umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 87
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlinder, Annie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Labba, Julia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    SIV-Speech clarity, Intelligibility & Voice: Development of a speech assessment tool for use by healthprofessionals who work with patients treated with DeepBrain Stimulation2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background: Patients with Parkinson’s disease (PD) and Essential tremor (ET) who havebeen treated with Deep Brain Stimulation (DBS) generally experience a positive effect,particularly regarding the motor symptoms. However, the patients’ communication skillsare often negatively affected and the assessment instrument currently used withinneurological clinical care is not sufficiently sensitive to assess these patients’ speechclarity, voice and intelligibility satisfactorily.Aim: This study’s purpose was to develop a prototype assessment tool for speech clarity,intelligibility and voice, with speech and language pathology (SLP) validity, that isadaptable to a neurological clinical care setting.Method: The assessment tool was designed using general design methodology. Aprototype was constructed and tested on speech samples of read text for reliability. ThreeSLP’s, three DBS nurses and three naive listeners (NL) were represented in the test group.Levels of agreement were calculated using Percent Close Agreement, PCA.Results: The results indicate a relatively high level of agreement between the groups, inparticular the SLP group and the DBS group (μ: 0.82, 0.79, and 0.74).Conclusion: The results demonstrate the need for an assessment tool with SLPcompetence to assess speech clarity, intelligibility and voice within neurological clinicalcare. The assessment tool was shown to be a useful and adequate prototype that can easilyevolve into a truly useful and versatile perceptual speech assessment tool. The results ofthis study should be treated cautiously, considering the test groups’ modest size.

  • 2.
    Andersson Kronlid, Maja
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Björklund, Hanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Narrativ förmåga i återberättande hos elever med svag textförståelse i åk 22017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Stor del av barns spontana kommunikation sker i form av berättande och genom att undersöka mikro- och makrostrukturer i återberättande kan olika aspekter av den språkliga förmågan kartläggas. Barn med svag textförståelse uppvisar svårigheter i många språkliga områden och en god kartläggning kan både ligga till grund för identifiering av de individer som behöver stöd samt vara vägledande i interventionsplanering.

    Syfte. I första delen av studien var syftet att undersöka mikro- och makrostrukturella skillnader i narrativt återberättande mellan elever med svag textförståelse och elever med god textförståelse. Syftet i andra delen av studien var att undersöka det narrativa återberättandet hos elever identifierade med svag narrativ kvalitet.

    Metod. I studiens första del analyserades återberättande från elever i åk 2 kvantitativt på mikro- och makrostrukturell nivå utifrån SALT, NSS och Informationsled. I studiens andra del utfördes en kvalitativ analys av elevernas återberättande utifrån samma mått.

    Resultat. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna kunde påvisas i studiens första del. Eleverna med svag textförståelse tenderade att ha en högre språklig produktivitet i sitt återberättande medan eleverna med god textförståelse tenderade att ha ett mer komplext återberättande. I studiens andra del var eleverna benägna att sammanfatta berättelsen och exkludera delar.

    Slutsatser. Elever med språkliga svårigheter är inte en homogen grupp. Interventionsinsatser måste således anpassas efter varje elevs behov. Resultaten från denna studie kan dock tyda på att även små interventionsinsatser i grupp skulle kunna utjämna eventuella skillnader i narrativt återberättande mellan elever med svag textförståelse och elever med god textförståelse. 

  • 3.
    Andersson, Matilda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Wieslander, Erik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Testning med BeSS på svenska gymnasieungdomar utan kända språkliga svårigheter: - ett referensmaterial för bedömning av subtila språkstörningar2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Testmaterialet Bedömning av Subtila Språkstörningar (BeSS) togs fram för att bedöma subtila språkliga svårigheter hos bland annat personer med neurodegenerativa sjukdomar. Testet har sedan använts bland annat i dyslexiutredningar då subtila språkliga svårigheter kan förekomma även vid dyslexi.  BeSS saknar dock referensmaterial för flera åldersgrupper vilket behövs för att logopeder ska kunna göra tillförlitliga bedömningar med materialet.

     

    Mål: Att låta gymnasieungdomar genomgå BeSS och sammanställa ett referensmaterial. Att se om det föreligger några prestationsskillnader mellan deltesten och könsskillnader.

     

    Metod: I studien deltog 28 gymnasieungdomar, 16 flickor och 12 pojkar, vilka testades enskilt med BeSS. Deltagarna fick inte ha några kända språkliga svårigheter eller läs-/skrivsvårigheter. Övriga krav var att deltagarna gått i svensk skolklass och fått svensk undervisning på svenska under minst 8 år.

     

    Resultat: Det totala medelvärdet för testgruppen (alla deltesten sammanräknade) var 172 poäng av 210 möjliga med standardavvikelsen 14,5. I studien presenteras även medelvärde och standardavvikelse för var och ett av deltesten: Repetition av långa meningar M=20,8 (SD 4,6), Meningskonstruktion M=27,3 (SD 2,3), Inferens M=25,5 (SD 3,5), Förståelse av logikogrammatiska meningar M=25,2 (SD 3,4), Tvetydigheter M=22,1 (SD 5,0), Förståelse av metaforer M=25,5 (SD 3,9) och Definitioner av ord M=25,6 (SD 3,2). Det förelåg inga könsskillnader.

     

    Slutsats: Denna studie har resultat för 28 gymnasieungdomar vilket är början till ett referensmaterial som behövs för att BeSS fortsatt ska kunna användas kliniskt i logopedisk verksamhet. Deltesten Repetition av långa meningar och Meningskonstruktion blev de deltest där gymnasieungdomarna presterade lägst respektive högst poäng. Det förelåg inga signifikanta könsskillnader. 

  • 4.
    Asker, Lovisa
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sörman, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Prevalens av dysfagi på ett vård- och omsorgsboende i Luleå kommun2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Åldrande medför en ökad risk för att drabbas av dysfagi, och studier som har undersökt prevalensen på svenska vård- och omsorgsboenden har visat en hög dysfagiförekomst även om variationen mellan studierna varit stor. Det har påvisats att omvårdnadspersonalen inte alltid har tillräckligt med kunskap och att äldre med dysfagi utsätts för risker att drabbas av sekundära komplikationer.

    Syfte 

    Syftet med föreliggande studie var att kartlägga prevalensen av orofaryngeal dysfagi, samt undersöka om skillnader förekommer avseende kön, ålder och förmåga att ge eget samtycke. Studien syftade även till att undersöka om sväljsvårigheter har uppmärksammats av personalen.

    Metod

    Sväljförmågan hos 55 kunder från ett vård- och omsorgsboende undersöktes med hjälp av den svenska översättningen av The Standardized Swallowing Assessment (SSA-S). 19 deltagare ur personalen svarade på en enkät om de deltagande kundernas sväljförmåga. Kompletterande information om måltidsanpassningar inhämtades från personal och listor i köken.

    Resultat

    Tecken på sväljsvårigheter uppvisades hos 27 % av kunderna. De som inte kunde ge egna samtycken hade en högre förekomst av sväljsvårigheter. Det förekom ingen prevalensskillnad beroende på kön och ålder. Personalenkäten visade att 27 % av de deltagande kunderna ansågs ha ät- och sväljsvårigheter, men att 53 % av kunderna med sväljsvårigheter enligt SSA-S inte skattades ha svårigheter enligt personalen.

    Slutsatser

    Studien visade en indikation på att mer än var fjärde kund på det studerade vård- och omsorgsboendet har nedsatt sväljförmåga och att sväljsvårigheter var vanligare hos dem som behövde samtycke från anhörig eller god man. Personalen förefaller inte alltid uppmärksamma dessa svårigheter.

  • 5. Ballard, Kirrie J.
    et al.
    Djaja, Danica
    Arciuli, Joanne
    James, Deborah G. H.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Developmental Trajectory for Production of Prosody: Lexical Stress Contrastivity in Children Ages 3 to 7 Years and in Adults2012Inngår i: Journal of Speech, Language and Hearing Research, ISSN 1092-4388, E-ISSN 1558-9102, Vol. 55, nr 6, 1822-1835 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Accurate production of lexical stress within English polysyllabic words is critical for intelligibility and is affected in many speech-language disorders. However, models of speech production remain underspecified with regard to lexical stress. In this study, the authors report a large-scale acoustic investigation of lexical stress production in typically developing Australian English-speaking children ages 3-7 years (n = 73) compared with young adults (n = 24).

    Method: Participants named pictures of highly familiar strong-weak and weak-strong polysyllabic words. Of 388 productions, 325 met criteria for acoustic measurement. Relative vowel duration, peak intensity, and peak f(0) over the first two syllables were measured.

    Result: Lexical stress was marked consistently by duration and intensity but not f(0). Lexical stress on strong-weak words was adultlike by 3 years. All 3 measures showed significant differences between adults and children for weak-strong words still present at 7 years.

    Conclusion: Our findings suggest that protracted development of weak-strong stress production reflects physiological constraints on producing short articulatory durations and rising intensity contours. Findings validate treatment that is centered on strong-weak stress production for children >= 3 years with dysprosody. Although intervention for the production of weak-strong words may be initiated before age 7 years, reference to normative acoustic data is preferable to relying on perceptual judgments of accuracy.

  • 6.
    Birgersson, Magdalena
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Norberg, Christel
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Nasaleringsvärde för Nasometer hos svensktalande 13- och 18-åringar2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Nasometer är ett datorbaserat instrument som procentuellt mäter andel ljudenergi som vid tal kommer ut via näsan. Nasometern är det främst använda instrumentet vid instrumentell nasalitetsbedömning. I användningen av Nasometer behövs normalvärden från personer med typisk resonansutveckling. Normalvärden för svenska språket finns för flera åldersgrupper, men inte för tonåringar.

    Syfte Ta fram normalvärden för Nasometer hos svensktalande 13- respektive 18-åringar, studera värdenas spridning samt analysera könsskillnader inom respektive åldersgrupp.

    Metod  Deltagarna bestod av två grupper; 39 deltagare i åldern 12 - 13 år och 48 deltagare i åldern 18-19 år. Alla deltagarna hade svenska som modersmål samt typisk tal- och språkutveckling. Talmaterialet bestod av ord och meningar med endast orala fonem samt nasala meningar innehållande hög andel nasala fonem. Normalvärden för Nasometer samlades sedan in genom inspelning.  

    Resultat  Medelvärdena gällande 13-åringar var för orala ord 13,6 % (SD 8,7), orala meningar 11,4 % (SD 6,2) och nasala meningar 60,2 % (SD 12,0). 18-åringars medelvärden var för orala meningar 14,0 % (SD 5,5) och nasala meningar 57,5 % (SD 6,2). Det fanns signifikanta könsskillnader endast för 18-åringar, dock uppvisade flickor/kvinnor deskriptivt något högre medelvärde inom båda grupperna.

    Slutsatser  Medelvärdena visade stor spridning inom grupperna, speciellt för 13-åringar. Medelvärdena i båda åldersgrupperna i föreliggande studie ligger dock inom spannet för typisk nasalitet, vilket visar att normalvariationen av medelvärde är stor.

  • 7.
    Björinder, Ida
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Rosenberg, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Oral diadochokinesi som enkel skattning av artikulatorisk förmåga vid Parkinsons sjukdom2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Nedbrytningen av neuroner vid Parkinsons sjukdom har visat sig gå långt innan tydliga motoriska symtom uppkommit. Subtila talförändringar kan förekomma långt innan dessa symtom debuterar och drabbade personer kan länge ha kompenserat för detta omedvetet. I dagsläget finns ingen enkel objektiv kvantifiering som kan ligga till grund för identifiering av artikulatorisk nedsättning hos patienter med Parkinsons sjukdom. Oral diadochokinesi (oral-DDK) har använts av kliniker för att bedöma dysartri då det pressar det artikulatoriska systemet. Ingen tidigare forskning har närmare undersökt vad som händer inuti stavelserna i oral-DDK utan fokuserat på andra faktorer.

    Mål: Att med enkla akustiska mått på vokalduration undersöka om den skiljer sig mellan personer med Parkinsons sjukdom och normaltalare.

    Metod: Studiens deltagare bestod av 40 personer med Parkinsons sjukdom och 40 normaltalare. Testdeltagarna fick utföra oral-DDK där stavelserna /pa, ta, ka/ upprepades i normalt respektive snabbt tempo. Vokaldurationen mättes ut av tre uppmärkare. Statistiska analyser utfördes för att se om det fanns skillnader i vokalduration mellan talargrupperna.

    Resultat: Denna studie visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad i vokalduration mellan personer med Parkinsons sjukdom och normaltalare i samtliga stavelser med undantag för /pa/ i normalt tempo.

    Slutsatser: Oral-DDK skulle kunna medverka som en komponent i ett tidigt diagnostiseringsverktyg för dysartri. Testet är objektivt och kräver ingen fullständig logopedisk träning och kan således användas av flera yrkesgrupper. Vidare forskning behövs för att närmare undersöka om enskilda ljudsegment är påverkade även vid andra neurologiska sjukdomar.

    Nyckelord: Parkinsons sjukdom, subtil talpåverkan, oral-DDK, vokalduration, dysartri, neurologiska sjukdomar

  • 8.
    Bobacken, Linn
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Carlin, Cornelia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Kvalitativ utvärdering av steg IV i Swe-LARSP2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Language Assessment, Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett kliniskt verktyg för att utföra grammatiska analyser av spontantal hos barn med språkliga svårigheter. Än så länge finns inget normerat och standardiserat verktyg för bedömning av spontantal inom svensk logopedisk verksamhet, men en första anpassning av LARSP-protokollet har nyligen gjorts till svenska, Swe-LARSP (Rosenberg & Mellenius, 2016). Swe-LARSP bygger på tidigare empirisk forskning kring typisk språkutveckling hos svenskspråkiga barn, men har ännu inte utvärderats och testats mot spontantal hos svenska barn.

    Syfte: Denna studies syfte var att kvalitativt utvärdera steg IV i Swe-LARSP samt att praktiskt utvärdera användandet av Swe-LARSP.

    Metod: Spontantalsdata samlades in genom inspelningar av 8 normalspråkiga barn i åldern 2;5–3;0 år på fyra olika förskolor i Umeå kommun. Materialet transkriberades och genomgick en grammatisk analys enligt riktlinjer för LARSP. Vidare jämfördes strukturerna i Swe-LARSP-protokollet mot strukturerna som framkom i barnens yttranden.

    Resultat: Resultatet av den grammatiska analysen visade på sju frekvent förekommande strukturer som inte finns placerade i Swe-LARSP samt fyra redan befintliga strukturer med låg förekomst bland barnen. Resterande strukturer på steg IV yttrades av en majoritet av barnen. En struktur, placerad i steg V, förekom även hos en majoritet av barnen i studien.

    Slutsatser: LARSP är ett tidskrävande verktyg och kräver relativt djupgående förkunskaper, men ger en tydlig profil över barnets grammatiska förmåga. Strukturerna i steg IV i Swe-LARSP, som första anpassning, stämmer överens med barnens språk till stor del. Studien har visat att ytterligare strukturer kan behöva läggas till och några av de befintliga tas bort, alternativt placeras om i det befintliga protokollet för att bättre ringa in centrala grammatiska drag i språket hos svenska barn i åldern 2;6–3;0 år.

  • 9.
    Brunnegård, Karin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Evaluation of nasal speech: a study of assessments by speech-language pathologists, untrained listeners and nasometry2008Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Excessive nasal resonance in speech (hypernasality) is a disorder which may have negative communicative and social consequences for the speaker. Excessive nasal resonance is often associated with cleft lip and palate, velopharyngeal impairment, dysarthria or hearing impairment. Evaluation of hypernasality has proved to be a challenge in the clinic and in research. There are questions regarding the accuracy and reliability of auditory perceptual evaluations of nasal speech, and whether instrumental measures can be used to improve the reliability of clinical evaluation. There is also the question of whether clinical evaluation reflects the impact of hypernasality in a speaker’s everyday life.

    The purpose of this thesis was to evaluate the extent of reliability problems connected with auditory perceptual assessment of nasality in speech, to explore whether they might interfere with treatment decisions or have an impact in the everyday life of patients, and whether they can be effectively diminished by the use of nasometry.

    Speakers with cleft lip and palate or velopharyngeal impairment formed the basis of the clinical population used in this study. Speech samples from 52 of these speakers, along with samples from a reference population of 21 speakers who did not have cleft palate, velopharyngeal impairment or speech disorders were used in perceptual evaluation tasks. Fourteen speakers from the clinical population and 11 from the reference population also underwent nasometric evaluation. A further reference population of 220 children from three Swedish cities, whose ages were consistent with those used for clinical checks of children born with cleft palate were assessed with nasometry to establish normative data for the Nasometer™. Perceptual speech assessments were conducted on hyper- and hyponasality, as well as audible nasal air emission and/or nasal turbulence, using 5-point ordinal scales. Listeners were SLPs experienced in the evaluation of cleft palate speech, non-expert SLPs and untrained listeners. Listening assessments were performed from audio recorded speech samples assembled in random order. Nasometry measures were made on three speech passages each with specific phonetic content, using the Nasometer™, model II.

    Perceptual evaluation Results showed that for hypernasality assessment, 15% of hypernasality assessments had disagreements between expert SLPs that were potentially important for clinical decisions, as did 6% of assessments for audible nasal air emission and/or nasal turbulence. For nasality problems, a comparison of expert and untrained listeners showed that they generally agreed on which speakers were hypernasal and on the ranking of nasal speakers. All speakers that had been rated with moderate to severe hypernasality by expert listeners were considered by the untrained listeners as having a serious enough speech disorder to call for intervention. However, in the case of audible nasal air emission and/or nasal turbulence the expert listeners were more prone to notice this feature than the untrained listeners.

    Instrumental evaluation The development of normative values for the three Swedish passages for the NasometerTM (comparable to normative values in other languages) has provided a basis for use of instrumental measures in Swedish clinics, oral sentences mixed sentences nasal sentences. The measures showed no significant differences due to city, gender or age within an age range of 4-10 years. When nasometry measures were compared with perceptual evaluation of speech samples from the same speakers, all correlations were moderate to good for expert SLPs and non-expert SLPs. The difference between correlations was significantly higher for expert SLPs than for untrained listeners.

    Reliability figures for perceptual assessments for expert SLP listeners indicated that there were some cases where lack of reliability could affect clinical decision making. However, in the main, judgements of nasality problems made by clinicians had everyday validity. They reflected the impressions of the everyday listener, especially in regard to the need for intervention. The study also indicates that now that Swedish norms are available, the Nasometer™ might be useful as a complement to auditory perceptual clinical speech assessments in Swedish cleft palate clinics in order to improve reliability of clinical assessment.

  • 10.
    Brunnegård, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Lohmander, Anette
    A cross-sectional study of speech in 10-year-old children with cleft palate: results and issues of rater reliability2007Inngår i: Cleft Palate Craniofacial Journal, ISSN 1055-6656, Vol. 44, nr 1, 33-44 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    OBJECTIVES: To describe speech based on perceptual evaluation in a group of 10-year-old children with cleft palate. A secondary aim was to investigate the reliability of speech-language pathologists' perceptual assessment of cleft palate speech. DESIGN: Retrospective cross-sectional study in children with cleft palate. External raters made assessments from randomized speech recordings. SUBJECTS: Thirty-eight children with unilateral cleft lip and palate (UCLP) or cleft palate only (CPO) and 10 children in a comparison group. MAIN OUTCOME MEASURES: Ratings of hypernasality, hyponasality, audible nasal air leakage, weak pressure consonants, and articulation. Exact agreement and weighted kappa values were used for reliability. RESULTS: Hypernasality was found in 25% of children with a cleft of the soft palate (CSP), 33% of children with a cleft of the hard and soft palate (CHSP), and 67% of children with a UCLP. Similar results were found for audible nasal air leakage. Articulation errors were found in 6% of the CHSP group and 25% of the UCLP group, whereas no child in the CSP group had articulation errors. The reliability was moderate to good for different variables, with lowest values for hypernasality. CONCLUSIONS: Speech results in this series seem less satisfactory than those reported in other published international studies, but it is difficult to draw any certain conclusions about speech results because of large methodological differences. Further developments to ensure high reliability of perceptual ratings of speech are called for.

  • 11.
    Brunnegård, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Lohmander, Anette
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Comparison between perceptual assessments of nasality and nasalance scores2012Inngår i: International journal of language and communication disorders, ISSN 1368-2822, E-ISSN 1460-6984, Vol. 47, nr 5, 556-566 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: There are different reports of the usefulness of the Nasometer™ as a complement to listening, often as correlation calculations between listening and nasalance measurements. Differences between findings have been attributed to listener experience and types of speech stimuli.

    Aims: To compare nasalance scores from the Nasometer with perceptual assessments, for the same and different Swedish speech stimuli, using three groups of listeners with differing levels of experience in judging speech nasality. Methods & Procedures: To compare nasalance scores and blinded listener ratings of randomized recordings using three groups of listeners and two groups of speakers. Speakers were either classified as having hypernasal speech or speech with typical speech resonance. Listeners were speech-language pathologists (SLPs) working predominantly with resonance disorders, other SLPs and untrained listeners.

    Outcomes & Results: Correlations (r(s) ) between hypernasality ratings and nasalance scores for each listener group and speech stimuli were calculated. For both groups of SLPs all correlations between perceptual ratings and nasalance scores were significant at p= 0.01. The correlations between the nasalance scores and ratings by listeners in the SLP groups were higher than those for the untrained listener group regardless of stimulus type. Post-hoc Mann-Whitney U-tests showed that the only difference that was significant was expert SLP group versus untrained listener group. Secondly, correlations between perceptual ratings and oral stimulus nasalance scores were higher when the perceptual ratings were based on spontaneous speech rather than on the oral stimulus. However, a Wilcoxon signed rank test showed that the difference was not significant. A third finding was that correlations between oral stimulus nasalance scores and perceptual scores were higher than those between mixed stimulus nasalance scores and perceptual scores. A Wilcoxon signed rank test showed that the difference was significant.

    Conclusions & Implications: The Nasometer might be useful for the SLP with limited experience in assessing resonance disorders in differentiating between hyper- and hyponasality. With listener reliability for ratings of hypernasality still being an issue, the use of a nasalance score as a complement to the perceptual evaluation will also aid the expert SLP. It will give an alternative way of quantifying speech resonance and might help in especially hard to judge cases.

  • 12.
    Brunnegård, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Lohmander, Anette
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Untrained listeners’ ratings of speech disorders in a group with cleft palate: a comparison with speech and language pathologists’ ratings2009Inngår i: International journal of language and communication disorders, ISSN 1368-2822, E-ISSN 1460-6984, Vol. 44, nr 5, 656-674 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Hypernasal resonance, audible nasal air emission and/or nasal turbulence, and articulation errors are typical speech disorders associated with the speech of children with cleft lip and palate. Several studies indicate that hypernasal resonance tends to be perceived negatively by listeners. Most perceptual studies of speech disorders related to cleft palate are carried out with speech and language pathologists as listeners, whereas only a few studies have been conducted to explore how judgements by untrained listeners compare with expert assessments. These types of studies can be used to determine whether children for whom speech and language pathologists recommend intervention have a significant speech deviance that is also detected by untrained listeners.

    Aims: To compare ratings by untrained listeners with ratings by speech and language pathologists for cleft palate speech.

    Methods & Procedures: An assessment form for untrained listeners was developed using statements and a five-point scale. The assessment form was tailored to facilitate comparison with expert judgements. Twenty-eight untrained listeners assessed the speech of 26 speakers with cleft palate and ten speakers without cleft in a comparison group. This assessment was compared with the joint assessment of two expert speech and language pathologists.

    Outcomes & Results: Listener groups generally agreed on which speakers were nasal. The untrained listeners detected hyper- and hyponasality when it was present in speech and considered moderate to severe hypernasality to be serious enough to call for intervention. The expert listeners assessed audible nasal air emission and/or nasal turbulence to be present in twice as many speakers as the untrained listeners who were much less sensitive to audible nasal air emission and/or nasal turbulence.

    Conclusions & Implications: The results of untrained listeners' ratings in this study in the main confirm the ratings of speech and language pathologists and show that cleft palate speech disorders may have an impact in the everyday life of the speaker.

  • 13.
    Brunnegård, Karin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Normative data on nasalance scores for Swedish as measured on the Nasometer™ II: influence of regional dialect, gender and age2009Inngår i: Clinical linguistics and phonetics, ISSN 1368-2822, Vol. 23, nr 1, 58-69 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study was conducted to establish normative nasalance values for Swedish speaking children as measured with the Nasometer™ II, and to investigate differences due to regional dialect, gender, and age. Two hundred and twenty healthy children aged 4-5, 6-7, and 9-11 years were included. Group mean nasalance scores for four speech stimuli were calculated and compared. There were no significant differences due to dialect or gender for children in the study. For age there was a significant difference on nasal sentences between the youngest group of children and the other two groups, age 4-5 vs age 6-7 (t = -2.844, p = .006) and for age 4-5 vs age 9-11 (t = -2.888, p = .005). The results from this study have both clinical significance for Swedish SLPs working with resonance disorders, and theoretical significance for linguists studying features of dialects and languages.

  • 14.
    Doorn, Jan van
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Karlsson, Fredrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Influence of speech task and utterance length on the measurement of pitch variability in the speech of Parkinson's disease patients after deep brain stimulation2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Parkinson’s disease (PD) affects patients voice characteristics, reducing pitch variability compared to normal controls (1,2). Previous reports have shown an increase in pitch variability due to deep brain stimulation (DBS) of the Subthalamic nucleus (STN) (3). For patients stimulated in caudal zona incerta (cZi), the results indicate no effect on pitch variability in a read speech task{Karlsson:2012jr}.

    The present study aimed at investigating the effects of speech task (spontaneous or read speech) and the lenght of the utterance on overall measures of pitch variability observed in DBS-treated patients. Ten patients treated with STN-DBS and ten patients treated with cZi-DBS were included in this prospective study.

    Utterances produced sponatenously and produced during readings of a standard passage were compared in terms of treatment effects in pitch variability due to STN-DBS and cZi-DBS (Stim OFF and Stim ON recordings made 1,5 hour apart, all in Med ON) 6 and 12 months after operation. The results indicate that pitch variability is affected differently by STN-DBS and cZi-DBS depending on speech task and utterance length. In short utterances (<10 words), an increase in pitch variability is observed for both treatment groups and both speech tasks. For longer utterances, however, a more diverse effect of treatment and speech task is observed. The results therefore suggest that spech task and characteristics of thate utterance should be carefully considered when drawing conclusions on the overall effect of DBS on pitch variability.

    1. Jiménez-Jiménez FJ, Gamboa J, Nieto A, Guerrero J, Ortí-Pareja M, Molina JA, et al. Acoustic voice analysis in untreated patients with Parkinson's disease. Parkinsonism Relat. Disord. 1997 Apr;3(2):111–6. 

    2. Holmes RJ, Oates JM, Phyland DJ, Hughes AJ. Voice characteristics in the progression of Parkinson’s disease. International Journal of Language & Communication Disorders. 2000;35(3):407–18. 

    3. Dromey C, Kumar R, Lang AE, Lozano AM. An investigation of the effects of subthalamic nucleus stimulation on acoustic measures of voice. Mov. Disord. 2000;15(6):1132–8.

  • 15.
    Edén, Veronica
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi. Lunds universitet.
    Ådén, Sara
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Upplevd rösthälsa hos professionella sångare, skådespelare och komiker2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    BakgrundSångare och skådespelare använder rösten som främsta arbetsredskap och har höga krav på röstens kvalitet, samtidigt som de är utsatta för en hög röstbelastning. Detta gör att de i större utsträckning än många andra yrkesgrupper riskerar att drabbas av röstproblem. Dock saknas kunskap om rösthälsan hos artister inom vissa verksamhetsområden.

    Syfte

    Denna studie syftar till att undersöka den upplevda rösthälsan hos ett brett spektrum av professionella sångare och skådespelare, undersöka förekomst av omgivande och individuella riskfaktorer samt undersöka i vilken utsträckning försöksdeltagarna använder preventiva och kurativa röstvårdsstrategier.

    Metod

    Genom enkäterna Rösthandikappindex (RHI) och Rösthandikappindex anpassat för sångare (RHI-s) samt ett intervjuformulär undersöktes den upplevda rösthälsan hos 19 skådespelare/komiker och 34 sångare, verksamma inom olika genrer. Deltagarna fick i intervjun svara på frågor rörande bakgrundsuppgifter, röstsymptom (inklusive anamnestiska uppgifter), riskfaktorer samt röstvårdsstrategier.

    Resultat

    Deltagarna i denna studie upplevde generellt att de haft en god rösthälsa de senaste 12 månaderna. Noterbart är att majoriteten av dem gav anamnestiska uppgifter om problem kopplade till rösten. Deltagarna exponeras i varierande grad för riskfaktorer. Många är måna om sin röst och använder såväl preventiva som kurativa adekvata röstvårdsstrategier. Deltagare som saknar utbildning inom relevant område använder sig av färre medvetna röstvårdsstrategier samt upplever att de exponeras för färre riskfaktorer.

    Slutsats

    Studien visar att deltagarna på gruppnivå upplever en god rösthälsa. Majoriteten rapporterar dock anamnestiska uppgifter om problem kopplade till rösten. Det är därför viktigt att uppmärksamma att röstproblematik hos sångare och skådespelare/komiker förekommer samt ta deras problem på allvar när de uppkommer.

  • 16.
    Eklund, Elisabeth
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Qvist, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sandström, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Viklund, Fanny
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Doorn, Jan van
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Karlsson, Fredrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Perceived articulatory precision in patients with Parkinson’s disease after deep brain stimulation of subthalamic nucleus and caudal zona incerta2015Inngår i: Clinical Linguistics & Phonetics, ISSN 0269-9206, E-ISSN 1464-5076, Vol. 29, nr 2, 150-166 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The effect of deep brain stimulation (DBS) of the subthalamic nucleus (STN) and caudal zona incerta (cZi) on speech articulation in patients with Parkinson’s disease (PD) was investigated. Read speech samples were collected from nine patients with STN-DBS and ten with cZi-DBS. The recordings were made preoperatively and 12 months postoperatively with stimulator on and off (on medication). Blinded, randomized, repeated perceptual assessments were performed on words and isolated fricatives extracted from the recordings to assess 1) overall articulatory quality ratings, 2) frequency of occurrence of misarticulation patterns, and 3) fricative production. Statistically significant worsening of articulatory measures on- compared with off-stimulation occurred in the cZi-DBS group, with deteriorated articulatory precision ratings, increased presence of misarticulations (predominately altered realizations of plosives and fricatives) and a reduced accuracy in fricative production. A similar, but not significant, trend was found for the STN-DBS group. 

  • 17.
    Eklund, Elisabeth
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sandström, Lena
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Realization of Fricatives in Patients with Parkinson’s Disease Treated with Deep Brain Stimulation in the Subthalamic Nucleus or the Caudal Zona Incerta2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background

    In advanced Parkinson’s disease (PD) the motor symptoms can be treated with deep brain stimulation (DBS). Subthalamic nucleus (STN) has been the most common target and caudal zona incerta (cZi) is a more recent target for stimulation. Stimulation in both of these targets has proved to be positive for the motor symptoms but there is no consensus about how DBS affects the speech and the articulation.

    Aim

    The aim of this study was to investigate how fricatives are realized within patients suffering from PD treated with DBS in STN or cZi.

    Method

    9 patients stimulated in STN and 10 patients stimulated in cZi were recorded reading a shorter text.  The recordings were made preoperatively (Pre) and 12 months after surgery with the stimulation switched off (sOff) and on (sOn). From the recordings the fricatives were extracted and assessed in a blinded and randomized procedure.

    Results

    For the patients stimulated in cZi the target fricative /s/ had significant lower correct realizations in the sOn condition compared to the other two conditions. The other target fricatives in cZi showed the same pattern as well. For the STN group no unequivocal pattern could be seen.

    Conclusions

    The results suggest that stimulation in cZi may affect the patients’ articulation of fricatives and thereby their extended articulatory movements more negative than stimulation in STN.  

  • 18.
    Eliasson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Rasmuson, Amanda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Svalglambåers effekt på talet hos patienter med velofarynxinsufficiens: En studie av hur LKG-spalt, kirurgisk metod och kirurgens erfarenhet påverkar talresultatet2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund

    För patienter med velofarynxinsufficiens är svalglambån idag den vanligaste formen av talförbättrande kirurgi och många studier har visat att svalglambåer har en positiv effekt på talet. Resultaten varierar dock och det finns flera faktorer som kan tänkas påverka talresultatet.

    Syfte

    Syftet var att undersöka svalglambåers effekt på talet samt att undersöka om svalglambåer har en effekt på talet beroende på förekomst av spalt, val av operationsteknik samt kirurgens erfarenhet. Syftet var även att kartlägga de patienter som genomgått annan samtidig kirurgi.

    Metod

    67 patienter som genomgått en svalglambåoperation vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) 2004-2013 inkluderades i studien. Talbedömningar av pre- och postoperativa inspelningar gjordes av två LKG-logopeder vid NUS för parametrarna hypernasalitet, hyponasalitet, hörbart nasalt luftläckage, tryckreducerad artikulation, glottal artikulation, aktiva nasala frikativor, tillbakaflyttning av dentaler, förståelighet samt påverkan på talet. Nasalitet- och artikulationsvariablerna bedömdes på en femgradig skala och förståelighet samt påverkan på talet på varsin tregradig skala.

    Resultat

    För helgruppen och för LKG-gruppen sågs en signifikant förbättring av talet gällande parametrarna hypernasalitet, tryckreducerad artikulation, glottal artikulation, förståelighet och påverkan på talet. För gruppen som opererats med traditionell operationsteknik sågs en förbättring för fyra av dessa talparametrar och för de som opererats tidigt i kirurgens karriär tre talparametrar. För de deltagare som opererats senare i kirurgens karriär sågs en signifikant förbättring av talet för två talparametrar. 18 patienter (16,2 %) av de som fick svalglambå 2004-2013 genomgick annan samtidig kirurgi.

    Slutsatser

    Resultaten visar en signifikant förbättring av talet efter en svalglambå för helgruppen och LKG-gruppen för fem av de nio studerade talparametrarna. Studiens resultat tyder på att svalglambåoperationerna vid NUS inte i någon större utsträckning ger den negativa bieffekten hyponasalitet postoperativt. Resultatet indikerar därmed att svalglambåer har en positiv effekt på talet, men fler blinda randomiserade studier av svalglambåers effekt på talet behövs för att fortsätta vidareutveckla och förbättra svalglambåoperationer.

     

  • 19.
    Englund, Linn
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Gunnarsson, Kristin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Utvärdering av logopedisk röstbehandling i Västerbottens läns landsting: Patienters självskattade röstbesvär före och efter behandling2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Kraven på evidensbaserad vård ökar ständigt. Att jämföra patienters självskattade besvär före och efter behandling är ett sätt att utvärdera behandlingseffekten.  Rösthandikappindex (RHI) och VA-skala för röstbesvär är två verktyg för utvärdering av röstbehandling. Tidigare studier har visat att röstbehandling ger minskade självskattade röstbesvär.

    Syfte

    Syftet med denna studie var att med självskattningsformulär utvärdera effekten av logopedisk röstbehandling i Västerbottens läns landsting (VLL) och undersöka om behandlingseffekten påverkas av kön, diagnos, antal behandlingstillfällen och hur mycket tid patienten är beredd att lägga på behandling, samt att undersöka om det finns ett samband mellan självskattningsformuläret RHI och VA-skala för röstbesvär.

    Metod

    102 patienter, 28 män och 74 kvinnor, som under perioden januari 2009 till september 2012 genomgått logopedisk röstbehandling inom VLL, deltog i studien. Deltagarna rekryterades retrospektivt. Genom dataanalys undersöktes huruvida det fanns någon signifikant skillnad i poäng på RHI efter behandling, om det fanns några signifikanta skillnader i självskattning beroende på kön, diagnos eller antal behandlingstillfällen samt om det fanns en korrelation mellan RHI-poäng och skattning på VA-skala.

    Resultat

    En signifikant minskning av RHI-poäng kunde ses för hela gruppen efter röstbehandling jämfört med före. Inga signifikanta skillnader sågs mellan könen eller mellan grupper indelade utifrån antal behandlingstillfällen. Det fanns inte heller någon skillnad mellan olika diagnoser. Däremot sågs signifikanta korrelationer mellan RHI och VA-skala för röstbesvär.

    Slutsats

    Studien visade att de självskattade besvären minskade efter behandling. Resultaten var inte beroende av kön, diagnos eller antal behandlingstillfällen. Utifrån detta dras slutsatsen att den logopediska röstbehandlingen i Västerbottens läns landsting ger effekt. Vad gäller de självskattningsverktyg som används i verksamheten sågs en korrelation mellan RHI och VA-skala för röstbesvär. Det är möjligt att dessa verktyg mäter olika aspekter av samma problem. Det är då av vikt att kombinera dessa för att få en helhetsbild av patienters upplevda röstbesvär

  • 20.
    Eriksson, Erik J
    et al.
    Umeå universitet.
    Sullivan, Kirk PH
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linneus University.
    Czigler, Peter E
    Örebro University.
    Green, James
    Otago University.
    Skagerstrand, Åsa
    Örebro University.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Detection of imitated voices: who are reliable earwitnesses?2010Inngår i: International Journal of Speech Language and The Law, ISSN 1748-8885, E-ISSN 1748-8893, Vol. 17, nr 1, 25-44 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Factors affecting an individual’s ability to identify people aurally are of forensic importance.This paper investigates how topic, dialect, gender, age, and hearing statusaffect detection of an imitated voice. Two imitations of the same person, but ondifferent topics, were used as familiarization voices. One topic was associated withthis person, and the other was not. Using discrimination sensitivity (d-prime) it wasfound that topic had a significant impact on d’, as did age (but only when the topicwas not associated with the imitated person). Dialect, gender and hearing statuswere not significant. The older group of listeners was less convinced by the imitationsand in particular the one not associated with the person being imitated. These resultsimply that the validity of earwitness evidence is negatively affected by age and topic.

  • 21.
    Fransson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Philipsson, Anna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Talutvecklingen hos barn med unilateral läpp-, käk- och gomspalt opererade med tidig tvåstegsslutning: En longitudinell studie2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Avvikelser i artikulation och nasalitet är kännetecknande för talet hos barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG). Det råder i dagsläget ingen konsensus kring vilken operationsteknik och -tidpunkt som ger bäst förutsättningar för talutvecklingen och få studier har utvärderat talutvecklingen hos personer med LKG longitudinellt.

     

    Syfte

    Syftet med studien var att longitudinellt undersöka talutvecklingen avseende artikulation och nasalitet hos barn med unilateral läpp-, käk- och gomspalt (LKGU) vid 3, 5 och 7 års ålder och jämföra med referensgrupper vid 3 och 7 år.

     

    Metod

    Tolv konsekutiva patienter med LKGU opererade med tidig tvåstegsslutning köns- och åldersmatchades med två referensgrupper av barn utan spalt. Gruppernas inspelningar av SVANTE (SVenskt Artikulations- och Nasalitets-TEst) transkriberades fonetiskt av två logopeder. Artikulationsvariablerna som analyserades var: procent korrekt konsonant, procent korrekt artikulationsställe, procent korrekt artikulationssätt och artikulationsavvikelser framför respektive bakom velofarynx. Nasalitetsavvikelser bedömdes på en skala från 0-4. Arbetet var i stora delar en metodologisk replikation av en studie av Lohmander och Persson (2008).

     

    Resultat

    Samtliga barn i LKGU-gruppen hade någon eller flera talavvikelser bakom velofarynx vid 3 års ålder medan endast en enskild förekomst rapporterades hos referensgruppen. Vid 7 års ålder visade endast procent korrekt artikulationssätt normaliserade värden hos LKGU-gruppen jämfört med referensgruppen. Hypernasalitet och tryckreducerad artikulation var de vanligaste nasalitetsavvikelserna hos LKGU-gruppen vid 7 års ålder.

     

    Slutsatser

    Barnen med LKGU hade inte kommit ikapp jämnåriga utan spalt avseende artikulation och nasalitet vid 7 års ålder. Fler longitudinella studier med personer med LKG även i äldre åldrar föreslås.

  • 22.
    Gustafsson, Jim
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Uppgård, Johanna
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Föräldrars rapporterade compliance till råd om språkstimulans efter en informationsinsats2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund

    Föräldrar till barn med språkstörning uppvisar i mindre utsträckning språkstimulerande beteenden i samspel med sina barn, vilket inte gynnar barnets språkutveckling. Undervisning över flera tillfällen har visat sig leda till att föräldrar lär sig att använda språkstimulerande strategier i samspel med sina barn. Dock saknas studier som redogör för förändringar i föräldrars compliance till råd om språkstimulerande strategier som en följd av ett utbildningstillfälle i grupp.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att undersöka vilka följder en fördjupad informationsinsats ger upphov till gällande föräldrars rapporterade compliance till råd om språkstimulerande strategier som ges på rutinmässig rådgivning.

    Metod

    Sammanlagt deltog 12 föräldrar till barn med språkstörning. Av dessa hade 6 deltagit på ett rådgivningstillfälle under nybesök och resterande 6 hade utöver detta deltagit på ytterligare en informationsinsats i form av en föreläsning. För att undersöka föräldrarnas rapporterade compliance till givna råd om språkstimulans genomfördes enskilda intervjuer med föräldrarna, som också fick fylla i en enkät efter intervjun.

    Resultat

    Resultatet visar att den fördjupade informationsinsatsen ökar föräldrars rapporterade compliance till råden om spegling och att sätta ord på situationen, samt att den leder till kvalitetsskillnader i rapporterad compliance gällande råden benämning och högläsning.

    Slutsatser

    Utifrån våra resultat drar vi slutsatsen att den fördjupade informationsinsatsen kan ge en positiv effekt på föräldrars rapporterade compliance till råden om spegling och att sätta ord på situationen. Informationsinsatsen verkar även ha positiv inverkan på föräldrarnas rapporterade kommunikationsstil i samspel med barnet. Det är viktigt att föräldrar i fortsättningen erbjuds en kombination av rådgivning på både nybesök och föreläsning.

  • 23.
    Gällstedt, Caroline
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Larsson, Matilda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Upplevda röstbesvär: Hos lärarstudenter vid Umeå universitet2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Bakgrund

    Läraryrket är röstkrävande och lärare har en högre förekomst av röstbesvär jämfört med andra yrkesgrupper. Röstbesvär har även visats vanliga hos lärarstudenter. På Umeå universitet erbjuds en preventiv behandling för lärarstudenter som är viktig för att förbättra rösthälsan i läraryrket.

    Syfte

    Denna studie syftar till att undersöka förekomst av upplevda röstbesvär hos lärarstudenter vid Umeå universitet. Vi vill bidra med information om faktorer som kan påverka studenternas upplevda röstbesvär samt utveckla den preventiva behandlingsinsats som finns i dagsläget.

    Metod

    Autentisk data från lärarstudenter vid Umeå universitet har samlats in under 20 år i samband med ett förebyggande röstmoment i lärarutbildningen. Genom en databasforskning och en enkätundersökning för röstlogopeder i Västerbotten har upplevda röstbesvär och faktorer som kan påverka dessa undersökts.

    Resultat

    Aktuell studie har visat att av alla deltagande lärarstudenter under en 10-årsperiod var det 18,4% som upplevde röstbesvär. Det vanligaste symtomet bland studenterna var ansträngd eller trött röst. När inverkan på studenternas upplevda röstbesvär undersöktes i samband med verksamhetsförlagd utbildning syntes en signifikant ökning av upplevda röstbesvär hos hela gruppen. Röstlogopederna ansåg att röstbelastning var en betydande faktor gällande individers medvetna röstbesvär. Röstkrävande fritidsaktiviteter var även den enda protokollfaktor som var procentuellt högre hos studenter med upplevda röstbesvär.

    Slutsats

    Resultatet av denna studie har visat att verksamhetsförlagd utbildning har en inverkan på upplevda röstbesvär och styrker även tidigare teorier om detta. Aktuell studie vill därmed belysa vikten av den preventiva behandlingens placering då den med fördel bör ske i samband med att studenterna ökar sin röstbelastning under VFU-perioderna.

  • 24.
    Hagenvald, Elin
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Frilund, Ella
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Djup hjärnstimulering i kaudala zona incerta: Hur talförståeligheten påverkas hos patienter med Essentiell tremor2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 25.
    Holmén, Lina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Rova, Elin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Förändring av sväljfunktion över tid hos personer med Parkinsons sjukdom selekterade till Deep Brain Stimulation2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Sväljsvårigheter är vanligt förekommande vid Parkinsons sjukdom och kan i sin mest avancerade form orsaka lunginflammation som påverkar såväl sjukligheten som dödligheten. Kunskapen är bristande gällande hur sväljfunktionen förändras över tid hos personer med Parkinsons sjukdom, endast ett fåtal studier finns inom området.

    Syfte

    Syftet med studien var att undersöka den faryngeala sväljfunktionen under 1 års tid hos personer med Parkinsons sjukdom. Vi hade för avsikt att med hjälp av fiberendoskopisk sväljundersökning bedöma sväljparametrarna penetration/aspiration, residual och sekret. Deltagarnas subjektiva upplevelse av sväljfunktionen bedömdes utifrån självskattning med hjälp av en visuell analog skala.

    Metod

    Fjorton deltagare (12 män, 2 kvinnor, medelålder 57 år, åldersintervall 45-71 år), med Parkinsons sjukdom som selekterats till djup hjärnstimulering (Deep Brain Stimulation) i caudala zona incerta inkluderades.  Deltagarna fick genomgå fiberendoskopiska sväljundersökningar samt skatta sin sväljfunktion enligt en visuell analog skala vid tre tillfällen under året(baseline, 6 månader och 12 månader). De besvarade även en muntlig fråga om påverkad sväljfunktion.

    Resultat

    Ingen signifikant förändring påvisas från baseline och 1 år framåt för vare sig deltagarnas självskattning eller någon av sväljparametrarna. En signifikant minskning av parametern sekret påvisas från 6- till 12 månader.    

    Slutsatser

    Sväljfunktionen förändras inte från baseline och ett år framåt för de 14 inkluderade parkinsonpatienterna. Sväljparametern sekret tenderar att öka från baseline till 6 månader för att sedan signifikant minska från 6- till 12 månader. 

  • 26.
    Hägglund, Patricia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sandström, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Voice tremor in patients with Essential tremor: Effects of deep brain stimulation of caudal zona incerta2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background. Essential tremor (ET) is one of the most common adult-onset motor disorders and can be treated with deep brain stimulation (DBS) of the caudal Zona incerta (cZi). Stimulation of the cZi has been found to reduce overall tremor in patients with ET. However, few studies have reported specifically on voice tremor outcome in patients with ET receiving cZi-DBS.

    Aim. The present study aimed at evaluating the effect of cZi-DBS on voice tremor in patients with ET.

    Method. Twenty-six patients operated with cZi-DBS were evaluated under two conditions: without stimulation (Stim OFF) and with stimulation (Stim ON). Voice tremor was assessed based on recordings of sustained vowel productions using a 4-point rating scale in a blinded and randomised procedure. Averaged values of multiple assessments for each stimulus were used in statistical testing. The group of patients with voice tremor in Stim OFF was analysed separately from the group of patients without voice tremor in Stim OFF.

    Results. Severity of voice tremor was significant lower in the Stim ON condition compared to the Stim OFF condition for the subgroup with initial voice tremor. Individual differences in voice tremor outcome were noticeable. Voice tremor prevalence was found to be 50% (13 patients).

    Conclusions. On the group level, voice tremor in patients with ET was found to reduce when stimulating the cZi. However, individual differences in voice tremor outcomes suggest that not all patients benefit from cZi-DBS. Patients should be consulted and informed before surgery regarding individual differences in response to DBS treatment. 

  • 27.
    Hägglund, Patricia
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sandström, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Blomstedt, Patric
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Klinisk neurovetenskap.
    Karlsson, Fredrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Voice Tremor in Patients With Essential Tremor: Effects of Deep Brain Stimulation of Caudal Zona Incerta2016Inngår i: Journal of Voice, ISSN 0892-1997, E-ISSN 1873-4588, Vol. 30, nr 2, 228-233 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives. The present study aimed at evaluating the effect of deep brain stimulation (DBS) of the caudal zona incerta (cZi) on voice tremor in patients with essential tremor (ET). Study Design. This is a prospective nonrandomized design with consecutive patients.

    Methods. Twenty-six patients operated with cZi DBS were evaluated under two conditions: without stimulation (Stim OFF) and with stimulation (Stim ON). Voice tremor was assessed on the basis of recordings of sustained vowel productions using a four-point rating scale in a blinded and randomized procedure. Averaged values of multiple assessments for each stimulus were used in statistical testing. The group of patients with voice tremor in Stim OFF was analyzed separately from the group of patients without voice tremor.

    Results. Voice tremor was significantly reduced on stimulation compared with off for the subgroup with initial voice tremor. Voice tremor prevalence was found to be 50% (13 patients). Individual differences in voice tremor outcome were noticeable. Six of the patients with voice tremor at baseline improved substantially by cZi DBS treatment.

    Conclusions. On the group level, voice tremor in patients with ET was found to reduce when stimulating the cZi. Bilateral stimulation was indicated to be more effective in reducing voice tremor than unilateral stimulation. However, individual voice tremor outcomes suggest that not all patients benefit from cZi DBS. Severity of voice tremor at baseline may not be a good predictor of voice tremor outcome after cZi DBS. Patients should be informed before surgery regarding individual differences in response to DBS treatment.

  • 28. James, Deborah G H
    et al.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    McLeod, Sharynne
    The contribution of polysyllabic words in clinical decision making about children's speech.2008Inngår i: Clinical Linguistics & Phonetics, ISSN 0269-9206, E-ISSN 1464-5076, ISSN 0269-9206, Vol. 22, nr 4-5, 345-53 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Poor polysyllabic word (PSW) production seems to mark paediatric speech impairment as well as impairment in language, literacy and phonological processing. As impairment in these domains may only manifest in PSWs, PSW production may provide unique information that is often excluded from clinical decision making because insufficient PSWs are included in speech tests. A 5-stage model of PSW acquisition is described. The model, grounded in optimality theory, expresses a reciprocal relationship between the relaxation of markedness constraints and the contraction of faithfulness constraints from 12 months of age to adolescence. The markedness constraints that persist to the age of 7;11 years are associated with non-final weak syllables and within-word consonant sequences. Output changes are argued to reflect increasing specification of phonological representations with age, liberating information for motor planning and execution, resulting in increasingly accurate output. The clinical implications of PSWs in assessment and therapy are discussed.

  • 29. James, Deborah G H
    et al.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    McLeod, Sharynne
    Esterman, Adrian
    Patterns of consonant deletion in typically developing children aged 3 to 7 years.2008Inngår i: International journal of speech-language pathology, ISSN 1754-9507, Vol. 10, nr 3, 179-92 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Children with and without speech, language and/or literacy impairment, delete consonants when they name pictures to elicit single words. Consonant deletion seems to be more frequent in long words (words of three or more syllables) than in short words (words of one or two syllables). However, it may be missed in long words because they are not routinely assessed and, even if they are, there is little normative data about them. The study aims were (1) to determine if a relationship exists between consonant deletion and the number of syllables in words, (2) delimit variation in the numbers of children using it, its frequency of occurrence and the words it affects and (3) to discuss the application of these data to clinical practice. The participants were 283 typically developing children, aged 3;0 to 7;11 years, speaking Australian English with proven normal language, cognition and hearing. They named pictures, yielding 166 selected words that were varied for syllable number, stress and shape and repeatedly sampled all consonants and vowels of Australian English. Almost all participants (95%) used consonant deletion. Whilst a relationship existed between consonant deletion frequency and the number of syllables in words, the syllable effect was interpreted as a proxy of an interaction of segmental and prosodic features that included two or more syllables, sonorant sounds, non-final weak syllables, within-word consonant sequences and/or anterior-posterior articulatory movements. Clinically, two or three deletions of consonants across the affected words may indicate typical behaviour for children up to the age of 7;11 years but variations outside these tolerances may mark impairment. These results are further evidence to include long words in routine speech assessment.

  • 30.
    Jansson, Marie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sund, Linda
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Instrumentell röstregistrering: En jämförande studie med talfonetogram och VoxLog2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Röstproduktionen är föränderlig och påverkas av miljö och situation. Ofördelaktigt röstbeteende kan leda till röststörningar. Vid behandling av röststörningar är det essentiellt att kartlägga ogynnsamma röstbeteenden. Ljudstudioinspelningar har visat sig otillräckliga vid sådana kartläggningar. Ett verktyg med potential att möjliggöra en mer representativ bild av röstanvändandet är röstackumulatorn VoxLog.

    Syfte

    Syftet var att utifrån röstparametrarna SPL och F0 jämföra registreringar av talfonetogram och VoxLog i ljudstudiomiljö. Det var även att jämföra de med VoxLog uppmätta värdena för röstparametrarna mellan ljudstudio- och vardag. Samt att jämföra eventuella skillnader mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar för de uppmätta röstparametrarna mellan patient- och kontrollgruppen.

     

    Metod

    I ljudstudioregistreringarna deltog 23 personer. De bar VoxLog och en huvudburen mikrofon där röstparametrarna registrerades i ett talfonetogram. Medelvärden för SPL och F0 jämfördes mellan mätinstrumenten. I vardagsregistreringarna deltog 14 personer, indelade i en patientgrupp och en kontrollgrupp. VoxLogregistreringarna i ljudstudiostudio och vardag jämfördes. Skillnader mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar jämfördes mellan patient- och kontrollgruppen.

     

    Resultat

    Inga signifikanta skillnader mellan värdena för SPL och F0 förekom mellan talfonetogram och VoxLog. VoxLogregistreringarna uppvisade signifikant högre värden för röstparametrarna i vardagen vid jämförelse med ljudstudion. Deskriptivt framkom en större höjning av röstparametrarna för patientgruppen jämfört med kontrollgruppen.

     

    Slutsatser

    Resultaten från jämförelsen av talfonetogram och VoxLog i ljudstudioregistreringar utgör en grund för vidare forskning. Skillnaden mellan ljudstudio- och vardagsregistreringar stödjer tidigare forskning. För att uppnå en representativ kartläggning av dessa röstparametrar är en ljudstudioregistrering otillräcklig. VoxLog har potential att vara ett instrument som kan utföra en mer ekologiskt valid kartläggning av röstanvändande. 

  • 31.
    Jennie, Lavås
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Slotte, Annika
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Jochym-Nygren, Magdalena
    van Doorn, Janis
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Witt Engerström, Ingegerd
    Communication and eating proficiency in 125 females with Rett syndrome: The Swedish Rett Center Survey2006Inngår i: Disability and Rehabilitation, Vol. 28, nr 20, 1267-1279 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Purpose. To describe communication and eating proficiency and related factors in Swedish females with Rett syndrome, from a parental/caregiver view.

    Method. Data from a questionnaire were used and approach descriptively, qualitatively and comparatively. Parents/caregivers of 125 females with Rett syndrome completed the survey. The mean age of the females was 19.6 years.

    Results. Communication: expressive language was limited and the most common way of expressing will was by producing motor acts, 50% of which were higher level of language (eye- and finger-pointing and gestures). Results also showed communicative behaviour was demonstrated during social activity. Eating proficiency: For eight specific types of eating difficulties, the majority of the females suffered from none, one or two of them. There were significant associations of some specific eating difficulties with breathing dysfunctions and food consistency, but not with dental or oral problems.

    Conclusions. Results from this study have confirmed that verbal communication in Rett syndrome is limited. Despite a lack of verbal communication the females in this study were reported to need and enjoy special social interplay. Outcomes concerning eating were generally good. For optimal intervention, it is recommended that family and professionals work together to evaluate eating situations and communication ability for females with Rett syndrome.

  • 32.
    Johansson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Möller, Sofia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Effekter på talförståelighet som en följd av djup hjärnstimulering i caudala zona incerta vid Parkinsons sjukdom2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Parkinsons sjukdom (PS) behandlas bland annat med djup hjärnstimulering (DBS). Ett relativt outforskat område för stimulering är caudala zona incerta (cZi). Man har med denna metod sett förbättringar när det gäller rörelsehindrande symtom men viss försämring av talet har påvisats.

    Syfte. Denna studie syftade till att undersöka om cZi-DBS vid PS påverkar talförståeligheten samt om förståeligheten av talet påverkas vid tillagt bakgrundsljud.

    Metod. Talmaterial med lästa ord från 10 patienter med PS, pre- och postoperativt samlades in. Dessa ord spelades upp för 32 lyssnare från allmänheten som ortografiskt transkriberade dessa. På en del av talmaterialet lades ett bakgrundsljud till som kan liknas vid ett bibliotek. Lyssnarnas transkriptioner poängsattes och statistiska beräkningar genomfördes.

    Resultat. Totalpoängen var signifikant lägre med påslagen stimulering jämfört med avslagen stimulering, oavsett bakgrundsljud. I blocket utan bakgrundsljud fanns även signifikanta skillnader som visade lägre totalpoäng när stimuleringen var påslagen jämfört med innan operation. Resultaten var genomgående signifikant lägre vid tillagt bakgrundsljud jämfört med utan.

    Slutsatser. Det har skett en försämring av talförståelighet vid stimulering av cZi. Dessa fynd är värdefulla för all vårdpersonal som jobbar med personer som har PS och de som ska genomgå/har genomgått cZi-DBS. Det är viktigt att hitta en balans mellan förbättrad motorisk förmåga och försämrad talförståelighet för att varje individ ska uppnå en så bra livskvalitet som möjligt.

  • 33.
    Jonsson, Emelie
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Lindqvist, Ida
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Effekten av informationsinsatser kring dysfagi och afasi på äldreboenden2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Afasi och dysfagi är tillstånd som kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser varav depression och aspirationspneumoni är några exempel. Det är därför viktigt att vårdgivare har en tillräcklig kunskap om afasi och dysfagi och vilka svårigheter diagnoserna innebär. Dock har vårdgivare inte alltid den kunskap som krävs för att hantera svårigheterna och ge en god och individuellt anpassad vård. Det har visats att informationsinsatser har en positiv effekt på vårdgivares kunskap kring diagnoserna, och med möjlighet till handledning och praktiska övningar ses även effekt på vårdgivares inställning och arbetssätt.

     Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur kunskap om afasi och dysfagi kan öka av en kort informationsinsats specifikt till vårdgivare på äldreboenden.

    Metod: Denna studie var en enkätstudie med en informationsinsats i form av ett kort informationstillfälle innehållande faktainformation och workshop. Deltagarna bestod av 29 undersköterskor och vårdbiträden på åtta äldreboenden uppdelade i kontroll- och experimentgrupp. Varje deltagare fick fylla i en enkät innehållande faktafrågor om diagnoserna och självskattningsfrågor om utbildning, kunskap samt förändring i arbetsätt, bemötande och inställning. Därefter genomfördes informationsträffar på varje boende i experimentgruppen. Båda grupperna fick sedan fylla i en andra enkät. Efter detta undersöktes skillnaderna i poäng på kunskaps- och självskattningsfrågorna inom grupperna och mellan grupperna.

    Resultat: Resultatet från analysen visar att experimentgruppen signifikant förbättrade sina poäng vid andra enkäten. Det framkommer även att fler deltagare ur experimentgruppen än kontrollgruppen förbättrade sina resultat.

     Slutsats: Denna studie har visat att informationsinsatser till vårdpersonal på äldreboenden kan ge en positiv effekt på medvetenhet och kunskap om afasi och dysfagi.

  • 34.
    Jonsson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    van Doorn, Janis
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    van den Bergh, Johannes
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Parents’ perceptions of eating skills of pre-term vs full-term infants from birth to 3 years2013Inngår i: International Journal of Speech-Language Pathology, ISSN 1754-9507, E-ISSN 1754-9515, Vol. 15, nr 6, 604-612 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Difficulties with feeding and eating are more common among pre-term infants compared with full-term infants. The primary objective of this study was to describe parents 'perceptions of developmental eating patterns and occurrence of eating difficulties in a group of pre-term infants, compared with a control group. A parent questionnaire was administered for a study group (27 pre-term infants born between 28-33 weeks gestation) and a control group (29 full-term infants born between 38-41 weeks gestation). Parents of the pre-term children reported significantly more problems with early feeding, but only half of them reported that their infants received intervention to aid their feeding development during neonatal care. At 3 years of age the pre-term children weighed significantly less than the full-term children, but their parents were more satisfied with their eating habits and portion sizes than the control group parents. This finding may reflect differing parenting experiences between the two groups rather than an actual difference in eating skills. It suggests that parents of pre-term infants would benefit from practical guidance in supporting their premature infants in developing eating skills. Future studies using objective measures are recommended to verify the findings reported here.

  • 35.
    Karlsson, Desiree
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Persson, Lina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Utvärdering av Afasitoppen: en grupp versamhet som främja vardagsnara kommunikation2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 36.
    Karlsson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Blomstedt, Patric
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Klinisk neurovetenskap.
    Olofsson, Katarina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Öron- näs- och halssjukdomar.
    Linder, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Klinisk neurovetenskap.
    Nordh, Erik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Klinisk neurovetenskap.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Control of phonatory onset and offset in Parkinson patients following deep brain stimulation of the subthalamic nucleus and caudal Zona Incerta2012Inngår i: Parkinsonism & Related Disorders, ISSN 1353-8020, E-ISSN 1873-5126, Vol. 18, nr 7, 824-827 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Laryngeal hypokinesia is a common symptom in Parkinson’s disease (PD) that affects quality of life. Deep brain stimulation (DBS) is well recognized as a complementary method for treatment of motor symptoms in PD but the outcomes on patients’ control over phonatory alternation have yet not been clearly elucidated. The present study examined the effect of subthalamic nucleus STN-DBS (n=8, aged 51-72 yrs; median=63 yrs) and caudal Zona incerta cZi-DBS (n=8,aged 49-71 yrs; median=61 yrs) on control of onset and offset of phonation in connected speech. The patients were evaluated in a preoperatively (Med ON, 1.5 times the ordinary Levodopa dose) and 12 months postoperatively (Med ON, ordinary Levodopa dose). The results provided evidence of a progressive reduction in the ability to manifest alternations between voicing and voiceless states in a reading task. Mean proportion produced with inappropriate voicing increased from 47.6% to 55.3% and from 62.9% to 68.6% of the total duration for the two groups of patients between Pre-op and Post-op, Stim OFF evaluations. The medial and final parts of the fricative were more affected than the initial part, indicating an increased voicing lead into the following vowel. We propose that this reduction in phonatory control is be due to either progression of the disease, an effect of reduced Levodopa dosage or a microlesional effect. Patients’ proficiency in alternating between voiced and voiceless states in connected speech remained unaffected by both STN-DBS and cZi-DBS.

  • 37.
    Karlsson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Neurokirurgi. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Neurologi.
    Doorn, Jan van
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Applying the Vowel Formant Dispersion (VFD) method to the study of reduced or alterered vowel productions2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Formant centre frequencies are regularly used as acoustic measure of vowel quality because of the well established correlation between them and properties of vowel production(Fant, 1960). While it is recognised that it is important transform formant frequencies, as measured from the spectrogram, into relevant psychoacoustic scales when addressing issues of vowel perception, production studies are still largely based on the the raw, Hz-scaled, formant measurements. As a consequence, systematic studies of vowel articulation proficiency due to clinical conditions or effects of treatment are not easily afforded. 

    A number of derived measures have been proposed to capture whole-system effect of vowel production. Previous research has primarily used the calculated total area of formants measured from either [a], [u], [i] and [æ] or only [a], [u] and [i] productions, joined together to form a quadrilateral or a triangle (Vowel space area, VSA)(Kent & Kim, 2003). In the reduced articulatory range of hypokinetic dysarthria, VSA is expected to be reduced by the dysarthria, and increased due to successful treatment the patient’s articulatory range. 

    However, VSA has been proposed to be not powerful enough to capture effects on vowel articulation found specifically in patients with Parkinson’s disease (PD), and therefore not able to establish treatment effects.

    Two alternative measures have been proposed previously that are more focused towards specifically towards finding expansion and reductions in vowel spaces, the Vowel articulation index (VAI)(Roy, Nissen, Dromey, & Sapir, 2009) or Formant Centralization Ratio (FCR)(Sapir, Ramig, Spielman, & Fox, 2010). Both VAI and FCR has been shown to be able to establish significant reductions vowel articulation due to PD. Similar to VSA, however, the VAI and FCR measures do not given any detailed insight into the nature of the change in articulation. Further, all three measures reduces all obtained vowel formant measurements into a single metric, resulting in a substantial loss of statistical power and a considerable reduction in quality of intra-speaker models of articulatory proficiency. 

    In response to the problematic properties of previous metrics, a revised view of formant frequencies more suitable for studies of changes in vowel articulation has recently been outlined, along with a new metric (Vowel Formant Dispersion, VFD). The VFD view of vowel formants are more closely connected to properties of vowel articulation and therefore affords more more detailed interpretations to be drawn concerning speakers’ production proficiency and offers increased reliability of within speaker estimates of this proficiency. This paper presents a detailed view of how VFD may applied to clinical populations where vowel production is affected by the condition (e.g. hypokinetic dysarthria) or where production should be affected (e.g. transexual patients or in successful treatment of dysarthric patients). It will be shown that most aspects of the study of vowel articulation proficiency will be significantly enhanced by the VFD method.

  • 38.
    Karlsson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Doorn, Jan van
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Automatic acquisition of jitter and shimmer measurements across large sets of sustained vowel productions2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Measurements of jitter and shimmer are frequently employed to quantify laryngeal control and stability during voice production in patients(1-3). Accurate estimates of jitter and shimmer may be obtained from acoustic recordings of sustained vowels produced by patients using computer software implementing algorithms for their extraction (e.g. Praat(4) or MDVP(5)). The jitter and shimmer algorithms do not, in themselves, exclude non-stable productions and are influenced by the inclusion of silence in the analysed intervals. As a consequence, reliable measurements of jitter and shimmer are made by manually opening each sound file and selecting an interval for the computations. 

    The current paper proposes an alternative approach to afford a more efficient estimation of jitter and shimmer across a large set of sustained vowel recordings. Using information readily available in the acoustic signal and a combination of algorithms already available within the Praat program, a reliable method for automatic processing of only the sustained vowel in each recording of a large corpus is outlined. The method further affords the acquisition of multiple, repeatable, measurements of jitter and shimmer for sub-intervals of the vowel’s duration (applying more than one algorithm), which additionally provides information concerning the reliability of the jitter or shimmer estimates for a specific vowel  production. Comparisons with manually obtained measurements are made for the purpose of validation of the segmentation method.

  • 39.
    Karlsson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Doorn, Jan van
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Letter to the Editor2012Inngår i: Journal of Voice, ISSN 0892-1997, E-ISSN 1557-8658, Vol. 26, nr 5, 676.e1Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Karlsson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Doorn, Jan van
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Vowel formant dispersion as a measure of articulation proficiency2012Inngår i: Journal of the Acoustical Society of America, ISSN 0001-4966, Vol. 132, nr 4, 2633-2641 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The articulatory range of a speaker has previously been estimated by the shape formed by first and second formant measurements of produced vowels. In a majority of the currently available metrics, formant frequency measurements are reduced to a single estimate for a condition, which has adverse consequences for subsequent statistical testing. Other metrics provide estimates of size of vowel articulation changes only, and do not provide a method for studying the direction of the change. This paper proposes an alternative approach. Vowel formant frequencies are re-defined as vectors originating from a defined center point of the vowel space fixed to a basic three-vowel frame. The euclidian length of the vectors, the Vowel Formant Dispersion (VFD), can be compared across conditions for evidence of articulatory expansions or reductions across conditions or speaker groups. Further, the angle component of the vowel vectors allows for analyses of direction of the reduction or expansion. Based on the range of investigations afforded by the VFD metric, and simulation experiments that compare its statistical properties with those of other proposed metrics, it is argued that the VFD procedure offers an enhanced view of vowel articulation change over rival metrics.

  • 41.
    Karlsson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Olofsson, Katarina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Öron- näs- och halssjukdomar.
    Blomstedt, Patric
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Neurokirurgi.
    Linder, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Neurologi.
    Doorn, Jan van
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Pitch variability in patients with Parkinson’s disease: effects of deep brain stimulation of caudal zona incerta and subthalamic nucleus2013Inngår i: Journal of Speech, Language and Hearing Research, ISSN 1092-4388, E-ISSN 1558-9102, Vol. 56, nr 1, 150-158 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective The purpose of the present study was to examine the effect of deep brain stimulation (DBS) of the subthalamic nucleus (STN) and the caudal zona incerta (cZi) pitch characteristics of con- nected speech in patients with Parkinson’s disease (PD).

    Methods Sixteen patients were evaluated preoperatively and 12 months after DBS surgery. Eight pa- tients were implanted in the STN (aged 51-72 yrs; xC=63 yrs). Six received bilateral implanta- tion and two unilateral (left) implantation. Eight patients were bilaterally implanted in the cZi (aged 49-71 yrs; xC=60.8 yrs). Preoperative assessments were made after an L-Dopa challenge (approximately 1.5 times the ordinary dose). All postoperative examinations were made off and on stimulation, with a clinically optimized dose of L-dopa. Measurements of pitch range and var- iability were obtained from each utterance in a recorded read speech passage.

    Results Pitch range and coefficient of variation showed an increase in patients under STN-DBS. Patients under cZi-DBS showed no significant effects of treatment on investigated pitch properties.

    Conclusions STN-DBS was shown to increase pitch variation and range. The results provided no evidence of cZi-DBS having a beneficial effect on PD patients’ pitch variability. 

  • 42.
    Karlsson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Olofsson, Katarina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Öron- näs- och halssjukdomar.
    Blomstedt, Patric
    Linder, Jan
    Nordh, Erik
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Articulatory closure proficiency in Parkinson's disease patients following deep brain stimulation of the subthalamic nucleus and caudal zona incerta.2014Inngår i: Journal of Speech, Language and Hearing Research, ISSN 1092-4388, E-ISSN 1558-9102, Vol. 57, 1178-1190 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE

    The present study aimed at comparing the effects of deep brain stimulation (DBS) treatment of the subthalamic nucleus (STN) and the caudal zona incerta (cZi) on Parkinson's disease patients' proficiency in achieving oral closure and release during plosive production. METHODS Nineteen patients were evaluated preoperatively and 12 months after DBS surgery. Nine patients were implanted in the STN, seven bilaterally and two unilaterally (left). Ten were bilaterally implanted in the cZi. Postoperative examinations were made off and on stimulation. All patients received simultaneous L-dopa treatment in all conditions. For a series of plosives extracted from a reading passage, absolute and relative measures of duration of frication and amplitude of plosive release were compared between conditions within each treatment group. RESULTS Relative duration of frication increased in voiceless plosives in the on stimulation condition in cZi patients. Similar trends were observed across the data set. Duration of pre-release frication and the release peak prominence increased in voiceless plosives on stimulation for both groups. CONCLUSIONS The increased release prominence suggests that patients achieved a stronger closure gesture due to DBS, but that the increased energy available resulted in increased frication.

  • 43.
    Karlsson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Sullivan, Kirk P H
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Svonni, Michael
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Van Doorn, Janis
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Wenstedt, Ola
    The acoustic manifestation of consonant gradation in Northern Sami2008Inngår i: Journal of the Acoustical Society of America, Vol. 123, nr 5 (part 2), 3885- s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 44.
    Karlsson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Filosofi och lingvistik. Lingvistik.
    Sullivan, Kirk P H
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Filosofi och lingvistik. Lingvistik.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinsk fakultet, Klinisk vetenskap, Logopedi.
    Czigler, Peter E.
    Då or Tå, Pår or Bår - Seeing is believing!2003Inngår i: Proceeding of the 15th International Congress of Phonetic Sciences, 2003Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Several acoustic properties of plosives have been established as correlates of voicing contrast, including voice onset time (VOT), F1 cut-back, aspiration duration and initial F1 and F2 transition. Therefore, acquisition of the voicing contrast for plosives could be viewed as gaining the ability to combine interacting acoustic cues in an adult-like manner, resulting in a large number of possible developmental routes. The presented investigation examined initial plosives produced by one child from ages 18¿31 months that had been judged as voiced in an auditory analysis. The results show that some perceptually voiced and unaspirated plosives (elicited using voiceless targets) were produced with VOT values within the range of voiceless plosives for adult speakers of Swedish, and also had increased duration of high frequency, aperiodic friction after plosive release. It was conjectured that the child was attempting a voicing contrast by using increased VOT and increased duration of aperiodic friction that were not perceptible to adult listeners.

  • 45.
    Karlsson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Unger, Elin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Wahlgren, Sofia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Blomstedt, Patric
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Klinisk neurovetenskap.
    Linder, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Klinisk neurovetenskap.
    Nordh, Erik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Klinisk neurovetenskap.
    Zafar, Hamayun
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för odontologi, Klinisk oral fysiologi.
    Doorn, Jan van
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Deep brain stimulation of caudal zona incerta and subthalamic nucleus in patients with Parkinson’s disease: effects on diadochokinetic rate2011Inngår i: Parkinson’s Disease, ISSN 2042-0080, Vol. 2011, 605607- s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The hypokinetic dysarthria observed in Parkinson's disease (PD) affects the range, speed, and accuracy of articulatory gestures in patients, reducing the perceived quality of speech acoustic output in continuous speech. Deep brain stimulation (DBS) of the subthalamic nucleus (STN-DBS) and of the caudal zona incerta (cZi-DBS) are current surgical treatment options for PD. This study aimed at investigating the outcome of STN-DBS (7 patients) and cZi-DBS (7 patients) in two articulatory diadochokinesis tasks (AMR and SMR) using measurements of articulation rate and quality of the plosive consonants (using the percent measurable VOT metric). The results indicate that patients receiving STN-DBS increased in articulation rate in the Stim-ON condition in the AMR task only, with no effect on production quality. Patients receiving cZi-DBS decreased in articulation rate in the Stim-ON condition and further showed a reduction in production quality. The data therefore suggest that cZi-DBS is more detrimental for extended articulatory movements than STN-DBS.

  • 46.
    Karlsson, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier.
    Unger, Elin
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Wahlgren, Sofia
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Doorn, Jan van
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Treatment effects in voice onset time of plosives associated with deep brain stimulation of the subthalamic nucleus and the caudal zona incerta2012Inngår i: Journal of medical speech-language pathology, ISSN 1065-1438, Vol. 20, nr 4, 65-69 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The present study investigated the effect of deep brain stimulation (DBS) of the subthalamic nucleus (STN) and the caudal zona inserta (cZi) on motor control and coordination in plosives. A total of 2520 plosive productions, recorded during production of alternate motion rate and sequential motion rate tasks, were measured for voice onset time (VOT) when measurement was possible. Failed measurements were classified by the underlying cause. The resulting data were analyzed separately for each place of articulation of the intended plosive and compared with the articulatory properties of plosives not meeting the requirements for VOT measurement. The results showed no consistent overall stimulation effect in VOT regardless of place of articulatory closure. Furthermore, no overall pattern concerning the distribution of factors causing failures to measure VOT was observed. Instead, the results suggest a more complex interaction among place of articulation, speech task, and stimulation target in the determination of treatment effects of DBS in patients with Parkinson's disease (PD). The results further suggest that VOT may not provide a robust estimate of treatment effects in articulatory proficiency related to plosive production in patients with PD.

  • 47.
    Kostet, Nina
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Månsson, Kim
    Utveckling av ett sydsamiskt fonemtest2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 48.
    Kullebjörk, Patrik
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Lundkvist, Arvid
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Utvärdering av Motor Speech Profile för analys av dysartriskt tal2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 49.
    Kulneff, Linda
    et al.
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Sundstedt, Stina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Olofsson, Katarina
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Öron- näs- och halssjukdomar.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Linder, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.
    Nordh, Erik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.
    Blomstedt, Patric
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap.
    Deep brain stimulation: effects on swallowing function in Parkinson's disease2013Inngår i: Acta Neurologica Scandinavica, ISSN 0001-6314, E-ISSN 1600-0404, Vol. 127, nr 5, 329-336 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: In patients with Parkinson’s disease (PD), deep brainstimulation of the subthalamic nucleus (STN DBS) is well recognizedin improving limb function, but the outcome on swallowing functionhas rarely been studied. The aim of this work was to evaluate theeffect of STN DBS on pharyngeal swallowing function in patientswith PD using self-estimation and fiberoptic endoscopic evaluation ofswallowing.

    Methods: Eleven patients (aged 41–72, median 61 years)were evaluated preoperatively and at 6 and 12 months after STN DBSsurgery. All patients were evaluated with self-estimation on a visualanalogue scale, and eight of them with a fiberoptic endoscopicexamination with a predefined swallowing protocol includingRosenbek’s Penetration-Aspiration Scale, Secretion Severity Scale,preswallow spillage, pharyngeal residue, and pharyngeal clearance.

    Results: The self-assessments of swallowing function revealed asubjective improvement with STN DBS stimulation, whereas the datafrom the swallowing protocol did not show any significant effect ofthe STN DBS treatment itself. The prevalence of aspiration was notaffected by the surgery.

    Conclusions: The results show thatswallowing function was not negatively affected by STN DBS and therisk of aspiration did not increase. Self-estimation of swallowingfunction showed a subjective improvement due to stimulation

  • 50.
    Lohmander, Anette
    et al.
    Karolinska institutet.
    McAllister, Anita
    Karolinska institutet.
    Hansson, Kristina
    Lunds universitet.
    Hartelius, Lena
    Göteborgs universitet.
    Blom Johansson, Monica
    Uppsala universitet.
    Karlsson, Fredrik
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Samuelsson, Christina
    Linköpings universitet.
    Schalling, Ellika
    Karolinska institutet.
    Södersten, Maria
    Karolinska institutet.
    Östberg, Per
    Karolinska institutet.
    van Doorn, Jan
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för klinisk vetenskap, Logopedi.
    Kommunikations- och sväljstörningar genom hela livet: ett logopediskt ståndpunktsdokument2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den forskning som bedrivs inom logopedi i Sverige idag spänner över ett brett spektrum av medfödda, utvecklingsrelaterade och förvärvade kommunikationsstörningar på grund av röst-, tal- och språksvårigheter samt sväljstörningar. Precis som i andra länder pågår en snabb utveckling både mot en breddning av det urval av områden som det forskas kring och ett ökat fokus på nationellt samarbete. Även om de framsteg som görs inom respektive fält kan mätas genom de forskningsrapporter som publiceras av respektive forskargrupper, finns det ett behov av att granska vilka forskningsinsatser som bedrivs jämte det demografiska sammanhanget. I detta ståndpunktsdokument ger vi en översikt över logopediämnet och den forskning som bedrivs i Sverige. I en kubmodell illustreras hur kommunikations- och sväljstörningar kan beskrivas. Stratifierade (per åldersintervall) uppskattningar av prevalensen av kommunikations- och sväljstörningar ges baserat på 2016 års befolkningsstruktur. Genom att presentera dessa två komponenter identifieras forskningsområden och riktningar inom logopedi som behöver ges ökad uppmärksamhet i det kommande forskningsarbetet.

12 1 - 50 of 87
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf