umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 115
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    A study of inter-rater agreement when teachers assess students´laboratory skills in science.2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolan årskurs 102012Inngår i: Ämnesproven 2011 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10, Stockholm: Skolverket , 2012, , 28-43 s.28-43 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 årskurs 9, 2013: Biologi, fysik och kemi, årskurs 9, vårterminen 20132013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Abrahamsson, Mattias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lundgren, Christer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Ämnesprovet i NO: biologi, fysik och kemi2013Inngår i: Ämnesproven 2012 i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 / [ed] Skolverket, Stockholm: Skolverket , 2013, , 32-44 s.32-44 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Albertsson, Pontus
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi.
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Evaluation of Insight Training of Ambulance Drivers in Sweden Using DART: a New E-learning Tool2011Inngår i: Traffic Injury Prevention, ISSN 1538-9588, Vol. 12, nr 6, 621-629 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The aim of the study was to evaluate whether a new e-learning tool for insight training of ambulance drivers can have an effect on drivers’ driving behaviors, perceived driving competence, competence to assess risks, self-reflection, and safety attitudes.

    Methods: A quasi-experimental study design, with participants nonrandomly assigned into a control and intervention group, was used. The intervention group participated in the insight-training course and the control group did not. Both groups completed a self- and peer assessment online questionnaire before and after the training.

    Results: The main finding is that the ambulance drivers assessed themselves through the instruments after the training, with the e-learning tool Driver Access Recording Tool (DART), as safer drivers in the areas of speed adaptation, closing up, and overtaking. In the answers from the group-based evaluation, the ambulance drivers responded that they were more reflective/analytical, had increased their risk awareness, and had changed their driving behaviors.

    Conclusions: After insight training, the ambulance drivers in this study assessed themselves as safer drivers in several important areas, including speed adaptation, closing up, and overtaking. In future training of ambulance drivers there should be more focus on insight training instead of previous training focusing on maneuvering capabilities.

  • 6.
    Alger, Susanne
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Prov för förarbevis för moped klass II: Enkätstudie avseende provkonstruktion och provgenomförande2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    År 2009 infördes krav på förarbevis för att köra moped klass II. För att få förarbevis måste provtagarna genomgå en obligatorisk utbildning och klara ett kunskapsprov. I denna rapport redovisas andra delen i en utvärdering av provverksamheten för förarbevis för moped klass II. I första delen i projektet studerades innehåll och kvalitet i ett antal prov.

    I denna andra del av projektet fokuseras konstruktion eller val av prov och genomförandet av prövningen. Först utformades en intervjuguide och en webbenkät, varefter ett erbjudande gick ut till 33 provförrättare om att svara på enkäten eller delta i en telefonintervju. 22 provförrättare besva­rade enkäten. Ytterligare två provkonstruktörer intervjuades.

    Alla vi fick kontakt med använder samma prov som de bifogade sin ansökan om att få anordna kunskapsprov. Femton av dem använder det prov (i två versioner) som konstruerats av Sveriges Trafikskolors Riksför­bund (STR) och är rätt nöjda med det. Uppgifterna i STR:s prov kon­strueras av en frågegrupp som träffas några gånger per år för att konstru­era och granska uppgifter som sedan läggs in i en databank och märks med aktuell behörighet. Senare granskas uppgifterna ytterligare. Då klass II var en tillkommande behörighet fanns inte någon sådan märkning i databasen, så en tjänsteman fick manuellt gå in och söka ut lämpliga uppgifter till proven som producerades 2009.

    De flesta provförrättare som använde egenkonstruerade prov angav att de valt att göra det för att det då inte fanns andra prov att tillgå. Några menade att det passade dem bäst att utforma provet själva. Provkon­struktionsprocessen beskrivs inte särskilt utförligt, men det nämns ofta att man utgått från Transportstyrelsens krav.

    STR:s prov genomförs, med ett undantag, vid dator, medan de egenkon­struerade proven är papper-och-penna prov. Många gånger genomförs provet med en provtagare per gång, och ingen har provtillfällen där mer än 16 personer prövas. Provgenomförandet verkar följa reglerna, men fyra provförrättare uppger att de bara har en version av provet (ska finnas minst två).

    Några av provförrättarna undersöker vilka frågor provtagarna har pro­blem med för att kunna anpassa prov eller undervisning. Det är vanligt att kräva att provtagare som underkänns på provet pluggar mer hemma innan de får göra omprov, men de flesta klarar provet vid första försöket.

  • 7.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Det praktiska körprovet 2009-2011: analys av datas tillförlitlighet samt provresultat och trender2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The aim of this report is to examine the reliability of data from the practical driving test for category B 2009-2011 and study the composition of the group of test-takers and results and changes in pass rates over time during the period. Based on the data checks done it can be concluded that data is reliable. Data from 2011 does not comprise the entire year, but when data for the equivalent period previous years is compared with the year as a whole the differences are negligible.

    There are certain differences between groups as to the proportion of passed tests. A larger proportion of test-takers below the age of 20 pass the test compared to older test-takers. A larger proportion of test-takers who were registered by a driving school passed than those who registered themselves. If you divide the test-takers by gender and type of registration a somewhat larger percentage of the men passed the driving test. As for average number of mistakes there are no major differences between the sexes except for manoeuvring.

    As for the content of the test, the most common areas to test are street crossing, driving towards a goal and reversing. Motorway, lanes, roundabouts and signalled crossings are more commonly tested at the main offices, while narrow winding roads, railway crossing and turning off a main road are more common in the other places. Street crossing, lanes and motorway are the situations where the largest percentage of test-takers fails. The percentage of fails for each curricular module are fairly similar for main offices and other offices, but the proportion of fails is higher for roundabouts, driving towards a goal and railway crossings at the main offices. The requirement for attention and identifying risks is the hardest for test-takers to fulfil.

    When comparing the results with previous years we find that the group differences are fairly similar, but the percentage of tests registered via a driving school continues to decrease. It is more common to include reversing in the test. Even though test-takers who has failed the theory tests are now allowed to take the practical driving test the percentage of passed tests remains on the same level for tests registered via driving schools and has only decreased by a couple of percentage points for the remaining tests.

  • 8.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Jämförelser mellan provorter: en studie av körprov för behörighet B2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Man kan köra upp på fler än 130 orter i Sverige, alla med olika trafik­miljöer, förarprövare och provtagare. Provtagarnas ålder och anmälnings­sätt skiljer sig åt på olika orter. På några orter genomförs få prov, på andra många. En del förarprövare genomför väldigt få prov, andra väldigt många. Vissa orter saknar vissa inslag i trafikmiljön, som exempelvis motorväg, järnvägskorsning eller cirkulationsplats. Trafikintensiteten på orterna skiljer sig åt. Kort sagt, det finns väldigt många aspekter som kan variera mellan enskilda prov. I rapporten presenteras olika sätt att åskåd­liggöra hur dessa skillnader mellan orter ser ut och några sätt att katego­risera orter.

    Får detta konsekvenser för resultatet? Det är svårt att utreda eftersom flera variabler sannolikt samverkar och det är svårt att särskilja dem från varandra, och eftersom data ser ut som det gör. Dels är utfallet binärt – godkänt/underkänt – vilket begränsar vilka analyser som kan göras. Dels är det många kategorier inom variablerna ort och förarprövare. För att minska antalet kategorier kan man slå ihop dem till färre och större kate­gorier. Frågan är i så fall utifrån vilka kriterier och till hur många katego­rier. Av analyser framgår att provinnehållet skiljer sig åt mellan prov, såväl inom som mellan orter. Det är dock oklart om man mäter samma eller olika kvaliteter på olika orter, men det är nog inte så enkelt att säga att det är "lättare" att ta körkort på vissa orter än andra baserat på enkla jämförelser av godkännandegrad. Provtagarnas ålder och anmälningssätt, aspekter som vi vet påverkar godkännandegraden, skiljer sig också åt mellan orter.

  • 9.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sämre  år för år?: En studie av förändringen av andelen godkända på körprov för körkortsbehörighet B2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vägverket har samlat in en mängd data i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat under perioden 1998-2008. I denna rapport diskuteras faktorer som kan påverka resultatet och hur detta kan tolkas. Som bakgrund presenteras några generella frågeställningar som gäller mätningar följt av en beskrivning av förändringar som rör förarprovet.

    Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån förändringar av andelen godkända på körprovet kan kopplas till förändringar i provtagar­gruppens sammansättning. Som underlag har använts de data som sam­lats in i samband med körprovet.

    För att undersöka om kunskapsnivån eller gruppens sammansättning förändrats mest har resultaten delats upp utifrån sexton delgrupper. Indelningsgrunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda eleverna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda ökat. Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

  • 10.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Trender 1998-2015 avseende förändringen av andelen godkända på körprov för körprovsbehörighet B2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagar­gruppens samman­sättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.

    Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelnings­grunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.

    I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som under­känts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännande­graden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.

    Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

    Data har samlats i samband med körproven under många år. Ett av de mått som presenterats är andel godkända prov och denna andel har minskat sedan 1998. I en tidigare rapport diskuterades faktorer som kan påverka resultatet i termer av förändringar i provtagar­gruppens samman­sättning. Denna rapport redovisar utvecklingen under senare år och beskriver dessutom sammansättningen utifrån såväl personer som prov.

    Flera av resultaten presenteras utifrån sexton delgrupper. Indelnings­grunderna har varit ålder, kön och anmälningssätt. Inom respektive grupp har resultaten varit tämligen stabila över tid. Det är bland de privatanmälda provtagarna man kan se en nedåtgående trend. Samtidigt har andelen privatanmälda prov ökat.

    I och med att sammanhållet prov infördes 2008 fick även de som under­känts på kunskapsprovet genomföra körprov, vilket tidigare inte varit fallet. En sådan omställning får även konsekvenser för godkännande­graden som blev lite högre för de prov som föregåtts av godkända kunskapsprov och lite lägre för samtliga prov.

    Om man viktar resultaten för att återspegla den fördelning mellan grupper som rådde 1998 kan man konstatera att om provtagargruppen hade haft samma sammansättning under de följande åren skulle andelen godkända totalt ha varit högre under dessa år än vad som nu är fallet.

  • 11.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Uppföljning av sammanhållet förarprov: Utvärdering av effekter av ett sammanhållet teoretiskt och praktiskt förarprov mellan 2007 och 20132014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet prov”, för körkort behörighet B (personbil). Införandet av sammanhållet prov innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och ge­nomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genom­föra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter körprovet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter. Tidi­gare fick provtagarna inte genomföra körprovet förrän de godkänts på kunskapsprovet och resultatet på kunskapsprovet var giltigt ett år.

    Efter införandet undersöktes om den nya modellen medfört att godkän­nandefrekvensen på provets två delar – kunskapsprovet respektive kör­provet – förändrats, samt om integrationen mellan proven förbättrats. Resultaten presenterades i en rapport 2010 (Alger, Henriksson, & Wänglund, 2010).

    För att undersöka om de inledande positiva effekterna fortfarande håller i sig har nu en uppföljande studie genomförts där data från perioden före införandet av sammanhållet prov (år 2007) jämförs med stickprov från motsvarande perioder senare år.

    När det gäller kunskapsproven är det en något högre andel av proven som godkänns efter införandet av sammanhållet prov. Den stora skillnaden mellan 2007 och senare år gäller dock andelen prov som anmälts till kun­skapsproven via trafikskola. Betydligt fler anmäls till kunskapsprovet via trafikskola efter införandet av sammanhållet prov, och de som är an­mälda via trafikskola klarar provet i högre utsträckning än de som anmäls privat. Genomsnittspoängen har ökat inom nästan alla delområden men skill­naderna är små.

    När det gäller körprovet jämfördes resultaten för de körprov som genom­förts från december 2007 fram till sista februari 2008 med resultatet på de körprov som genomförts under motsvarande period senare år. Om man tar med samtliga prov, dvs. även de som dessförinnan underkänts på kunskapsprovet, blev 59 procent av körproven godkända på 2008/09 och 56 procent 2011/12. För att kunna göra en rättvisande jämförelse jämför­des resultaten för de körprov som föregåtts av ett godkänt kunskapsprov. I det gamla provsystemet, där alla som tog körprovet var godkända på kunskapsprovet, godkändes 59 procent. Av dem som blivit godkända på kunskapsprovet i det nya systemet blev 66 procent godkända på kör­provet 2008/09 och 62 procent 2011/12.

    Analyserna visade också att det fanns ett samband mellan resultat på kunskapsprovet och körprovet då provtagare med högre poäng på kun­skapsprovet hade högre sannolikhet att bli godkända på körprovet.

    Sammanfattningsvis kan man konstatera att den nedåtgående trenden för andelen godkända kunskapsprov under åren innan sammanhållet prov infördes verkar ha brutits. Andelen anmälda till kunskapsprovet via tra­fikskola ökade markant som en effekt av sammanhållet prov. Totalt sett är det en något större andel godkända kunskapsprov efter införandet av sammanhållet prov, och den genomsnittliga provpoängen har ökat något, även om skillnaderna är ganska små. När det gäller körprovet är det en något större andel godkända prov efter införandet av sammanhållet prov, om man ser till dem som först godkänts på kunskapsprovet. Räknar man med även dem som fått underkänt på kunskapsprovet är det en något lägre andel godkända körprov nu än innan sammanhållet prov, men minskningen är inte så stor som man hade kunnat befara. Totalt är det ett större antal prov som genomförs i systemet, men genomsnittligt antal prov per godkänt prov har bara ökat marginellt. Utifrån de data vi har till­gång till är det mycket få provtagare som genomför fler än ett godkänt delprov av samma sort för att de inte hunnit få godkänt kunskaps- och körprov inom två månader. På det stora hela har införandet av sam­manhållet prov inte medfört några dramatiska förändringar av resultat (undantaget den stora ökningen av kunskapsprov anmälda via trafik­skola). Även om vi inte vet hur det hade sett ut om sammanhållet prov inte införts tycks det som om genomförda förändringar haft en tydlig effekt genom att bryta de klart negativa trender som rådde innan dess.

  • 12.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Henriksson, Widar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Prov för förarbevis för moped klass II2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I oktober 2009 infördes krav på förarbevis för att köra moped klass II. För att få förarbevis måste provtagarna genomgå en obligatorisk utbildning och klara ett kunskapsprov. För att få tillstånd att förrätta prov för moped klass II fick provförrättare lämna in ett exempel på ett prov till Transportstyrelsen tillsammans med ansökan. Vi har analyserat ett urval av dessa prov. Dels gjordes en innehållsanalys av frågorna i proven för att undersöka i vilken utsträckning de täcker det innehåll som stipulerats i föreskriften, och dels undersöktes om de inlämnade proven följer riktlinjer om antal frågor samt hur frågorna följer generella riktlinjer för frågekonstruktion.

    Bland de 34 utvalda provförrättarna hade 11 konstruerat egna prov, övriga angav att de använde de prov som Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) utformat. Föreskriften (TSFS 2010:80) anger att provet ska innehålla 25 till 35 uppgifter. Samtliga studerade prov innehöll minst 25 uppgifter. Med ett par undantag förekommer uppgifter inom samtliga fyra innehållsområden som nämns i föreskriften. Tyngdpunkten ligger på området Trafikregler. Målen för utbildningen och målen för provet i föreskriften stämmer inte helt överens, vilket förmodli­gen är anledningen till att många uppgifter gäller innehåll som inte definieras i föreskriftens krav på provet. De flesta av dessa kan dock kopplas till utbildningsmål i föreskriften.

    När det gäller vilka brister som uppträder kan man exempelvis konstatera att vissa frågor kunde vara mer tydligt formulerade, en del svarsalternativ avviker eller är för osannolika, vilket gör antalet reella svarsalternativ färre, vilket är olyckligt.

    Både innehåll och utformning av proven varierar avsevärt varför det vore bäst att låta Transportstyrelsen utforma även provet för förarbevis för moped klass II. Det skulle innebära ökad enhetlighet och likvärdighet och därmed en mer rättssäker prövning. Det skulle vara möjligt att sträva efter parallella prov. Det skulle också göra det lättare att övervaka resul­taten och kvaliteten i provet över tid än vad som är möjligt med nuva­rande tillsynsförfarande.

  • 13.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Beskrivning av data om det praktiska förarprovet 1998-2005 och analys av tillförlitligheten2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport var att undersöka tillförlitlighet för körprovs­data 1998-2005 och göra en översiktlig presentation av data för dessa år. För att förbättra datakvaliteten togs prov som inte verkar ha genomförts, samt omotiverade dubbletter bort. Efter rensning och omkodning är data att betraktas som tillförlitliga.

    Av den översiktliga presentationen i denna rapport framgår att det finns vissa skillnader mellan grupper under den här tidsperioden. Provtagare under 20 års ålder, som utgjorde ungefär hälften av provtagarna, god­kändes i högre grad än äldre provtagare. Det var fler män än kvinnor som genomförde körprovet och en större andel av kvinnorna anmäldes via trafikskola. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda och hade även färre anmärkningar i genomsnitt än de som anmälts privat. Om man delar upp efter kön och anmälnings­sätt var det något större andel av männen som godkändes på förarprovet. När det gäller genomsnittligt antal anmärkningar är det inga större könsskillnader förutom för området manövrering.

    När det gäller provets innehåll visar det sig att uppmärksamhet och trafikuppträdande är de områden där det genomsnittliga antalet anmärk­ningar är störst. Säkerhetskontroll, gatukorsning och körning mot mål är de vanligaste områdena att pröva medan effektiv bromsning sällan före­kommer. Om man studerar innehållet i provet på huvudort respektive mottagningsort kan man konstatera att prövning av motorväg, körfält, signalkorsning och cirkulationsplats är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal och bred väg, vändning samt sväng till vänster eller höger.

    Beträffande förändringar över tid kan man utläsa att andelen anmälda via trafikskola har minskat under perioden, liksom andelen godkända, såväl totalt och andelen som godkändes vid första försöket. Andelen godkända bland privatanmälda har sjunkit, medan de som anmälts via trafikskola inte uppvisar någon tydlig nedåtgående trend under perioden. Effektiv bromsning har blivit ännu mer sällsynt.

  • 14.
    Alger, Susanne
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Sundström, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Beskrivning av data om det praktiska förarprovet 2007-2008 och analys av tillförlitligheten2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport var att studera tillförlitlighet hos data som samlats in från körprov behörighet B genomförda 2007 och 2008 och beskriva resultaten, provtagarna och proven utifrån analyser av dessa data. Datakvaliteten förbättrades genom att ta bort prov som inte verkar ha genomförts, samt omotiverade dubbletter.

    Två stora förändringar har genomförts under perioden. Den ena var att i december 2007 infördes ett nytt körprov och ett nytt protokoll som regi­strerades med hjälp av en digital penna. Tidigare hade protokollen scan­nats in. Arbetet med de nya formerna för datainsamling innebar att data för 2007 inte kontrollerades på sedvanligt sätt, vilket ledde till att dessa inte höll samma kvalitet som tidigare år. Introduktionen av den digitala pennan medförde att problem orsakade av scanningen försvann. Däremot visade det sig att oavsiktliga markeringar på körprovsprotokollet kunde leda till att dubbletter registrerades. Den andra stora förändringen var att sammanhållet prov infördes i september 2008. Därmed var det inte bara de som godkänts på kunskapsprovet som genomförde körprov, vilket man måste ha i åtanke vid statistiska jämförelser med tidigare år.

    Av den översiktliga presentationen i denna rapport framgår att det finns vissa skillnader mellan grupper i likhet med de som konstaterats under tidigare år (Alger & Sundström, 2011b). Provtagare under 20 års ålder godkändes i högre grad än äldre provtagare. Det var fler män än kvinnor som genomförde körprovet och en större andel av kvinnorna anmäldes via trafikskola. Provtagare som anmälts via trafikskola godkändes i högre grad än privatanmälda. Om man delar upp efter kön och anmälningssätt var det något större andel av männen som godkändes på körprovet. När det gäller genom­snittligt antal anmärkningar bland dem som under­kändes på körprovet är det inga större könsskillnader förutom för områ­det manövrering. Om man studerar innehållet i provet på huvudort respektive mottagningsort kan man konstatera att prövning av motorväg, körfält, signalkorsning och cirkulationsplats är vanligare förekommande på huvudorter än mottagningsorter, medan förhållandet är det omvända för smal och bred väg/landsväg, vändning samt sväng till vänster eller höger/sväng från landsväg/infartkörning.

    Beträffande förändringar över tid kan man utläsa att säkerhetskontroll/ körställning, som tidigare genomförts vid nästan alla prov, har blivit något mindre vanligt 2008, medan backning prövats väldigt ofta. Ande­len anmälda via trafikskola har minskat under perioden, liksom andelen godkända. Dock bör man därvid ha i åtanke att systemet förändrats.

  • 15.
    Almarlind, Pia
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Social moderation for equality and justice: Teacher Collaboration when assessing and grading in higher education2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Almarlind, Pia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lind Pantzare, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Swedish national tests in science: assessment of students in a 21st century world2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Sweden has since 2009 had national tests for school year nine in the science (i.e. biology, physics and chemistry). These tests aim to assess the three competencies described in the curricula namely, review information, communicate and take a stand in questions related to the subject, conduct systematic investigations and use concepts theories and models to explain connections. Beginning from the end, the third competence is assessed trough a constructed response test, a test that can be seen as rather traditional science test. The second competence is assessed through a practical investigation that the students plan, conduct and evaluate. The first competence is assessed by a more complex item where the students are served some information which they are supposed to review and use in their argumentation when they take a stand. These tests include a lot of the competences aimed at when discussing assessment for the 21st century world; creativity, critical thinking, problem solving, communication, and decision-making.

    The assessment of laboratory work has been an obligatory part of the national tests from the beginning in 2009. Despite all problems with the practical handling in the school there has been an important part of the aim that the national tests should be exemplary. If the tests do not include a practical test why should the schools work with laboratory work in class? There was also statistics indicating that many of the schools did not work practical at all.

    When the new curriculum was introduced 2011 the competence to communicate was highlighted. Beside the more general definitions of communication several of the syllabi included a subject specific communication component. In the first version of the tests developed in relation to the new curriculum there has been a part assessing the students’ ability to communicate. In these items the students are supposed to scrutinize and analyse given information, communicate and make a decision. The items are connected to questions concerning energy, environment, resource use and health. One of the challenges is to really assess science communication and not communication in general.

    In this presentation we will discuss the rationales for this test model and show how the assessment looks like.

  • 17.
    Andersson, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Who is a successful student from the perspective of university teachers in two departments?2003Inngår i: Scandinavian Journal of Educational Research, ISSN 0031-3831, E-ISSN 1470-1170, ISSN 0031-3831, Vol. 47, nr 5, 543-559 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 18. Atroshi, Isam
    et al.
    Lyrén, Per-Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Development of the revised symptom severity scale2007Inngår i: Svensk ortopedisk förening Årsmöte, Svensk ortopedisk förening , 2007, 1- s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Bylund, Per-Olof
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Rolfsman, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Injuries before and after the implementation of traffic safety countermeasures: a case study of a pedestrian and bicycle bridge2013Inngår i: Safety Science Monitor, ISSN 1443-8844, Vol. 17, nr 2, 5- s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The implementation of community injury prevention programs in order to reduce injuries caused by road traffic incidents has been a public health priority for many years. The purpose of this case-study was to investigate whether the implementation of traffic safety countermeasures on a bridge for bicyclists and pedestrians was effective in reducing the number and severity of injuries. The study was based on data from the injury database at the University Hospital of Umeå and includes data from 74 injured persons. Injury incidence, injury severity and the circumstances associated with injury incidences are reported. There was an increase in the incidence of both moderate and more serious injuries, such as brain injuries and fractures of upper extremities, after the safety countermeasures were put in place. Falls due to overturning with the bicycle dominated among single crashes. Collisions and crashes caused by giving way to pedestrians or other bicyclists were the most common types of crash. The main finding is that the modification of the bridge, which aimed to reduce injuries, has not been successful, in particular with reference to the incidence of severe injuries.

  • 20.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    A cross-national study of student effort in TIMSS Advanced2012Inngår i: The International Test Commission Conference, Amsterdam, July 2012, 2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Betyg i den svenska skolan2011Inngår i: Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? / [ed] Agneta Hult, Anders Olofsson, Stockholm: Natur och Kultur , 2011Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Gender differences in test-taking motivation on low-stakes tests2007Inngår i: Paper presented at the annual meeting of the American Educational Research Association (AERA), Chicago, IL, 2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Motivational aspects in international studies of student knowledge2010Inngår i: The Nordic Educational Research Association (NERA) congress, 2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Motivational aspects of test-taking: Theoretical assumptions and empirical findings2008Inngår i: Invited presentation at the 1st annual conference of the Swedish national doctoral programme in educational assessment, 2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Psychometric evaluation of the Swedish version of the student opinion scale2012Annet (Fagfellevurdert)
  • 26.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Pupil perceptions of educational tests in school2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 27.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Self-reported effort and motivation: same construct in different cultures?2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Skill and will: test-taking motivation and assessment quality2007Inngår i: Key Note Address given at the 8th Annual Conference of the Association for Educational Assessment, 2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Skill and will: test-taking motivation and assessment quality2010Inngår i: Assessment in education: Principles, Policy & Practice, ISSN 0969-594X, E-ISSN 1465-329X, Vol. 17, nr 4, 345-356 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An achievement test score can be viewed as a joint function of skill and will, of knowledge and motivation. However, when interpreting and using test scores, the 'will' part is not always acknowledged and scores are mostly interpreted and used as pure measures of student knowledge. This paper argues that students' motivation to do their best on the assessment - their test-taking motivation - is important to consider from an assessment validity perspective. This is true not least in assessment contexts where the assessment outcome has no consequences for the test-taker. The paper further argues that the quality of assessment of test-taking motivation also needs attention. Theoretical and methodological issues related to the assessment of test-taking motivation are presented from a validity perspective, and findings from empirical studies on the relation between test stakes, test-taking motivation and test performance are presented.

  • 30.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Student motivation and effort in the TIMSS advanced 2008 field study2010Inngår i: Proceedings of the 4th international research conference, 2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Testmotivation och testprestation: motivationsaspekter i internationella kunskapsmätningar2010Inngår i: PISA: sannheten om skolen? / [ed] Eyvind Elstad, Kirsten Sivesind, Oslo: Universitetsforlaget , 2010Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Elwood, Janette
    Queens University Belfast.
    Hopfenbeck, Therese
    Oxford University.
    Knekta, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Barrance, Rhian
    Queen's University Belfast.
    Students: researching views, opinions, perspectives and voice in assessment policy and practice2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Hopfenbeck, Therese
    Kjaernsli, Marit
    Hva vet vi om elevers testmotivasjon?2012Inngår i: Kvalitet i norsk skole: Internasjonale og nasjonale undersokelser av laeringsutbytte og undervisning / [ed] Therese Nerheim Hopfenbeck, Marit Kjaernsli, Rolf Vegar Olsen, Oslo: Universitetsförlaget , 2012Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 34.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Jonsson, Bert
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för psykologi.
    Korhonen, Johan
    Åbo akademi, Vasa, Finland.
    Nyroos, Mikaela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM).
    Stress och påverkan på de nationella provresultaten för åk 32014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Hur upplever 9-10 åringar de nationella proven i åk 3? Påverkar upplevelsen prestationen? Påverkas något matematikdelområde mer eller mindre av upplevelsen? Skiljer sig olika uppgifter åt beroende på om de har mer eller mindre text respektive bilder? Vad kan man som lärare tänka på och göra i allmänhet och i synnerhet vid prov/förhörssituationer?

    Läsåret 2012/13 genomfördes en studie med 624 st elever i åk 3 för att bringa klarhet i ovan frågor. Eleverna fick göra olika arbetsminnesövningar och svara på frågor om stress, motivation och attityder, etc. Teoretiskt tror man nämligen att allt för hög nivå av t ex stress (prestationsångest) sänker ens prestation på ett prov/förhör. Resultaten på de olika nationella delproven i matematik kördes därför statistiskt mot nivå av självrapporterad stress/ångest och uppskattad eller egentlig prestationsförmåga hos eleverna.

    Uppskattad eller egentlig förmåga att prestera i matematik för elever kan mätas genom t ex deras arbetsminneskapacitet. Arbetsminne är en kognitiv förmåga som är väl klarlagd för att väsentligen påverka prestation och utveckling inom t ex matematik- och läsförståelse hos både vuxna och barn (Menon, 2010). Det finns dessutom starka kopplingar mellan arbetsminneskapacitet och skolprestation i teoretiska ämnen. Majoriteten av de elever som har inlärningssvårigheter i skolan verkar även ha svag arbetsminnesförmåga (Gathercole et al., 2006).

    Arbetsminnet kan förenklat beskrivas som bestå av tre olika specialiserade komponenter. En huvudcentral som t ex kontrollerar, fördelar, uppmärksammar och processerar information, och hämtar/lagrar information från/i långtidsminnet. Till sin hjälp har denna huvudcentral en visuell-spatial del för hantering av bilder, former och dimension, samt en auditiv del för behandling av lingvistik (Baddeley, 1986). Matematik innefattar olika områden som beror av olika kognitiva förmågor (t ex huvudräkning, problemlösning), vilka i sin tur är relaterade till visuell-spatial och/eller auditiv fakta (Rasmussen & Bisanz, 2005).

    ”Provstress” eller ”provängslan” är en etablerad term för att beskriva elevers påverkan och upplevelse av prov. Termen innefattar ofta för barn observerbara beteenden (t ex gå på toan, vicka på stolen, titta sig omkring), tankar/oro (t ex jag kommer aldrig att klara det här, mina föräldrar kommer att bli arga om jag misslyckas), autonoma/somatiska reaktioner (t ex svettas, ont i magen, varm om kinderna) (Zeidner, 2007). Man tror att provängslan är ett inlärt beteende som väcks tidigt i skolåren (Pekrun, 2000). Det är ett väldigt inskränkande tillstånd (Rothman, 2004) som starkt kan begränsa elevers prestation i alla åldrar (Birenbaum & Gutvirtz, 1993). Även om ett visst mått av provängslan är nödvändigt för att öka fokus, motivation och förberedelse (Gregor, 2005), kan det i allt för höga nivåer negativt påverka en elevs prestation och resultat på ett prov (Zeidner, 2007), särskilt i matematik (e.g. Putwain, 2008). 

    Om och hur stark den kognitiva störningen är av provängslan används alltså i vår studie som ett mått eller symptom på elevers ev. underprestation. Vi undersöker också om eleverna uppvisar mer eller mindre av beteenden, autonoma reaktioner eller tankar relaterat till provängslan. Slutligen summerar vi våra resultat mot undervisning och prov/förhörssituationer. En jämförelse kommer även att göras med Finländska och Kinesiska åk-3 elever.

  • 35.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lyrén, Per-Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Lindberg, Jenny
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Test-takers' perceptions of the SweSAT: relevance, difficulty, and test-taking behavior2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 36.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Nyroos, Mikaela
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Pupil perceptions of national tests in science: perceived importance, invested effort, and test anxiety2013Inngår i: European Journal of Psychology of Education, ISSN 0256-2928, Vol. 28, nr 2, 497-510 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although large-scale national tests have been used for many years in Swedish compulsory schools, very little is known about how pupils actually react to these tests. The question is relevant, however, as pupil reactions in the test situation may affect test performance as well as future attitudes towards assessment. The question is relevant also in light of the changing assessment culture in Sweden and other European countries. The main purpose of the present study was to explore how a sample of grade 9 pupils perceived their first encounter with national tests in science, mainly in terms of perceived importance of the test, reported invested effort, and feelings of test anxiety, and how these aspects were related to test performance. Results show that a majority of the pupils seemed to perceive the test as rather important and claimed that they spent effort on the test. There was, however, also a fair group of students who did not perceive the test as very important. Ratings of perceived importance and invested effort and motivation were positively related to performance, particularly for the boys. Many students also reported that they felt anxious before and during the test, but the relationship between test anxiety and test performance was rather weak. Findings illuminate how pupils may perceive and behave in the assessment situation, and point to the need of further studies investigating the psychology of test-taking.

  • 37.
    Eklöf, Hanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Pavesic, Barbara Japelj
    Gronmo, Liv Sissel
    A Cross-National Comparison of Reported Effort and Mathematics Performance in TIMSS Advanced2014Inngår i: Applied measurement in education, ISSN 0895-7347, E-ISSN 1532-4818, Vol. 27, nr 1, 31-45 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of the study was to measure students' reported test-taking effort and the relationship between reported effort and performance on the Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) Advanced mathematics test. This was done in three countries participating in TIMSS Advanced 2008 (Sweden, Norway, and Slovenia), and the present study is the first to make a cross-national comparison of reported effort in the TIMSS context. Students in all three samples on average reported a rather low level of motivation to spend effort on the low-stakes TIMSS test and in all nations, there was a statistically significant relationship between reported effort and test performance. These patterns of results were similar for the three nations, although there were also differences. The Swedish students reported the lowest level of invested effort, and the relationship between reported effort and test performance was strongest for Sweden. Although the study has limitations, findings are potentially important and suggest that student effort and motivation needs continued monitoring in low-stakes assessment contexts such as TIMSS, Programme for International Student Assessment (PISA), or National Assessment of Educational Progress (NAEP).

  • 38.
    Eriksson, Ingela
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Henriksson, Widar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Kunskapsprövningar i klassrummet: att bedöma elever2012Inngår i: Lärande Skola Bildning: grundbok för lärare / [ed] Lundgren, Ulf P., Säljö Roger, Liberg Caroline, Stockholm: Natur och kultur, 2012, 2, 295-326 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 39.
    Grelsson, Gunnel
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Bergqvist, Göran
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Jacobsson, Niklas
    Nya kursprov i biologi och kemi för gymnasieskolan: bakgrund och resultat2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Nationella prov är obligatoriska i den kommunala skolan. De ges för gymnasial utbildning i tre ämnen: matematik, svenska och engelska. Bland de naturvetenskapliga ämnena har det under ett tiotal år även getts ut frivilliga prov i fysik. 2010 beslöt Skolverket att frivilliga kursprov för gymnasial utbildning skulle erbjudas även för kurserna biologi A och kemi A. Proven utvecklades vid institutionen för beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet och gavs ut vårterminen 2011. I denna rapport redovisas dels elevresultaten på dessa prov, dels lärarnas synpunkter på proven.

  • 40.
    Hanberger, Anders
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Saveman, Britt-Inger
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för omvårdnad.
    Bylund, Per-Olof
    Lundström, Ulf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Mårald, Gunilla
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Centrum för utvärderingsforskning (UCER).
    Rolfsman, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Säkerhetsarbetets relevans och effekter: slutrapport från ett femårigt forskningsprogram2013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Henriksson, Widar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Statistik: icke-parametriska metoder2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Henriksson, Widar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Lyrén, Per-Erik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Wästle, Gunnar
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Beteendevetenskapliga mätningar.
    Inträdesprovsprojektet: Delprov 1: Teknik i användning2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Inzunza, Miguel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Adaptation and development of the Empathy Assessment Index (EAI)2015Inngår i: International Journal of Comparative and Applied Criminal Justice, ISSN 0192-4036, E-ISSN 2157-6475, Vol. 39, nr 3, 239-255 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to adapt and develop a multidimensional measure of interpersonal empathy, the Empathy Assessment Index (EAI). The EAI is a self-report measure developed in the US that is applicable in most contexts where empathy is considered a relevant construct. The focus of this work is on professions dealing with complex interpersonal situations, such as the police or other professions that can be categorized as street-level bureaucrats. The added value of the EAI relative to previous measures of interpersonal empathy stems from its incorporation of subconstructs such as self-other awareness (SOA) and emotion regulation (ER) to augment the cognitive dimension of empathy. The Swedish version of the EAI was administered to a sample of 330 participants, most of whom were police recruits. An exploratory factor analysis identified a four-factor structure, which was supported by a confirmatory factor analysis. The factors identified in the analysis were affective response, SOA, perspective taking (PT), and ER. Evidence for the scale?s concurrent validity was established in relation to the empathic concern and PT subscales from the Interpersonal Reactivity Index. The adapted version of the EAI will be used in further studies within the police context.

  • 44.
    Inzunza, Miguel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Empathy from a police work perspective2015Inngår i: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, ISSN 1404-3858, E-ISSN 1651-2340, Vol. 16, nr 1, 60-75 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this paper is to identify an appropriate conceptual model of empathy from the perspective of police work. This paper draws on the existing literature from two areas of research: (a) the literature describing the characteristics of the ideal police officer from a general perspective, as well as in a specifically Swedish context and (b) the literature analysing empathy as a theoretical construct. It is found that theoretical interdisciplinary approaches in the fields of social psychology and social cognitive neuroscience are relevant. The suggested conceptual model of empathy appropriate for the policing profession incorporates the typically antagonistic nature of police?citizen contacts, personal traits as expressed in interpersonal relations, and the social and cultural context. Because of the diversity and multicultural nature of modern societies, the values guiding police?citizen encounters are given special attention and related to the empathy research tradition. The proposed conceptual model of empathy aims at guiding future research in police?citizen interaction and, ultimately, supporting police practices regarding recruitment, career advancement and fieldwork.

  • 45.
    Inzunza, Miguel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Suitability in law enforcement: Assessing multifaceted selection criteria2015Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    When selecting applicants for professions with job descriptions involving complex human interaction, identifying suitable candidates is essential. This strongly applies in police selection, because police officers must act appropriately at all times, deal with difficult and sometimes dangerous work situations, and come into contact with people who are in highly emotional states, such as anxiety, fear, excitement, and shock. However, suitability is a broad and vague concept that cannot be even defined without understanding the value of various personal skills and qualities for specific duties, ways that such skills are manifested during life as an officer (potentially both on- and off-duty), and appropriate ways to assess them.

    The overall aim of this thesis was to explore the personal skills and qualities that are relevant to suitability for the police profession with a special focus on the concept of empathy, and to investigate how it can be conceptualized and measured in the context of selection. Two of the four studies focused on different perspectives regarding the personal skills and qualities of a good police officer, while the other two focused on theoretical aspects and practical measurement of empathy.

    Mixed methods were used, in acknowledgement of the value of using different forms of data collection, material, and analytical methods to achieve valid information.

    The results and findings support several of the personal skills and qualities that have been identified in previous research and also can be found as criteria in police selection. Empathy should be considered in the selection process, but it is also important to ensure that there is an alignment between the definition of the concept and practical outcomes in police work. The findings indicate that empathy could be conceptualized in a relevant way using a social cognitive neuroscience (SCN) approach. In particular, a modified, Swedish 4-factor version of the Empathy Assessment Index (based on recent theoretical advances in SCN) appears to have considerable potential for further development.

    Future studies will focus on areas identified as requiring further research, such as the development of this instrument by adding complementary measures focusing on manifestations of empathy and other relevant qualities in actual work-related situations. Other aspects that require further attention include the definition, assessment, and impact of social desirability in selection contexts.

  • 46.
    Knekta, Eva
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Eklöf, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Test-takers' reported motivation and anxiety: findings in the Swedish National Test context in relation to the SweSAT and TIMSS2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 47.
    Laukaityte, Inga
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Statistik.
    Rolfsman, Ewa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Low-, Medium-, and High-performing Schools in the Nordic Countries: student Performance at PISA Mathematics 2003-2012Manuskript (preprint) (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Decreasing performance among students in Sweden on international comparative studies and increasing segregation of schools, has led to a debate concerning strategies for improving student performance. The aim of this study is to analyse the between school variance and to identify factors associated with student performance in PISA in mathematics at different performance levels in the Nordic countries. In order to separate the effect of school-level variables, from the effect of student’s background factors and to take care of the multistage sampling design used in PISA, multilevel analysis was used. The results show that no evidence regarding the relationship between the average student performance in mathematics and the between-school variance was found which, is in contrast to previous studies conducted on science performance in PISA. Regarding school-level factors, our results overall have shown that few school-level factors (having a positive or a negative effect) seemed to be associated with performance. School-level factors associated with performance have mainly been identified among low- and medium-performing schools, and to a less extent among students at high-performing schools (only in Sweden and Denmark). This is a result which is in line with other studies showing the educational system’s incapacity to provide support for high-performing students and to enhance their learning.

  • 48.
    Lind Pantzare, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Interrater reliability in large-scale assessments: can teachers score national tests reliably without external controls?2015Inngår i: Practical Assessment, Research & Evaluation, ISSN 1531-7714, Vol. 20, nr 9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In most large-scale assessment systems a set of rather expensive external quality controls are implemented in order to guarantee the quality of interrater reliability. This study empirically examines if teachers’ ratings of national tests in mathematics can be reliable without using monitoring, training, or other methods of external quality assurance. A sample of 99 booklets of students’ answers to a national test in mathematics was scored by five teachers independently. The interrater reliability was analyzed using consensus and consistency estimates, with the focus on the test as a whole, as well as on individual items. The results show that the estimates are acceptable and in many cases fairly high, irrespective of the reliability measure used. Some plausible explanations for lower interrater reliability in individual items are discussed, and some suggestions are made in the direction of further improving reliability without imposing any system of control.

  • 49.
    Lind Pantzare, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Kursproven i gymnasieskolan: Matematik i Umeå 1995-20132013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Lind Pantzare, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Beteendevetenskapliga mätningar (BVM).
    Students’ use of CAS calculators: effects on the trustworthiness and fairness of mathematics assessments2012Inngår i: International journal of mathematical education in science and technology, ISSN 0020-739X, E-ISSN 1464-5211, Vol. 43, nr 7, 843-861 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Calculators with computer algebra systems (CAS) are powerful tools when working with equations and algebraic expressions in mathematics. When the calculators are allowed to be used during assessments but are not available or provided to every student, they may cause bias.  The CAS calculators may also have an impact on the trustworthiness of results.

     

    In this study students’ use of the CAS calculator in their work with released assessment items from TIMSS Advanced 2008 is studied using two approaches. Eight students familiar with CAS, from two  mathematics classes in the 12th form, were video filmed when encouraged to think aloud during their work with the items. In addition, a questionnaire was distributed to all 33 students in the two classes who had been working with a CAS.

     

    The main finding is that even if the students are used to working with the CAS calculator, they are not using the calculator to a large extent. The analysis indicates that the difference in performance between the high- and low-achieving students has slightly increased due to the use of the calculator. From a validity perspective one could therefore argue that the CAS calculator is no major threat to the trustworthiness of the assessment. Nevertheless, the result indicates that those students in the study, mainly high achieving, who know how to use the CAS calculator, get an additional advantage. The advantage brings an amount of unfairness into the assessment and could be a threat to the trustworthiness and fairness.

123 1 - 50 of 115
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf