umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1547
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Aarseth, Espen
    et al.
    Bean, Anthony M.
    Boonen, Huub
    Carras, Michelle Colder
    Coulson, Mark
    Das, Dimitri
    Deleuze, Jory
    Dunkels, Elza
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Edman, Johan
    Ferguson, Christopher J.
    Haagsma, Maria C.
    Bergmark, Karin Helmersson
    Hussain, Zaheer
    Jansz, Jeroen
    Kardefelt-Winther, Daniel
    Kutner, Lawrence
    Markey, Patrick
    Nielsen, Rune Kristian Lundedal
    Prause, Nicole
    Przybylski, Andrew
    Quandt, Thorsten
    Schimmenti, Adriano
    Starcevic, Vladan
    Stutman, Gabrielle
    Van Looy, Jan
    Van Rooij, Antonius J.
    Scholars' open debate paper on the World Health Organization ICD-11 Gaming Disorder proposal2017Inngår i: Journal of Behavioral Addictions, ISSN 2062-5871, E-ISSN 2063-5303, Vol. 6, nr 3, 267-270 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Concerns about problematic gaming behaviors deserve our full attention. However, we claim that it is far from clear that these problems can or should be attributed to a new disorder. The empirical basis for a Gaming Disorder proposal, such as in the new ICD-11, suffers from fundamental issues. Our main concerns are the low quality of the research base, the fact that the current operationalization leans too heavily on substance use and gambling criteria, and the lack of consensus on symptomatology and assessment of problematic gaming. The act of formalizing this disorder, even as a proposal, has negative medical, scientific, public-health, societal, and human rights fallout that should be considered. Of particular concern are moral panics around the harm of video gaming. They might result in premature application of diagnosis in the medical community and the treatment of abundant false-positive cases, especially for children and adolescents. Second, research will be locked into a confirmatory approach, rather than an exploration of the boundaries of normal versus pathological. Third, the healthy majority of gamers will be affected negatively. We expect that the premature inclusion of Gaming Disorder as a diagnosis in ICD-11 will cause significant stigma to the millions of children who play video games as a part of a normal, healthy life. At this point, suggesting formal diagnoses and categories is premature: the ICD-11 proposal for Gaming Disorder should be removed to avoid a waste of public health resources as well as to avoid causing harm to healthy video gamers around the world.

  • 2.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    A study of inter-rater agreement when teachers assess students´laboratory skills in science.2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolan årskurs 102012Inngår i: Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10, Stockholm: Skolverket , 2012, , 28-43 s.28-43 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 årskurs 9, 2013: Biologi, fysik och kemi, årskurs 9, vårterminen 20132013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesprovet i NO: biologi, fysik och kemi2013Inngår i: Ämnesproven 2012 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 / [ed] Skolverket, Stockholm: Skolverket , 2013, , 32-44 s.32-44 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Adolfsson, Johannes
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Lindström, Linda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Aktiv samverkan i Estetisk kommunikation: En undersökning av förhållningssätt till Skolverkets direktiv bland lärare på Estetiska programmet2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats berör ämnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment – Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framställning av ett verk. Det framgår klart av det centrala innehållet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor på två orter i Norrland undersökts, både friskolor och kommunala skolor. De metoder som använts för att samla in data i studien är frågeformulär och intervjuer. Frågeformulär har distribuerats till femton lärare och 293 elever. Därefter har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra lärare vid fyra av de sju skolorna. Dessa undersökningar har lett till en så kallad triangulering, vilken inringar resultatet på ett mer precist sätt. Resultatet, som framgår av studien, visar på att lärarna i större utsträckning upplever att de arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer än vad eleverna upplever sker. I resultatet framträder hur de olika skolorna arbetar aktivt med samverkan mellan konstformer, i större eller mindre utsträckning. I huvudsak följer undervisningen, på de skolor som deltagit i studien, Skolverkets styrdokument som finns för kursen Estetisk kommunikation 1. Det framkommer också att samarbete mellan lärare med olika estetiska kompetenser förekommer i stor utsträckning på de skolor som ingår i studien.

  • 7.
    Adolfsson, Tony
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Skogsmo, Adam
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    En likvärdig medborgare - utvecklingsstörning i samhället: Övergången mellan gymnasiesärskolan och integreringen på den öppna arbetsmarknaden2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats handlar om personer med en utvecklingsstörning, närmare bestämt deras övergång från gymnasieärskolan till den öppna arbetsmarknaden i Umeås kommun. Den beskriver skolans förberedande insatser samt vilka svårigheter som finns i övergången till- och i arbetslivet. Syftet är att få en förståelse och att kartlägga hur man arbetar och ser på personer med en utvecklingsstörning och deras situation. Genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare och en rektor på en lokal gymnasiesärskola samt en arbetsförmedlare på arbetsförmedlingen. Det ger en inblick i hur yrkesprofessionella arbetar och vad de anser behöver göras för att underlätta integreringen. Resultatet visar på en svår situation för målgruppen ute i arbetslivet. Många individer har inte en sysselsättning men dem som har det har ingen lätt uppgift att behålla det. En kombination av individuella bekymmer i form av bristande kompetens och samhällets syn på personer med en utvecklingsstörning utgör en tuff verklighet. De slutsatser som kan dras är att man från skolhåll, men främst från arbetsmarknaden, måste fortsätta att stärka sitt samarbete och tillsammans underlätta integreringen till den öppna arbetsmarknaden för målgruppen. Nya siffor visar upp en oroväckande framtid om inte någonting drastiskt förändras.

  • 8.
    Ahl, Astrid
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Olofsson, Åke
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Taube, Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Studenter med dyslexi inom högre utbildning i Sverige och Storbritannien2010Inngår i: Dyslexi : aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, ISSN 1401-2480, nr 3, 4-9 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Ahlbom, Ida
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    När livet skapar brytpunkter i karriären: En narrativ studie av fyra individers karriärutveckling2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Karriär är idag ett uppdaterat begrepp som innefattar hela individens liv med åtaganden, sociala relationer och arbetsplatser. Karriären är under ständig utveckling och förs framåt med hjälp av olika vändningar och skiften, också kallade brytpunkter. Studiens syfte var att skapa kunskap kring karriärutvecklingen och dess brytpunkter, vilket gjordes genom att studera fyra individers karriärberättelser. Dessa individer hade alla genomgått både frivilliga, påtvingade och strukturella brytpunkter inom sitt yrkesverksamma liv. Resultatet visar att en karriär består av olika sorters brytpunkter och rutiner, men att det kan vara svårt att kategorisera dem. Därav blir en av slutsatserna att brytpunkter och rutiner är en enhetlig process som tillsammans skapar och utvecklar en människas karriär. 

  • 10.
    Ahlstrand, Marika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Digitala Med(ie)borgare: En intervjustudie rörande verksamma fritidslärares förhållnings- och arbetssätt med digitala verktyg och sociala medier2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att synliggöra och identifiera hur verksamma fritidslärare förhåller sig till samt arbetar med digitala verktyg och sociala medier. Vidare så var syftet även att synliggöra vilka effekter som fritidslärarna anser att dessa verktyg och medier kan ha på elevernas lärande.  Den metod som använts till studien har varit forskningsintervjuer, detta för att ta reda på hur det valda ämnet, digitala verktyg och sociala medier, tolkas och förstås utifrån de intervjuades egna perspektiv. Studien bygger på intervjuer gjorda på fem fritidshem med fem olika fritidslärare.

     

    Det resultat som framkommit har varit att de flesta av de intervjuade fritidslärarna har ställt sig positivt till digitala verktyg och sociala medier inom den pedagogiska verksamheten. De anser att elevernas sociala kompetens utvecklas, att eleverna inkluderas i varandras lärande samt att lärandet blir roligare via dessa verktyg och medier. Men det har även nämnts vissa negativa effekter av dessa digitala verktyg och sociala medier. Att eleverna kan bli exkluderade från övriga elevgruppen om hen inte har tillgång till dessa verktyg och medier. En fritidslärare nämnde även att dessa verktyg och medier kan framkalla negativt beteende, främst hos pojkar i form av bråk och slagsmål.

  • 11.
    Ahlénius, Caroline
    Umeå universitet, Umeå School of Education (USE). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Familjen börjar i förskolan: Föräldrars perspektiv på problematiska inskolningar2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet för denna kvalitativa studie var att utveckla förståelse för föräldrars perspektiv på deras barns förskolestart och vad som då kan vara problematiskt. Syftet var också att bidra med kunskaper om önskvärda handlingsmönster hos pedagoger vid förskolestarten. Studien genomfördes på internet där tio respondenter hittades på ett internetforum för föräldrar. Föräldrarnas inlägg insamlades och därtill genomfördes en e-postenkätundersökning som jag formulerat för denna studie. Några aspekter som visade sig vara viktiga för alla tillfrågade föräldrar var tillgången till information i förhand, möjligheter till inflytande över inskolningsarbetet, samt en fungerande kommunikation mellan pedagoger och föräldrar. I samtliga undersökta fall av problematiska inskolningar uppstod med eller mindre uttalade konflikter kring när och hur föräldern skulle lämna barnet och hur man skulle tolka barnets gråt.

  • 12.
    Ahmadi, Sivita
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Mallkoo, Shireen
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Mångkulturell vägledning: En undersökning om mångkulturell vägledning på Komvux2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om mångkulturell vägledning på Komvux i Umeå. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur vägledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas.

    Undersökningen är byggt på den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt tre utlandsfödda studenter på Komvux.

    Vi har utgått ifrån de teorier som vi har lärt oss under utbildningens gång. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberättelser, mångkulturell vägledning, kreativa arbetssätt samt studie- och yrkesval.

    I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mångkulturell vägledning definieras som ett förhållningssätt. Med menas det hur människor förhåller sig till varandra i ett vägledningssamtal där specifika och kreativa arbetssätt utövas för att kunna underlätta informationsutdelningen. I studiens analys och diskussion kom det fram att vägledarna behöver utveckla sina mångkulturella kompetenser för att kunna öka förståelse av utlandsfödda studenters etniska bakgrund.

  • 13.
    Ahokas, Pia
    Umeå universitet, Lärarhögskolan vid Umeå universitet (LH). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Förskollärares tankar om tvåspråkighet: En studie om likheter och skillnader från två samhällen med olika språk villkor2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar och attityder till tvåspråkighet när det gäller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån tvåspråkiga barns behov. Det handlar även om att jämföra likheter och skillnader mellan förskollärare som kommer från två samhällen med olika språkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest på tvåspråkighet med inriktning på finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollärare och en var förskolechef. De förskollärare som deltog i studien var både en- och tvåspråkiga och kom från två olika samhällen; ett samhälle i Sverige där majoritetsspråket är svenska och det andra var ett samhälle i Tornedalen där de två majoritetsspråken är finska och svenska. En slutsats som drogs av studien är att samtliga av studiens informanter, oavsett i vilken kommun de arbetade och om de själva var tvåspråkiga, såg positivt på tvåspråkighet och ansåg att det är bra för barns senare utveckling att vara tvåspråkiga. En annan slutsats var deras pedagogiska anpassning utifrån tvåspråkiga barns behov. I Tornedalen fokuserade de mer på att barnen skulle lära sig svenska eftersom finskan dominerade både i hemmet och i samhället. Det kunde anses som en problematik för barnen om de inte hade lärt sig att behärska det svenska språket innan de börja skolan. En annan skillnad var att man i det andra samhället i Sverige använde sig mer av hemspråksundervisning för att utveckla barns tvåspråkighet, men i Tornedalen hade man i varje avdelning en förskollärare eller barnskötare som behärskade både finska och svenska.

  • 14.
    Airijoki, Jenny
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Vägledning genom sociala medier: Studie- och yrkesvägledares uppfattning om Internet som vägledningsverktyg2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med undersökningen är att beskriva om Internet och sociala medier kan användas inom studie- och yrkesvägledningens verksamhetsområde, men även om det finns problem och hur framtiden kan se ut. Människan är i behov av vägledning genom livet då flera studie- och yrkesrelaterade val genomförs. Denna studie är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Studiens mål är att besvara frågeställningarna med hjälp av fem studie- och yrkesvägledare som informanter. Deras erfarenheter och kunskaper ger en bild av hur Internet och Facebook används. Tillsammans med Skolverkets styrdokument, Krumboltz (1999) teori om Planned Happenstance och Peavys (2007) konstruktivistiska vägledning kopplas allt ihop. Resultatet visar att Internet och Facebook som socialt medium utvecklas och användningen av dessa forum i yrkesrollen som studie- och yrkesvägledare varierar från person till person. Många av intervjudeltagarna tror att utvecklingen av dessa forum kommer att fortsätta, men ”face to face” kontakten är fortfarande den viktigaste. Intervjudeltagarna ser Facebook som ett komplement till skolornas lärplattformar och klassinformationen. De tillfrågade studie- och yrkesvägledarna påtalar också att man med hjälp av Facebook och Internet kan förmedla information snabbare till eleverna. Slutsatsen är att den snabba utvecklingen av Internet och sociala medier får en större inverkan på studie- och yrkesvägledarrollen.

  • 15.
    Albertsson, Berit
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Marklund, Ingela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Klassresans drivkrafter och upplevelser: En intervjustudie med sex läkare med arbetarbakgrund2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett tydligt exempel på att Sverige fortfarande är ett klassamhälle är den sociala snedre- kryteringen till högre studier. Störst är den till läkarutbildningen där endast tre av tio som började på läkarutbildningen 2012 kom från en arbetarbakgrund. Syftet med studien var att beskriva och analysera orsaker till varför vissa individer med arbetarbakgrund blir läkare samt upplevelsen av att göra en klassresa. Vi ville titta på vilka faktorer som på- verkar individernas val av vidare studier, vilka hinder de upplevde, varför dessa individer gjorde en klassresa samt vilka upplevelser de hade av att ha gjort denna resa. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex läkare vars föräldrar hade mindre än tre år eftergymnasial utbildning. Resultatet visade på ett antal viktiga sociala relationer som hade betydelse för respondenternas karriärutveckling, bland annat vänner och speci- ella lärare. Viktiga personliga egenskaper under studietiden var att vara målinriktad och strukturerad. Upplevelserna av klasskillnader var tydliga, allt från känslan av att vara mindre värd vilket väckte revanschlystnad till upplevelsen att inte riktigt passa in i den akademiska världen och dess språkbruk. Bristen på överföring av kulturellt kapital från- respondenternas föräldrar var tydlig, lika tydligt var betydelsen av tillförseln av kulturellt kapital från annat håll. Känslan av att inte riktigt höra hemma någonstans var stark, att man inte riktigt hörde hemma i den nya sociala miljön men heller inte längre kunde iden- tifiera sig helt med sitt ursprung. 

  • 16.
    Albertsson, Pontus
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Evaluation of Insight Training of Ambulance Drivers in Sweden Using DART: a New E-learning Tool2011Inngår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, Vol. 12, nr 6, 621-629 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of the study was to evaluate whether a new e-learning tool for insight training of ambulance drivers can have an effect on drivers’ driving behaviors, perceived driving competence, competence to assess risks, self-reflection, and safety attitudes.

    Methods: A quasi-experimental study design, with participants nonrandomly assigned into a control and intervention group, was used. The intervention group participated in the insight-training course and the control group did not. Both groups completed a self- and peer assessment online questionnaire before and after the training.

    Results: The main finding is that the ambulance drivers assessed themselves through the instruments after the training, with the e-learning tool Driver Access Recording Tool (DART), as safer drivers in the areas of speed adaptation, closing up, and overtaking. In the answers from the group-based evaluation, the ambulance drivers responded that they were more reflective/analytical, had increased their risk awareness, and had changed their driving behaviors.

    Conclusions: After insight training, the ambulance drivers in this study assessed themselves as safer drivers in several important areas, including speed adaptation, closing up, and overtaking. In future training of ambulance drivers there should be more focus on insight training instead of previous training focusing on maneuvering capabilities.

  • 17. Alexiadou, N
    et al.
    Dovemark, M
    Erixon Arreman, I
    Holm, A-S
    Lundahl, L
    Lundström, Ulf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Managing inclusion – Shifting paradigms of social justice in the Swedish Upper Secondary School2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Alexiadou, Nafsika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV).
    Equality and education policy in the European Union: an example from the case of Roma2017Inngår i: Policy and inequality in education / [ed] Stephen Parker, Kalervo N. Gulson, Trevor Gale, Singapore: Springer, 2017, 111-131 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The European Union represents a transnational level of polity where education policies are constructed in parallel to those of nation states, and where equality is framed both in legal frameworks and in policies around citizenship and inclusion. This chapter focuses attention on the interplay between the legal and the policy landscapes around equality and their relation to education policy, and explores these ideas in relation to the Roma minority, and the efforts of the EU to address their experience of multiple inequalities across the continent. The process of developing an education and social policy, and the refinement of equality and anti-discrimination legislation, contribute to a reframing of equality beyond the borders of national policies, and open up new opportunities for their negotiation. The case of Roma EU policies suggests that a combination of legal and policy processes is necessary to address issues of inequalities in education. But there are political risks with the EU taking over such policy work especially when the equality definitions used are narrow in their remit, and when national governments lack the political will to implement EU policies.

  • 19.
    Alexiadou, Nafsika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Policy learning and europeanisation in education: the governance of a field and the transfer of knowledge2014Inngår i: Transnational policy flows in European education: the making and governing of knowledge in the education policy field / [ed] Andreas Nordin & Daniel Sundberg, Oxford: Symposium Books, 2014, 123-140 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter reviews the recent education policy initiatives in the EU through two lenses: (1) policy learning through the open-method of coordination, as a set of mechanisms of education governance, and, (2) what these mechanisms mean for the relationships between national and transnational levels of policy making. It is argued that policy learning acts as a particular mode of control of the direction, nature and content of the desired reforms, while at the same time there are appeals to its political neutrality and operational effectiveness. In the process of implementing and monitoring policy learning, national institutions become important sites for the understanding of reforms in practice. Drawing on a critical approach to policy instrumentation and new sociological institutionalism the chapter examines key debates in the literature of Europeanisation and policy learning and how these manifest themselves in the field of education policy.

  • 20.
    Alexiadou, Nafsika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV).
    Privatising public education across Europe: Shifting boundaries and the politics of (re)claiming schools2013Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, Vol. 4, nr 3, 413-422 s.Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The issue of privatisation is not new. It has been debated since the end of the 1970s following a major financial crisis and the subsequent ‘crisis’ of the public sector. The once celebrated welfare state that has been a core institution in many industrialised European countries has been under various forms of pressure: financial, social, managerial, but also of political legitimacy. Ideologically, the welfare state has been challenged by (neo)liberals who have seen it as not only financially unsustainable, but also antithetical to the goals of economic efficiency and the pursuit of personal liberties. Its operations have also been attacked by political pragmatists who have seen its cumbersome bureaucratic nature as increasingly problematic. The answer for this latter group was not (necessarily) privatisation but the increased diversity of providers (often all state providers) competing for resources in order to increase the state’s responsiveness and effectiveness.

  • 21.
    Alexiadou, Nafsika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV).
    Responding to ‘crisis’: Education policy research in Europe2016Inngår i: Research in education (Manchester), ISSN 0034-5237, E-ISSN 2050-4608, Vol. 96, nr 1, 23-30 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper discusses the significance of international and transnational developments for education policy research, with a focus on the European Union. The rise of policy projects at the EU level since 2000, has altered the relationships between the state, EU institutions and education policy, in terms of the definition of values, purposes, and mechanisms of education change, in what is often referred to as the europeanisation of education policy and governance. In a time of financial crisis and extensive population migrations to and within the European space, the paper argues for further critical research on the EU institutions and their relationship to national education systems, as well as on the social justice dimensions and implications of considering both national and EU sites of policy for addressing young and vulnerable peoples’ education and social futures.

  • 22.
    Alexiadou, Nafsika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV).
    Schools for the future Europe: values and change beyond Lisbon2014Inngår i: Educational research (Windsor. Print), ISSN 0013-1881, E-ISSN 1469-5847, Vol. 56, nr 1, 111-113 s.Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Alexiadou, Nafsika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Social inclusion and leadership in education: An evolution of roles and values in the English education system over the last 60 years2011Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, Vol. 2, nr 4, 581-600 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article reviews the changing relationships between education policies and their links to social disadvantage and conceptions of school leadership. The argument is that definitions of leadership evolve as the assumptions underpinning the relationships between society, the economy and education institutions change. The article draws on the case of English education policy developments over the last 60 years, and places debates about school leadership against a set of changing relationships between the state and the institutions of the market. Defining a good school leader very much depends on ideas about the core school functions as well as dominant ideas about how these functions relate the institution of the school to major social and economic structures.

  • 24.
    Alexiadou, Nafsika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Dovemark, Marianne
    Göteborgs universitet.
    Erixon Arreman, Inger
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Holm, Ann-Sofie
    Göteborgs universitet.
    Lundahl, Lisbeth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Lundström, Ulf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Managing inclusion in competitive school systems: The cases of Sweden and England2016Inngår i: Research in Comparative and International Education, ISSN 1745-4999, E-ISSN 1745-4999, Vol. 11, nr 1, 13-33 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The last 40 years have seen great political attention paid to issues of inclusion in education, both from international organisations and also individual nations. This flexible concept has been adopted enthusiastically in education reforms concerned with increased standardisation of teaching and learning, decentralisation of education management, reduced teacher autonomy and marketisation of school systems. This paper draws from a research project that explores inclusion as part of the education transformations in England and Sweden. These two countries have been very different in their state governance and welfare regimes, but have been following similar directions of reform in their education systems. The paper evaluates the changing policy assumptions and values in relation to inclusion in the schooling changes of the last few decades, through an analysis of policy contexts and processes, and a presentation of selected empirical material from research in the two countries. We argue that, despite the similar dominant discourses of competition and marketisation, the two education systems draw on significantly different paradigms of operationalising inclusion, with distinct outcomes regarding equality.

  • 25.
    Alexiadou, Nafsika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Erixon Arreman, Inger
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Lundström, Ulf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Inclusive and Competitive?: Municipalities and Schools in the Intersection between Social Inclusion and Marketisation2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Outline of research questions and theoretical framework

    The Swedish and English school systems have undergone fundamental transformations since the end of the 1980s. In in the early 1990s, Sweden with long tradition of centralistic, egalitarian, universalistic education shifted into the direction of a decentralised, marketised, individualised project, with significant elements of New Public Management ideas (Bunar 2012). Political decisions introducing student choice and favourable conditions for private actors have resulted in a fast expansion of “free schools” and a more market-like situation than in most other countries. Recent studies indicate that such policies contribute to increased segregation between schools and between students (Skolverket 2012; Östh, Andersson and Malmberg 2012), contradicting central intentions of Swedish education. There is still political consensus regarding the Swedish school system’s socially compensatory task and striving for equity and inclusion. Furthermore, the far-going decentralisation of responsibilities to the local level means that the ways that municipalities and schools try to balance the demands of being competitive and socially inclusive may show large variations.  The United Kingdom, and England in particular, followed a similar trajectory of market driven reforms introduced in the late 1980s, combined with sophisticated systems of data management and central control of academic targets (Ball 2008, Jones 2003). ‘Inclusion’ in English schools, has been a long standing agenda since the 1990s, but it is a concept open to interpretation and defined by the marketised context schools operate in, and the high pressures for academic standards.  

