umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 51 - 100 av 221
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Eriksson, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Gustafsson, T
    Hultcrantz, M
    Höistad, M
    Jacobson, S
    Persson, A
    Postmortem imaging: a systematic review2015Ingår i: Scandinavian Journal of Forensic Science, ISSN 1503-9552, Vol. 21, nr 1, s. 47-47Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 52.
    Eriksson, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Gustafsson, Torfinn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Hoistad, Malin
    Hultcrantz, Monica
    Jacobson, Stella
    Mejare, Ingegerd
    Persson, Anders
    Diagnostic accuracy of postmortem imaging vs autopsy: a systematic review2017Ingår i: European Journal of Radiology, ISSN 0720-048X, E-ISSN 1872-7727, Vol. 89, s. 249-269Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Postmortem imaging has been used for more than a century as a complement to medico-legal autopsies. The technique has also emerged as a possible alternative to compensate for the continuous decline in the number of clinical autopsies. To evaluate the diagnostic accuracy of postmortem imaging for various types of findings, we performed this systematic literature review. Data sources The literature search was performed in the databases PubMed, Embase and Cochrane Library through January 7, 2015. Relevant publications were assessed for risk of bias using the QUADAS tool and were classified as low, moderate or high risk of bias according to pre-defined criteria. Autopsy and/or histopathology were used as reference standard. Findings The search generated 2600 abstracts, of which 340 were assessed as possibly relevant and read in full-text. After further evaluation 71 studies were finally included, of which 49 were assessed as having high risk of bias and 22 as moderate risk of bias. Due to considerable heterogeneity - in populations, techniques, analyses and reporting - of included studies it was impossible to combine data to get a summary estimate of the diagnostic accuracy of the various findings. Individual studies indicate, however, that imaging techniques might be useful for determining organ weights, and that the techniques seem superior to autopsy for detecting gas Conclusions and Implications In general, based on the current scientific literature, it was not possible to determine the diagnostic accuracy of postmortem imaging and its usefulness in conjunction with, or as an alternative to autopsy. To correctly determine the usefulness of postmortem imaging, future studies need improved planning, improved methodological quality and larger materials, preferentially obtained from multi-center studies.

  • 53.
    Eriksson, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Hougen, HP
    Knudsen, PT
    Leth, P
    Lynnerup, N
    Sprogoe-Jakobsen, Susan
    Dansk-svenskt rättsmedicinskt arbete i Kosovo, 1999.: I. Administrativa erfarenheter2000Ingår i: Nordisk Rettsmedisin - Scandinavian Journal of Forensic Science, Vol. 6, s. 69-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De danska och svenska regeringarna sände på begäran av FN rättsmedicinska team till Kosovo under sommaren och hösten 1999. Dessa team bestod i princip av rättsläkare och assistenter, men andra team med kriminaltekniker arbetad nära de rättsmedicinska teamen.

    Förberedelsetiden var kort och kaotisk, och inledningsvis gjordes många administrativa misstag. De första teamen visste exempelvis inte vart de skulle resa, när de skulle resa, vad de skulle göra, eller hur de skulle göra det. Efter ankomst till ICTYs högkvarter i Skopje, och efter omfattande byråkratiska övningar i Pristina, fördes vi så småningom till Pejë (Pec) i Kosovos västra del. Vi arbetade i huvudsak i denna region från slutet av juli till slutet av oktober, i regel i 2 veckor långa perioder. I de flesta fallen kunde vi få en viss tidsmässig överlappning mellan teamen, vilket var fördelaktigt för informationsöverföringen.

    Förslag till lösningar på de problem som förelegat har framförts till de berörda myndigheterna, och förhoppningen är att våra erfarenheter ska kunna ligga till grund vid planering av framtida missioner av liknande slag.

  • 54.
    Eriksson, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Loisel, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Thid, Michael
    Rättsmedicin2012Ingår i: Jourhandboken / [ed] Andersson S, Hovelius B, Lund: Studentlitteratur, 2012, s. 928-941Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 55.
    Eriksson, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Sprogoe-Jakobsen, Susan
    The identification of tsunami victims - A Swedish experience2005Ingår i: Scandinavian Journal of Forensic Medicine, ISSN 1503-9552, Vol. 11, nr 2, s. 51-53Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 56.
    Eriksson, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Stenlund, Hans
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Ahlm, Kristin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Boman, Kurt
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Bygren, Lars Olov
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Geriatrik.
    Johansson, Lars Age
    Swedish National Board of Health and Welfare.
    Olofsson, Bert-Ove
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Wall, Stig
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Weinehall, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Accuracy of death certificates of cardiovascular disease in a community intervention in Sweden.2013Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 41, nr 8, s. 883-889Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim was to investigate the possibility to evaluate the mortality pattern in a community intervention programme against cardiovascular disease by official death certificates.

    Methods: For all deceased in the intervention area (Norsjö), the accuracy of the official death certificates were compared with matched controls in the rest of Västerbotten. The official causes of death were compared with new certificates, based on the last clinical record, issued by three of the authors, and coded by one of the authors, all four accordingly blinded.

    Results: The degree of agreement between the official underlying causes of death in "cardiovascular disease" (CVD) and the re-evaluated certificates was not found to differ between Norsjö and the rest of Västerbotten. The agreement was 87% and 88% at chapter level, respectively, but only 55% and 55% at 4-digit level, respectively. The reclassification resulted in a 1% decrease of "cardiovascular deaths" in both Norsjö and the rest of Västerbotten.

    Conclusions: The disagreements in the reclassification of cause of death were equal but large in both directions. The official death certificates should be used with caution to evaluate CVD in small community intervention programmes, and restricted to the chapter level and total populations.

  • 57.
    Eriksson, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Thid, Micael
    Saukko, Petter
    Rognum, T
    Rättsmedicin i Sverige: Organisering av rettsmedisin i de nordiske land2010Ingår i: Lærebok i rettsmedisin, Oslo: Gyldendal Akademisk, 2010, s. 413-415Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 58.
    Eriksson, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Öström, Mats
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Homicide by bow and arrow1999Ingår i: Proceeding annual meeting American Academy of Forensic Sciences, 1999, s. 189-190Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 59.
    Eriksson, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Öström, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Traffic fatalities2009Ingår i: Wiley Encyclopedia of Forensic Science, Chichester,: John Wiley & Sons Ltd , 2009Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This A to Z encyclopedia provides a comprehensive, definitive, and up-to-date reference of the main areas of specialist and expert knowledge and skills used by those involved in all aspects of the forensic process, including, but not limited to, forensic scientists, doctors, practicing and academic lawyers, paralegals, police, crime scene investigators, analytical chemists, behavioral scientists and toxicologists.

    This five-volume set covers all topics which, either as part of an established forensic discipline or as a potentially useful emerging discipline, are of interest to those involved in the forensic process. This includes both the scientific methodology and the admissibility of evidence. The encyclopedia also provides case studies of landmark cases in the definition and practice of forensic science.

    Wiley Encyclopedia of Forensic Science presents all material on a level and in a style that makes it accessible to a wide range of readers. In particular, lawyers needing to better understand the key aspects of the science, and scientists who require a deeper insight into legal issues will find the encyclopedia an important resource, as will physical, biological and behavioral scientists who require background information on the most important aspects of each other’s areas of expertise.

     

  • 60.
    Eriksson, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Öström, Mats
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Spigset, Olav
    Thorson, Jan
    Fatal intoxications with selective serotonin reuptake inhibition: Do the different drugs differ in toxicity?1999Ingår i: 15th Triennial Meeting International Association of Forensic Sciences, 1999, s. 270-Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 61.
    Eriksson, Josefin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Utlämnande av patientuppgifter till rättsvårdande myndigheter: Om sekretessbrytande bestämmelser och undantag i sekretess och tystnadsplikt inom hälso- och sjukvård vid myndigheters brottspreventiva och brottsutredande verksamhet2014Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utlämnande av uppgifter om patienters hälsotillstånd från hälso- och sjukvården kan vara av intresse för de rättsvårdande myndigheternas verksamhet. I den här uppsatsen ska främst domstolsverkets, åklagarmyndighetens samt polisens rätt att ta del av dessa uppgifter att undersökas och sättas i relation till patientens behov av integritet och förtroende för vårdinrättningen där patienten vårdas eller har vårdats. De rättsvårdande myndigheterna behöver normalt uppgifterna för att kunna förhindra och utreda brott. 

  • 62.
    Eriksson-Strand, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Öström, Mats
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Snowmobilie fatalities in Sweden, 1999-20062007Ingår i: Proceedings of the 6th International congress of the baltic medico-legal association: New technologies in forensic medicine, 2007, s. S13-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 63.
    Finn, Staffan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    The role of routine histological examination in the determination of cause and manner of death in medico-legal autopsies  – Traffic related incidents2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 64. Finnberg, Amanda
    et al.
    Junuzovic, Mensura
    Dragovic, Ljubisa
    Ortiz-Reyes, Ruben
    Hamel, Marianne
    Davis, Joseph
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Homicide by Poisoning2013Ingår i: American Journal of Forensic Medicine and Pathology, ISSN 0195-7910, E-ISSN 1533-404X, Vol. 34, nr 1, s. 38-42Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    By studying the number and method of homicidal poisoning in Miami-Dade County, Florida; New York City, NY; Oakland County, Michigan; and Sweden, we have confirmed that this is an infrequently established crime. Several difficulties come with the detection of homicidal poisonings. Presenting symptoms and signs are often misdiagnosed as natural disease, especially if the crime is committed in a hospital environment, suggesting that an unknown number of homicides go undetected. In the reported cases analyzed, the lethal agent of choice has changed over the years. In earlier years, traditional poisons such as arsenic, cyanide, and parathion were frequently used. Such poisonings are nowadays rare, and instead, narcotics are more commonly detected in victims of this crime.

  • 65.
    Forsell, N.
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Holzmann, M.
    Taki, H.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Eriksson, A.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Ruge, Toralph
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Transport time from crash scene may influence survival2017Ingår i: Trauma, ISSN 1460-4086, E-ISSN 1477-0350, Vol. 19, nr 1, s. 77-78Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 66.
    Forsman, Lina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Skateboarding injuries of today.2001Ingår i: British journal of sports medicine, ISSN 0306-3674, Vol. 35, nr 5, s. 325-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Skateboarding injuries have increased with the rise in popularity of the sport, and the injury pattern can be expected to have changed with the development of both skateboard tricks and the materials used for skateboard construction. OBJECTIVE: To describe the injury pattern of today. METHODS: The pattern of injuries, circumstances, and severity were investigated in a study of all 139 people injured in skateboarding accidents during the period 1995-1998 inclusive and admitted to the University Hospital of Umea. This is the only hospital in the area, serving a population of 135 000. RESULTS: Three of the 139 injured were pedestrians hit by a skateboard rider; the rest were riders. The age range was 7-47 years (mean 16). The severity of the injuries was minor (AIS 1) to moderate (AIS 2); fractures were classified as moderate. The annual number of injuries increased during the study period. Fractures were found in 29% of the casualties, and four children had concussion. The most common fractures were of the ankle and wrist. Older patients had less severe injuries, mainly sprains and soft tissue injuries. Most children were injured while skateboarding on ramps and at arenas; only 12 (9%) were injured while skateboarding on roads. Some 37% of the injuries occurred because of a loss of balance, and 26% because of a failed trick attempt. Falls caused by surface irregularities resulted in the highest proportion of the moderate injuries. CONCLUSIONS: Skateboarding should be restricted to supervised skateboard parks, and skateboarders should be required to wear protective gear. These measures would reduce the number of skateboarders injured in motor vehicle collisions, reduce the personal injuries among skateboarders, and reduce the number of pedestrians injured in collisions with skateboarders.

  • 67.
    Franzén, Peter
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Inhämtande av rättsintyg2014Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rättsintyg är definierade i lag (2005:29) om rättsintyg (nedan kallad rättsintygslagen) § 1 som ”medicinska utlåtanden av läkare som inhämtats av polismyndighet eller åklagarmyndighet i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång i anledning av brott”.

    Sedan 2006, då rättsintygslagen trädde i kraft, har Rättsmedicinalverket det huvudsakliga ansvaret för utfärdandet av sådana intyg.   

    Rättsintygslagen innebär i korthet att Rättsmedicinalverket är ansvarig myndighet för utfärdandet av rättsintyg, att rättsintyg utfärdas endast av vissa läkare, antingen rättsläkare eller så kallade kontraktsläkare och att rättsintygen är avgiftsbelagda.

    Även innan lagändringen användes rättsintyg i brottsutredningar,[1] men dessa kunde utföras av i princip vilken läkare som helst och ansvaret för rättsintygsverksamheten var således uppdelat på ett antal olika myndigheter.[2]

    Den nya lagen om rättsintyg syftade till att nå en kvalitetshöjning av utfärdade rättsintyg genom att Rättsmedicinalverket skulle utfärda fler rättsintyg, vilket i förlängningen skulle leda till ökad rättssäkerhet i brottmål.[3]

    Rättsintyget är ett verktyg av vikt för de rättsvårdande instanserna och dess betydelse i brottsutredningar är stor. Ändå förefaller användandet av rättsintyg vara litet,[4] varför det är intressant att dels fråga sig när ett rättsintyg ska inhämtas, dels fråga sig varför det sker förhållandevis sällan.

  • 68.
    Freeman, Michael
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    The role of forensic epidemiology in evidence-based forensic medical practice2013Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Objectives This thesis is based on 4 papers that were all written with the same intent, which was to describe and demonstrate how epidemiologic concepts and data can serve as a basis for improved validity of probabilistic conclusions in forensic medicine (FM). Conclusions based on probability are common in FM, and the validity of probabilistic conclusions is dependant on their foundation, which is often no more than personal experience. Forensic epidemiology (FE) describes the use and application of epidemiologic methods and data to questions encountered in the practice of FM, as a means of providing an evidence-based foundation, and thus increased validity, for certain types of opinions. The 4 papers comprising this thesis describe 4 unique applications of FE that have the common goal of assessing probabilities associated with evidence gathered during the course of the investigation of traumatic injury and death.

     

    Materials and Methods Paper I used a case study of a fatal traffic crash in which the seat position of the surviving occupant was uncertain as an example for describing a probabilistic approach to the investigation of occupant position in a fatal crash. The methods involved the matching of the occupants’ injuries to the vehicular and crash evidence in order to assess the probability that the surviving occupant was either the driver or passenger of the vehicle at the time of the crash.

    In the second and third papers, epidemiologic data pertaining to traffic crash-related injuries from the National Automotive Sampling System-Crashworthiness Data System (NASS-CDS) was used to assess the utility and strength of evidence, such as vehicle deformation and occupant injury of a particular severity and pattern, as a means of assessing the probability of an uncertain issue of interest. The issue of interest in Paper II was the seat position of the occupant at the time of a rollover crash (similar to Paper I), and the association that was investigated was the relationship between the degree of downward roof deformation and likelihood of a serious head and neck injury in the occupant. The analysis was directed at the circumstance in which a vehicle has sustained roof deformation on one side but not the other, and only one of the occupants has sustained a serious head or neck injury. In Paper III the issue of interest was whether an occupant was using a seat belt prior to being ejected from a passenger vehicle, when there was evidence that the seat belt could have unlatched during a crash, and thus it was uncertain whether the occupant was restrained and then ejected after the seat belt unlatched, or unrestrained. Of particular interest was the relative frequency of injury to the upper extremity closest to the side window (the outboard upper extremity [OUE]), as several prior authors have postulated that during ejection when the seat belt has become unlatched the retracting seat belt would invariably cinch around the OUE and cause serious injury.

    In Paper IV the focus of the analysis was the predictability of the distribution of skull and cervical spine fractures associated with fatal falls as a function of the fall circumstances. Swedish autopsy data were used as the source material for this study.

    Results In Paper I the indifferent pre-crash probability that the survivor was the driver (0.5) was modified by the evidence to arrive at a post-test odds of 19 to 1 that he was driving.

    In Paper II NASS-CDS data for 960 (unweighted) occupants of rollover crashes were included in the analysis. The association between downward roof deformation and head and neck injury severity (as represented by a composite numerical value [HNISS] ranging from 1 to 75) was as follows: for each unit increase of the HNISS there were increased odds of 4% that the occupant was exposed to >8 cm of roof crush versus <8 cm; 6% for >15 cm compared to <8 cm, and 11% for >30 cm of roof crush compared to <8 cm.

    In Paper III NASS-CDS data for 232,931 (weighted) ejected occupants were included in the analysis, with 497 coded as seat belt failures, and 232,434 coded as unbelted. Of the 7 injury types included in the analysis, only OUE and serious head injury were found to have a significant adjusted association with seat belt failure, (OR=3.87, [95% CI 1.2, 13.0] and 3.1, [95% CI 1.0, 9.7], respectively). The results were used to construct a table of post-test probabilities that combined the derived sensitivity and (1 - specificity) rates with a range of pre-crash seat belt use rates so that the results could be used in an investigation of a suspected case of belt latch failure.

    In Paper IV, the circumstances of 1,008 fatal falls were grouped in 3 categories of increasing fall height; falls occurring at ground level, falls from a height of <3 meters or down stairs, and falls from ≥3 meters. Logistic regression modeling revealed significantly increased odds of skull base and lower cervical fracture in the middle (<3 m) and upper (≥3 m) fall height groups, relative to ground level falls, as follows: (lower cervical <3 m falls, OR = 2.55 [1.32, 4.92]; lower cervical ≥3 m falls, OR = 2.23 [0.98, 5.08]; skull base <3 m falls, OR = 1.82 [1.32, 2.50]; skull base ≥3 m falls, OR = 2.30 [1.55, 3.40]). Additionally, C0-C1 dislocations were strongly related to fall height, with an OR of 8.3 for the injury in a ≥3 m fall versus ground level.

    Conclusions In this thesis 4 applications of FE methodology were described. In all of the applications epidemiologic data resulting from prior FM investigations were analyzed in order to draw probabilistic conclusions that could be reliably applied to the circumstances of a specific investigation. It is hoped that this thesis will serve to demonstrate the utility of FE in enhancing evidence-based practice in FM.

     

  • 69.
    Freeman, Michael D.
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Everson, Todd M.
    Kohles, Sean S.
    Forensic epidemiologic and biomechanical analysis of a pelvic cavity blowour injury associated with ejection from a personal watercraft (Jet-Ski)2013Ingår i: Journal of Forensic Sciences, ISSN 0022-1198, E-ISSN 1556-4029, Vol. 58, nr 1, s. 237-244Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Jet-propelled personal watercraft (PWC) or jet-skis have become increasingly popular. The means of propulsion of PWC, which is a jet of water forced out of small nozzle at the rear of the craft, combined with a high risk of falling off of the seat and into close proximity with the water jet stream, raise the potential for a unique type of injury mechanism. The most serious injuries associated with PWC falls are those that occur when the perineum passes in close proximity to the jet nozzle and the high-pressure water stream enters the vaginal or rectal orifice. We describe the forensic investigation into a case of an anovaginal "blowout" injury in a passenger who was ejected from the rear seat position of a PWC and subsequently suffered life-threatening injuries to the pelvic organs. The investigation included a biomechanical analysis of the injury mechanism, a summary of prior published reports of internal pelvic injuries resulting from PWC falls as well as other water sports and activities, and a comparison of the severity of the injuries resulting from differing mechanisms using the New Injury Severity Score (NISS). The mean (±standard deviation [SD]) NISS values for reported PWC injuries [not including the NISS of 38 in this case study] were 11.2 (±9.5), while the mean value for reported water-skiing falls was half that of the PWC group at 5.6 (±5.2). It was concluded that the analyzed injuries were unique to a PWC ejection versus other previously described non-PWC-associated water sport injuries. It is recommended that PWC manufacturers help consumers understand the potential risks to passengers with highly visible warnings and reduce injury risk with revised seat design, and/or passenger seat "deadman" switches.

  • 70.
    Freeman, Michael
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Dobbertin, K
    Kohles, SS
    Uhrenholt, L
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Serious head and neck injury as a predictor of occupant position in fatal rollover crashes2012Ingår i: Forensic Science International, ISSN 0379-0738, E-ISSN 1872-6283, Vol. 222, nr 1-3, s. 228-233Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Serious head and neck injuries are a common finding in fatalities associated with rollover crashes. In some fatal rollover crashes, particularly when ejection occurs, the determination of which occupant was driving at the time of the crash may be uncertain. In the present investigation, we describe the analysis of rollover crash data from the National Automotive Sampling System-Crashworthiness Data System for the years 1997 through 2007 in which we examined the relationship between a serious head and neck injury in an occupant and a specified degree of roof deformation at theoccupant's seating position. We found 960 occupants who qualified for the analysis, with 142 deaths among the subjects. Using a ranked compositehead and neck injury score (the HNISS) we found a strong relationship between HNISS and the degree of roof crush. As a result of the analysis, we arrived at a predictive model, in which each additional unit increase in HNISS equated to an increased odds of roof crush as follows: for ≥8cm of roof crush compared with <8cm by 4%, for ≥15cm of roof crush compared to <8cm by 6% and for ≥30cm of roof crush compared to <8cm by 11%. We describe two hypothetical scenarios in which the model could be applied to the real world investigation of occupant position in a rollover crash-related fatality.

  • 71.
    Freeman, Michael
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Leith, Wendy
    Head and neck injury patterns in fatal falls: epidemiologic and biomechanical considerations2014Ingår i: Journal of Forensic and Legal Medicine, ISSN 1752-928X, E-ISSN 1878-7487, Vol. 21, s. 64-70Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Fatal falls often involve a head impact, which are in turn associated with a fracture of the skull or cervical spine. Prior authors have noted that the degree of inversion of the victim at the time of impact is an important predictor of the distribution of skull fractures, with skull base fractures more common than skull vault fractures in falls with a high degree of inversion. The majority of fatal fall publications have focused on skull fractures, and no research has described the association between fall circumstances and the distribution of fractures in the skull and neck. In the present study, we accessed data regarding head and neck fractures resulting from fatal falls from a Swedish autopsy database for the years 1992–2010, for the purposes of examining the relationships between skull and cervical spine fracture distribution and the circumstances of the fatal fall.

    Out of 102,310 medico-legal autopsies performed there were 1008 cases of falls associated with skull or cervical spine fractures. The circumstances of the falls were grouped in 3 statistically homogenous categories; falls occurring at ground level, falls from a height of <3 m or down stairs, and falls from ≥3 m. Only head and neck injuries and fractures that were associated with the fatal CNS injuries were included for study, and categorized as skull vault and skull base fractures, upper cervical injuries (C0–C1 dislocation, C1 and C2 fractures), and lower cervical fractures. Logistic regression modeling revealed increased odds of skull base and lower cervical fracture in the middle and upper fall severity groups, relative to ground level falls (lower cervical <3 m falls, OR = 2.55 [1.32, 4.92]; lower cervical ≥3 m falls, OR = 2.23 [0.98, 5.08]; skull base <3 m falls, OR = 1.82 [1.32, 2.50]; skull base ≥3 m falls, OR = 2.30 [1.55, 3.40]). C0–C1 dislocations were strongly related to fall height, with an OR of 8.3 for ≥3 m falls versus ground level. The findings of increased odds of skull base and lower cervical spine fracture in falls from a height are consistent with prior observations that the risk of such injuries is related to the degree of victim inversion at impact. The finding that C0–C1 dislocations are most common in falls from more than 3 m is unique, an indication that the injuries likely result from high energy shear forces rather than pure tension, as previously thought.

  • 72.
    Freeman, Michael
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin. Department of Public Health & Preventive Medicine, Oregon Health & Science University, Portland, OR; Department of Forensic Medicine, Aarhus University, Aarhus, Denmark.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Leith, Wendy
    Injury pattern as an indication of seat belt failure in ejected vehicle occupants2014Ingår i: Journal of Forensic Sciences, ISSN 0022-1198, E-ISSN 1556-4029, Vol. 59, nr 5, s. 1271-1274Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Prior authors have suggested that when occupant ejection occurs in association with a seat belt failure, entanglement of the outboard upper extremity (OUE) with the retracting shoulder belt will invariably occur, leaving injury pattern evidence of belt use. In the present investigation, the authors assessed this theory using data accessed from the NASS-CDS for ejected front seat occupants of passenger vehicles. Logistic regression models were used to assess the associations between seat belt failure status and injuries. Injury types associated with seat belt failure were significant OUE and head injuries (OR=3.87, [95% CI 1.2, 13.0] and 3.1, [95% CI 1.0, 9.7], respectively). The two injury types were found to be a predictor of seat belt use and subsequent failure only if combined with a high (0.8) precrash probability of belt use. The injury pattern associated with a seat belt failure-related ejection has limited use in the forensic investigation of crash-related ejections.

  • 73.
    Freeman, Michael
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Hand, ML
    Rossignol, AM
    Applied forensic epidemiology: a Bayesian evaluation of forensic evidence in a vehicular homicide investigation2009Ingår i: Journal of Forensic and Legal Medicine, ISSN 1752-928X, E-ISSN 1878-7487, Vol. 16, nr 2, s. 83-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The comparative weighting of evidence in a criminal case can be a complicated task when the relevance or meaning of the evidence is disputed. An example of this complexity in seen in vehicular homicide investigations in which the identity of the driver (and thus the guilty party) is not clear. The discipline of Forensic Epidemiology, including the appropriate application of Bayes' Theorem (Bayes' Law) provides a systematic framework to bring clarity to the evaluation of such matters. Bayes' is a useful tool for the conditioning and quantification of probabilities associated with evidence in a vehicular homicide investigation. The authors present a case study in the application of Bayes' Theorem to the facts in a vehicular homicide investigation. An initial analysis of the crash dynamics in comparison with the injury pattern and ejection status of the surviving occupant versus that of the decedent suggested that the survivor was the driver. The results of the analysis were used as tests for guilt, with estimated true and false positive rates, which then formed the basis for a Bayesian calculation of the posterior probability of the survivor's guilt given the evidence. As a result of the Bayesian analysis described herein, it was determined that the survivor was 19 times more likely to have been the driver, in comparison with the decedent. This ratio far exceeded the suggested threshold of 10:1 for establishing the guilt of the survivor beyond a reasonable doubt. When used properly, Bayes' Theorem can offer definitive insight in the investigation and prosecution of vehicular homicide cases.

  • 74. Gudmannsson, Petur
    et al.
    Berge, Johan
    Druid, Henrik
    Ericsson, Göran
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    A Unique Fatal Moose Attack Mimicking Homicide2018Ingår i: Journal of Forensic Sciences, ISSN 0022-1198, E-ISSN 1556-4029, Vol. 63, nr 2, s. 622-625Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Fatalities caused by animal attacks are rare, but have the potential to mimic homicide. We present a case in which a moose attacked and killed a woman who was walking her dog in a forest. Autopsy showed widespread blunt trauma with a large laceration on one leg in which blades of grass were embedded. Flail chest was the cause of death. The case was initially conceived as homicide by means of a riding lawn mower. A review of the case by moose experts and analyses of biological trace material that proved to originate from moose, established the true source of injury. The dog probably provoked a moose, which, in response, stomped and gored the victim to death. The injuries resembled those previously reported from attacks by cattle and water buffalo. Fatal moose attacks constitute an extremely rare threat in boreal areas, but can be considered in traumatic deaths of unknown cause.

  • 75.
    Gustafsson, Torfinn
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Postmortem lung weight and fatal intoxication2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 76.
    Gustafsson, Torfinn
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Fatal brown bear attacks2015Ingår i: Scandinavian Journal of Forensic Science, ISSN 1503-9552, Vol. 21, s. 80-80Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 77.
    Gustafsson, Torfinn
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Fatal Eurasian brown bear attacks: two Swedish fatalities in modern times2015Ingår i: Journal of Forensic Sciences, ISSN 0022-1198, E-ISSN 1556-4029, Vol. 60, nr 6, s. 1658-1661Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Fatal bear attacks on humans are uncommon with only one reported case in Sweden since 1902. The bear population is, however, growing and the frequency of confrontations is likely to increase. Case I-A 40-year-old hunter and his dog were found dead near a bear's den. Autopsy showed that a large portion of the face, facial skeleton, and anterior portion of the brain was missing. Autopsy of the bear showed two nonfatal gunshot wounds. Case II-A 61-year-old man and his dog were found dead outside a hunting lodge. Autopsy revealed numerous wounds, including partial evisceration of the intestines. The victim's blood ethanol concentration was 0.27%. These cases confirm the presence of risk factors identified by the Scandinavian Brown Bear Research Project, that is, provocation by a dog, encountering an injured bear, and appearing close to its den. An additional possible factor in case II was ethanol intoxication.

  • 78.
    Gustafsson, Torfinn
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Intervention related deaths2015Ingår i: Scandinavian Journal of Forensic Science, ISSN 1503-9552, Vol. 21, nr 1, s. 81-81Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 79.
    Gustafsson, Torfinn
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Off-road vehicle fatalities: a comparison of all-terrain vehicle and snowmobile accidents in Sweden2013Ingår i: International Association of Traffic and Safety Sciences (IATSS) Research, ISSN 0386-1112, Vol. 37, s. 12-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study investigates accident fatalities involving two types of off-road vehicles: snowmobiles and all-terrain vehicles (ATVs). All snowmobile fatalities in Sweden from the 2006/2007 season through the 2011/2012 season, and all ATV fatalities from 2007 through 2012, were retrospectively examined. A total of 107 fatalities—57 snowmobile-related and 50 ATV-related—were found. Most deaths occurred on weekends (71% of the snowmobile-related and 72% of the ATV-related). A majority of the fatalities were males (91% and 94%), with the largest share in the age group 40–49 years (19% and 24%). The most common causes of death were blunt trauma (56% and 66%), drowning (30% vs 6%), and traumatic asphyxia (9% vs 14%). Among victims who were tested (95% vs 92%), a very high share was found to be inebriated (59% vs 61%), and mean blood alcohol concentration was also high (1.9 vs 1.7 g/l). Forty-seven percent of snowmobile-related fatalities and 48% of ATV-related fatalities had a blood alcohol concentration above 1.0 g/l. This means that there was a very strong association between off-road vehicle fatalities and drunken riding; steps to prevent riding while intoxicated seem to be the most important preventive measure. Automatic measures such as alcolocks are probably the most effective. The obvious at-risk group to target is middle-aged men with high alcohol consumption.

  • 80.
    Gustafsson, Torfinn
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Wingren, C. J.
    Multivariate linear regression modelling of lung weight in 24,056 Swedish medico-legal autopsy cases2017Ingår i: Journal of Forensic and Legal Medicine, ISSN 1752-928X, E-ISSN 1878-7487, Vol. 46, s. 20-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Heavy combined lung weight at autopsy is a non-specific autopsy finding associated with certain causes of death such as intoxication. There is however no clear definition of what constitutes "heavy" lung weight. Different reference values have been suggested but previous studies have been limited by small select populations and only univariate regression has been attempted. The aim of this study was to create a model to estimate lung weight from decedent parameters. We identified all cases >18 years age autopsied at the Swedish National Board of Forensic Medicine from 2000 through 2013, excluding cases with a post-mortem interval >5 days as well as cases with extreme values, totalling 24,056 cases. We analysed body weight, body height, sex, age, BMI, BSA as well as untransformed and transformed lung weight. The analysis was stratified for sex. We evaluated the fit of the models and that the model assumptions were not violated. We set out to apply the model with the highest residual sum of squares to derive limits for heavy lungs. In univariate regression BSA and height showed best performance. The final model included height, weight and age group. After excluding large standardized residuals (>3, <-3) the final model achieved R-2 of 0.132 and 0.106 for women and men respectively. While we managed to create a multivariate model its performance was poor, possibly a fact reflective of the physiological nature of the lungs and in turn its variability in fluid content. Linear regression is a poor model for estimating lung weight in an unselected population.

  • 81.
    Hagardson, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Rättsentomologi: Insekter som bevismaterial2009Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det grekiska ordet entomon betyder - något som är inskuret eller uppdelat. Latinets insectum har samma innebörd. Benämningarna syftar på djur, som har en uppdelad kropp, hos insekterna bestående av huvud, mellankropp och bakkropp. Entomologi betyder alltså - Läran om insekterna [1].

    Kunskaper om insekter och deras livscykel kan vara behjälpliga i många sammanhang, så även inom rättsmedicinen. Rättsentomologi eller forensisk entomologi utnyttjar just denna kunskap. Rättsentomologi är alltså läran om insekter tillämpad på olika rättsfall.

    I Sverige är detta ett relativt nytt område men i Canada och USA är det i många stater ett accepterat och etablerat område. Framför allt används insektsdata som ett komplement till den mer klassiska rättsmedicinen för att fastställa hur länge en människa varit död, så kallad dödstidsbestämning eller fastställande av Post-mortem interval (PMI).

     

    Rättsentomologi baseras på att insekter koloniserar en död kropp efter en viss bestämd tidtabell. De olika arterna föredrar olika nedbrytningsstadier, och anländer därför till kroppen vid olika tidpunkter samt att det tar en bestämd tid för en viss insektsart att utvecklas från ägg till vuxen [35]. Man kan med hjälp av denna kunskap beräkna den ungefärliga tiden som har förflutit sedan den döda kroppen koloniserades. Ofta antar man att dödsfallet inträffade i samband med att kroppen blev tillgänglig för insekter men undantag finns.

    Det är framför allt utredningar rörande dödsfall som är 72 timmar eller äldre som är av intresse. Efter 3 dagar är oftast insekter den bästa och ibland enda metoden för att uppskatta dödstidpunkten.   

     

    Den insekt som har studerats mest är spyflugan. Calliphora är ett släkte inom familjen Calliphoridae, som är det som kallas spyflugor. Det finns ungefär 50 arter i Sverige. Dessa koloniserar kroppen snabbt efter döden och är bland de vanligaste insekterna som kan påträffas på en död kropp.

    I Sverige angrips döda kroppar av framför allt flugor under det varma halvåret.

    Det första tecknet på flugangrepp är små, gula till blekt gulröda korn framför allt i ögonvrår samt i mun - och näsöppning. Är klimatet varmt kan sådana ses redan några timmar efter döden. De är flugägg som redan efter några dagar utvecklas till små vitgula larver, som i dagligt tal lite felaktigt kallas ”likmaskar”. Fluglarverna är mycket rörliga och borrar sig djupt in i kroppens mjukvävnad och livnär sig på denna. Efter några veckor förpuppas de och efter förpuppningsstadiet uppträder en ny generation av flugor. I gynnsamma miljöer kan de på bara några veckor helt ödelägga en kropp.

  • 82.
    Hamnström, Georg
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Investigation of factors that may indicate suicidal intent among cases of undetermined manner of death2014Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    : Ett flertal studier har visat att dödsfall som är klassade som oklara omfattar en viss proportion suicid, samt att det är vanligt i suicidforskning att inkludera dessa oklara dödsfall.  Syfte: Identifiera faktorer som indikerar på suicid i gruppen oklara dödsfall för att kunna estimera proportionen suicid i den här gruppen. Material och metoder: Detta är en register fall-kontrollstudie av dödsfall som klassificerats som självmord (n=100), naturliga (n=50), olycksfall (n=70) samt dödsfall klassificerade som oklara (n=150) i Sverige mellan år 2008-2012. Studien jämförde dödsfall, som klassificerats som självmord, naturliga och olycksfall, med dödsfall som klassificerats som oklara med avseende på bakgrundsvariablerna kön, ålder, civilstånd, tidigare självförvållade skador, alkohol- och drogmissbruk, psykiatrisk slutenvård, våldsam död, självmordskommunikation, somatisk sjukdom, problem i viktiga relationer, höga nivåer av ångest och användning av psykofarmaka. Resultaten analyserades sedan med en multivariatanalys med logistisk regression för att estimera proportionen suicid i den oklara dödsfallsgruppen. Resultat: Utifrån förekomsten av dessa riskfaktorer kan man uppskatta andelen sannolika suicid i den oklara dödsfallsgruppen till 10-22% (CI 95%, p<.001). Emellertid har inte upplägget av studien tillåtit någon utvärdering av andelen sannolika olycksfall. Slutsats: I genomsnitt finns troligen 55-75 suicid bland de oklara dödsfallen per år, men majoriteten av de oklara dödsfallen kvarstår som oklara med avseende på dödsklass även när analys av kända och potentiella riskfaktorer för suicid analyseras. Detta talar för att studier av riskfaktorer för suicid, liksom analyser av trender i suicidstatistik, bör fokusera på säkra suicid och inte inkludera dödsfall med oklart dödssätt.

  • 83.
    Holmgren, Jimmy
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Försvunnen=död?: En undersöning av gällande rätt vid dödförklaring av försvunna människor2013Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 84. Hougen, Hans Petter
    et al.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Leth, Peter
    Lynnerup, Niels
    Knudsen, Peter Thiis
    Sprogoe-Jakobsen, Susan
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    The Danish-Swedish team in Kosova. Experiences from 1999.2000Ingår i: XIV Nordiske Kongres i Retsmedicin, 2000Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 85.
    Håkansson, Camilla
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Barnmisshandel: Liten och misshandlad2009Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2003 anmäldes 1 196 fall av misshandelsbrott mot barn i åldern 0-6 år.[1] Våldsbrott mot barn är annorlunda än våldsbrott mot vuxna – i nästan 90 % av fallen är förövaren bekant med barnet, och de flesta brotten är familjerelaterade.[2] Denna uppsats handlar om våld mot de allra minsta, mest försvarslösa individerna i vårt samhälle – det handlar om vårdnadshavares våld mot sina barn.

     

    Syftet med denna uppsats är att se vad barnmisshandel är, dess orsaker och konsekvenser, vilka straff som utdöms och hur det kan förebyggas.

     

    Jag har undersökt lagar, förarbeten, rättsfall och doktrin. Statistiken är främst hämtad från BRÅ. Jag har, förutom juridisk doktrin, även använt mig av litteratur för psykologer, lärare och socionomer.

     

    Jag kommer i detta arbete att skriva om ”barn”, med vilket jag avser personer som ännu inte har fyllt 15 år. Kriminalstatistiken skiljer mellan yngre barn (0-6 år) och äldre barn (7-14 år), och jag kommer främst att inrikta mig på yngre barn, då dessa är särskilt utsatta. Jag kommer uteslutande att ta upp fall då barn blivit misshandlade av en eller flera föräldrar eller vårdnadshavare. Uppsatsen kommer inte att beröra sexuella övergrepp – det är ett område som överlappar med barnmisshandel, men det skulle göra denna uppsats alltför lång. Av samma anledning kommer uppsatsen inte att täcka den andel barn som bevittnat våld, men inte själva blivit utsatta. Vad gäller definitionen för misshandel kommer jag främst att fokusera på misshandel, enligt definitionen i brottsbalkens 3 kap.

    [1] BRÅ 2004:3, Brottsutvecklingen i Sverige 2001-2003, s 69-70.

    [2] BRÅ 2008:23, Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007, s 92.

  • 86.
    Höglund, Liz
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Shaken baby syndrome. Samspelet mellan det medicinska och rättsliga2016Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnaga blev förbjudet 1979 vilket stadgas genom 6:1 FB (Föräldrabalken). Stadgandet leder till att slag mot barn eller annan form av fysiskt våld mot barn faller in under brott i enlighet med BrB (Brottsbalken) [1], t.ex. 3:5, 3:6 eller 3:8.

     

    ”Kombinationen av subdurala blödningar, hjärnskador och ögonbottenblödningar talar mycket starkt för att barnet har misshandlats. Den medicinska diagnosen misshandel är bekräftad. I praktiken finns inga andra alternativ än att barnet misshandlats genom att det skakats om trafikolycka eller fall från hög höjd kan uteslutas.”[2]

     

    I Sverige antas ca 30 barn utsattas för skakvåld varje år, då inte alla fall kommer till känna finns det mörkertal.[3] Ur ett juridiskt perspektiv faller denna typ av våld in under brottet misshandel, men för att döma en person behövs bevisning. Bevisning kan dock läggas fram på olika sätt, bl.a. genom sakkunnigutlåtanden. Hur viktigt blir då läkarens utlåtanden vid en rättegång?

     

    Shaken baby syndrome (SBS), skakvåld, är en diagnos inom medicinsk litteratur och den påvisas genom avsaknaden av yttre skador samt triaden i form av subduralblödningar, retinala blödningar och hjärnödem.[4] Dock är denna diagnos dagens sanning och har idag fått utstå mycket kritik och diagnosen ses därför över. Hur berörs det rättsliga av denna kritik?

     

    Är SBS att ses som en säker diagnos vilken påvisar misshandel och hur fungerar samspelet i rätten mellan det medicinska och det rättsliga?

  • 87.
    Iserell, Vladmimir
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Sexuella brott mot barn: Rättsintyg och rättsundersökning som beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott2014Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barn och ungdomar hör till en av de särskilt sårbara grupper när det gäller sexualbrott. Sexuella övergrepp mot barn är djuptintegritetskränkande brott som kan ge långtgående fysiska och psykiska men. Ångest, depression, inlärningsproblem, missbruk, kriminalitet, självskade- och självmordsbeteende samt relationssvårigheter och sexuella problem är bara några av utsatthetens negativa konsekvenser[1].

     

    Samhället ser väldigt allvarligt på sexuella övergrepp mot barn. Och med anledning av detta är utvärderingen av övergreppets beskaffenhet och säkerställandet av biologiskt material väldigt viktiga både ur rättsmedicinskt- och rättssäkerhets perspektiv. Rättsintyg som utfärdas efter genomförd kroppsbesiktning är ett viktigt bevis i mål om sexualbrott som kan leda till fällande dom. Samtidigt kritiserades det svenska rättsväsendet för stor försiktighet och restriktivitet som präglar arbete på sexuallbrottsområdet[2]. Kritiken mot rättsväsendet beror bl.a. på tolkning av fysiska fynd gjorda vid kroppsbesiktning. B. S. Astrup, P. Ravn, J. Lauritsen, och J.L. Thomsen, påpekar att förekomsten av fysiska tecken på trauma (inklusive genitala skador) upptäckta hos påstådda våldtäktsoffer är fråga för diskussion i många länder[3]. I Amnesty International rapport ”Case closed, Rape and human rights in the Nordic countries” påpekas bl.a. att ärenden avslutas ”även om det finns objektiva medicinska bevis” d.v.s. offren har fysiska spår av våldet. Men vad kan anses som ”objektiva medicinska bevis”? Tolkning av fynd gjorda vid kroppsbesiktning är inte enkelt och hänsyn till aktuella forskningar måste tagas vid bedömning av upptäckta skador.

     

    I framställningen nedan skall vi betrakta frågan om rättsintyg och rättsundersökning som beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott mot barn.

  • 88.
    Jansson, Emelie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Rättsentomologi2014Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En av de första och kanske mest intressanta frågorna när en människa påträffas död är när hände det? Hur länge har personen varit död? Inte minst om man misstänker brott. Det är även en av de svåraste frågorna att besvara. Påträffas en avliden kropp relativt tidigt kan man med hjälp av kroppstemperaturen och till exempel likstelhetens utbredning göra en uppskattning om hur länge en person varit död. Om det däremot har gått några dagar, månader eller kanske till och med år behöver man andra metoder för att eventuellt kunna fastslå en dödstidpunkt. Det är där insekter som livnär sig av döda kroppar kommer in i bilden. Genom deras utvecklings- och livscykler kan man beräkna och uppskatta hur länge de har koloniserat en viss kropp och således dra slutsatser om hur länge personen i fråga minst måste ha varit död.

  • 89.
    Jansson, Emmilie
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Barnmisshandel i historien och i medicinen2014Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barnmmisshandel är inte ett nytt fenomen i samhället, utan något som existerat i evig tid. Förbättringar har skett i form av bl a lagstiftning för att skydda barn från att fara illa. Det medicinska arbetet har fått större roll i utredningen av dessa fall, då bl a sjukvården enligt lag är skyldig att anmäla till socialtjänsten då man misstänker att ett barn far illa. Sjukvårdspersonal kan idag även diagnostisera misshandel på ett bättre sätt än förr. Längre tillbaka i tiden trodde man sig ha sjukdomsförklaringar till varför en skada har uppstått, och ännu längre tillbaka hade religionen inverkan på synen på barnmisshandel. Det finns dock en del av barnmisshandel som aldrig kommer till varken sjukvårdens eller socialnämndens kännedom. 

  • 90. Jinhede, A.
    et al.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Sturup, J
    Crime scene investigations in child homicides: A population based study 1998-20122014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Introduction: There has been a decrease in the number of child homicides in Sweden and internationally (Sturup & Granath, in press). Even so, the death of a child is one of the most tragic events and due to the vulnerability of children, these events are of special interest for the criminal justice system. If conjunction with the autopsy findings, a carefully examined crime scene is necessary for the reconstruction of the event (Randall, 2014). This study was set up to examine the crime scene reports in child homicides.

    Method and material: Data from an ongoing population based studies on child homicides 1990-2012 has been collected but since all police files in solved cases before 1998 were discarded, only cases from 1998 through 2012 were examined in this sub-study of crime scene investigations.

    Procedure: All crime scene reports were extracted from the police files and autopsy reports from the National Board of Forensic Medicine were collected (n=73). A crime scene investigator (AJ) collected data according to a systematic protocol.

    Results: The study is ongoing and detailed results will be presented at the conference. Preliminary analyses reveal that 23% of the children were killed by sharp force violence, 21% by asphyxiation, 12% by gunshot wound, 8% by blunt trauma, 7% by drowning, and 19% by other methods (arson, poisoning, vehicle, etc).

  • 91. Johansson, L
    et al.
    Björeland, A
    Wickman, G
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Distribution of radioactive caesium in the population of northern Sweden. A follow-up study1999Ingår i: Radiation protection dosimetry, ISSN 0144-8420, Vol. 86, nr 1, s. 59-62Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    After the Chernobyl accident in 1986, the uptake of radioactive caesium has been studied in several population groups in northern Sweden. During the period 1988-1993 the 137Cs content in the population of northern Sweden was followed by measurements of 137Cs concentration in tissue samples from medico-legal autopsies. From these studies an "ecological" half-time for 137Cs in the population was estimated. A follow-up made on samples taken 1995-1996 is presented here. The results from this prolongation of the period indicates a significantly longer half-time. This new half-time gives a better representation of the retention of 137Cs in the population of northern Sweden at times longer from the deposition.

  • 92.
    Johansson, Lars
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Teenager fatalities: epidemiology and implications for prevention2010Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    A significant number of teenagers are killed each year by unintentional or intentional injuries. A teenager is in a vulnerable phase of her/his life, going from being a child to adult. This transition often includes testing the limits of their capabilities, which can include, e.g., high speed driving, testing alcohol and other drugs, including drinking and driving. The development from child to adult includes different psychological stress factors, such as, e.g., school problems, broken love affairs and bullying. The demands – perceived or real – also increases over time and vulnerable individuals can turn to self-harm and in the most extreme case suicide.

    The aim of this thesis was to investigate teenager fatalities in the northern half of Sweden and to suggest preventive measures.

    A survey of teenager fatalities during a twenty-year period revealed that the incidence of unintentional (n=248) deaths decreased, while intentional (n=102) deaths were unaffected over time. Most unintentional deaths were transportation related (n=204) while most of the intentional deaths were suicides (n=88). Twenty-eight percent of the decedents were test-positive for alcohol at autopsy.

    In a series of three studies, teenager suicides were investigated in depth, firstly through an interview study with the investigating police officer in charge of the investigation of a teenager suicide. Most of the suicides occurred in rural and depopulated areas despite the fact that most teenagers live in the larger cities along the coastline. A majority of the suicides appeared to be planned. Females, contrary to males, often had a psychiatric history. One of the conclusions was that police officers provide essential information concerning the circumstances around a teenager suicide.

    Parents who had lost a child through suicide, and in some cases siblings, were interviewed 15-25 months after the suicide. It was striking how the life of the surviving family members were still affected by the devastating trauma of the suicide; most parents testified that they were still struggling with the question “why?” and that they were thinking of their lost child every day. Post suicide support was often badly timed and insufficient, especially for the younger siblings. The family doctor has an important role as a co-ordinator of a long-term individually formulated support scheme for the bereaved.

    Evidence of suicide contagion and suicide cluster formation, i.e., one teenager suicide led to another suicide, was found in these studies, and two suicide clusters were identified, with links between the victims in each cluster. Both clusters occurred within a geographical and timely proximity. Everyone involved in the well-being of the young should be aware of the risk of contagion and suicide cluster formation.

    The fifth study concerned 12,812 teenagers who visited the Emergency Room at Umeå University Hospital due to an injury during 1993 through 2006. Sixty-one of these were found dead through 2007, 49 by unnatural (of which 38 were included) and 12 by natural causes. The standard mortality rate for unnatural death was calculated to 1.44 (1.02-1.98), confirming an increased risk of premature death. In many of these deaths, alcohol and drugs may have contributed. By increasing the awareness among health professionals that injury can predict a premature death - primarily among those who develop substance abuse - some premature deaths may be prevented by early intervention.

    This thesis confirms that most teenagers die from unnatural causes, mostly in transportation-related events and by suicide. By studying these deaths, preventive measures that could save lives have been suggested.

  • 93.
    Johansson, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Björnstig, Ulf
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Teenager injury panorama in northern Sweden.2001Ingår i: International journal of circumpolar health, ISSN 1239-9736, Vol. 60, nr 3, s. 380-90Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To study non-fatal unintentional injuries among teenagers and to suggest preventive measures. SETTING: The emergency care unit of the University Hospital, Umea, Sweden. METHODS: All injured teenagers (N = 1044) attending the emergency care unit during 1991 were asked to answer a questionnaire focusing on when, where and how the injury occurred. All available medical records were examined. Data were coded according to the Nordic Medico-Statistical Committees Classification for Accident Monitoring, NOMESCO, and to the Abbreviated Injury Scale, AIS. RESULTS: 1,043 teenagers were treated with sports and transportation related injuries as the most common ones. Most injuries were minor (AIS 1), transportation related injuries had the highest proportion of non-minor injuries (AIS > or = 2), 139 teenagers were admitted for in-patient care. Most injuries occurred during leisure/school time. CONCLUSIONS: Sports and transportation related injuries were most frequent. Body weight and length differs among teenagers, we suggest that teenagers should exercise and play together, not only by age, but also to some extent, to height and weight. Curfew laws, a compulsory bicycle helmet law are other injury reducing measures suggested.

  • 94.
    Johansson, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Lindqvist, Per
    Division of Forensic Psychiatry, Dept. of Clinical Neuroscience, Karolinska Institute, Stockholm university, Sweden.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Teenage suicide cluster formation and contagion: implications for primary care2006Ingår i: BMC Family Practice, ISSN 1471-2296, E-ISSN 1471-2296, Vol. 17, nr 7, s. 32-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: We have previously studied unintentional as well as intentional injury deaths among teenagers living in the four northernmost counties, forming approximately 55% of Sweden with 908,000 inhabitants in 1991. During this work, we found what we suspected to be a suicide cluster among teenagers and we also suspected contagion since there were links between these cases. In this present study, we investigate the occurrence of suicide clustering among teenagers, analyze cluster definitions, and suggest preventive measures. METHODS: A retrospective study of teenager suicides autopsied at the Department of Forensic Medicine in Umea, Sweden, during 1981 through 2000. Police reports, autopsy protocols, and medical records were studied in all cases, and the police officers that conducted the investigation at the scene were interviewed in all cluster cases. Parents of the suicide victims of the first cluster were also interviewed. Two aggregations of teenager suicides were detected and evaluated as possible suicide clusters using the US Centers for Disease Control definition of a suicide cluster. RESULTS: Two clusters including six teenagers were confirmed, and contagion was established within each cluster. CONCLUSION: The general practitioner is identified as a key person in the aftermath of a teenage suicide since the general practitioner often meet the family, friends of the deceased, and other acquaintances early in the process after a suicide. This makes the general practitioner suitable to initiate contacts with others involved in the well-being of the young, in order to prevent suicide cluster formation and para-suicidal activities.

  • 95.
    Johansson, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Stenlund, Hans
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Bylund, Per-Olof
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    ER visits predict premature death among teenagers2012Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 48, nr S1, s. 397-400Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The purpose of this study was to investigate if teenagers visiting an emergency room because of injury have an increased risk of premature death ahead and, if so, identify possible risk factors and suggest preventive measures. Methods: In January 2010, the personal identity numbers of 12,812 teenagers who had visited the emergency room at the University Hospital in Umea. Sweden, during 1993 through 2006 because of injury were checked against the National Cause of Death Register in Sweden. Standardised mortality ratio and confidence intervals were calculated. For the unnatural deaths that took place in Sweden, the police report, autopsy protocol, and hospital records, if present, were studied. Results: Thirty-eight fatalities were included giving a standardised mortality ratio of 1.44 (95% CI: 1.02-1.98). A majority of the decedents were males (n = 32, 84%) and the median age at the time of death was 21 years. Twenty-three deaths were caused by unintentional injuries and ten by intentional injuries (all suicides), while five deaths were categorised as undetermined whether intentional or not. Seventy-four percent tested positive for either alcohol or drugs or a combination at the post mortem examination. Nine males and one female committed suicide, five tested positive for alcohol (one also for drugs), while four tested negative at the post mortem examination. One died abroad and in this case we lack information on alcohol and drugs. Conclusion: Teenagers visiting an emergency room due to injury experience an increased risk of premature death by unnatural cause and those at risk are especially males. The use of alcohol and drugs often seems to contribute to their untimely deaths. Identifying those at risk when they visit the emergency room for an injury and to take preventive actions at this stage could be a way to reduce the number of fatalities. (C) 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 96.
    Johansson, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Stenlund, Hans
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap.
    Lindqvist, Per
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    A survey of teenager unnatural deaths in northern Sweden 1981-20002005Ingår i: Accident Analysis and Prevention, ISSN 0001-4575, E-ISSN 1879-2057, Vol. 37, nr 2, s. 253-258Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To survey unnatural deaths among teenagers in northern Sweden and to suggest preventive measures.

    SETTING: The four northernmost counties (908,000 inhabitants, 1991), forming 55% of the area of Sweden.

    MATERIAL AND METHODS: All unnatural teenager deaths from 1981 through 2000 were identified in the databases of the Department of Forensic Medicine in Umea, National Board of Forensic Medicine. Police reports and autopsy findings were always studied, social and hospital records if present.

    RESULTS: Three hundred and fifty-five deaths were found, of which 267 (75%) were males and 88 (25%) females. Ninety out of 327 (28%) tested positive for alcohol. Two hundred and forty-eight (70%) were unintentional and 102 (30%) were intentional deaths, and five (1%) were categorized as undetermined manner of death. Unintentional deaths decreased while the incidence of intentional deaths remained unaffected by time.

    CONCLUSIONS: Injury-reducing measures have been effective concerning unintentional deaths and the fall in young licensed drivers due to the economical recess have probably also contributed to the decrease. However, there were no signs of decreasing numbers of suicides during the study period, which calls for resources to be allocated to suicide prevention.

  • 97.
    Johansson, Mattias
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Rutiner vid omhändertagande av avliden person, lokalt och regionalt: En kritisk granskning av olikheter i rutiner och riktlinjer inom Västra Götalandsregionens olika akutmottagningar och ambulanssjukvård2011Studentarbete övrigt, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När en människa avlider mister inte bara en närstående sin anhörig utan det uppstår också en massa frågor. Hur skall jag göra nu? Vem tar hand om vad? I dessa fall ställs det ganska stora krav på vårdpersonal som skall visa vägen och svara på dessa frågor. När en människa har somnat in i sitt hem under lugna förhållanden är det många gånger så att hemsjukvården eller hemtjänsten är först på plats och i sin tur larmar en ambulans. I och med att ambulansen kommer till platsen startar en process med en hel del telefonsamtal till olika instanser. Eftersom personen avlidit i hemmet kommer detta att falla under primärvårdens ansvar och skötas efter oftast lokala rutiner. Många av dessa rutiner finns inte klart och tydligt dokumenterade lokalt utan alla ”vet” att det är så man gör.

     

    För att all sjukvårdspersonal som någon gång hamnar i denna situation ska kunna uppträda professionellt, bör man ha något stöd att luta sig mot. Det vill säga ett styrdokument som bör vara ganska detaljerat och kvalitativt utarbetat för att man skall kunna skapa en tryggare situation för en eventuell anhörig så att denna kan påbörja sin sorgeprocess.

    Samhällets intryck av sjukvården i Västra Götalandsregionen är att den, i mångt och mycket, sjunkit i sitt förtroende hos medborgarna bland annat på grund av långa väntetider innan man får vård på akutmottagningen eller bara för att få träffa en läkare (Västra Götalandsregionens årsrapport 2010, Vårdbarometern, befolkningens syn på vården 2002-2010). När någon avlider, antingen om det är hemma eller på sjukhuset, är det viktigt för den vårdpersonal som blir engagerad att bistå anhöriga som medmänniska, att den berörda personalen har både erfarenhet, empati och rutiner eller riktlinjer som stöd då det kommer att vara en mycket speciell situation.

     

    Det finns därför anledning att se över dessa styrdokument inom akutsjukvården, både ambulanssjukvårdens och akutmottagningarnas, för att skapa en regional riktlinje eftersom det hela styrs av samma ledning och man jobbar mot samma medborgare oavsett var i storlänet man befinner sig.

     

    Juridiskt finns det mycket att se över i dessa dokument. Många rutiner, riktlinjer och PM är skrivna i god tro utan att ha en juridisk förankring. När man tittar på flera utav de lagar som på ett eller annat sätt styr arbetet vid omhändertagande av en avliden, blir det ganska klart att gällande lagar och författningar inte följs när lokala rutiner skrivs. Är det av okunskap eller för att underlätta organisationens dagliga arbete?

    När är en människa död? I lag om kriterier om bestämmande av människas död (1987:269) finns grunden för när en människa skall räknas som död och hur man ska gå till väga för att fastställa detta. ”När hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort” räknas en människa som död. En undersökning av hjärnan och när man med säkerhet kan säga att ett cirkulations- och andningsstillestånd varat så länge skall dödens inträde fastställas.

    För sjukvårdens arbete är Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) en starkt styrande lag. Lagen innehåller grundläggande mål, krav och ansvarsfrågan för både kommuners och landstings hälso- och sjukvård. I 1 § finner vi den inledande bestämmelsen där det framgår vad som avses med hälso- och sjukvård vilket också innefattar att ta hand om avlidna. När omhändertagandet av en avliden sedan startar finns det fler lagar och förordningar att följa. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall (SOSFS 1996:29) ger en tydlig bild att ytterst är det landstingen och kommunerna som ansvarar för att en verksamhet är organiserad så att hälso- och sjukvårdens uppgift utförs smidigt. Det åligger landstingena och kommunerna i samarbete lokalt att skapa en tydlig arbets- och ansvarsfördelning samt att till samtliga berörda informera om dessa. Information till personal angående omhändertagande av avliden, möjligheten till någon person att rådfråga vid ett dödsfall utanför sjukhus, konstaterande av ett dödsfall, polisanmälan, undersökning av kroppen och utfärdandet av ett dödsbevis är i lagen tydligt beskrivet men ger också utrymme för att kunna skapa lokala föreskrifter och då helst i samarbete med andra berörda instanser som exempel Polisen eller Rättsmedicinalverkets rättmedicinska avdelningar. Vid identifieringen av en avliden tydliggörs hur personal skall gå till väga vid känd eller okänd identitet, hur kroppen ska id märkas samt när polisen skall kopplas in. Polisen i sin tur styrs av FAP 414-1 (RPSFS 2000:14) vid dödsfall. Polisens ansvar klargörs bland annat för underrättelse till skattemyndigheten efter utfärdat dödsbevis, beslut av undersökningsform av den avlidne, omhändertagande av värdesaker samt identifiering av en avliden. I denna lag hänvisas också tydligt till de andra lagar och förordningar som kan tänkas gälla i olika fall med avlidna och vilka yrkeskategorier eller myndigheter som kan beröras.

    Hälso- och sjukvårdslagen hänvisar till begravningslagen (1990:1144) om det finns skäl till en polisanmälan på grund av omständigheter och förhållande till dödsfallet där det också tydliggörs om vem, när och vart ett dödsbevis samt intyg om dödsorsak skall sändas. Begravningsförordningen (1990:1147) kompletterar begravningslagen när det gäller dödsbevis och intyg om dödsorsak samt att den belyser vilka myndigheter som i samråd kan meddela ytterligare föreskrifter. För att få rätt obduktionssätt, rättsmedicinsk undersökning eller klinisk obduktion, fastställs detta i obduktionslagen (1995:832) där det även klargörs vad de olika sätten innehåller samt vad målet med dessa är. Samtliga av dessa lagar och föreskrifter är tydliga i sitt innehåll och ger inte stora möjligheter till tolkningar ändå finns det stora utsvävningar i det innehåll som presenteras och analyseras.

     

  • 98. Johansson, Åsa
    et al.
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Gezelius, Christer
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Att möta döden: omvårdnad vid livets slut2014Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur hanterar människan de existentiella utmaningar vi utsätts för vid livets slut? Hur kan vården underlätta för de drabbade och deras närstående? Den här boken försöker besvara dessa frågor med utgångspunkt i forskningsresultat och samtal med närstående och vårdpersonal.I Att möta döden intervjuas vårdpersonal om hanteringen av den döda kroppen, vad som händer med kroppen då vi dör och hur en obduktion kan se ut. Forskare och erfaren personal går även in på hur ett så kallat brytpunktssamtal kan gå till och vad som kan vara bra att tänka på i samtal med barn som närstående.

  • 99. Jonsson, Anna Kristina
    et al.
    Söderberg, Carl
    Espnes, Ketil Arne
    Ahlner, Johan
    Eriksson, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Reis, Margareta
    Druid, Henrik
    Sedative and hypnotic drugs-fatal and non-fatal reference blood concentrations2014Ingår i: Forensic Science International, ISSN 0379-0738, E-ISSN 1872-6283, Vol. 236, s. 138-145Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In postmortem investigations of fatal intoxications it is often challenging to determine which drug/s caused the death. To improve the interpretation of postmortem blood concentrations of sedative and hypnotic drugs and/or clonazepam, all medico-legal autopsies in Sweden - where these drugs had been detected in femoral vein blood during 1992-2006 - were identified in the databases of the National Board of Forensic Medicine. For each drug, concentrations in postmortem control cases - where the cause of death was not intoxication and where incapacitation by drugs could be excluded - were compiled as well as the levels found in living subjects; drugged driving cases and therapeutic drug monitoring cases. Subsequently, fatal intoxications were assessed with regards to the primary substances contributing to death, and blood levels were compiled for single and multiple drug intoxications. The postmortem femoral blood levels are reported for 16 sedative and hypnotic drugs, based on findings in 3560 autopsy cases. The cases were classified as single substance intoxications (N = 498), multiple substance intoxications (N = 1555) and postmortem controls (N = 1507). Each autopsy case could be represented more than once in the group of multiple intoxications and among the postmortem controls if more than one of the included substances were detected. The concentration ranges for all groups are provided. Overlap in concentrations between fatal intoxications and reference groups was seen for most substances. However, the concentrations found in single and multiple intoxications were significantly higher than concentrations found in postmortem controls for all substances except alprazolam and triazolam. Concentrations observed among drugged drivers were similar to the concentrations observed among the therapeutic drug monitoring cases. Flunitrazepam was the substance with the highest number of single intoxications, when related to sales. In summary, this study provides reference drug concentrations primarily to be used for improving interpretation of postmortem drug levels in obscure cases, but which also may assist in drug safety work and in pharmacovigilance efforts.

    (C) 2014 Elsevier Ireland Ltd. All rights reserved.

  • 100.
    Junuzovic, Mensura
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Rättsmedicin.
    Firearm deaths in Sweden: epidemiology with emphasis on accidental deaths and prevention2018Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Prevention av skottskador representerar en viktig folkhälsofrämjande insats som kan rädda människoliv. En av de största utmaningarna är skottskadornas höga dödlighet. Självmord utgör den största andelen av dödsfall med skjutvapen i Sverige, följt av mord/dråp och dödsolyckor. Studier av dödliga skottskador är emellertid fåtaliga, både i Europa och i Sverige. Dödliga skjutvapenolyckor har tidigare undersökts i Sverige på 1980-talet. Det visade sig då bland annat att dödsolyckor relaterade till jakt var något vanligare än dödsolyckor utan samband med jakt.

    Syftet med denna avhandling var att undersöka dödsfall med skjutvapen i Sverige med särskilt fokus på dödsolyckor och deras tidsmässiga utveckling. Undersökningen omfattar preventionsaspekter relevanta för dödsskjutningar, oavsett dödssätt. Uppgifter om dödsfallen inhämtades huvudsakligen från Rättsmedicinalverkets databas, men även från Patientregistret, Läkemedelsregistret och Vapenregistret. Genom en enkät till svenska jägare undersöktes även icke dödliga skjutvapenincidenter vid jakt.

    Jakt är en traditionell fritidsaktivitet i Sverige, ofta av familjekaraktär. Alla jägare ska sedan 1985 ha genomgått jägarexamen innan jaktvapenlicens utfärdas av Polismyndigheten. Detta år blev jägarexamen obligatorisk och utbildningen ger en bred kunskap om bland annat jaktformer, viltarter, lagstiftning, skytte och tillvaratagande av bytet. Dödsolyckor med skjutvapen under jakt har varit ovanliga i Sverige men har inte undersökts under senare decennier.

    Avhandlingens första delstudie handlar om dödliga vådaskjutningar i samband med jakt (N = 48) och under åren 1983-2008. De avlidnas medelålder var 50 år och 96% var män. Den mänskliga faktorn, som var den viktigaste orsaken till dessa olyckor, innebar oftast en felaktig bedömning av målet (människa förväxlades med djur), felaktig vapenhantering, eller fall med laddat och eventuellt osäkrat vapen. Incidensen av dödsolyckor har sjunkit i Sverige sedan 70-talet. Införande av obligatorisk jägarexamen har bidragit till en signifikant incidensminskning efter 1985 (1985-2008), jämfört med perioden dessförinnan (1970-1984).

    Jägarnas jaktvanor, attityd kring säkerhet under jakten och erfarenhet av skjutvapenrelaterade incidenter undersöktes i den andra delstudien. En enkät skickades till 1,000 jägare och svarsfrekvensen var kring 50%. Medelåldern för dem som svarade var 54 år, och 5% var kvinnor. Omkring 1/4 del hade bevittnat en incident med skjutvapen som orsakats av en annan jägare. Jägarna föreslog ”den mänskliga faktorn” som orsak till dessa incidenter. Rapporterade incidenter ledde sällan till att en människa blev skadad eller dödad. Endast få jägare uppgav flera riskfaktorer eller flera riskbeteenden.

    Dödliga skjutvapenolyckor utan samband med jakt och under åren 1983-2012 (N = 43) undersöktes i den tredje delstudien. Mer än hälften (56%) av dödsfallen orsakades av en annan person. Offren var främst unga män och medelåldern var 25 år. I 63% av fallen användes ett legalt vapen, men fynd av alkohol och narkotika i blodet var vanligare bland de offer där ett illegalt vapen använts. Den mänskliga faktorn var den huvudsakliga olycksorsaken. Risken att dödas i en skjutvapenolycka minskade signifikant efter införandet av jägarexamen 1985, jämfört med åren 1970-1984.

    Den fjärde studien omfattade 52 dödsolyckor med skjutvapen (1987-2013), 3 fall av dödliga skottskador med oklart dödssätt (1987-2013), och, under åren 2012-2013, 213 självmord med skjutvapen och 23 lösta mord/dråp med skjutvapen. Antalet självmord korrelerade till antalet vapenägare i respektive län. Användning av ett legalt vapen dominerade bland självmord och dödsolyckor, medan ett illegalt vapen var vanligast bland lösta mord/dråp. Majoriteten av skyttarna i dödsolyckor och självmord hade inget registrerat besök i slutenvård eller den specialiserade öppenvården. 42 procent av alla självmordsoffer hade undet det sista året i livet kontakt med sjukvården pga psykiska problem. Inget självmordsoffer och ingen skytt i en dödsolycka hade rapporterats till polisen av läkare enligt vapenlagen.

    Denna avhandling bekräftar att dödliga skjutvapenolyckor är sällsynta i Sverige. Obligatorisk jägarexamen bedöms ha bidragit till incidensminskningen efter 1985. För dödsolyckor är den mänskliga faktorn en viktig bakomliggande orsak som kan påverkas av framtida preventionsinsatser. Av alla dödliga skottskador tar dock självmord flest liv. Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen är emellertid inte välfungerande i dagsläget. En förändring krävs i denna del, liksom andra åtgärder för att minska antalet självmord. Illegala skjutvapen har varit inblandade i en betydande andel dödsfall, och dessa kan inte förebyggas genom läkares anmälningsskyldighet. Även detta fynd bör beaktas vid framtida preventionsinsatser.

12345 51 - 100 av 221
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf