umu.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 250 av 461
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adjei Korang, Evans
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Skogen som resurs in Region Västernorrland: näringslivsnalys 2002-20152019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i perspektivet att ekonomisk utveckling i grund och botten är betingat på de kompetenser som används i produktionen av varor och tjänster, har denna rapport analyserat skogsnäringarnas utveckling i Västernorrland 2002-2015 med avseende på sysselsättning, antal arbetsgivare och arbetsinkomster. Särskilt fokus ligger på hur Västernorrlands skogsindustri är kopplad till övriga delar av näringslivet i form av det humankapital som de delar med varandra. Detta görs empiriskt genom analyser av regionens skill-relatedness, det vill säga flöden av arbetskraft mellan sektorer i regionen, för att grafiskt visa i vilken grad olika sektorer är relaterade till varandra. Utifrån argumentet att humankapital är en central resurs för regional utveckling låter vi data visa hur regionens skogsnäringar är kopplade till övriga näringslivet, och därigenom belysa branschöverskridande relationer bortom gängse föreställningar om kopplingar drivna av det officiella industriklassificeringssystemet. 

    Även om inkomstutvecklingen och andelen kvinnor i Västernorrland följer riksgenomsnittet har både antalet företag och sysselsatta utvecklats betydligt sämre i Västernorrland. Generella utbildningsnivån har ökat både i riket och i regionen, men Västernorrland har generellt en lägre utbildningsnivå. Skogsnäringarna i Västernorrland bryter delvis mot detta generella regionala mönster. Både antalet sysselsatta och antalet arbetsställen inom skogsnäringarna har kraftigt minskat i antal och tvärtemot regionens generella utveckling har också andelen högutbildade (med minst treårig universitetsexamen) minskat liksom andelen kvinnor. Trots dessa kraftiga rationaliseringar på personalsidan är utvecklingen för skogsnäringarna inom Västernorrland betydligt mindre negativ än för riket i övrigt. Det gäller framförallt inkomstnivåerna bland de anställda. Inkomstnivåerna i Sveriges skogsnäring har sjunkit i relativa termer men ökat med drygt 20% i Västernorrland och ligger 2015 på en något högre nivå än övriga näringar i regionen. Det kan i sin tur tyda på en positiv omvandling mot mer kvalificerade arbetstillfällen, även om det också inneburit kraftiga rationaliseringar. 

    För att belysa hur skogsnäringarna är inbäddade i regionens struktur av kompetenser har vi kartlagt graden av specialisering (hur representerad en industri är i regionen relativ i riket), graden av relatedness(hur väl en industri är kopplad till andra industrier genom personalflöden), och graden av inbäddning (förekomsten av andra industrier i regionen som delar liknande kompetensresurser). När det gäller den relativa närvaron av skogsnäringar i regionen utifrån antalet sysselsatta finner vi att ingen av skogsnäringarna har en betydande relativ specialisering i Västernorrland. Det är endast tillverkning av wellpapp och pappers- och pappförpackningar som har en specialiseringsgrad över 1 (dvs högre än riksgenomsnittet). Det innebär med andra ord att trots ett relativt högt bidrag till regionalt förädlingsvärde och skatter är näringarna underrepresenterade på regionens arbetsmarknad. Det återspeglas bland annat i den relativt kraftiga minskningen av sysselsatta och arbetsställen vi identifierat (och som pågått långt innan den period denna rapport analyserar) men också den relativt kraftiga ökningen av inkomster (högre än riksgenomsnittet för skogsnäringarna och i paritet med regionen i övrigt). Skogsnäringarna har med andra ord genomfört produktivitetshöjande rationaliseringar vilket i sig kan gynna regionen.

    Utifrån vårt analytiska ramverk är det dock aningen mer problematiskt att de relativt få arbetsgivarna inom skogsnäringarna också är relativt isolerade i regionen utifrån ett kompetensresursperspektiv. Det är endast tillverkning av andra byggnads- och inredningssnickerier, skogsförvaltning, drivning och pappers- och papptillverkning som har en genomsnittlig koppling till andra näringar i regionen över gränsvärdet för en kompetensrelaterad verksamhet. Detta återspeglas också i hur inbäddad skogsnäringen är utifrån den relativa koncentrationen av kompetensrelaterade verksamheter. Det är endast ovan nämnda fyra näringar som är tydligt inbäddade i regionens näringslivsstruktur, och endast två (pappers- och papptillverkning och tillverkning av byggnads- och inredningssnickerier) som har ett inbäddningsindex över regionens medelvärde. Det innebär att skogsnäringarna generellt är relativt perifera när vi pratar om vilka kompetensresurser skogsnäringen delar med övriga regionen. Dock är teknisk konsultverksamhet direkt eller indirekt relaterat till flertalet skogsnäringar, vilket kan peka på ökade tekniknivåer och ökat behov av tekniska specialistkunskaper. Även om företag kan kompensera för en svag regional inbäddning genom utomregionala nätverk, innebär framförallt en svag inbäddning att det kan vara svårare för arbetskraften att finna nya produktiva uttryck för sina kompetenser i regionen vid framtida rationaliseringar. Det i sin tur kan driva på utflyttning till andra regioner.

    Utifrån en smart specialiseringsagenda drar vi slutsatsen att policyinsatser bör verka för att öka graden av inbäddning för regionens nyckelindustrier då det kan underlätta en framgångsrik omvandling som bygger på regionens redan existerande kompetensresurser. 

  • 2.
    Agliari, Anna
    et al.
    Catholic University of Milano, Italy.
    Gardini, Laura
    University of Urbino, Italy.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Global Bifurcations in Duopoly when the Cournot Point is Destabilized through a Subcritical Neimark Bifurcation2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    An adaptive oligopoly model, where the demand function is isoelastic and the competitors operate under constant marginal costs, is considered. The Cournot equilibrium point then loses stability through a subcritical Neimark bifurcation. The present paper focuses some global bifurcations, which precede the Neimark bifurcation, and produce other attractors which coexist with the still attractive Cournot fixed point.

  • 3.
    Agliari, Anna
    et al.
    Dip. Scienze Economiche e Sociali, Catholic University.
    Gardini, Laura
    Dip. Scienze Economiche, University of Urbino .
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Global bifurcations in duopoly when the Cournot Point is destabilized through a subcritical Neimark bifurcation2006Ingår i: International Game Theory Review, ISSN 0219-1989, Vol. 8, nr 1, s. 1-20Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Agliari, Anna
    et al.
    Univ Cattolica Sacro Cuore, Ist Econometria & Matematica, Italy.
    Gardini, Laura
    University of Urbino, Dept of Economics, Italy.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Nationalekonomi.
    Global bifurcations of basins in a triopoly game2002Ingår i: International Journal of Bifurcation and Chaos in Applied Sciences and Engineering, ISSN 0218-1274, Vol. 12, nr 10, s. 2175-2207Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A Cournot model based on bounded inverse demand function and constant marginal production costs is studied. The case of three producers is considered and the adjustment process reduces to a three-dimensional noninvertible map in the output of competitors. The analysis of the dynamical behavior of the map is performed by the "critical curve method", extended to the critical surfaces in 3D. By this method, we explain the different bifurcations in the basins of attraction and in the attracting sets. In particular, given the economic application, feasible trajectories are focused, starting from the simple situation of two identical producers and extending the results to the generic case.

  • 5.
    Agliari, Anna
    et al.
    Catholic University, Dipartimento di Scienze Economiche e Sociali, Piacenza, Italy.
    Gardini, Laura
    Dept. Scienze Economiche, University of Urbino, Italy.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Some global bifurcations related to the appearance of closed invariant curves2005Ingår i: Mathematics and Computers in Simulation, ISSN 0378-4754, E-ISSN 1872-7166, Vol. 68, nr 3, s. 201-219Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we consider a two-dimensional map (a duopoly game) in which the fixed point is destabilized via a subcritical Neimark–Hopf (N–H) bifurcation. Our aim is to investigate, via numerical examples, some global bifurcations associated with the appearance of repelling closed invariant curves involved in the Neimark–Hopf bifurcations. We shall see that the mechanism is not unique, and that it may be related to homoclinic connections of a saddle cycle, that is to a closed invariant curve formed by the merging of a branch of the stable set of the saddle with a branch of the unstable set of the same saddle. This will be shown by analyzing the bifurcations arising inside a periodicity tongue, i.e., a region of the parameter space in which an attracting cycle exists.

  • 6.
    Agliari, Anna
    et al.
    Dipartimento di Scienze Economiche e Sociali, Catholic University.
    Gardini, Laura
    Dept. Scienze Economiche, University of Urbino.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Some global bifurcations related to the apperance of closed invariant curves2005Ingår i: Mathematics and Computers in Simulations, ISSN 0378-4754, Vol. 68, nr 3, s. 201-219Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we consider a two-dimensional map (a duopoly game) in which the fixed point is destabilized via a subcritical Neimark–Hopf (N–H) bifurcation. Our aim is to investigate, via numerical examples, some global bifurcations associated with the appearance of repelling closed invariant curves involved in the Neimark–Hopf bifurcations. We shall see that the mechanism is not unique, and that it may be related to homoclinic connections of a saddle cycle, that is to a closed invariant curve formed by the merging of a branch of the stable set of the saddle with a branch of the unstable set of the same saddle. This will be shown by analyzing the bifurcations arising inside a periodicity tongue, i.e., a region of the parameter space in which an attracting cycle exists.

  • 7.
    Agliari, Anna
    et al.
    Catholic University, Faculty of Economics, Milan, Italy.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    A Cournot duopoly model with bounded demand2002Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Ahl, Steffen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Schwedenhäppchen: Ein Forschungseisebericht2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Ahmed, E
    et al.
    Department of Mathematics, Faculty of Science, Mansoura University, Egypt.
    Elsadany, AA
    Department of Basic Science, Faculty of Computers and Informatics, Ismailia, Suez Canal University, Egypt; Department of Mathematics, Shanghai University, Shanghai 200444, China.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    On Bertrand duopoly game with differentiated goods2015Ingår i: Applied Mathematics and Computation, ISSN 0096-3003, E-ISSN 1873-5649, Vol. 251, s. 169-179Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The paper investigates a dynamic Bertrand duopoly with differentiated goods in which boundedly rational firms apply a gradient adjustment mechanism to update their price in each period. The demand functions are derived from an underlying CES utility function. We investigate numerically the dynamical properties of the model. We consider two specific parameterizations for the CES function and study the Nash equilibrium and its local stability in the models. The general finding is that the Nash equilibrium becomes unstable as the speed of adjustment increases. The Nash equilibrium loses stability through a period-doubling bifurcation and the system eventually becomes chaotic either through a series of period-doubling bifurcations or after a Neimark–Sacker bifurcation.

  • 10.
    Aldskogius, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Urban Policy in the Structural Policy of the European Union2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The objective of this paper is to give a short overview of the actual discussionsand actions concerning urban policy in the European Union.No complete picture is given but this survey covers some importantactors and activities. The paper is concentrated on how urban policy isimplemented within the European Union structural policy during thelast ten years, and the period 2000–2006.

    A short overview is also given of discussions on urban policy in otherinternational organisations and in Sweden.

    At the end of the paper there is an attempt to summerize the effectsof the actual discussion about urban policy for the European Unionand for Sweden, in the framework of regional development and structuralpolicy.

  • 11.
    Andersson, Lars Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för ekonomisk historia.
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Scocco, Sandro
    Arenagruppen, Arenaide, Stockholm, Sweden.
    Refugee immigration and the growth of low-wage work in the EU152019Ingår i: Comparative Migration Studies, ISSN 2214-8590, E-ISSN 2214-594X, Vol. 7, nr 39, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Our paper focuses on current trends in refugee migration and job polarization. In so doing, we assess the role of refugee migration in relation to institutional, technological and globalization factors in an effort to trace the factors underlying the growth of low-paying occupations in EU 15 between 1995 and 2017. Our empirical findings suggest that refugee migration has a small but positive and statistically significant impact on the growth of low-wage occupations in the EU 15 as a whole. However, the effect is attributed to Southern Europe and the UK and Irish economies. Despite hosting relatively large numbers of refugee migrants, the effects in the Nordic countries and Continental Europe are negligible, if present, and non-existent in the long run (5 years). When including all migrant workers, we find a limited impact on the growth of low-wage work in general, while the impact of immigrant workers from low-income third party countries becomes positive for the UK and Irish economy, but less for other European macro-regions. This suggests that institutional settings can play an important role in how the economy adjusts to migration. It also suggests that traditional fiscal cost calculations in relation to migration are often overestimated, as they implicitly build on the assumption that refugees and general immigration have great impacts on the growth of low-wage occupations.

  • 12.
    Andersson, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Nationalekonomi.
    Lundberg, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Sjöström, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Nationalekonomi.
    Regional Effects of Military Base Closures: The case of Sweden2007Ingår i: Defence and Peace Economics, ISSN 1024-2694, E-ISSN 1476-8267, Vol. 18, nr 1, s. 87-97Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to investigate regional effects of military base closures in Sweden during the last decades. Our analysis is based on a regional growth model, where two equations are estimated; one equation describing the average income growth rate and one equation describing the net migration rate. The data set is a panel of 31 Swedish municipalities covering the period 1983-1998. Our main finding is that a closure of a military base has not had any significant impact on the subsequent average income growth rate nor the net migration rate in the affected municipalities. One potential explanation for these results relates to the labour market and the composition of the labour force.

  • 13.
    Andersson, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Lundberg, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Sjöström, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Regional Effects of Military Closures: The case of Sweden2005Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This paper concerns the effects of military closures on the local growth pattern in Sweden during the last decades. The main issue is to analyze to what extent the closures have affected the subsequent average income growth and net migration rates at the local level. The analysis is based on a data set covering Swedish municipalities with military bases during the period 1983-1998. Our main finding is that the closures have not had any significant impact on the subsequent income growth rate or the net migration rate in the affected minicipalities compared to other municipilaties. However, in accordance with previous studies based on Swedish data, we find the initial endowment of human capital to have a positive impact on the subsequent growth rate.

  • 14.
    Anderstig, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Applied Methods for Analysis of Economic Structure and Change1988Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The thesis comprises five papers and an introductory overview of applied models and methods. The papers concern interdependences and interrelations in models applied to empirical analyses of various problems related to production, consumption, location and trade. Among different definitions of 'structural analysis' one refers to the study of the properties of economic models on the assumption of invariant structural relations, this definition is close to what is aimed at in lire present case.

    Although the subjects cover widely differing aspects of the economic system, applied models and methods, i.e. entropy maximizing (information minimizing) models and random utility maximizing models, are in many cases closely connected.

    Tlic first paper reports on a regional input-ouput study applied to Norrbotten, Sweden. The paper is mainly concentrated on developing and estimating an econometric model, describing the structural interdependences in the Norrbotten economy. The chapter is composed of three parts. The first part concerns the theoretical basis of the model, the main fields of application and principal problems in connection with the estimation. The core of the estimated model is defined by the intersectoral dependences in the Norrbotten economy. This model can be viewed as a part of a more general model of the regional economy, and such a general model is briefly outlined.

    The second part reports on the collection and arranging of data, and the methods used for the estimation of the model. In the third part the results are presented. A special interest concerns the effects of production changes in the basic industries in the county, as to the expected impact on different industries and occupational groups.

    The second paper concerns some aspects of the problem of predicting trade flows in the forest sector. The model, based on information theory, is predicting current trade flows by adjusting the historical, a priori, trade flows to satisfy current export and import totals.

    In the third paper an entropy model is employed to decompose the interregional and intraregional employment change in Sweden and Stockholm, during the period 1960 - 1980, into effects attributed to regions (zones), industries, occupations and interaction effects.

    The fourth paper presents an empirical analysis of housing choice, based on individual data of households in Stockholm. The consumer choice is regarded as a complex choice from a finite set of discrete alternatives and a probabilistic choice mode! (multinomial logit) is employed, where secondary dwelling is included in the housing choice decision.

    In the final paper spectral analysis is used for identifying the significant components of cycle behaviour in time series of Swedish exports of forest products over a twenty year time period.

  • 15.
    Andreev, Oleg A.
    et al.
    Barents Centre for Social Research, Murmansk, Russia.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    New Environmentalism in the Russian Northwest1994Ingår i: The Changing Circumpolar North: Opportunities for Academic Development, University of Lapland, Rovaniemi, Finland , 1994, s. 135–147-Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Andreev, Oleg A.
    et al.
    Barents Centre for Social Research, Murmansk, Russia.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Self-Government for the County of Murmansk: Background and Recent Developments1994Ingår i: The Barents Region: Security and Economic Development in the European North, CERUM, Umeå University, Umeå , 1994, s. 197-219Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17. Andreev, Oleg
    et al.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Overview of Environmental Problems in North-West Russia2003Ingår i: The Challenges of Industrial Ecology in the Barents Region, Otamedia Oy, Espoo , 2003Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Andreyev, Oleg A.
    et al.
    Barents Center for Social Research, Murmansk, Russia.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Vinogradov, Andrey I.
    Barents Center for Social Research, Murmansk, Russia.
    Privatization of municipal property in Murmansk1995Ingår i: Polar Geography, ISSN 1088-937X, E-ISSN 1939-0513, Vol. 19, nr 2, s. 88-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents the results of a pilot study of privatization of municipal property in the Russian North based on data from the Murmansk city government. After a general overview of the process in Russia and Murmansk city, the paper outlines a number of positive and negative aspects of the privatization of city-owned enterprises on the basis of interviews conducted with the management of the newly privatized enterprises.

  • 19. Arnek, Magnus
    et al.
    Hultkrantz, Lars
    Persson, Lars-Olof
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Österberg, Richard
    Upphandling av drift och vägunderhåll i norra Sveriges inland: om marknadsförutsättningar och regionala effekter1999Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Aronsson, Thomas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Lundberg, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Wikström, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Regional income growth and net migration in Sweden, 1970-19952001Ingår i: Regional studies, ISSN 0034-3404, E-ISSN 1360-0591, Vol. 35, nr 9, s. 823-830Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper concerns the regional growth pattern in Sweden, and the purpose is to analyse what factors determine the growth rate of average income and the net migration at the regional level. We find a negative relationship between the initial level of regional average income and subsequent income growth. The results also imply that the initial endowment of human capital (measured as the percentage of the population with higher education) has a positive effect on the subsequent net migration. Other determinants of regional income growth and population movements are 'fixed endowments' (related to geography and climate) and regional labour market characteristics.

  • 21.
    Aronsson, Thomas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Lundberg, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Wikström, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    The Impact of regional public expenditures on the local decision to spend2000Ingår i: Regional Science and Urban Economics, ISSN 0166-0462, E-ISSN 1879-2308, Vol. 30, nr 2, s. 185-202Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper studies the hypothesis that local (municipal) expenditures in part can be explained by the expenditures of the regional (county) government. To accomplish this task, we derive and estimate a model of local public (municipal) spending that is defined conditional on the level of regional public expenditures. The empirical analysis is based on panel data from the Swedish local public sector for the time period 1981–1986. Among the results, we find that the hypothesis that regional expenditures are weakly separable from local expenditures can be rejected. However, we cannot reject the hypothesis that the regional expenditures are weakly exogenous in the local expenditure equation.

  • 22. Asplund, Disa
    et al.
    Westin, Jonas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Modellering av slingor inom sjötransporter2017Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den svenska nationella godstransportmodellen Samgods simulerar logistikbeslut på en disaggregerad företagsnivå. En för sjöfarten viktig modellbegränsning är att all linjetrafik modelleras med endast två noder, det vill säga varje fartyg antas enbart köra fram och tillbaka mellan en start- och en målpunkt. I verkligheten kör ofta godsfartyg i slingor mellan olika hamnar för att på ett bättre sätt utnyttja sjöfartens skalfördelar. Syftet med denna rapport är att analysera effekten av att i en transportmodell av Samgodstyp tillåta fartygsoperatörer att utöver direkta rutter mellan två hamnar, även utnyttja mer komplexa transportslingor till sjöss och genom detta samlasta varor mellan flera olika hamnar på samma fartyg. Detta görs genom att utveckla en ny (fristående) modell för godstransporter med linjefartyg, kallad LIFREM (Loops Including FREight Model). Denna modell kalibreras för en fallstudie som utgår ifrån export av vissa skogsprodukter från Norrland via Östersjön och Nordsjön. Resultaten visar att då vi inför fördefinierade slingor så minskar totala logistikkostnader med ca 10 % och då vi tillåter fartygsoperatören att fritt välja slingor så minskar de med hela 21 %, och då har vi inte inkluderat möjliga vinster av att utnyttja kapaciteten på tillbakaresan för returtransporter (som i verkligheten är betydande). Detta visar att modellering av slingor är betydelsefullt för att kunna spegla sjöfartens konkurrenskraft gentemot de andra trafikslagen på ett verklighetstroget vis. Detta bekräftas också av det faktum att andelen sjöfart går upp med 2–4 % i LIFREM då slingor tillåts.

  • 23.
    Asplund, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Elektronik- och dataingenjörsutbildningen i Pajala, studentperspektivet2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Asplund, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Ex Ante utvärdering av E12 Alliansen: En analys av förarbeten, beslutsdokument och målsättningar2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Asplund, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Om måluppfyllelsen för Umeå universitets elektronik- och dataingenjörsutbildning i Pajala2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Asplund, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Nordström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Utvärdering av SAMS-projektet2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Asplund, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Bergkvist, Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    En samhällsekonomisk analys av färjetrafik på Kvarken1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Asplund, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Nordman, Niklas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Attitudes toward the Third Mission: A Selection of Interviews from Seven Universities in Sweden1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The third mission is closely connected with issues of economic growth and a subject of importance on the political agenda. The purpose of this study is to shed light on customary attitudes among people involved in higher education concerning this major change within the university organisation. An investigation based on approximately eighty interview sessions with researchers and personnel in leading positions in four different departments, conducted at seven universities in Sweden, is presented. The analysis is built on the answers received from a standard questionnaire and contains information on ideological, practical and organisational matters. The results indicate that most people in the departments of concern respond in a positive way to the changes of the organisation. However, there are no significant differences between departments or universities in general.

  • 29.
    Axensten, Peder
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Modelling and Visualizing Short Term Impact of a Nuclear Accident on Transportation Flows2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport presenterar ett integrerat system för att beräkna och visualisera evakueringsvägar som minimerar exponeringen för radioaktivitet. Systemet beräknar och visualiserar det optimala flödet för att tömma en mängd noder till så ringa kostnad som möjligt. En matematisk modell av problemet formuleras och anpassas så att det kan användas för att lösa problemet i ett geografiskt informationssystem ( gis ). I rapporten studeras barentsområdet och en hypotetisk olycka vid Kola kärnkraftverk används som fallstudie.

  • 30.
    Batten, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Nationalekonomi.
    Product cycles and substitution in international markets for building materials1989Ingår i: Habitat International, ISSN 0197-3975, E-ISSN 1873-5428, Vol. 13, nr 3, s. 101-110Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 31.
    Batten, David F.
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Johansson, Börje
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    En ny databas för analys av byggnadsindustrin1988Ingår i: Byggvarunytt, ISSN 0280-1019, nr 4, s. 34-35Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Batten, David F.
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Modelling commodity flows on trade networks: retrospect and prospect1988Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Batten, David
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Modelling Commodity Flows on Trade Networks: Retrospect and Prospect1989Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Various approaches to the estimation of commodity flow or trade share matrices across world trade networks are examined. Some serious drawbacks associated with the use of spatial price equilibrium models are identified, and a case is made for combining two or more individual approaches, such as may be found in "dispersed" spatial price equilibrium models or in computable general equilibrium models which cater for spatial heterogeneity. It is found that some variant of the gravity model may be a reliable guide to trade share patterns in the long run, particularly in a world of differentiated products and increasing returns to scale. A conclusive finding is that quite different models ought to be adopted for different commodities (i.e. markets) in the short and medium term perspective.

  • 34.
    Bergdahl, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Magnus, Rönn
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Planering för funktionintegrering - problem och utgångspunkter2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Bergkvist, Erik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Nationalekonomi.
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Estimation of gravity models by OLS estimation, NLS estimation, Poisson, and Neural Network specifications1997Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Four specifications of gravity models for freight flow prediction are compared. The traditional specification with OLS estimation is compared with non-linear least squares (NLS) estimation as well as with a model where data are assumed to be Poisson distributed. These are compared with a semi-parametric neural network model. Data consists of freight flows between Norwegian counties. The attribute describing a node is population while distance gives the friction on links of transportation. Results show that estimation with OLS and NLS is inferior to Poisson and Neural Network specifications. However, the Poisson model, although advantageous compared to OLS, may still be improved upon. The semiparametric Neural Network does require less of these restrictions to hold and also outperforms the others as a tool for forecast in terms of Root Mean Square Error (RMSE). The NLS model although showed the best performance when estimated on known data.

  • 36.
    Bergkvist, Erik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Forecasting interregional freight flows by gravity models: Utilising OLS-, NLS- estimations and Poisson-, Neural Network- specifications1998Ingår i: 38th Congress of the European Regional Science Association, ERSA , 1998, , s. 23Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper we compare four different specifications of gravity models for inter regional freight flow prediction. The most used specification with OLS estimation is compared with a model where errors are assumed to be Poisson distributed and a model similar to this but with errors assumed to be normally distributed, namely Non-linear Least Square (NLS). We also compare these with a Feed Forward Back Propagation Neural Network. (NN) Data consists of freight flows between Norwegian counties. The attribute describing the nodes is population and distance in kilometres is used as a proxy for costs on transport links. Since we here only are interested in inter regional flows intra regional flows are excluded. Results are also compared with an earlier study by Bergkvist and Westin (1997) were also intraregional data were used. Performance measures used here shows that OLS compared to Poisson, NLS and Neural Network specifications will produce worse predictions. However, the question on how to compare performance is not indisputable and of great importance since different measures can produce quite different results, not just in scale but also in ranking. When non-linear models are used the lack of a simple easily interpretable Rsquare measure as in linear regression is evident. We therefore use different measures of performance and discuss their pros and cons.

  • 37.
    Bergkvist, Erik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Regional valuation of infrastructure and transport attributes for Swedish road freight2001Ingår i: The annals of regional science, ISSN 0570-1864, E-ISSN 1432-0592, Vol. 35, nr 4, s. 547-560Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Is it possible to identify regional differences among shippers in their valuation of infrastructure improvements? In this study, the question is analysed using a random utility approach, where parameters are estimated by a logit model. Data consist of a Swedish stated-preference study from 1992. The results indicate that regional differences exist, but that a considerable heterogeneity in the empirical data means that in some cases the results are not robust. However, when industrial mix, shipping distance, and goods values are held constant, the analysis still indicates the existence of regional differences. Independently of the limitations in the results, the study has implications for any infrastructure benefit analysis where parameters from spatial averages are used. The results are based on short-term decisions, and one should recognise that parameters may vary in the mid- and long-term.

  • 38.
    Bergkvist, Erik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Värderas godstransporter rätt vid järnvägsinvesteringar?: En granskning av Banverkets investeringsmodell1994Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten diskuteras Banverkets samhällsekonomiska kalkylmodell för järnvägsinvesteringar mot bakgrund av debatten om transporter, näringslivets utveckling och sysselsättningseffekter som under senare år förts i Sverige och internationellt. Den centrala frågeställningen är i vilken grad dessa faktorer beaktas i den samhällsekonomiska kalkylen?

    Banverkets nuvarande investeringsmodell ger inte möjligheter att beräkna de sysselsättningseffekter en investering ger upphov till. Trots det ger kalkylmodellen en möjlighet att approximativt uppskatta samhällets nytta, inklusive värdet av ny sysselsättning, av en investering. Vid större projekt, v projekt avseende "felande" länkar och projekt som initierar betydande trafiköverflyttning riskerar modellens objektsanalys att ge osäkra resultat. I dessa fall krävs nätverksanalys. En nätverksansats ger möjlighet att härleda sysselsättningsförändringar som en endogen del av modellarbetet. Dessutom kan dagens oklara flödesprognoser göras tydligare.

    Nätverksanalysen ska ses som ett komplement till objektsanalysen. Parallellt med att en sådan analysmodell tas fram bör Banverkets objektsanalys utvecklas vidare. Vi har funnit ett antal punkter där detta kan ske.

    • Pris- och korspriselasticiteter bör införas för att undvika inkonsistens i flödesprognosen.

    • Monopolantagande för hela järnvägsmarknaden är alltför långtgående. Inom flera segment råder konkurrens med andra transportslag.

    • Godstrafikens kalkylvärden är idag lägre än persontrafikens värden. De förändringar som skett inom järnvägssektorn de senaste åren ger skäl att noga följa värderingsförändringar. Nivåfel mellan gods- och passagerarvärden kan bl.a. därför inte uteslutas.

    • Tidigare studier indikerar att regionala värderingsskillnader förekommer. Här krävs mer ingående analyser.

    • Transportflödenas internationalisering och intresset för fördelningseffekter innebär att samhällsekonomisk analys för öppna ekonomier bör introduceras i modellen.

    I rapporten har kalkylen för Botniabanan använts som referens. Vår genomgång indikerar att utredningens resultat är robusta givet att den nuvarande modellramen accepteras. Däremot är det osäkert om det samhällsekonomiska resultatet består vid en utvidgad analys enligt våra förslag. Men eftersom förslagen ger effekter som både är positiva och negativa för kalkylen är nettoutfallet oklart.

  • 39.
    Bergkvist, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Regional Valuation of Infrastructure Improvements: The Case of Swedish Road Freight1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Bergquist, Ann-Kristin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Erfarenheter av styrmedel på miljöområdet: en forskningsöversikt2011Rapport (Refereegranskat)
  • 41.
    Bergström, Niklas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Kontraurbanisering i Umeåregionen2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    During the past decade almost every western society has experienced an urbanization process that has led to a substantial population growth in metropolitan areas. After World War II some periods of a reversed migration stream, so called counterurbanization, has occurred implying that population figures in smaller towns and some rural areas have increased. The purpose of this study is to describe whether any counterurbanization process has taken place in the Umeå urban region in Sweden. More precisely the aim is to analyze the migration pattern from the city of Umeå to the city’s hinterland defined by a distance of 50 kilometers, for the period 1985 to 1995. This is done in order, on one hand, to find characteristics for these people (incomeand education level, age, sex), and on the other hand, to find out if there is any spatial difference in attractiveness between places within the region. The following variables were tested with regard to their impact on outmigration patterns; the presence of smaller towns in the region; proximity to sea, lakes or rivers, distance from the city of Umeå; locations of second homes; access to a public road and the proximity to open land from the place of residence. The investigation shows that there are significant geographical differences of attraction levels between places in the region. The variable that is most important to explain where migrants fromUmeå have settled down is the presence of smaller towns. Another important explanation is the distance from the city of Umeå. The number of new inhabitants decreases according to an almost linear function with an increasing distance from Umeå. Proximity to water, open land and the access to public roads are also shown to be essential characteristics of some attractive places. People who have migrated from Umeå to the city’s hinterlands have an average income of 158.600 Sek. which is about 9.000 Sek. lower than the income of the inhabitants of Umeå. The education level among the migrant is also a bit lower than among people living in Umeå. As the differences between the migrants and the inhabitants of Umeå in fact are quite small, one may doubt that the counterurbanization from Umeå is a result of displacement.

  • 42.
    Björkman, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Marken i Västerbottens län: användning, värde och ägande2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En region har många olika tillgångar, vissa är materiella medan andra är immateriella. Den här rapporten syftar till att kartlägga marken som materiell naturtillgång. Rapportens ambition är att visa på hur marken i Västerbotten är sammansatt, vilket markslag som är dominerande och vad det har för betydelse för hur marken används, dess värde och ägande. Ett grundläggande antagande för rapporten är att ekonomisk tillväxt är avgörande för en regions konkurrenskraft och överlevnad på längre sikt. En del består därför i att kartlägga ägande av mark för att se hur stor del av marken som ägs av regioninvånarna själva.

  • 43.
    Björkman, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Edlund, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Garli, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Jonsson, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Norin, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Konjunkturläge AC: våren 20112011Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Blam, Yuri
    et al.
    Institute of Economics and Industrial Engineering (IEIE) of SB RAS, Novosibirsk, Russia.
    Carlsson, Lars
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Institutions and the Emergence of Markets: Transition in the Irkutsk Forest Sector1999Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Brandén, Gunnar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Forsgren, Andreas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Holmström, Marcus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Olsson Spjut, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia.
    39 000 anställningar till och med 2020: en studie av rekryteringsbehovet i Västerbottens län2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige och Västerbotten befinner sig i en återhämtningsperiod sett till den ekonomiska och sysselsättningsmässiga utvecklingen. På medellång och lång sikt står Västerbotten, i likhet med flertalet andra län i Sverige, inför relativt stora utmaningar när det gäller matchningen mellan efterfrågan på och utbudet av arbetskraft. Mer specifikt kan detta beskrivas som en kompetensmatchningsutmaning, som i Västerbotten bland annat beror på en åldrande befolkning och en förändrad efterfrågan på arbetskraft med specifika kompetenser. Situationen innebär en påtaglig risk att vissa yrken, givet att utvecklingen fortsätter i den riktning som den gjort det senaste decenniet, kommer att uppleva kraftiga utbudsbrister eller omvänt en risk för överskott. Dessa scenarion reser ett antal viktiga frågor: Hur många inom olika yrken kommer att gå i pension? Vilka kompetenser kommer att behövas? Vilka branscher växer och vilka minskar? Hur klarar utbildningssystemet att svara mot arbetsmarknadens behov av kompetens? Kort sagt, hur kan kompetensförsörjningen förbättras så att regionen står väl rustad inför den framtida utvecklingen? Dessa och liknande frågor ska diskuteras och åtminstone delvis besvaras inom ramen för de regionala kompetensplattformar som på regeringens uppdrag etableras i respektive län. I Västerbottens län ansvarar Region Västerbotten för uppbyggnaden av den regionala kompetensplattformen.

    Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att åstadkomma en ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Arbetet ska leda till ökad kunskap, översikt och samordning inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Uppdraget består av att dels utarbeta kunskapsunderlag och dels av att kommunicera dessa med arbetslivets företrädare och med utbildningsanordnare. Den föreliggande rapporten är en del i arbetet att skapa ett kvantitativt kunskapsbidrag kring framtida rekryteringsbehov i Västerbottens län.

    Rapportens tidshorisont sträcker sig till 2020 med ett nedslag 2015, där rekryteringsbehovet på medellång sikt beskrivs. Syftet med föreliggande rapport inbegriper att dels på ett mer generellt sätt beskriva Västerbottens arbetsmarknads- och branschstruktur, och dels belysa rekryteringsbehoven för respektive yrkesgrupp och bransch i länet. Särskilt fokus läggs vid branscher och yrken som härrör till turism, tillverkning och utvinning, företagstjänster, samt vård och omsorg. Rapporten skapar också ett underlag för att spegla näringslivets och arbetsmarknadens inneboende dynamik och förändring över tid.

    Sysselsättningsframskrivningarna utgår från den grundläggande frågeställningen kring regionalt utbud och efterfrågan på arbetskraft. Utbudet på arbetskraft bottnar i en individs beslut om arbetskraftsutbud, om individen skall arbeta och i sådant fall hur mycket. Detta beslut bestäms i stor utsträckning av individens syn på lönsamheten i att arbeta i termer av nytta. Deltagandet på den regionala arbetsmarknaden påverkas i sin tur av regionens efterfrågan på arbete. Värt att notera är att arbetskraftsutbudet inte alltid är den enskilde individens beslut, utan många gånger ett gemensamt val för hushållet.

    Efterfrågan på arbetskraft bestäms på kort sikt av arbetsgivarens beslut om hur många individer som ska anställas samt vilken kompetens som behövs utifrån ett lönsamhetsperspektiv. På lång sikt förklaras emellertid efterfrågan på arbetskraft i stor utsträckning av teknisk utveckling och internationell konkurrens. Den tekniska utvecklingen påverkar produktivitets- och produktutveckling, vilket på sikt förändrar branschers relativa positioner och efterfrågan på olika typer av arbetskraft. Intåget av datorer i produktion och organisation är ett tydligt exempel som förändrat både produktion och produkt samt vilken typ och kvantitet av arbetskraft som efterfrågas. I sammanhanget kan detta också ses som en del av den pågående strukturförändringen i den svenska ekonomin.

    Strukturella förändringar innebär en förskjutning av ekonomisk verksamhet mellan och inom ekonomins olika sektorer och påverkar vilken typ av arbetskraft som efterfrågas. Från 1970-talet pågår i Sverige en utveckling som innebär att tjänstesektorns relativa storlek ökar och industrisektorn minskar. Också inom respektive sektor pågår en påtaglig utveckling, där exempelvis innehållet i en tjänst eller produkt för 5-10 år sedan i många fall inte alls är jämförbart med dagens innehåll. Tredimensionella biografvisningar och mobiltelefonapplikationer utgör tydliga exempel på detta. Samtidigt utvecklas industrisektorn mot en allt mer högproduktiv produktion som innefattar ett allt större kunskapsinnehåll. Strukturomvandling och förskjutningar inom näringslivet tydliggör det faktum att den kompetens som efterfrågas av arbetsmarknaden ständigt förändras och understryker därför behovet av en kontinuerlig matchningsprocess.

  • 46.
    Broberg, Thomas
    et al.
    Konjunkturinstitutet, Miljöekonomiska enheten.
    Brännlund, Runar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Betalningsviljan för att skapa och bevara livskraftiga rovdjursstammar i den Svenska faunan2008Ingår i: Ekonomisk debatt, Vol. 36, nr 2, s. 43-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vi analyserar betalningsviljan bland svenska folket för att skapa och bevara livskraftiga rovdjursstammar i Sverige. Våra resultat visar att en knapp majoritet av svenska folket inte är villig att betala någonting för rovdjurspolitiken, men att den aggregerade betalningsviljan i samhället ändå är betydande. Enligt våra skattningar är den ungefär 10,5–12,2 miljarder kr. Våra resultat visar också att betalningsviljan skiljer sig åt mellan olika regioner i Sverige; den är högst i Stockholm och lägst i vargregioner. Vi kan här inte utesluta att kostnaderna är större än betalningsviljan, men visar att det finns en solid grund för ett nödvändigt kompensationssystem.

  • 47. Broberg, Thomas
    et al.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Samakovlis, Eva
    Hammar, Henrik
    Testing the Porter hypothesis: the effects of environmental investments on efficiency in Swedish industry2013Ingår i: Journal of Productivity Analysis, ISSN 0895-562X, E-ISSN 1573-0441, Vol. 40, nr 1, s. 43-56Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The main objective of this paper is to test the Porter hypothesis by assessing static and dynamic effects of environmental policy on productivity. According to the hypothesis, stringent environmental regulations have dynamic effects on firm performance, and these effects eventually generate profits that offset the adaptation costs. We extend previous analyses by using unique data on environmental protection investments in the Swedish manufacturing industry as a proxy for environmental stringency. These data enable us to separate environmental protection investments into pollution prevention and pollution control. This distinction is crucial since the hypothesis claims that it is investments in prevention that have positive dynamic effects on firm performance. To test the hypothesis, a stochastic production frontier model is estimated where firm inefficiency is a function of investments in environmental protection. In general, we find no support for the Porter hypothesis within the time frame of our study, indicating that environmental regulations lead to efficiency losses. This result is even stronger in the harshly regulated pulp and paper industry.

  • 48.
    Brännlund, Runar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Konkurrenseffekter av Europas klimat och energipolitik2008Ingår i: EU och den globala klimatfrågan / [ed] Per Cramér, Sverker Gustavsson, Lars Oxelheim, Stockholm: Santérus , 2008, 1, s. 51-78Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Bostedt, Göran
    Reaching conflicting environmental goals: Balancing industrial and recreational use of forests. A review of empirical studies.2008Ingår i: CAB Reviews: Perspectives in Agriculture, Veterinary Science, Nutrition and Natural Resources, Vol. 3Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 50.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Carlén, Ola
    SLU.
    Lundgren, Tommy
    Institutionen för skogsekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet SLU.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    En samhällsekonomisk bedömning av intensivodling av skog2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    SLU har av Jordbruksdepartementet fått i uppdrag att utreda effekterna av "intensivodling" av skog på skogsmark med låga naturvärden samt på nedlagd åkermark. I uppdraget ingår även att belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna av "intensivodling", men även att genomföra en samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys av intensivodlingsåtgärder.

    Syftet med denna rapport är att bidra med ett underlag till en samhällsekonomisk bedömning av intensivodling av skog. Detta görs dels i form av en konsekvensanalys av relativt konceptuell karaktär i syfte att belysa möjliga effekter på prisbildning och marknadsutbud, dels att genomföra en samhällsekonomisk kostnads- och intäktsanalys som beaktar såväl marknadsprissatta som icke marknadsprissatta nyttigheter och onyttigheter.

    Den mer konceptuella konsekvensanalysen visar att intensivodling i den skala som diskuteras kan få relativt stora marknadseffekter via relativprisförändringar på lång sikt. Givet allt annat oförändrat kan man förvänta sig att nettointäkten (pris minus avverkningskostnad) faller till följd av intensivodling. Resultaten antyder att priserna på såväl timmer som massaved kan falla kraftigt, vilket naturligtvis får återverkningar på skogsägarnas ekonomi. I ett scenario där framtida efterfrågan på skogsprodukter ökar relativt kraftigt motverkas denna effekt. Delar av de åtgärder som "intensivodling" innebär är redan idag tillåtna. En naturlig fråga som uppstår är därmed varför åtgärderna inte genomförs. Ett möjligt, och enkelt, svar på detta är att skogsägarna inte finner det lönsamt, eller snarare att den förväntade lönsamheten inte är tillräckligt hög. Det kan med andra ord vara så att skogsägarna inte tror att framtida efterfrågeökningar kan leda till prishöjningar som gör "intensivodling" lönsamt.

    Vad gäller effekterna på andra näringar och sysselsättning kan man förvänta sig en ökad sysselsättning inom skogsbruket. Men analysen visar även att man inte kan utesluta att sysselsättningen inom turistsektorn minskar som en följd av förändringar i landskapbild och andra för turismen negativa sidoeffekter.

    Resultaten från den samhällsekonomiska analysen visar att intensivodling av skog på skogsmark med låga naturvärden potentiellt kan vara samhällsekonomiskt lönsamt, dvs. intensivodling kan enligt våra beräkningar leda till högre välfärd, givet vissa antaganden. Avgörande för resultatet är vilka antaganden som görs vad gäller värdering av den skog som kommer att produceras, hur stor kolbindningen blir och hur koldioxid värderas, samt effekterna och värdet på andra ej marknadsprissatta "skogsprodukter" som rekreation, jakt, och kväveläckage.

    De slutsatser som dras kan sammanfattas i följande punkter:

    1. Enligt kalkylen är intensivodling företagsekonomiskt lönsamt vid de priser och kostnader som gäller idag.

    2. Enligt kalkylen är intensivodling inte företagsekonomiskt lönsamt om framtida nettovärde av skogen är 80 procent av dagens värde.

    3. Intensivodling ger upphov till "externa effekter" som inte fångas i den privatekonomiska kalkylen: - Bidrar till minskade koldioxidutsläpp, positivt,

    - bidrar till ökat läckage av kväve till Östersjön, negativt,

    - påverkar skogsmarkens rekreationsvärde och jaktvärde negativt.

    4. Nettovärdet av de externa effekterna är helt avhängigt på vilket sätt förändringar i kolbalansen beräknas, hur koldioxid värderas, samt värderingen av andra externa effekter.

    5. De externa effekter som identifieras är motiv till att införa någon form av styrmedel.

    6. Om skogsägarna får ersättning för den koldioxid man binder och tvingas betala för de negativa externa effekterna kan man inte utesluta att de intensivodlingsåtgärder som diskuteras genomförs av skogsägarna.

    7. Det faktum att intensivodling bidrar till minskade utsläpp av koldioxid är inte något skäl till att specifikt stödja intensivodling. Snarare pekar det på att skogen och skogsbruket skall inordnas i den allmänna klimatpolitiken. Likväl som utsläpp orsakade av förbränning beskattas med en koldioxidskatt (eller måste täckas med utsläppsrätter) så måste skogsbruket ersättas för att man tar upp koldioxid.

  • 51.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Gong, Peichen
    Department of Forest Economics, Swedish University of Agricultural Sciences, SE-901 83 Umeå, Sweden.
    Sidibe, Amadou
    Department of Forest Economics, Swedish University of Agricultural Sciences, SE-901 83 Umeå, Sweden.
    Reaching conflicting environmental goals: Participation to forest conservation in National Kabore Tambi Park in Southern Burkina Faso2009Ingår i: Forest Policy and Economics, ISSN 1389-9341, E-ISSN 1872-7050, Vol. 11, nr 7, s. 468-474Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The main objective with this study is to investigate how different household characteristics, households' perceptions about the security of land use rights, and the households' proximity to forests affect the individual household's willingness to engage in activities that are meant to promote sustainable forest management in Burkina Faso. To achieve this objective we use a multinomial choice model of engagement (or non-engagement) in forest management activities based on household data from 4 villages surrounding the National Kabore Tambi Park in Burkina Faso. The results show that the participation by household members in forest conservation activities is mainly determined by the three variables that are related to policy: membership in community based forest management associations, security of land use rights, and training. The current training programs focus only on forest conservation practices. To be more efficient it should focus on increasing people's knowledge about the benefits due to conservation and the threats resulting from the lack of forest management. Furthermore the results indicate that improving land use right security would increase farmer's willingness to participate in forest management activities such as community work and forest surveillance. Thus particular attention should be paid to the prevailing system of land rights and its incentives, or disincentives, for promoting sustainable management of the forest resource.

  • 52.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Lundberg, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Assessment of green public procurement as a policy tool: Cost-efficiency and competition considerations2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Public procurement is officially regarded as an effective means to secure environmental improvement. Estimates by the European Commission indicate that public authorities within the European Union typically purchase goods and services corresponding to approximately 16 percent of GNP per annum. Hence, it is believed, private firms can be stimulated to invest in sustainable production technologies if the market power of public bodies is exerted through Green Public Procurement (GPP) policies. In this paper we assess whether GPP is a cost-efficient policy tool, and if so whether its implementation can, from a welfare perspective, deter or stimulate entry to procurement markets.

  • 53.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Lundberg, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Assessment of green public procurement as a policy tool: Cost-efficiency and competition considerations2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 54.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    Lundgren, Tommy
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet.
    Swedish industry and Kyoto:  An assessment of the effects of the European CO2emission permit trading system 2007Ingår i: Energy Policy, ISSN 0301-4215, E-ISSN 1873-6777, Vol. 35, nr 9, s. 4749-4762Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We assess the effects on Swedish industry input demands and output of different climate policy scenarios connected to energy policy induced by the Kyoto protocol. We use a unique dataset containing firm-level data on outputs and inputs between 1991 and 2001 to estimate a factor demand model, which we use to simulate different policy scenarios. Sector-specific estimation suggests that the proposed quadratic profit function specification exhibits properties and robustness that are consistent with economic theory; that is, all own-price elasticities are negative and all output elasticities are positive. Furthermore, the elasticities show that the input demands are, in most cases, relatively inelastic. Simulation of the model for six different policy scenarios reveal that effects on the Swedish base industry of a EU-level permit-trading system depends on (i) the removal or maintenance of the current CO2 tax, (ii) the price of permits, and (iii) the future price of electricity. Our analysis shows that changes in electricity price may be more important than the price of permits for some sectors.

  • 55.
    Brännlund, Runar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Lundgren, Tommy
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Carbon intensity in production and the effects of climate policy – evidence from Swedish industry2014Ingår i: Energy Policy, ISSN 0301-4215, E-ISSN 1873-6777, Vol. 67, s. 844-857Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We analyze carbon intensity performance at firm level and the effectiveness of the Swedish CO2 tax. Carbon intensity performance is derived from a production technology and measured as changes in the CO2 emission-output production ratio. As one of the first countries to introduce a CO2 tax in 1991, Sweden serves as an appropriate "test bench" for analyzing the effectiveness of climate policy in general. Firm level data from Swedish manufacturing spanning over the period 1990-2004 is used for the analysis. Results show that EP has improved in all the sectors and there is an evidence of decoupling of output production growth and CO2 emissions. Firms' carbon intensity performance responds both to changes in the CO2 tax and fossil fuel price, but is more sensitive to the tax.

  • 56. Canovas, Jose S.
    et al.
    Panchuk, Anastasiia
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Asymptotic dynamics of a piecewise smooth map modelling a competitive market2015Ingår i: Mathematics and Computers in Simulation, ISSN 0378-4754, E-ISSN 1872-7166, Vol. 117, s. 20-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the present work we study asymptotic dynamics of a multi-dimensional piecewise smooth map which models an oligopoly market where competitors use adaptive scheme for reaction choice. Each competitor also defines the moment for renewing the capital equipment depending on how intensively the latter is used. Namely, the larger output is produced, the quicker the capital exhausts. It is shown then that the asymptotic dynamics of the map allows coexistence of different metric attractors in which case it is sensitive to initial conditions. We also investigate stability of trajectories representing Cournot equilibria which are here not fixed but periodic points. In particular, it is shown that several such Cournot equilibria, belonging to different invariant manifolds, may coexist some of them being locally asymptotically stable and some being unstable. (C) 2015 International Association for Mathematics and Computers in Simulation (IMACS).

  • 57.
    Canovas, Jose S
    et al.
    Univ Politecn Cartagena, Dpto Matemat Aplicada Estadist, Spain.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Marin, Manuel Ruiz
    Univ Politecn Cartagena, Dpto Metodos Cuantitat Informat, Spain.
    Detecting Chaos in a Duopoly Model via Symbolic Dynamics2010Ingår i: Discrete and continuous dynamical systems. Series B, ISSN 1531-3492, E-ISSN 1553-524X, Vol. 13, nr 2, s. 269-278Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper considers a Cournot duopoly model assuming isoelastic demand and smooth cost functions with built-in capacity limits. When the firms cannot obtain positive profits they are assumed to choose small "stand-by" outputs rather than closing down, in order to avoid substantial fitting up costs when market conditions turnout more favorable. It is shown that the model provides chaotic behavior. In particular, the system has positive topological entropy and hence the map is chaotic in the Li-Yorke sense. Moreover, chaos is not only topological but also physically observable.

  • 58.
    Capello, Roberta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Urban Growth in Italy: Economic Determinants and Socio-Enviromental Consequenses2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 59.
    Carling, Kenneth
    et al.
    Inst. Ekonomi och Samhälle, Högskolan Dalarna/Dep. of Economics, Dalarna University.
    Lundberg, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Asymmetric information and distance: An empirical assessment of geographical credit rationing2005Ingår i: Journal of Economics and Business, ISSN 0148-6195, E-ISSN 1879-1735, Vol. 57, nr 1, s. 39-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Does the geographical proximity between the borrowing firm and the lending bank, matter in credit risk management? If so, the bank might expose itself to a greater risk by lending to distant firms and should therefore respond by rationing them harder. In this paper, we incorporate geographical credit rationing in a simple theoretical model, and derive implications, which are empirically testable. We use data on corporate loans granted between the years of 1994 and 2000 by a leading Swedish bank, and find no evidence of geographical credit rationing.

  • 60.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Lundgren, Nils-Gustav
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Forest Enterprises in Transition: Business Behavior in the Tomsk Forest Sector1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 61.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Lundgren, Nils-Gustav
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    The Russian Detour: Real Transition in a Virtual Economy?2001Ingår i: Europe-Asia Studies, ISSN 0966-8136, Vol. 53, nr 6, s. 841-867Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 62.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Lundgren, Nils-Gustav
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Why Is the Russian Bear Still Asleep after Ten Years of Transition?2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 63.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Lundgren, Nils-Gustav
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Varakin, Mikhail Yu.
    Institute of Economics, Finance and Business Management, Arkhangelsk State Technical University, Arkhangelsk, Russia.
    Institutions and the Emergence of Markets: Transition in the Arkhangelsk Forest Sector1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 64.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Initial Analyses of the Institutional Framework of the Russian Forest Sector1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 65.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Institutions and the Emergence of Markets: Transition in the Tomsk Forest Sector1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 66.
    Carlsson, Lars
    et al.
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Lundgren, Nils-Gustav
    IES, Luleå University of Technology.
    If money only grew on trees: The Russian forest sector in transition2000Ingår i: The Forestry Chronicle, ISSN 0015-7546, Vol. 76, nr 4, s. 605-610Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 67. Cui, Qiao-Yu
    et al.
    Gaillard, Marie-Jose
    Lemdahl, Geoffrey
    Sugita, Shinya
    Greisman, Annica
    Jacobson, George L.
    Olsson, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Ekonomisk historia. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    The role of tree composition in Holocene fire history of the hemiboreal and southern boreal zones of southern Sweden, as revealed by the application of the Landscape Reconstruction Algorithm: Implications for biodiversity and climate-change issues2013Ingår i: The Holocene, ISSN 0959-6836, E-ISSN 1477-0911, Vol. 23, nr 12, s. 1747-1763Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We present a quantitative reconstruction of local forest history at two sites, Stavsakra (hemiboreal zone) and Storasjo (southern boreal zone), in southern Sweden (province of Smaland) to evaluate possible causes of contrasting Holocene fire histories in mid- and late Holocene. The Landscape Reconstruction Algorithm (LRA) is applied to evaluate between-site differences in the relative abundance of deciduous trees and Pinus (pine) and landscape/woodland openness during the Holocene. The LRA estimates of local vegetation abundance are compared with other proxies of local vegetation, that is, plant and beetle remains. The LRA results suggest that Pinus was a major tree taxon in the woodlands of Storasjo during mid- and late Holocene, while Tilia (linden) and Betula (birch) were dominant at Stavsakra. The contrasting fire histories are shown to be strongly related to between-site differences in tree composition during mid-Holocene, 4000-2000 bc in particular. The archaeological/historical and beetle data indicate contrasting land uses from c. 1000 bc (late Bronze Age/early Iron Age), grazing in open Calluna heaths at Stavsakra and woodland grazing at Storasjo. Between-site differences in fire history during late Holocene were likely due to different land-use practices. Between-site differences in tree composition in mid-Holocene are best explained by local climatic and geological/geomorphological differences between the hemiboreal and southern boreal zones of Smaland, which might also be the primary cause of between-site differences in land-use histories during late Holocene. Maintenance of biodiversity at the landscape scale in the study area requires that existing old pine woodlands and Calluna heath are managed with fire and cattle grazing. Further climate warming might lead to higher probabilities of climate-induces fire, in particular in pine-dominated woodlands.

  • 68.
    Cánovas, José S.
    et al.
    Dpto. Matemática Aplicada y Estadística, Universidad Politécnica de Cartagena, Cartagena, Spain.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Marín, Manuel Ruíz
    Dpto. Métodos Cuantitativos e Informáticos, Universidad Politécnica de Cartagena, Cartagena, Spain.
    A method for studying non-autonomous affine maps: An application to a two-region business cycle model2007Ingår i: Chaos, Solitons & Fractals, ISSN 0960-0779, E-ISSN 1873-2887, Vol. 34, nr 4, s. 1285-1298Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is devoted to the study of the dynamics of a non-autonomous affine system. We apply the results to a two-region business cycle model of the Samuelson [Interactions between the multiplier analysis and the principle of acceleration. Rev Econ Statist 1939;21:75–8] multiplier–accelerator type.

  • 69.
    Cánovas, José S
    et al.
    Dpto. Matemática Aplicada y Estadística, Universidad Politécnica de Cartagena.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Ruiz Marín, Manuel
    Dpto. Métodos Cuantitativos e Informáticos, Universidad Politécnica de Cartagena.
    A Method for Studying Non-Autonomous Affine Maps: An Application to a Two-Region Business Cycle Model2007Ingår i: Chaos, Solitons & Fractals, ISSN 0960-0779, Vol. 34, nr 4, s. 1285-1298Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper is devoted to the study of the dynamics of a non-autonomous affine system. We apply the results to a two-region business cycle model of the Samuelson [Interactions between the multiplier analysis and the principle of acceleration. Rev Econ Statist 1939;21:75-8] multiplier-accelerator type.

  • 70.
    Cánovas, José S.
    et al.
    Departamento Matemática Aplicada y Estadística, Universidad Politécnica de Cartagena, Cartagena, Spain.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Ruíz, Manuel
    Departamento Métodos Cuantitativos e Informáticos, Universidad Politécnica de Cartagena, Cartagena, Spain.
    The Cournot–Theocharis problem reconsidered2008Ingår i: Chaos, Solitons & Fractals, ISSN 0960-0779, E-ISSN 1873-2887, Vol. 37, nr 4, s. 1025-1039Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 1959 Theocharis [Theocharis RD. On the stability of the Cournot solution on the oligopoly problem. Review of economic Studies 1959;27:133–4] showed that with linear demand and constant marginal costs Cournot equilibrium is destabilized when the competitors become more than three. With three competitors the Cournot equilibrium point becomes neutrally stable, so, even then, any perturbation throws the system into an endless oscillation. Theocharis’s argument was in fact proposed already in 1939 by Palander [Palander T. Konkurrens och marknadsjämvikt vid duopol och oligopol. Ekonomisk Tidskrift 1939;41:124–45, 222–50]. None of these authors considered the global dynamics of the system, which necessarily becomes nonlinear when consideration is taken of the facts that prices, supply quantities, and profits of active firms cannot be negative. In the present paper, we address the global dynamics.

  • 71.
    Cánovas, José S
    et al.
    Departamento Matemática Aplicada y Estadística, Universidad Politécnica de Cartagena.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Nationalekonomi.
    Ruíz, Manuel
    Departamento Métodos Cuantitativos e Informáticos, Universidad Politécnica de Cartagena.
    The Cournot-Theocharis Problem Reconsidered2008Ingår i: Chaos, Solitons & Fractals, ISSN 0960-0779, Vol. 37, nr 4, s. 1025-1039Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 1959 Theocharis [Theocharis RD. On the stability of the Cournot solution on the oligopoly problem. Review of economic Studies 1959;27:133–4] showed that with linear demand and constant marginal costs Cournot equilibrium is destabilized when the competitors become more than three. With three competitors the Cournot equilibrium point becomes neutrally stable, so, even then, any perturbation throws the system into an endless oscillation. Theocharis’s argument was in fact proposed already in 1939 by Palander [Palander T. Konkurrens och marknadsjämvikt vid duopol och oligopol. Ekonomisk Tidskrift 1939;41:124–45, 222–50]. None of these authors considered the global dynamics of the system, which necessarily becomes nonlinear when consideration is taken of the facts that prices, supply quantities, and profits of active firms cannot be negative. In the present paper, we address the global dynamics.

  • 72.
    Dellenbrant, Jan Åke
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Olsson, Mats-Olov
    Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Regionalization and Security in the European North1994Ingår i: The Barents Region: Security and Economic Development in the European North, CERUM, Umeå University, Umeå , 1994, s. 9-17Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 73.
    Dellenbrant, Jan Åke
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Olsson, Mats-OlovCentrum för regionalvetenskap (CERUM).
    The Barents Region: Security and Economic Development in the European North1994Samlingsverk (redaktörskap) (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    This book is based on contributions to the international symposium The Barents Region in the New Europe: Natural Resources and Security Policy, held at Umeå University, 7–8 May 1993. The symposium was organ­ized by the Group for peace Research, Conflict and security Studies (FOKS) at Umeå University in coopera­tion with the Swedish Institute of International Affairs, Stockholm. The majority of the articles in this volume were presented at the symposium, but some contribu­tions were added afterwards.

    The compilation and editing of the present volume has been done with financial support from the Centre for Regional Science (CERUM), the FOKS group and the Swedish Institute of International Affairs. In the fall of 1993, CERUM formed The Barents Programme: The Umeå University Multidisciplinary Research Programme on the Barents Sea Region. This programme brings to­gether researchers from various university departments with a view to coordinate the efforts to investigate pertinent problems relating to the development of the Barents Region.

    This book is the first result of the work performed within the Umeå University Barents Programme.

  • 74.
    Dellenbrant, Jan-Åke
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Statsvetenskap.
    Olsson, Mats-Olov
    Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Knowns and Unknowns: Implications for the Future1994Ingår i: The Barents Region: Security and Economic Development in the European North, CERUM, Umeå University, Umeå , 1994, s. 237-243Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 75. Edenius, M
    et al.
    Hasselbladh, H
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Centrum för tjänsteforskning samt Företagsekonomi vid Karlstads universitet2004Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 76.
    Edlund, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Umeå betalar mest2010Ingår i: Västerbottens Folkblad, ISSN 1104-0238, Vol. 17/6Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 77.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Holmström, Marcus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Det kommunalekonomiska utjämningssystemet: Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknader2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det kommunalekonomiska utjämningssystemet (KUS) för kommuner och landsting har diskuterats ofta och intensivt, vilket illustreras av det stora antalet utredningar och debattartiklar i ämnet.

    Huvudsyftet med den här rapporten är att översiktligt beskriva och analysera utfallet i KUS. Särskilt fokus läggs på Västerbottens län, och till viss del på de övriga tre nordliga länen samt deras relation till övriga Sverige i systemet.

    Förhoppningen är att kasta ljus på vad systemet betyder för kommuners och landstings ekonomier, samtidigt som några kommentarer ges om hur Västerbotten kan betrakta systemet med målet att bli mer oberoende av det. Detta görs i huvudsak genom bearbetning av deskriptiv statistik och konstruktion av grafiska illustrationer.

    KUS upplevs ofta som mycket komplicerat och svårbegripligt, vilket förstärks av att systemet ofta är föremål för utredningar och förändringar. Större justeringar i utjämningssystemet har till exempel skett åren 1993, 1996 och 2005.

    Det kan förmodas att ytterligare förändringar kommer att behövas i takt med att samhället förändras. Utjämningskommittén gör för närvarande en översyn av det utjämningssystem som är i bruk sedan 2005.

    Systemets föränderlighet bidrar säkerligen till att det är svårt att sätta sig in i och debattera olika aspekter av systemet på ett konstruktivt och sakligt sätt.

    I rapporten studeras utjämningssystemet, med särskilt fokus på den del som kallas inkomstutjämning, i huvudsak utifrån de variabler som direkt bestämmer dess utfall. Kommunernas och landstingens utfall i inkomstutjämningssystemet bestäms av deras egen skattekraft, det vill säga skatteunderlaget per invånare, i relation till rikets skattekraft, den så kallade medelskattekraften. Det betyder att systemet i den här rapporten betraktas som givet och att indirekta faktorer som kan påverka en kommuns eller ett landstings utfall, såsom till exempel utbildningsnivå, migration och sysselsättningsgrad, inte beaktas.

    Som namnet antyder är KUS ett utjämningssystem. Det innebär att några kommuner måste betala en avgift och andra erhålla ett bidrag. Men, staten är samtidigt systemets huvudsakliga finansiär. För att ta fasta på den utjämning som sker mellan kommuner, utan statlig

    Vi väljer att i rapporten använda förkortningen ”KUS”. Termen KUS avser hela systemet, d.v.s. inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost.

    Samtliga 15 Västerbottenskommuner och Västerbottens läns landsting har en skattekraft som understiger medelskattekraften, varför de erhåller ett högre inkomstutjämningsbidrag än riksgenomsnittet. Därför görs en uppskattning av hur mycket högre de beskattningsbara inkomsterna i Västerbotten, men även i Norrland som helhet, skulle behöva vara för att länet, och Norrland, ska närma sig medelskattekraften och riksgenomsnittet i inkomst-utjämningsbidrag per invånare.

    Slutligen studerar vi vad som karaktäriserar kommuner som betalar avgift till respektive erhåller bidrag från KUS. Analysen tar sin utgångspunkt i huruvida kommuner är ”boende- eller arbetsintensiva”, för att sedan sätta det förhållandet i relation till deras närhet till en stor arbetsmarknad.

    Analysen visar att utjämningssystemet, utöver dess grundläggande funktion att säkerställa en likvärdig service i hela landet, också finns för att boende- och arbetsintensiva kommuner inte är jämnt fördelade över riket. De skatteintäkter som boendeintensiva kommuner inbringar har ofta sitt ursprung i arbetsintensiva kommuner, i vilka skattekraften i många fall är relativt sett lägre.

  • 78.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Holmström, Marcus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Kommunala och regionala löner, fastighetspriser och attraktivitet: En studie av lönekostnadsutjämningen2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det kommunalekonomiska utjämningssystemet för kommuner och landsting syftar till att ge alla invånare i Sverige likvärdig service oberoende av vilken kommun eller vilket landsting de valt att bosätta sig i. Utjämningssystemet som princip har ett brett politiskt stöd, men dess exakta utformning har ofta blivit föremål för debatt. Utjämningssystemet består i huvudsak av två utjämnande system; inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen. År 2008 infördes lönekostnadsutjämning vilken är en ny delmodell inom ramen för kostnadsutjämningssystemet, delmodellen har diskuterats flitigt både innan och efter införandet. Lönekostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturellt betingade skillnader i kommunala lönenivåer och i delmodellen omfördelas medel från kommuner med ett relativt lågt strukturellt löneläge till kommuner med ett relativt högt löneläge. Föreliggande rapport kommer dels att diskutera de teoretiska motiven till en utjämning av lönekostnader och dels studera policyprocessen bakom delmodellens införande.

    Lönenivåer hänger ihop med flera fenomen i en kommun, vilka kan ses som avgörande för kommunens fortsatta utveckling. De relativt högsta lönenivåerna återfinns i storstadsområden, där också befolkningstillväxten är stark och fastighetsvärdena höga. Kritiker till lönekostnadsutjämningen menar bland annat att merkostnader som tillkommer kommuner på grund av "positiva" faktorer såsom befolkningstillväxt och stigande fastighetspriser inte bör utjämnas, just därför att de tenderar uppstå i kommuner som redan har relativt goda ekonomiska förutsättningar. Därför förs i rapporten också en problematiserande diskussion om kostnadsutjämningssystemets syfte; ska det utjämna för strukturella kostnadsskillnader i kommunal verksamhet, oavsett kostnadernas art, eller bör dess mål vara att liksom inkomstutjämningen ekonomiskt stärka kommuner med relativt sämre förutsättningar?

  • 79.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Holmström, Marcus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Norin, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Konjunkturläge AC: hösten 20102010Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 80.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Jonsson, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Norin, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Svendsberget, Lisa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Konjunkturläge AC: våren 20102010Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 81.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    BIDs i Sverige: Internationella erfarenheter av "Business Improvement Districts"2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Business Improvement Districts (BID) finns idag i olika former på flera internationella fastighetsmarknader. Ett BID omfattar ett väl avgränsat område i en stad inom vilket en hållbar samverkan mellan fastigheter, handel, boende och en kommun är formaliserad. Syftet är att utveckla områdets affärsmöjligheter eller områdets attraktivitet i en vidare bemärkelse. Med ett BID kan en kommun stärka marknadens effektivitet genom att begränsa incitamenten till ”snålskjutsbeteende” bland fastighetsägare, handlare eller andra aktörer. Ett BID reducerar därmed t.ex. behovet för fastighetsägare att ta över närliggande fastigheter i området för att möjliggöra förnyelse. Mångfalden på stadens fastighetsmarknad kan således bevaras. I denna rapport studeras internationella motiv, lagstiftning, positiva och negativa erfarenheter av BIDs. Här diskuteras även något hur BIDs skulle kunna utformas i Sverige. Inom nuvarande lagstiftning, PBL och Anläggningslagen, är det inte uppenbart möjligt att införa en sådan tidsbegränsad samverkan mellan flera fastigheter (varav några kan ha motsatt sig samverkan). Rapporten indikerar även vilka förändringar som kan krävas i svensk lagstiftning för att BID ska bli en möjlig policyåtgärd för kommuner i Sverige.

  • 82.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    BIDs i Sverige?: Internationella erfarenheter av "Business Improvment Districts"2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 83.
    Edlund, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Improvement Districts i Sverige?: internationella erfarenheter av ett verktyg för hållbar utveckling2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Business Improvement Districts (BID) finns idag i olika former på flera internationella fastighetsmarknader. Ett BID omfattar ett väl avgränsat område i en stad inom vilket en hållbar samverkan mellan fastigheter, handel, boende och en kommun är formaliserad. Syftet är att utveckla områdets affärsmöjligheter eller områdets attraktivitet i en vidare bemärkelse. Med ett BID kan en kommun stärka marknadens effektivitet genom att begränsa incitamenten till ”snålskjutsbeteende” bland fastighetsägare, handlare eller andra aktörer. Ett BID reducerar därmed t.ex. behovet för fastighetsägare att ta över närliggande fastigheter i området för att möjliggöra förnyelse. Mångfalden på stadens fastighetsmarknad kan således bevaras. Denna rapport är en utvidgad version av projektets första rapport ” BIDs i Sverige Internationella erfarenheter av ´Business Improvement Districts´” (Edlund & Westin, 2009). Här utvecklas främst de delar som handlar om internationella erfarenheter samt i viss mån även slutsatser och sammanfattande diskussioner. Detta har varit möjligt eftersom projektet genomförde en konferens med internationella forskare och praktiker hösten 2009. Rapporten kan därmed presentera fler analyser och diskussioner om BID. Bland annat diskuteras internationella motiv, lagstiftning, positiva och negativa erfarenheter av BID. Här diskuteras även något hur BID skulle kunna utformas i Sverige. Inom nuvarande lagstiftning, PBL och Anläggningslagen, är det inte uppenbart möjligt att införa en sådan tidsbegränsad samverkan mellan flera fastigheter (varav några kan ha motsatt sig samverkan). Rapporten indikerar även vilka förändringar som kan krävas i svensk lagstiftning för att BID ska bli en möjlig policyåtgärd för kommuner i Sverige.

  • 84.
    Efremov, Dmitry F.
    et al.
    Far East Forestry Research Institute, Far East Branch of the Russian Academy of Sciences, Khabarovsk, Russia.
    Carlsson, Lars
    IES, Luleå University of Technology.
    Olsson, Mats-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Sheingauz, Alexander S.
    Economic Research Institute, Far East Branch of the Russian Academy of Sciences, Khabarovsk, Russia..
    Institutional Change and Transition in the Forest Sector of Khabarovsk Krai1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 85.
    Elekes, Zoltán
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Västernorrlands styrkeområden: Detaljstudie av de funktionella arbetsmarknaderna i Örnsköldsvik, Sollefteå, Kramfors och Sundsvall2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Alla lokala arbetsmarknader i Västernorrland har jämfört med Sverige i övrigt tydliga specialiseringar inom offentligt finansierad service (skola, vård och omsorg samt till viss del offentlig service och tjänster i alla arbetsmarknader förutom Örnsköldsvik). Två andra gemensamma karaktärsdrag är koncentrationer i skogsnäringarna även om det finns viss variation i vilka skogsnäringar respektive region är specialiserad inom (tex massa och papper i Kramfors, Örnsköldsvik och Sundsvall, sågning/hyvling i Kramfors och drivning och skogsskötsel i framförallt Sollefteå). Utöver detta delar alla av regionens lokala arbetsmarknader en tydlig profil kring maskinindustriell tillverkning. Här bör det noteras att dessa tydliga regionala specialiseringar också är märkbart könsuppdelade då de offentligt finansierade verksamheterna (framförallt vård och omsorg) domineras av kvinnor medan tillverkningsindustri och skogsnäringarna i högre utsträckning domineras av män. Denna könsfördelning är också sammankopplad med skillnader i inkomstnivåer då de mer kvinnodominerande verksamheterna har avsevärt lägre lönenivåer än de mansdominerande tillverkningssektorerna.

    Utöver dessa gemensamma karaktärsdrag finns också tydliga lokala specialiseringar som inom mer funktionella gränser kanske bättre speglar regionens näringsliv än vad den övergripande regionala strukturen gör. Örnsköldsvik är föga förvånande relativt specialiserad inom fordonstillverkning och teknisk konsultverksamhet, men har inte lika tydlig närvaro av exempelvis offentlig förvaltning, finans och försäkring eller IKT. Sollefteå å andra sidan har inte lika tydliga specialiseringar och det är framförallt offentligt finansierade verksamheter som dominerar liksom besöksnäringar, transport samt kraftförsörjning. I Kramfors och framförallt i Sundsvall återfinns de tydligaste koncentrationerna av finans och försäkring. I Kramfors återfinns också tydliga koncentrationer av offentliga tjänster samt sågning/hyvling och tillverkning av kablar och maskiner liksom besöksnäringar. Sundsvall speglar å andra sidan en mer servicebetonad del av näringslivet där förutom ett tydligt kompetensknippe kring finans och försäkring återfinns specialiseringar inom IKT och media, teknisk konsultverksamhet, detaljhandel och offentlig förvaltning.

    Den övergripande slutsatsen vi kan dra av detta fokus på de funktionella arbetsmarknaderna är att en generell regional utvecklingsstrategi för hela regionen också måste ta hänsyn till de lokala variationerna då respektive arbetsmarknad består av olika kompetensresurser och därmed också har olika förutsättningar för framtida specialiseringar. Utöver skogsnäringarna återfinns inte någon av regionens identifierade styrkeområden i alla fyra av regionens arbetsmarknader. Istället är det mer lokala specialiseringar som karaktäriserar sammansättningen av regionens näringsliv. Det innebär i princip två olika vägar för framtida regionala utvecklingsstrategier. Antingen kan dessa skillnader bejakas och utveckla respektive delarbetsmarknad utifrån vad som finns där idag då det kan gynna hela regionens utveckling, eller verka för att regionens styrkeområden bättre ska representeras i hela regionen. För en mer hållbar utveckling som bygger på befintliga lokala resurser bör dessa lokala särdrag bejakas då det underlättar bildandet av nya framtida specialiseringar (Elekes & Eriksson 2019a). Det är också främst inom den funktionella arbetsmarknaden där den lokala kompetensstrukturen reproduceras genom att det möjliggör jobbyten utan att nödvändigtvis behöva byta bostadsort.

    Slutligen bör framtida strategier tydligt verka för att öka mångfalden inom respektive del av arbetsmarknaden. En tydlig utmaning ligger i att exempelvis öka andelen kvinnor i de mer tillverkningsorienterade specialiseringarna. Framtida studier bör därför särskilt betona hur strukturomvandlingen (skapandet av nya och försvinnandet av gamla specialiseringar) påverkar män respektive kvinnor. Ytterligare studier på yrkesstrukturers förändring kan också tydligare fånga förändrade kompetensbehov inom sektorer, huruvida det påverkar könsfördelningen i näringslivet, och om det skiljer sig mellan de lokala arbetsmarknaderna

  • 86.
    Elekes, Zoltán
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi.
    Eriksson, Rikard
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Västernorrlands styrkeområden: översikt av näringslivets styrkeområden och relationer till varandra ur ett kompetensperspektiv2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i perspektivet att ekonomisk utveckling i grund och botten är betingat på de kompetenser som används i produktionen av varor och tjänster, har föreliggande rapport gjort en översiktlig analys av Västernorrlands näringslivsstruktur. Detta gjordes genom att teckna ett så kallat industry-spacesom visar vilka sektorer som är starkt närvarande i regionen, men också i vilken utsträckning sektorerna är kopplade till varandra genom att vara beroende av liknande kompetenser. 

     

    I korthet pekar rapporten på att av de 15 sektorer med högst specialiseringsgrad i regionen så utgör endast pappers och massatillverkning (2,7%) samt försäkring (1,7)% någon av de 15 sysselsättningsrikaste sektorerna. De 15 mest specialiserade sektorerna utgör sammanlagt endast 12% av regionens totala sysselsättning 2016 vilket går att jämföra med de 15 största sektorerna som tillsammans utgör nästan hälften av den totala sysselsättningen. Med andra ord ligger regionens ekonomiska tyngdpunkt på andra ställen i näringslivet än i de relativt sett mest närvarande sektorerna. Det kan i sin tur medföra att en regionalpolitik som fokuserar på existerande starkt regionalt koncentrerade sektorer riskerar att exkludera stora delar av den regionala ekonomin. Exempelvis kan skillnader i mans- respektive kvinnodominerande yrken förstärkas. 

     

    När det kommer till etableringen av nya specialiseringar (och försvinnandet av existerande) finner vi en tydlig korrelation till hur inbäddad sektorn är i regionens kompetensstruktur. Kraftigt inbäddade sektorer (som delar liknande humankapital som många andra sektorer i regionen) har högre sannolikhet att etablera nya specialiseringar (eller öka sin relativa närvaro) medan mindre inbäddade sektorer har högre sannolikhet att minska sin relativa regionala närvaro. Då detta kan härledas till kompetensförsörjningsfrågor (många relaterade sektorer ökar sannolikheten att kunna rekrytera kompetent arbetskraft) bör fokus också riktas mot dessa typer av verksamheter i strävan att diversifiera näringslivet genom att skapa nya specialiseringar. 

  • 87.
    Eliasson, Kent
    et al.
    Swedish Institute for Regional Research (SIR).
    Johansson, Magnus
    Swedish Institute for Regional Research (SIR).
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi.
    European Integration: Eastern Europe and the Swedish Regions1999Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The integration of Eastern with Western Europe will induce strong pressure on the regional restructuring process in these two parts of Europe. In Scandinavia, the new trade with the east is forced by large differences in factor earnings, technology, and social systems. Although there are similarities, which may stimulate intra-industry trade, large differences in close proximity create incentives for both trade and regional structural change based on absolute and comparative advantages. Since the pattern of regional specialisation in Sweden is highly diversified, some regions will be able to explore the opportunities resulting from this, while others will face intensified competition. In this paper, a newly developed industrial classification based on factor intensities is used to reveal the Swedish pattern of regional specialisation. After the regional picture has been presented, this is followed by a discussion of regional vulnerability based on comparative advantages at the national level.

  • 88.
    Eriksson, Malin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Epidemiologi och folkhälsovetenskap. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Socialt kapital: teori, begrepp och mätning - en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa2003Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Social capital has become an attractive theoretical perspective for a range of phenomena. However there is no consensus about definitions and measures of the concept. The aim of this paper is to make a Swedish review with relevance for public health of how the concept is used among some well cited researchers in political science, sociology, economy and public health. The review describes the background and use of the concept within these four disciplines. Different forms and perspectives on social capital are reviewed, and the important question about sources and consequences of social capital is discussed. Some of the critics against the concept are also presented. Social capital is often measured by connecting variables from already existing databases to the concept. However there are also examples of instruments that are prepared especially for measuring social capital and some of these are showed in this review. Examples of both quantitative and qualitative studies are presented. The review calls attention to the wide application of social capital within public health. The concept is useful in understanding the connections between social factors and health outcome on three different levels, - state, community and individual level. Some researchers state that the concept is too broad to be able to add some new knowledge; while this review argues that a wide application also could be a benefit. The question about health determinants is complex and could not be understood only on one level. Social capital can add important new knowledge about health determinants on all three levels. However, there is a need for further theoretical development to make the research about social capital and health valid. The basis for community social capital has to be clarified. In addition, there is a need for more knowledge about the collective and the individual aspects of social capital. Analysis of social capital on different levels also demands awareness of the fact that social capital could have positive consequences on one level and concurrently, negative consequences on another level.

  • 89.
    Eriksson, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Lönnberg, Göran
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    En pilotstudie om Hälsa och livskvalitet i Storuman: i en jämförelse med Västerbotten i stort2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna pilotundersökning har författarna, med hjälp av data från "Västerbottens hälsoundersökningar (VHU), tittat närmare på hur utfallet av hälsa och livskvalitet i Storumans kommun ser ut i en jämförelse med Västerbotten i stort. Bland de frågor som deltagarna fått svara på i VHU-materialet finns också upplysningar om socialt stöd, sociala nätverk och föreningsaktivitet - faktorer som ofta kopplas samman med begreppet socialt kapital. Dessa avser vi lyfta fram och diskutera som möjliga förklaringsfaktorer till utfallet av hälsa och livskvalitet. I studien finns också material från en intervju med en nyckelperson i Storuman, vilket bidrar till en subjektiv beskrivning av lokalsamhället Storuman. Utförd inom EU-projektet Urban Design.

  • 90.
    Eriksson, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Norrländska utvecklingsstrategier under nya förutsättningar för tillväxt och beslutsfattande 1990-2010: förstudie2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har den regionala utvecklingspolitiken i Västerbotten förändrats kraftigt. Början på denna process var bildandet av Region Västerbotten 2008, som då tog över ansvaret för länets näringspolitik. Det förslag till regional utvecklingsstrategi som Region Västerbotten sedan presenterade i mars 2011 skiljer sig starkt från den traditionella bilden av hur näringspolitik har bedrivits i Norrland. Region Västerbotten framhåller bland annat att länets näringsliv och innovativa miljöer utgör centrala faktorer för att stärka konkurrenskraften. Istället för att ensidigt fokusera på kompenserande bidrag och subsidier från staten, lyfter Region Västerbotten fram länets näringsliv och kompetensgivare som både givare och mottagare i den regionala utvecklingen.

    Humankapitalets och befolkningens betydelse för en utveckling som kännetecknas av kreativitet, förnyelse och omvandling betonas därmed på ett sätt som inte tidigare har förekommit under vare sig Västerbottens eller Norrlands ekonomiska historia. Denna studie, som undersöker den utvecklingspolitiken i de fyra nordligaste länen under perioden 1990-2010, visar på kraften hos och betydelsen av detta politikbyte. När länsstyrelsen hade ansvaret för länets näringspolitik återspeglade tillväxt- och utvecklingsstrategin endast i begränsad utsträckning det mönster som kännetecknade framgångsrika regioner. Inställningen i Norrland till de nya idéer om regioners möjligheter och agerande som växte fram under 1990-talet var defensiv och avvaktande. Det var uppenbarligen svårt att frigöra sig från de mönster som dominerat den norrländska utvecklingsdebatten sedan efterkrigstiden, vilket påverkade regionens konkurrenskraft.

    Rapporten har genomförts inom ramen för projektet ACANALYS. Projektet syftar till att utveckla kompetens för analys av hållbar regional utveckling i Västerbotten. ACANALYS bedrivs av CERUM, Umeå universitet och finansieras av EU:s strukturfonder, Region Västerbotten, Västerbottens Läns Landsting, Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner samt stöds av Företagarna Västerbotten och Västerbottens Handelskammare

  • 91.
    Eriksson, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Synen på befolkning och försörjning i Norrland 1940-1970: en översikt av forskning och samhällsdebatt2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Socialt och ekonomiskt framgångsrika regioner kännetecknas ofta av en hög förmåga till att fånga upp den forskning och de idéer som finns i den nationella och internationella debatten och omsätta dessa till fungerande och effektiva utvecklingsstrategier. Internationella erfarenheter visar även att regioner på detta sätt kan klara av att förnya sig och byta inriktning i perioder av förändrad konkurrenskraft. Framgångsrika regioner blir mot den bakgrunden allt mer beroende av information om sin egen och omvärldens utveckling samt att även bygga upp sin förmåga att hantera sådan kunskap.

    Kunskapen om hur denna typ av processer har ägt rum i Västerbotten och Norrland är dock begränsad. För att genera ny kunskap om detta område syftar denna rapport därför till att kartlägga de utvecklingstankar och omvärldsanalyser som kom till uttryck bland forskare i den norrländska utvecklingsdebatten under perioden 1940-1970. Dessa tankar relateras även till idéerna i den allmänna politiska och ekonomiska debatten om Norrland.

    Rapporten visar att det fanns en omfattande forskning och debatt om norrländsk ekonomi och samhällsliv under efterkrigstiden. Mycket av det tankegods och de argument som fortfarande präglar norrländsk politik och samhällsdebatt utvecklades under denna period. De idéer som tidigare har präglat en framgångsrik utveckling i samhället är dock inte med nödvändighet gångbara i ett framtida läge då exempelvis snabba omvärldsförändringar ställer nya krav på politisk inlärning. Det är därför nödvändigt för politiker och beslutsfattare att aktivt och med ett kritiskt perspektiv förhålla sig till det material som redovisas i denna rapport.

  • 92.
    Eriksson, Martin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Ekonomisk historia.
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Regional Policy as Interaction between National Institutions and Regional Science: The Nordic Growth Centre Policies, 1965-19802013Ingår i: Scandinavian Journal of History, ISSN 0346-8755, E-ISSN 1502-7716, Vol. 38, nr 3, s. 367-386Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As a reaction to emerging regional imbalances, discussions regarding growth centre policy began in the Nordic countries during the latter part of the 1960s. At this time, a working group within EFTA provided a policy option based on international theories from urban and agglomeration economics. Within the actual growth centre policies in Norway, Sweden and Finland, central elements from the EFTA concept related to the scale of the centres were however not adopted. Instead, growth centres were located to places which had a smaller population than the 30 000 inhabitants recommended by the EFTA concept. This outcome was related to the fact that the EFTA concept was adapted to the existing regional policy institutions. As these institutions were egalitarian and redistributive in character, the Nordic growth centre policies favoured a more dispersed settlement structure than suggested by the EFTA concept.

  • 93.
    Etzkowitz, Henry
    et al.
    State University of New York.
    Asplund, Patrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Nordman, Niklas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Beyond Humboldt: Emergence of Academic Entrepreneurship in the U.S. and Sweden2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 94.
    Filipsson, Roger
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Sportregion Västerbotten: En analys av sportsektorn (sportnäringen)2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 95.
    Forsgren, Andreas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Kommunal kompetensförsörjning: nuläge och mellankommunal samverkan2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kommunernas uppgiftsfält i Sverige, Finland och Norge är liknande, då kommunen svarar för en stor del av de uppgifter som kan sägas förverkliga välfärdspolitiken. I Finland saknas dock folkvalda strukturer för den regionala nivån, vilken i Sverige och Norge utgörs av landsting respektive fylkeskommuner, varför delar av den regionala nivåns traditionella uppgifter tillfaller kommunnivån i Finland. Den kommunala verksamheten i länderna finansieras framförallt med kommunal inkomstskatt.

    De utmaningar de svenska kommunerna står inför inom kommunal kompetensförsörjning delas i stor utsträckning med kommunerna i grannländerna Finland och Norge. Trenden pekar mot förtätade samhällsstrukturer, en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar de kommande åren. Detta kan få till följd att kommunerna får problem att bibehålla en tillräcklig kompetensbas.

    Visualiseringen av den kommunala kompetensbredden på kommun- och LA-regionsnivå visar att kompetensbredden ökar markant när kommunerna aggregeras till LA-regioner. Men framförallt bland Norrlands inlandskommuner uteblir regionförstoringseffekten, vilket beror på att dessa kommuner utgör solitära LA-regioner.

    I rapporten skapas i ett fiktivt exempel Arvidsjaur, Storumans och Vilhelmina Kommunala Samverkansregion (KS-region). Effekten av regionbildningen blir störst i Arjeplog kommun. Även övriga kommuner i de fiktiva KS-områdena ökar sin kompetensbredd i exempel-scenariot. Detta indikerar att kommunerna sinsemellan har relativt diversifierade yrkes-kompetenser och att det sålunda kan finnas förutsättningar för samarbete.

    Kommuner kan samarbeta genom att dela tjänster och på så vis få tillgång till en tidigare saknad yrkeskompetens. För exempelyrkena SFI-lärare, byggnadsingenjörer, fritids- och turistchefer samt räddnings- och brandchefer jämförs kompetensintensiteten i Sveriges kommuner och LA-regioner. För att beräkna regionförstoringseffekten överförs LA-regionens förutsättningar till de ingående kommunerna. Störst effekt av regionförstoringen uppvisar byggnadsingenjörer, men kompetenskvoten ökar för alla fyra exempelyrkena.

  • 96.
    Forslund, Johanna
    et al.
    Konjunkturinstitutet/National Institute of Economic Research.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Samakovlis, Eva
    Konjunkturinstitutet/National Institute of Economic Research.
    Samhällsekonomiska värderingar av luft- och bullerrelaterade hälsoproblem: En sammanställning av underlag för konsekvensanalyser2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 97.
    Frykholm, Clas-Uno
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Hanberger, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Wikström, Joel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Etzkowitz, Henry
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Georghiou, Luke
    Orsenigo, Luigi
    Prestudy for the evaluation of the KK Foundation’s knowledge exchange programme: Literature review, Programme description, Evaluation proposal, Comments from IAG1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 98. Färe, Rolf
    et al.
    Grosskopf, Shawna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Department of Economics, Oregon State University, Corvallis, OR, USA.
    Lundgren, Tommy
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Marklund, Per-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Wechao, Zhou
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Pollution-generating technologies and environmental efficiency2014Ingår i: Journal of Chinese Economic and Business Studies, ISSN 1476-5284, E-ISSN 1476-5292, Vol. 12, nr 3, s. 233-251Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we study environmental efficiency (EE) within a pollution-generating technology. Good output and bad output (pollution) are explicitly modeled by imposing technology properties of disposability and null-jointness. With data on firms from Swedish manufacturing, we investigate the potential to reduce emissions, and we take a closer look at the pulp and paper sector. Dividing the firms into ‘brown’ and ‘green’ firms, we find that there is significant potential, in both categories, to improve EE, and hence lower emissions, of three air pollutants (CO2, SO2, NOx). Generally, the methods and results encourage similar and comparative studies on the manufacturing sector in other countries. If there is a comparable potential elsewhere, such as in major polluting countries like China, there is potential to promote a sustainable society by conducting effective energy and climate policies. We also suggest that treating biofuels as completely carbon neutral, as is common practice when constructing emission data in Sweden (Statistics Sweden), may lead to incorrect EE scores and consequently misleading policy implications.

  • 99.
    Färe, Rolf
    et al.
    Dept. of Agriculture and Resource Economics, Dept. of Economics, Oregon State University.
    Grosskopf, Shawna
    Dept. of Economics, Oregon State University.
    Lundgren, Tommy
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). SLU.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE).
    Wenchao, Zhou
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Productivity: should we include bads?2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This paper studies the interaction between economic and environmental performance. Applying the directional output distance function approach, the purpose is to compare estimates of Luenberger total factor productivity indicators, including and excluding bad outputs. Specifically, based on unique firm level data from Swedish manufacturing covering the period 1990 to 2008, we explore to what extent excluding bad outputs leads to erroneous productivity measurement. The main conclusion is that bad outputs should not only be included in the estimations, but also reduction in bad outputs should be credited. From this point of view the directional output distance function approach and the Luenberger indicator serves as an appropriate basis of productivity measurement.

  • 100.
    Färe, Rolf
    et al.
    Oregon State University.
    Grosskopf, Shawna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Oregon State University and SLU.
    Lundgren, Tommy
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). SLU.
    Marklund, Per-Olov
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). SLU.
    Wenchao, Zhou
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Which bad is worst?: An application of Johansen's capacity model2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The production of desirable (good) outputs is frequently accompanied by unintended production of undesirable (bad) outputs. If two or more of these undesirable outputs are produced as byproducts, one may ask: ‘Which bad is worst?’ By worst we mean which bad inhibits the production of desirable outputs the most if it is regulated. We develop a model based on Leif Johansen’s capacity framework by estimating the capacity limiting effect of the bads. Our model resembles what is referred to as the von Liebig Law of the Minimum, familiar from the agricultural economics literature. To illustrate our model we apply our approach to a firm level data set from the Swedish paper and pulp industry.

  • 101. Färjare, Gunnar
    et al.
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Om Berghem och övergången från rutnät till utifrånmatade stadsdelar i Umeå2004Ingår i: PLAN, ISSN 0032-0560, nr 1, s. 22-26Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 102.
    Fåhraeus, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Lundberg, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    - Hur gick det till? En utvärdering av Sjuksköterskeprogrammet i Lycksele: "En sjuksköterskeutbildning med IT- och Glesbygdsprofil"2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 103.
    Fåhraeus, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Paju, Martin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Utvärdering av SAMS-projektet etapp II2002Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 104.
    Gallegati, Mauro
    et al.
    Department of Economics, Universita Politecnica delle Marche, Italy.
    Gardini, Laura
    Department of Economics, University of Urbino, Italy.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Sushko, Irina
    Institute of Mathematics, National Academy of Sciences of Ukraine, Ukraine.
    Hicks’ trade cycle revisited: cycles and bifurcations2003Ingår i: Mathematics and Computers in Simulation, ISSN 0378-4754, E-ISSN 1872-7166, Vol. 63, nr 6, s. 505-527Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the Trade Cycle, Hicks introduced the idea that endogenous fluctuations could be coupled with a growth process via nonlinear processes. To argue for this hypothesis, Hicks used a piecewise-linear model. This paper shows the need for a reinterpretation of Hicks’ contribution in the light of a more careful mathematical investigation. In particular, it will be shown that only one bound is needed to have non explosive outcome if the equilibrium point is an unstable focus. It will also be shown that when the fixed point is unstable the attracting set has a particular structure: It is a one-dimensional closed invariant curve, made up of a finite number of linear pieces, on which the dynamics are either periodic or quasi-periodic. The conditions under which the model produces periodic or quasi-periodic trajectories and the related bifurcations as a function of the main economic parameters are determined.

  • 105. Gardini, Laura
    et al.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Sushko, Irina
    A Goodwin-Type Model with Piecewise Linear Investment Function2006Ingår i: Business Cycle Dynamics: Models and Tools, Springer-Verlag , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 106. Gardini, Laura
    et al.
    Puu, Tönu
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Sushko, Irina
    The Hicksian Model with Investment Floor and Income Ceiling2006Ingår i: Business Cycle Dynamics: Models and Tools, Springer-Verlag , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 107.
    Garli, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Flyttnigar till, från och inom Västerbotten: flöden och åldersfördelning år 20092011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vikande befolkningstal i de flesta delarna av Västerbotten aktualiserar frågan om var Västerbottens befolkning flyttar samt varifrån de som flyttar in till Västerbotten kommer ifrån. Som en del i kartläggningen av länets tillgångar redovisar denna rapport i vilka riktningar dessa migrationsflöden går samt vid vilken ålder människor flyttar in och ut ur Västerbotten. Vidare har användandet av en statistisk modell beräknat olika faktorers inverkan på beslutet att flytta till, från och inom Västerbotten baserat på den så kallade gravitationsmodellens antaganden. 

  • 108.
    Garli, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Pettersson, Örjan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Befolkningsutveckling och -prognoser: teori och tillämpning för Västerbottens län2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport behandlar befolkningsutvecklingen i Västerbottens län under perioden 1970-2025 vilket innebär att den dels gör en historisk tillbakablick över demografiska förhållanden samt prognostiserar den framtida befolkningsutvecklingen. Prognoserna har utformats med det regionala Analys och prognosprogrammet rAps 3.2. Utförandet av prognoserna är en preliminär studie av rAps partiella befolkningsmodell varpå en redovisning av den fulla modellkörningen inte skett. Utöver detta ges en översiktlig genomgång av några vanliga angreppssätt vid utförandet av befolkningsprognoser generellt. 

  • 109.
    Gidlund, Janerik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Sörlin, Sverker
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Gidlund, Susanne
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Ensam hemma: Den norrländska elitens nya syn på regional utveckling2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 110.
    Gidlund, Janerik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Wiberg, Ulf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Gunnarsson, Malin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Knowledge Based Strategies for Sustainable Development and Civic Security: A North-Swedish Initiative in the Northern Dimension1998Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 111.
    Grape, Ove
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Socialt arbete.
    Lundberg, Sofia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Nordström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Kompetenspoolen, ett alternativ till att bryta långtidsarbetslöshet: en process- och samhällsekonomisk utvärdering2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 112.
    Hedenmark, Cecilia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Strand, Frank
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nationalekonomi. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Umestan och marknaden för lokaler i Umeå2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avsikten med uppsatsen är att undersöka effekterna av en utbudschock på lokalmarknaden. En utbudschock är en kraftig störning av marknadens jämvikt som följd av ett stort och plötsligt ökat utbud. Den påverkar lokalmarknaden men även de till den relaterade fastighets- och byggmarknaderna. Eftersom hyreskontrakt ofta har långa löptider och fastighetsmarknaden även har andra inbyggda trögheter sker marknadernas anpassning, även utan utbudschocker, mot en ny jämvikt vanligen långsamt. När efterfrågan reagerar långsamt på förändringar i utbudet blir utfallet sänkta marknadshyror eller ett ökat antal vakanser.

    Ett annat syfte med denna uppsats är att studera hur olika åtgärder eller brist på åtgärder från olika aktörer till följd av regementets nedläggning kan ha påverkat lokalmarknadens utveckling i Umeå. Olika policyalternativ kommer därvid att studeras.

  • 113.
    Hedkvist, Fred
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Great Expectations: Russian Attitudes to the Barents Region Co-operation2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 114.
    Hedkvist, Fred
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Weissglas, Gösta
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Kulturgeografi. Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Regionalisation in North-Western Europe: Spatial Planning or Building a Frame for Development Co-operation The Case of the Barents Region2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 115.
    Helgesson, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Why Some Girls Go to School and Others Don’t2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Girls are in minority in primary schools in Mozambique, a pattern that can be seen in most Sub-Saharan countries. The aim of this qualitative study is to examine why there are few girls in the Mozambican schools. The area chosen for the field study is the small town Montepuez in the Cabo Delgado province, northern Mozambique and the school level is upper primary school, i.e. grade 6 and 7 . In the study, factors involved with whether or not girls go to school have been looked into and to some extent, a comparison between girls’- and boys’ schooling situation has been made. An attempt to identify patterns in both urban and rural areas regarding the education of girls has also been made. The theoretical framework consists of the constraints used in Timegeography: capability , coupling and authority constraints, but a few complementary theories have also been used: The life course theory, the importance of social networks and the value of cultural capital. The social situation differs between rural and urban areas and so does the schooling situation. Montepuez is a small town with both rural and urban characters and therefore a comparison between rural and urban schooling situations was partly made possible. The predominant activity is agriculture and most people are peasants, but still Montepuez is the district town with administrative posts, markets and shops. It has in this study been shown that a critical point in the school career for both girls and boys comes after grade five when they in order to continue school, have to move to town. This project is however less adventurous when it comes to boys’ education, but valid for both girls and boys is that a social network with relatives in town and the possession of cultural capital is an advantage. In rural Montepuez, school is not as important as other forms of education, such as the initiation rite, and there is no affinity to the school environment. The girls play important roles in the household and in the cultivation, both in town and on the countryside and it can therefore be difficult to find time for school activities. A major drop out cause pointed out by the respondents and informants was that in order to be properly dressed in school, it was common that girls found older boyfriend in order to pay for the clothes. This often resulted in pregnancy and the girls had to leave school anyway. The initiation rite is an important rite of passage in the girl’s lives and after this transition, school is no longer considered to be important for her. Many teachers take bribes in order to let the pupils pass the exam and the teachers here use their powerful position. The bribes consist of money, food or labour force and sexual favours. To give and take bribes seems to have become part of the social norm in school and the bribes increase with the size of the town. 4 Why Some Girls Go to School and Others Don’t The matter of girls’ schooling is full of nuances and has to be understood within a general social context where the factors interact, as one ’cause’ can or will lead to another.

  • 116. Heshmati, Almas
    et al.
    Hultkrantz, Lars
    Lööf, Hans
    Stephan, Andreas
    Westin, Lars
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Ojnareskogen värd långt mer än kalkjobben2015Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den kanske största miljöstriden i svensk historia håller nu på att avslutas, efter tio år i olika rättsliga instanser ända upp till Högsta domstolen. Det handlar om ett 50-tal kalkjobb eller bevarandet av ett av vårt lands mest skyddsvärda områden, skriver flera nationalekonomer gemensamt.

  • 117.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Arkitekturen och universitetet2014Ingår i: Konstvandring på Umeå universitet: En guide till konsten på campus / [ed] Brita Täljedal, Ann-Catrine Eriksson, Patrik Förberg, Umeå: Umeå universitet; Akademiska hus; Statens konstråd , 2014, s. 108-119Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 118.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Att bygga ett län2001Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 119.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    En trollande världsstjärna som förundrar publiken2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 120.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    En vardag som styrs av bilen2015Ingår i: Folkbladet, ISSN 1104-0238, nr 17 februariArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 121.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Energi och melankoli i fin potpurri2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 122.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Jag flyter med i vågorna2014Ingår i: Folkbladet, ISSN 2001-3442Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 123.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Knee Deep: En vacker helhet av flera nervkittlande delar2014Ingår i: FolkbladetArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 124.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Lång kamp för rättigheter och respekt2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 125.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Låt dig inte luras av grandiosa utfästelser2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 126.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Passionerad minimalism2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 127.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Rakt igenom förtrollande2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 128.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Samhällskritisk kollision mellan olika tidsepoker2014Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 129.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Så minns vi de urbana ikonerna2015Ingår i: Folkbladet, ISSN 1104-0238, nr 21 januariArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 130.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Tidlös opera möter framtiden2015Ingår i: Folkbladet, ISSN 1104-0238, nr 27 februariArtikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 131.
    Holmqvist Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    UmU Arkitektur: En bok om arkitekturen på Umeå Universitet1999Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 132.
    Holmqvist Sten, Katrin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Ann-Catrine, Eriksson
    Den liggande akten: Studier av Tizians Venus från Urbino och Manets Olympia2003Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 133.
    Holmqvist-Sten, Katrin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Arkitekthögskolan vid Umeå universitet.
    Utmanar vår syn på danskonsten2014Ingår i: Folkbladet, ISSN 2001-3442, s. -11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 134.
    Holmström, Marcus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Sverige, strukturfonderna och sammanhållningspolitiken inom EU: En paneldatastudie för 1991-2006 tillämpad på de svenska länen2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen studeras inkomstutvecklingen i svenska län, dels ur ett konvergensperspektiv och dels ur ett tillväxtteoretiskt perspektiv. Studiens huvudsakliga syften är att studera huruvida de relativt sett fattigare länen har närmat sig de relativt rikare länen i inkomst per capita under perioden 1991-2006 och huruvida de regionalpolitiska stödmedel som de svenska länen har tilldelats från EU: s strukturfonder har gett upphov till tillväxt i inkomst per capita under perioderna 1995-1999 och 2000-2006. Tillsammans med andra tillväxtförklarande variabler såsom humankapitalackumulation och sysselsättningsutveckling skapas två paneldataset, från vilka fyra modellspecifikationer skattas med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultatet från konvergensskattningen ger stöd för obetingad inkomstdivergens på 1,2 procent, vilket innebär att för en procents högre initial inkomstnivå har tillväxten varit i genomsnitt 1,2 procent högre. Resultatet antyder således att inkomstskillnaderna mellan de svenska länen har ökat under den studerade 16-årsperioden. Vad gäller de strukturfondsmedel som EU har tilldelat de svenska länen antyder resultaten att de inte har haft någon positiv signifikant effekt på inkomsttillväxten under de två programperioder som de har tillfallit Sverige. Tvärtom pekar resultaten på att strukturfonderna har motverkat sitt syfte i Sverige, då koefficienten för variabeln i fråga uppvisar negativt tecken. Emellertid visar sig EU-inträdet år 1995, andelen av länens befolkning med högre utbildning och tillväxten i länens sysselsättningsgrad samtliga ha positiva, signifikanta effekter på inkomsttillväxten, varför de viktigaste slutsatserna av studien är att strukturfonderna hädanefter bör investeras i utbildnings- och sysselsättningsfrämjande projekt.

  • 135.
    Holmström, Marcus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Edlund, Johanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Skatteutjämning plus för Umeå och länet2009Ingår i: Västerbottens-Kuriren, ISSN 1104-0246, Vol. 22/6, s. 4-4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svar på artikel efter släpp av rapporten CERUM Rapport 23 Det kommunalekonomiska utjämningsystemet - Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknadsregioner Författare: Johanna Edlund och Marcus Holmström

  • 136.
    Hudson, Christine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Regionala partnerskap - ett hot mot eller ett förverkligande av demokrati?2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Papperet fokuserar på de nya regionala partnerskap som har införts i samband med de regionala tillväxtavtalen och vilka möjligheter dessa har att stärka eller försvaga demokrati. Partnerskap är en ny formför det politiska arbetet på regional nivå somuppmuntras av både staten och EU. I partnerskap skall aktörer från olika sektorer, särskilt näringslivet, ingå. Det övergripande målet är att genom att utveckla en helhetssyn och en bättre tvärsektoriell samverkan mellan olika aktörer åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt. Partnerskap kan ses som en del i utvecklingen av en ny regionalpolitik där fokus har förskjutits från traditionellt industristöd till en ökad betoning av att varje region bör bygga sin utveckling på just sina egna förutsättningar. Detta skall stimulera utvecklingen av aktiva regioner som kännetecknas av inklusivitet, nätverk, samverkan och dialog mellan olika regionala intressen (stakeholders). Strategin är nära kopplad till framväxten av en mer holistisk regional diskurs, som innehåller en mer sammanhållen syn på samhällsbyggande och samhällsutveckling där hälsa, kultur, utbildning, miljö samt omsorg om barn och äldre ingår i ett interaktivt skapande av välfärd och tillväxt. Den preliminära slutsats somman kan dra från vår inledande undersökning är att det finns en potential för att regionala partnerskap, som en del av en bredare mer holistisk regional diskurs, skall kunna bidra till en utveckling av den regionala och lokala demokratin. Men om den mer exkluderande diskursen dominerar och regionala partnerskap blir ett elitprojekt finns det risk att demokratin i stället försämras.

  • 137.
    Hudson, Christine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    The university and regional reciprocity2000Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

     

  • 138.
    Hugoson, Rolf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Lars Widdings Umeå: Den lokala identitetens dynamik2009Ingår i: Historier: Arton- och nittonhundratalens skönlitteratur som historisk källa / [ed] Ahlberger, Christer mfl, Göteborg: Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet , 2009, s. 137-146Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 139.
    Hugoson, Rolf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Lars Widdings Umeå: Den lokala identitetens dynamik2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 140.
    Hugoson, Rolf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Möten, nätverk och politik: Norrlandsoperan igår, idag, imorgon2010Ingår i: Kulturens kraft för regional utveckling / [ed] Lindeborg, Lisbeth och Lindkvist, Lars, Stockholm: SNS Förlag , 2010, s. 356-375Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 141.
    Hugoson, Rolf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Norrlandsoperan: Fisk eller fråmmande fågel i Umeås kulturliv?2010Ingår i: Västerbotten, ISSN 0346-4938, nr 1, s. 62-67Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 142.
    Hugoson, Rolf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Centrum för regionalvetenskap (CERUM).
    Umeå: Björkarnas stad: Från stadsbrand till city brand2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 143.
    Hugoson, Rolf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Centrum för regionalvetenskap (CERUM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. Statsvetenskapliga institutionen.