    How municipal and school actors in the two countries understand the concepts of inclusion and competition, how they interpret and practice them, is very much shaped by the institutional histories of their municipality/school, but also what the policy context makes possible.

    This presentation draws on a research project, funded by The Swedish Research Council, that focuses on how competition, performance and inclusion demands on upper secondary school are enacted at the local level, that is how these policies are interpreted and translated and what strategies and practices emerge as responses to new/current policy context.  

    The paper aims to explore and understand similarities and differences in the ways Swedish and English municipal and school actors at the local level respond to the simultaneous demands of being competitive and inclusive.

    The concept policy enactment (Ball, Maguire & Braun 2012) is used as a theoretical framework, a concept which emphasises the importance of multi-faceted contexts and that policies are discursive strategies (e.g. the construction of “an upper secondary school for all” and a school quasi-market). Putting policies into actions is a complex process in which various enactors with various interests and power take part. In a decentralised school system - which applies for the two countries-  local actors, including municipalities and schools are responsible for the realization of the national education policy.

    At the same time, how education is actually constructed local levels is sparsely highlighted in the research literature – not least the issue of how inclusion is maintained in a market-oriented context.

     

    Methodology, methods

    A qualitative research approach, relying on extensive data collection is used: (a) interviews in four Swedish municipal settings including politicians, school leaders, head-teachers and study and guidance officers, (b) interviews in two case schools in England: head-teachers and other senior managers of schools, middle managers, teachers, special needs coordinators, teaching assistants, and groups of pupils. Relevant documents have been studied in both countries. The data have been analysed through traditional thematic coding combined with elements of discourse analysis (Silverman 2010).

    We explore our research questions in two different European countries. Our aim is to understand local interpretations of ‘inclusion’ within schools and municipalities in these countries, and within an increasingly marketised and competitive policy and local context.  But, our research design is not at the outset comparative. We aim to understand each case in its own right, but through a common set of research questions we have possibilities for fruitful comparisons in selected areas of the findings.

    Conclusions, expected outcomes and findings

    In Sweden, differing local strategies are related to a variety of factors including political composition of the municipal councils, the size of population, the geographical site of schools including specific “profiling” of schools to attract particular groups of students. The ideological contexts frame, constrain and enable the enactment of inclusion and school choice policies. Further, the recent upper secondary reform constitutes a special challenge regarding the division of students, eligibility to higher education, the handling of dropouts and students who are not eligible for upper secondary school.

    In England, interviews with school actors reveal the pressures of the inspection process and the operation of local markets not only in the way the schools position themselves in this market, but also in the very core activities of designing the curriculum and assessment. Inclusion is a concept that has been accepted by all as part of normal school terminology. But the adjustments that teachers and school managers have to make in pedagogy and school organisation to meet the external pressures, often works against the ideal of inclusion, or leads to a use of a concept of inclusion that is drawing on neo-liberal understandings of minimal entitlement to equal opportunities.

    References

    Ball, S. (2008) The Education Debate: Policy and Politics in the Twenty-First Century, The Policy Press.

    Ball, S. Maguire, M. & Braun, A. (2012). How schools do policy. Policy enactments in secondary schools. London & New York: Routledge

    Bunar, N. (2012) The Free Schools “Riddle”: Between traditional social democratic, neo-liberal and multicultural tenets. Scandinavian  Journal of Educational Research. 52: 4, 423-438

    Jones, K. (2003) Education in Britain, Polity Press.

    Silverman, D. (2010) Doing Qualitative Research, Third Edition, Sage.

    Skolverket (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys av likvärdighet över tid. Rapport 374. Stockholm: Fritzes  

    Östh, John, Andersson, Eva and Malmberg, Bo (2012). School Choice and Increasing Performance Difference: A Counterfactual Approach. Urban Studies published online 26 July 2012. http://usj.sagepub.com/content/early/2012/07/26/0042098012452322

  • 26.
    Alexiadou, Nafsika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Essex, Jane
    School of Education, Brunel University, UK.
    Teacher education for inclusive practice: Responding to policy2016Inngår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928, Vol. 39, nr 1, 5-19 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article draws on research in one teacher education course in England and examines the ways in which the program prepares student teachers for inclusive practice in science teaching. We frame our analysis by drawing on aspects of institutional mediation of official policy in teacher education, as well as theories around inclusion and critical pedagogy. Using data from official sources, lecture material, and interviews, we argue that in order to achieve real inclusion in teacher education programs we need pedagogies of praxis that move beyond (and sometimes against) the official policy definitions of inclusion, and draw instead on a more critical approach to the formation of future professionals.

  • 27.
    Alexiadou, Nafsika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV).
    Findlow, Sally
    School of Public Policy and Professional Practice, Keele University, Staffordshire, ST5 5BG, United Kingdom.
    Developing the educated citizen: changing frameworks for the roles of Universities in Europe and England2014Inngår i: Annales, Series Historia et Sociologia, ISSN 1408-5348, Vol. 24, nr 3, 371-382 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper explores questions of citizenship and the role of universities in the context of the policy changes in the UK and in Europe over the last two decades. Twenty five years after the political transitions in Eastern Europe, and 70 years since the end of the Second World War, Europe is more united than ever before. New political, social and economic configurations across the continent are bringing expectations and pressures to its citizens and institutions, with universities at the front of many economic and social projects. What do these new conditions mean for citizenship in the context of European universities, and how do member states respond to this changing context? The article will use England as a national case study within the EU to illustrate the tensions between the humanistic visions still carried out by many universities, although interpreted differently across the sector, and the pressures for the creation of the ‘knowledge economy’ that are shared at the national and transnational levels.

  • 28.
    Alexiadou, Nafsika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV).
    Lange, Bettina
    Centre for Socio-Legal Studies, University of Oxford, UK.
    Deflecting European Union Influence on National Education Policy-Making: The Case of the United Kingdom2013Inngår i: Journal of European Integration, ISSN 0703-6337, Vol. 35, nr 1, 37-52 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines how education policies developed in the European Union (EU) through the open method of co-ordination (OMC) are received at the member state level of the United Kingdom (UK). We argue that the UK’s response to the education OMC can be understood mainly in terms of deflecting EU influence on the process and in particular content of national education policy-making. We focus on three manifestations of deflecting EU influence on national education policies. On a level of institutional structures, first, few organizational resources are made available for responding to the education OMC. Second, there is limited communication between domestic policy teams and UK civil servants involved in international work. Third, on a level of discourse UK education policy makers have retained a commitment to the continued sovereignty of the UK over education policy and its role as a potential leader of education policy agendas in the EU. Deflecting the education OMC involves here constructing images of ‘fit’ between UK and EU OMC education policies.

  • 29.
    Alexiadou, Nafsika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV).
    Lange, Bettina
    Centre for Socio-Legal Studies, Oxford University, Oxford, UK.
    Europeanizing the National Education Space?: adjusting to the Open Method of Coordination (OMC) in the UK2015Inngår i: International Journal of Public Administration, ISSN 0190-0692, E-ISSN 1532-4265, Vol. 38, nr 3, 157-166 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines the reception of the education Open Method of Coordination (OMC) in the UK as an aspect of Europeanization of national administrations. It addresses relationships between political and administrative actors in the process of responding to the education OMC. We argue that despite progress with institutionalization of the education OMC at the EU level, there is limited institutionalization of the education OMC at the national level. Against the backdrop of UK skepticism about engaging with the EU integration project, the interesting finding is the administrative strategies employed for deflecting EU influence on the national education space.

  • 30.
    Alexiadou, Nafsika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Lundahl, Lisbeth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Reforming Swedish education through New Public Management and quasi-markets2016Inngår i: New public management and the reform of education: European lessons for policy and practice / [ed] Helen M. Gunter, Emiliano Grimaldi, David Hall, Roberto Serpieri, Abdingon, Oxon: Routledge, 2016, 66-80 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Alexiadou, Nafsika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Norberg, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Roma, Education, and Higher Education policies: The International Context and the Case of Sweden2015Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Alexiadou, Nafsika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Norberg, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Sweden’s Double Decade for Roma Inclusion: An Examination of Education Policy in Context2017Inngår i: European Education: Issues and Studies, ISSN 1056-4934, E-ISSN 1944-7086, Vol. 49, nr 1, 36-55 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article analyzes the Swedish Strategy for Roma Inclusion. Drawing on interviews and documentary materials produced around the Strategy by official sources and Roma organizations, we describe its background, rationale, and evolution, as well as the rifts it has revealed around the issues of minority representation and the framing of inclusion. We describe the Strategy as a framework for education policy, aligned with the European Framework for Roma integration, and discuss it in relation to issues of representation, inclusion, and policy formation. We argue that, at the discursive level, the Strategy has engaged positively with the politics of Roma inclusion and has introduced a number of new issues in the public debate. However, at the same time it has given rise to policy tensions that reflect inadequate representation of and discussions with Roma stakeholders. For policy makers this has presented opportunities to rethink the design of the Strategy and to opt for an open final text that allows for a more versatile and flexible set of policy options to emerge at the local level.

  • 33.
    Alexiadou, Nafsika
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Van de Bunt-Kokhuis, Sylvia
    Vrije Universiteit Amsterdam, The Netherlands.
    Policy space and the governance of education: transnational influences on institutions and identities in the Netherlands and the UK2013Inngår i: Comparative Education, ISSN 0305-0068, E-ISSN 1360-0486, Vol. 49, nr 3, 344-360 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article presents a comparative analysis of two country-specific cases. Thecomparative analysis is situated within the broad domain of the changingknowledge economy landscape for educational policy. The two cases examinethe transfer, embedding and enactment of policies during the interactionsbetween supranational, national, institutional and individual levels. Case studyone concerns policy transfers and their mediation between the EU and thenational levels, drawing from empirical research on the UK. Case study twoexplores the experience and interpretation of higher education mobility practicesfrom the point of view of individual mobile academics located in, or connectedto, the Dutch frameworks of higher education. We employ the concept of spaceto illuminate the effects on education policy and practice of the changingrelationships between the national and inter-, supranational levels of discourseand practice. Our central thesis is that even though EU member states have lostsovereign power over defining education goals and outcomes, hinderingdynamics remain. The extent to which policies and discourses from ‘outside’ thenational level are integrated and adopted ‘within’ depends on the interactionbetween education–political discourses with existing institutionalised practices.In the case of the EU education policies we observe a weak form of policytransfer to the national level. In the UK there is a combination of a denseinstitutional field in education and a Eurosceptic political discourse. In the Dutchcase of individual academics, on the other hand, we found a positive discoursearound international academic mobility. A moderately adapted set of regulatoryframeworks and emerging support structures facilitate to varying degrees theDutch practice of academic mobility.

  • 34.
    Alfredsson, Linnea
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Andersson, Paulina
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Vi äger tiden: En studie om hur förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till tidshantering2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sin yrkesroll och dess innehåll i relation till tidshantering. Våra frågeställningar berör deltagarnas syn på yrkesrollen samt vilka prioriteringar som görs och varför. Vi ser det som ett problem att förskollärare ofta upplever sig stressade över sin arbetssituation samt känslan av att tiden inte räcker till. Med hjälp av kvalitativ metod genomfördes sex stycken intervjuer med deltagare från två olika kommuner, samtliga hade behöriga förskollärarutbildningar. I bakgrundslitteraturen kunde vi se hur förskollärarens yrkesroll har ändrats över tid samt hur kompetenskravet ökat och fler arbetsuppgifter lagts till i professionens befintliga tid. Resultatet visade att förhållningssättet påverkar till stor del hur förskolläraren upplever att arbetsuppgifterna hinns med. De förskollärare som ser samvaron med barnen som det centrala i deras yrkesroll känner sig mer stressade över administrativa uppgifter än de förskollärare som ser tiden i barngrupp likvärdig med tid för planering, dokumentation, utvärdering, föräldrakontakt med mera.

  • 35.
    Alger, Susanne
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Is This Reliable Enough?: Examining Classification Consistency and Accuracy in a Criterion-Referenced Test2016Inngår i: International journal of assessment tools in education, ISSN 2148-7456, Vol. 3, nr 2, 137-150 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    One important step for assessing the quality of a test is to examine the reliability of test score interpretation. Which aspect of reliability is the most relevant depends on what type of test it is and how the scores are to be used. For criterion-referenced tests, and in particular certification tests, where students are classified into performance categories, primary focus need not be on the size of error but on the impact of this error on classification. This impact can be described in terms of classification consistency and classification accuracy. In this article selected methods from classical test theory for estimating classification consistency and classification accuracy were applied to the theory part of the Swedish driving licence test, a high-stakes criterion-referenced test which is rarely studied in terms of reliability of classification. The results for this particular test indicated a level of classification consistency that falls slightly short of the recommended level which is why lengthening the test should be considered. More evidence should also be gathered as to whether the placement of the cut-off score is appropriate since this has implications for the validity of classifications.

  • 36.
    Alger, Susanne
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Prov för förarbevis för moped klass II: Enkätstudie avseende provkonstruktion och provgenomförande2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    År 2009 infördes krav på förarbevis för att köra moped klass II. För att få förarbevis måste provtagarna genomgå en obligatorisk utbildning och klara ett kunskapsprov. I denna rapport redovisas andra delen i en utvärdering av provverksamheten för förarbevis för moped klass II. I första delen i projektet studerades innehåll och kvalitet i ett antal prov.

    I denna andra del av projektet fokuseras konstruktion eller val av prov och genomförandet av prövningen. Först utformades en intervjuguide och en webbenkät, varefter ett erbjudande gick ut till 33 provförrättare om att svara på enkäten eller delta i en telefonintervju. 22 provförrättare besva­rade enkäten. Ytterligare två provkonstruktörer intervjuades.

    Alla vi fick kontakt med använder samma prov som de bifogade sin ansökan om att få anordna kunskapsprov. Femton av dem använder det prov (i två versioner) som konstruerats av Sveriges Trafikskolors Riksför­bund (STR) och är rätt nöjda med det. Uppgifterna i STR:s prov kon­strueras av en frågegrupp som träffas några gånger per år för att konstru­era och granska uppgifter som sedan läggs in i en databank och märks med aktuell behörighet. Senare granskas uppgifterna ytterligare. Då klass II var en tillkommande behörighet fanns inte någon sådan märkning i databasen, så en tjänsteman fick manuellt gå in och söka ut lämpliga uppgifter till proven som producerades 2009.

    De flesta provförrättare som använde egenkonstruerade prov angav att de valt att göra det för att det då inte fanns andra prov att tillgå. Några menade att det passade dem bäst att utforma provet själva. Provkon­struktionsprocessen beskrivs inte särskilt utförligt, men det nämns ofta att man utgått från Transportstyrelsens krav.

    STR:s prov genomförs, med ett undantag, vid dator, medan de egenkon­struerade proven är papper-och-penna prov. Många gånger genomförs provet med en provtagare per gång, och ingen har provtillfällen där mer än 16 personer prövas. Provgenomförandet verkar följa reglerna, men fyra provförrättare uppger att de bara har en version av provet (ska finnas minst två).

    Några av provförrättarna undersöker vilka frågor provtagarna har pro­blem med för att kunna anpassa prov eller undervisning. Det är vanligt att kräva att provtagare som underkänns på provet pluggar mer hemma innan de får göra omprov, men de flesta klarar provet vid första försöket.

  • 37.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Det praktiska körprovet 2009-2011: analys av datas tillförlitlighet samt provresultat och trender2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this report is to examine the reliability of data from the practical driving test for category B 2009-2011 and study the composition of the group of test-takers and results and changes in pass rates over time during the period. Based on the data checks done it can be concluded that data is reliable. Data from 2011 does not comprise the entire year, but when data for the equivalent period previous years is compared with the year as a whole the differences are negligible.

    There are certain differences between groups as to the proportion of passed tests. A larger proportion of test-takers below the age of 20 pass the test compared to older test-takers. A larger proportion of test-takers who were registered by a driving school passed than those who registered themselves. If you divide the test-takers by gender and type of registration a somewhat larger percentage of the men passed the driving test. As for average number of mistakes there are no major differences between the sexes except for manoeuvring.

    As for the content of the test, the most common areas to test are street crossing, driving towards a goal and reversing. Motorway, lanes, roundabouts and signalled crossings are more commonly tested at the main offices, while narrow winding roads, railway crossing and turning off a main road are more common in the other places. Street crossing, lanes and motorway are the situations where the largest percentage of test-takers fails. The percentage of fails for each curricular module are fairly similar for main offices and other offices, but the proportion of fails is higher for roundabouts, driving towards a goal and railway crossings at the main offices. The requirement for attention and identifying risks is the hardest for test-takers to fulfil.

    When comparing the results with previous years we find that the group differences are fairly similar, but the percentage of tests registered via a driving school continues to decrease. It is more common to include reversing in the test. Even though test-takers who has failed the theory tests are now allowed to take the practical driving test the percentage of passed tests remains on the same level for tests registered via driving schools and has only decreased by a couple of percentage points for the remaining tests.

  • 38.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Jämförelser mellan provorter: en studie av körprov för behörighet B2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Man kan köra upp på fler än 130 orter i Sverige, alla med olika trafik­miljöer, förarprövare och provtagare. Provtagarnas ålder och anmälnings­sätt skiljer sig åt på olika orter. På några orter genomförs få prov, på andra många. En del förarprövare genomför väldigt få prov, andra väldigt många. Vissa orter saknar vissa inslag i trafikmiljön, som exempelvis motorväg, järnvägskorsning eller cirkulationsplats. Trafikintensiteten på orterna skiljer sig åt. Kort sagt, det finns väldigt många aspekter som kan variera mellan enskilda prov. I rapporten presenteras olika sätt att åskåd­liggöra hur dessa skillnader mellan orter ser ut och några sätt att katego­risera orter.

    Får detta konsekvenser för resultatet? Det är svårt att utreda eftersom flera variabler sannolikt samverkar och det är svårt att särskilja dem från varandra, och eftersom data ser ut som det gör. Dels är utfallet binärt – godkänt/underkänt – vilket begränsar vilka analyser som kan göras. Dels är det många kategorier inom variablerna ort och förarprövare. För att minska antalet kategorier kan man slå ihop dem till färre och större kate­gorier. Frågan är i så fall utifrån vilka kriterier och till hur många katego­rier. Av analyser framgår att provinnehållet skiljer sig åt mellan prov, såväl inom som mellan orter. Det är dock oklart om man mäter samma eller olika kvaliteter på olika orter, men det är nog inte så enkelt att säga att det är "lättare" att ta körkort på vissa orter än andra baserat på enkla jämförelser av godkännandegrad. Provtagarnas ålder och anmälningssätt, aspekter som vi vet påverkar godkännandegraden, skiljer sig också åt mellan orter.

  • 39.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sämre  år för år?: En studie av förändringen av andelen godkända på körprov för körkortsbehörighet B2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vägverket har samlat in en mängd data i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat under perioden 1998-2008. I denna rapport diskuteras faktorer som kan påverka resultatet och hur detta kan tolkas. Som bakgrund presenteras några generella frågeställningar som gäller mätningar följt av en beskrivning av förändringar som rör förarprovet.

    Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån förändringar av andelen godkända på körprovet kan kopplas till förändringar i provtagar­gruppens sammansättning. Som underlag har använts de data som sam­lats in i samband med körprovet.

    För att undersöka om kunskapsnivån eller gruppens sammansättning förändrats mest har resultaten delats upp utifrån sexton delgrupper. Indelningsgrunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda eleverna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda ökat. Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

  • 40.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Trender 1998-2015 avseende förändringen av andelen godkända på körprov för körprovsbehörighet B2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagar­gruppens samman­sättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.

    Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelnings­grunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.

    I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som under­känts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännande­graden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.

    Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

    Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagar­gruppens samman­sättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.

    Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelnings­grunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.

    I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som under­känts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännande­graden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.

    Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

  • 41.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Uppföljning av sammanhållet förarprov: Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov mellan 2007 och 20132014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet prov”, för körkort behörighet B (personbil). Införandet av sammanhållet prov innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och ge­nomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genom­föra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter körprovet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter. Tidi­gare fick provtagarna inte genomföra körprovet förrän de godkänts på kunskapsprovet och resultatet på kunskapsprovet var giltigt ett år.

    Efter införandet undersöktes om den nya modellen medfört att godkän­nandefrekvensen på provets två delar – kunskapsprovet respektive kör­provet – förändrats, samt om integrationen mellan proven förbättrats. Resultaten presenterades i en rapport 2010 (Alger, Henriksson, & Wänglund, 2010).

    För att undersöka om de inledande positiva effekterna fortfarande håller i sig har nu en uppföljande studie genomförts där data från perioden före införandet av sammanhållet prov (år 2007) jämförs med stickprov från motsvarande perioder senare år.

    När det gäller kunskapsproven är det en något högre andel av proven som godkänns efter införandet av sammanhållet prov. Den stora skillnaden mellan 2007 och senare år gäller dock andelen prov som anmälts till kun­skapsproven via trafikskola. Betydligt fler anmäls till kunskapsprovet via trafikskola efter införandet av sammanhållet prov, och de som är an­mälda via trafikskola klarar provet i högre utsträckning än de som anmäls privat. Genomsnittspoängen har ökat inom nästan alla delområden men skill­naderna är små.

    När det gäller körprovet jämfördes resultaten för de körprov som genom­förts från december 2007 fram till sista februari 2008 med resultatet på de körprov som genomförts under motsvarande period senare år. Om man tar med samtliga prov, dvs. även de som dessförinnan underkänts på kunskapsprovet, blev 59 procent av körproven godkända på 2008/09 och 56 procent 2011/12. För att kunna göra en rättvisande jämförelse jämför­des resultaten för de körprov som föregåtts av ett godkänt kunskapsprov. I det gamla provsystemet, där alla som tog körprovet var godkända på kunskapsprovet, godkändes 59 procent. Av dem som blivit godkända på kunskapsprovet i det nya systemet blev 66 procent godkända på kör­provet 2008/09 och 62 procent 2011/12.

    Analyserna visade också att det fanns ett samband mellan resultat på kunskapsprovet och körprovet då provtagare med högre poäng på kun­skapsprovet hade högre sannolikhet att bli godkända på körprovet.

    Sammanfattningsvis kan man konstatera att den nedåtgående trenden för andelen godkända kunskapsprov under åren innan sammanhållet prov infördes verkar ha brutits. Andelen anmälda till kunskapsprovet via tra­fikskola ökade markant som en effekt av sammanhållet prov. Totalt sett är det en något större andel godkända kunskapsprov efter införandet av sammanhållet prov, och den genomsnittliga provpoängen har ökat något, även om skillnaderna är ganska små. När det gäller körprovet är det en något större andel godkända prov efter införandet av sammanhållet prov, om man ser till dem som först godkänts på kunskapsprovet. Räknar man med även dem som fått underkänt på kunskapsprovet är det en något lägre andel godkända körprov nu än innan sammanhållet prov, men minskningen är inte så stor som man hade kunnat befara. Totalt är det ett större antal prov som genomförs i systemet, men genomsnittligt antal prov per godkänt prov har bara ökat marginellt. Utifrån de data vi har till­gång till är det mycket få provtagare som genomför fler än ett godkänt delprov av samma sort för att de inte hunnit få godkänt kunskaps- och körprov inom två månader. På det stora hela har införandet av sam­manhållet prov inte medfört några dramatiska förändringar av resultat (undantaget den stora ökningen av kunskapsprov anmälda via trafik­skola). Även om vi inte vet hur det hade sett ut om sammanhållet prov inte införts tycks det som om genomförda förändringar haft en tydlig effekt genom att bryta de klart negativa trender som rådde innan dess.

  • 42.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Henriksson, Widar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Prov för förarbevis för moped klass II2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I oktober 2009 infördes krav på förarbevis för att köra moped klass II. För att få förarbevis måste provtagarna genomgå en obligatorisk utbildning och klara ett kunskapsprov. För att få tillstånd att förrätta prov för moped klass II fick provförrättare lämna in ett exempel på ett prov till Transportstyrelsen tillsammans med ansökan. Vi har analyserat ett urval av dessa prov. Dels gjordes en innehållsanalys av frågorna i proven för att undersöka i vilken utsträckning de täcker det innehåll som stipulerats i föreskriften, och dels undersöktes om de inlämnade proven följer riktlinjer om antal frågor samt hur frågorna följer generella riktlinjer för frågekonstruktion.

    Bland de 34 utvalda provförrättarna hade 11 konstruerat egna prov, övriga angav att de använde de prov som Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) utformat. Föreskriften (TSFS 2010:80) anger att provet ska innehålla 25 till 35 uppgifter. Samtliga studerade prov innehöll minst 25 uppgifter. Med ett par undantag förekommer uppgifter inom samtliga fyra innehållsområden som nämns i föreskriften. Tyngdpunkten ligger på området Trafikregler. Målen för utbildningen och målen för provet i föreskriften stämmer inte helt överens, vilket förmodli­gen är anledningen till att många uppgifter gäller innehåll som inte definieras i föreskriftens krav på provet. De flesta av dessa kan dock kopplas till utbildningsmål i föreskriften.

    När det gäller vilka brister som uppträder kan man exempelvis konstatera att vissa frågor kunde vara mer tydligt formulerade, en del svarsalternativ avviker eller är för osannolika, vilket gör antalet reella svarsalternativ färre, vilket är olyckligt.

    Både innehåll och utformning av proven varierar avsevärt varför det vore bäst att låta Transportstyrelsen utforma även provet för förarbevis för moped klass II. Det skulle innebära ökad enhetlighet och likvärdighet och därmed en mer rättssäker prövning. Det skulle vara möjligt att sträva efter parallella prov. Det skulle också göra det lättare att övervaka resul­taten och kvaliteten i provet över tid än vad som är möjligt med nuva­rande tillsynsförfarande.

  • 43.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Henriksson, Widar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Wänglund, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Sammanhållet prov: Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet prov”, för körkort behörighet B. Införandet av sammanhållet prov  innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och genomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genomföra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter kör­provet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter.

    Denna studie hade som syfte att undersöka om införandet av sammanhållet prov medfört att godkännandefrekvensen på provets två delar ‑ kunskapsprovet respektive körprovet ‑ förändrats, samt om integrationen mellan proven förbättrats.

    För att jämföra provtagarnas resultat på kunskapsprovet och körprovet före och efter införandet av sammanhållet prov togs stickprov från registerdata från perioden före och efter införandet av sammanhållet prov.

    Provtagarnas resultat på kunskapsprovet undersöktes genom att jämföra resultatet på de kunskapsprov som genomfördes vecka 50 2007 med kunskapsprov som genomfördes motsvarande vecka 2008. Resultatet visar att andelen godkända prov har ökat från 51 till 62 procent. Genomsnittspoängen för provet har ökat och ligger i stick­provet från 2008 ovanför gränsen för godkänt, 52 poäng (52,6 jämfört med tidigare 50,4 poäng).

    Resultaten av de körprov som genomförts från december 2008 fram till sista februari 2009 jämfördes med resultatet på de körprov som genomförts under motsvarande period ett år innan. För att få jämförbara grupper ingick endast provtagare som klarat kunskapsprovet i jämförelsen. Analyserna visade att andelen godkända kör­prov ökat från 59 till 66 procent.

    Analyserna visade också att det fanns ett samband mellan resultat på kunskapsprovet och körprovet då provtagare med högre poäng på kunskapsprovet hade högre sannolikhet att bli godkända på körprovet.

    Slutsatserna från studien är att såväl resultaten på kunskapsprovet som körprovet har förbättrats efter införandet av sammanhållet prov och att sambandet mellan kunskapsprovet och körprovet blivit starkare.

  • 44.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Agreement of driving examiners' assessments - Evaluating the reliability of the Swedish driving test2013Inngår i: Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, ISSN 1369-8478, Vol. 19, 22-30 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to examine the consistency of examiner assessments of test-takers' performance on the Swedish driving test. The study included 535 tests and was designed so that the ordinary examiner and a supervising examiner assessed the same test-taker. The assessment was done on a two-grade rating scale (pass/fail). Since the result can be affected by factors associated with the test-taker and the two examiners, questionnaires were developed and these were filled in by the test-takers and the examiners. Information about the administration of the test was collected via a specially designed form filled in by the supervising examiner. Using this form, the ordinary examiners' performance was rated on a number of aspects. The result from the study indicated that the agreement between the assessments was very good. For 93% of the tests the two examiners chose the same mark on the two-grade scale. In the cases where ratings differed, the analysis indicated only a few systematic differences among variables designed to provide possible explanations for differences in opinion. However, none of these was problematic with respect to consistency of assessment. Results indicated that most tests were carried out in a satisfactory manner. (C) 2013 Elsevier Ltd. All Tights reserved.

  • 45.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Beskrivning av data om det praktiska förarprovet 1998-2005 och analys av tillförlitligheten2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport var att undersöka tillförlitlighet för körprovs­data 1998-2005 och göra en översiktlig presentation av data för dessa år. För att förbättra datakvaliteten togs prov som inte verkar ha genomförts, samt omotiverade dubbletter bort. Efter rensning och omkodning är data att betraktas som tillförlitliga.

    Av den översiktliga presentationen i denna rapport framgår att det finns vissa skillnader mellan grupper under den här tidsperioden. Provtagare under 20 års ålder, som utgjorde ungefär hälften av provtagarna, god­kändes i högre grad än äldre provtagare. Det var fler män än kvinnor som genomförde körprovet och en större andel av kvinnorna anmäldes via trafikskola. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda och hade även färre anmärkningar i genomsnitt än de som anmälts privat. Om man delar upp efter kön och anmälnings­sätt var det något större andel av männen som godkändes på förarprovet. När det gäller genomsnittligt antal anmärkningar är det inga större könsskillnader förutom för området manövrering.

    När det gäller provets innehåll visar det sig att uppmärksamhet och trafikuppträdande är de områden där det genomsnittliga antalet anmärk­ningar är störst. Säkerhetskontroll, gatukorsning och körning mot mål är de vanligaste områdena att pröva medan effektiv bromsning sällan före­kommer. Om man studerar innehållet i provet på huvudort respektive mottagningsort kan man konstatera att prövning av motorväg, körfält, signalkorsning och cirkulationsplats är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal och bred väg, vändning samt sväng till vänster eller höger.

    Beträffande förändringar över tid kan man utläsa att andelen anmälda via trafikskola har minskat under perioden, liksom andelen godkända, såväl totalt och andelen som godkändes vid första försöket. Andelen godkända bland privatanmälda har sjunkit, medan de som anmälts via trafikskola inte uppvisar någon tydlig nedåtgående trend under perioden. Effektiv bromsning har blivit ännu mer sällsynt.

  • 46.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Beskrivning av data om det praktiska förarprovet 2007-2008 och analys av tillförlitligheten2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport var att studera tillförlitlighet hos data som samlats in från körprov behörighet B genomförda 2007 och 2008 och beskriva resultaten, provtagarna och proven utifrån analyser av dessa data. Datakvaliteten förbättrades genom att ta bort prov som inte verkar ha genomförts, samt omotiverade dubbletter.

    Två stora förändringar har genomförts under perioden. Den ena var att i december 2007 infördes ett nytt körprov och ett nytt protokoll som regi­strerades med hjälp av en digital penna. Tidigare hade protokollen scan­nats in. Arbetet med de nya formerna för datainsamling innebar att data för 2007 inte kontrollerades på sedvanligt sätt, vilket ledde till att dessa inte höll samma kvalitet som tidigare år. Introduktionen av den digitala pennan medförde att problem orsakade av scanningen försvann. Däremot visade det sig att oavsiktliga markeringar på körprovsprotokollet kunde leda till att dubbletter registrerades. Den andra stora förändringen var att sammanhållet prov infördes i september 2008. Därmed var det inte bara de som godkänts på kunskapsprovet som genomförde körprov, vilket man måste ha i åtanke vid statistiska jämförelser med tidigare år.

    Av den översiktliga presentationen i denna rapport framgår att det finns vissa skillnader mellan grupper i likhet med de som konstaterats under tidigare år (Alger & Sundström, 2011b). Provtagare under 20 års ålder godkändes i högre grad än äldre provtagare. Det var fler män än kvinnor som genomförde körprovet och en större andel av kvinnorna anmäldes via trafikskola. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda. Om man delar upp efter kön och anmälningssätt var det något större andel av männen som godkändes på körprovet. När det gäller genom­snittligt antal anmärkningar bland dem som under­kändes på körprovet är det inga större könsskillnader förutom för områ­det manövrering. Om man studerar innehållet i provet på huvudort respektive mottagningsort kan man konstatera att prövning av motorväg, körfält, signalkorsning och cirkulationsplats är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal och bred väg/landsväg, vändning samt sväng till vänster eller höger/sväng från landsväg/infartkörning.

    Beträffande förändringar över tid kan man utläsa att säkerhetskontroll/ körställning, som tidigare genomförts vid nästan alla prov, har blivit något mindre vanligt 2008, medan backning prövats väldigt ofta. Ande­len anmälda via trafikskola har minskat under perioden, liksom andelen godkända. Dock bör man därvid ha i åtanke att systemet förändrats.

  • 47.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Provtagares uppfattning om förarprovet: Enkätundersökning före och efter införandet av sammanhållet förarprov2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet förarprov”, för körkort behörighet B. Detta innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och genomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genomföra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter körprovet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter.

    Denna studie hade som syfte att undersöka om införandet av sammanhållet förarprov påverkat hur provtagarna ser på provet och hur de förbereder sig. En enkät skickades ut till ett slumpmässigt urval bestående av 500 provtagare som genomfört kunskapsprovet före förändringen (augusti 2008) och 500 provtagare som genomfört det efter förändringen (augusti 2010). Urvalsgrupperna utgjordes till hälften av provtagare som fått godkänt och till hälften av provtagare som fått underkänt.

    Det som den nya provmodellen fört med sig är att fler anmäls via trafikskola och något färre väljer att först läsa teori och sedan övningsköra. Inställningen till reglerna kring provet har också förändrats och de nya reglerna har vunnit större acceptans än när de först infördes. I övrigt är det, utifrån de påståenden som prövades i enkäten, inga större skillnader.

  • 48.
    Alhakim, Ibrahim
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Esmaili, Arezoo
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Invandrares erfarenheter av introduktion och SFI2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att beskriva mottagandet av nyanlända invandrare med fokus på introduktionen i det svenska samhället och SFI:s (Svenska för invandrare) verksamhet. Studien utgår från beskrivningar av SFI-elevers erfarenheter från första tiden och deras uppfattningar av SFI:s kvalitet. Att söka asyl eller invandra till ett nytt land innebär en komplex situation för de berörda och det medför en rad olika svårigheter som ska hanteras. För studiens genomförande har en kvalitativ metod valts med intervjuer som kan ge det djup som behövds för att kunna skildra deltagarnas egna tankar och upplevelser. Empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nio SFI-elever i olika åldrar, kön och utbildningsbakgrund. För att vidga perspektivet ytterligare delade en SYV samt en lärare som arbetar med SFI, med sig av sina erfarenheter och tankar. Intervjuerna genomfördes på två olika skolor i norra Sverige, den ena i en mellanstor kommun och den andra i en mindre kommun. Resultaten visade att alla deltagare i studien var nöjda med mottagandet, och den första tiden, efter ankomsten till Sverige. I stort beskriver eleverna att de var nöjda med utbildningen på SFI och dess kvalitet. Det som spelade en betydande roll för deras motivation och prestation för framtida karriärdrömmar och karriärmöjligheter visade sig vara faktorer som ålder, utbildningsbakgrund och anledning till inresan till Sverige, om flytten till Sverige var av egen vilja eller tvång.

  • 49.
    Alm, Elin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    "Hemliga dörren": En studie om pekplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har pekplattan som pedagogiskt läromedel i förskolan undersökts. Det övergripande syftet var att ta reda på hur verktyget nyttjades och vilka möjligheter till utveckling och lärande barnet kunde utveckla. Tanken var även att få en bild av vilken kompetens och kunskaper som krävdes av pedagogerna för brukandet av iPad. Frågeställningarna som studien utgått ifrån är hur pekplattan kan bidra till lärande i olika aktiviteter på förskolan? I vilka syften pekplattan används på förskolan? Vilken kunskap som pedagogerna ansåg sig behöva för användandet av verktyget? Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer samt observationer på tre olika förskolor i en medelstor kommun belägen i norra Sverige. Kriteriet för urvalet var att förskolorna skulle ha olika erfarenheter att arbeta med pekplattan. Resultatet av studien visade dels på hur många olika användningsområden som pekplattan kan fungera på i förskolan; dokumentationsverktyg, verktyg för schemaläggning, hjälpmedel/komplement till ”vanliga” aktiviteter; dels på olika användning beroende på förskola. Resultaten visade också att kompetensutveckling för pedagoger är viktig inom området. Följande slutsatser kan dras av denna studie: Pekplattan kan öka barnens kommunikations- och samarbetsförmåga, utbildning av pedagogerna visar på positiva fördelar för användning av pekplattan tillsammans med barnen och verktyget gynnar föräldrarnas delaktighet i sitt barns utveckling. Pekplattan har också en tendens att dra till sig stor uppmärksamhet hos barnen, vilket kan resultera att fokus ligger mest på verktyget och påverkar således den ”vanliga” verksamheten.

  • 50.
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Sambedömning: samarbete vid bedömning och betygssättning för ökad likvärdighet och rättvisa för studenter2015Inngår i: Universitetspedagogiska konferensen 2015: Gränslös kunskap, Umeå: Umeå universitet , 2015, 8-9 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
1234567 1 - 50 of 1547
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf