umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 2337
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Aminoff, Carina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lind, Nadja
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Distriktssköterskors upplevelse av sitt arbete efter kommunalisering av hemsjukvården: en intervjustudie2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att beskriva hur distriktssköterskor på hälsocentral uppleversitt arbete sedan hemsjukvården överförts till kommunen. Åtta distriktssköterskor på fyraolika hälsocentraler intervjuades, texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Iresultatet framkommer tre kategorier med vardera två underkategorier; en dimension somförsvann som beskriver förlust av frihet och förlust av helhet, distriktssköterskan som bromellan organisationerna som beskriver distriktssköterskan som mellanhand och dennesoro för patientsäkerheten samt distriktssköterskans mottagning i fokus som beskrivermindre splittring, mer tid, ökad trivsel och att variationen i arbetet har fortsatt medinriktning mot specialisering och prevention. Sammanfattningen är att distriktssköterskorupplevde en förlust över att inte vara verksam i hemsjukvård, men som positivtövervägdes av möjligheten att fokusera på hälsocentralens mottagning, men trotskommunaliseringen upplevde distriktssköterskorna att de behövde utföra vissahemsjukvårdsuppdrag åt kommunens sjuksköterskor på bekostnad av hälsocentralens tid.

  • 52. Andersen Sand, Rikke
    et al.
    Mcartney, John
    Rasmussen, Birgit H
    Berhardson, Britt-Marie
    Hajdarevic, Senada
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Malmström, Marlene
    Ziebland, Sue
    Caring as sharing. Negotiating the moral boundaries of receiving care2019Ingår i: Critical Public Health, ISSN 0958-1596, E-ISSN 1469-3682Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Informal caregiving is increasingly considered a health care delivery-resource within the North European welfare states. While ‘informal’ often refers to non-professional, ‘caregiving’ connotes both affective concern (caring about) and practical action (caring for). This duality of meanings, however, often refers to the one direction in which care is given. Care, we suggest, is relational and also requires that people receiving care are able to or wanting to share their needs. Informal caregiving thus requires sharing. Based on 155 semi-structured, narrative interviews with people with lung or bowel cancer, living in Denmark, Sweden or England, this paper explores how and with whom people ‘share’ when they fall ill. We approach sharing as a heuristic for reflecting on informal-caregiving, and illustrate how being cared for or asking for care are entangled with the management of social risks and notions of selfhood. We conclude that informal caregiving should explicitly be recognised as morally and sympathetically committed practices, which attend to the diversity of local moral worlds of patients, their needs and experiences.

  • 53.
    Andersson, Anneli
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att leva med svårläkta venösa bensår: En litteraturstudie som beskriver patienters upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många människor lever idag med svårläkta bensår, varav ca 80 % avbensåren är venösa. Det är av stor vikt att rätt diagnos fastställs samt bakomliggandeorsaker behandlas. Idag finns merparten av dessa patienter i den kommunala sektorn.Vården av patienter med bensår genererar stora ekonomiska kostnaderna församhället. Svårläkta sår på underbenen kan orsakas av olika sjukdomstillstånd. Attleva med svårläkta venösa bensår har betydande inverkan på det dagliga livets olikaaktiviteter samt människors välbefinnande. Denna litteraturstudie inriktar sig påpatienternas upplevelser av att leva med svårläkta venösa bensår.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att levamed svårläkta venösa bensår.Metod: En litteraturstudie med resultat från nio kvalitativa studier.Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes.Resultat: I resultatet framkom varierade patientupplevelser av att leva medsvårläkta venösa bensår. Resultatet kategoriserades in i tre huvudkategorier och 11subkategorier. Huvudkategorierna bestod av: upplevelser av att leva medsårsmärta, upplevelser i samband med sårets uppkomst och behandling,psykologisk påverkan av patientens livssituation och upplevelser av förändring idet dagliga livet. Ett tema framkom: att uppleva ett såväl fysiskt som psykisktlidande.Konklusion: Resultatet i vår litteraturstudie indikerar ett lidande fysiskt,psykiskt samt socialt (i varierande grad) hos alla patienter som lever medsvårläkta venösa bensår. Viktigt att sjuksköterskan har ett helhetsperspektiv ochser hela människan och inte bara ett bensår.Nyckelord: venösa sår, bensår, svårläkta bensår, patientupplevelser, omvårdnad

  • 54.
    Andersson, Arvid
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Magnus
    Papperslösas rätt till vård: En kvantitativ studie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Papperslösa personer i Sverige är en grupp som inte har laglig rätt till vård på samma villkor som resten av befolkningen i landet. Otydlighet i lagen och brist på kunskap hos vårdpersonal resulterar i en situation där papperslösa personer stöter på hinder för att få tillgång till den vård de har rätt till.Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskap och informationsbehov hos vårdpersonal på hälsocentraler och akutmottagning i Umeå kommun gällande papperslösa personers rättigheter till vård utifrån svensk lagstiftning.Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats och deskriptiv design där en enkät har delats ut till vårdpersonal på akutmottagningen samt på hälsocentraler i Umeå kommun.Resultat: 65,8% hade mött papperslös person som sökt vård. 39,7% upplevde god kännedom om de rättigheter lagen gav. 38,2% upplevde sig tillräckligt informerad i frågan på arbetsplatsen. 75% upplevde sig behöva mer utbildning i frågan. 66,2% upplevde det fanns rutiner i frågan. 57,4% upplevde sin kunskap tillräcklig för god och lagenlig vård. 39,7% erfor förekomsten av en diskussion i frågan på arbetsplatsen. 44,5% ansåg sig kunna bedöma "vård som inte kan anstå". 61,8% upplevde trygghet i mötet med papperslösa. 5,9% ansåg det rimligt att kontakta polis. 64,7% upplevde sig ej skyldig att kontakta polis.Konklusion: Majoriteten hade erfarenhet av möten med papperslösa. Cirka en tredjedel kände inte till lagen 2013:407. En stor del visste inte vilka rättigheter lagen gav papperslösa eller om sekretessen gäller sådana patienter. Självskattad förmåga att ge lagenlig vård låg var betydligt högre. Flertalet ansåg arbetsplatsen ha rutiner gällande papperslösa. En majoritet upplevde sig ej ha fått tillräckligt med information i frågan på arbetsplatsen och ansåg sig behöva mer utbildning.

  • 55.
    Andersson Birol, Tyril
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Steel, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskors lindring av smärta hos barn vid vaccination. En intervjustudie.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte:

    Syftet med studien är att beskriva likheter och skillnader mellan sjuksköterskors användning av metoder för att lindra smärta vid vaccination av barn (0-5 år) vid BVC i Sverige och internationella sjukhus i Kina, och beskriva vad som påverkar sjuksköterskors val av metod.

    Bakgrund:

    Många barn upplever vaccination som plågsamt. Enkla metoder för god smärtlindring finns, men användningen av metoder är begränsad beroende på kulturella aspekter, kunskapsbrist och ointresse.

    Metod:

    Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av åtta barnsjuksköterskor i Sverige och Kina. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades med deskriptiv innehållsanalys.

    Resultat:

    Sjuksköterskorna använde sig av en rad olika metoder vid smärtlindring som till exempel avledning och Emla. Sjuksköterskans val av metod påverkades av arbetsplatsen, sjuksköterskan, barnet och föräldrarna.

    Slutsats:

    Sjuksköterskorna var intresserade av att smärtlindra barnet, men metoderna var inte alltid vetenskapligt förankrade. Författarna föreslår en utökad spridning av information för förståelse och kunskap om smärtlindring hos det lilla barnet i samband med vaccination.

  • 56.
    Andersson, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Olivia, Carlsson
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet: En litteraturstudie2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige är 7-8 % av kvinnorna ofrivilligt barnlösa. Orsakerna till infertilitet kan vara hormonrubbningar, skador på äggledarna, kvinnor senarelägger familjebildningen och livsstilsfaktorer. Infertilitet medför många olika känslomässiga reaktioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: Artikelsökningen genomfördes i EBSCO som innehåller omvårdnadsinriktade databaser. I litteraturstudien ingick det 12 kvalitativa studier som har analyserats och sammanställts med inspiration av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet delades in i följande fem kategorier: "Känslomässiga upplevelser", "upplevelsen av förändrad kvinnlighet", "upplevelsen av utanförskap", "upplevelsen av meningen med livet" och "upplevelsen av ett livslångt fenomen". Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnans upplevelse av ofrivillig barnlöshet är ett komplext fenomen. Kvinnor behöver psykosocialt stöd för att kunna hantera och bearbeta sin situation på bästa sätt. Som sjuksköterskan är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Mer forskning behövs inom området.

  • 57.
    Andersson, Christer
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    Floderus, Y
    Wikberg, Agneta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lithner, Folke
    The W198X and R173W mutations in the porphobilinogen deaminase gene in acute intermittent porphyria have higher clinical penetrance than R167: a populations-based study2000Ingår i: Scandinavian Journal of Clinical and Laboratory Investigation, ISSN 0036-5513, E-ISSN 1502-7686, Vol. 60, nr 7, s. 643-648Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The biosynthesis of porphyrins is one of the most conserved parthways known, about the same sequence of reactions taking place in all species. By associating different metals, porphyrins give rise to the “pigments of life”: chlorophyll, haem and cobalamin. The unique tetrapyrrolic structure enables it to function in an array of reactions as a single electron carrier and as a catalyst for redox reactions. In this capacity, it constitutes the prosthetic group of enzymes participating in cellular respiration, in conversion reactions involving steroids and lipophilic xenobiotics, in protective mechanisms directed against oxidative stress and in pathways providing central messenger molecules. The formation of haem is accomplished by a sequence of eight dedicated enzymes encoded by different genes, some being active in ubiquitous as well as in erythroid isoforms. Large differences between the participating enzymes with regard to catalytic power, with low capacity steps positioned early in the catalytic chain, constitute a bar against substrate overloading of enzymes processing porphyrins, thus preventing accumulation in the body of these phototoxic compounds under physiological conditions. Most of the haem in the body is produced by the liver and bone marrow, but the mechanisms applied for the control of the synthesis differ between the two organs. The extremely potent hemeprotein enzymes formed in the liver are rapidly turned over in response to current metabolic needs. They have half-lives in the order of minutes or hours and are restored by fast-acting mechanisms for the de novo synthesis, when needed. Uninterrupted and instant availability of the compound is secured by acute deinhibition of the initial enzyme of the synthetic chain, ubiquitous 5-aminolevulinate synthase (ALAS-1), in response to drain of the free cellular haem pool caused by prevailing demands for hemeproteins or by increased catabolism of the compound. In contrast, in the erythroid progenitor cell the haem synthetic machinery is designed for uninterrupted production of huge amounts of haem for combination with globin chains to form hemoglobin at a steady rate. In the erythron the synthesis of the enzymes participating in the formation of haem is under control of erythropoietin, formed under hypoxic conditions. In the absence of iron, to be incorporated in the porphyrin formed in the last step of the synthesis, the mRNA of erythroid 5-aminolevulinate synthase (ALAS-2) is blocked by attachment of an iron-responsive element (IRE) binding cytosolic protein, and transcription of this key enzyme is inhibited. In humans, the genes for each of the haem synthetic enzymes may become the target of mutations that give rise to impaired cellular enzyme activity. Seven of the enzyme deficiencies are associated with accumulation of toxic intermediaries and with disease entities termed porphyrias. The acute porphyrias are characterized by attacks of neuropsychiatric symptoms, which may be due to a toxic surplus of the porphyrin presursor 5-aminolevulinic acid, or a consequence of a deficit of vital hemeproteins resulting from impaired synthesis of haem. In the cutaneous porphyrias, impairment of enzymatic steps where porphyrins are processed gives rise to solar hypersensitivity due to accumulation of phototoxic porphyrins in the skin. Early diagnosis, information to the patient regarding the nature of the illness and counselling aimed at avoidance of triggering factors are cornerstones in the handling of the porphyric diseases. Gene analysis is of incomparable diagnostic reliability in carrier detection, but biochemical methods must be applied in the important task of monitoring porphyric disease activity. In most forms of porphyria the gene carriers run the risk of development of associated diseases in liver or kidneys, a circumstance that prompts application of well-structured surveillance programs.

  • 58.
    Andersson, Christer
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin.
    Wikberg, Agneta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Stegmayr, Bernd
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Lithner, Folke
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Renal symtomatology in patients with acute intermitent porphyria2000Ingår i: Journal of Internal Medicine, ISSN 0954-6820, E-ISSN 1365-2796, Vol. 248, s. 319-325Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Can renal insufficiency in subjects with acute intermittent porphyria (AIP) be due solely to AIP?

    Design: A population-based study.

    Subjects: Subjects with AIP ≥ 18 years of age (n = 386) in the four most northerly counties of Sweden.

    Interventions: Screening with creatinine clearance at 24 h. Patients below the lower reference level underwent a repeat clearance test and, if still low, also chromEDTA clearance.

    Results: 286 (74%) subjects performed the creatinine clearance test and in 57 clearance was low; the second clearance proved normal in 23 who were then excluded. Eighteen subjects with other possible medical reasons for renal insufficiency, ethical reasons or refusing further examinations were also excluded. The 16 remaining subjects with no explanation for their renal insufficiency other than AIP were then studied in detail. All 14 women, mean age 52 years, and two uraemic men, 58 and 67 years, had manifest AIP. Twelve patients had hypertension (HT) and four were normotensive in spite of renal insufficiency. Histological findings of renal biopsies revealed diffuse glomerulosclerotic and interstitial changes with additional ischaemic lesions.

    Conclusion: Protracted vasospasm in attacks of AIP may be a cause of renal lesions. This is discussed.

  • 59.
    Andersson, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nilsson, Amanda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att axla ett vårdaransvar: Att vara anhörig till en närstående med Alzheimers sjukdom - en litteraturstudie2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom påverkar inte bara den närstående med Alzheimer utan även anhöriga drabbas, både fysiskt och psykiskt då sjukdomen bidrar till stora förändringar i anhörigas livssituation. Därför är det viktigt att öka kunskapen om anhörigas situation för att bättre kunna stödja dem. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att vara anhörig till en person med Alzheimer som bor hemma.

    Metod: En litteraturstudie har genomförts och nio kvalitativa artiklar har valts genom sökningar i Cinahl, PubMed och Scopus. Artiklarna har sedan granskats, analyserats och sammanställts.

    Resultat: Anhörigas erfarenheter av att ha en närstående med Alzheimer beskrevs i fyra huvudkategorier; ’Att ställas inför ett vårdaransvar som anhörig’, ’Påfrestningar på den egna hälsan’, ’Behovet av kunskap och stöd’ samt ’Förändrat vardagsliv med närstående’.

    Konklusion: Att vara anhörig till en närstående som har Alzheimers sjukdom är mycket påfrestande både fysiskt och psykiskt. Genom ökad kunskap och ökat stöd kan anhöriga förhoppningsvis bli tryggare i vårdarrollen, förebygga egen ohälsa eller förbättra den.

    Nyckelord: Alzheimers sjukdom, Anhöriga, Erfarenheter

  • 60.
    Andersson, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Dumbuya, Maimona
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelser av att göra en orosanmälan: BVC-sjuksköterskors perspektiv2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning visar att barn som far illa på olika vis är ett globalt problem som medför allvarliga konsekvenser. BVC-sjuksköterskor har en unik möjlighet att upptäcka när barn far illa. Genom att göra en orosanmälan kan barnet få möjlighet till att växa upp i en trygg miljö.

    Motiv: Fler barn far illa än de som rapporteras vilket innebär att det finns barn som inte får det skydd och stöd som de har rätt till. Det finns få studier gjorda i Sverige som behandlar ämnet. Genom mer kunskap inom detta område kan vi öka förståelsen för eventuella hinder.

    Syfte: Att belysa BVC-sjuksköterskors upplevelse av att ta beslut om att göra en orosanmälan.

    Metod: Datainsamlingen genomfördes genom en semistrukturerad frågeguide. 9 BVC-sjuksköterskor deltog i studien. Analysen gjordes enligt Lundman och Graneheims beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet bildade 3 Kategorier: Ansvar att agera utifrån barnets bästa, Att vara orolig för sin egen säkerhet och Att stå inför ett komplext beslut. BVC-sjuksköterskorna upplevelse av att ta beslut om att göra en orosanmälan var att det kunde vara ett svårt beslut. BVC-sjuksköterskans ansvarskänsla resulterade i beslutet att agera utifrån barnets bästa vägde alltid tyngst, men de tacklades samtidigt med negativa känslor som försvårade beslutet.

    Diskussion: Resultatet i föreliggande studie går i linje med fynd som hittats i tidigare forskning. BVC-sjuksköterskorna upplevde att det fanns faktorer som påverkade beslutet att göra en orosanmälan i ett enklare beslut eller ett svårare beslut. Negativa känslor resulterade i ett svårare beslut medan känslor som att känna trygghet på grund av stöd gjorde beslutet enklare att ta.

    Konklusion: Det har visat sig vara av betydelse att BVC-sjuksköterskor får tillgång till det stöd och trygghet som är nödvändigt under anmälningsprocessen. Detta kan i sin tur bidra till att BVC-sjuksköterskor känner sig trygga i att göra en orosanmälan.

  • 61.
    Andersson, Erika
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sandström, Rosmarie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att vårda personer med demens på särskilt boende: Vårdpersonalens upplevelser av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med studien är att beskriva vårdpersonalens upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) på särskilt boende. Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande hos äldre och leder ofta till BPSD vilket ställer stora krav på vårdpersonalen. Hur arbetet utformas påverkas av personalens kunskaper och av organisationens utformning vilket kan leda till samvetsstress hos personalen, risk för utbrändhet och distansering från de äldre. Design: Studien var en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Metod: Deltagarna bestod av undersköterskor och vårdbiträden på kommunalt särskilt boende. 10 intervjuer analyserades genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier kunde urskiljas i samband med innehållsanalysen - "Kunskap om den äldre bakom demenssjukdomen", "Att bemöta och bekräfta den äldre i dennes verklighet", "Engagemang i den äldres välmående", "Krav på fungerande samarbete och flexibilitet", "Krav på en stödjande organisation". Att lära känna personen var av vikt för att kunna vårda personer med BPSD vilket omfattade olika sätt att få information samt den egna kunskapen om personen. Personalen försökte nå fram till den äldre genom att anpassa bemötandet efter situationen. Arbetet sågs som utmanande och väckte ett brett spektra av känslor hos dem själva då de arbetade med de äldre. Att arbeta med BPSD ställde stora krav på fungerande samarbete mellan yrken, dialog, flexibilitet och att arbeta mot uppställda mål. Stöd från arbetskamrater, chef och organisationen var viktigt. Slutsats: För att ett förändrat arbetssätt ska vara möjligt att implementera på arbetsplatserna behöver vårdpersonalen mer utbildning i demenssjukdomar, stöd från chef och i organisationen.

  • 62.
    Andersson, Frida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Eriksson, Erica
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barnfamiljer: Kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flyktingkrisen i världen eskalerar. Antalet asylsökande i Sverige ökar. Människor på flykt utsätts för våld och konflikter, bland de mest utsatta är barn. BVC-sjuksköterskor i Sverige möter i allt större utsträckning asylsökande barnfamiljer och ställs på så sätt inför att hantera bland annat kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader. 

    Motiv: Det saknas forskning kring BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barnfamiljer. 

    Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta asylsökande barnfamiljer. 

    Metod: Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sex stycken BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrån semistrukturerade frågor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjumaterialet. 

    Resultat: Utifrån intervjuerna framkom fyra huvudkategorier. Tillräckligt med tid ger möjligheter, rädsla att förlora kontrollen, förståelse för andra kulturer underlättar och berikande upplevelser. Kategorierna består av tio underkategorier. 

    Diskussion: Tillräckligt med tid var en nyckel till framgång. Att använda tolk skapade känslor av osäkerhet och frustration. Kulturella skillnader upplevdes både stimulerande och svårhanterliga. BVC-sjuksköterskorna upplevde arbetsglädje. 

    Konklusion: Mötet är komplext och kräver hög kulturell kompetens.

  • 63.
    Andersson, Gun
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Höj-och sänkbara arbetsbord på 1177 sjukvårdsrådgivning och vårdcentral2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt - SammanfattningI dagens samhälle förekommer yrken som innebär mer stillasittande på arbetsplatsen i högre grad, och även på fritiden är många mindre fysiskt aktiva. Av förvärvsarbetare ansåg cirka 1.2 miljoner att deras arbete innebar för mycket stillasittande.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka den egenskattade arbetsmiljön bland sjukvårdspersonal som arbetar vid höj-och sänkbart arbetsbord.MetodStudien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie med validerade enkätfrågor från QPS Nordic- 34 +, frågor från AFS 2012:2, checklistor från Arbetsmiljöverket. Författaren gjorde bekvämlighetsurval från 1177 sjukvårdsrådgivning och en vårdcentral från Uppsala som ledde till 53 besvarade enkäter. Studiens material analyserades genom framtagning av deskriptiv statistik och en sambandsanalys.ResultatStörre delen av de 53 respondenterna som svarade hade höj- och sänkbart arbetsbord. Gruppen som hade höj-och sänkbart arbetsbord kunde växla arbetsställning oftare under dagen. Gällande frågorna om den egenskattade arbetsmiljön finns det ingen signifikans mellan de med och utan höj- och sänkbara arbetsbord.KonklusionMajoriteten av personalen på 1177 sjukvårdsrådgivningen och vårdcentralen hade höj-och sänkbart arbetsbord och använde det.NyckelordArbetets sittande, sitt-stå arbetsplats, sitt-stå arbetsbord, höj- och sänkbar arbetsplats, muskeltrötthet.

  • 64.
    Andersson, Hillevi
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Israelsson, Frida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ungdomars upplevelser av att genomgå skolioskirurgi2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 65.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Norberg, Mariana
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Karakteristika av vårdtagare som genomgått läkemedelsgenomgång2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Andelen äldre över 65 år ökar i världen och i Sverige. Polyfarmaci hos äldre är vanligt förekommande både internationellt och nationellt. Äldre har en ökad känslighet för läkemedelsbiverkningar, vilket leder till läkemedelsrelaterade problem och lidande för den äldre samt orsakar ökade vårdkostnader.

    Motiv: Forskning om läkemedelsgenomgångar har visat att äldre har många läkemedel och en ökad risk för läkemedelsrelaterade problem. Dock finns fortfarande en kunskapslucka vad gäller vad som karaktäriserar äldre som fått läkemedelsgenomgång jämfört med äldre som inte fått läkemedelsgenomgång på särskilt boende.

    Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som karaktäriserar personer på särskilt boende som genomgått läkemedelsgenomgång.

    Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Kartläggningen genomfördes i maj 2013. Sammanlagt 1964 vårdtagare på särskilt boende deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av Multi-Dimensional Dementia Assement Scale och Geriatric Rating Scale. Karakteristika skillnader analyserades mellan vårdtagare som genomfört läkemedelsgenomgång jämfört med de som ej genomfört läkemedelsgenomgång.

    Resultat: Huvudresultaten i denna studie indikerar att faktorer som oberoende av varandra förklarar läkemedelsgenomgång var kognitiv svikt och verbalt störande beteende. Vidare visar vårt resultat att många vårdtagare på särskilt boende som genomgick läkemedelsgenomgång uppvisade BPSD-symtom såsom aggressivitet, rastlöshet, passivitet, regressivt olämpligt beteende och hallucinationer.

    Diskussion: Resultatet i denna studie diskuterats med hjälp av Katie Eriksson omvårdnadsteori. Många på SÄBO lider av kognitiv svikt och verbalt störande beteende och distriktsjuksköterskan/sjuksköterskan har en central roll i läkemedelsgenomgången för att vårdtagaren ska stödjas till optimal hälsa. Kontinuerliga läkemedelsgenomgångar kan öka vårdtagare hälsa och livskvalitet.

    Konklusion: Det finns troligen ytterligare karakteristika hos äldre på SÄBO som genomgått läkemedelsgenomgång som inte inkluderas i denna studien. Vi föreslår dels vidare longitudinella forskning om detta, även ytterligare studier behövs för att utforska vilka effekter läkemedelsgenomgång har för den äldre.

  • 66.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Liljekvist, Torkel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ambulanspersonalens upplevelser av återhämtning mellan uppdragen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personal inom ambulanssjukvård utsätts dagligen för stress och hög arbetsbe- lastning. Detta leder till ökad risk för hälsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna påverka omvårdnaden.


    Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av återhämt- ning mellan uppdragen.


    Deltagare: I studien medverkade tio anställda inom ambulanssjukvården vid två medel- stora städer i Sverige och närliggande glesbygd.


    Metod: Studien baserades på tio semistrukturerade intervjuer utförda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.


    Resultat: Fyra kategorier framkom: Förutsättningar för återhämtning, Omständigheter som ger återhämtning, Omständigheter som motverkar återhämtning och Konsekvenser av bristande återhämtning. Till de fyra kategorierna skapades 14 underkategorier. De fak- torer som bedömdes som viktigast för god återhämtning var dagtid måltider och social umgänge. Under nattetid har sömn beskrivits som mest elementärt. Det påpekades att det är svårt att planera för vila och återhämtning dels pga arbetsbelastningen, dels pga oviss- heten om arbetspassets fortskridande.


    Slutsats: Resultatet av studien visar att ambulanspersonal upplever att den viktigaste återhämtningen sker genom sömn, måltider och socialt umgänge. Förutsättningar för vila och återhämtning har en fundamental roll. Det som kan försämra återhämtning upplevs vara; brist på adekvat krishantering, kort tid för återhämtning samt dåligt kollegialt stöd, vilket kan leda till försämrad omvårdnad och risk för negativa hälsoeffekter.


  • 67.
    Andersson, Laila
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    John, Jennifer Sira
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att leva med endometrios: en litteraturstudie2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Att leva med endometrios: En litteraturstudie. Bakgrund: Endometrios är en vanlig gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder och i Sverige drabbar nästa 250 000 kvinnor. Trots detta är vägen till diagnos lång och kvinnorna upplever en rad problem i sin vardag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: Åtta kvalitativa studier har granskats, analyserats och sammanställts i en litteraturstudie. Sökningar efter relevanta studier gjordes i Cinahl, Pubmed, Medline, PsycINFO, google scholar och manuell sökning. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier “ Att bli misstrodd av vården och anhöriga och därav normalisera sina symtom”, “Att försöka bemästra sjukdomen och känslan av en osäker framtid” och “Endometrios symtomen ger begränsningar i det vardagliga livet”. Konklusion: Resultatet visar att kvinnor upplever att de inte blir tagna på allvar när de söker vård, att de hittar egna sätt att hantera sjukdomen på och att de upplever problem av symtomen i sin vardag. Sjuksköterskan kan med personcentrerad vård möjligen hjälpa dessa kvinnor att hantera sin vardag bättre, men mer forskning krävs. Nyckelord 3–5 st.: endometrios, upplevelse, symtom, litteraturstudie 

  • 68.
    Andersson, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Larsson, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Tolken som min röst: Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta medtolksamtal i asylhälsan2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet var att studera sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med tolksamtal iasylhälsan.Bakgrund: Senaste årens ökande flyktingströmmar har skapat ökat tryck på primärvårdensasylhälsa och behovet av tolkar. Bristande kommunikation kan hindra sjuksköterskansomvårdnad och kunskap om upplevelsen av tolksamtalet i primärvården är därför viktig,något som saknas generellt i forskningen. Socialstyrelsens kartläggning beskrev problem medtillgängligheten av auktoriserade tolkar och en ojämlik situation över landet.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor,intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Att tolkens roll påverkar samtalet beskrev hurtolkens professionalitet kunde främja eller störa samtalet samt hur tolkens genus och kulturkunde påverka samtalet. Att sjuksköterskans roll påverkar samtalet beskrev sjuksköterskansprofessionalitet som en förutsättning då de tvingades hitta egna lösningar i arbetet och sinsträvan efter ett vårdande samtal med kontakt och förståelse med patienten. Attorganisationen påverkar samtalet beskrev respondenterna en begränsande organisation medbrist på tolkar, avsaknad av struktur och samarbete mellan vården, tolkförmedlingar ochmyndigheter. Respondenterna beskrev en pressad arbetssituation och behovet av utbildningsom nödvändigt för kvalitetssäkrad vård.Slutsats: Sjuksköterskorna behöver tolken som en brygga för sin röst för att kunna ge godvård. Det finns ett behov av ett systematiskt sätt att arbeta med tolk, med utbildning ochträning för tolkar och sjuksköterskor. Detta skulle kvalitetssäkra vården och förbättraarbetssituationen för sjuksköterskorna. Kompetens inom transkulturell omvårdnad är viktigför rättvis vård i det mångkulturella Sverige.

  • 69.
    Andersson, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet.
    Lövström, Jennifer
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet.
    Att leva med bipolär sjukdom: En litteraturstudie om patienters erfarenheter av att leva med bipolär sjukdom2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom som karaktäriseras utav

    förändringar i patientens aktivitetsnivå och stämningsläge. Dessa episoder benämns

    som mani-, hypomani- och depressionsepisoder. Behandling och omvårdnad

    fokuseras på att lindra symtom.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenheter av att

    leva med bipolär sjukdom.

    Metod: I litteraturstudien användes 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa har

    sammanställts och analyserats med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Vid

    sökning av artiklar användes databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.

    Resultat: Resultatet visar att faktorer som påverkar att leva med bipolär sjukdom

    var att acceptera eller förneka sjukdomen. Patienterna upplevde

    identitetsförändringar samt oro inför framtiden. Vardagslivet påverkades i stor

    utsträckning, främst då regelbunden medicinering samt provtagning behövdes för att

    kontrollera sjukdomen. Det uppstod varierande känslor vid skiftning i

    sinnesstämningen. För att kunna kontrollera sjukdomen beskrev patienterna att stöd

    och stöttning var viktigt, detta för att kunna hantera symtomen samt identifiera

    varningstecken. Motivation till förändring stärks genom goda relationer samt

    kunskap och förståelse hos patienter, anhöriga och vårdpersonal.

    Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att diagnosen kan leda till svåra

    konsekvenser för de som är drabbade samt deras familj och närstående. Därför krävs

    det mycket stöd och stöttning, utbildning och information till alla inblandade.

  • 70.
    Andersson, Maja
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ebbvik, Caroline
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskan på plats vid en humanitär katastrof: En litteraturöversikt i sjuksköterskors erfarenheter av att tjänstgöra vid humanitära katastrofer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Bakgrund: Världens humanitära behov ökar och från Sveriges sida finns en lång tradition av att bistå med hjälpinsatser av olika slag. Humanitära hjälpinsatser har som mål att rädda liv och lindra nöd för de drabbade människorna vid exempelvis naturkatastrofer eller väpnade konflikter. Sjuksköterskor utgör den största gruppen i katastrofarbetet och tilldelas ofta en ledarroll på plats.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att tjänstgöra vid humanitära katastrofer.

    Metod: Litteraturstudien innehåller åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet från respektive artikel analyserades och sammanställdes. Databaser som använts vid artikelsökningen är CINAHL, PubMed och Swemed+.

    Resultat: Resultatet har delats in i fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. Huvudkategorierna delades in i: att vara otillräcklig, att möta en ny miljö, att känna ett emotionellt engagemang för andra människor och att hitta sin roll som sjuksköterska.

    Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar bland annat på att sjuksköterskor kan uppleva negativa känslor som stress och en känsla av att vara oförberedd i arbetet vid en humanitär katastrof. En katastrof kan sällan förutspås, varför det är viktigt med katastrofförberedelse för alla sjuksköterskor.

    Nyckelord: Katastrofmedicin, humanitära katastrofer, katastrofhjälp, humanitär hjälp.

  • 71.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Nironen, Kristina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Skolsköterskans upplevelser av att hantera mötet med föräldrar till överviktiga barn och motivera till en hälsosam livsstil.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser av att hantera mötet med föräldrar till överviktiga/feta barn för att kunna motivera familjen till en mer hälsosam livsstil.Insamlandet av material skedde genom frågeformulär som skickades ut via mail till 30 skolsköterskor i Västra Götalandsregionen. Totalt deltog sju skolsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Skolsköterskan upplevde ett flertal hinder i mötet med föräldrar till överviktiga/feta barn. De hinder som upplevdes vara mest förekommandevar föräldrars känsla av att ha blivit kränkta och kritiserade av skolsköterskan samt att det fanns tillfällen där föräldrarna ville klara av problemet med barnens övervikt/fetma själva. Skolsköterskan upplevde även att det fanns möjligheter i arbetet medatt påverka familjerna till en bättre livsstil. Skolsköterskan ansåg att det var viktigt att skapa en bra och tillitsfull relation till familjen. Dessutom ansåg skolsköterskan att ansvaret för barnets övervikt/fetma låg hos föräldrarna och vände sig därmed till dem i första hand för att motivera till en bättre kosthållning och livsstil. Författarna till denna studie uppmärksammade att samtalet mellan skolsköterskan och föräldrarna ofta upplevdes som spänt vilket ibland resulterade i försvårat samarbete. Här spelade ett empatiskt förhållningssätt hos skolsköterskan en mycket stor roll och det kunde vara avgörande för om hon lyckades motivera familjen till livsstilsförändring. Det verkar inte finnas så mycket forskning om huruvida ekonomi försvårar förändringav livsstil eller om en sämre ekonomi påverkar förekomsten av övervikt/fetma hos barn

  • 72.
    Andersson, Ramona
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Sjöström, Carolina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Finns samband mellan hälsolitteracitet och livskvalitet hos personer med typ 2 diabetes?: En tvärsnittsstudie.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hälsolitteracitet innebär förmåga att förvärva, förstå, tolka och använda sig av hälsorelaterad information för att kunna fatta välgrundade beslut gällande den egna hälsan. Forskning visar att personer med kroniska sjukdomar ofta har låg hälsolitteracitet. Typ 2 diabetes är en växande folksjukdom där individen förväntas ta ett stort ansvar för sin egenvård, vilket kan främjas av god hälsolitteracitet. Genom personcentrerad vård kan distriktsköterskan upptäcka och förstärka hälsolitteracitet hos individen.

    Motiv: Diabetesvården syftar till att upprätthålla en god livskvalitet för den som drabbats av typ 2 diabetes, emellertid saknas forskning som belyser samband mellan hälsolitteracitet och livskvalitet hos personer med typ 2 diabetes i Sverige. 

    Syfte: Syftet med denna studie var därför att undersöka om det fanns samband mellan självskattad hälsolitteracitet och självskattad livskvalitet hos personer med typ 2 diabetes. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. Data har erhållits från en större studie, iSMS (Person-Centred Interactive Self-Management Support in Primary Healthcare for People with Type 2 Diabetes), som samlats in genom en enkätundersökning under hösten 2017. En enkät mäter hälsolitteracitet, HLS-EU-Q16 och den andra mäter diabetesrelaterad livskvalitet, ADDQoL-19. Deltagarna (n= 46) rekryterades genom ett ändamålsenligt urval. Data analyserades med SPSS statistics.

    Resultat: Inget signifikant samband mellan hälsolitteracitet och livskvalitet kunde påvisas och inga skillnader i hälsolitteracitet kunde ses gällande kön eller ålder. 

    Diskussion: Det framkom tendenser till att diabetessjukdomen påverkar livskvaliteten mer negativt hos de med högre hälsolitteracitet, vilket skiljer sig från tidigare forskning. Genom ökade kunskaper om hur hälsolitteracitet stärks och med ett personcentrerat förhållningssätt kan distriktssköterskan främja hälsa på både individ- och befolkningsnivå vilket kan leda till en mer jämlik vård. 

    Konklusion: På grund av begränsningar i studien kan inga direkta slutsatser dras, generalisering av resultatet är inte möjligt. Mer studier behövs på hälsolitteracitetens betydelse för personer med typ 2 diabetes och dess inverkan på livskvaliteten. 

  • 73.
    Andersson, Sofia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vård i livets slutskede på särskilt boende för äldre personer: närstående och vårdpersonals skattade och berättade erfarenheter2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund I Europa, blir det allt vanligare att äldre personer dör på särskilt boende i stället för på sjukhus. Särskilda boenden spelar därför en viktig roll när det gäller vård i livets slutskede. Målet med palliativ vård för personer med livshotande sjukdom och deras närstående är att öka livskvaliteten och lindra lidande. Strukturerade vårdplaner såsom Liverpool Care Pathway for care of the dying (LCP) kan vara ett sätt att öka vårdkvaliteten. Det saknas dock forskning om vård i livets slutskede på särskilda boenden när en strukturerad vårdplan har använts.

    Syfte Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva vård i livets slutskede på särskilt boende för äldre personer utifrån närstående och vårdpersonals skattade och berättade erfarenheter.

    Metod Avhandlingen baseras på två kvantitativa (I, II) och två kvalitativa (III, IV) studier. Studie I baseras på frågeformuläret Views of Informal Carers – Evaluation of Services (VOICES) som har besvarats av närstående (n = 189) efter att en anhörig har dött. Data har därefter analyserats med beskrivande och jämförande statistik. Studie II baseras på data om alla förväntade dödsfall (n = 22 855) som registrerats i Svenska palliativregistret (SPR). Dödsfallsenkäten har besvarats av vårdpersonal och svaren har sedan analyserats med beskrivande statistik och univariat och multipel logistisk regressionsanalys. Studie III baseras på fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer med vårdpersonal. Studie IV baseras på enskilda intervjuer med närstående. Data från studie III och IV har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat Resultatet i studie I visar att majoriteten av de närstående skattade att den äldre personen fick tillräcklig hjälp såväl med personlig vård (78,5 %) som med sjukvård (93,0 %) de sista tre dagarna i livet. De närstående (86,2 %) rapporterade att de var informerade om att det var sannolikt att den äldre personen skulle avlida och majoriteten (94,1 %) av de äldre hade avlidit på önskad plats. Resultatet visade dock på hög förekomst av smärta (46,5 %) och andnöd (55,9 %). Det var ingen skillnad mellan åldersgrupperna när det gällde smärta men de äldre < 85 år hade signifikant högre förekomst av andnöd (70,6 %) jämfört med de äldre äldre, ≥ 85 år, (47,5 %). De äldre, < 85 år, hade signifikant oftare symtomlindring för andnöd (53,1 %) jämfört med äldre äldre, ≥ 85 år, (31,8 %).

    Resultatet i studie II visar hög förekomst av smärta (68,8 %) och ångest (44,0 %). Faktorer associerade med symtomlindring av smärta, illamående, ångest och andnöd var dels att validerat smärtskattningsinstrument hade använts, dels att munhälsan var bedömd. Starkast samband var det mellan symtomlindring av tre symtom (smärta, andnöd och ångest) och att injektioner var förskrivna vid behov.

    Resultatet i studie III visar att vårdpersonalen upplevde sig tryggare efter implementeringen av LCP genom att de hade fått ett gemensamt förhållningssätt, kände stöd att skräddarsy vården utifrån den döende personens individuella behov, kände stöd att involvera närstående i beslut och i vården samt hade blivit mer medvetna om vårdmiljön.

    Resultatet i studie IV visar att närstående upplevde sig tryggare i en välbekant och varm atmosfär, att vara kontra inte vara involverad i vård i livets slutskede och att bli tröstade genom att bevittna vårdpersonalens strävan att lindra lidande.

    Konklusion Resultatet från studierna i den här avhandlingen pekar på hög vårdkvalitet i livets slutskede på särskilt boende genom god omvårdnad, men resultatet pekar också mot förekomst av inadekvat symtomlindring och hög förekomst av smärta, andnöd och ångest de sista dagarna i livet. Det framkom ett tydligt samband mellan ordinerade injektioner vid behov och symtomlindring av smärta, illamående och ångest. Resultatet indikerar även vikten av att använda smärtskattningsinstrument och göra munhälsobedömningar för symtomlindring vid vård i livets slutskede. Således kan ett sätt att öka vårdkvaliteten för döende personer vara att det finns ordinerade injektionsläkemedel vid behov mot vanliga symtom, att använda validerade smärtskattningsinstrument och att göra munhälsobedömningar. Det framkom också att användandet av en standardiserad vårdplan såsom LCP kan vara ett sätt att förbättra vården för de äldre personerna i livets slutskede. Såväl vårdpersonalen som de närstående upplevde stöd av den struktur för bedömningar och vårdaktiviteter som LCP ger. Vårdpersonalen upplevde också stöd i att involvera närstående i vården och i vårdrelaterade beslut.

  • 74.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics/MMC, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Fürst, Carl-Johan
    The Institute for Palliative Care, Lund University and Region Skåne, Lund, Sweden.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Care professional's experiences about using Liverpool Care Pathway in end-of-life care in residential care homes2018Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 32, nr 1, s. 299-308Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Residential care homes (RCHs) play an important role in end-of-life care, being the most common place of death for elderly people in several European countries. Care pathways such as the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient (LCP) are used to improve and ensure quality care at the end of life. There is a lack of scientific evidence supporting the use of care pathways.

    DESIGN: A descriptive qualitative study.

    OBJECTIVE: The aim was to describe care professionals' experiences of using the Liverpool Care Pathway for the Dying Patient in the care of dying residents in residential care homes.

    METHODS: Five focus group interviews and two individual interviews with enrolled nurses (n = 10), Registered Nurses (n = 9) and general practitioners (n = 5) were carried out and analysed using qualitative content analysis.

    RESULTS: Care professionals expressed that they became confident through a shared approach to care, were supported to tailor the care according to the residents' individual needs, were supported to involve family members in decision-making and care and became more aware of the care environment.

    CONCLUSION: The results of this study indicate that the LCP might be a useful tool for care professionals in improving end-of-life care in RCHs through increased attention to the goals of care, the individual needs of residents and family involvement.

  • 75.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics/MMC, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Fürst, Carl-Johan
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    End-of-life care in residential care homes: a retrospective study of the perspectives of family members using the VOICES questionnaire2017Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 31, nr 1, s. 72-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In Europe, residential care homes (RCHs) are replacing hospitals as the place where death occurs, and they play an important role in end-of-life (EOL) care.

    OBJECTIVE: The aim was to describe the quality of care during the last 3 months and last 3 days of life of those who died in RCHs as reported by family members. We also investigated whether there were differences in the EOL care of younger patients (<85 years) vs. the oldest old patients (≥85 years) as reported by family members.

    DESIGN: A retrospective survey design.

    METHODS: Deaths (n = 189) at 19 RCHs in one municipality in Sweden were included. Family members were sent the VOICES questionnaire 1 month after their elderly relative had died. Descriptive statistics were used.

    RESULTS: In the last 3 days before death, most family members reported there was enough help with nursing (93%) and personal care (78.5%). Among the family members, 86% were told that the resident was likely to die shortly. Most (94.1%) of residents were reported to have died at their preferred place. No significant difference was found between age groups. Family members also reported that about half of the elderly had pain (46.5%) and 86.4% received treatment; 55.9% had breathlessness and 39.7% received treatment. Breathlessness was significantly (p = 0.01) more common in the younger group, and they were treated more often (p = 0.006) than the oldest old.

    CONCLUSION: This study revealed an overall positive picture of personal and nursing care and communication. These findings indicate that the quality of EOL care at RCHs is high. Inadequate management was found for symptom relief the last days of life. This suggests that this subject merits further attention by care professionals. To achieve better quality of EOL care at RCHs, we emphasise the importance of systematically working to improve symptom relief.

  • 76.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics/MMC, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Fürst, Carl-Johan
    The Institute for Palliative Care, Faculty of Medicine, Department of Clinical Science, Lund University and Region Skåne, Lund, Sweden.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Family members' experiences of care of the dying in residential care homes where the Liverpool Care Pathway was used2018Ingår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 24, nr 4, s. 194-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Residential care homes (RCHs) are increasingly becoming a common place of death for older people.

    Aim: The aim of this study was to describe family members' experiences of care of the dying in RCHs where the Liverpool care pathway for the dying patient was used.

    Methods: This study had a descriptive qualitative study design. Fifteen (n=15) individual interviews were analysed using qualitative content analysis.

    Results: The analysis resulted in three themes: being confident in a familiar and warm atmosphere, being involved vs not being involved in end-of-life (EoL) care, and being consoled by witnessing the health professional's endeavour to relieve suffering.

    Significance of results: The results indicated that taking part in a care plan seems to increase family members' feelings of involvement in EoL care. This study also highlights the family members' needs for increased possibilities for EoL discussions with the GP.

  • 77.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Vestberg, Maria
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Patientens karaktäristika påverkar upplevelsen av vårdpersonalens bemötande2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Patientens karaktäristika påverkar upplevelsen av vårdpersonalens bemötandeSyfte:Att undersöka patienters upplevelse av bemötande från vårdpersonal samt om graden av självrapporterad ångest och depression påverkar denna upplevelse. Bakgrund:Den vård som utförs kan spegla både skillnader i tillgång till vård och sociodemografiska faktorer. Bemötande inom psykiatrisk slutenvård är av stor betydelse för hur patienter upplever sin vård. Ett gott bemötande definieras som en upplevelse av att vårdpersonal tar sig tid och att patienten blir sedd samt att patienten erbjuds medverka i den kliniska beslutsprocessen. På individnivå kan ett bristande bemötande bland annat leda till komplikationer som sämre återhämtning för patienten. Sammantaget är det därför angeläget att utvärdera patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande.Design:I denna tvärsnittsstudie användes en kvantitativ design. Metod:Studien genomfördes vid tre psykiatriska slutenvårdsavdelningar i Norra Sverige under januari och februari 2017. Totalt inkluderades 85 patienter. Utfallsmåtten baserades på data från tre separata enkäter; The Caring Professional Scale som mäter patientens upplevelse av vårdpersonals förmåga till bemötande, Visual Analog Scale som mäter tillfredsställelsen med senaste interaktionstillfället med vårdpersonal och Hospital and Anxiety Scale som mäter självskattad depression och ångest.Resultat:Majoriteten av patienterna rapporterade att de var nöjda med bemötandet från vårdpersonalen. Därtill var faktorer som utbildningsnivåoch ålderassocierade med en självrapporterad nöjdhet av bemötandet. Slutsats:Resultaten från studien antyder att det finns både sociodemografiska och patientkarakteristiska faktorer som kan vara relaterade till patientens upplevelse av vårdpersonals bemötande. Detta kan indikera effekter av ojämlik vård och bör ytterligare belysas ur såväl vetenskapligt som samhälleligt perspektiv

  • 78.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Årestedt, Kristofer
    Faculty of Health and Life Sciences, Linnaeus University, Kalmar, Sweden.
    Lindqvist, Olav
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Department of Learning, Informatics, Management and Ethics/MMC, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Fürst, Carl Johan
    The Institute for Palliative Care, Faculty of Medicine, Department of Clinical Science, Lund University and Region Skåne, Lund, Sweden.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum). Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg.
    Factors associated with symptom relief in end-of-life care in residential care homes: a national register-based study2018Ingår i: Journal of Pain and Symptom Management, ISSN 0885-3924, E-ISSN 1873-6513, Vol. 55, nr 5, s. 1304-1312Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Context: Residential care homes (RCHs) are a common place of death. Previous studies have reported a high prevalence of symptoms such as pain and shortness of breath among residents in the last week of life.

    Objectives: The aim of the study was to explore the presence of symptoms and symptom relief and identify factors associated with symptom relief of pain, nausea, anxiety, and shortness of breath among RCH residents in end-of-life care.

    Methods: The data consisted of all expected deaths at RCHs registered in the Swedish Register of Palliative Care (N = 22,855). Univariate and multiple logistic regression analyses were conducted.

    Results: Pain was reported as the most frequent symptom of the four symptoms (68.8%) and the one that most often had been totally relieved (84.7%) by care professionals. Factors associated with relief from at least one symptom were gender; age; time in the RCH; use of a validated pain or symptom assessment scale; documented end-of-life discussions with physicians for both the residents and family members; consultations with other units; diseases other than cancer as cause of death; presence of ulcers; assessment of oral health; and prescribed pro re nata injections for pain, nausea, and anxiety.

    Conclusion: Our results indicate that use of a validated pain assessment scale, assessment of oral health, and prescribed pro re nata injections for pain, nausea, and anxiety might offer a way to improve symptom relief. These clinical tools and medications should be implemented in the care of the dying in RCHs, and controlled trials should be undertaken to prove the effect.

  • 79.
    Andersson, Tove
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Kristina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att vårda en döende patient: Ur ett sjuksköterskeperspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT Att vårda en döende patient – Litteraturstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i sitt yrke möta döende patienter som kräver palliativ vård i sjukhusmiljö. Sjuksköterskor är värdefulla i vården av patienter i livets slutskede och ska se till patientens fysiska, funktionella, sociala och andliga behov. Patienter som vårdas på sjukhus har uttryckt att de påminns om sin sjukdom och att döden är förestående. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att vårda en döende inom palliativ vård i sjukhusmiljö. Metod: En litteraturstudie genomfördes och databassökning i CINAHL, PubMed och PsychINFO. Resultaten från nio kvalitativa studier från olika världsdelar och länder granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet innefattat 112 sjuksköterskor som varierar i ålder, kön och erfarenhet. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Begränsad möjlighet att ge god vård, svåra känslor som utmaning och meningsfullt och utvecklande arbete samt åtta underkategorier. Konklusion: Det som framkom i resultatet var varierande erfarenheter där begränsningar i resurser sågs och olika känslor som påverkade sjuksköterskan negativt och positivt. Nyckelord: Palliativ vård, erfarenheter, sjukhus, sjuksköterska, litteraturstudie

  • 80.
    Andersson, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Samuelsson, Jannike
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Äldres hälsa i glesbygd och stad: Skiljer sig äldres hälsa på särskilt boende?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra hälsotillstånd bland äldre människor bosatta på särskilt boende i glesbygd respektive stad.

    Bakgrund: Världens befolkning förväntas öka kraftigt samtidigt som vi lever längre. Detta ställer i sin tur höga krav på hälso- och sjukvården. Det finns skillnader i tillgänglighet och möjlighet till vård i glesbygd och stad trots Hälso- och sjukvårdslagens förordning om jämlik vård. Det förekommer bristfällig forskning gällande äldres hälsa på särskilda boenden i glesbygd och i stad. Med hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen som tenderar i fler äldre och fler multisjuka är det av vikt att ta reda på vad som är hälsa för denna grupp, för att kunna utveckla en god äldreomsorg i takt med samhällsutvecklingen.

    Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes under en vecka i maj 2013. Äldre (n=1544) boende på särskilt boende i glesbygd och i stad blev skattade av vårdpersonal. Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale användes som instrument i studien och det insamlade materialet analyserades i SPSS Statistics.

    Resultat: Resultatet visade på skillnader i de äldres hälsotillstånd beroende på om de var bosatta på särskilt boende i glesbygd eller i stad. I glesbygd hade de äldre en lägre grad av kognitiv svikt, högre ADL-förmåga, fick oftare besök och var oftare utomhus självständigt. I glesbygd förekom mer smärta och de tenderade till att vara mer förstoppade. I stad hade en högre andel fått en läkemedelsgenomgång senaste året och fler hade egna tänder jämfört med i glesbygd. I stad förekom begränsningsåtgärd i form av sänggrindar oftare, fler hade sväljsvårigheter och fler var i behov av hjälp av vårdpersonal på morgonen. Av vårdpersonal skattades den psykiska vårdtyngden som högre i stad jämfört med i glesbygd, däremot sågs ingen skillnad gällande den fysiska vårdtyngden.

    Konklusion: Resultatet visar att det skiljer sig gällande hälsostatus bland äldre vid särskilda boenden i glesbygd och stad, och det fanns både positiva och negativa aspekter bland de äldre både i glesbygd och i stad. Vidare forskning inom området är av vikt för att utforska vad som orsakar dessa skillnader, och på vilka sätt distriktssköterskor kan lära av varandra och implementera nya arbetssätt i sitt arbete på särskilda boenden. 

  • 81.
    Andersson Westman, Nina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Björnström, Anne
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom - en litteraturstudie.

    Bakgrund: Tusentals barn är anhöriga till cancersjuka föräldrar. Sjukdom hos föräldern påverkar barnets tillvaro både känslomässigt och praktiskt. Barn som anhöriga är sårbara på grund av sin beroendeställning till föräldern samt svårigheter att förstå det som händer och bakomliggande orsaker.

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom.

    Metod: En litteraturstudie genomfördes på 12 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes.

    Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier och sammanlagt nio underkategorier. Huvudkategorierna innefattade: behov av kunskap och information, förändringar för hela familjen och en emotionellt svår och krävande situation.

    Konklusion: Sjuksköterskan bör tillämpa ett familjecentrerat förhållningssätt för att uppmärksamma barnens behov när deras vardag förändras. Information och stöd bör anpassas efter barnets utvecklingsnivå och individuella behov och önskemål. Mer forskning i ämnet skulle kunna förbättra bemötandet av barn som anhöriga. 

  • 82.
    Andertun, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Upplevelser från frontlinjen i kampen mot ebola: en kvalitativ studie om riskfyllt arbete2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte. Beskriva upplevelser av riskfyllt arbete bland norsk vårdpersonal som arbetat med ebola-patienter i Sierra Leone.

    Bakgrund. Ebolavirus är en ovanlig sjukdom med hög dödlighet, och ett av de mest fruktade virus som man känner till. Vårdpersonal riskerar därmed sitt liv i högre grad än vid andra epidemier. I de få tidigare studier som är gjord har sjuksköterskor beskrivit brist på skyddsutrustning, stigmatisering samt att de upplevt det tungt att vänta och se om de själva blir sjuka. Säker vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser som också handlar om vårdgivarens säkerhet.

    Design. Kvalitativ design.

    Metod. Individuella semistrukturerade intervjuer och fokusgruppintervjuer genomfördes under 2015 med totalt nio deltagare som arbetat med ebola-patienter i Sierra Leone. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat. Analysen resulterade i sex teman: tillit till försiktighets- och skyddsåtgärder, hantering av smittorisker och andra risker, påminnelse om döden, successiv seger över rädslor, strategier för omvårdnad trots barriärer och känsla av meningsfullhet. Deltagarna beskrev tillit genom träning, organiserad insats, strikta riktlinjer och utrustning. De hade respekt för smittorisken, gjorde riskbedömningar, tog ansvar, hanterade riskfyllda situationer samt blev påmind om lidande och död. Det var nödvändigt att hantera sin egen rädsla och ge omvårdnad utifrån de förutsättningar som låg till grund. Det riskfyllda arbetet gav mening. Säker vård går som en röd tråd genom arbetet med ebola-patienter där vårdrelationen utmanas.

    Konklusion. Säker vård kan bedrivas trots kontakt med ett mycket smittsamt ebolavirus. Det är tänkbart att andra smittsamma sjukdomar med hög dödlighet kan drabba oss i västvärlden, därför är upplevelser hos vårdpersonal också relevant för oss i Skandinavien. 

  • 83.
    Andertun, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hörnsten, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hajdarevic, Senada
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ebola virus disease: caring for patients in Sierra Leone - a qualitative study2017Ingår i: Journal of Advanced Nursing, ISSN 0309-2402, E-ISSN 1365-2648, Vol. 73, nr 3, s. 643-652Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to describe Norwegian healthcare staffs' experiences of participating in care of patients with Ebola virus disease in Sierra Leone.

    BACKGROUND: Ebola is one of the most feared viruses known. Ebola virus disease is highly contagious with high mortality. The few qualitative studies made on experiences among healthcare professionals have highlighted problems as lack of protective resources, insufficient personnel and risk of societal stigmatization.

    DESIGN: Descriptive study with qualitative approach.

    METHOD: Individual narrative and focus group interviews were obtained during 2015 with eight nurses and one physician who had worked in Ebola care in Sierra Leone. The interviews were analysed using qualitative content analysis.

    RESULT: The analysis resulted in the two themes: 'Experiencing security by learning to manage risks'; and 'Developing courage and growth by facing personal fears'. Subthemes were: 'Relying on safeguard actions', 'Managing risk of contagion', 'Developing strategies for care despite risks', 'Constantly reminded of death', 'Successively defeating fears' and last, 'Increasing motivation through meaningfulness'. The participants described the reliance on training, organized effort, strict guidelines and equipment. They were respectful of the risk of transmission, made risk assessments, took responsibility, handled risky situations and were reminded of suffering and death.

    CONCLUSION: Despite challenges, the hazardous work with Ebola virus disease patients was experienced as meaningful which was an important motivator. Safe care was central in working with Ebola patients, but the care relation was challenged.

  • 84.
    Anesäter, Jörgen
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Holm, Sanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Att vara förälder till barn med leukemi eller lymfom: En litteratursammanställning om föräldrarnas erfarenheter2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Årligen drabbas cirka 150 barn i Sverige av leukemi och lymfom. Diagnoserna innebär långa perioder på sjukhus och intensiva behandlingsprotokoll. Detta medför stora förändringar för hela familjen, inte minst för föräldrarna till det sjuka barnet.

    Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara förälder till ett barn med leukemi eller lymfom

    Metod: En litteratursammanställning av resultaten från 9 kvalitativa artiklar. Databassökningen genomfördes i PubMed, CiNAHL och PsycINFO. En innehållsanalys genomfördes med inspiration av Graneheim & Lundman samt Friberg.

    Resultat: Resultatet sammanställdes i två kategorier och fem underkategorier.  Kategorierna är: Föräldrarna tvingades in i en ny verklighet – Konfrontationen med den påtvingade verkligheten ledde till en känslostorm, Förlust av kontroll över föräldraskapet och Föräldrarna försökte att anpassa sig till en påtvingad verklighet – Behovet av stöd i den påtvingade verkligheten, Strävan efter att återta ett normalt liv genom att anpassa sig till en ny föräldraroll, Föräldrarna upplevde olikheter i den nya föräldrarollen.

    Konklusion: Föräldrar upplever att de tvingas in i en ny verklighet och upplever en förlust av kontroll. Det medför ett förändrat föräldraskap och belyser skillnader mellan könen. Vidare forskning kan undersöka hur genus påverkar föräldraskapet och välbefinnandet för föräldrar till barn med leukemi eller lymfom.

  • 85.
    Angström-Brännström, Charlotte
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Children undergoing cancer treatment describe their experiences of comfort in interviews and drawings.2014Ingår i: Journal of Pediatric Oncology Nursing, ISSN 1043-4542, E-ISSN 1532-8457, Vol. 31, nr 3, s. 135-46Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Children with cancer often undergo a long course of treatment, described as painful, and associated with feelings of discomfort and need of comfort. The aim of this descriptive interview study was to investigate how children, aged 3 to 9 years, undergoing cancer treatment describe their experience of comfort. The children were interviewed and asked to make drawings. Data were content analyzed and four themes were constructed-enduring discomfort, expressing discomfort, finding comfort, and comforting others. The findings show that the children endured discomfort during treatment, and were sometimes able to express it. They found comfort especially from their family and from hospital staff. The children also described that they comforted family members. The findings are in accordance with previous research about children's and adults' accounts of comfort. An incidental finding is that parents were surprised when they listened to the children's accounts of their experience of discomfort and comfort and achieved a better understanding of their children.

  • 86.
    Anth, Marie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    En jämförelse mellan olika tekniker vid trakeal intubering av obesa patienter: - En litteraturstudie2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    ABSTRAKT

    Syfte och mål: Att jämföra olika tekniker vid trakeal intubering av obesa patienter. Bakgrund: Fetma blir vanligare och behovet av kunskap inom vården ökar för att på ett säkert sätt ta hand om dessa patientgrupper. Anestesisjuksköterskan ska kunna hantera, prioritera och ta snabba beslut vid akuta tillstånd och förebygga komplikationer som kan uppstå. Kunskap och beredskap inför akuta situationer är av stor vikt för att hantera den svåra luftvägen och kunna ge en god och säker omvårdnad genom anestesin.                                                                   Design: En litteraturstudie med kvantitativ ansats genomfördes.                     Metod: Databasen EBSCO genomsöktes gällande studier som var publicerade mellan 2003-2013 där följande tekniker gällande trakeal intubering hos obesa patienter valdes; intubering med larynxmask (ILMA), videolaryngoskop/glidescope vid vakenintubation och generell anestesi, Rapid Sequence Induction (RSI), the Shikani optical stylet, LMA Ctrach, flexibelt fiberoptiskt bronkoskop och Airtraq med sedvanlig och omvänd manöver. Dessa tekniker bedömdes efter intuberingstid, lyckad intubering vid första försöket, ömhet/skada i halsen och Body Mass Index (BMI). Åtta studier inkluderades av vilka en kvalitetsgranskning genomfördes.         Resultat: RSI med vanligt laryngoskop hade högst frekvens gällande lyckad intubering på första försöket. Kortast intuberingstid ses vid användning av Airtraq laryngoskop med omvänd manöver. Längst tid tar vakenintubation med laryngoskop. När det gäller skada eller postoperativ ömhet i hals och svalg har det fiberoptiska bronkoskopet flest fall trots relativt kort intubationstid. Användning med Airtraq och omvänd manöver hade en låg frekvens gällande komplikationer i svalget samtidigt som intubationstiden var kort.                                                    Slutsats: Flera faktorer spelar in och det viktigaste är att en preoperativ bedömning gjorts och att den som intuberar har vana och erfarenhet av tekniken för en snabb och säker etablering av luftvägen.Relevans för klinisk verksamhet: Anestesisjuksköterskan kommer alltmer möta patienter med obesitas och kunskap om olika tekniker för att säkerställa luftvägarna hos överviktiga är av stor betydelse för en säker omvårdnad.                                                                       Nyckelord: Intubering, fetma, teknik, luftvägar, komplikationer

    Strukturen på examensarbetet är justerat efter instruktioner från ”The Journal of Clinical Nursing”, en tänkbar tidskrift för publikation.

  • 87.
    Anth, Marie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet.
    Sikström, Josefin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. Umeå universitet.
    Instrument för bedömning av smärta inom intensivvård  - en litteraturstudie om två mätinstruments validitet och reliabilitet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 40 poäng / 60 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 88.
    Antonia, Rosencrantz
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Löfström, Erik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Kommunikation i det intraoperativa teamet: Anestesisjuksköterskans upplevelser2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kommunikation är en viktig del av anestesisjuksköterskans arbete för att kunnasamarbeta med medlemmarna i det intraoperativa teamet och säkerställa säkerheten förpatienten på operationssalen. 50% av alla komplikationer som sker efter en operation kanrelateras till kommunikationsproblem och skulle kunna undvikas. För att förståkommunikationen i det intraoperativa teamet och kunna göra förbättringar är det av intresse attundersöka och skapa en förståelse av anestesisjuksköterskans erfarenheter av kommunikation.Syfte: Syftet var att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av kommunikationen i detintraoperativa teamet på operationssalen.Metod: Tio semistrukturerade intervjuer av anestesisjuksköterskor från två olika sjukhus iSverige genomfördes. Deltagarna valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Intervjuernatranskriberades och analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre teman baserade på åtta underteman. Första temat Känslanav samarbete baserades på tre underteman: tydlighet i det som sägs, verbal respons ochuppdaterad information. Känsla av trygghet var det andra temat och här beskrev deltagarna ettförberedande samtal inför operationen samt att kunna tolka utan att prata. Dessa två temanbeskrev sådant som deltagarna identifierade som bra kommunikation medan det tredje tematKänslan av utanförskap däremot identifierade negativa erfarenheter och upplevelser avkommunikationen i det intraoperativa teamet. Här beskrev anestesisjuksköterskorna frånvaroav kommunikation, att inte bli bekräftad och att inte våga prata.Slutsats: Anestesisjuksköterskorna hade erfarenhet av positiv och negativ kommunikation i detintraoperativa teamet på operationssalen. Det fanns en dynamik och variation ikommunikationen som berodde på teammedlemmarnas förmåga att kommunicera och utövandeav makt i kommunikationen. Därför finns ett behov av ökad medvetenhet, utbildning ochövning i det kommunikativa samspelet. Eftersom teamet består av flera olika professioner ochdet bara är anestesisjuksköterskans synvinkel som undersökts krävs det vidare forskning för attkunna skapa en helhetsbild.

  • 89.
    Antonsson, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Interaktion i särskilt boende för personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många personer med utvecklingsstörning har kommunikativa svårigheter och har därför behov av att utveckla olika sätt att kommunicera för att kunna förstå andra och göra sig förstådda. Svårigheter i kommunikationen påverkar interaktionen mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare. Detta ställer höga krav på vårdare att kunna tolka och förstå den enskilda individens sätt att uttrycka önskningar och behov. På samma sätt riskerar vårdares budskap att missförstås. Om vårdaren misslyckas att förstå den boendes kommunikation och vice versa, kan det leda till situationer med utmanande beteende exempelvis i form av vägran, verbal eller fysisk aggressivitet.

    Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera interaktion mellan vuxna personer med utvecklingsstörning och vårdare i gruppbostäder, samt att studera effekter av en utbildningsintervention för vårdare som arbetar i gruppbostäder.

    Metod: Avhandlingens samtliga delstudier har genomförts i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning bland boende och vårdare i ett län i norra Sverige. I studie I insamlades data kring 556 personer med utvecklingsstörning. I studie II och III deltog 16 vårdare och 11 personer med utvecklingsstörning. I studie IV deltog 7 vårdare. Studie I bygger på personalens skattningar av funktionsnivåer och förekomst av begränsningsåtgärder. I Studie II och III utgörs data av videoobservationer och narrativa intervjuer. I studie IV användes flera datainsamlingsmetoder i en mixed method design med både vårdarnas skattningar, med hjälp av instrument och semi-strukturerade intervjuer. Analys av materialet i studie II, III och IV har gjorts med kvalitativ innehållsanalys och i studie I och IV har data analyserats statistiskt.

    Resultat: I studie I framkom att av 556 boende hade 99 (18%) varit föremål för fysiska begränsningsåtgärder under den senaste veckan. Av dessa 99 hade nästan alla varit föremål för mer än en typ av begränsningsåtgärd. Den vanligaste begränsningsåtgärden var bälte i stol (74%). Användningen av begränsningsåtgärder var relaterade både till fysiska funktionsnedsättningar och till beteende.

    I studie II reflekterade vårdare över videoinspelad interaktion där vårdarna medverkat, både framgångsrik och misslyckad interaktion. Exempel på framgångsrik interaktion var att förstå tecken, kunna möta behov och hantera situationer med utmanande beteenden. Vårdarna reflekterade över att framgångsrik interaktion ledde till säkerhet, trygghet och självförtroende hos de boende. Vårdarna reflekterade även över de konsekvenser misslyckad interaktion fick i form av irritation, aggression och våld från de boende.

    I studie III studerades videoinspelad interaktion mellan 11 personer med utvecklingsstörning och 16 av deras vårdare. Verbal och icke-verbal interaktion identifierades. Fyra inspelade situationer valdes ut för att belysa framgångsrikt samspel. Resultatet visade att framgångsrikt samspel mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare bland annat bygger på möjligheten att bekräfta varandra, dela vardagshändelser, ge tid och utrymme och på att använda ett kongruent och tydligt språk.

    I studie IV utvärderades effekterna av en web-baserad utbildningsintervention, vars syfte var att förbättra interaktionen mellan personer med utvecklingsstörning och vårdare samt att därmed reducera förekomsten av situationer med utmanande beteende. Resultatet visade att vårdarna hade förbättrat sin förmåga att hantera situationer med utmanande beteende och att förekomsten av utmanande beteende minskat. Vårdarna beskrev att den web-baserade utbildningen upplevts givande och möjlig att ta del av parallellt med arbetet.

    Slutsats: Fysiska begränsningsåtgärder förekommer i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Användningen av begränsningsåtgärder kan vara relaterade både till fysiska funktionsnedsättningar och till beteenden i samspelet mellan brukare och vårdare. Vårdare upplever användningen av fysiska begränsningsåtgärder svår och tröttande. Brott i kommunikationen mellan personer med utvecklingsstörning och deras vårdare kan leda till försvårad interaktion med risk för situationer med utmanande beteenden. När vårdare är framgångsrika i interaktionen med personer med utvecklingsstörning ger det tillfredsställelse både för de boende och vårdarna. Vårdarna upplever dock ofta hjälplöshet och osäkerhet i relation till hantering av situationer med utmanande beteende och efterfrågar utbildning. Web-baserad utbildning om interaktion med personer med utvecklingsstörning och utmanande beteende har i vår studie visat sig ge lovande effekter och bör vara möjlig att utveckla för både introduktion av nyanställda vårdare och för kompetensutveckling bland mer erfaren personal.

  • 90.
    Antonsson, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Isaksson, U
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundström, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Effects and experiences of a web-based training program for professional carers working with people with learning disabilities and challenging behaviourManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 91.
    Antonsson, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. University West, Department of Health Sciences, Trollhättan, Sweden.
    Isaksson, Ulf
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad. University West, Department of Health Sciences, Trollhättan, Sweden.
    Lundström, Mats O.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Evaluation of a Web-Based Training Program for Professional Carers Working With People With Learning Disabilities and Challenging Behavior: A Pilot Study with SSED-Design2016Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 37, nr 10, s. 734-743Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The interaction between people with intellectual disabilities and professional carers is often influenced by communicative difficulties contributing challenging behaviours. The aims of this study were to evaluate to a web-based training program aimed at improving carers' abilities to interact with people with learning disabilities who exhibit challenging behaviours and to explore carers' experiences of participating in such a program. A single-subject experimental design and mixed methods were used to integrate qualitative and quantitative data. Triangulation of questionnaires, interviews with carers, and assessments of one woman's behaviour was performed. The participants were professional carers aged 20 to 55 years. The web-based training program increased carers' abilities to handle challenging behaviours and decreased challenging behaviours in daily care. The program improved the opportunities to offer training to carers who work in community-based accommodations with limited time to receive training.

  • 92.
    Antonsson, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Lundström, Mats
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Omvårdnad.
    Caregivers' reflections on their interactions with adult people with learning disabilities.2008Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1365-2850, Vol. 15, nr 6, s. 484-91Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 93.
    Antonsson, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Åström, Sture
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Lundström, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Skilled interaction among professional carers in special accommodations for adult people with learning disabilities2013Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 20, nr 7, s. 576-583Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    ACCESSIBLE SUMMARY: • Communicative difficulties affect interactions between people with learning disabilities and their carers. • Interactions between carers and residents in special accommodations for people with learning disabilities were recorded on video and skilled interactions were illuminated. • Results of the study show that skilled interaction between the carers and the people with learning disabilities is based upon being confirming, sharing daily life experience, giving time and space, and using congruent and distinct language.

    ABSTRACT: Communicative difficulties affect interactions between people with learning disabilities and their carers. Despite such difficulties, however, some carers seem to interact successfully with people who have limited ability to communicate verbally and exhibit challenging behaviour. This study aims to illuminate skilled interaction among carers working in special accommodations for people with learning disabilities. Interactions between 16 caregivers and 11 residents with learning disabilities were recorded on video. Verbal and non-verbal interaction skills among the carers were identified. Four caring situations with people with learning disabilities were chosen to illuminate skilled interaction. The transcribed text was subjected to qualitative content analysis and core stories were created. The results show that skilled interaction between the carers and the people with learning disabilities is based upon being confirming, sharing daily life experience, giving time and space, and using congruent and distinct language. In this paper we present examples that offer concrete suggestions of how to promote successful interaction and create meaning in the shared day-to-day life in special accommodations for people with learning disabilities.

  • 94.
    Appelblad, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bersani, Sandra
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Distriktssköterskors upplevelse av patientkontakt utanför arbetstid i tätortsnära landsbygd.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Få studier är utförda där distriktssköterskors upplevelser inom primärvården av att möta patienter utanför arbetstid studerats. Framför allt finns det få studier som beskriver distriktssköterskors erfarenhet att arbeta och leva i mindre samhällen. Många patienter har kontinuerlig kontakt med hälsocentraler och träffar ofta samma sjuksköterskor. För distriktssköterskor som arbetar i tätortsnära landsbygd är det lättare att etablera kontakt med patienter utanför arbetstid.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av att bo nära och möta patienter utanför arbetstid i tätortsnära landsbygd inom Västerbottens län.

    Metod: Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från distriktssköterskor inom primärvården. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I studien deltog 7 kvinnliga distriktssköterskor. Resultatet av studien resulterade i 4 kategorier som bland annat beskriver distriktssköterskornas upplevda kontakt med patienter utanför arbetstid som påfrestande.

    Slutsats: Resultatet visar på att de flesta distriktssköterskor upplever patientkontakt utanför arbetstid som påfrestande. Studien kan bidra till en förbättrad patientsäker omvårdnad då resultatet åskådliggör distriktssköterskors upplevelse av att bo och arbeta på en tätortsnära landsbygd. Eventuella brister och komplikationer inom vården kan då diskuteras och åtgärdas. Fler studier inom området behövs för djupare kunskap och vidare handläggning av eventuella problematiska situationer som distriktssköterskan inom primärvården ställs inför relaterat till möten med patienter utanför arbetstid.

  • 95.
    Appelgren, Cornelia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Karlsson, Daniel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Mitt liv, ditt liv: Patienters upplevelse av att leva med ett donerat organ2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter med livshotande organsvikt erbjuds transplantation då inte annan kurerande behandling är möjlig. I Sverige utförs ca 700 organtransplantationer per år. En organtransplantation påverkar mottagarens fysiska och psykiska hälsa. Målsättningen för en organtransplantation är att transplantationen ska leda till en ökad livskvalité och ett förlängt liv.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att leva med ett nytt organ.

    Metod: En litteraturstudie med nio studier med kvalitativ ansats där resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts.

    Resultat: Patienter som genomgått en organtransplantation upplever det som en process som ökar deras livskvalité men samtidigt medför en mängd olika känslor och konsekvenser i det vardagliga livet. Resultatet delades in i tre kategorier: en andra chans, en omvälvande upplevelse och att hantera livet efter transplantation. Transplantationsmottagarna upplevde att organtransplantationen hade en påverkan på deras självbild, gav dem ett nytt sätt att se på livet och döden och fick dem att känna ett ansvar kring deras nya organ. Även vikten av stödet från omgivningen beskrevs. Slutligen innebar organtransplantationen att det krävdes anpassning i det vardagliga livet samt att det fanns ett behov av olika strategier för att hantera dessa förändringar och anpassningar.

    Konklusion: Personer som genomgått en organtransplantation upplever att det är en omvälvande händelse som förändrar livet för alltid. Vårdpersonal bör vara medvetna om att en organtransplantation påverkar mottagaren fysiskt såväl som psykiskt och därför reflektera över behovet av fysisk såväl som psykisk eftervård.

  • 96.
    Appelvik Tängdén, Linnea
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Hedberg, David
    Anestesisjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress: - en kvalitativ intervjustudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Bland yrkesgrupper som utsätts för mycket stress i Sverige och i världen ligger sjuksköterskor och läkare i en av de högsta grupperna. Stress kan leda till följdsjukdomar vilket innebär stort lidande för de som drabbas. Dock fanns sparsamt med forskning i Sverige om anestesisjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress.

    Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress, vilka upplevda konsekvenser det får för dem samt hur de hanterar arbetsrelaterad stress.

    Design: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

    Metod: Under hösten 2017 genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta anestesisjuksköterskor på ett sjukhus i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och elva subkategorier.

    Resultat: I Individuella och strukturella påfrestningar i arbetet beskrevs känslan av att inte ha kontroll och upplevelsen av krav och förväntningar - både på individuell och strukturell nivå. Speciella situationer såsom när barn var inblandade eller för patienten livshotande situationer upplevdes extra stressande. I Emotionell och kroppslig påverkan av stress hos individen samt påverkan i arbetet nämndes negativa konsekvenser av stress så som rädsla, sorg, frustration, huvudvärk, trötthet samt blockeringar. Stressen kunde även ge positiva konsekvenser som effektivitet och fokus i arbetet. I den tredje kategori Att hantera stressen genom egna strategier, resurser och stöd av andra beskrevs hur stressen hanterades genom att skaffa sig kontroll över sitt arbete och att både stöd från kollegor samt arbetserfarenhet kunde minska stressen.

    Konklusion: Resultatet visar att trots förekomsten av stress upplevdes den inte alltid negativ under förutsättning att arbetsbelastningen var hanterbar och under kontroll. Dock ledde organisatoriska faktorer som krav på produktion och hög arbetsbelastning till negativ stress. Framtida forskning föreslås med både fler deltagare samt flera sjukhus. 

  • 97.
    Arciniegas, Sara
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Frech, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Ensam är inte stark: En litteraturstudie om äldres upplevelser av ensamhet2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Titel: Ensam är inte stark – en litteraturstudie om äldres upplevelser av ensamhet

    Bakgrund: Forskning visar på att ensamhet påverkar hälsan både psykiskt och somatiskt. Vi människor behöver gemenskap med andra. Äldre personer är en utsatt grupp med ökad risk att drabbas av ensamhet. Ensamhet är en av anledningarna till äldres suicidförsök och kan öka risken för demens, depression och högt blodtryck.

    Syfte: Att undersöka hur äldre personer upplever ensamhet.

    Metod: Sökningar i 3 olika databaser gjordes. Efter urval utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt kvalitetsgranskning valdes 9 kvalitativa studier ut som svarade på syftet. Studiernas resultat analyserades och sammanställdes.

    Resultat: Äldre personer upplever ensamhet som något negativt. Ensamheten upplevdes som ett hinder och var svår att ta sig ur. De äldre kände att ensamheten var en hopplös och maktlös situation. Ensamheten ledde till att de äldre kände att livet tappat sin mening. Ensamheten var även en stigmatiserad känsla som inte gärna pratades om.

    Konklusion: Ensamhet är något som påverkar äldre personers hälsa på flera olika plan. Äldre upplever att ensamhet är något icke önskvärt. Sjuksköterskan skulle kunna ha en nyckelroll i att upptäcka och uppmärksamma äldre personer som lever i ensamhet samt förhindra ohälsa på grund av ensamhet. Fler interventionsstudier krävs för att minska ensamhet hos gruppen äldre.

    Nyckelord: ensamhet, äldre, upplevelser

  • 98. Arestedt, Kristofer
    et al.
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Johansson, Peter
    Blomqvist, Kerstin
    Social support and its association with health-related quality of life among older patients with chronic heart failure2013Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 12, nr 1, s. 69-77Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Social support is generally known to influence health-related quality of life (HRQoL), but this association is not well explored among older patients with chronic heart failure. Aims: (1) To describe social support in older patients with chronic heart failure in relation to gender. (2) To investigate if age, gender, cohabitation, perceived financial situation, and disease severity are associated with social support. (3) To investigate if social support is associated with HRQoL after controlling for age, gender, and disease severity. Methods: Data were collected in a sample of 349 patients (>= 65 years) with chronic heart failure. Patients' HRQoL was measured with the Minnesota Living with Heart Failure Questionnaire and the Short Form-12 Health Survey Questionnaire. The Interview Schedule for Social Interaction measured social support. Data were analysed with descriptive statistics, repeated-measure ANOVA, and multiple linear regression analyses with robust standard errors. Results: Social support was generally rated high, although being a man, living alone, perceiving a problematic financial situation, and high disease severity (NYHA) were associated with lower levels of social support. Age was not associated with social support. Social support was generally associated with HRQoL, in particular the emotional dimensions. Conclusion: Taking social support into account when caring for older patients with heart failure can be of importance for improving or maintaining HRQoL.

  • 99.
    Arhelm, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Thurn, Hanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Viktiga beslut på kort tid: En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av att triagera barn2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Bakgrund: Vid ankomst till en barnakutmottagning görs en första bedömning och triagering av barnets behov av vård. Triageringen är en viktig uppgift och ställer stora krav på sjuksköterskan att på kort tid inhämta information om barnets sjukdomstillstånd. Arbetsmiljön på en akutmottagning är oförutsägbar och påverkas av oroliga föräldrar, stress och långa arbetspass vilket har en negativ inverkan på sjuksköterskors hälsa och kvaliteten i bedömningar.

    Motiv: Sjuksköterskors erfarenheter av att triagera barn är ett relativt obeforskat område och förhoppningen med studien var att bidra till en ökad förståelse kring komplexiteten och de svårigheter som sjuksköterskor ställs inför vid triagering av barn.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att triagera barn på en barnakutmottagning.

    Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Ett strategiskt urval tillämpades och 14 sjuksköterskor deltog i studien.

    Resultat: I studien identifierades tre kategorier som beskrev sjuksköterskornas erfarenheter av triagering av barn. Erfarenheterna bestod av berättelser inom tre områden: En påfrestande arbetsmiljö orsakat av ett högt söktryck, sjuksköterskornas känsla av trygghet samt deras känsla av tillfredsställelse i arbetet.

    Diskussion: Resultatet har diskuterats mot Patricia Benners omvårdnadsteori och befintlig forskning. Studiens resultat har tillsammans med befintlig forskning identifierat förbättringsförslag till arbetsgivare angående hur olika aspekter i triageringen av barn påverkar sjuksköterskors arbete.

    Konklusion: Triagering av barn är en komplex, ansvarsfull och viktig uppgift. Den påfrestande arbetsmiljön och bristen på erfaren personal kan påverka patientsäkerheten och sjuksköterskors hälsa negativt. Fortsatta studier inom området uppmuntras.

  • 100.
    Arnesen, Hanne
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Jonsson, Linnéa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Patienters erfarenheter av att leva med trycksår2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Ett trycksår är en lokal skada på huden som uppkommer på grund av långvarigt tryck eller skjuv. Det är en komplikation som kan uppstå vid sjukdom, vård eller behandling. Vårdpersonal saknar ofta kunskap om trycksår och att kartlägga patienters erfarenheter kan därför leda till en bättre förståelse och en förbättrad vård. 

    Syfte:Att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att leva med trycksår.

    Metod:En litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

    Resultat:Patienterna i de analyserade artiklarna beskrev atttrycksår påverkade livet på många olika sätt för dem.Resultatet presenteras i tre kategorier: det dagliga livet med trycksår, att vårdas för trycksår och att uppleva förtvivlan och hopp. 

    Konklusion:Trycksår orsakar ett stort lidande för patienter ochpåverkar samt begränsar deras liv på många sätt. Vårdpersonal bör då lyssna in varje unik patients behov och önskemål för att lindra lidandet. 

1234567 51 - 100 av 2337
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf