umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
9101112 551 - 563 of 563
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 551.
    Wiström, Emma
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Gustafsson, Linnea
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Motivation sitter i huvudet, inte i benen: Upplevelser av att gå på gåband under kontorsarbete2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Den fysiska inaktivitet som medföljer stillasittande har visats sig ha koppling med flertalet långvariga sjukdomar och medicinska tillstånd. Att införa aktiva arbetsstationer kan därför vara ett sätt att motverka stillasittande hos kontorsarbetare. För att undersöka om gåband är ett alternativ som aktiv arbetsstation behövs det först utvärderas.

    Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka deltagarnas inställningar till och upplevelser av användandet av gåband i kontorsmiljö.

    Metod: Fem kontorsarbetare har under tretton månader gått på gåband under arbetstid i syfte att minska stillasittandet. Deltagarnas upplevelser undersöktes genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av Grounded theory.

    Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier: hinder för och svårigheter med gåband, vinster med och förutsättningar för gåband, ambivalens samt coaching behöver individualiseras. Kategorierna kunde slutligen tillsammans kopplas ihop till huvudkategorin motivation – det sitter i huvudet, inte i benen som tolkas som grunden till ett långvarigt användande av gåbandet.

    Konklusion: Sammanfattningsvis finns det flertalet åtgärder att ta till för att underlätta och således optimera användandet av gåband. Den viktigaste åtgärden är att hitta strategier för att upprätthålla motivationen hos de enskilda informanterna. Vi tror att fysioterapeuter har nytta av att hjälpa patienter att hitta sin motivation för ökad följsamhet.

  • 552.
    Yngve, Henny
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Edlund, Johannes
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Samstämmighet i bedömning av utfallssteg visuellt och med hjälp av videoanalysprogram2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning:Avvikande rörelsemönster kan medföra muskuloskeletala besvär. Därför är det viktigt att kunna göra noggranna bedömningar utav rörelser hos olika individer. Två-dimensionella videoanalysprogram är lättillgänglig teknik som kan underlätta för fysioterapeuten. Få studier till dags dato har undersökt reliabilitet och validitet hos dessa program. Syfte Syftet med undersökningen var att utvärdera överrensstämmelsen emellan och inom två bedömare som använder det två-dimensionella videoanalysprogrammet Kinovea i jämförelse med visuell bedömning på plats för att utvärdera om det kan användas som hjälpmedel vid rörelseanalys. Metod Deltagarna i studien var 15 kvinnor och 17 män (medelålder 23,5 år) Samtliga fick utföra två utfallsseg. Utfallsstegen observerades och filmades av videokamera framifrån och från sidan. Två bedömare gjorde varsin bedömning visuellt och en senare bedömning med Kinovea, samt två vinkelmätningar av knäled i Kinovea. Den procentuella överenstämmelsen och korrelationen emellan och inom bedömarna analyserades. Resultat Resultaten enligt bedömningsverktyget visade att överrensstämmelsen emellan bedömare var moderat till bra i visuellbedömning och moderat till utmärkt i Kinovea. Inom bedömare 1 var överenstämmelsen mellan visuell och Kinovea bedömning bra till utmärkt och för bedömare 2 moderat till bra. Vinkelmätning visade en medelavvikelse på 2 -6 grader och Pearson’s korrelation emellan och inom bedömare var hög (r=0,86-0,98). Konklusion Kinovea tycks kunna användas som hjälpmedel för att observera en dynamisk rörelse såsom ett utfallssteg även om felmarginalen kan vara uppemot 6 grader vid upprepade bedömningar.

  • 553.
    Åberg, Joel
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Hallin, Madelene
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Har busschaufförer sämre höftledsrörlighet än vård och fritidspersonal?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Introduktion: Det är idag välkänt att långvarigt stillasittande har många negativa effekter på vår hälsa. Forskare menar att långvarigt stillasittande ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, depression och diabetes. Konsekvenserna av långvarigt stillasittande i förhållande till höftledsrörlighet är relativt okända.

    Syfte: Att undersöka samband mellan långvarigt sittande arbete, ländryggsbesvär och rörlighet i höftleder.

    Metod: Fem höftrörlighetstester genomfördes på 15 deltagare. Åtta av deltagarna var busschaufförer och tillhörde den stillasittande yrkeskategorin och sju av deltagarna var fritids/vårdpersonal och tillhörde en yrkeskategori med mer varierad arbetsposition under dagen. För att mäta höftrörligheten användes Thomas test, passiv straight leg raise test, passiv höftflexion, passiv höftextension, passiv höft utåt och inåtrotation. Resultat: I jämförelse mellan grupperna hade busschaufförerna en signifikant lägre rörlighet i straight leg raise och höftinåtrotation på båda benen samt på vänster ben i höftextension. I resterande test fanns det ingen signifikant skillnad mellan grupperna. I samtliga test visade personer med ryggsmärta lägre höftrörlighet men det fanns endast en signifikant skillnad i straight leg raise mellan personer med ryggsmärta och utan ryggsmärta. Slutsats: Resultatet visade att långvarigt stillasittande kan vara en bidragande faktor till minskad höftrörlighet och att ett lågt resultat i straight leg rasie test är vanligt förekommande hos personer med ryggsmärta. Skillnad mellan grupperna avseende, ryggsmärta och ålder samt det låga antalet deltagare gör dock att resultatet måste betraktas som osäkert. 

  • 554.
    Åberg Viklund, Michél
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Skadefrekvens och riskfaktorer hos svenska volleybollspelare: En enkätstudie2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Volleyboll är en av världens största lagidrotter där risken för skada ofta anses vara låg. Likväl existerar det ett flertal vanligt förekommande skador hos volleybollspelare. Den vanligaste skada att drabba volleybollspelare är fotledsdistorsion följt av överbelasstningskador i patellarsenan och i skulderpartiet. Det finns i dagsläget inga evidensbaserade interventioner mot dessa skador, endast riktlinjer för hur de preventiva åtgärderna kan se ut. Det finns ett fortsatt behov av att kartlägga förekomsten av skador och riskfaktorer bland svenska volleybollspelare.

     

    Syfte:  Studiens övergripande syfte var att undersöka vilka och hur många skador som drabbar spelarna under en åtta veckors period. Mer ingående syftade studien till att undersöka vilken skada som var vanligast, när skada uppkom och om det är skillnad på skadefrekvensen beroende på faktorer som kön, exponering i form av speltimmar, tidigare skada och spelarposition.

     

    Metod:  Tre lag inkluderades i studien. Ett damlag i Elitserien, ett herrlag i Superettan och ett damlag i Divsion 1. De deltagande lagen fick efter första kontakten ett bakgrundsformulär via post att ifylla. Skadeformulär fylldes i vid uppkomst av skada. Respektive lagansvarig fyllde i närvarorapporter för träning och match. Resultaten analyserades deskriptivt samt med Chi-2 analys

     

    Resultat: Av 34 inkluderade spelare rapporterade 16 att de vid studiens start hade en skada eller besvär. Antalet nya skador uppgick till 12 stycken. Skadefrekvensen för alla lag och skador tillsammans uppgick till 6.8 skador/1000 speltimmar (12 skador/1758.5 speltimmar). Akuta skador var måttligt vanligare än överbelastningsskador. Antalet speltimmar visade på ett positivt samband med nyuppkommna skador. Akuta skador var mer än fyra gånger vanligare vid match än vid träning.

     

    Konklusion:  Studien indikerar att skador är relativt vanligt förekommande inom volleyboll i Sverige. De skador som rapporterades överenstämde generellt med tidigare kartlagda riskfaktorer och olika spelarpositioner förefaller vara utsatta för olika typer av skador.

  • 555.
    Ågren, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Öhman, Isabell
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Skillnad i kraftutveckling mellan rak- och diagonal axelflexion: En laboratoriestudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund/syfte: Proprioceptiv Neuromuskulär Facilitering (PNF) är ett koncept inom sjukgymnastik där diagonala rörelsemönster har en betydande roll. En av grundtankarna är att muskler utvecklar mer styrka i diagonalerna. Tidigare forskning har visat att PNF ger goda effekter avseende både muskelstyrka och motorisk prestationsförmåga. Syftet med denna studie är att jämföra isokinetisk kraftutveckling mellan rak axelflexion och diagonal axelflexion och undersöka vad den diagonala rörelsekomponenten har för påverkan på muskelstyrka i axeln. Metod: 30 försökspersoner (17 kvinnor och 13 män) mellan 20 och 30 år deltog i studien och genomförde isokinetiska styrketest. PEAK (högsta värdet)- och MEAN (medelvärdet) styrka uppmättes under utförande av rak- och diagonal axelflexion vid två olika hastigheter, 30° /sek och 90° /sek. Parade T-Test användes för de statistiska analyserna. Resultat: Mätningarna visade att rak axelflexion gav ett signifikant (p < 0.001) högre PEAK- och MEAN värde än diagonal axelflexion i båda hastigheterna. Slutsats: Under rak axelflexion utvecklas högre muskelkraft än under diagonal axelflexion. Den diagonala rörelsekomponenten, som beskrivs inom PNF, bidrar i sig inte till en högre kraftutveckling jämfört med en rak axelflexion.

  • 556.
    Åkesson, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Könsrelaterade skillnader avseende utfall av artrosskola: En registerstudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: 

    Bakgrund och syfte: Artros är en vanlig kronisk degenerativ ledsjukdom i hela världen. Det finns ingen botande behandling i dagsläget. Behandlingsrekommendationerna inriktas på symtomlindring. Patientutbildning, viktminskning samt träning rekommenderas som primär behandling. I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister, Bättre Omhändertagande av patienter med Artros (BOA), för utvärdering av behandling av patienter med artros i höft och knä. Ett program som inkluderar utbildning och träning har utvecklats av BOA för patienter med artros. Syftet med studien var att kartlägga om det fanns några könskillnader avseende utfall av artrosskola enligt BOA med hänsyn till fysisk aktivitet och livskvalitet (EQ5D).

     

    Metod: En retrospektiv studie av BOA registret utfördes. Data för registreringar vid baselinje och uppföljningar efter 3 respektive 12 månader (n=7628) för åren mellan 2008 till 2013 analyserades. Utfallsvariabler var fysisk aktivitet och EQ5D index.

     

    Resultat: Både män och kvinnor var fysiskt aktiva > 150 minuter/vecka vid baselinje. Den fysiska aktivitetsnivån samt livskvaliteten ökade efter 3 månader för både män och kvinnor. Efter 12 månader minskade både män och kvinnors fysiska aktivitetsnivå jämfört med baseline och deras livskvalitet jämfört med 3 månaders uppföljningen. Kvinnor var statistiskt signifikant mer fysiskt aktiva än män vid baseline (p=0,00) samt uppföljning efter 12 månader (p=0,04).

     

    Slutsats: Det fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor vad gäller utfallet av artrosskolan efter 3 respektive 12 månader med hänsyn till fysisk aktivitet och livskvalitet (EQ5D).

     

     

     

  • 557.
    Åström, William
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Nymark, Conny
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    A systematic review of assessment methods of knee joint proprioception2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: For measuring knee proprioception there are different tests used, but it is not known which of them that has the best reliability. The importance of proprioception and the relationship with knee functions is not known, and for measuring this, a reliable and stable proprioceptive test is needed.

    Aim: The aim was to explore which tests that is used to exam proprioception in the knee, and how reliable they are. Also to see which test could be applied in a movement lab for testing ACL injured patients.

    Method: Five different databases were searched until 5 september 2014. Studies assessing the reliability of well described proprioceptive knee tests were included in the systematic review. The methological quality of the studies were assessed by a modified version of the STARD checklist.

    Results: 19 studies assessing the reliability of four different type of proprioceptive tests were included in the review. The four tests were joint position sense (JPS), treshold to detect passive motion (TTDPM), velocity replication and velocity treshold hunting paradigm. TTDPM presents the best reliability with an ICC median of 0,77.

    Conclusion: TTDPM is likely to be the most reliable of the existing tests for measuring knee proprioception, and is also the test we would recommend for use in a movement lab for testing ACL-patients.

  • 558. Öhberg, F
    et al.
    Grip, Helena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Nilsson, K-G
    Edström, U
    Gustavsson, O
    Häger, Charlotte
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Sjukgymnastik.
    Lundström, R
    Gait analysis using a portable motion sensor system: measurements in subjects with hip implants as compared with healthy controls2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 559.
    Öhberg, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper.
    Wadell, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Blomberg, Anders
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Medicin.
    Claesson, Kenji
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper.
    Edström, Urban
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper.
    Holmner, Åsa
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för strålningsvetenskaper.
    Home-based system for recording pulmonary function and disease-related symptoms in patients with chronic obstructive pulmonary disease, COPD: a pilot study2016Inngår i: SM Journal of Pulmonary Medicine, ISSN 2574-240X, Vol. 2, nr 1, artikkel-id 1011Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Many patients with Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) suffer from acute exacerbations characterized by an increase in symptoms beyond normal day-to-day variation. The prognosis of patients with frequent exacerbations is poor and effort to curb these worsening episodes has great potential to improve the patient’s quality of life and to reduce associated costs. Telemonitoring has been proposed as a promising strategy in this respect. However, information on what physical signs or symptoms that should be recorded and how recorded data should be interpreted is largely missing in the literature.

    Methods: A new home-based system, based on a tablet computer, which can guide COPD patients to perform spirometry (inspiratory capacity, IC and forced expiratory volume in one and six seconds, FEV1 and FEV6) and record symptoms (COPD assessment test, CAT) was developed. The system was evaluated for 8-12 weeks in four patients with moderate to severe COPD with the aims to; i) assess the feasibility of the system to be used unsupervised by COPD patients and, ii) to evaluate the quality and ability of recorded parameters to reveal early signs of an exacerbation. Pearson bivariate correlation was performed between all outcome measures and descriptive information about inherent subject properties were presented.

    Results: The system was well accepted by all study subjects and the study generated a total of 253 measurements of which 94.5% were considered acceptable for analysis. One of the subjects developed an acute exacerbation towards the end of the study, whereas the other three subjects remained stable. Descriptive analysis of the data suggest that trends in the CAT score may indicate changes in health status and that IC tends to be more responsive to these changes compared to FEV1.

    Conclusion: The system developed in this study is well suited to be used unsupervised by COPD patients. Recorded data, in particular CAT, may be sensitive enough to detect early signs of an acute COPD exacerbation, although more data is needed to fully resolve the nature of such an association.

  • 560.
    Öhlin, Jerry
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Lavemark, Erik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Fysisk aktivitet och kognition - Jämförelse mellan åldersgrupper: - Jämförelse mellan åldersgrupper2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet har goda effekter på allmän hälsa och nya studier visar detsamma gällande kognitiv funktion. För att öka förståelsen av sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion vid olika åldrar utfördes en tvärsnittsstudie på en befintli g datamän gd (n=932).

    Studien ämnade pröva hypotesen att fysisk aktivitet skulle påvisa ett positivt samband mellan utfallet av ett antal kognitiva tester och fysisk aktivitetsnivå.

    Resultatet från omfattande kognitiva tester på testdeltagarna sorterades in under 6 kognitiva funktioner: episodiskt minne, semantiskt minne,fluency, visuospatial förmåga, processing speed, exekutiv funktion. Dessa jämfördes  mot deras självsk attade fysiska aktivitetsnivå.

    Försöksdelta garna sorterades in i fyra åldersgrupper: 25-50, 55-60, 65-70, 75-90 år, då tidigare forskning visat att kognitionen förändras över tid och även dess samband med fysisk aktivitet. Regressionsanalyser utfördes med kontrollvariabler som, utöver fysisk aktivitet, visat sig påverka kognitiv funktion.

    Resultatet visade ett positivt samband mellan fysisk aktivitetsnivå och semantiskt minne, flu ency, processing speed samt exekutiv funktion , med en generell tendens att de äldre försöksdeltagarna uppvisade starkast  samband.

    Utifrån resultaten i denna studie diskuteras att fysisk aktivitet kan ge positiva effekter både genom att öka kognitiv funktion och stävja åldersrelaterad kognitiv nedsättning, med ökad effekt vid stigande ålder.

  • 561.
    Öhman, Ann
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS). Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och global hälsa.
    Keisu, Britt-Inger
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska institutionen.
    Enberg, Birgit
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Team social cohesion, professionalism, and patient-centeredness: gendered care work, with special reference to elderly care – a mixed methods study2017Inngår i: BMC Health Services Research, ISSN 1472-6963, E-ISSN 1472-6963, Vol. 17, artikkel-id 381Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Healthcare organisations are facing large demands in recruiting employees with adequate competency to care for the increasing numbers of elderly. High degrees of turnover and dissatisfaction with working conditions are common. The gendered notion of care work as 'women's work', in combination with low salaries and status, may contribute to negative work experiences. There is abundant information about the negative aspects of elderly care health services, but little is known about positive aspects of this work. The study aim was to investigate work satisfaction from a gender perspective among Swedish registered nurses, physiotherapists, and occupational therapists, focusing specifically on healthcare services for the elderly.

    Methods: A mixed methods approach was adopted in which we combined statistics and open-ended responses from a national survey with qualitative research interviews with healthcare professionals in elderly care organisations. The survey was administered to a random sample of 1578 registered nurses, physiotherapists, and occupational therapists. Qualitative interviews with 17 professionals were conducted in six elderly care facilities. Qualitative and quantitative content analyses, chi2 and constructivist grounded theory were used to analyse the data.

    Results: There was a statistically significant difference in overall work satisfaction between those who worked in elderly care and those who did not (64 and 74,4% respectively, p < 0.001). Nine themes were derived from open-ended responses in the questionnaire. The qualitative interviews revealed four prominent storylines: 'Team social cohesion', 'Career development and autonomy', 'Client-centeredness', and 'Invisible and ignored power structures'.

    Conclusions: The results show the complexity of elderly care work and describe several aspects that are important for work satisfaction among health professionals. The results reveal that work satisfaction is dependent on social interrelations and cohesion in the work team, in possibilities to use humour and to have fun together, and in the ability to work as professionals to provide client-centered elderly care. Power relations such as gendered hierarchies were less visible or even ignored aspects of work satisfaction. The storylines are clearly linked to the two central discourses of professionalism and gender equality.

  • 562.
    Öhman, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Validering av utredningsdelen av Habiliteringsprogram "Stöd för bättre hälsa genom anpassad fysisk aktivitet": En Pilotstudie2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Att utvärdera kriterierelaterad   validitet av självskattad aktivitetsnivå i utredningsmaterialet i   ”Habiliteringsprogram för bättre hälsa genom anpassad fysisk aktivitet” (HP)   i jämförelse med International Physical Activity Questionaire (IPAQ) och med   accelerometer.

    Metod: Sexton deltagare mellan 14-20 år   rekryterades. Inklusionskriterium: lätt- måttlig   utvecklingsstörning och/eller rörelsehinder, med eller utan fler diagnoser.   Frågeformulär i HP och IPAQ för självskattning av tid i aktivitet och vila   genomfördes samt accelerometermätning under en vecka. Sambandsanalyser   genomfördes avseende fysisk aktivitet, vardagsaktivitet, stillasittande och   tid i liggande där HP jämfördes mot IPAQ och accelerometer. Även IPAQ   jämfördes avseende fysisk aktivitet med accelerometer.

    Resultat: Spearman rank correlation   visade medelgod överensstämmelse mellan självskattad tid i liggande i HP   jämfört med accelerometermätt tid i liggande (rs 0,51) (p=0,04)   och mellan självskattad tid i sittande i jämförelse mellan HP och IPAQ (rs   0,58) (p=0,018). Bland   Altmandiagram visade en svag tendens till underskattning av fysisk aktivitet   i HP jämfört med accelerometermätt tid och svag tendens till överskattning av   tid i liggande i HP jämfört med accelerometermätt tid. Överensstämmelsen var   enligt Intra Class Correlation (ICC) medelgod 0,53 (95% CI 0,05-0,81) mellan   HP och IPAQ för självskattad tid i sittande.   

    Slutsats: Varken HP eller IPAQ visade i   den här studien en tillfredsställande överensstämmelse för att utvärdera tid   i fysisk aktivitet, vardagsaktivitet, stillasittande och tid i liggande   jämfört med accelerometer. Tillsammans med accelerometer/aktivitetsarmband   kan HP vara ett sätt att utvärdera effekt av insatser på längre sikt samt   vara ett bra underlag för motiverande samtal.

  • 563.
    Ölund, Ann-Charlott
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi.
    Utvärdering av den rökstoppsinformation som patienterna får under vårdtiden på strokeenheten Piteå Älvdals Sjukhus: En registerstudie med data från Riksstroke2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte: Utvärdera den rökstoppsinformation som patienterna får på strokeenheten vid  Piteå Älvdals sjukhus. Huvudsyftet var att utvärdera om andelen som slutat röka tre månader efter insjuknandet var större bland de som fått information. Delsyftet var att studera vad som skiljde de patienter åt som a) fått information jämfört med de som inte fått, samt b) de som slutat röka jämfört med de som inte slutat tre månader efter insjuknandet.

    Metod: Registerstudie med kvantitativ ansats. Data på studiepopulationen har inhämtats från Riks-Stroke mellan januari 2004 till juni 2015. Inkluderade patienter var registrerade rökare innan insjuknandet, diagnostiserad stroke samt överlevt tre månader efter insjuknandet.

    Resultat: En signifikant mindre andel hade slutat röka tre månader efter insjuknandet bland de som fått rökstoppsinformation på avdelningen jämfört med de som inte fått information (p=0,003). Det som skilde mellan de patienter som fick rökstoppsinformation på avdelningen och inte var att patienterna som fick information var yngre och en mindre andel hade ett diagnostiserat förmaksflimmer, samt att en större andel kunde återgå till eget boende och blev självständiga i ADL. Det som skilde patienterna åt som slutat röka tre månader efter insjuknandet, jämfört med de som inte slutat röka, var att de i större utsträckning var fullt vakna vid ankomst till sjukhuset, bodde ensamma samt blev mindre ADL-beroende.

    Slutsats: Denna rapport indikerar ett behov av att se över kvalitén på den rökstoppsinformation som patienterna på avdelningen får och inte bara se till antalet patienter som får rökstoppsinformation.

9101112 551 - 563 of 563
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf