umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 592
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abramsson, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Karlsson, David
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Pojkar som skriver: En kvalitativ studie om vad som utmärker mer avancerade skrivare2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad som utmärker mer avancerade manliga skrivare på mellanstadiet. Genom en enkätundersökning av pojkars attityder till skrivande samt observationer av pojkars skrivpraktiker före och under ett längre skrivprojekt studerades aspekter som utmärker dessa skrivare gentemot övriga elever. Studien fann att de mer avancerade manliga skrivarna kommer från högutbildade familjer samt att de avancerade skrivarnas positiva attityder till skrivandet var väl förankrade i hemmet. Studien fann också att dessa pojkar i högre uträckning anstränger sig för sin egen, lärarens och sina vårdnadshavares skull än deras klasskamrater. Slutsatsen är att vårdnadshavares värderingar samt att läraren har höga förväntningar på pojkarna avspeglar sig i en vilja att anstränga sig för att lära – vilket i studien visade sig vara nyckeln till att bli en mer avancerad skrivare

  • 2.
    Adolfsson, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Attityder till naturvetenskap: Förändringar av flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 20072011Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här avhandlingen beskrivs hur hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi har förändrats från 1995 till 2007. Data från den svenska delen av TIMSS-studierna för årskurs 8 i Sverige används. För att definiera hög- och lågpresterande används resultatet på matematikprovet från TIMSS och attityderna undersöks med hjälp av fyra frågor från elevenkäterna. Resultatet diskuteras utifrån olika perspektiv som kan bidra till förståelsen av den komplexa bilden av olika faktorers betydelse för elevers attityder till naturvetenskap.

    Det första resultatet, pojkar är mer positiva till fysik och kemi och flickor till biologi, diskuteras utifrån ämnenas genuskodning. På ett symboliskt plan är fysik och kemi mer förknippade med maskulinitet än biologi.

    Det andra resultatet, högpresterande elever och särskilt pojkar, är mindre positiva till de tre ämnena 2007 än 1995. Det resultatet diskuteras mot bakgrund av ungdomars identitet och identitetskonstruktion. Det verkar som om unga människor i dag inte tycker att utbildningar och arbeten inom det naturvetenskapliga och tekniska området ger dem möjligheter att använda sina talanger, kreativitet och självförverkligande. Resultatet diskuteras också utifrån de förändringar av arbetsmetoder som har skett i svensk skola där det individuella arbetet har ökat och lärarledda genomgångar har minskat. Kan det ha påverkat de högpresterande eleverna så att de har blivit mindre stimulerade och fått färre utmaningar och på så sätt blivit mindre positiva till de naturvetenskapliga ämnena?

    Det tredje resultatet, en större andel hög- och lågpresterande pojkar tycker att de tre ämnena är tråkiga 2007 jämfört med 1995, diskuteras utifrån begreppen "antipluggkultur" och att vara "cool". Kan resultatet från denna studie indikera att det är viktigare för pojkar 2007 att ha en attityd att visa sig ”cool” och att inte plugga. Kan detta ha påverkat attityderna till de naturvetenskapliga ämnena negativt?

    Slutligen visar resultaten att lågpresterande flickor och pojkar tycker att de presterar bättre 2007 än 1995 och det diskuteras mot bakgrund av förändringarna av arbetsmetoder i den svenska skolan. Mer tid ägnas åt individuellt arbete vilket kan innebära att de lågpresterande eleverna väljer att inte arbeta med svårare uppgifter och att de därför upplever att de presterar bättre.

    Avhandlingen avslutas med mina egna reflektioner kring undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan, kring förändringarna av flickors och pojkars attityder till naturvetenskap utifrån resultaten från denna studie och kring mina erfarenheter som lärare i dessa ämnen.

  • 3.
    Adolfsson, Lena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Benckert, Sylvia
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för fysik.
    Wiberg, Marie
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statistiska institutionen.
    Gapet har minskat: skillnader mellan hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 och 20072011Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, Vol. 7, nr 1, 3-16 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores the change over time of boys’ and girls’ attitudes towards biology, physics and chemistry. We use data from the TIMSS studies for grade 8 in Sweden to investigate how the attitudes for high- and low performing pupils have changed between 1995 and 2007. The attitude is measured by four questions from the student questionnaire in the TIMSS study. The results indicate that there have been some changes in attitudes between 1995 and 2007. High-achieving pupils and especially boys have a more negative attitude towards all three subjects, biology, physics and chemistry, in 2007 compared to 1995. The low-achieving students think that they are performing better in all three subjects 2007 compared to 1995. The difference between the group that are most positive to physics and chemistry and the least positive group has diminished between the two years. The results are discussed in relation to the changes in Swedish schools during the period.

  • 4.
    Agelund Lundberg, Erika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    En fallbeskrivning av tre autistiska elevers matematikundervisning!2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna undersökning har främst varit att skapa mer kunskap om hurundervisningssituationen för elever inom autismspektrum fungerar i grundskolan medfokus på matematikämnet. Studien har även syftat till att beskriva specifika möjligheteroch hinder som finns för denna elevgrupp. Studiens resultat bygger på kvalitativaintervjuer med elever och lärare samt deltagande observationer och har genomförts påen grundskola i Norra Norrland. Mitt arbete har tagit sin utgångspunkt i enhermeneutisk-fenomenologisk ansats, då jag ville basera kunskapsbyggandet påinformanternas upplevelser och erfarenheter I de studerade fallen är elevernainkluderade i vanliga klasser, men i hög utsträckning exkluderade ur grupperna, bl.a. pågrund av bristande kommunikativ förmåga hos denna grupp elever. Problem med attförstå matematiska begrepp, svårigheter med tidsutnyttjande och nedsatta exekutivaförmågor, ställer också till problem för denna elevgrupp. En egenskap hos dessa eleversom skapar möjligheter är deras förmåga att fokusera på ett specialintresse.Sammantaget skapar elever inom autismspektrum en komplex situation för såväl läraresom elever.

  • 5.
    Ahlkvist, Emilia
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Jones, Elina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Bedömningspraxis och utmaningar: En kvalitativ intervjustudie om gymnasielärares bedömningspraxis2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utifrån ett yrkesetiskt och läroplansteoretiskt perspektiv syftar undersökningen till att genom intervjuer undersöka betygspraxis och möjliga utmaningar relaterade till betyg och bedömning. Detta i syfte att belysa vilka utmaningar lärare kan konfronteras med i bedömnings- och betygssituationer i ämnen och kurser som inte har nationella prov, och vilka handlingsmöjligheter lärarna har i sådana situationer utifrån satta ramar i styrdokument.  Vi har använt semistrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med ett hermeneutiskt synsätt på tolkning. Resultatet visar att det som anses svårt i betygssättningssituationer skiljer sig från lärare till lärare men gemensamt för alla är att de önskar mer tid med kollegor för sambedömning och diskussion. Om denna önskan uppfylls bör även likvärdigheten förbättras. Påtryckningar från andra än läraren angående betygssättning är vanligast från elever men det ses inte som något negativt av lärarna. Påtryckningar från rektor angående krav på ökad måluppfyllelse har tolkats olika av tre lärare, varav två anser att lärare måste stå tillsammans för att försöka motstå dessa påtryckningar. Vanligt är att lärare ställs inför situationer där de måste ställa yrkesinterna normer mot allmänetiska normer och detta blir ibland en faktor som påverkar lärarnas betygssättningsprocess. Generellt kan vi se att våra informanter inte tycker det är ett problem att den så kallade “räddningsplankan” de nationella proven inte finns med.

  • 6.
    Airey, John
    et al.
    Department of Physics and Astronomy, Uppsala University.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Music and physics don't mix!: What the humorous misuse of disciplinary-specific semiotic resources can tell us about disciplinary boundaries2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Becoming part of an academic discipline has been described both in terms of becoming fluent in a disciplinary discourse (Airey 2009; Airey & Linder 2009; Northedge 2002) and achieving disciplinary literacy (Airey 2011, 2013; Geisler 1994). In this paper we investigate disciplinary boundaries by documenting the responses of academics to a semiotic disciplinary hybrid. The hybrid we use is the Physikalisches Lied, a bogus piece of sheet music into which disciplinary-specific semiotic resources from the realm of physics have been incorporated to humorous effect.

    The piece is presented to three distinct disciplinary focus groups: physicists, musicians and a group of academics who have had little contact with either discipline. In order to elicit disciplinary responses that are free from researcher prompts, each focus group is first asked the simple, open-ended question What do you see here? Once discussion of this question is exhausted the focus groups are asked to identify as many puns as they can - essentially all the disciplinary items that they feel have been misappropriated - and to attempt to explain what this means from a disciplinary standpoint. The differences in the responses of the three groups are presented and analysed.

    We argue that the semiotic resources focused on by each of the three groups and the nature of the explanation offered provide evidence of the degree of integration into the disciplines of physics and music. Our findings shed light on the process of becoming a disciplinary insider and the semiotic work involved in this process.

  • 7.
    Airey, John
    et al.
    Uppsala University.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    That’s funny!: The humorous effect of misappropriating disciplinary-specific semiotic resources2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The socialization of disciplinary outsiders into an academic discipline has been described both in terms of becoming fluent in a disciplinary discourse (Airey, 2009; Airey & Linder, 2009; Northedge, 2002) and achieving disciplinary literacy (Airey, 2011, 2013; Geisler, 1994). In this paper we investigate disciplinary boundaries by documenting the responses of academics to a semiotic disciplinary hybrid. The hybrid we use is the Physikalisches Lied, a bogus piece of sheet music into which disciplinary-specific semiotic resources from the realm of physics have been incorporated to humorous effect.

    The piece is presented to three distinct disciplinary focus groups: physicists, musicians and a group of academics who have had little contact with either discipline. In order to elicit disciplinary responses that are free from researcher prompts, each focus group is first asked the simple, open-ended question What do you see here? Once discussion of this question is exhausted the focus groups are asked to identify as many puns as they can—essentially all the disciplinary items that they feel have been misappropriated—and to attempt to explain what this means from a disciplinary standpoint. The differences in the responses of the three groups are presented and analysed.

    We argue that semiotic material focused on by each of the three groups and the nature of the explanation offered, provide evidence of the degree of integration into the disciplines of physics and music. Our findings shed light on the process of becoming a disciplinary insider and the semiotic work involved in this process.

     

    References

    Airey, J. (2009). Science, Language and Literacy. Case Studies of Learning in Swedish University Physics. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 81. Uppsala Retrieved 2009-04-27, from http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=9547

    Airey, J. (2011). The Disciplinary Literacy Discussion Matrix: A Heuristic Tool for Initiating Collaboration in Higher Education. Across the disciplines, 8(3).

    Airey, J. (2013). Disciplinary Literacy. In E. Lundqvist, L. Östman & R. Säljö (eds.), Scientific literacy – teori och praktik (pp. 41-58): Gleerups.

    Airey, J., & Linder, C. (2009). A disciplinary discourse perspective on university science learning: Achieving fluency in a critical constellation of modes. Journal of Research in Science Teaching, 46(1), 27-49.

    Geisler, C. (1994). Academic literacy and the nature of expertise: Reading, writing, and knowing in academic philosophy. Hillsdale, NJ: Erlbaum.

    Northedge, A. (2002). Organizing excursions into specialist discourse communities: A sociocultural account of university teaching. In G. Wells & G. Claxton (eds.), Learning for life in the 21st century. Sociocultural perspectives on the future of education (pp. 252-264). Oxford: Blackwell Publishers.

  • 8.
    Alatalo, Fanny
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Lusten till matematik och vägen dit: En studie om hur lärare arbetar med matematik och motivation på lågstadiet2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Motivation promotes learning and a lack of motivation is a problem in school. According to research, students easily distance themselves to mathematics if teaching is monotone. Research also shows that teachers possess a great potential to influence the motivation of their pupils. The first aim of my study is to investigate teachers’ opinions about motivation in mathematics and how they plan and implement these thoughts in the classroom. Another is to find out what the teachers think about the physical classroom environment and its design when learning mathematics. To get an as expanded knowledge as possible, I have used interviews, observations and pupil questionnaires. The result of my study showed that the three teachers all used the pupils’ workbooks as a framework when planning, but they used it in various extents in their teaching. Attitudes among the pupils to their mathematic lessons and to the subject differed, but one class was much more positive then the others - this study shows some of the contributing factors regarding to that fact.

  • 9.
    Albinsson, Malin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Åtgärder efter nationella prov för skolår 3 i matematik: Ett undervisningsförsök2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this essay is to study how to support students who have not achieved the objectives for grade 3 in mathematics. This was done using a teaching experiment with students in grade 4 who have failed the target in grade 3. The research tools were literature searches, mentoring, diary entries, interviews, analysis of student responses from the primary sample, and photographs of critical moments of the teaching.

    The teaching experiment was made at an elementary school outside a major city in Sweden. Out of 49 students 17 needed to be given extra support in one or more milestones from national tests grade 3. The paper reports one of the targets, which is written algorithms, where nine students participated in 15 lessons á 30 minutes. All nine participating students enhanced to fulfill their objectives and passed the level approved in the fractional G "Written algorithms". The average changed from 5 to 12 correct out of 14 possible after the teaching experiment. The students worked in a small temporary group linked to the present case by virtue of a special teacher who used formative assessment.

    The students chose to use the arrangement as written calculation method instead of using intermediaries in the sub sample.

  • 10.
    Ali, Hashin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Kommunikativ språkinlärning i engelskundervisningen: En studie om hur elevers språkutveckling stimuleras i klassrummet2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Syftet med denna studie är att analysera och observera de kommunikativa metoder som lärare använder för att stimulera elevers muntliga färdigheter och språkinlärning i det engelska klassrummet, hos årskurs 4-6. Denna studie kompletterades även med observation- och intervjustudier. Vidare har en analys av dessa undersökningsmetoder genomförts i samband med forskningen för att kunna förklara studien. Resultatet visade att på att det ofta uppstår ett språkbyte i undervisningen, mellan det engelska och svenska språket, särskilt i årskurs 4. Detta är något som påverkar elevers output och språkinlärning. Lärarnas interaktioner med eleverna var effektiva samt gynnande för elevers språkutveckling, så länge det förkom på engelska istället för svenska.

  • 11.
    Anderhag, Per
    et al.
    Department of Research and Development Education Administration, City of Stockholm, Sweden.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The Role of Situated Humour and Joking for Cognitive Learning in the Science Classroom2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Previous research in science education reveals that teachers and students use humour when they communicate with each other in a science education context. In this paper we explore consequences of humour for learning in two different contexts of physics education using video-data: a physics classroom in year nine and a group of four undergraduate students learning basic mechanics together. The video data was analysed with practical epistemology analysis (PEA). The findings showed that the participants in situations of cognitive indeterminacy made jokes to clarify how reasoning and actions tallied with the task at hand. These humorous situations positively affected students’ capability to act intentionally towards the aim of the activity and the results show that this way of joking can have positive consequences for student learning. Therefore, humour ought to be viewed as a significant resource for meaning making in the science classroom. 

  • 12.
    Andersson, Anette
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Val av slöjdart: En kvalitativ studie av slöjdelevers val2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har jag undersökt vilka åsikter, normer och föreställningar sompåverkat högstadieelevernas val av slöjdart. Genom kvalitativa intervjuer medutvalda elever har jag fått intressanta svar på mina frågor. Slöjdvalen i högstadietsker oftast under grupptryck från klasskompisarna, där traditionsenliga val görsmed att flickor över lag valt textilslöjd och pojkar valt trä- och metallslöjd. Attslöjdämnet är roligt och att eleverna indirekt vill bli styrda i deras val av slöjdart,med något slöjdarbete som går snabbt samt lite roliga saker för att fågrundläggande kunskaper, samt att locka intresset till de olika slöjdarterna harkommit fram i min studie. Analysen av intervjudeltagarnas svar är att slöjdlärarnabör visa på olika slöjdalster för de olika bedömningsnivåerna med instruktioner itext och bild, för att slöjdprocessen ska bli tydlig och intressant.Miljön kan naturligtvis påverka slöjdvalen med den bullriga trä- ochmetallslöjdsal eller den lugnare miljön som är i textilslöjdsalen. Lärarna är föreleverna förebilder som har ett ansvar för slöjdelevernas uppfattning omslöjdarternas könskodning. Detta är av stor vikt som det krävs att jobba medgemensamt i kommunerna i landet för att eleverna ska få en likvärdig utbildning.

  • 13.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Framgångsfaktorer för formativ bedömning2016Inngår i: Nämnaren : tidskrift för matematikundervisning, ISSN 0348-2723, Vol. 43, nr 1, 43-48 s., 43Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Visst använder lärare formativ bedömning i sin matematikundervisning, men … Resultaten från det forskningsprojekt som beskrivs i denna artikel visar att elevernas lärande påverkas när lärare låter bedömningar ligga till grund för förändringar av undervisningen. Hur påverkas elevernas lärande då? Jo, de lär sig – mer och bättre.

  • 14.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Professional development in formative assessment: Effects on teacher classroom practice and student achievement: Effects on teacher classroom practice and student achievement2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The potential of formative assessment, evident in several research reviews, has raised the interest in many countries to invest in reform initiatives to develop its use. However, implementation of formative assessment is not straightforward and there is a lack of knowledge about how to design appropriate professional development. The intervention study presented in this thesis aimed to see if a random selection of teachers, participating in a professional development program with many contact hours and substantial support of an expert, implemented formative assessment in a way that increased their students’ learning in mathematics. It also aimed to examine the reasons for the teachers’ changes in their classroom practice.

    The twenty-two year 4 teachers attended a professional development program in formative assessment in mathematics. A mixed methods approach used classroom observations, teacher interviews, questionnaire surveys and student mathematics tests to investigate the effects on teacher classroom practice and student achievement.

    It was found that the teachers trained in formative assessment built on their previous formative classroom practice and added new formative assessment activities into their mathematics classroom practice to a level that had significant impact on student achievement in mathematics (p = .036, d = .66). The teachers developed their formative assessment practice in three dimensions: key processes in teaching and learning, agents in the classroom, and the length of the formative assessment cycle.

    The reasons for teachers ́ implementation of new formative assessment activities were well explained by the expectancy-value theory of achievement motivation. Important aspects of the professional development program were: (1) A formative and process-oriented character; (2) Activities directly useable in classrooms; (3) Experience of using formative assessment activities; (4) Connection between theory and practice; (5) Time; and (6) Knowledgeable support.

    The thesis shows that it was possible to provide sufficient support to a random selection of teachers for them to develop their formative assessment practice in a way that improved student achievement. However, this thesis also indicates that it can be expected that teachers would need substantial time and support to achieve such developments in their classroom practice.

  • 15.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The characteristics of formative assessment that enhance student achievement in mathematics2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Andersson, Catarina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The impact of a teacher professional development program in formative assessment on teachers practice and student achievement.2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Boström, Erika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Formative assessment in Swedish mathematics classroom practice2015Inngår i: CERME9 : proceedings of the Ninth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education / [ed] Kondrad Krainer & Naďa Vondrov, Prague: Charles University , 2015, 3167-3168 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Using formative assessment has woken interest in many countries because of the potential effect on student achievement. To investigate Swedish teachers' use of formative assessment in mathematics, this study used classroom observations and teacher interviews of 38 mathematics teachers. The teachers used formative assessment, but additional formative activities could support teachers to better take advantage of the potential in using formative assessment

  • 18.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Boström, Erika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Formative Assessment in Swedish Mathematics Classroom PracticesManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Boström, Erika
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Formative assessment in Swedish mathematics classroom practice2017Inngår i: Nordisk matematikkdidaktikk, ISSN 1104-2176, Vol. 22, nr 1, 5-20 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research shows that substantial learning gains are possible through the use of formative assessment. However, little is known about Swedish mathematics teachers’ use of formative assessment, and thus about the possible value of professional development programmes. This study uses teacher interviews and classroom observations to examine the classroom practice of 38 randomly selected primary and secondary school teachers in a mid-sized Swedish municipality. A framework of formative assessment comprising one big idea and five Key strategies structured the analysis. The study identifies characteristics of current formative assessment practices. The results show that the teachers do use a variety of formative assessment activities, but also that there is much room for development towards a more effective formative classroom practice. 

  • 20.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Characteristics of improved formative assessment practice2017Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, E-ISSN 2000-4508, Vol. 8, nr 2, 104-122 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An earlier study showed that the changes in teachers’ classroom practice, after participation in a professional development program in formative assessment, significantly improved student achievement in mathematics. The teachers in that study were a random selection of Year 4 teachers in a Swedish mid-sized municipality. In the present study, we analyse and describe the characteristics of these changes in classroom practice, which were based on a combination of various strategies for formative assessment. Data were collected through teacher interviews and classroom observations. The teachers implemented many new activities that strengthened a formative classroom practice based on identifying student learning needs and modifying the teaching and learning accordingly. The characteristics of the changes the teachers made reveal the complexity of this formative assessment practice and why such developments of practice are likely to require major changes in most teachers’ practices. We also discuss how such changes in practice afford new learning opportunities.

  • 21.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Reasons for teachers' successful development of a formative assessment practice through professional development: a motivation perspectiveManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The characteristics of formative assessment that enhance student achievement in mathematicsManuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    The impact of formative assessment on student achievement: a study of the effects of changes in classroom practice after a comprehensive professional development programme2017Inngår i: Learning and instruction, ISSN 0959-4752, E-ISSN 1873-3263, Vol. 49, 92-102 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A random sample of 22 Year 4 teachers in mathematics from a middle-sized Swedish municipality participated in a teacher professional development programme in formative assessment. The content ofthe programme was formative assessment conceptualised as a unity of different, integrated strategies.The study examines the effects on student achievement of the changes in the teachers’ formative classroom practice that followed the professional development input. Results show that, after controlling for pretest scores, the classes in the intervention group significantly out performed the classes in thecontrol group in a posttest administered one school year after the end of the programme (p = 0.036, d = 0.66). The study contributes to the understanding of under-studied areas of the impact of professional development in formative assessment, and the impact of teacher practice based on formative assessment conceptualised as a unity of different formative assessment strategies.

  • 24.
    Andersson, Catarina
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Vingsle, Charlotta
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Palm, Torulf
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    The impact of a teacher professional development program in formative assessment on teachers’ practice2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 25.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ersholt, Frida
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Undervisning i flerspråkigt klassrum: En kvalitativ studie kring hur lärare undervisar svenska i en flerspråkig klass2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskning visar att andraspråkselever har ökat i klassrummen den senaste tiden. Detta sätter press pålärarna, då de måste ge alla elever lika möjligheter till en bra utbildning.Det här är en kvalitativ studie med fokus på att undersöka hur lärare undervisar inom ämnet svenska i enflerspråkig klass. Vi intervjuade samt observerade fyra lärare från två olika skolor. Vi samtalade även medtvå specialpedagoger från samma skolor.Resultaten visade att de vanligaste undervisningsmetoderna var bildstöd och kroppsspråk. Dessa metoderanvändes av alla lärarna i vår studie för att inkludera andraspråkseleverna sociokulturellt samtkunskapsmässigt. Vår studie visade även att lärarna försöker inkludera andraspråkelever i undervisningen,men att det kan uppstå språkliga svårigheter.Slutligen föreslås olika typer av material samt annat stöd som kan gynnas både för lärarna ochandraspråkelever.

  • 26.
    Andersson Lundberg, Malin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Hur finner vi elever i behov av särskilt stöd i matematik i årskurs 1-3?2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En betydelsefull faktor för att kunna förebygga eller minska elevers svårigheter i matematik är att de upptäcks tidigt. Det är viktigt att ha kunskap om vilka signaler som ska betraktas som avvikande och kräver en särskild utredning (Butterworth, 2011; Malmer, 2006).

    Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera lärares,speciallärares och specialpedagogers strategier att identifiera SUM-elever, årskurs 1-3 via deras beskrivningar. Studien har en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa delar. Metoderna har varit dels semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare och dels enkäter med många öppna frågor till lärarna.

    Undersökningen visar bland annat att pedagogerna ofta använder sig av olika kartläggningsmaterial för att upptäcka SUM-elever. De upptäcker även SUM-eleverna i det dagliga arbetet och i olika former av dialoger med andra pedagoger, elever och vårdnadshavare. Kartläggningsmaterial används olika, på vissa skolor genomförs kartläggning regelbundet efter en viss plan och på andra skolor används kartläggning vid behov. Vidare varierar det hur specialpedagogen och specialläraren använder sin tid för att hitta SUM-elever. Vissa bedömer det som betydelsefullt att observera och vara i klassen, andra bedömer det som mer verkningsfullt att handleda personal och jobba enskilt med elever för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd i matematik.

    I undersökningen framkom att pedagogerna inte är konsekventa i sina åsikter när det gäller hur de är grundade de specialpedagogiska perspektiven. De olika tankar som pedagogerna ger uttryck för kan sägas spegla hela skalan av specialpedagogiska perspektiv.

    Avslutningsvis kan man säga att pedagogerna anser att lärarnas behörighet och kompetens är det mest avgörande för om SUM-eleverna ska upptäckas. Även klasstorleken har viss betydelse för möjligheter att upptäcka SUM-elever. Speciallärarna och specialpedagogerna anser utöver detta att ett bra kartläggningsmaterial och att erfarenhet har betydelse då det gäller att upptäcka SUM-elever. Det framkom även att pedagogerna tyckte att det saknades tydlig ledning och engagemang från rektor i arbetet att upptäcka SUM-elever.

    Nyckelord: dialog, kartläggning, specialpedagogiska perspektiv, SUM-elev, särskilt undervisningsbehov i matematik.

     

  • 27.
    Angervall, Petra
    et al.
    Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
    Gustafsson, Jan
    Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
    Lundahl, Lisbeth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV).
    Silfver, Eva
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Studiens kontext, begreppsram och empiri2013Inngår i: Kön och karriär i akademin: en studie inom det utbildningsvetenskapliga fältet / [ed] Elisabeth Öhrn & Lisbeth Lundahl, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2013, 19-37 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Angervall, Petra
    et al.
    Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
    Gustafsson, Jan
    Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
    Silfver, Eva
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Akademisk karriär i sociala nätverk2013Inngår i: Kön och karriär i akademin: en studie inom det utbildningsvetenskapliga fältet / [ed] Elisabeth Öhrn & Lisbeth Lundahl, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2013, 124-142 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Angervall, Petra
    et al.
    Inst. för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
    Gustafsson, Jan
    Inst. för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
    Silfver, Eva
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Gendered networks in academia2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper takes as a starting point the complexities and proposed changes of contemporary power relations within academia recognised throughout the Western world. For example, it is said that ‘traditional’ gender relations are losing ground as growing numbers of women position themselves in e.g. educational research (Murray & Maguire, 2007; Arnesen et al., 2008; HSV, 2008). However, the pattern is still that men occupy more senior positions (Ducklin & Ozga, 200; Kurtz-Costes et al., 2006; Silander, 2010). Notwithstanding, institutions are influenced by a growing performative discourse, which might affect the dominating power and gender relations in research work (Acker, 2008). Our paper presents preliminary findings from a Swedish research project, Gender and career in academia, the main aim of which is to develop knowledge about gender and other power relations within universities. Six academic institutions were selected to present a variety of departments of education/educational sciences according to location, size, major orientation, traditions, and externally funded research. We also interviewed approximately 120 doctoral students and junior researches, in order to map structures, positions and relations within research groups, and in doctoral programmes (Smith, 2005). Theoretically, we draw on Ball’s (2008, 2009), Rhodes’ (1997) and Newman’s (2001) ideas of governance and networks in institutional contexts. It is argued that academic institutions, departments and milieus vary with regard to social and economic capital (Bourdieu, 1986; Field, 2009; Lin, 2002), used as resources for power. These resources promote certain networks and groups before others, they condition scientific interests, and how positions are given and ordered, i.e. they enable different careers. We further agree with Connell (1996, 2002) and others who underline that gender can be performed differently depending on contexts, i.e. the power and gender regimes do not automatically follow the prevalent gender order. In this paper we focus on one of the six selected academic institutions. The aim is to show how individual and collective resources are provided and used from a power and gender perspective. A preliminary analysis shows that subject discipline, research traditions and external funding influence junior researchers’ possibilities to access horizontal and vertical networks and other career productive resources. Also, former supervisors are found to act as gatekeepers to networks and capital which condition career paths. Notions of gender and other social categories impact on junior researchers’ possibilities to be seen as ‘promising’ researchers with potentials to make a successful career. The analysis also illustrates how positions in the horizontal institutional network tend to affect positions provided by the vertical network. Resources (social, economic) used and provided in the horizontal network are often needed in order for the researcher to be admitted into the vertical network. Further, aspects of trust play an important role in the process, where institutional networks and different positions are established. We also argue that many vertical networks promote performativity and thereby exclude those (often women) lacking legitimacy and certain resources for power.

  • 30.
    Angervall, Petra
    et al.
    Inst. i pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
    Gustafsson, Jan
    Inst. i pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
    Silfver, Eva
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Policy and governance in academic networks2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Anna T, Danielsson
    et al.
    Uppsala universitet.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Lidar, Malena
    Uppsala universitet.
    Svensson, Maria
    Göteborgs universitet.
    Östman, Leif
    Uppsala universitet.
    Ingerman, Åke
    Göteborgs universitet.
    Power and Knowledge in the Technology Classroom: The Development and Illustration of a Conceptual Framework2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper explores the constitution of power and knowledge in science and technology classrooms. A deepened examination of the teaching of science and technology is partly motivated by these subjects high status in society, how they portrayed as crucial both for the individual, in order to function in an increasingly technologically advanced society, and for the society at large, while finding it increasingly difficult to attract interest among the youth. In the Swedish context, where this research is carried out, it can further be noted that while the country is top-ranked on a number of equality indices and in general has a reputation that highlights its commitment to eradicating social inequalities, the labour market is still highly gender segregated and in university educations focused on the physical sciences and engineering men are substantially overrepresented (Nyström 2009, Alexandersson 2011). This somewhat paradoxical situation further motivates studies of how science and technology are constructed in and beyond the classroom in Sweden, since often cited reasons to women's underrepresentation in science and technology in, for example, the U.S., such as the legislation regarding parental leave and the tenure clock (Rosser 2012), is much less applicable to the Swedish context. In our research project we take a particular interest in a period where research show that many students lose interest in science and technology, namely the last years of compulsory schooling (cf. Lindahl 2003, Archer et al. 2010). By a deepened exploration of how power and knowledge interrelate in moment-to-moment interactions in the classroom we therefore hope to provide some additional clues as to how micro-inequalities, adding up to patterns of exclusion in science and technology (Rosser 2012), occur in the classroom context.

    The aim of this paper is to develop and illustrate the use of a conceptual framework for exploring how power relations are constituted in the technology classroom – in terms of what Foucault (1982/2002) conceptualises as 'actions upon actions' (p. 340) – by the research questions:

    1)      How are teacher actions communicating how and what knowledge is privileged in the classroom?

    2)      How is this knowledge privileging establishing power relations, in terms of possibilities for student actions?

  • 32. Anna T, Danielsson
    et al.
    Lidar, Malena
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    The enactment of power within ‘didactical contracts’ of classroom teaching2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper reports on an empirical exploration of the constitution of power and knowledge in science and technology classrooms. A deepened examination of the teaching of science and technology is partly motivated by these subjects high status in society, how they are portrayed as crucial both for the individual, in order to function in an increasingly technologically advanced society, and for the society at large, while finding it increasingly difficult to attract interest among the youth . We are interested in how (instances of) teacher-student interaction can be understood as simultaneously contributing to meaning making and producing power relations. The empirical design is based on a purposive sampling of classrooms. The paper draws on three video recorded case studies of physics and technology teaching, with students in the ages 14-17. The analysis is focused on how actions initiated by the teachers (analysed in terms of epistemological moves (Lidar et al. 2006)) and the responses to these actions are functional in constituting a ‘didactical contract’ (Brousseau & Warfield 1999). In our paper we contrast the didactical contracts for the three studied classrooms, and discuss how power relations must be understood as integral to these contracts. Furthermore, a key concern in the analysis is to take the situatedness of the studied classroom seriously, by theoretically and empirically acknowledging that these classrooms are by no means isolated from surrounding structural factors (e.g. gendered disciplinary and societal norms). How to address this concern is something we are keen to discuss during the conference.

  • 33.
    Anna T, Danielsson
    et al.
    Uppsala universitet.
    Lidar, Malena
    Uppsala universitet.
    Berge, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Svensson, Maria
    Göteborgs universitet.
    Östman, Leif
    Uppsala universitet.
    Ingerman, Åke
    Göteborgs universitet.
    Studying Power and Knowledge in the Technology Classroom: Towards a Conceptual Framework2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper reports on an empirical exploration of the constitution of power and knowledge in science and technology (S&T) classrooms. A deepened examination of the teaching of S&T is partly motivated by high status of these subjects in society, how they are portrayed as crucial both for the individual, in order to function in an increasingly technologically advanced society, and for the society at large, while finding it increasingly difficult to attract interest among the youth. The aim of this paper is to develop and illustrate the use of a conceptual framework for exploring how power relations are constituted in the technology classroom – in terms of what Foucault (1982/2002) conceptualises as ‘actions upon actions’ (p. 340) – by the research questions: 1) How are teacher actions communicating how and what knowledge is privileged in the classroom? 2) How is this knowledge privileging establishing power relations, in terms of possibilities for student actions? The conceptual framework makes use of practical epistemological analysis (Wickman & Östman 2002) as an analytical tool for describing teacher actions that involves a privileging of a certain educational content. Furthermore, it also utilises an adaptation of Brousseau’s (1997) concept ‘didactical contract’ that includes a Foucauldian conceptualisation of power. The empirical design relies on a purposive sampling of classrooms, documenting classroom activities using video recordings. This paper will illustrate the use of the conceptual framework, by an analysis of a case of three lessons in one Swedish technology classroom in grade 8. The topic of these lessons concerns solid and stable constructions. The pupils work in smaller groups with construction of bridges, a very common activity when working with this topic in Swedish classrooms. The first stage of the analysis focuses the actions initiated by the teacher, through the identification of epistemological moves (Lidar et al. 2006), such as instructional or confirming moves. In a second stage, the analysis focuses on how these ‘moves’ are functional in constituting a ‘didactical contract’, that is ‘the (specific) set of behaviours of the teacher which are expected of the students and the set of behaviours of the student which are expected by the teacher’ (Brousseau & Warfield 1999, p. 47). In summary, we argue that the investigation of how power and knowledge interrelate in moment-to-moment interactions in the classroom may provide additional clues to how micro-inequalities, adding up to patterns of exclusion in S&T (Rosser 2012), occur in the classroom context.

  • 34.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Att undersöka fysikaliska fenomen och kemiska processer utifrån vardagsverb2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är vanligt att naturvetenskapsteman har namn i form av substantiv, som Skogen, Vatten, Svampar och Kroppen. Här presenteras idén att istället utgå från vardagsverb – som rulla, snurra, balansera, blanda och fastna – i undersökandet av naturvetenskapliga fenomen. Idén att utgå från verb har utvecklats i samarbete med ett pedagogiskt utvecklingscentrum och en förskola och de praktiska exemplen kommer från förskolans arbete med ”rulla, snurra” (fysik) och ”blanda” (kemi). Under presentationen behandlas frågor som: Hur får man fatt i fysikaliska fenomen och kemiska processer i barns samspel med omvärlden? Vilka frågor kan man ställa som blir praktiskt undersökningsbara? Hur kan man arbeta undersökande med flera estetiska uttryckssätt?

  • 35.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Children and teachers exploring physical phenomena and chemical processes through everyday verbs2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Our aim with this project is to facilitate inquiry-based science learning in preschool (school form for children aged 1-5 years). The project is conducted in a design-based form, where researcher and practitioners share the problem formulation. Models for teaching are developed in close relation to practice, through several action research cycles. This study ties to Sikder and Fleer’s (2014) research on young children’s developing knowledge in science through everyday concepts. Further, it draws on Lenz Taguchi and Hultman’s (2010) emphasis on children’s powerful relations to places and things. Data is collected through recorded project meetings as well as photos, movies and accounts from practice, and group interviews with teachers. This is analysed in relation to the research question: ''what are the characteristics of a model for teaching that facilitates inquiry-based science learning in preschool?''. We have informed the caretakers about the project and they have given their written consent to our recording children’s activities. Our main finding is the vast range of exploring phenomena in science that teachers have come up with by working with everyday verbs. Starting from verbs appear to help teachers in recognising the scientific phenomena involved in children's interplay with the physical world. Further, the verbs help in formulating questions that can be answered by scientific inquiry, such as: ''what factors are important for how something melts/rolls/blends/glides/sticks?''. Due to these results we aim to further develop the model of verb-based inquiry for the benefit of preservice and in-service teachers.

  • 36.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Creating environments for science in preschool: Five preschool educators and a researcher working on a design-based project2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 37.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    How does matter matter in preschool science?Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This chapter explores the implications, for science education, of acknowledging matter as an agentic factor in preschool (Swedish educational setting for children aged 1 to 5 years). Reading empirical data from preschool settings together with Karen Barad’s agential realism, five examples are brought forward to address different aspects of how matter matters to science learning and teaching. These examples include how the ground and time of year matter to the scope of science learning possibilities, how friction and balance emerges in intra-action of a wooden bridge and children, and how modes of expression other than verbal language can be used to extend children’s experiences of rolling. The implications for science teaching are discussed based on the assumption that teacher power matters to what parts of the material world that children have real access to, and what type of intra-actions that are meaningful in preschool settings.

  • 38.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Miljöer för naturvetenskap i förskolan2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Relocalisations and renegotiations: framing a project about science in preschool2016Inngår i: Narratives of doctoral studies in science education: making the transition from educational practitioner to researcher / [ed] Shirley Simon, Christina Ottander, and Ilka Parchmann, Routledge, 2016, 19-30 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The chapter covers my first year of doctoral studies. I reflect on how my experience as a school science teacher comes into play when researching science practice in preschool (children aged 1-5 years). The chapter exposes how literature, a pilot study, and my participation in a larger research project and two graduate schools, have been woven into each other in the framing of my doctoral project. Further it shows why I have refined my research project in order to include the physical environment as an important aspect of science practice in preschool.

  • 40.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Room for discussion?: Examining the role of discussions in students' work with socio-scientific issues2010Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In this thesis the students' experiences of science classroom discussions are examined as well as the nature of their discussions and their ability to take different perspectives while working with socio-scientific issues (SSI). Student questionnaires concerning their attitudes towards school science and science in society, a paper-and-pencil test and focus group discussions have been analysed. The results show that students get to discuss during science lessons, and that they learn a lot from doing so. They also show that the SSI work has brought about a lot of discussions, to which students have a positive attitude. When investigating students' written and oral demonstrationsfewexamplesof argument-based discussions or ofperspective-taking ability were found. Based on these results I argue that in-service teacher training should be carried out, focusing how to organise SSI discussions so that they support students' development of concepts and of generic skills.

  • 41.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Science verbs as a tool for investigating scientific phenomena: a pedagogical idea emerging from practitioner-researcher collaboration2016Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 12, nr 2, 235-245 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper communicates the pedagogical idea of approaching scientific phenomena through verbs. The idea has sprung from a collaboration between preschool practitioners and a researcher, addressing science education in preschool (children aged 1-5 years). Drawing on a joint problem inventory, the project group aimed to create a teaching model that supports inquiry-oriented approaches to science, and teachers’ ability of distinguishing chemical processes and physics phenomena in everyday practice. The core idea of the teaching model turned out to be a list of everyday verbs, connected to scientific phenomena. Starting from verbs appear to help teachers to recognise the scientific phenomena in everyday practice. Further, the verbs guide the formulating of questions that can be answered by scientific inquiry, such as: ''what matters to how something melts/rolls/mixes?''.

  • 42.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Toddlers exploring natural phenomena with teachers as co-researchers2015Inngår i: 25th conference of EECERA (European Early Childhood Education Research Association), Barcelona, Spain, 7th-11th September, 2015: abstract book, 2015, 329- s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to describe and examine the teachers' strategies when it comes to science education for the youngest children (aged 1-2 years).The study relates to Klaar’s and Öhman’s (2012) research on toddler’s physical, non-verbal, experiences of phenomena in science. Further the study draws on the concept “emergent science” that has been promoted by Siraj-Blatchford (2001) to frame a science education for the youngest that includes providing children with a range of experiences, with phenomena and material. Siraj-Blatchford argues that these experiences are essential to later understanding of scientific explanations. The analysis is based on observations of preschool practice, video recordings, field notes, individual interviews with teachers and a video-stimulated focus group interview with all teachers working in the preschool unit. We have informed the caretakers about the project and they have given their written consent to our recording children’s activities. The main finding of this study is the teachers’ “co-researching” strategies: their holding on to children’s discoveries, their helping children to draw attention to finite parts of the world (such as focusing on the sound of walking on snow), their making way for comparisons (such as the difference between blowing dry and wet autumn leaves away from the palm of your hand), and their ways of interpreting children’s non-oral actions in terms of reasoning and drawing conclusions about relationships in nature. Thereby, the results give important contributions to the field of science education for the youngest children and to what non-verbal science learning could be.

    Klaar, Susanne, & Öhman, Johan. (2012). Action with Friction: A Transactional Approach to Toddlers' Physical Meaning Making of Natural Phenomena and Processes in Preschool. European Early Childhood Education Research Journal, 20(3), 439-454. doi: 10.1080/1350293X.2012.704765

    Siraj-Blatchford, J. (2001). Emergent Science and Technology in the Early Years. Paper presented at the XXIII World Congress of OMEP, Santiago, Chile.

  • 43.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Utanför experimentlådan: kunskapsproduktion, tid och materia i förskolans naturvetenskapsundervisning2017Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to contribute knowledge on conditions for science teaching in preschool. While Swedish preschool practices commonly build on children’s subjective experiences, scientific knowledge production is often associated with objectivity and detachedness. Seen from that perspective, tensions may occur when the knowledge cultures of preschool and science meet, as when science teaching is implemented in preschool. This thesis seeks to explore issues that are crucial for teachers to negotiate when they implement science teaching in preschool.

    The thesis includes five articles that build on empirical data in the form of teachers’ talk (interviews, focus group discussion, project meetings) and observation data from preschool practice. The data analyses draw on various theoretical perspectives, including communities of practice and feminist critique of science as well as theoretical concepts connected to framing and agential realism.

    The main result is that it is crucial, to teachers’ implementation of science teaching in preschool, that science content is open to children’s contributions. Further, the results show that teachers integrate several different forms of knowledge production when working with science content in practice. For example, observations and systematic investigations are combined with imagination and children’s bodily experiences. This goes against the presumed tensions between the knowledge cultures of preschool and science. However, tensions between the knowledge cultures are indicated by teachers’ unwillingness to interfere with children’s investigative processes or ideas about science content by relating children’s ideas to scientific explanatory models. Seen from a teacher’s perspective, it appears to be unproblematic to leave children’s ideas about science content unresolved, compared to leaving children’s ideas about social relations and other content unresolved.

    Drawing on the results, I discuss teaching beyond the limited material and temporal dimensions of the science box, which emerges as a metaphor when teachers describe a way of teaching that they are not comfortable with. Further, I suggest that the concept working theories, which addresses children’s tentative ideas about relations in their surrounding world, be introduced in preschool science teaching, to ease the perceived conflict between children’s ideas about science and scientific explanatory models.

  • 44.
    Areljung, Sofie
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Why do teachers adopt or resist a pedagogical idea for teaching science in preschool?Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Numerous initiatives are carried out across the world to support science teaching in early childhood education. However, professional development research shows that in order for teaching interventions to bring about successful changes in practice, it is key that teacher’s beliefs, confidence and knowledge change. As a complement to studies showing how teachers change, this article exa­­mines why teachers adopt a pedagogical idea for teaching science in preschool. Drawing on Clarke and Hollingsworth’s model for teacher professional growth, the article analyses interviews with teachers that have implemented and developed a pedagogical idea for teaching science in preschool. The results indicate that teachers adopt the pedagogical idea because it helps them to discern and build on science content in everyday practice, which they prefer to their previous way of teaching science through occasional experiments. Further the results show that teachers balance several exter­nal influences on what is good preschool pedagogy. The particular pedagogical idea eases that balancing act since it aligns with, and helps teachers to make meaning of, many of these influences.

  • 45.
    Areljung, Sofie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Kelly-Ware, Janette
    Faculty of Education, Te Oranga School of Human Development and Movement Studies, University of Waikato, New Zealand.
    Navigating the risky terrain of children's working theories2016Inngår i: Early years, ISSN 0957-5146, E-ISSN 1472-4421Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    ‘Working theories’ encompass children’s theorising about the social and material worlds. This article looks explicitly at power relations involved in pedagogy around children’s working theories by focusing on the teacher’s control of what and whose working theories get unpacked and extended. From an analysis of four cases from early childhood education (ECE) settings, it is concluded that teaching strategies are related to possible risks of unpacking and extending children’s working theories. From a teacher’s perspective such risks include: undermining the ECE setting’s rules; exposing one’s own lack of knowledge or skills; or risking the relations and atmosphere in the group or setting. These risks affect how working theories are dealt with in terms of time – right away, later or never – and voicing, as teachers regulate children’s ideas for example through making concrete, reconstructing or silencing them.

  • 46.
    Areljung, Sofie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå centrum för genusstudier (UCGS).
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Due, Karin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    "Drawing the leaves anyway": teachers embracing children's different ways of knowing in preschool science practice2016Inngår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study explores if and how teachers combine practices of science and of preschool (children 1–5 years old) into preschool science practice. Views of knowing may differ between science practices, traditionally associated with masculinity and rationality, and preschool practices, traditionally associated with femininity and caring. Recognising this, wehave chosen to focus on how teachers’ talk constructs and relates to possible ways of gaining knowledge and reaching explanations of phenomena in preschool science. The analysis buildson two concept pairs often associated with gender as well as knowing: objective-subjective and logical-intuitive. The analysed material consists of 11 group interviews where preschool teachers talk about activities concerning science content. Our results show that several ways of knowing are possible in work with science content in preschool. These include ways of knowing more associated with subjectivity, such as ‘individual liking’ and ‘whole-body perception’, as well as more associated with objectivity, such as ‘noticing differences and similarities’. Furthermore, the results show that the teachers’ talk moves readily between possibilities associated with femininity (subjective and intuitive) and masculinity (objective and logical). This indicates that the teachers in this study have found ways to handle science in preschool that goes against presumed tensions between science and preschool practices. The results contribute to more nuanced ways of describing and thinking about science in preschool and pave the way for further development of science education in early childhood education.

  • 47.
    Areljung, Sofie
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Ottander, Christina
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Due, Karin
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    “Traditional” Science Renegotiated?: Examining Teachers’ Understandings of Science for Preschool Practice2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 48.
    Aretorn, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Mathematics in the Swedish Upper Secondary School Electricity Program: A study of teacher knowledge2012Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Mathematical knowledge is often a prerequisite for students at Swedish upper secondary vocational programs to be able to study vocational courses, for example electricity courses in the Electricity Program. Electricity Program students study mathematics in their electricity courses as well as in their mathematics course. The mathematics in those two settings has a different character. A goal of this thesis is to investigate what constitutes that character. In this study three mathematics and five electricity teachers have been interviewed about how they would explain three mathematical electricity tasks to students on the Electricity Program. Teacher knowledge in both electricity and mathematics has been used in the analyses and has been compared between the different teacher groups. In addition to providing an overview analysis of all the teachers’ explanations, detailed analyses have been carried out, comparing pairs of teachers’ explanations. The teachers’ choices of explanations and their use of specific and general mathematical knowledge have been studied.

    Mathematics contains a wide range of subject areas but also a wide range of representations and methods that highlight different aspects of mathematics. This study shows that different teachers emphasize different aspects of mathematics in their explanations of the same tasks, even though intended to the same students, both in the their choices of explanation and in their use of mathematics. The electricity teachers drew upon their practical electrical knowledge when they connected their explanations of mathematics to vocational work. The electrical knowledge they used not only grounded the tasks in a, for them, well-known real-world environment. The electrical knowledge actually helped them to solve the tasks, albeit in a more concrete/specific way than the mathematics teachers. The electricity teachers drew upon more specific mathematical knowledge in their explanations of the interview tasks, whereas the mathematics teachers drew upon more general mathematical knowledge in their explanations.  The different explanations of mathematics from the two kinds of teachers are markedly different, depending on whether they have a more practical/vocational or a more general/algebraic approach. The solutions to the interview tasks turned out to be the same but the character of the solutions paths are substantially different. This raises questions regarding the students’ abilities to reconcile the different approaches.

  • 49.
    Argårds, Susann
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Intensivundervisning i matematik och dess förutsättningar: Lärare och elevers tankar under och efter avslutad intensivundervisning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie redogörs för lärares och elevers tankar om intensivundervisning. För att undersöka detta har insamlat material för analys varit intervjuer med lärare och elever, för- och eftertester med eleverna, observationer, loggböcker, inspelningar från lärarnas träffar med eleverna men också inspelningar från mina träffar med lärarna. Det som lagts störst vikt på i denna studie är lärarnas funderingar runt arbetet med intensivundervisningen och vilka förutsättningar de anser att det finns för att genomföra intensivundervisningen. Det som framgår i resultatet är att lärarna ser positivt på arbetet med eleverna i en ”en till en” situation men att skolan behöver se över förutsättningarna för att genomföra intensivundervisning. Lärarna påtalar i studien att det ofta är svårt att få till tiden när man skall träffa eleven enskilt. Även det faktum att det inte på skolan finns specifika matematikklassrum försvårar arbetet med elever i matematiksvårigheter både i klassrum och grupprum.

  • 50.
    Asplund, Therese
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Andersson, Emma
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Det betydelsefulla innehållet: En multimodal textanalys av visuella uttrycksformer i arbetsböcker2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien utgår från ett socialsemiotiskt perspektiv och syftet är att undersöka samspelet mellan bild ochskrift i svenska läromedel. För att ta reda på detta ligger fokus på hur semiotiska resurser och modaliteteranvänds samt på vilket sätt bild- och skriftrelationen är meningserbjudande. Studien förhåller sig även tilldet sociokulturella perspektivet som menar att eleven lär sig i samspel med omgivningen.Frågeställningarna besvaras genom en multimodal textanalys av två arbetsböcker. I resultatetframkommer det att semiotiska resurser och modaliteter används på ett varierat och betydelsefullt sätt iarbetsböckerna för att skapa ett meningsfullt lärande. Resultatet visar även att det finns samspel mellanbild och skrift som oftast är meningserbjudande. Ibland är samspelet otydligt på grund av avsaknad avnärliggande skrift, men bilden går då att tyda utifrån helheten. Utifrån resultatet sker det även enkomparativ analys av arbetsböckerna. Analysen visar på de likheter och olikheter som de bådaarbetsböckerna har.

1234567 1 - 50 of 592
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf