusion: Förståelsen för varandras verksamhet behöver ökas. Fler studier som belyser upplevelser ur olika perspektiv kan öka förståelsen, även att inbjuda till möten verksamheterna emellan kan bidra till ökad förståelse och en bättre teamsamverkan.

  • 95.
    Asplund, Kenneth
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    The experience of meaning in the care of patients in the terminal stage of dementia of the Alzheimer type: interpretation of non-verbal communication and ethical demands1991Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 96.
    Astergren, Lina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Winter, Emelie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter under Extracorporeal Membran Oxygenering (ECMO) behandling2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter under Extracorporeal Membran Oxygenering (ECMO) behandling.

    Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor har som arbetsuppgift att ta hand om kritiskt sjuka patienter. Patienter som har behov av ECMO behandling har ökat och används när ingen annan behandling har visat sig fungera. ECMO är en komplex behandling och ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskor. Det krävs specifika kunskaper och förmågor att handha avancerad apparatur, planera, prioritera och samarbeta runt patienten.

    Design: En kvalitativ intervjustudie.

    Metod: Kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i Sverige 2016. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Det analyserade materialet resulterade i två kategorier: omständigheter i arbetet för en otrygg och riskfylld vård, förutsättningar i arbetet för en trygg och säker vård. De två  kategorierna resulterade i sju subkategorier.

    Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med ECMO är att det är en utmanande, krävande och komplex patientgrupp att vårda. Intensivvårdssjuksköterskorna önskar kontinuerlig utbildning och större patientflöde för att minska otryggheten och få en fördjupad kunskap av patientkategorin.

     

  • 97.
    Atri, Arash
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kommunikationsstrategier mellan vårdare och patienter utifrån ett mångkulturellt perspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den ökade immigrationen till Sverige under senaste decennier har inneburit en ökning av antalet patienter med invandrarbakgrund som söker vård. Detta betyder att röntgensjuksköterskor oftare kommer att träffa patienter med utländsk härkomst. Kommunikation är en röntgensjuksköterskas viktigaste verktyg och utgör grunden till alla mänskliga möten. Det kan bli problematiskt när patienten inte behärskar svenska språket och ska kommunicera med vårdare. Detta ställer krav på röntgensjuksköterskor att hitta lämpliga strategier för att kunna kommunicera med patienten på bästa möjliga sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdarens strategier vid kommunikation med personer av utländsk härkomst som inte behärskar det svenska språket. Metod: Metoden var litteraturstudium med kvalitativ ansats, sökningen på artiklarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed och litteraturstudien baseras på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var tolk och icke-verbal kommunikation. Slutsats: Röntgensjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda jämlik vård på lika villkor till alla. Därför ska de använda olika strategier för att kunna kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Resultatet visade att professionell tolk var den bästa och säkraste metoden för kommunikation med sådana patienter. Därför finns det ett behov av utbildning för röntgensjuksköterskor angående tolkbokning. Dessutom finns det ett behov av tydliga rutiner för att förbättra tolktjänstsystemet när professionella tolkar användas i möten med patienter som inte behärskar språket.

  • 98.
    Aurö, Aurora
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Stenman, Lina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa: En svår uppgift för sjuksköterskor2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Omvårdnad är en viktig del i sjuksköterskans arbete och enligt svensk lag har barn rätt till god omvårdnad och trygghet. Hälso- och sjukvårdspersonal har skyldig­het att omedelbart anmäla till socialtjänsten när de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det finns många oklarheter när det gäller sjuksköterskors kunskap, vilja att anmäla och hantering av anmälningar. 

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av barn som far illa och att anmäla detta till socialtjänsten. 

    Design: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. 

    Metod: Studien genomfördes på två pediatriska avdelningar i norra Sverige. Materi­alet samlades in vid 10 intervjuer, och analyserades med induktiv innehållsanalys. Stu­dien utfördes under våren 2015. 

    Resultat: Tre teman och åtta subteman identifierades: (1) Att ta sig an en svår uppgift: Mod att anmäla, Svårt att identifiera barn som far illa, Rädsla för att ha anmält i onödan, Osäkerhet på grund av kunskapsbrist, (2) Att arbeta med kollegor och familjer: Vikten av stöd från kollegor, Vikten av att bevara en god relation till familjen, (3) Att ha bristande förtroende för socialtjänsten: Känslan av att anmälan inte tas på allvar, Samarbete med socialtjänsten. 

    Slutsats: Att anmäla till socialtjänsten om att ett barn far illa är en svår uppgift som präglas av osäkerhet, vilket kan leda till att anmälan uteblir. Det är många faktorer som påverkar sjuksköterskan, kunskapsbrist, dåligt förtroende för socialtjänsten, en önskan om att bevara en god relation med familjen och samarbetet med kollegor.

  • 99.
    Autrieb, Alexandra
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bernsand, Veronica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Anestesisjuksköterskors strategier för att skapa trygghet hos patienter inför anestesi.2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Majoriteten av alla patienter som skall sövas inför en operation är rädda för den anestesi och kirurgi som väntar. Det är svårt att definiera vad trygghet innebär och hur det kan skapas för en enskild person, eftersom detta kan variera från individ till individ. Trygghet är en viktig del av hälsa och finns med som krav på hälso- och sjukvården i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt denna ska vården kunna tillgodose patientens behov av trygghet under vårdtiden. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår och inser vikten av att skapa trygghet för patienten, för att kunna ge en ökad trygghet när det behövs.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors strategier för att skapa trygghet hos patienter inför en anestesi.

    Metod: Examensarbetet består av en kvalitativ innehållsanalys med en intervjuguide baserad på semistrukturerade frågor. Studien utgår från intervjuer med tolv stycken anestesisjuksköterskor verksamma vid tre olika sjukhus i västra Sverige.Resultat: Resultatet bygger på tre huvudkategorier: Kommunikation, Med hjälp av yttre faktorer samt Individanpassadvård.

    Slutsats: Att anpassa mötet utifrån patienten var viktigt för att skapa trygghet. Anestesisjuksköterskan skapade trygghet genom att kommunicera, informera samt via kroppskontakt. Trygghet skapades även genom anestesisjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten, samt, ett gott teamarbete och med hjälp av läkemedel. En viktig aspekt i processen med att skapa trygghet var även att låta anhöriga få vara en stöttande del inför anestesi.

    Nyckelord: Anestesi, Trygghet, Preoperativt, Patient

  • 100.
    Avander, Tina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ingesson, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelsen av hot och våld: En litteraturstudie om vårdpersonalens upplevelser av att bli utsatt för hot och våld inom hälso- och sjukvården2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hot och våld riktat mot vårdpersonal är idag ett växande problem över hela världen. Vårdpersonal tillhör en av de yrkeskategorier där det föreligger en ökad risk att bli utsatt för hot och våld från patienter. Vårdpersonal är de som står för omvårdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta för hot och våld kan det uppstå konsekvenser för både vårdpersonal och patienter.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och våld hos vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

    Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammanställts och analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Artikelsökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Scopus.

    Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av att utsättas för hot och våld leder till en mängd starka känslor hos den som blivit utsatt. Känslorna är för det mesta av negativ karaktär och kan handla om känslan av att uppleva sig vara hotad och rädd, att känna både subjektiv ilska samt ilska riktad mot patienterna, känna maktlöshet och att känna hopplöshet och nedstämdhet. Hot och våld leder till konsekvenser för personalen. Det omfattar bland annat att motivationen sänks, personalen “tar med sig jobbet hem” och privatlivet drabbas. Det uttrycktes en stark önskan av stöd, kunskap och utbildning.

    Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att upplevelsen av att bli utsatt för hot och våld leder till många svåra konsekvenser för de som blir drabbade. För att förbättra hanteringen av konsekvenserna krävs utbildning och stöd till vårdpersonalen samt vidare forskning inom området både för att förebygga och hjälpa personal som blivit utsatt. 

1234567 51 - 100 av 1954
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf