umu.sePublications
Change search
Refine search result
1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Altundal, Sara
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med depression: En litteraturstudie2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Depression är en av de vanligast förekommande diagnoserna inom psykisk ohälsa, och i Sverige är idag över 4 % av befolkningen diagnostiserad med depression. Depression ger bland annat symptom i form av nedstämdhet, intresseförlust, sömnsvårigheter, förändrad aptit, koncentrationssvårigheter och suicidtankar och påverkar livskvalitén och arbetsförmågan i stor utsträckning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för vuxna diagnosticerade med depression och dess effekter utifrån arbetsterapeuters och klienters perspektiv. För att besvara frågeställningen gjordes en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar. De i studien identifierade arbetsterapeutiska interventionsmetoderna var UWaT (Using Writing as Therapy), CW (Creative Writing), TTM (Tree Theme Method) Remotivationsprocessen, gruppterapi samt kreativt skapande. Från klienternas perspektiv beskrevs effekter i form av ökad självkänsla, bättre självinsikt, ökad motivation att delta i det vardagliga livet samt i vissa fall en ökad aktivitetsnivå. Arbetsterapeuternas upplevelser var att metoderna var krävande att arbeta med men givande för klienterna såväl som lärorika att arbeta med. Således föreslår denna studie att dessa arbetsterapeutiska interventioner kan användas som redskap inom behandlingen av vuxna med depression men vidare forskning behövs för att med studier designade att studera effekter av interventioner skapa belägg och riktlinjer för arbetsterapeuter som arbetar i området.

  • 2.
    Andersson, Alexandra
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Let’s talk about sex: Kvinnors upplevelse av sin sexualitet och behov av stöd efter en gynekologisk cancerdiagnos2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Title:  Let´s talk about sex

    -        Women's experience of their sexuality and needs for support after a gynecological cancer diagnosis

    Year: 2019

    Author: Alexandra Andersson miss_alexandra@live.se

    Tutor: Anita Nilsson Universitetslektor Inst. för omvårdnad Umeå universitet samt klinisk lektor vid Medicin centrum NUS anita.1.nilsson@umu.se

    Keywords: Gynaecological cancer, Sexuality, Occupational therapy, Sexual Support, Qualitative study

     

    Abstract:

     Introduction: Every year, 2,900 women are diagnosed with gynecological cancer in Sweden and most of them suffer from sexual problems. Sexuality is a fundamental aspect of human development, behaviour and personality. Although occupational therapists consider that sexuality is an important area to include, only few works with sexuality. Research claims that sexuality should be included in occupational therapy as the aim of occupational therapy is to help individual to perform meaningful activities. Aims: The aim of the study is to illuminate women's experience of their sexuality more than a year after a gynecological cancer diagnosis and to identify needs for support for sexual well-being.                                                                                                                                                                  Methods: The study is a qualitative study with qualitative-and thematic content analysis according to Lundman et.al and Braun et.al. Nine women aged 38-58 participated in semi-structured interviews.                                                                                                                                                         Results: Women describes sexuality as an important basic need and many of them feel mutilated when they suffer from sexual problems and altered roles. Several informants report that their relationships were adversely affected by their sexual problems. They have needs for information and aids and wish that the health care providers invited them and their partner to talk about sexual concerns in order to give them tools to deal with their sexual problems.                                                                                                                                               Conclusion: Sexual support for affected women must increase, and in order to meet women's needs care providers must gain an increased understanding of how sexuality and relationships can be affected by the diseases and/or by treatments, and take part of the women's stories to know when and how they want support.

  • 3.
    Andersson, Henrik
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Erfarenheter och konsekvenser i dagligt liv för vuxna med ADHD och arbetsterapeutiska interventioner för denna grupp: - en litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vuxna med ADHD är en grupp som upplever problem med att utföra vardagliga nödvändiga aktiviteter och som lätt utvecklar olika rolldysfunktioner genom livet. Det är viktigt att undersöka vilka erfarenheter och konsekvenser i vardagen som vuxna med ADHD erfar för att på ett effektivt sätt kunna möta upp och effektivt underlätta för patientgruppen. Nästa steg i ledet för att kunna spela en nyckelroll i arbetet med att hjälpa vuxna med ADHD är att kartlägga vad arbetsterapeuter gör för denna växande grupp i samhället. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter och konsekvenser i dagligt liv för vuxna med ADHD och arbetsterapeutiska interventioner för denna grupp. En litteraturstudie användes som metod för att kunna skapa en bred överblick över den befintliga forskningen på området. Totalt inkluderades fem vetenskapliga artiklar i studien och ur dessa fem framträdde tre kategorier: 1) Ekonomi, trafik och socialt liv – utmaningar i vardagen för vuxna med ADHD. 2) Ordningsskapande arbetsterapeutiska interventioner. 3) Motivation - ett hinder i vardagen med förslag på lösningar. Studien ger främst en bild av ett forskningsfält med många och stora informationsluckor kvar att fylla avseende vad arbetsterapeuter gör för att underlätta livet för vuxna med ADHD. Arbetsterapeuter kan sannolikt spela en viktig roll för gruppen vuxna med ADHD genom olika typer av ordningsskapande interventioner såsom strategier och hjälpmedel men mer forskning på området efterfrågas.   

  • 4.
    Arnqvist, Jonna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Mo Gustavsson, Matilda
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Arbetsterapeuters erfarenheter från utredning av barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd: -En kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Barn och ungdomar med kognitiva svårigheter kan uppleva aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. Det finns ett flertal kognitiva hjälpmedel vilka kan hjälpa barn och ungdomar att känna självsäkerhet och få ökad kontroll i sin vardag. Arbetsterapeuten har en viktigt roll att möjliggöra en fungerande vardag, i detta arbete ingår bland annat utredning och förskrivning av hjälpmedel. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter från initiering och genomförande av utredning för barn och ungdomar i behov av kognitivt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom Barn- och ungdomshabilitering i Västerbotten. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 3 huvudkategorier; Arbetsterapeutens uppdrag, Nätverket- en avgörande faktor samt Flexibilitet hos arbetsterapeuten skapar delaktighet under utredningen. Resultatet visar att den arbetsterapeutiska utredningen är en dynamisk process där arbetsterapeuten hela tiden anpassar sig själv med hänsyn till personen som utreds. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att föräldrarnas roll i utredningen och implementeringen av kognitivt stöd har stor inverkan på utredningens kvalitet och för att barnen ska bli självständiga och trygga i användandet av sitt stöd.

  • 5.
    Berglin, Johannes
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Carlsson, Filip
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Vuxnas erfarenheter av rullstol med ståfunktion: En kvalitativ studie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns idag forskning av brukares erfarenheter av rullstolsanvändning och hur ståhjälpmedel kan motverka negativa komplikationer till följd av långvarigt sittande. Men det finns begränsad forskning av brukares erfarenheter av rullstol med ståfunktion. Syftet med denna studie var att undersöka vuxnas erfarenheter av att använda rullstol med ståfunktion och dess betydelse för delaktighet i personens dagliga aktiviteter. Sex deltagare intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat visade att ståfunktionen varit betydelsefull i vardagen för exempelvis ökad delaktighet i deltagarens dagliga aktiviteter och för att motverka kroppsliga komplikationer som ett långvarigt sittande kan medföra. Slutsatsen är att ståfunktionen i helhet haft en positiv inverkan utifrån flera olika aspekter. Men det råder bristande fysisk tillgänglighet vilket försvårar användandet och skapar ett behov av ytterligare utveckling av rullstol inklusive ståfunktion vilket kan främja deltagande i dagliga aktiviteter.

  • 6.
    Emanuelsson, Emma
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Betydelsen av trädgårdsterapi för personer med stressrelaterad ohälsa: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I Sverige ökar både heltids- och deltidssjukskrivningar och stressrelaterad ohälsa är en vanlig bakomliggande orsak. Tidigare studier talar för att trädgårdsterapi är en användbar metod för återhämtning i denna patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva betydelsen av att delta i trädgårdsterapi hos personer med stressrelaterad ohälsa. En litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes och sökningarna genomfördes i Pubmed, Cinahl, Greenfile, Amed och Psychinfo. Sju artiklar inkluderades, granskades och analyserades. Resultatet visade att det var av betydelse för deltagarna att känna att trädgården erbjöd en fristad med lagom mängd sensoriska intryck och att finna symbolik i naturen. Även att spegla sig i andra deltagare och personal var av vikt för att känna sig sedd, få stöd och känna igen sig. Deltagarna fick dessutom förbättrad självbild och ett mer hälsofrämjande aktivitetsmönster genom att vistas i naturen. Arbetsterapeuten utgör en viktig roll i att anpassa miljö och aktivitet efter deltagarens behov och bör därför ingå i det professionella teamet inom trädgårdsterapi.

  • 7.
    Fredriksson, Jessika
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Gustafsson, Mikaela
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Den fysiska miljöns betydelse vid rehabilitering av personer med stroke: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För att en person ska få tillbaka bästa möjliga funktionsförmåga efter en stroke är det viktigt med rehabiliteringsinsatser, vilket skapar större chanser för patienten att få ett så självständigt liv som möjligt. När patienten påbörjar rehabilitering efter insjuknandet i stroke kan det ske på sjukhus och i personens hem men även andra platser kan vara aktuella. Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse den fysiska inomhusmiljön har under rehabiliteringsperioden för personer som har drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt och sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsykINFO och Medline. Resultat:  Studien visade att sjukhusmiljön hjälpte deltagarna att lära sig strategier för att kunna hantera hinder i vardagen och att berika miljön på sjukhus ökade aktivitetsnivån hos deltagarna. Det framkommer även i en jämförelse mellan tre strokeenheter att den fysiska miljön både hindrade och stöttade rehabiliteringen. Rehabilitering i hemmiljön fick deltagarna att inse vad de behövde träna, kunde sätta egna mål och inse sina kroppsliga begränsningar. Det framkom även att hemmiljön ansågs vara mer realistisk än sjukhusmiljön, medan en studie visade att deltagarna tyckte att rehabilitering i sjukhus och i hemmiljö var likvärdig. Slutsats: Studien tyder på att den fysiska miljön har betydelse under rehabiliteringsperioden för patienter som drabbats av stroke samt att det behövs mer forskning inom detta ämne.

  • 8.
    Frisén, Josefin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Svanlund Strömberg, Gabriella
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Förstföderskors aktivitetsbalans: En enkätstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Tidigare studier har påtalat att hälsa och aktivitetsbalans är nära sammankopplat och att en ny roll innebär aktivitetsförändringar som kan vara utmanande på olika sätt. Studier visar även att vid förändrad utförandekapacitet, som till exempel efter en förlossning, så kan denna utmaning vara ännu större. Syftet med denna studie var att beskriva förstföderskors aktivitetsbalans den första tiden efter förlossningen (≤ 6 månader). Mödrar fick besvara en webbenkät, baserat på instrumentet Occupational Balance Questionnaire-11, (OBQ-11). Frågorna (items) sammanställdes med medianvärden på grupp- och individnivå. Det framkom att majoriteten av deltagarna skattade sin aktivitetsbalans lågt, både utifrån enskilda items och totalt baserat på samtliga item. Vårt resultat indikerar att den undersökta gruppen har en aktivitetsobalans. Resultatet bör betraktas med försiktighet då urvalsgruppen var liten och ett bekvämlighetsurval gjordes. Fler och större studier behövs i ämnet för att kunna göra uttalanden om gruppen förstföderskors aktivitetsbalans i helhet.

  • 9.
    Haglund, Stina
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Nygren, Julia
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Arbetsterapeuten i uppdraget som rehabkoordinator2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att vara sjukskriven har många negativa effekter på den upplevda hälsan. För att stötta patienter i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen har ett lagförslag för koordineringsfunktion lagts fram, vars mål är att patienter ska återgå i arbete. I koordinatoruppdraget arbetar idag många arbetsterapeuter, därför var syftet med denna studie att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i uppdraget som rehabkoordinator. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med rehabkoordinatorer, varav samtliga var legitimerade arbetsterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet indikerade att rehabkoordinatorerna arbetade klientcentrerat med hänsyn till hela människans liv, inte bara arbete. Det visade även att arbetsterapeutisk kompetens kan nyttjas i flera delar av rehabkoordinatorns uppdrag, exempelvis i utredning, målsättning och utvärdering. Det finns flera likheter mellan rehabkoordinatorernas arbetssätt och arbetsterapeuters, å andra sidan framkommer även skillnader i studien framförallt omfattningen av rehabkoordinatorns kunskaper om extern samverkan. Studien visar sammantaget att sättet att förhålla sig, möta och bemöta är genomgående lika i båda uppdragen. Dock krävs mer forskning inom området för att fler likheter och skillnader ska kunna påvisas, samt för att styrka arbetsterapeutens lämplighet i uppdraget som rehabkoordinator. Det vore även intressant att undersöka andra professioners lämplighet i uppdraget.

  • 10.
    Henriksson, Carin
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Bildterapi med de äldre: En litteraturöversikt2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Abstract: 

    It is estimated to be 9.2 billion older than 80 years and older in the world by 2050. In Sweden heart attacks, hypertension, diabetes, anxiety and sleep disorders are common diseases for elderly. When life changes and independence decrease, the elders have to receive help from others in their environment. Research on Art Therapy with older dementia patients has shown positive results, but more studies are needed to demonstrate positive treatment effects for those without dementia

     

    Purpose:

    To describe the significance of Art Therapy for the elderly 80 years and older.

     

    Method:

    A non-systematic literature review consisting of six research articles was conducted.

     

    Results:

    The articles contained qualitative, quasi-experimental and phenomenological method. The review showed that quality of life, self-esteem, cognition and physical function increased, while depression and anxiety decreased. The studies were conducted on different continents and included various physical and psychosocial impairments. This suggests that Art Therapy has potential to adapt treatments to clients regardless of disabilities and culture. The low average age of the participants in the studies means that this literature review did not fully achieve its purpose.

     

    Conclusion:

    Elderly people can, with the help of Art Therapy be affected in a direction that improves their daily lives. It is important that Art Therapists cooperate with other care professionals so that clients' functional impairments are clarified and addressed for maximum effect of Art Therapy. Continued research on evidence-based treatment methods in Art Therapy with the elderly, 80 years and older is needed.

     

     

  • 11.
    Inostroza, Michelle
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Nyberg, Patricia
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Arbetsterapeutiska insatser vid stressrelaterade psykiska sjukdomar: – en kvalitativ intervjustudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att hantera sitt vardagliga liv är idag en stor utmaning för många människor i samhället. Krav och långvarig stress där människan inte tillåts återhämtning sliter på kroppen vilket kan resultera i stressrelaterade symtom. Kvarstår de stressrelaterade symtomen kan det utvecklas till både mindre- och mer allvarliga stressrelaterade psykiska sjukdomar såsom depression och utmattningssyndrom. Detta kan i sin tur resultera i sjukskrivning. Syftet med studien är att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att genomföra insatser inom primärvård för patienter sjukskrivna på grund av stressrelaterad psykisk sjukdom. Studien utgår från en kvalitativ metod där telefonintervjuer genomfördes med sex arbetsterapeuter verksamma inom primärvård och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att arbetsterapeuterna utreder problem och behov med hjälp av olika bedömningsinstrument, förskriver hjälpmedel och vägleder patienten att finna strategier för att klara av vardags- och arbetslivet. Det kan ge stöttning och vägledning för arbetsterapeuter verksamma inom primärvården då många insatser som framkommit inte kunnat hittas i tidigare forskning. Förebyggande arbete mot sjukskrivning är angeläget då psykisk sjukdom ökar. Ytterligare studier behövs för att se effekten av arbetsterapeutiska insatser vid rehabilitering av personer med stressrelaterade psykiska sjukdomar.

  • 12.
    Israelsson, Anna
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Lagerhjelm, Alexandra
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Arbetsterapeutiska insatser och dess betydelse för intagna på straffrättsliga institutioner: – En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Att vara berövad sin frihet och sina valmöjligheter kan få stora konsekvenser i en individs hälsa och livssituation. Intagna riskerar att, efter avtjänat straff, släppas ut i samhället med begränsad förmåga att fungera självständigt, försämrat hälsotillstånd och med hög återfallsrisk. Ett aktivitetsvetenskapligt perspektiv är användbart för att förstå och utveckla interventioner som syftar till att upprätthålla och utveckla förmågor i det dagliga livet och utvecklandet av roller för att stödja framgångsrik återgång i samhället. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska insatser och dess betydelse för intagna på straffrättsliga institutioner. En litteraturöversikt valdes och sökningar genomfördes i databaserna Web of Science, Cinahl, PubMed, Amed, Socindex och Academic Search Elite. Sju artiklar inkluderades för kvalitetsgranskning och analys. Resultatet visade en variation av interventioner där fokus låg på den generella livssituation de intagna befann sig i alternativt aktuell målgrupps specifika problematik. Gemensamt, inom samtliga instanser, var behovet av att öva upp sociala och kommunikativa förmågor. Viktiga betydelser som framkom var att intagna hade möjlighet till visst självbestämmande och att aktiviteter hade ett tydligt syfte för att upplevas som meningsfulla och terapeutiska. Studien visade att trots restriktioner till följd av säkerhetsaspekter, är det möjligt att genomföra klientcentrerade interventioner som har en positiv inverkan på intagnas hälsa, beteenden, självkänsla och utförandekapacitet. Arbetsterapeuten har en viktig roll i det rehabiliterande arbetet för att motverka kriminellt beteende och erbjuda redskap som underlättar övergången till samhället och minskar risken för återfall.

  • 13.
    Joelsson, Niklas
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Melander, Isak
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Fysiska tillgängligheten för rullstolsburna: En kartläggning av tre kommunala sportanläggningar2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Enligt nuvarande internationell policy och lagstiftning i flertalet länder ska samhället vara tillgängligt för alla invånare. Trots detta finns ett stort antal studier där bristande fysisk tillgänglighet rapporterats i allmänna byggnader. Rullstolsburna stöter ofta på fysiska tillgänglighetsproblem då de färdas i samhället och står därför inför stora hinder. Syftet var att kartlägga den fysiska tillgängligheten för rullstolsburna i tre av Umeå kommuns sportanläggningar. Housing Enabler som kompletterades med Bygg Ikapp användes för att syste-matiskt undersöka miljöhinder i fysisk tillgänglighet. Resultatet i studien visar att det förekommer fysisk tillgänglighetsproblematik. Den mest omfattande problematik som rapporterades var i sektionen inomhusmiljö där hinder förekom i form av bl.a. höga trösklar och smala passager. Fysiska hinder rapporterades även frekvent inom sektionerna toalett och utomhusmiljö. Resultaten innebär att rullstols-burna har sämre aktivitets- och delaktighetsmöjligheter vid besök på dessa anläggningar. En god tillgänglighet inom offentliga byggnader och anläggningar utgör en grund för delaktighet och ökad livskvalitet. En bättre fysisk tillgänglighet i anläggningarna kan leda till att rullstolsburna deltar mer frekvent i sportevenemang. Författarna ser behov av vidare forskning gällande Housing Enabler för att optimera fysisk tillgänglighetskartläggning av allmänna miljöer, då instrumentet i första hand syftar till att kartlägga hemmiljöer.

  • 14. Kaelin, Vera C.
    et al.
    van Hartingsveldt, Margo
    Gantschnig, Brigitte E.
    Fisher, Anne G.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy. Department of Occupational Therapy, College of Health and Human Services, Colorado State University, Fort Collins, CO, USA.
    Are the school version of the assessment of motor and process skills measures valid for German-speaking children?2019In: Scandinavian Journal of Occupational Therapy, ISSN 1103-8128, E-ISSN 1651-2014, Vol. 26, no 2, p. 149-155Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Background: There are no validated assessment tools for evaluating quality of schoolwork task performance of children living in German-speaking Europe (GSE).

    Objective: To determine whether the international age-normative means of the School Version of the Assessment of Motor and Process Skills (School AMPS) are valid for use in GSE.

    Methods: The participants were 159 typically-developing children, 3-12 years, from GSE. We examined the proportions of School AMPS measures falling within +/- 2 standard deviation (SD) of the international age-normative means, and evaluated for significant group differences (p<0.05) in mean School AMPS measures between the GSE sample and the international age-normative sample using one-sample Z tests. When significant mean differences were found, we evaluated if the differences were clinically meaningful.

    Results: At least 95% of the GSE School AMPS measures fell within +/- 2 SD of the international age-normative means for the School AMPS. The only significant mean differences were for 6(p < 0.01) and 8-year-olds (p = 0.02), and only the 6-year-old school process mean difference was clinically meaningful.

    Conclusions: Because the only identified clinically meaningful difference was associated with likely scoring error of one rater, the international age-normative means of the School AMPS appear to be valid for use with children in GSE.

  • 15.
    Krasniqi, Arbnor
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Rostam, Armand
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta inom skolan: En kvalitativ studie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Ökningen av antalet verksamma arbetsterapeuter inom skolverksamheten i Sverige har ökat jämfört med tidigare år, dock är det fortfarande få kommuner som erbjuder arbetsterapeutiska insatser inom skolan. Arbetsterapeuten med sin kompetens i skolan kan bidra med stödjande insatser för att öka elevens delaktighet i aktivitet. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i skolan. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med legitimerade arbetsterapeuter som är verksamma inom skolan. En kvalitativ innehållsanalys utfördes vid analysering av intervjuerna. I resultatet framkom det att arbetsterapeuterna kan förbättra elevens skolmiljö och underlätta skolpersonalens arbete. Det framgick att samarbetet med elever, vårdnadshavare och skolpersonal fungerade oftast väldigt bra. Arbetsterapeutiska bedömningsinstrument användes för att undersöka bland annat den fysiska och sociala tillgängligheten i klassrummet. Utifrån studiens resultat går det även dra slutsatsen att samtliga arbetsterapeuter upplevde att deras insatser underlättar för eleverna att nå kunskapskraven. Slutligen tycker författarna att arbetsterapeutens roll bör vara lika självklar som exempelvis sjuksköterskans roll på skolan.

  • 16.
    Lindén, Sara
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Sellén, Filip
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Arbetsterapeutiska interventioner för personer med demens och dess betydelse i dagliga aktiviteter: - en litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Demens är en växande sjukdom världen över. Vid demens kan den drabbade få svårigheter att utföra aktiviteter i det dagliga livet på samma sätt som innan sjukdomen. Arbetsterapeuter arbetar med att hjälpa personer med demens att öka eller bibehålla funktioner i dagliga aktiviteter. I och med att demens ökar världen över kommer behovet av arbetsterapi öka för målgruppen. Syftet med denna studie var därför att undersöka arbetsterapeutiska interventioner för personer med demens samt vilket utfall dessa interventioner haft i utförandet av dagliga aktiviteter. I studien användes en systematisk litteraturstudie som metod för att få svar på syftet. Genom sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Medline, Psycinfo, Scopus, OT-seeker och Swemed+ framkom nio artiklar med kvantitativ ansats som svarade på syftet. I studien framkom olika arbetsterapeutiska interventioner som strukturerades upp enligt OTIPM. Arbetsterapeuter använde sig av olika varianter av kompensationer, aktivitetsträning och förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner för att förbättra personernas utförande i dagliga aktiviteter. Kompensationer handlade om att arbetsterapeuten hjälpte den demenssjuke att finna strategier eller att genomföra anpassningar av den fysiska och sociala miljön. Aktivitetsträning involverade träning i personlig- och instrumentell ADL och fritidsaktiviteter. Vid förbättringar av personliga faktorer och kroppsfunktioner använde arbetsterapeuterna sig av kognitiv träning, fysisk aktivering och avslappning samt träning av den sociala rollfunktionen. Huvudparten av interventionerna visade sig ge positiva förändringar vid utförandet av dagliga aktiviteter. Däremot var det två studier som visade på försämrade utfall. Resultatet indikerar på att arbetsterapeutiska interventioner kan ha en positiv inverkan på utförandet av dagliga aktiviteter hos personer med demens. Interventionernas längd och intensitet kan påverka utfallet . Ytterligare en faktor som kan påverka är att sjukdomen progreiderar.

  • 17.
    Lundberg, Mia
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Bedömning av ADL-förmåga hos äldre personer med höftfraktur: -En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Höftfraktur är en vanligt förekommande diagnos som medför allvarliga hälsorisker och risk för nedsatt förmåga till aktiviteter i dagliga livet (ADL) för äldre personer. ADL är väsentlig vid arbetsterapi, men det saknas nationella rekommendationer för val av bedömningsinstrument. En litteraturstudie genomfördes för att kartlägga vilka bedömningsinstrument som användes inom aktuell forskning vid bedömning av ADL-förmåga hos patienter över 65 år med höftfraktur. Följande frågeställningar undersöktes: Vilka bedömningsinstrument används och vad kännetecknar dessa instrument? Hur motiverades valet av bedömningsinstrument för äldre personer med höftfraktur? Vilka erfarenheter framkommer vid användningen/tillämpningen av dessa instrument? Vilka psykometriska egenskaper refererades till? Sökningen utfördes i två steg, först en sökning i databaserna Pubmed och Cinahl samt manuellt via referenslistor och i nästa steg söktes information om de inkluderade bedömningsinstrumentens psykometriska egenskaper. Åtta bedömningsinstrument inkluderades och kategoriserades till tre olika grupper; Två av grupperna bedömde grad av oberoende/beroende vid utförande av P- eller I-ADL och den tredje gruppen bidrog till målformulering och ökad delaktighet vid ADL. Resultatet visade att instrumenten var standardiserade och visade god till hög reliabilitet. I de fall validiteten nämndes var den god men orsaken till val av bedömningsinstrument och erfarenhet av dessa redovisades sällan. I studiens diskussion konstateras att syftet med bedömning av ADL-förmåga bör styra valet av bedömningsinstrument och genom att välja flera instrument kan arbetsterapeuten få en bredare och tydligare bild av patientens förmåga. Utifrån studiens resultat föreslås att arbetsterapeuten väljer ett bedömningsinstrument för att bedöma grad av beroende och sedan kompletterar med ytterligare ett instrument som bidrar till målformulering och ökad delaktighet vid ADL.

  • 18.
    Nordin, Emelie
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Ingemansson, Louise
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Arbetsterapeutiska interventioner för personer med KOL: - en litteraturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en vanligt förekommande sjukdom i världen och förekomsten har ökat de senaste åren. Sjukdomen innebär stora problem med andnöd och utmattning vilket gör att många upplever begränsningar i sitt dagliga liv. Personerna behöver flera olika insatser vilket gör att rehabiliteringen sker i team med olika professioner. Syftet med studien var att skapa en översikt av arbetsterapeutiska interventioner och dess resultat inom rehabilitering för personer med KOL. Litteraturstudie valdes som metod och sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ och OT-seeker. Åtta kvantitativa artiklar publicerade mellan 2008–2018 inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades innan de sammanställdes i tre kategorier: Teamrehabilitering kan förbättra fysisk förmåga samt minska symtom och mortalitet, arbetsterapi kan kartlägga problemområden och förändring av ADL-förmåga och arbetsterapi kan minska ansträngning vid självvalda aktiviteter. Arbetsterapeuter utförde insatser kring energibesparande åtgärder samt bedömningar med COPM, hjälpmedelsförskrivningar och olika utbildningar. Ingen av insatserna visade en signifikant effekt efter avslutad rehabilitering. De flesta studierna presenterar resultat från ett teamarbete vilket gör att de arbetsterapeutiska interventionerna inte alltid presenteras separat. Detta gör att fler studier av arbetsterapeutiska interventioners betydelse för målgruppen behövs för att kunna granska deras specifika resultat.

     

    Sökord: litteraturöversikt, rehabilitering, energibesparande åtgärder, aktiviteter i dagliga livet, arbetsterapi

  • 19.
    Nordin, Therese
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    THE ME AND THE WE: How interests and relations interweaves to form satisfactory social participation in older adults in a home care context2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Title: THE ME AND THE WE  - How interests and relations interweaves to form satisfactory social participation in older adults a home care context

    Introduction: Loneliness and social isolation are common among older adults in need of home care services. Loneliness constitutes similar health risks as common life style diseases. Social participation have shown to aleviate loneliness, but there are still limited knowledge on the interplay between social participation and loneliness among older adults in a risk group.

    Aim: to explore community dwelling older adults’ perceptions and experiences about aspects of loneliness and social participation in a home care context.

    Method: The study was conducted in two small municipalities in northern Sweden, using qualitative interviews with seven older adults; five women and two men, over the age of 65 using home care services, in two small municipalitites in northern Sweden. Interviews were audio recorded, transcribed and analyzed with qualitative content analysis.

    Result: A satisfctory social participation is affected by personal interests (the ME) and the quality of the social relations (the WE).  As a part of maintaining the ME was fulfilling individual interests and keeping autonomy. As a part of a quality WE, having a circle of significant people, having needs seen and experienceing mutuaility and eqaulity.

    Conclusion: Occupational therapists in community care needs to support the individual older adult to identify and find strategies to maintain valued interests and relations.

     

     

  • 20.
    Nyberg, Mats
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Äldres attityder till och resonemang om exergames2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I framtidens samhälle förväntas äldre utgöra en stor del av befolkningen. Äldre har större risk att drabbas av funktionedsättningar och sjukdomar jämfört med andra grupper i samhället. Studier har visat att äldre definierar hälsa som en upplevelse att vara självständig och känna samhörighet med andra men även frånvaro av symptom och känna sig positiv samt att ha tillräckligt med energi. Arbetsterapi som profession syftar till att möjliggöra aktiviteter som bidrar till hälsa och välmående. Studier har visat att exergames kan vara en effektiv intervention för positiva hälsoeffekter bland äldre personer. Syftet med studien var därför att beskriva äldre personers attityder till och resonemang om exergames. En kvalitativ studie med fokusgruppintervju genomfördes med fyra äldre personer. Data från intervjun analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat redogörs med ett tema, två kategorier och fyra underkategorier. Det genomgående temat är ”Betydelsefulla faktorer för äldres vilja att spela exergames”. De två kategorierna är ”förutsättningar att spela” och ”motivation att spela”. Resultatet visade vilka förutsättningar deltagarna ansåg det behövdes för att spela men också hur viktig motivationen var för att spela exergames. Deltagarna ansåg att exergames med många moment och högt tempo upplevdes komplicerade och att det upplevdes meningsfullt att spela exergames om det sker för att träna fysiska och kognitiva förmågor. Slutsats: Äldre uttrycker att det finns många hinder att överkomma för att spela exergames. Genom att underlätta hinder för äldre att spela exergames och med kunskap om meningsfulla spel för äldre kan arbetsterapeuter stödja äldre att uppnå aktivitetsengagemang i exergames.

  • 21.
    Rödén, Elin
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Sehlin, Elin
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Arbetsterapeutiska interventioner med digital teknik: En litteraturöversikt2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Utbudet av digital teknik som vi använder i det dagliga livet har ökat och utvecklats de senaste åren. Utveckling innebär möjligheter men också utmaningar för personer med svårigheter eller begränsad tillgång att hantera digital teknik. Arbetsterapeutiska insatser i form av stöd och anpassning av och med teknik kan göra skillnad för att tillgodose personers aktivitetsbehov. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner som gjorts med stöd av digital teknik. En litteraturöversikt valdes och sökningar gjordes i databaserna Cinahl, MedLine, PsycINFO och PubMed. Tolv artiklar varav elva kvantitativa samt en kvalitativ kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet presenteras i fyra kategorier utifrån Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM). Resultatet visar att arbetsterapeuter bidragit med sin kompetens och tillämpat digital teknik i interventioner för personer med och utan funktionsvariation. Då digital teknik kan modifieras att tillgodose klienters aktivitetsbehov har fortsatt implementering av insatser med digital teknik stor potential i arbetsterapeuters arbete att främja aktivitet och delaktighet.

  • 22.
    Sperens, Maria
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Att leva med Parkinsons sjukdom: med fokus på konsekvenser i dagligt liv för kvinnor och män2019Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Parkinson’s disease (PD) is a common, progressive neurodegenerative disorder. It is characterized by motor symptoms, such as stiff muscles, slowness of movements, tremor, gait and balance difficulties, and also by non-motor symptoms such as depression, sleeping disorders, fatigue, sexual dysfunction, cognitive decline and pain. In an advanced stage of the disease, dementia can be developed. The disease occurs in all ethnic groups and affects both women and men. In 2016, the world wide prevalence of PD was estimated to 6.1 million people (2.9 million women, 3.1 men). In Sweden there are currently about 20 000 persons diagnosed with PD. There is no cure for PD. The main goal of treatment is for the patient to achieve best possible quality of life. The basic treatment for PD is oral medication, but for some, with a more advanced disease, alternative ways to distribute medicine, and/or neurosurgery (deep brain stimulation, DBS) may be an alternative. Today, there is an increasing awareness of the need of medical research, based on sex/gender. Among those living with PD, more men than women undergo highly specialised treatment with neurosurgery, even though women after surgery experienced greater benefit in ADL, in emotions and in social life. In a progressive disease as PD, changes in ADL can appear both suddenly and gradually. Earlier studies have shown that PD affects ADL already in an early stage of the disease, and also that maintenance of activities is important for well-being in daily life.

    The overall aim of this thesis was to gain knowledge of daily life among women and men with Parkinson’s disease and to explore how they relate to and manage aspects of consequences of the disease. The specific aims were to investigate how persons with moderately advanced Parkinson’s disease manage consequences of the disease in their daily life, how they reason about DBS as a treatment alternative, to evaluate the development of ADL over time in persons living with PD, from the time of diagnosis up to eight years, and finally, to explore similarities and differences among women and men.

    Method: Qualitative interviews were conducted with 24 persons with PD (PwPD), 14 men and 10 women. The interviews were analysed according to Grounded Theory (GT). Comparisons between patterns in men and women were made. The quantitative study included 129 PwPD from the NYPUM project (Ny Parkinsonism in UMeå). Data from baseline assessment, and then from follow-ups at one, three, five and eight years have been used. Participants estimated their ability to perform daily activities based on the ADL-taxonomy. Data have been analysed statistically with respect to development over time, as well as differences between men and women. Linear Mixed Model was chosen for analyses.

    Results: To achieve the best possible everyday life, in spite of the difficulties PD caused, it was important for the participants to adapt to their medication regime and also to ongoing changes in their abilities. The interviewees tried to think in a positive way, prioritize among social relations and activities, to take advantage of positive environments and to exercise physically. Participants had a good knowledge of DBS as an alternative treatment method although it was not their choice at the actual time point. They worried about the neurosurgical procedure and were hesitant about the outcome of DBS. The treatment was seen as a step-way process, and DBS was seen as the last option. In the quantitative study, nine out of 12 activity domains showed a statistically significant change over time. Seven of these were basic, needed to be performed almost every day. The two remaining ADL-domains (Shopping and Cleaning) also showed a statistically significant difference between women and men, showing that women experienced a higher degree of detoriation. Those 32 remaining at eight years, still fulfilling the ADL-taxonomy, did not seem to experience that PD had a big impact on their ADL-ability. Overall, in these studies, there were more similarities than differences between women and men.

    Discussion: Our results support the importance of PwPD maintain routines regarding food, medicine and daily activities, adapt their way to perform tasks, and engage in meaningful and values activities as a way to achieve a good, daily life. Occupational therapists with good knowledge in PD could contribute in facilitating to use this strategies. Concerning DBS, the participants had comparatively low expectations on the outcome. This might be explained by a high level of education and a high percentage being member in a PD-society. Of the nine ADL domains showing change over time, seven were likely to be needed to be performed every day (e.g. Mobility and Dressing). The two remaining, (Shopping and Cleaning) are activities that are challenging for PwPD. They are also such activities where it is generally known that there are differences between women and men.

    Conclusion: Various aspects of activity appear to be important factors in the assessment, treatment and follow-up of PwPD. Meaningful activities, adapting the way of performing various tasks, as well as a functioning schedule based on food, medicines and activity are important elements in the strive for a good daily life. Deep brain stimulation (DBS) seems to be considered as the last step in a step-by-step approach to treatment options. Those who still perform self-assessment according to the ADL taxonomy at eight years follow-up, do not seem to experience that PD have a major impact on their perceived ability. The results also implies that men and women have a similar development over time regarding ADL ability and that they reason in a similar way with regard to strategies for achieving good daily life and about deep DBS as a treatment option.

  • 23.
    Sundell, Johanna
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    När skolan skapar problem för barnen: Om barn och ungdomar med högfungerande autism i grundskola och gymnasium2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Autism är en funktionsnedsättning som bland annat medför svårigheter med olika kognitiva funktioner. Vanligt är bristande förmåga att tolka sociala koder, ta in och sortera information från omgivningen samt att göra abstrakta slutledningar. Autismvänlig lärandemiljö kan beskrivas som elevens möjligheter till delaktighet i skolans akademiska och sociala situationer, det vill säga en tillgänglig skola för elever med autism. Syftet var att identifiera hinder för lärande i grundskolans sociala miljö för barn och ungdomar med högfungerande autism. Genom en allmän litteraturöversikt, med utgångspunkt i den arbetsterapeutiska modellen CMOP-E, undersöktes kvalitativa studier utifrån vilka hinder som förekommer för målgruppen i grundskolan. Undersökningspersonerna var elever med autism, vuxna med autism samt föräldrar, lärare och skolpersonal till elever med autism. Nio studier som berör hinder för lärande i grundskolan för elever med autism analyserades ur ett socialt perspektiv. Resultaten som genererades visade att diagnosen medför att målgruppen blir funktionshindrad i den allmänna grundskolans klassrum och har behov av stödinsatser av varierande art och grad. Antonovskys salutogena modell beskriver att känslan av sammanhang (KASAM) är vad som upprätthåller god hälsa och välbefinnande trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna är att vardagen och de aktiviteter individen är delaktig i upplevs meningsfulla, är begripliga och hanterbara. Att utnyttja arbetsterapeutens olika verktyg och insatser skulle vara en viktig resurs inom grundskolan för att erbjuda en mer meningsfull, begriplig och hanterbar skolmiljö för elever med högfungerande autism.

  • 24.
    Westin, Mikaela
    et al.
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Jönsson, Emmie
    Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Section of Occupational Therapy.
    Betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för mental hälsa och livskvalitet hos patienter med stroke: En allmän litterturstudie2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Stroke är en sjukdom som påverkar den mentala hälsan och livskvaliteten hos den drabbade. Författarna vill belysa vikten av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för patienter med stroke. Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för mental hälsa och livskvalitet hos patienter med stroke. Materialet till den kvantitativa litteraturstudien samlades in från databaserna CINAHL, PubMed, Psycinfo samt OT seeker. Alla artiklar kvalitetsgranskades med ett protokoll och analyserades utifrån likheter och skillnader. Studierna visade på att patientens livskvalitet påverkades negativt av depressiva symtom. De skadliga konsekvenserna av stroke reduceras om rehabilitering skedde i tidigt stadie efter insjuknandet, till exempel Post stroke depression (PSD) som var starkt associerad till låg livskvalitet. Konventionell arbetsterapeutisk behandling gav lika eller bättre effekt än teknologiska behandlingar. Arbetsterapi visade sig ha en positiv inverkan på patienternas mentala hälsa och livskvalitet. Författarna ser dock ett behov av ytterligare forskning i hur professionen kan förbättra bemötandet av den mentala hälsan hos patienter med stroke.  

1 - 24 of 24
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf