umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 51 - 82 av 82
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    The birth of a national movement: The Sami and the Swedish state, 1900–19502013Ingår i: L’image du Sápmi II: Études comparées / [ed] Kajsa Andersson, Örebro: Örebro University , 2013, s. 12-34Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The period 1900-1950 was an establishment phase for the Sami movement in Sweden, during which it developed from a situation where individual leaders were instrumental for any actions to a national organization. The leaders had several obstacles to overcome in this process, such as a structural subordination of the Sami in Swedish society and active resistance towards Sami organization from the Lapp Administration and the County Administrative Boards. Three persons dominated the movement during the period, Elsa Laula, Torkel Tomasson and Gustav Park, but their strategies and attitudes differed significantly. Laula and Tomasson were political idealists; they wanted to strengthen the position of the Sami to negotiate with the state through the creation of an organizational network led by a national Sami organization. Their idealism seems to have bordered on naïveté, however, as the number of local Sami societies continually were too few and economically weak to achieve this. Park, on the other hand, was skeptical of the possibilities to establish a national organization, as he deemed the level of political activity among the Sami population as too low. Direct action was the strategy preferred by Park, where problems could be attacked more directly and results could be achieved quickly. He would, however, more or less by necessity, change his opinion, and in 1950 he became the chairman of the first national Sami organization in Sweden.

  • 52.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    The Canadian reindeer husbandry experiment: an outline of a project2012Ingår i: Rivers to cross: Sami land use and the human dimension / [ed] Peter Sköld & Krister Stoor, Umeå: Vaartoe, Centrum för samisk forskning, Umeå universitet , 2012, s. 96-110Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 53.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    The consequences of state intervention: Forced relocations and Sámi rights in Sweden, 1919-20122014Ingår i: The Journal of Ethnology and Folkloristics, ISSN 1736-6518, E-ISSN 2228-0987, Vol. 8, nr 2, s. 53-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    From the late 19th century up until the post-war period, Swedish Sámi policy was dominated by an image of the Sámi as nomadic reindeer herders. As nomads, the Sámi connection to the land they used was generally considered weaker than that of the settled population, and forced relocations were part of the Sámi policy for several decades as a solution to international developments that affected reindeer husbandry. These relocations have had and still have an effect on reindeer husbandry in Sweden today. The article examines and analyses forced relocations of Sámi reindeer herders, and specifically the effects of these relocations on the situation in one Reindeer Herding District: Vapsten. Strong intra-Sámi conflicts in the district today have historical roots in the forced relocations to the area, and the article analyses these and the role of the state both in causing the conflicts as well as solving them. 

  • 54.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    The establishment of a scientific field: The history of reindeer husbandry research in Sweden 1900-19702011Ingår i: Rangifer, ISSN 0333-256X, E-ISSN 1890-6729, Vol. 31, nr 1, s. 91-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 55.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    The importance of implementation: The role of the Lapp Administration in Swedish Sami policy, 1885–19712013Ingår i: L’image du Sápmi II: Études comparées / [ed] Kajsa Andersson, Örebro: Örebro University , 2013, s. 36-55Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The Lapp Administration (LA) was created in 1885 as a temporary solution to specific problems concerning the Sami and reindeer husbandry, but would soon become an established actor in Swedish Sami policy. The authority was created as part of the development of a more structured Swedish Sami policy during the second half of the 19th century, centered around the image of the Sami as reindeer herders, and could therefore not influence the outer frames of the policy field. The LA would, however, play an integral role in upholding this policy and this view of the Sami, which was made possible through its role as the foremost expert on Sami issues. The authority initially consisted of only three positions as Lapp Bailiffs, but began to grow from the 1910’s, adding more positions as Bailiffs and introducing new positions as Assistant Lapp Bailiffs and Lapp Supervisors, strengthening both the structure of the LA, making it more adapted to handling the continually increasing workload, and the ability of the authority to control the Sami and reindeer husbandry. The strengthened position of the LA would, however, not go unopposed. From a modest start around the year 1900, the Sami movement slowly grew in strength, and became the most vociferous and important opponent of the position of the authority and its power. In the end, criticism from the Sami movement contributed to the decision to close down the LA in 1971.

  • 56.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    The Promise and Threat of Civilisation: Native School Policies in Canada and Sweden in the 20th Century2005Ingår i: Canadian Environments: Essays in Culture, Politics and History, Peter Lang Publisher Group , 2005, s. 97-117Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 57.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Centrum för samisk forskning.
    Thomas Wallerström, Vilka var först? En nordskandinavisk konflikt som historisk-arkeologiskt dilemma. Riksantikvarieämbetet, Stockholm 2006.2008Ingår i: Fornvännen: Journal of Swedish Antiquarian Research, Vol. 103, nr 3, s. 217-219Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 58.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    ”Thomas Wallerström, Vilka var först? En nordskandinavisk konflikt som historisk-arkeologiskt dilemma, Stockholm: Riksantikvarieämbetet 2006, ISBN 13: 978-91-7209-439-0, 160 pp.”2008Ingår i: Journal of Northern Studies, ISSN 1654-5915, nr 2, s. 97-100Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 59.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Thomasson, Lars2016Ingår i: Encyclopedia of the Barents Region: Vol. II, N-Y / [ed] Mats-Olov Olsson et.al., Oslo: Pax Forlag, 2016, s. 389-390Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 60.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Tiden börjar på nytt: en analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900-19502000Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This study deals with the ethnopolitical mobilization among the Sami in Sweden during the first half of the 20th century. The investigation focus on why this mobilization took place, the demands the Sami made, and the strategies used to achieve these goals. Opposition towards the Swedish Sami policy was the most important reason for the political mobilization among the Sami. Both the formation of the Sami policy at the central administrative level, and the implementation of the policy at the regional and local level by the Lapp administration were criticised. During the first half of the period of investigation the Sami protests focused on policy decisions at central government level. During the later half of the period, it was the actions of the Lapp administration that triggered Sami activity. The central demands brought forward by the Sami movement concerned the position of the Sami in Swedish society. At the beginning of the period the Swedish Sami policy was based on the so called "Lapp shall remain Lapp" ideology. The Sami were looked upon as a reindeer herders by nature, who were weak and could not protect themselves against civilization, which was viewed as a threat to the cultural survival of the Sami. Therefore, they were to be protected by being segregated from the surrounding society. Only the reindeer herding Sami, however, were considered to be Sami which meant that a majority of the Sami population was not included in the Swedish Sami policy. A cultural boundary was drawn, which separated the Sami population into two large segments. Because of this, the main demands of the Sami movement were that the Sami should be granted an equal position in the Swedish society and that the Sami policy should include more aspects than just reindeer herding.Two main strategies were adopted by the Sami leaders to achieve the goals of the Sami movement. The first was to try to create a network of local Sami societies within a national Sami organization. As in Swedish society group interests were represented by a number of different organizations, Sami organizations were a precondition if the Sami were to be able to hold a dialogue with the Swedish authorities. However, during the period of investigation the Sami movement failed in its attempts to form a national Sami organization, which weakened the movement. The second strategy was directed at achieving more limited gains through goal-oriented actions, where the Sami were mobilized for shorter periods behind different demands. This second strategy was more successful during the period of investigation. However, ultimately the creation of a national Sami organization, was found to be a requirement if the Sami movement was to be able to influence the Swedish Sami policy. The formation of Svenska Samernas Riksförbund (National Union of the Swedish Sami) in 1950 was therefore an important step for the Sami movement.

  • 61.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Tomasson, Torkel2016Ingår i: Encyclopedia of the Barents Region: Vol. II, N-Y, Oslo: Pax Forlag, 2016, s. 390-391Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 62.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Torkel Thomasson: Föregångsman och visionär2000Ingår i: Sámiid Riikkasearvi Samernas Riksförbund 1950-2000: en pigg femtioåring, Umeå: Samernas Riksförbund (SSR) , 2000, s. 6-10Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 63.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Ulf Mörkenstam, Om ‘Lapparnes privilegier’: föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883–19972002Ingår i: Historisk Tidskrift (S), ISSN 0345-469X, Vol. 122, nr 3, s. 561-563Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 64.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Ursprungliga men ändå främmande: utbildningsfrågor, samer och införandet av renskötsel i Kanada2008Ingår i: Människor i norr: samisk forskning på nya vägar / [ed] Patrik Lantto, Umeå: Centrum för samisk forskning, Umeå universitet , 2008, s. 483-508Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 65.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Yttre påverkan och inre respons: de svenska samernas organisering ur ett teoretiskt perspektiv1997Ingår i: Stat, religion, etnisitet: Rapport fra Skibotn-konferansen, 27.-29. mai 1996 / [ed] Bjørn-Petter Finstad, Lars Ivar Hansen, Henry Minde, Einar Niemi & Hallvard Tjelmeland, Tromsø: Senter for samiske studier, Tromsø universitet , 1997, 1, s. 241-267Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 66.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Heligfjell, Gunnel
    Förord2018Ingår i: Ett historiskt möte: protokollet från samernas landsmöte i Östersund 1918 / [ed] Patrik Lantto, Umeå: Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet , 2018, s. 1-2Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 67.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Mörkenstam, Ulf
    Action, organisation and confrontation: strategies of the Sámi movement in Sweden during the twentieth century2015Ingår i: Indigenous politics: institutions, representation, mobilisation / [ed] Mikkel Berg-Nordlie, Jo Saglie and Ann Sullivan, Colchester: ECPR Press, 2015, s. 135-163Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 68.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Mörkenstam, Ulf
    Från ’lapprivilegier’ till rättigheter som urfolk: Svensk samepolitik och samernas politiska mobilisering2008Ingår i: För Sápmi i tiden: Nordiska museets och Skansens årsbok 2008 / [ed] Christina Westergren och Eva Silvén, Stockholm: Nordiska museets förlag, 2008, s. 58-84Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 69.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Mörkenstam, Ulf
    Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
    Samernas etnopolitiska mobilisering och utmaning av offentlig svensk samepolitik2015Ingår i: Migration och etnicitet: Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige / [ed] Mehrdad Darvishpour & Charles Westin, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 2, s. 151-178Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 70.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Mörkenstam, Ulf
    Samerörelsen och offentlig svensk samepolitik2008Ingår i: Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige / [ed] Mehrdad Darvishpour och Charles Westin, Lund: Studentlitteratur, 2008, 1:1, s. 139-174Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 71.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Mörkenstam, Ulf
    Sametingets historiska och politiska kontext: Samisk politisk mobilisering och den svenska statens politik2016Ingår i: Sametingsval: Väljare, partier och media / [ed] Ragnhild Nilsson, Stefan Dahlberg & Ulf Mörkenstam, Stockholm: Santérus Förlag, 2016, s. 45-75Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 72.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Mörkenstam, Ulf
    Sami Rights and Sami Challenges: The modernazition process and the Swedish Sami movement, 1886-20062008Ingår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 33, nr 1, s. 26-51Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article the authors analyse the conflict in contemporary Sami politics in Sweden. To understand this conflict a historical perspective is necessary, and the authors reconstruct the ideas and beliefs in the public debate that has legitimized a system of Sami rights over more than a century, and analyse the challenges to these by the Sami movement. Two parallel themes are discussed: The first deals with the continuity and change of the Swedish Sami policy, where the authors show how ideas and beliefs concerning the Sami have limited the possibilities of political action. The second theme focuses on the political mobilization of the Sami in Sweden and their challenges of the established view of the Sami in official policy. One of the conclusions made is that it is of importance to grant indigenous peoples, like the Sami, some kind of secure political platform from which they could participate in the democratic procedure and legitimately counter-act the power of the nation states in which they live.

  • 73.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Scheller, Elisabet
    Saami education2016Ingår i: Encyclopedia of the Barents Region: Vol. II, N-Y / [ed] Mats-Olov Olsson et.al., Oslo: Pax Forlag, 2016, s. 258-260Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 74.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska studier.
    Sköld, PeterUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Befolkning och bosättning i norr: etnicitet, identitet och gränser i historiens sken2004Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 75.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sköld, Peter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Inledning2004Ingår i: Befolkning och bosättning i norr: etnicitet, identitet och gränser i historiens sken / [ed] Patrik Lantto och Peter Sköld, Umeå: Centrum för samisk forskning, Umeå universitet , 2004, Vol. 1, s. 9-12Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 76.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Torp, EivindBlind, EllacarinDrugge, Anna-LillUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).Stoor, KristerUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.Lindblad, MichaelUmeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Banbrytande ledare och forskare: vänbok till Lars Thomasson2018Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 77.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Torp, Eivind
    Blind, Ellacarin
    Drugge, Anna-Lill
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Stoor, Krister
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Lindblad, Michael
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Förord2018Ingår i: Banbrytande ledare och forskare: vänbok till Lars Thomasson / [ed] Patrik Lantto, Eivind Torp, Ellacarin Blind, Anna-Lill Drugge, Krister Stoor, Michael Lindblad, Umeå: Vaartoe - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet , 2018, s. i-viKapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 78.
    Lantto, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Össbo, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Det åsidosatta folket: Samerna, renskötseln och de första planerna på en storskalig utbyggnad av vattenkraften i Sverige2011Ingår i: Oknytt, ISSN 0349-1706, Vol. 32, nr 1-2, s. 61-87Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 79.
    Ledman, Anna-Lill
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Brännlund, Isabelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Löf, Annette
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Sandström, Moa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sehlin Macneil, Kristina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Åsa, Össbo
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Axelsson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Vänd på perspektiven Umeå20142013Ingår i: Västerbottens Kuriren, ISSN 1104-0246Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 80.
    Sköld, Peter
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Lantto, PatrikUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Den komplexa kontinenten: staterna på Nordkalotten och samerna i ett historiskt perspektiv2000Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 81.
    Sköld, Peter
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Preface2000Ingår i: Den komplexa kontinenten: staterna på Nordkalotten och samerna i ett historiskt perspektiv / [ed] Sköld, Peter & Lantto, Patrik, Umeå: Institutionen för historiska studier, Umeå universitet , 2000, s. 7-10Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 82.
    Össbo, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    Lantto, Patrik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för samisk forskning (CeSam).
    Colonial Tutelage and Industrial Colonialism: Reindeer husbandry and early 20th-century hydroelectric development in Sweden2011Ingår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 36, nr 3, s. 324-348Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The incentives for large-scale hydropower development in Sweden are usually explained in terms of the early 20th-century belief in progress and the need for energy to fuel industrialization and modernization. For reindeer husbandry, the consequences and cumulative effects of this large-scale landscape conversion, and the societal changes it entailed are still largely a story to be told as impacts and effects constantly evolve in the socio-ecological system of the reindeer grazing lands. The present article investigates hydropower development in the northern parts of Sweden, and how the reindeer husbandry of the indigenous Sami people was involved, through a case study of three hydropower projects in the early 20th century. An additional perspective is illuminated: how early hydroelectric development in the reindeer grazing areas was made possible through an immersed colonialism

12 51 - 82 av 82
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf