umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 2616
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Andersson, Gunnar
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Review of Herbert Keuth: The Philosophy of Karl Popper. Cambridge, UK: Cambridge University Press2009Ingår i: Philosophy of the social sciences, ISSN 0048-3931, E-ISSN 1552-7441, Vol. 39, nr 2, s. 324-332Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 52.
    Andersson, Gunnar
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Review of Karl Popper: Critical Appraisals, ed. by Philip Catton and Graham Macdonald. London: Routledge. Pp. xii + 2352009Ingår i: Philosophy of the social sciences, ISSN 0048-3931, E-ISSN 1552-7441, Vol. 39, nr 1, s. 115-119Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 53.
    Andersson, Gunnar
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Rättfärdigande och kritisk prövning2010Ingår i: Filosofisk Tidskrift, ISSN ISSN 0348-7482, Vol. 31, nr 3, s. 33-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 54.
    Andersson, Gunnar
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    The Problem of the Empirical Basis in Critical Rationalism2016Ingår i: The Cambridge Companion to Popper / [ed] Jeremey Shearmure and Geoffrey Stokes, Cambridge: Cambridge University Press, 2016, s. 125-142Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In order to test theories scientists use statements about observations and experiments. How  these test statements should be selected is a problem in Critical Rationalism. Different solutions to this problem are discussed. It is argued that test statements can be tested and critically discussed by comparing them with other test statements or by deriving unproblematic test statements.

  • 55.
    Andersson Hult, Lars
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Historia i bagaget: en historiedidaktisk studie om varför historiemedvetande uttrycks i olika former2016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to analyze and discuss why historical consciousness may be expressed in different ways and possible causes for these differences. High school students' and history student teachers’ answers to a historical test were analyzed in relation to historical consciousness.  The German philosopher of history, Jörn Rüsen, has in numerous publications presented four forms or expressions of narratives and historical consciousness and these have been applied in the analyses. Rüsen’s four main categories of historical consciousness (i.e. traditional, exemplary, critical and genetic) stretch from a simple understanding of history to a more complex one. The main findings here show that expressions of historical consciousness differed significantly among the respondents. In view of these findings, education and age seem to affect respondents’ expressions of historical consciousness. Traditional expressions of historical consciousness were less prominent among history student teachers than among high school students, for instance. Gender differences were also prominent among the respondents: the female respondents manifested exemplary forms of historical consciousness to a higher degree than the male counterparts. There were also big differences among the gender groups as the high school student boys expressed traditional forms of historical consciousness and male history teacher students were more inclined towards a critical historical consciousness. Social background also seemed to influence the expression of historical consciousness to some extent, especially if the parents were university educated. However, some results in this study seem to indicate that social environment is more relevant to explain differences in historical consciousness than social background. For these reasons the school context has been highlighted in this study.

  • 56.
    Andersson, Ingemar
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Historieundervisningens syfte: En undersökning av Västerbottens gymnasieelevers syftesförståelse och intresse i historia2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 57.
    Andersson, Julia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Luthers rättfärdiggörelselära och dess konsekvenser för mässan2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 58. Andersson, Kristin
    et al.
    Straarup, Jørgen
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Jämställdhet på jobbet: implementeringsanalys av Jämvägens 3:e R inom AMV Norrbotten2001Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 59.
    Andersson, Magda
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Den onde, den gode och den smittade: Den ”Svenska sedlighetsdebatten” 1904-19132019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 60.
    Andersson, Mats
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Vem var sexman?: En studie av förtroendeuppdragens representation i Anundsjö församling 1800-18502014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 61.
    Andersson, Natalia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Samme Fader han dock Bliver: En litteraturstudie angående gudsbilden i två barnbiblar2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a comparative literature study between two children’s bibles and the Swedish Bible. The study compares three stories from the Bible with the children’s bible versions of them. The purpose of the study is to see whether God is portrayed differently in the children’s bibles, and if so, in what way. The study uses narrtology to analyze the chosen texts and a hermeneutical frame of interpretation to ascertain what the difference between the versions of the same story is and if and how this effects the meaning, message or image of God conveyed by the original text. The study finds that many liberties have been taken with the original stories, the most frequent of which being different form of censorship. This is achieved by excluding violent and/or cruel parts of the stories in the children’s bible versions, or adding elements such as descriptions of positive emotions to God’s actions or enhancing the bond between God and other agents of the story.

    The study is largely based on the work of Sören Dalevi and his dissertation Gud som haver barnen kär – Barnsyn, gudsbild och Jesusbild i Barnens bibel och Bibeln I berättelser och bilder, but this study is conducted on a much lower level and smaller scale. 

  • 62.
    Andersson, Rasmus
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Metodologiska utmaningar vid jämförande studier:: En fallstudie av Aaron Stalnakers "Overcoming Our Evil: Human Nature and Spiritual Exercises in Xunzi and Augustine"2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay examines Aaron Stalnakers,” Overcoming Our Evil: Human Nature and Spiritual Exercises in Xunzi and Augustine”; with respect to how he manages to avoid misinterpretations and anachronism in the face of handling two separate traditions of thought, as is required in comparative studies.

  • 63.
    Andersson Vidén, Anton
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    IS i religionskunskap: Religionslärares attityder kring IS i religionskunskapsundervisning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 64.
    Andersson, Åsa
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Bertha Wellin, Folke Henschen och gränsöverskridandets genusimplikationer2008Ingår i: Mångsysslare och gränsöverskridare: 13 uppsatser i idéhistoria, Umeå: Institutionen för idé- och samhällsstudier , 2008, s. 73-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 65.
    Andersson, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Från fula gubbar och liderliga gummor till vitala casanovor och glada änkor?: Om 1900-talets bilder av äldres sexualitet2009Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, nr 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 66.
    Andersson, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Konsten att åldras med värdighet: Om samtida och historiska åldrandeideal2010Ingår i: Livslinjer: Berättelser om ålder, genus och sexualitet / [ed] Fanny Ambjörnsson & Maria Jönsson, Göteborg: Stockholm , 2010, s. 93-122Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om hur ålder, klass och kön genom historien, och i nuet, utgör ett kluster av faktorer som präglar ramar och kulturella normer kring hur livet bör hanteras och levas när man åldras. Inte sällan har normerna utgått från stereotypa och ibland nedvärderande föreställningar om äldre människor.  Länge präglades kunskapsområdet om åldrandet av teorier om successiv energiförlust genom livet och utifrån det, uppfattningar om det goda i att i viss mån dra sig tillbaka. Tillbakadragenheten kunde ex vis handla om att minska ner på fysiska och intellektuella aktiviteter och vara måttfull med hårt kryddad mat och starka drycker. Den moderna tidens norm kretsar mer kring påbud om aktivitet – t.ex. arbete efter pensionen – och föreställningar om åldrandet som mer eller mindre framgångsrikt. Såväl antikens som nutidens människa har kunnat gå till den samtida självhjälpslitteraturen för att få råd om hur åldrandet bör hanteras.

     Hur ska man då bete sig när man åldras? Övergripande har ålderdomens ”värde” i hög grad handlat om vilken status man haft i det specifika samhällssammanhang man – framförallt utifrån kön och klass – befunnit sig i. I både den historiska och nutida självhjälpslitteraturen ges mycket riktigt råd som associerar till korrekthet: återhållsamhet och självkontroll. Gamla människor bör ex vis inte framstå som giriga eller sexuellt frivola, och det gäller såväl antikens som nutidens äldre. Skillnaden mellan antikens och den moderna tidens diskussion om åldrandet är att man i den antika kontexten (kring år 0) la stor tonvikt vid etiska aspekter och tankar om social rättvisa i samhället, som inbegrep tankar om lycka och ett gott liv. Den moderna människan är mer fokuserad på ”identitetsaktiviteter”, på tankar om vem man själv är och vill vara, men också på en förståelse av livsloppet i termer av kriser.

  • 67.
    Andersson, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Successful ageing in modern social gerontology: a historical perspective on theories of activity and disengagement2013Ingår i: Social science in context: historical, sociological, and global perspectives / [ed] Rickard Danell, Anna Larsson & Per Wisselgren, Lund: Nordic Academic Press, 2013, s. 132-144Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 68.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Kalman, Hildur
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kan man göra så i ditt ämne?2009Ingår i: Undervisning på tvären: Student- och lärarerfarenheter / [ed] Fjellström, Mona, Umeå: Skriftserie från Universitetspedagogiskt centrum , 2009, s. 47-58Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln reflekteras över de pedagogiska utmaningar som följer av att undervisa i tvärvetenskapliga sammanhang. Frågor som ställs rör hur ämnesbakgrunder kan fungera både som ett hinder och en hjälp i lärandesituationen; vilka specifika pedagogiska utmaningar man ställs inför som lärare, samt vad som händer med förståelsen av det egna ämnet efter att ha konfronterats med någonting nytt och annorlunda. I artikeln betonas även vikten av att (oavsett utbildningsnivå) läsa texter från andra ämnen och fakulteter än den egna - och de spänningar som kan uppstå på grund av ämnesspecifika kunskapshållningar.

  • 69.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Kalman, Hildur
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för socialt arbete.
    Kan man göra så i ditt ämne?2009Ingår i: Undervisning på tvären: Student - och lärarerfarenheter / [ed] Mona Fjellström, Umeå: Universitetspedagogiskt centrum (UPC), Umeå universitet , 2009, s. 47-58Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln diskuteras de pedagogiska utmaningar som följer av att undervisa i tvärvetenskapliga sammanhang. Följande frågor ställs: på vilka sätt kan olika ämnesbakgrunder vara till hinder eller till hjälp i lärandesituationer?; vilka pedagogiska utmaningar ställs man inför som lärare?; vad sker med förståelsen av det egna ämnet efter möten med nya och annorlunda ämnestraditioner?; vilken roll spelar förmågan att kunna läsa texter från olika ämnen och traditioner än det egna, för att kunna uppnå en gynnsam lärandeprocess?

  • 70.
    Anderzén, Sölve
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Baptisms and baptismal records: some examples of the use church registers and records as sources in historical research2002Ingår i: Scriptum, ISSN 0284-3161, nr 50, s. 70-101Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 71.
    Appelblad, Julia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    De klassiska sekulariseringsteoriernas arv: En kvalitativ, komparativ litteraturstudie om Weber och Durkheims sekulariseringsteorier och deras giltighet idag.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The secularization theses has over the last decade been a central issue within the sociology of religion. The two classic theses has been criticized for being one-sided and only focus on the change from traditional to modern society. The intention of this study is to evaluate this critique and to discuss what is defendable in the early secularization thesis in our contemporary world.This essay’s primary purpose is to compare the secularization theses Weber’s The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism and Durkheim’s The Elementary Forms of Religious Life. I use two analytical models, posing three levels and three categories of secularization, in order to make the comparison explicit. The levels are societal, organization and individual. The categories are descriptive, normative and analytic.As result I have found that there are perspectives of the classical theses of Weber and Durkheim that is defendable in the contemporary world. The critique is valid in some aspects, but not in every.

  • 72.
    Appelblad, Julia
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    "Ty kan man sin egen historia, blir det lättare att kämpa för sin egen identitet".: En kvalitativ analys av ett samiskt perspektiv på utbildningspolitik mellan 1962-1994.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis intends to examine a sámi perspective on Swedish educational policy between 1962 and 1994. To do so the curriculum of the Swedish schools and the sámi schools are analyzed. The sámi perspective in the thesis is represented by the debate about educational policy in a sámi journal, Samefolket.The results show that the Swedish curriculums from 1962-1994 don’t mention the sámi people and only the last one, the one from 1980, are stating shortly that groups within Sweden are to be treated with solidarity. Otherwise the sámis aren’t mentioned. In the curriculums for the sámi schools that only permitted sámi children, one can find that the purpose of those schools were to strengthen the sámi people in their culture and language.In the debate about education politics in the journal Samefolket it appears that there were three themes of subjects that were central in the debate. The first was the debate on the organizational form of the sámi schools. It appears that the voices in the debate of educational policy in Samefolket wanted greater sami influence in the sami school, however, this study shows that the Samefolket-debate did not comment on the educational policy reforms themselves. The study shows that the sámi voices in Samefolket wanted to keep the special sámi schools and that the two motives, which was the second theme of the debate, were to keep and to defend their culture. In the curriculum för the sami schools, this was also the motive. The third theme was of how the school system in Sweden was educating the non-sámi people about the sámi. In this theme the prime focus was about how sámis were represented in Swedish textbooks and the study shows that there were, according to the voices in Samefolket, a great disappointment in these.At last, from a culture imperialistic theory one can make the observation that the sámi schools were motivated as an important institution because the Swedish school system couldn’t give the sámi an education to fulfill their cultural needs. This is a result from the analysis of the Swedish school curriculums in comparison with the debate in the journal Samefolket, where the Swedish schools were criticized for being ethnocentric in the sense that the text books presented a stereotype of the sámis. The culture, most often represented by the language, play an important role in the educational policy debate in the Samefolket, which strengthen a language-based definition of the sámi culture.

  • 73.
    Aspviken, Jakob
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Vad lär vi oss om islam?: En studie om framställningen av islam i läroböcker ämnade för gymnasieskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 74.
    Astborg, Robert
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Samhällets strukturer och sociala fenomen: En idéhistorisk studie av Durkheims samhällsteori och metodologi i Les règles de la méthode sociologique2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker sociologins forskning och metodregler i Émile Durkheims Les Règles dela méthode sociologique (1894) ur ett idéhistoriskt perspektiv. Målet med metodiken var att vetenskapligt kunna använda objektiva fenomen som relaterade till samhällets sociala strukturer och därigenom kunna erhålla sociala fakta och redovisa statistiska beräkningar ochlogisk-analytiska slutsatser. Metodreglerna utvecklades från samhällsvetenskapens ideologiska kunskapsteori till en rationell, empirisk vetenskap. Sociala fakta var grundvalen i metodreglerna och fungerade som ett index för lagbunden normalitet. Durkheim hävdade att sociala fakta i forskningen skulle behandlas som om de vore objektiva ting för att därmed lättare kunna bortse från sinnevärlden och underlätta forskningen. Under 1800-talet hade flera samhällsteoretiker haft idéer om att samhällets innehåll borde undersökas, men man hade inte haft några utvecklade metoder för att kunna praktisera det. Den snabba samhällsförändringen var en faktor som befäste moderniteten i samhället och påverkade samhällsstrukturen samtidigt som en ny uppfattning växte fram som prioriterade naturvetenskapliga metoder och teknik. Durkheim var den som först utvecklade en sociologisk rationell empirisk vetenskap och en metodologi. Genom systematiska metodregler skulle det vetenskapliga forskningsarbetet kunna genomföra observationer, identifiera och kategorisera sociala fenomen och därigenom kunna få större kunskap om de strukturella förhållandena och det sociala livet i samhället. Durkheim utmanade det vetenskapliga fältet med metodiken och etablerade så småningom också utrymme för både sig själv och sociologin inom den samhällsvetenskapliga kunskapsteorin och inom det franska undervisningsväsendet.

  • 75.
    Axelsson, Einar
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    "I barn, warer hörighe idhra föräldrar": Barn, föräldrar och auktoritetskonflikter i stormaktstidens Sverige2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 76.
    Axelsson, Einar
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Samerna och statsmakten: Vardagligt motstånd och kulturell hybriditet i Torne lappmark under perioden 1639-17322015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This thesis examines the everyday resistance, and its interaction with cultural hybridity, of the Saami population in the administrative unit of Torne lappmark during the period 1639–1732. To do this, the thesis uses theoretical concept of everday resistance as it has been described by JamesC. Scott and the theories of cultural hybridity as they have been described by Peter Burke. Primary source material used in this thesis consists of the court records from Torne lappmark, specifically from the courts at Jukkasjärvi and Enontekis.The results of this thesis present a picture of the everyday resistance in early modern Torne lappmark. The states control was most prominent at the annual markets and court proceedings. The everyday resistance of the Saamis became more subtle when the supervision by the Swedish state became more significant, for example by cutting off pieces from the reindeer hides that they sold or taxed with. Further away from the courts the Saamis could use more drastic options, for example fleeing to Norway. The Swedish state did not want to implement hard punishments on the Saamis because the mining operations in the lappmarks were dependent on Saamis and reindeers to carry ore, wood and food in order to keep the mines operational. This is used by the Saamis as an argument against material domination. The insults and rumours concerning state officials that can be found in the source material often concern abuse of power. The lack of control outside the yearly court proceedings also led to harassments of state and church officials.The Swedish state had political reasons to present the Saamis as chris- tian subjects while trying to exterminate the Saami religion. The Saamis therefore learned a sufficient amount of christianity to make interaction with the state easier and to use as a tool in court proceedings to avoid punishment. This normalised and legitimised the states use of power. The fact that Saamis carried christian ideas and could reproduce them when they needed also led to a cultural hybridisation. They also adapted these ideas in accordance to their own worldview. Some Saamis also hybridised the two religions in different religious practises.The use of these theoretical models offers a new perspective on the interaction between the Swedish state and the Saamis. It also gives a new perspective on the power relationships in Torne lappmark during the early modern period.

    Keywords: Saami history, everyday resistance, cultural hybridity, 17th century, 18th century 

  • 77.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Den svenska poliohistorien2009Ingår i: Allt du behöver veta om postpolio: en guide för dig som själv har haft polio eller arbetar inom vården / [ed] Lena Udd, Sundbyberg: Riksförbundet för trafik-, olycksfalls- och polioskadade (RTP) , 2009, s. 10-14Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 78.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Ethnicity, statistics and health in Sweden - ways forward2016Ingår i: International Journal of Circumpolar Health, ISSN 1239-9736, E-ISSN 2242-3982, Vol. 75, nr 33200Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 79.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Urfolkshälsa: utmanande  och svårfångad2015Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 92, nr 6, s. 726-735Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande artikel ger en kortare historisk överblick kring den samiska folkhälsoforskningen för att sedan diskutera en av de utmaningar som svensk folkhälsoforskning på detta område står inför, nämligen frånvaron av välgrundad statistik. Forskning om samernas hälsotillstånd är präglad av att ha varit föremål för studier av Statens rasbiologiska institut mellan 1920- och 1950-tal, och har framförallt ägt rum de senaste 20 åren. Idag finns dock en brist på aktuella epidemiologiska studier och detta kan länkas till avsaknaden av etnicitet som kategori i officiell statistik i Sverige. Detta är en känslig fråga och nya etiska principer behöver arbetas fram där samerna som grundlagsenligt erkänt urfolk, själva tillåts bestämma över om man vill inhämta statistik, vilken statistik som skulle vara relevant och hur den bör insamlas.

  • 80.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Kukutai, Tahu
    Kippen, Rebecca
    Indigenous Wellbeing and Colonisation: Editorial2016Ingår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, Vol. 10, nr 2, s. 7-18Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 81.
    Axelsson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Arktiskt centrum vid Umeå universitet (Arcum).
    Röver, Corinna
    KTH.
    Ethnic identity and resource rights in Sweden2019Ingår i: The politics of Arctic resources: change and continuity in the "Old North" of Northern Europe / [ed] E. Carina H. Keskitalo, London: Routledge, 2019, s. 119-139Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Chapter 7 differs from the previous chapters, focusing on Sami issues as both an area of policy and as having implications for the reindeer husbandry sector (in Sweden pre-eminently and by regulation Sami-based). The chapter illustrates how changes from early Swedish policy respecting Sami rights shifted with external influences (or discourse) that aimed to separate the indigenous population from others. Concurrent policy changes since then have placed large groups outside the defined Sami group at each point in time, made the Sami out to be a more unitary and profession-based (reindeer husbandry) group than they actually are, and even prohibited the general population from taking part in reindeer herding (although this prohibition continues to be disregarded in some places to this day). Thereby, the chapter illustrates how present conflicts can be seen as resulting from policy legacies instituted based on assumptions made in the 1800s.

  • 82.
    Backman, Fredrick
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Från föhn till feu!: Esrange och den norrländska rymdverksamhetens tillkomsthistoria från sekelskiftet 1900 till 19662010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay is about the origin, planning and establishment of the European Space Research Organisation's (ESRO) sounding rocket base Esrange outside Kiruna in Northern Sweden. Three main questions are examined. First I show there were not just scientific and technical but also political, economical as well as military reasons to build a European rocket base. Second, I scrutinize the reasons to choose Northern Sweden as the location for the rocket base. As it turns out, the main reasons were the favourable location of Northern Sweden within the aurora oval zone, the proximity of the Kiruna Geophysical Observatory, and the possibility to use a large, although not quite uninhabited, area where the launched rockets could crash. Finally, I examine the difficulty of talking about boundaries of various kinds, such as temporal, spatial and functional. The essay also provides a discussion on possible ways to continue research on this topic.

  • 83.
    Backman, Fredrick
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Making Place for Space: a History of 'Space Town' Kiruna 1943-20002015Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Science and technology have a tendency to clump together in places where they spawn other forms of societal activities. Sometimes these places become famous through processes known as place-making, or the social construction of place. Because the scientific and technological activities affect the places, and the places conversely affect the science and technology, it is relevant to study how and why these connections emerge.

    This dissertation examines the particular case of the northern Swedish town of Kiruna, which has become known for being a `space town' because of its scientific, technological, and other activities that relate to the near space around the earth. The overall objective is to analyse the processes underlying the making of Kiruna as a space town in the period 1943--2000.

    Five parts make up the study. First is an examination of how the development of space physics research in Kiruna led to the setting up of a scientific observatory. The second part studies how the Swedish participation in the European Space Research Organisationmade Kiruna the place for a rocket base. Next follows an analysis of how local business efforts contributed to forming a new satellite technology business and the Space House office building. The fourth part concerns how the visions to establish a space `university' eventually led to the emergence of the Space Campus. Last is an epilogue that briefly analyses the space tourism efforts in Kiruna.

    A central finding is that the space town has emerged as the result of entwined processes where, on the one hand, ideas about the near space around the earth have led to new activities and physical structures, and, on the other hand, these new activities and built structures conversely have inspired to new ideas. Of importance is also the geographical place where these developments have occurred. Here, a reoccurring argument to placing the activities and structures in Kiruna was the town's geographically favourable location for specific scientific and technological activities.

    Another finding is that the development has gradually led to the emergence of a kind of identity or notion of Kiruna as a particular place for space activities. Although this form of place-making has occurred largely through spontaneous processes, it was also the result of intentional efforts.

    Together, these different place-making processes have formed the `space town' of Kiruna.

  • 84.
    Backman, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Mårald, Erland
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Is there a Nordic Model for the treatment of introduced tree species?: A comparison of the use, policy, and debate concerning introduced tree species in the Nordic countries2016Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research, ISSN 0282-7581, E-ISSN 1651-1891, Vol. 31, nr 2, s. 222-232Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article compares the use, policy, and debate concerning introduced tree species in the five Nordic countries (Finland, Sweden, Norway, Denmark, and Iceland). These countries have a long common history and are culturally similar. They are often framed under the benchmark of the Nordic Model or even the Nordic Forestry Model. Therefore, we hypothesize that the Nordic countries' treatment of introduced tree species share common aspects, and that global environmental agreements and international currents in science and policy have reinforced these similarities. The comparison shows that globalization is strong and it seems, at least at a first glimpse, that the Nordic countries follow a kind of Nordic Model in their approach to introduced tree species. However, the history and importance of forestry, ecological conditions, afforestation campaigns, traditions of using introduced trees, understandings, and stakeholder positions have shaped different national and even regional path dependencies and circumstances. This, in turn, has transmuted international policy-making, regulations, and discussions into different specific ways to interpret, control, and implement the use of introduced trees in practice. This article concludes that global environmental agreements and international currents in science and policy adapt to diverse national contexts.

  • 85.
    Barclay, Mikael
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    The absolutist criteria of Roderick Firth's ideal observer theory2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Meta-ethical theories take a number of different ontological, epistemic and semantic positions. In 1952 Roderick Firth published the article “Ethical absolutism and the ideal observer”, in which he defends and shares his own version of a theory on the meaning of ethical expressions, referred to as the ideal observer theory (IOT).

    The IOT essentially suggests that the truth value of an ethical expression could in principle be determined by knowing the ethically significant reaction it would evoke on an ideal observer (IO), of certain ideal psychological characteristics, should such a being exist. These characteristics are being understood in terms of an ideal practice of justification for actions. For instance, we might hold that in order to be a competent moral judge, we must have sufficient knowledge of the circumstances which we are to assess, or that we are not somehow biased. Firth suggests that an ideal observer has the characteristics of omniscience to non-ethical facts, omnipercipience, disinterest, dispassion and consistency. The theory itself is described as being absolutist, dispositional, objectivist, relational and possibly empirical.

    The specific research question of this paper regards the theory’s ability to give a plausible and meaningful explanation as to the meaning of ethical expressions, while maintaining its absolutist characteristic.

    The presented conclusion holds that: (i) the ethically significant reaction of IOs cannot be conflicting, (ii) that knowing the characteristics of the IO is not in principle necessary for the form and validity of the theory, (iii) that such form presupposes actual IO characteristics based on an assumption about the human nature and (iv) that ‘IO’ designates a hypothetical reference through a circular definition. And that this, although perhaps not in principle refuting the theory, renders it without the ability to provide any real meaningful explanation regarding the meaning of ethical expressions. A dilemma suggested to be possibly addressed by the abandonment of the theory’s absolutist criteria.

  • 86.
    Baroudi, Mazen
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Petersen, Solveig
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Namatovu, Fredinah
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Annelie, Carlsson
    Ivarsson, Anneli
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Norström, Fredrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
    Preteen children’s health related quality of life in Sweden: changes over time and disparities between different sociodemographic groups2019Ingår i: BMC Public Health, ISSN 1471-2458, E-ISSN 1471-2458, Vol. 19, artikel-id 139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Assessing disparities in health-related quality of Life (HRQoL) is important as a part of health-related disparities in the society. The aim of this study was to explore HRQoL among 12-year-olds in Sweden in terms of differences between years 2005 and 2009 and disparities related to sociodemographic background.

    Methods: During the school years 2005 and 2009, a total of 18,325 sixth grade students in Sweden were invited to a celiac disease screening study; 13,279 agreed to participate. Jointly with the celiac screening, the children answered a questionnaire that included EuroQol 5 Dimensions-youth (EQ-5D-Y) and their parents responded to separate questionnaires about their own and their child’s country of birth, family structure, their employment status, occupation, and education. In total 11,009 child-parent questionnaires were collected. Logistic regression was used to study differences in HRQoL between 2005 and 2009, and between various sociodemographic subgroups.

    Results: Compared with 2005, children in 2009 reported more pain (OR: 1.20, 95% CI: 1.1–1.3) and more mood problems (OR: 1.35, 95% CI: 1.2–1.5). In general, girls reported more pain and mood problems and had more disparities than boys. There were no significant differences based on parents’ occupation, however, children of parents with low or medium education levels reported less “mood problems” than those of parents with high education levels (OR: 0.65, 95% CI: 0.46–0.92) and (OR: 0.84, 95% CI: 0.73–0.96), respectively. A slight variation was seen in HRQoL between children with different migration background. Girls living in small municipalities reported more pain (OR: 1.51, 95% CI: 1.14–2.01), and problems performing usual activities (OR: 3.77, 95% CI: 2.08–6.84), compared to girls living in large municipalities. In addition, children living with two parents had less mood problems than children living in other family constellations.

    Conclusion: More children reported pain and mood problems in 2009 compared with 2005. To study future trends, health outcomes among children in Sweden should continue to be reported periodically. More efforts should be invested to increase the awareness of health-related disparities as highlighted in this study especially for girls living in small municipalities and children of parents with high education level.

  • 87.
    Beckman, Emma
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Mistaken morality?: an essay on moral error theory2018Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation explores arguments and questions related to moral error theory – the idea that morality inevitably involves a fundamental and serious error such that moral judgments and statements never come out true. It is suggested that the truth of error theory remains a non-negligible possibility, and that we for this reason should take a version of moral fictionalism seriously.

    I begin by defining error theory as the claim that moral judgments are beliefs with moral propositions as content, moral utterances are assertions of moral propositions, and no positive moral proposition is true. Second, after giving an account of J.L. Mackie’s error theory, I argue that neither Richard Joyce’s nor Jonas Olson’s argument for error theory gives us strong reasons to believe it. According to Joyce, moral discourse presupposes non-institutional desire-transcendent reasons and non-institutional categorical requirements. I challenge this claim by arguing that morality can be understood as an institution, and that the assumption that there are non-institutional moral reasons and requirements can be understood as entering pragmatically into moral conversations. According to Olson, moral discourse involves a commitment to irreducibly normative favoring relations between facts and actions. I challenge this claim by challenging Olson’s response to Stephen Finlay’s argument against absolutist accounts of moral discourse.

    Third, I discuss two objections to error theory, and argue that neither gives us strong reasons to reject it. According to the first objection, which is suggested by Terence Cuneo, error theory entails epistemic error theory, which has problematic consequences. After indicating some possible responses on part of the epistemic error theorist, I challenge the entailment claim by defending Hilary Kornblith’s account of epistemic reasons as hypothetical reasons. According to the second objection, error theory entails normative error theory, which cannot be believed. Although he does not defend this objection, Bart Streumer has given an argument for the unbelievability claim. I challenge Streumer’s argument by suggesting that we might have hypothetical reasons to believe normative error theory and that, properly understood, Streumer’s conclusion is not as radical as it may first appear.

    Fourth, I discuss what practical implications the discovery that error theory is true would have for first-order moral thinking and discourse. I argue that if this practice is overall non-morally valuable to us, we ought to revise engagement in it on the model of role-playing in live action role-playing games if we find out that error theory is true. Some have claimed that Richard Joyce’s fictionalism encounters (prima facie) problems. I argue that by incorporating the suggestion that engagement in revised moral practice is modeled on role-playing, fictionalism can escape these problems and preserve the benefits of first-order moral practice.

  • 88.
    Bedjaoui, Idriss
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Algeriska befrielsekampen: Den svenska pressens skildring av religionens betydelse och roll 1954-19582017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 89.
    Bek, Maria
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Rimligt tvivel?: En studie om historievetenskaplig stringens i en juridisk kontext2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    What happens when historical theories are used as evidence in a trial? Is it possible for historians to use their own scientific tools when acting as participants in a juridical process? And how do judges deal with historical evidence? The aim of this study is to answer these questions by analyzing a specific trial, known as “Härjedalsmålet”. Härjedalsmålet was a court case about the Sami people’s right to let their reindeer graze on private property grounds in Härjedalen during the winter season. Their claim to this right was based on prescription of time immemorial. In order to prove their long history in Härjedalen, the Sami people summoned the archaeologist Inger Zachrisson to testify.According to Zachrisson, the Sami people have a history in Härjedalen that stretches as far back as 98 AD. However, another archaeologist, Evert Baudou, claims that there is no evidence of a continuity of the Sami culture in Härjedalen during the early Middle Ages. In order to prove their respective theories, the archaeologists base their arguments on both archeological and historical (written) source material. The archeologists wrote a number of statements and articles which they sent to court. In this master’s thesis, these statements and articles are analyzed using the scientific criteria that a study must meet to be considered scientific by the historian community.The analysis shows that the scientific criteria are not fully met in by the archeologists and that the used written source material from the Middle Ages doesn’t meet the criteria for classic historical source criticism. The judges do not evaluate the historical evidence; they simple note that the archeologist have different opinions and that there is no certain evidence of a continuing Sami culture in Härjedalen during the early Middle Ages. The conclusion of this master’s thesis raises new questions: can history, known to be an interpretive science, ever produce evidence that is “certain enough” in a court? And how can the Sami people, whose nomadic life left little archeological and historical source material behind, ever prove their existence in a certain area in historical times?

  • 90.
    Beland Lindahl, Karin
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Sténs, Anna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Sandström, Camilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Johansson, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen.
    Lidskog, Rolf
    Örebro universitet.
    Ranius, Thomas
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Uppsala, Sweden.
    Roberge, Jean-Michel
    Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Umeå, Sweden.
    The Swedish forestry model: more of everything?2017Ingår i: Forest Policy and Economics, ISSN 1389-9341, E-ISSN 1872-7050, Vol. 77, s. 44-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    "The Swedish forestry model" refers to the forest regime that evolved following the 1993 revision of the Swedish Forestry Act. It is key to Swedish forest politics and used to capture the essence of a sustainable way of managing forests. However, the ideas, institutions and practices comprising the model have not been comprehensively analyzed previously. Addressing this knowledge gap, we use frame analysis and a Pathways approach to investigate the underlying governance model, focusing on the way policy problems are addressed, goals, implementation procedures, outcomes and the resulting pathways to sustainability. We suggest that the institutionally embedded response to pressing sustainability challenges and increasing demands is expansion, inclusion and integration: more of everything. The more-of-everything pathway is influenced by ideas of ecological modernization and the optimistic view that existing resources can be increased. Our findings suggest that in effect it prioritizes the economic dimension of sustainability. While broadening out policy formulation it closes down the range of alternative outputs, a shortcoming that hampers its capacity to respond to current sustainability challenges. Consequently, there is a need for a broad public debate regarding not only the role of forests in future society, but also the operationalization of sustainable development.

  • 91.
    Bellander, Christina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Gud är fruktansvärd: Betyder ordet fruktan att Gud ska vördas och respekteras eller att han är skrämmande?  2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 92.
    Bengtsson, Lars
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Befästelsen av den kristna tron: En litteraturstudie om hur de jämtländska samernas kristna tro befästes under 1880-talet till 19132016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien undersöker vilka politiska frågor som styrt samerna under perioden 1880 till 1913 och hur undervisningen av samerna bedrevs. Studien tar upp den politik som fördes och hur den påverkade samerna, deras levnadsförhållanden och skolgång. Granskningen går också igenom vad samerna skulle undervisas i. Vad som också tas upp är vilket material som användes vid undervisningen av samerna och vilka syften som fanns bakom valet av material. Fokus finns på en skola placerad i svenska Jämtland och hur de samiska eleverna upplevde det att gå där samt hur deras levnadsförhållanden vid skolan var. Vad som framkommer genom denna undersökning är hur samerna behandlats av den svenska staten och kyrkan genom historien. Den kommer också att visa att undervisningen av samerna inte var så annorlunda mot undervisningen av svenska barn.

  • 93.
    Bennesved, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Institutionen för Idé- och samhällstudier, Umeå Universitet.
    Katastrofen i Barsebäck och radioaktivitet som informationsproblem 1953-19732019Ingår i: Efterkrigstidens samhällskontakter / [ed] Fredrik Norén & Emil Stjernholm, Lund: Lunds universitet , 2019Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 94.
    Bennesved, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Sheltered Society: An analysis of Swedish shelter building technology and practice 1935-19502013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats har till syfte att undersöka hur man i Sverige utvecklade och byggde skyddsrum genom perioden 1935 till 1950. Genom att analysera skyddsrummens praxis genom teknologihistorikern Thomas P. Hughes teoretiska ramverk försöker denna uppsats uppmärksamma både den fysiska artefaktens utveckling och diskursen som omgärdarde den. Huvudsakligen har begreppen teknologisk stil, momentum och överföring använts från Hughes teori.

    Som material har statens offentliga utredningar använts som behandlar civilförsvar och skyddsrum under perioden. Resulatet har har därefter satts i relation till teknologifilosofen Langdon Winners idéer om inneboende politiska teknologier, somnambulism och Gabrielle Hechts arbete kring nationell identitet och dess koppling till teknologi.

    Resultatet visar att skyddsrums praxis etablerades under 1930-talet med den teknologiska bakgrund som då fanns och fortsatte att nyttjas trots att atombomben hade uppfunnits och använts. Efter att atombombens egenskaper upptäcktes, började civilförsvarsstyrelsen uppmärksamma massevakuering i större utsträckning än tidigare samtidigt som de nya skyddsrummen fick en karaktär av permanenta uppehållsplatser. Det gamla systemet låg dock kvar i bakgrunden. Den huvudsakliga skillnaden mellan de två systemen är att den första förespråkar temporär evakuering och decentraliserade skyddsrumslösningar emedan den andra förespråkar permanent evakuering och centraliserade skyddsrumslösningar. Uppsatsen visar också hur utvecklingen hörde samman med en nationell identitetsdiskurs. Skyddsrummen blev en domesticerad urban artifakt som knöts samman med det moderna statslivet.

  • 95.
    Bennesved, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Skyddsrum och kärnvapen: En diskursanalys av 1950- och 1960-talets försvars- och civilförsvarsdebatt i svensk press2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Shelters and Nuclear weaponsA discourse analysis of the Swedish defense and civil defense debate during the Cold war

    Sweden during the Cold War set into motion one of the world’slargest civil defense policies at the time, second only to neutral Switzerland. The governments expenditure was far greater per capita than both that of USA and Soviet Union and included massive evacuation plans for Stockholm and other large cities in Sweden, with the hopeful expectation to bring down the amount of people in each of them to 15000 in case of a foreign hostile nuclear attack. The policies included construction of shelters with room for 2,5 million of about 7 million citizens in total at the time along with gasmasks for the whole population. Not only this, Sweden was considered one of the biggest military powers of that time in relation to its size and population. This brings the question what kind of discourse allowed such an expansion in military as well as civil defense?    The aim of this study is to examine what conception of a coming war was discussed in Swedish press and how it was interconnected with the defense and civil defense debate during 1954, 1960 and 1966. Using the theoretical framework of discourse analysis - including the two branches Nukespeak and Conceptual history - the study wants to bring forth firstly how the threat of nuclear war was discussed in Swedish press. Secondly if the conceptions of this future war was presented and used by a dominant group for political gains. And third, if so, what strategies was used to keep this dominance and how did this situation change as we move towards the mid 1960´s?

    The result is then compared with the work of other Swedish historians in the field of Cold War culture as Marie Cronqvist, Jonas Anshelm, Henrik Sjövall, Jerry Määttä and Michael Godhe to give a plausible explanation of the development.    The results show that the dominant perspective of a coming nuclear attack was built upon an authoritarian ideology with the following attributes: 1) The coming nuclear war was a terrible plague that would destroy the whole world’s civilization, even humanity as a race was threatened by it. 2) The threat of war was considered realistic and plausible. The local conflict in Scandinavia and the global conflict is also considered being one and the same which grants the Swedish military a key position in preventing the east and west superpowers from unleashing a total annihilation. 3) A requirement to be able to keep peace between the superpowers and survive the war as it is presented is that technical innovation is maintained at all costs. This is presented as a necessity given by the atomic age as a deterministic historical epoch. 4) It is possible to survive this apocalyptic war with good planning, well built shelters, a strong will of resistance to foreign power and a well equipped military.    This hegemonic perspective is maintained by methods described by Edward Schiappa and other linguistic scientists as domestication and bureaucratization, and also with a plea of a 'male' rationality, thus expelling female criticism. 1966 this hegemonic perspective is challenged and the reason of this change could be that of saturation of the concept of the atomic age and what it could bring to human civilization. Also a merging of military expertise and foreign politics could have played a part in this and a general relaxation of the superpowers foreign politics which meant that the war that was expected and planned for by the military advisers was more and more unlikely to occur.

  • 96.
    Bennesved, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    The Road in the Park: Ideology and State power during the 20th century seen through Maps of the Swedish subarctic Abisko2014Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsens syfte är att försöka hur kartor fungerar som en länk mellan politisk diskurs och det fysiska landskapet. Detta görs genom att studera tre kartor som avbildar samma område men vid olika tidpunkter och med olika motiv. Kartorna studeras genom en operationalisering av den franske sociologen Bruno Latour’s teori om ’immutable mobiles’.Uppsatsen visar att den statliga kartografiska verksamheten under 1900-talet i Sverige producerade immutable mobiles som sedan kunde avläsas av aktörer och som i sin tur kunde använda dem för att understödja deras politiska och vetenskapliga argument. En tillsynes trivial poäng. Problemet är dock avståndet i mellan den centraliserade makten och platsen som i detta fallet är ca 1400 kilometer. Kartorna möjliggör alltså en maktrelation trots det stora avståndet. Allt eftersom de statligt ägda kartorna var hämtade, tolkades de av aktörernas ideologiska perspektiv. Dessa tolkningar låg sedan till grund för politiska beslut som sedan resulterade i faktiska ingrepp i landskapet.Formerandet av Abisko nationalpark används i uppsatsen som ett exempel på hur denna process fungerar. Parken skapades med ett specifikt set av ideologiska motiv. De politiska aktörerna använde statliga kartor för att utforma sin proposition. Formerandet av parken är således en manifestation av både statlig närvaro, statlig kontroll över landskapet och ett ideologiskt artefakt. Det vore därtill omöjligt att skapa parken utan en karta för att definiera dess gränser. Planerandet och konstruerandet av mellanriksväg 98 mellan Kiruna och Narvik har analyserats på ett liknande sätt, dock med en annan ideologisk bakgrund.Uppsatsen resulterar i en möjlig förklaring till vad kartorna har för roll i en statlig platsskapande och landskapsförändrande process. Vidare så försöker uppsatsen förklara hur olika ideologiska tolkningar av landskapet kan hamna i konflikt med varandra över tid på grund av inkompatibla ideologiska motiv.

  • 97.
    Bennesved, Peter
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Norén, Fredrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Urban Catastrophe and Sheltered Salvation: The media system of Swedish civil defence, 1937–19602018Ingår i: Media History, ISSN 1368-8804, E-ISSN 1469-9729Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish civil defence organizations have a long tradition of balancing their messages to the public through diverse media use. Over the course of the early Cold War, however, the political and technical circumstances of the civil defence organizations changed, rendering old methods from the 1930s obsolete. To keep their relevance, the narratives of the civil defence organizations had to be carefully remodelled in accordance with the current situation, obscuring some facts while stressing others more clearly. By operationalizing the concept of media system, this article examines how the Swedish civil defence organizations used the media, broadly defined, to deal with the two main narratives that their practical work was based upon: urban destruction as war unfolds, and the safety of air-raid shelters. The article shows how these narratives were constructed and connected between various media, but also their changing and dynamic character over time. Over the course of the 1940s and 1950s, the narrative of urban destruction changed from a concrete to an abstract mediation, while the narrative of sheltered salvation took an opposite direction.

  • 98.
    Berg, Sara
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Ökända fascister eller goda högermän?: En studie av Sveriges nationella förbunds riksdagspolitik åren 1933–19362017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 99.
    Bergamark, Sanna
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Visheten höjer sin röst.: En studie av Sofiagestalten i feministisk liturgi.2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 100.
    Bergenheim, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Karlstads universitet.
    Den liderliga häxan: Häxhammaren och de svensk häxprocesserna2020Bok (Övrigt vetenskapligt)
1234567 51 - 100 av 2616
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf