umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 369
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    A. Aljundi, Rachelle
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Bildklassresa mellan konststilar och epoker: om bildlärares konstsyn och teknikval i grundskolans bildundervisning2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to to examine what teachers think about visual art and how the learning process in this subject does look like. To answer these issues, I made interviews with five teachers of visual art from different schools, and I examined several examples of pupils’ artworks. The stories of the teachers were analyzed in relation to governing documents and with assumptions from sociocultural theory, postmodernism and pedagogical - aesthetic research as theoretical point of view.

    By the qualitative interview method, the observations of the pupil’s artworks, and by the analysis of the interviews with the teachers, I have come to the conclusion that teachers think differently about art but they try to keep themselves in line with the national governing documents. Its affects aspects of disciplines, styles, techniques and medium that is exemplified by the pupil’s art works, and it points out similarities and differences between the pupil’s art works and between the teachers when teaching visual art.

  • 2.
    Alakangas, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Brändström, Hans
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Praktiska och teoretiska examinationsformer2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Eftersom våra ämneskombinationer är så olika har vi haft möjlighet till att kunna studera vilka möjligheter som finns för att lärare ska kunna samarbeta i en ämnesövergripande examination. Våra begränsningar har varit till grundskolans senare år och lärarna som undervisar där. Intervjuer har gjorts som primär data till detta arbete och haft litteratur som sekundär data. Resultatet visar att de intervjuade lärarna gärna skulle vilja arbeta med ämnesövergripande examinationer och tror att eleverna får vinster på detta sätt. Svaga elever och elever med dyslexi/dyskalkyli får lättare visa vad de kan. I resultatet framgår även att examinationerna i praktiska och teoretiska ämnen skiljer sig drastiskt åt. De praktiska ämneslärarna ser ofta på en längre period och på hur kunskaper och utveckling förändras över tid. De teoretiska ämneslärarna prövar oftast eleverna på ett kortare avsnitt, t.ex. en del av ett kapitel eller avsnitt i en bok. De olika ämneslärarna kan dra nytta av varandras erfarenheter och ge eleverna en helhetsinlärning för att få samhällsgoda medborgare. Det stora hindret för detta arbetssätt är tiden till att samordna ett sådant projekt men detta är något varje rektor har som ansvar att ordna. Nyckelord: Ämnesövergripande samarbete, teoretiska ämnen, praktiska ämnen, examination

  • 3.
    Albing, Ola
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Musiklärares syn på elevinflytande: en komparativ studie mellan Sverige och Nya Zeeland2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förändrats och formulerats olika i skolutredningar och läroplaner. I dagens rådande läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mål och riktlinjer där elevinflytande innefattas. Under min praktik som lärarstuderande i ämnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som själv fått välja låtar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och få större förståelse för musiklärares syn på elevinflytande och hur de menar inflytandet påverkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jämförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland. Mina frågeställningar är; vad anser lärarna om elevinflytande i sin planering?, Hur menar de att det påverkar deras undervisningspraktik?, Hur har de tolkat sitt lands läroplan när det gäller elevinflytande? Jag har studerat vad tidigare forskning, undersökningar och projekt säger om synen på elevinflytande. Jag har också intervjuat fyra musiklärare, två från Sverige och två från Nya Zeeland och då använt mig av en kvalitativ intervjuform. Jag har även gjort observationer på min praktikskola på Nya Zeeland. Resultaten från min undersökning visade enligt min tolkning att elevinflytande har en större plats i den svenska undervisningen i jämförelse med Nya Zeelands. Detta konstaterade jag utifrån intervjuer, observationer och innehållet i ländernas läroplaner. Elevinflytandet visade sig mest i elevernas möjlighet att välja ensemblelåtar. En slutsats blev därför vikten för lärare att se andra möjliga områden för elevers inflytande.

  • 4.
    Almquist, Sara
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Från nyproducerat till textilavfall - en hållbar förändring i skolslöjden?: En undersökning om textilt återbruk och hållbarhet2013Student paper other, 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This paper has been written to find out how textile sloyd teachers and staff at second hand shops approach the thought of switching all of the brand new materials used in school sloyd today to textile waste. The research questions are about pros and cons with this idea in schoolpractice. Three sloyd teachers and three secondhand shop staffs has been interviewed. Sustainable developement has been focus in the essay and both economic, ecological, social and cultural aspects has been taken into consideration. The conclusion is that the subject is very complex and it is hard to give a clear solution on how textile waste in schools could be handled the best way. However it has emerged that schools have other missions that might be even more important to highlight than taking care of textile waste. Focus in textile sloyd can concentrate more on pupils responsibility for the textile they buy and take good care of their clothes, towels and curtains.

  • 5.
    Andersson, David
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Självkänsla och slöjden: En studie i slöjdlärares förståelse av begreppet självkänsla och deras metoder i arbetet med självkänsla hos elever2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 6.
    Andersson, Elinor
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Thörnqvist Gottschalk, Barbro
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Balans mellan estetiskt - praktiska och teoretiska ämnen i grundskolan: För optimal inlärning och utveckling av hjärnans alla resurser2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska ämnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjärnan. Vi ville undersöka rektorernas syn på balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, samt hur de ser på elevers kunskapsinlärning. Vi använde oss av litteraturstudier och enkätfrågor i vårt arbete. Vi har även följt mediadebatten för att kunna spegla samhällets syn på skolfrågor inom ämnet. En enkätundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del. Vi ville ta reda på rektorers uppfattning av en balanserad undervisning kontra kraven på godkänt betyg i svenska, engelska och matematik som ger behörighet till gymnasiet. Två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna ansåg att deras skolor hade balans mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, medan en tredjedel menade att det fanns en obalans. Alla tyckte att det var viktigt att skolan kunde erbjuda en balans mellan dessa ämnen. Lite mer än hälften av de tillfrågande tyckte att de var insatta i/visste något om hjärnans inlärningsprocess och minnesfunktion. Rektorerna ansåg att det fanns en statusskillnad mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen. Vad som också gick att utläsa från enkätresultatet var att rektorerna ser med oro på den skolpolitiska utvecklingen där kraven på mätbara kunskaper ökar på bekostnad av de estetiskt - praktiska ämnena.

  • 7.
    Andersson Fernold, Lena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Reggio Emilias filosofi: en inspirationskälla2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna uppsats undersöker jag om Reggio Emilia filosofin utgör en inspirationskälla bland pedagoger på svenska traditionella förskolor. I en jämförande textanalys mellan förskolans läroplan och Reggio Emilias filosofi framkom att förskolans läroplan är inspirerad av denna filosofi, bland annat genom införandet av pedagogisk dokumentation. Jag har intervjuat fyra pedagoger från fyra olika förskolor där inspirationen av denna filosofi har varit av olika grad. Intervjuerna är gjorda i två mellanstora städer, de tre första i Norrland och den fjärde i östra Mellansverige. Samtliga förskolor står i kontakt med ett utvecklingscenter för förskola som i sig inspireras av filosofin från Reggio Emilia. Dessa center erbjuder bland annat fortbildningskurser till kommunens pedagoger. I intervjuerna berättar pedagogerna om sitt förhållningssätt och sin syn på förskolans läroplan utifrån verksamheten och/eller Reggio Emilias filosofi. Min slutsatts är att oavsett hur uttalad inspirationen av filosofin var, hade förskollärarna i stort samma förhållningssätt och barnsyn. Samtliga hade sett över förskolans miljö och anpassat den efter barnens förmågor samt såg pedagogisk dokumentation som ett viktigt verktyg i arbetet med barnens läroprocess och för verksamhetens utveckling. Läroplanens inspiration av filosofin kan vara en av anledningarna till att pedagogernas förhållnings- och arbetssätt är likartade oavsett hur mycket de ansåg sig inspireras av filosofin och vilken kommun verksamheten låg i.

  • 8.
    Andersson, Isabella
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Alm, Elin
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Samarbetsavtryck: en studie om hur marknadsföring utformas efter jämställdhetsmål2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om hur olika verksamhetsnivåer från lärare genom rektor till gymnasieförvaltning arbetar och samarbetar för att uppnå de statliga och kommunala jämställdhetsmålen. Utgångspunkten har varit en verksamhetsplan för gymnasieskolan i den aktuella kommunen vi har undersökt. Där skrev gymnasieförvaltningen att de ville motverka könsbaserade gymnasieprogramval och att de skulle genomföra ett jämställdhetsprojekt 2008-2010. Med denna text som utgångpunkt har vi analyserat bild och text i två gymnasieprogrambroshyrer med inriktning mot design och slöjd. Det ena programmet är kvinnodominerat och det andra mansdominerat, programmen har ett liknande innehåll. Vi har sedan gjort en komparativ analys med dessa gymnasieprograms broschyrer i centrum. De värderingar och attityder om kön och vad man egentligen har gjort och gör för att motverka könsbaserade gymnasival har varit i fokus. Därefter har vi intervjuat det ena programmets verksamhetsled med två lärare, rektor, studie och yrkesvägledare och gymnasieförvaltning som representanter för verksamheten. Vi har koncentrerat oss på hur den aktuella verksamheten samarbetar med jämställdhetsfrågor och hur och om de därmed utformar sin marknadsföring utifrån jämställdhetsmål. En viktig slutsats av vårt arbete är att det finns brister i samarbetet mellan de olika verksamhetsnivåerna och att det påverkar jämställdhetsarbetet, både i marknadsföringen och slutligen i gymnasieförvaltningens mål att motverka könsbaserade gymnasiprogramval.

  • 9.
    Andersson, Jenny
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Hållbar utveckling på slöjden: Nyutbildade slöjdlärare om hållbar utveckling på skolslöjden2015Independent thesis Basic level (university diploma), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att jämföra diskurser med nyutbildade slöjdlärares resonemang om skolslöjd och hållbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en semistrukturerad intervjustudie där fem nyutbildade slöjdlärare ingick. Utifrån de ämnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var återbruk, materialhushållning, reparationer, teori i slöjd, ämnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. Innehållet i några av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det. Även de tre diskurserna miljödiskursen, slöjddiskursen samt skoldiskursen undersöktes i resultatkapitlet. I diskussionskapitlet undersökte jag sedan vilka av nämnda diskurser respektive tema kunde tänkas tillhöra. Jag föreslog därefter tänkbara orsaker till detta. De diskurser jag använde mig av var skoldiskursen, slöjddiskursen samt miljödiskursen. De slutsatser jag drog var att det finns sådant som tyder på att skolslöjden genomgår en förändring. Dels tycks skolslöjden vara på väg att få teoretiska inslag och dels tycks den gå en mer miljövänlig framtid till mötes. 

  • 10.
    Aulik, Loona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Bildämnet i ett bildintegrerat perspektiv: Förutsättningar och möjligheter i grundskolan2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv. Slutsatser av resultatet är att bildämnet välkomnas till ett integrerat arbetssätt för att bidra i kreativa, demokratiska och meningsskapande läroprocesser. Dock är det bildintegrerade arbetet inte så självklart i  grundskolans senare år som i de lägre åren på grund av faktorer i ramsystemet och på grund av bildämnets komplicerade roll, som forskare tidigare bemödat sig att kartlägga. Härmed blir lärarnas didaktiska kompetens avgörande om det bildintegrerade arbetet genomförs.

  • 11.
    Berg, Lisa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Konstens roll i bildämnet: ett försök att belysa och ställa relevanta frågor2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen undersöks konstens roll i bildämnet. Litteraturgenomgången tar bland annat upp hur kursplanen kan tolkas angående konstens roll i bildämnet. I en överblick över hur konsten kan delas in problematiseras begreppen samtidskonst och konstnärliga artefakter. Studien som genomförts har bestått av sex kvalitativa intervjuer med sex olika bildlärare verksamma i grundskolan i årskurs sju till nio. Resultatet berörde hur den traditionella konsten och modernismen finns med i bildämnet på olika sätt medan samtidskonsten fick förhållandevis litet utrymme i bildundervisningen. Undersökningen gav att bildlärarna upplevde att eleverna har svårigheter att ta till sig konst. Att konsten befinner sig långt ifrån elevernas livsvärldar. Många av bildlärarna upplevde att de inte hade tillräcklig kompetens eller/och resurser att genomföra en undervisning som handlar om samtidskonsten. En slutsats som kunde dras var att bildlärarens uppfattning om konst och tolkning av kursplanen blir betydande för konstens roll i bildämnet i praktiken. Frågor som följde av undersökningen var bland andra: Om en viss del av samtidskonsten, den som inte behandlar bilder, egentligen hör till bildämnets ansvar?Ska bildämnet vara ett bildspråkligt ämne med hantverk och bildgrammatik i fokus eller ett ämne där användandet av bilder i allmänhet är kärnan?

  • 12.
    Berg, Marlene
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Hållbar utveckling i textilslöjden: en undersökning om hur några textillärare arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar. I slöjdämnet utvecklar eleven sin förmåga att göra medvetna val, samt en handlingsberedskap inför det dagliga livet. I slöjdprocessen, ifrån idé till färdig produkt ingår aspekter som ekonomi, miljö, resurshushållning, kultur och jämställdhet, vilka alla är viktiga delar inom hållbar utveckling. Genom aktiv problemlösning övar sig eleven att tänka konstruktivt och att se situationer ur ett helhetsperspektiv, vilket är centralt i frågor om hållbar utveckling. Tio lärare i grundskolan deltog i enkätundersökningen som speglar hur lärarna arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. Utifrån detta kan det konstateras att de flesta av lärarna försöker att medvetet införliva de olika aspekterna av hållbar utveckling i utbildningen. Då alla lärare har begränsade kunskaper inom ämnet har detta resulterat i svårigheter att få en tydlig koppling mellan de olika aspekterna i hållbar utveckling. Den övervägande delen av textillärarna har, inom lärarutbildningen, deltagit i en kurs i återbruk där hållbar utveckling bland annat har belysts i diskussioner. Lärarna anser att en ökad och bredare fortbildning behövs för verksamma lärare i skolan. Främst behövs kunskaper om hur utbildningen ska utformas och vad den ska behandla för att utgöra en gynnsam förutsättning för hållbar utveckling.

  • 13.
    Berger, Anneli
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Vårt uppdrag som lärare: En studie om lärares roll i undervisningen2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 14.
    Bern, Pernilla
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Estetiska läroprocesser i förskolan: mer än ett pedagogiskt verktyg?2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Estetiska läroprocesser i förskolan är någonting som det ofta talas om i skolvärlden och på lärarutbildningen. En estetisk läroprocess kan beskrivas som en kreativ och sinnlig process med en gestaltande estetisk form. Somliga menar på att användandet av estetiska läroprocesser hjälper barnen med att komma till självinsikt, samt bidrar till att barn blir mer analytisk medvetna genom reflektion. Estetiska läroprocesser lär barn att kritiskt sortera tankar och att göra analyser av sina egna tankebanor. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om förskollärarna använder sig av estetiska läroprocesser i förskolan, samt om estetiska läroprocesser ingår i förskollärarnas kunskapssyn. Jag har i min studie utgått från tre frågeställningar för att få en fördjupad insikt i hur verksamheten ser ut. Mina frågeställningar berör personalens syn på användandet av estetiska läroprocesser. Vidare syftar mina frågeställningar till att undersöka hur estetiska läroprocesser påverkas av personalens kunskapssyn samt miljöns betydelse i samband med det faktiska utövandet av de estetiska läroprocesserna. Min studie bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare. Deras tankar kring estetiska läroprocesser redogörs i mitt arbete och ställs i förhållande till tidigare forskning kring kunskap, lärandemiljöer samt estetiska läroprocesser. Ett resultat av min studie visar på att estetiska läroprocesser inte är något entydigt och lättdefinierat begrepp samt att användandet av dessa läroprocesser varierar. Min studie visar också på att den pedagogiska miljön i förskolan både kan bli ett hinder eller fungera som en förutsättning för estetiska läroprocesser.

  • 15.
    Billström, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Gunnarsson, Jenny
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Bildens betydelse för barns/elevers skrivutveckling: hur bilden kan påverka som ett hjälpmedel för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar även till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjälpmedel stimulerar läs- och skrivinlärningen. Vår uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med läs- och skrivsvårigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen. Vi undersöker vad forskningen säger i ämnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. Såsom skolans verksamhet ser ut är det i själva verket en viktig förutsättning för individuell framgång att man tidigt har språket i sin makt – muntligt och skriftligt språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Skolan skall ge varje elev rika möjligheter att utveckla sina möjligheter att kommunicera så att varje individ får tilltro till sin språkiga förmåga (Lgr-11, s. 9).

     

    Eftersom praktiskt taget all verksamhet i skolan förutsätter läsande och skrivande, blir det snart svårt för den som inte redan tidigt läser och skriver. I vår undersökning använder vi oss av litteraturstudier och vänder oss till specialpedagoger som dagligen arbetar med barn/elever som har läs- och skrivsvårigheter för att vidare undersöka hur dessa använder bilden som hjälpmedel. Det vi tar upp i studien är barns tidiga bildskapande, samt bild- och textförhållandet som handlar om hur barn förhåller sig och använder sig av bilder, samt bildens relation till texter i olika kontexter. Begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter behandlas. Reggio Emilias filosofi med sina estetiska läroprocesser i praktiken lyfts fram som en alternativ metod och problematiseras. I läroplanen för förskolan står det att arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Studiens resultat visar på att den största skillnaden ligger hos pedagogernas värdering av bildens funktion, men att bilden är ett viktigt hjälpmedel för barn som skall lära sig läsa och skriva.

  • 16.
    Björö, Henning
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Sjöstedt, Lars
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Digitala hjälpmedel i slöjden: Hur elever uppfattar digitala instruktioner i trä- och metallslöjdsundervisningen2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker vi genom konstruerandet av videoinspelade instruktioner hur eleverna i grundskolan upplever och tar till sig praktiska moment genom videoinspelade instruktioner. Studien undersöker även i vilken utsträckning eleverna anser att detta är till hjälp i deras lärande samt slöjdarbete. Den gestaltande delen utgörs av två instruktionsfilmer designade att förmedla baskunskaper kring momentet täljning, dessa är konstruerade och presenterade för två grupper av informanter. Informanterna är från olika delar av Sverige. Upplevelserna av det inspelade materialet är insamlat via observationer och enkätfrågor. All data är analyserad utifrån hermeneutisk teori där både helheten och detaljerna har tolkats. Studien visar att majoriteten av informanterna upplever arbetet med digitala instruktionsfilmer i slöjdsundervisningen som positivt och givande. De slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att användningen av inspelade instruktioner i slöjdsundervisningen är ett bra sätt att förmedla kunskaper och tekniker till elever i grundskolan. Att enbart använda inspelat material visar sig svårt, det är mer givande att använda instruktionerna som ett komplement till klassisk undervisning.

  • 17.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Alla dessa slöjdpåsar2009Inngår i: KRUT, ISSN 0347-5409, nr 133/134, 16-23 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I över 100 år har elever sytt slöjdpåsar i textilslöjd. Slöjdämnets skeptiker ser det som bevis för att slöjdundervisningen är föråldrad. I själva verket är den ständigt föränderliga och till tidsandan anpassade slöjdpåsen beviset för motsatsen.

  • 18.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Communication and learning in sloyd practises: Research project2009Inngår i: Techne series: Research in sloyd education and crafts science. A, ISSN 1238-9501, nr A:14, 191-198 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This article describes in short the point of departure for an extensive research project on Sloyd. In the latter part of the article some of the outcomes of the research work are presented such as textile knowledge related to liberal or vocational studies: sloyd teacher education: evaluation, feed back and assessment, Sloyd classroom studies, curicuum studies, history of the Sloyd subject and finally theoretical perspectives.

  • 19.
    Borg, Kajsa
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Bergqvist, Ingrid
    Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet.
    Hasselskog, Peter
    Göteborgs universitet.
    Slöjd i Sverige2008Inngår i: Techne series: Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap B, ISSN 1238-951x, nr B:15, 81-91 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 20.
    Brass, Karolin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Slöjdämnets identitet: om slöjdlärares syn på sitt ämne med särskilt fokus på genusaspekter2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdläraren uppfattar slöjdämnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlärare och genom att ta del av statistik, har jag uppnått ytterligare ett syfte med mitt arbete, nämligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdämnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett ämne och trä- och metallslöjd som det andra ämnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt ämne, men denna ordning är alltså i praktiken inte gällande. Jag upplevde att fler slöjdlärare var kritiskt inställda, än positiva till införandet av en ny kursplan, och många slöjdlärare såg ämnets framtid som mörk. De slöjdlärare som genomförde ett samarbete med planering av ämnet var mer positiva till den nya kursplanen och till ämnets framtid. Gemensamt för alla respondenter var att de såg kvaliteter med ämnet vilket de uppfattade inte kom fram i skolans verksamhet. Slöjdlärarna ser många fördelar med ämnet, de anger att det ger självkänsla och att det är ett ämne som kan hjälpa andra ämnen. Flera slöjdlärare reflekterade över genusaspekter och hur rådande könsmönster påverkar ämnet.Nyckelord: genus, samarbete, slöjdlärare, ämnesidentitet

  • 21.
    Brändström, Isabell
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen. Instutitionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen, Umeå universitet.
    Teoretiska kunskapsområden i textilslöjden: En studie om hur några textilslöjdslärare arbetar med teoretiska moment inom slöjdämnet i högstadiet2013Independent thesis Basic level (university diploma), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har jag undersökt textillärarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte är att belysa lärarnas tankar kring innehåll, syfte och hur de lägger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslärare som arbetar på högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjälp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som går att väva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushållning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utsträckning som det är möjligt och det leder till att elever kan gå miste om kunskaper som krävs för att de skall kunna uppnå kursplanens kunskapskrav. Det många av lärarna i studien lyfter fram som slöjdens huvudsyften är att eleverna ska få skaparglöd och självförtroende. Detta är en möjlig anledning till att några lärare inte lägger någon större fokus på teoretiska moment eftersom de upplever att eleverna inte tycker att dessa är roliga. Några av lärarna ser dock de teoretiska momenten som viktiga, men menar att dessa måste integreras i de praktiska momenten. Som lärare anser de att man måste motivera för eleverna varför de är viktiga och att de då accepterar momenten som en del av slöjden

  • 22.
    Brännström, Victoria
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    När tilltal blir trösklar: En studie i hur museum och skola samarbetar för att bemöta elever med funktionshinder2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 15 poäng / 22,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö. I studien har jag genom en intervju och en enkätundersökning undersökt hur skolan respektive museet upplever mötet, vilken syn man har på anpassning och bemötande. I mötet lyfter både museipersonal och skolgruppen med elever lärare och assistenter aspekter upplevelsen. Resultatet visar på att det personliga i mötet är av stor vikt liksom hur hjälpmedel tillämpas och att det finns intressekonflikter mellan det man ska visa, hur man visar det och hur det tas emot, och att bemötandet av elevgrupper med funktionshinder förutsätter en dialog om gruppens förutsättningar för att skapa möjlighet att anpassa. I studien diskuteras resultatet från intervjun och enkätundersökningen mot de förordningar och betänkande som regeringen lagt fram inom området liksom mot forskning kring bemötande av funktionshindrade.

  • 23.
    Bäckström, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Aktivitetslådor som arbetsmetod: En studie kring elevarbeten som utgår från uppgifter vilka presenterats med aktivitetslådor i slöjdundervisningen2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgår från aktivitetslådor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. Forskningsfrågorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslådorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmågor kan arbetet med aktivitetslådor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfällen, på två olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning på tre frågor och samtliga deltagare fyllde i en ”känsloenkät”. Resultatet visade att aktivitetslådorna skapade nyfikenhet hos eleverna och att detta motiverade till arbete. Det visade sig att eleverna övade sig i samarbete, att kommunicera med varandra samt att självständigt lärande kräver självtillit. Läraren fick ta rollen som en handledare och i vissa fall räckte det att stötta eleverna i deras lärande.

  • 24.
    Carlsson, Evelina
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Musiklärares inställning till IKT i sin undervisning: en studie med komparativ ansats mellan Nya Zeeland och Sverige2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim in this thesis is to study what attitude music teachers in Sweden and New Zealand have towards Information and Communication Technology (ICT) in music education and obtain a better understanding of how their attitudes affect the way they use ICT in their teaching. Another intention is to discuss differences and similarities between the teachers´ preferences regarding this issue in the two different countries, and whether it has any effect on teaching. It's a qualitative study based on interviews with music teachers from both countries. Through the answers we can get an impression about how ICT is used in music education, how the curriculum is interpreted when it comes to use ICT in music education and how the teachers' attitudes towards ICT affect the music education. This thesis shows that teachers are positive towards ICT in music education but the attitude, knowledge and the way of using it differs, due to access to technology and different opinions about what is essential in music and what is pedagogical. It also shows that a personal interest in ICT on the teacher's behalf facilitates use and motivation of ICT in teaching. The curriculum is seen as a guideline by teachers in both Sweden and New Zealand. It appears that teachers in New Zealand use ICT more frequently and has wider definition about what ICT is.

     

  • 25. Castro, Alfredo
    et al.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Bortom strukturalismen1992Inngår i: Bild i skolan, ISSN 0349-2117, nr 2, 30-33 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 26. Castro, Alfredo
    et al.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Göran Sonessons Pictorial Concepts: (recension)1991Inngår i: Res Publica, ISSN 0282-6062, Vol. 18, 140-143 s.Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 27. Castro, Alfredo
    et al.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Konst och förvirring: David Eberhard; I trygghetsnarkomanernas land (2007)2009Inngår i: Västerbottenskuriren, nr 16 mars, 30- s.Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 28. Castro, Alfredo
    et al.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Kritik mot fursten Ulf Linde: - The Thrill has Gone1986Inngår i: Vertex, ISSN 0346-4164, nr 8, 6-7 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 29. Castro, Alfredo
    et al.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Olvång, våga se!: Bengt Olvång; Våga se! Svensk konst 1945-1940. Författarförlaget 19831984Inngår i: Vertex, ISSN 0346-4164, nr 6, 4- s.Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Dahlgren, Kajsa
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Modern Bild: undervisning i bild på en ny plattform2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.

    Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.

    I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.

    Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet.

     

  • 31.
    Dahlqvist, Lena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Hur svårt kan det va´?: Från formuleringsnivå via transformeringsnivå till realiseringsnivå i ämnet Dansgestaltning på gymnasiet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This report is a hermeneutic analytical study of a practical pedagogical situation. For three occasions I observed my own practice as a dance teacher and how a moment, choreographic approach in the governing documents for upper secondary school GY11 was executed in a group of dance students. The part is formulated in the course objectives for the courses on the arts program under the topic Dansgestaltning with focus on choreographic approach. The study is based on a socio-cultural thinking but also takes into account the prevailing gender theories and focuses on how the process of formulation level, through the transformation level is portrayed in the realization level of the dance regarding choreographic approach. The study illustrates educational research from both a dance perspective and a school development perspective. The intention of this study was to raise the awareness of how a pedagogical situation was designed and what is realized in the dance studio. Some pedagogical models are described as useful in raising awareness of the process and the realization of the aspect of moment in a dance studio. The methodology used for the study was participant observation and focus conversations. The results are reported in a discussion on a larger awareness of my own practice, and the benefits it can bring to learning, dancing and school development.

  • 32.
    Dellenbäck, Emmeli
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Pedagogisk dokumentation: En kvalitativ studie om vad förskollärare anser att jobba med detta arbetssätt2014Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Med denna studie ville jag ta reda på hur förskollärare arbetar med denpedagogiska dokumentationen i förskolans verksamhet. Frågeställningarna jagsökte svar på var: Hur kan arbetet med pedagogisk dokumentation se ut iförskolan? Vad anser förskollärare om arbetet med pedagogisk dokumentation,finns det några svårigheter eller möjligheter med att arbeta på detta sätt. Vem bäransvaret för den pedagogiska dokumentationens utformning, planering ochstruktur? För att få svar på mina frågeställningar valde jag en struktureradkvalitativ metod och intervjuade fyra stycken förskollärare. I min undersökningkom jag fram till att samtliga av informanterna ansåg att pedagogiskdokumentation är ett sätt för pedagogerna att reflektera tillsammans med barnen.De flesta pedagoger använde sig av fotografier och anteckningar i arbetet medpedagogisk dokumentation. Alla informanter förklarar tidsbrist som en anledningtill att pedagogisk dokumentation inte används i den uträckning som de önskar.Även etik visar sig vara en svårighet då rädslan inför att "kränka" barn finns. Treinformanter förklarade att i den pedagogiska dokumentationen är det en ansvarigpedagog i en mindre barngrupp som ansvarar för hur utformningen, planeringenoch struktureringen ser ut. En informant använde sig inte av pedagogiskdokumentation utan har bara använt sig av vanlig dokumentation som arbetssätt iförskolan.Nyckelord: Pedagogik, reflektion, förskola

  • 33.
    Edfeldt, Mats
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Kreativitet som fenomen och begrepp i bildämnet: en kvalitativ studie2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet. Studien visar även på att en tydlighet i undervisningen gynnar kreativiteten men att målet i fråga om slutprodukten kan få vara obestämt för att gynna arbetet med kreativiteten hos eleven.

  • 34.
    Edlund, Patricia
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Holmlund, Camilla
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Förskolors profilering: om att förskolor nischar sig mot Reggio Emiliafilosofin2009Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syfte med detta arbete är att få en djupare förståelse för varför många pedagoger väljer att nischa sin verksamhet och då framförallt mot Reggio Emiliafilosofin. Vi vill undersöka vad det är som lockar pedagogerna med Reggio Emiliafilosofin. Efter intervjuer med både pedagoger som arbetar på Reggio Emiliainspirerade förskolor och pedagoger som arbetar på förskolor som bara tagit till sig delar av filosofin fick vi reda på att det är främst barnsynen som lockar pedagogerna. Dessutom är miljön och pedagogisk dokumentation viktiga inslag i den pedagogiska filosofin. Framför allt är den stora skillnaden mellan den traditionella förskolan och den Reggio Emiliainspirerade förskolorna att man fokuserar på barns lärande och utveckling istället för omsorgen. Vi har även fått syn på att den största skillnaden mellan att arbeta på en nischad förskola jämfört med en som inte har en pedagogisk inriktning är att de på de icke profilerade förskolorna kan blanda olika teorier, om det är något positivt råder det delade meningar om.

  • 35.
    Ekbom, Inger
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Elevers självständighet i textilslöjd2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med min undersökning var att studera hur textillärare arbetar för att stärka elevers ansvarstagande för sin inlärning i slöjden. Vidare var syftet att öka kunskapen om hur lärare arbetar med att få elever delaktiga i slöjdens arbetsprocess. Några av frågeställningarna: Hur stimuleras elever till eget ansvartagande under lektionstid? Tillåts elever ta egna initiativ till arbeten i slöjden och i så fall hur? Metoder som används har varit kvalitativa intervjuer med sex textillärare och observationer under sex lektioner. Elevantalet varierade mellan nio – femton vid de olika observationstillfällena. De lärare som deltog i studien arbetar i Stockholm och i några av Stockholms kranskommuner. Resultatet visade att lärare i textilslöjd strävar efter att utveckla elevernas förmåga att ta eget ansvar för sin inlärning. I de flesta årskurser användes ett obligatoriskt arbetsområde innan elever fick välja egna arbetsuppgifter. Arbetet med slöjdens arbetsprocess såg olika ut på skolorna. En del lärare har haft hela processen i fokus, medan andra lärare har använt vissa delar av processen som t ex planering och utvärdering. Att ge elever tid att värdera sitt arbete i slöjden både före, under och efter arbetet är något som alla lärare behöver stäva mot. 

  • 36.
    Eklöf, Lisa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Visuella analyser i skolan: Om bildanalysens betydelse och funktion i gymnasie- och högstadieskolans bildkurser2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Texten undersöker hur bildlärare och bildlärarstudenter använder sig av bildanalysen inom ämnets undervisning. Metoder, begrepp och inställningar till bildanalys granskas ur ett lärarperspektiv. Dess innebörd i undervisningen utforskas med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalyser av teorier inom bildanalys vilket grundlade en insamlad empiri om bildanalysens funktion och innebörd i högstadie- och gymnasieskolans bildkurser. Skolans betydelsefulla styrdokument har analyserats i relation till empirin. Därtill är ett förslag utformats till bildanalytiskt lärarmaterial som kan användas som ett grundläggande redskap för planering av bildanalytisk undervisning.

  • 37.
    Ekwall Lattik Kim, Kim
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Musiktexter i fokus: hur musiklärare och gymnasieelever upplever kontroversiella texter i musiken2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt arbete har varit att undersöka hur musiklärare och elever ser på kontroversiella musiktexter i förhållande till de övergripande målen i 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf94) men även hur elevernas musikval och synen på texter hänger ihop med föräldrarnas utbildning. Jag har försökt utreda om musiklärare kan/bör arbeta med kontroversiella musiktexter i skolan för att nå elevernas livsvärld och fokusera på värderingar och åsikter utifrån Lpf94. För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra musiklärare, tre av dem är gymnasielärare och en av dem arbetar med elever i grundskolans senare del och även med gymnasieelever. På fyra olika gymnasieskolor har jag försökt att dela ut 200 enkäter till elever som går det tredje året på olika gymnasieprogram och jag fick tillbaka 149 stycken (Se externt bortfall). Ett resultat visar att den här typen av undervisning är ovanlig i skolan, förmodligen för att musicerandet sätts i centrum i kursplanerna och/eller för att även musiklärarutbildningen fokuserar på musicerandet. Det finns en risk att musiklärare inte integrerar de övergripande målen från Lpf94 i sin undervisning. Jag har även kommit fram till att ungdomar verkar ha ett behov av att få diskutera kontroversiella musiktexter och att det är många ungdomar som känner sig provocerade eller stötta av musiken som finns runt dem. Det har även visat sig att många elever lyssnar på musik som de själva tror kan provocera andra.

  • 38.
    Emmoth, Niklas
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Elevers erfarenhet av digitalt musikskapande: En kvalitativ studie med elever i årskurs 92012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i skolan. De har även beskrivit fördelar så som möjligheten till att skapa musik på egen hand och att det är ett billigt sätt att få tillgång till mängder av instrument. De har även sett att det finns en risk att den vanliga instrumentalundervisningen i skolan blir lidande om det blir för mycket digitalt musikskapande och att digital musik inte har samma känsla av "äkthet" som det traditionella musikskapandet. 

  • 39.
    Erdelius, Erik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Öman, Johan
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Musikundervisning i Namibia: En studie av ramfaktorer och styrdokument i teori och praktik2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori. Vi har använt tre olika metoder: Hermeneutisk textanalys, observationer och intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. De resultat som vi har kommit fram till är att musikutbildningen enligt landets skolplan bör utbilda eleverna på en social och kulturell nivå. Undervisningen bör uppmuntra elevernas kreativitet och grunda sig på: Att utforska, delta, skapa och uppskatta. Våra observationer har visat att klassrummen oftast inte är anpassade för musikundervisning och tillgången till instrument är mycket begränsade. Dessutom är den ekonomiska situationen en av de främsta faktorerna som gör ramarna mycket begränsade. Skillnaden mellan den privata och de kommunala skolorna är noterbar och syns på många olika sätt på grund av deras ekonomiska och i viss mån kulturella situation. Vi diskuterar också om lärarna, under nuvarande omständigheter, kan ge eleverna en allsidig musikutbildning med så små resurser. Dessutom diskuterar vi om hur mycket ramfaktorerna påverkar undervisningen. Våra resultat visar att det inte bara är ramfaktorer som har effekter på musikundervisning i Namibia, även om det är en viktig faktor. Lärarnas föreställningar om musik spelar också en stor roll, särskilt för de lärare som inte behöver oroa sig över deras ekonomiska situation. Denna studie visar också att det finns en paradox mellan den privata skolan och de kommunala skolorna. De kommunala skolorna, med begränsade ekonomiska tillgångar, lär eleverna att musik är en möjlig karriär i livet även om de inte har utrustning för praktiskt musicerande. Den privata skolan utbildar eleverna till att känna igen "bra" musik, notation etc, även om de har möjlighet att utbilda elevernas instrumentella färdigheter. Denna studie genomfördes i Namibias huvudstad, Windhoek.

  • 40.
    Erik, Lindgren
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Värdegrunden i praktiken: En intervjustudie om medielärares tolkningar av skolans gemensamma värdegrund2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Värdegrunden i praktiken är en intervjustudie som undersöker medielärares tolkningar av den gemensamma värdegrunden. Ett centralt ämne för studien är hur medielärare bör gå till väga för att till väga för att förankra de värden som beskrivs i skolans gemensamma värdegrund. Studien syftar till att undersöka hur medielärare tolkar skolans gemensamma värdegrund utifrån sina egna ideal och genus, samt vilka metoder de anger att de använder för att implementera värdegrunden i undervisningen. En fråga som berörs är hur lärare beskriver sambandet respektive diskrepansen mellan personliga ideal och skolans gemensamma värdegrund. En annan fråga som undersöks är hur medielärare reflekterar kring sina värdepedagogiska metoder. Studien utgår från kvalitativ metod och en hermeneutisk ansats. Studien kommer fram till medielärares tolkningar av värdegrunden varierar, vilket bland annat kan bero på att läroplanens formuleringar lämnar ett stort utrymme för tolkning. Vidare kommer studien fram till reflektion över den egna praktiken är central för att bli varse om normaliserade praktiker, uppnå självmedvetenhet och fortsätta utvecklas som lärare. Sökord: Värdepedagogik, Genus, Ideal

  • 41.
    Eriksson, Anna Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Rum för kreativitet: En studie om textilslöjdsalens betydelse för elevers möjligheter att utveckla kreativitet, utifrån ett textillärar perspektiv2013Independent thesis Basic level (university diploma), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att ta reda på hur textillärare upplever att den yttre miljön i textilslöjdsalen kan påverka den kreativa processen hos eleverna och hur slöjdsalen i så fall kan utformas. Studien bygger på intervjuer med fem textillärare som är eller har varit verksamma inom grundskolan i ämnet textilslöjd.Det teoretiska forskningsperspektiv som studien utgår ifrån i huvudsak är den sociokulturella teorin som bygger på Lev Vygotskijs tankar och forskning. Vidare har perspektiv från ramfaktorteorin tagits i beaktande. Studien visar att alla de intervjuade textillärarna menar att ytorna i textilslöjdsalen, det vill säga både golvytor, väggytor, bordsytor och förvaringsytor ska vara tillräckligt stora för att de ska kunna rymma de innehållsmässiga beståndsdelar som textillärarna anser behövs för att stimulera elevernas kreativitetsutveckling. Textillärarna menar att eleverna ska ha ordentligt med arbetsytor när de arbetar och att elevernas pågående arbeten ska kunna förvaras i tillräckligt stora förvaringsutrymmen i textilslöjdsalen. En övervägande andel av textillärarna anser att det är det insprationsmaterial som hör samman med detarbetsområde eleverna för tillfället arbetar med som är mest kreativitetsbefrämjande. Två av textillärarna anser att textil/trä och metallslöjdsalarna ska ligga nära eller i anslutning till varandra för att samarbetet i slöjdämnet ska fungera bra. De menar även att bildsalen i nära anslutning till textilslöjdsalen skulle underlätta ämnesövergripande samarbete med bildämnet. Sammantaget finns det hos textillärarna många tankar och kreativa idéer som skulle kunna leda till att textilslöjdsalarna skulle kunna bli mer kreativitetsbefrämjande för elever. Studien visar vidare på att det är arbetsmiljölagstiftningen och miljöbalken som styr hur arbetsmiljön i textilslöjdsalen ska utformas utifrån nationella arbetsmiljö- och säkerhetskrav. Utrustning och utformning i övrigt är däremot en lokal angelägenhet. Enligt styrdokumenten ligger ett särskilt ansvar på rektor att tillsammans med lärare samarbeta för att de nationella målen ska nås av eleverna. Eleverna ska ges möjlighet till ett aktivt medinflytande i skolan. Här skulle textillärare tillsammans med rektor, som har det särskilda ansvaret, kunna arbeta för att den yttre miljön i textilslöjdsalen blir mer kreativitetsbefrämjande. Eleverna ska också enligt styrdokumenten vara medskapande och vara med i och komma med synpunkter på utformningen. Undersökningar om hur den fysiska miljön i textilslöjdsalen och dess utformning påverkar kreativitet hos elever, detta utifrån ett elevperspektiv tycker jag skulle vara en intressant ingång för fortsatta studier. Vidare studier om hur arbetsmiljöfaktorer, både fysiska och psykiska, påverkar textillärare och elever i textilslöjden vore intressant att undersöka. Den fysiska miljöns betydelse i skolan och i synnerhet i textilslöjden för elevers möjlighet till lärande tycker jag har varit eftersatt och inte uppmärksammats i den utsträckning som den borde. Mer forskning inom detta området är något som jag anser är nödvändigt för att föra utvecklingen framåt i den svenska grundskolan.

  • 42.
    Eriksson, Cariola Rosdotter
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Musikundervisningens villkor i en skola för alla2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet för detta examensarbete är att ta reda på om musikundervisningen i grundskolan har förutsättningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och behov. Forskningsfrågorna är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklärares uppfattningar. Samt vilka förutsättningar som beskrivs som centrala för att läraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsättningar samt göra rättssäkra individuella bedömningar. Utgångspunkten i studien är en kvalitativ undersökning baserad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklärarna som är med i undersökningen arbetar på 12 skolor i fyra kommuner i årskurs 2-9. Resultatet visar att musikundervisningens förutsättningar varierar mellan de olika skolorna och eleverna på dessa skolor får således inte en likvärdig utbildning i musik. Resultatet visar också att individanpassad undervisning och individuell bedömning är problematiskt med de stora undervisningsgrupper som dessa skolor har. Analysen av resultatet visar på sex ramfaktorer som mer eller mindre påverkar musikundervisningens förutsättningar. De ramfaktorer som påverkar musikundervisningen i de tolv skolor, som är med i undersökningen, är gruppstorlek, tid, utrustning, arbetsmiljö, bedömning samt ekonomi.Nyckelord: Centralt innehåll, gruppstorlek, individanpassad undervisning, individuell bedömning, Lgr11.

  • 43.
    Eriksson, Eva
    Umeå universitet, Lärarhögskolan vid Umeå universitet (LH). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Lärares förhållningssätt till idéskapande i textilslöjd2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med uppsatsen har varit att skapa tydlighet om hur textilslöjdlärare i grundskolan förhåller sig till idéskapande i det inledande arbetet i textilslöjd. Syftet är också att synliggöra frågor kring förhållningssätt till idéskapande i textilslöjd för att jag som lärare ska få verktyg som gör att jag kan erbjuda goda förutsättningar för lärande. Jag vill även synliggöra lärarnas egna erfarenheter av idéskapande i egen process. Dessutom vill jag kunna förklara på ett tydligt sätt vad idéskapande i textilslöjd är. Styrdokument talar om möjligheter till lärande i ett idéskapande arbete, men tidigare forskning visar på att idéfasen ofta minimeras till förmån för "görande". De forskningsfrågor som ställts är: Hur förhåller sig läraren till slöjdprocessens inledande del idéskapande? Hur tolkas styrdokument och hur arbetar läraren didaktiskt utifrån frågorna: Vad görs? Hur görs det? och Varför? Den sista frågan är: Vilka är lärarens personliga erfarenhet av idéskapande som del i egen process? Metod för undersökningen är en litteraturstudie i ämnet samt kvalitativa intervjuer med fyra textilslöjdlärare i grundskolan. Resultatet visar att lärarna arbetar med idéskapande men alla upplever att eleverna får för lite tid och att "görandet" prioriteras. Alla lärare utom en tycker att den nya läroplanen 2011 med preciserade teman som inspiration är bra. Styrdokument och litteraturstudie uttrycker betydelsen av bearbetade idéer, lärarna uttrycker varierad vetskap om detta. Litteraturstudien visar också att man kan tala om lärande i slöjd på flera plan, styrdokumenten är tydliga med att eleverna bland annat ska få möjlighet att i idéfasen utveckla sin kreativitet. Dock visar intervjuerna att lärarna hade svårt att definiera kreativitet och hur man kan arbeta som lärare för att stimulera kreativitet i idéfasen. Lärarna i undersökningen hade olika åsikter om vad idéskapande kan bidra med för lärande för eleverna. Lärarna själva hade olika egna erfarenheter av idéskapande.

    sökord: textilslöjd, idéskapande, slöjdprocesser, lärares kunskapssyn

     

  • 44. Eriksson, Jan-Anders
    et al.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Tim Buckley- ett popmonster i udda takter1979Inngår i: Hjärnstorm, ISSN 0348-6958, Vol. 7-8, 28-33 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 45.
    Eriksson, Jim
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Arbetsfördelning i slöjdämnet2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study focuses on pupils’ work division in sexes, in both sloyd subjects. The subject sloyd is a compulsory school subject and consist of textile craft- and wood and metal craft education. Historically the sloyd subject was created to educate sexes to become men and women or boys and girls. Today the sloyd subjects is divided by its material, but the pupils continue to do a division in sex. The thesis will analyze how and when pupils do this division in the sexes. This study researches the pupils through the eyes of their teachers. The research consists of eight interviews which were carried out in five schools. The study takes into account Gayle Rubin and Yvonne Hirdman thoughts of gender perspective. In Hirdman’s theory the analytical tools was found for the study. These tools are gender divided which give work division by sex. The results show that the pupils constantly try to find ways to accomplish gender division. The pupils also have different strategies to reproduce different sexes in the sloyd area. These areas can be simplified as the choice of sloyd type, environmental and the crafted products. In the study’s last chapter it is discussed how this study can be of service to craft teachers and my own didactic reflection. The method will also be discussed and ides for future research areas will be presented.

     

    Keywords: Gender, Sloyd, Education.

  • 46.
    Eriksson, Robert
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Ska man kalla det mångfald?: Bildlärares diskursiva positioneringar om mångfald på högstadiet2016Independent thesis Basic level (professional degree), 330 hpOppgave
    Abstract [en]

    This essay is written with a background of interest in diversity in Swedish schools. One purpose of the study was to highlight teachers’ positions on the matter of diversity to better understand the term in their working life. The purpose was also to begin to outline the discourse on diversity that the teachers expressed verbally. A study of the Swedish school agency, Skolverket, was carried out to describe their representations of the term. Semi-structured qualitative interviews with four teachers were carried out to gather reflections and attitudes. The teachers worked at various secondary level schools with students aged 13-16. Empiric evidence was supported with sociocultural theory, postcolonial theory and dissertations from Swedish researchers. Discourse theory served as a basis for analysis. Polarizing views on the term diversity was presented as a result. The Swedish school agency emphasized its importance, while not adequately defining the word. Some interviewed teachers showed conflicting views on the word and were generally unsure about the definition. The essay lead to a number of conclusions, including a focus on the ethnic part of diversity and negative responses from the teachers. Several signs of the discourse on diversity were outlined.

  • 47.
    Erixon Arreman, Inger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Erixon, Per-Olof
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Professional and academic discourse: Swedish student teachers' final degree project in Early Childhood Education and Care2017Inngår i: Linguistics and Education, ISSN 0898-5898, E-ISSN 1873-1864, Vol. 37, 52-62 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article, we explore the scope and orientation of students' final degree projects in the Swedish field of Early Childhood Education and Care in relation to discourses on academic writing and national higher education policies, including the national curriculum and guidelines for professional work in the early childhood sector. Titles and abstracts of 75 final degree projects were analysed with a focus on their scope, aims and research questions. The conceptual framework encompasses theories and concepts on academic literacies, knowledge structures and the linguistic tools of rhetorical 'moves'. This study shows that the typical final degree project was based on empirical data and situated in a professional context, with the aim to explore and understand professional issues in relation to national policies and practical professional experience. We conclude that the final degree project's orientation in the field is deeply nourished by professional discourse, underpinned by national policies on early childhood education 

  • 48.
    Erixon Arreman, Inger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Erixon, Per-Olof
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    The degree project in Swedish Early Childhood Education and Care: what is at stake?2015Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 6, nr 3, 309-332 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study deals with the undergraduate degree project in teacher training programmes for early childhood education and care in Sweden. For the study we draw on documents and qualitative interviews with teacher educators of different disciplinary backgrounds. The aims of this study were to identify discourses on the degree project in the field of early childhood education and care: (1) in documents; and (2) among teacher educators. Our study points to the tensions between discourses on the degree project as being of primary relevance for the vocational field, or as preparation for research activities. It also shows that varying perceptions on the degree project among teacher educators are largely related to different disciplinary fields. It further emerges that teacher educators have different views about text norms for the degree project, based on different underlying epistemologies to which the student teachers must adapt. We conclude that the multiple and often contradictory requirements of the degree project need critical examination and be reviewed. We also suggest an opening up for new and more creative ways of dealing with the degree project, with greater recognition of professional values and knowledges in the field.

  • 49.
    Erixon Arreman, Inger
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Erixon, Per-Olof
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Rehn, Karl-Gunnar
    Umeå universitet.
    Postcolonial teacher education reform in Namibia: travelling of policies and ideas2016Inngår i: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 15, nr 2, 236-259 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Long before Namibia's independence in 1990, Sweden initiated a policy dialogue with Namibia's future political leadership. This article reviews the impact of an educational reform in Namibia in the early 1990s called the Integrated Teacher Training Programme (ITTP), which was an outcome of collaboration between the South West African People's Organisation (SWAPO), the liberation movement and teacher educators from Sweden and other Western countries. Research questions posed concerned: (1) the ITTP’s perceived impact on the participants' private and professional lives; and (2) the ITTP’s impact on the participants' views on knowledge and education in relation to democracy. A combination of individual interviews and questionnaires was administered in situ in 2009 in Namibia to 17 former ITTP students who were living in various places across Namibia. This follow-up study indicates that the ITTP was crucial for the participants' professional careers and private lives. The majority saw education as a key to democracy and social transformation, and considered themselves as important actors at local, regional and national levels in forwarding these aims. However, it is concluded that, while the learner-centred education philosophy initially had a strong impact, its application in teacher education has functioned more than anything as a rhetorical device for nation-building.

  • 50.
    Erixon, Per-Olof
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.
    Academic Literacies: Discourse and Epistemology in a Swedish University2011Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, Vol. 2, nr 2, 221-238 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores the perceptions of active senior researchers from different scientific and scholarly areas about scientific and scholarly writing, specifically that associated with research. The study

    comprises interviews with 12 researchers in four different faculties at a Swedish university: Arts, Social Sciences, Science and Technology, and Medicine. The article draws on Biglan’s (1973) and Becher’s (1994) four intellectual clusters, i.e. (1) hard pure (natural) science; (2) soft pure (arts and social) sciences; (3) hard applied (engineering) sciences; and (4) soft applied (education) sciences and connects them with Graue’s (2006) four identified writing traditions in academia, of: reporting, interpreting, constituting and praxis. The findings suggest that researchers in the applied sciences see writing as having a mediating and creative function for research while, for pure scientists, writing is based on epistemology that does not attribute a mediating function to language (Wertsch, 1998). The study also indicates that researchers who are active in applied science, e.g. professional education of various kinds, are positioned at the interface between the discipline and individuals as social beings, and that they operate as epistemological boundary crossers for the faculties.

     

1234567 1 - 50 of 369
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf