umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
123456 1 - 50 of 255
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Bengt-Ivar
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Lundmark, Mats
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Med naturen som inspirationskälla2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt. Samt att kunskapsinlärningen av utomhuspedagogik underlättas i autentisk miljö.

    Sökord: Utomhuspedagogik, biologisk mångfald, hållbart samhälle.

  • 2.
    Agronius, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Sjöberg, Eva
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Hur elever upplever betyg och bedömning i bild- och medieämnen: - en kvalitativ studie2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Betygen är en självklar och ofrånkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhällsdebatten. Ofta är det politikers åsikter man får höra när det gäller betyg och bedömning. Men de som påverkas mest av betygen, eleverna som går i skolan just nu, hur tänker de? Syftet med undersökningen är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieämnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar. Å ena sidan finns den individuella upplevelsen å andra sidan den upplevelse som knyts till kontexten – skola, lärare, kamrater och framtid. En elev kan ha både positiva och negativa erfarenheter och därigenom ha ett brett spektra av upplevelser. Det visar på en komplexitet i upplevelsen av att bli bedömd och betygsatt.

    Detta är en del av ett så kallat alternativt examensarbete där den första delen är denna uppsats och den andra består av en tidning som utformats som diskussionsunderlag för skolan i ämnet.

    Tidningen finns i digital form på http://www.estet.umu.se/alt.exarb/ men även som bilaga i detta arbete.

  • 3.
    AliNazari, Mirian
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Kreativ Uppväxtmiljö: en studie av stadieteorier2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I examensarbetet studerades bildutveckling som även jämförts med författarens egen uppväxtmiljö. Metoden har varit en litteraturstudie som behandlar ämnet estetiska uttrycksformer och kreativ uppväxt. Därtill har en granskning av författarens uppväxtmiljö gällande möjlighet till övande av kreativ förmåga tagits upp i relation till personlig utveckling. Jämförelse har gjorts med stadieteorier om utvecklande av barns bildanvändning. Genom dokumenterade av författarens egna bilder under tidiga år visades bildutveckling i de olika teckningsutvecklingsstadierna. Slutsatsen är att kreativ förmåga påverkas sannolikt av uppfostran fylld med möjligheten att få måla och teckna, något som bildlärare kan utveckla i arbetet med barn. Behov att som blivande lärare integrera bilden i de teoretiska ämnena kan utveckla dessa möjligheter ytterligare.

  • 4.
    Allberg, Frida
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Steg- för- steg instruktioner: hjälpmedel till traditionella blir till nya2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för elever och vad de själva anser är svårt. Däremot så är det ändå inte självklart att ett hjälpmedel producerat utifrån detta blir en tillgång för eleverna. En lärdomsrik slutreflektion är att det textila ämnet har en stark tradition av ett arbetssätt som baseras på steg-för-steg instruktioner och att ett hjälp- eller läromedel som skulle innebära ett annat arbetssätt hade kanske tjänat den textila slöjdens elever bättre.

  • 5.
    Andersson, Anna-Maria
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Hur arbetar Vännäs kommuns förskollärare med bild?2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskola, intervju, bildarbete, konst, estetik.

  • 6.
    Andersson, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Berglund, Niclas
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Musik i förskolan2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med detta arbete var att få en inblick i vilken utsträckning musik används på förskolor och hur den används. Vi var även intresserade av vilken roll pedagogen fyller i musikarbetet och har kommit fram till att dennes roll är att vara en form av vägvisare, en person som kan visa att det finns olika vägar att nå fram till ett mål. Vidare har vi tittat lite närmre på vad som händer när ett barn möter musik och märkt att barn ofta reagerar med hela sin kropp i detta möte. Sedan har vi i denna studie fått fram att motoriken är av stor vikt för barns utveckling och att musik på ett naturligt sätt, kan användas som ett hjälpmedel till detta. Vi har intervjuat tolv pedagoger, varav sex i Örnsköldsvik och sex i Umeå och resultatet har bland annat visat på stor skillnad i hur ofta musiken används och vilken nytta pedagogerna anser att den kan ge. Här har vi kommit fram till att det är pedagogernas mod och kunnande som avgör hur ofta och på vilket sätt barnen får använda sig av musik i förskolan. Studien visar även att barns motorik stimuleras av musik och att motoriken i sin tur är viktig för övrig utveckling och inlärning. Arbetet visar även hur utbredd instrumentanvändningen är bland barn och pedagoger och här visar studien att trots att många förskollärare till viss del kan spela ett instrument som gitarr, anser de sig inte tillräckligt bra för att våga nyttja detta kunnande.

  • 7.
    Andersson, Sanna
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Kulturella intressen och inställning till utbildning bland elever på designprogrammet2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, inställning till utbildning och högre studier elever på designprogrammet har med sig från uppväxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frågeställningar var:

    - Hur har uppväxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de påverkat elevernas val av gymnasieutbildning?

    - Hur har uppväxtmiljöns inställning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den påverkat deras syn på utbildning?

    - Finns det samband mellan uppväxtmiljöns syn på utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhävande av kulturellt betonade aktiviteter?

    Med utgångspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkät och intervju med tio elever på designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och inställning till utbildning inte är lika starkt sammankopplade som Bourdieu hävdar. För ungdomarna i undersökningen tycks det omgivande samhället, kompisar och media vara faktorer om inspirerar dem i deras val av utbildning och yrke, snarare än föräldrarna allena.

  • 8.
    Asplund, Fredrik
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Kunskap och trä/metallslöjd2005Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetets centrala del är att titta närmare på begreppet kunskap, ge flera perspektiv på begreppet och försöka att ge läsaren inblick i samhällets syn på kunskaper och hur det påverkar synen på trä/metallslöjden i grundskolan. Metoden som används är kvalitativ empirisk undersökning. Resultatet i studien visar att kunskapsbegreppet är oproblematiserat i den allmänna samhällsdebatten och att det råder en relativt ”oreflekterad” samstämmighet om begreppets innebörd. Kunskap är ett givet begrepp som är enkelt och synonymt med sanningen. Kunskap är kunskap först när någon lägger ett värde i det och samhället värderar formella kunskaper högt. Formella kunskaper är något man kan skriva ner och/eller dokumentera, enligt allmänt vedertagna riktlinjer eller traditioner. Slöjdlärarna lägger mer vikt vid kunskapens användning och att den är individuell. Det samhället allmänt menar med kunskap är vetenskapliga faktauppgifter som finns i huvudet på människor. Det är den teoretiska delen som finns i huvudet. Kunskap delas ofta in i en praktisk och teoretisk sida, där den teoretiska delen värderas högre. Slöjden ses som ett ”praktiskt” ämne och kunskaperna man får i slöjden ses inte som speciellt användbara i dagens samhälle, ämnet har därför låg status.

  • 9.
    Barrdahl, Helen
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Bilden som språk: om behovet av kommunikation genom bild2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bilden som språk - om kommunikation genom bild är utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte går verbalt. Samhället står inför en förändring och bilden tar en allt större plats i detta samhälle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., såväl kunskaper i hur människan påverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att själv påverka med hjälp av bilder blir därmed allt mer påtagliga. Syftet var därmed att undersöka varför vi behöver ett bildspråk och hur bildundervisningen påverkas av samhällets utveckling. Frågeställningarna är: Hur påverkar samhällets förändring bildämnet?, Varför behöver vi ett bildspråk? Om läraren i undervisningen vill sträva efter att utveckla ett bildspråk, hur går denne då tillväga? Vad jag kommit fram till är följande: Det ökade bildflödet i samhället förutsätter att bildundervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla sitt bildspråk. Genom att utveckla bildämnet till att bli mer kommunikativt kan eleverna få såväl kunskaper i hur de genom bild kan nå ut med ett budskap och på så sätt kommunicera med samhället. De kan även få verktygen att bemöta och tolka det bildflöde genom vilket samhället kommunicerar med dem. Möjligheterna för att utveckla bildämnet till att bli mer kommunikativt styrs av olika ramfaktorer som gruppstorlek, ekonomi förkunskaper etc. Dock bör strävan vara att utforma uppgifter som tränar eleverna i hur de själva och media med enkla medel kan skapa ett uttryck som förmedlar ett avsett budskap till mottagaren. Mitt mål med detta arbete har varit att väcka en tanke om i vilken riktning vi ska sträva efter att utveckla bildämnet och vilka behov ämnet måste svara för.

  • 10.
    Bellander, Robert
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Teknik och slöjd i samverkan: hur teknologiinriktad bör trä/metallslöjden vara?2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar:

    -Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?

    -Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?

    Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna. Tredje frågeställning lyder:

    -Hur bör vi i framtiden bedriva slöjdundervisningen, i avseende på balansen mellan traditionell eller teknologiinriktad slöjd?

    Syftet med arbetet kan nog enklast beskrivas, att få fram för och nackdelarna med ett samarbete/samverkan mellan ämnena teknik och trä/metallslöjd i grundskolan. Samt att se i vilken utsträckning ett eventuellt samarbete kan vara lämpligt och varför det i sådana fall är så. Resultatet skall kunna ge stöd åt lärare inom de berörda ämnena, och förhoppningsvis få dem att se fördelar med ett samarbete i någon form. Då resultatdelen visar att ett samarbete är lämpligt för båda ämnenas räkning så hoppas jag att fler lärare tar chansen och förhoppningsvis når lite längre i sin undervisning. Sista frågeställningens svar blev ganska intressant och ibland motsägande, beroende på vem som få uttrycka sig angående frågan. En del människor anser att den traditionella slöjden är förlegad och inte har något som helst värde i dagens skola eller samhälle, utan istället förespråkar en starkt teknologiinriktad slöjd som i viss utsträckning t o m bör vara yrkesförberedande. Andra menar på raka motsatsen och ser tydliga fördelar med den traditionella slöjden. Sen finns det givetvis de som är mera neutrala i sin uppfattning och anser att den rätta balansen finns någonstans mitt emellan.

  • 11.
    Björk, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Lundberg, Anna
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Dans och rörelse: En metod för att stärka barns självuppfattning?2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka dansens eventuella betydelse för stärkande av självuppfattning hos barn i förskoleåldern. I förskolans uppdrag läggs stor vikt vid arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi valde därför att undersöka dansens och rörelsens betydelse i detta arbete. De frågeställningar vi valde att undersöka var följande:

    • Hur arbetar förskollärare respektive danslärare med dans och rörelse med fokus på att stärka barns självuppfattning?

    • Är dans och rörelse en metod för att stärka barns självuppfattning? På vilket sätt?

    För insamling av data använde vi oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare och danspedagoger, samt observationer av en barngrupp under fyra stycken dans och rörelsepass, dessa pass genomförda av oss. Att dansen passar alla barn var samtliga intervjupersoner eniga om, bara övningarna utgick från barnens behov, intressen samt vad de kan och klarar av. I vår undersökning fann vi ingen stor skillnad på hur arbetssättet med dans och rörelse skiljde sig mellan förskollärare och danspedagoger. Undersökningen har visat att danspedagoger troligtvis har ett mer utvecklat arbetssätt och en djupare kunskap kring dans. De har vidare en större chans att genom sitt breda register hjälpa barnen med utvecklande av sin självuppfattning.

  • 12.
    Björne, Sara
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    En hållbar utveckling inom textilslöjd2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller. Litteraturstudierna har bland annat bidragit till att realisera varför en hållbar utveckling är nödvänding genom att slöjden har analyserats ur en ekologisk, kulturell, social, teknologisk och ekonomisk dimension. Studiens slutsatser är att en hållbar utveckling naturligt integrerar med textilslöjden. Integrationen har att göra med att konsumtion och tillverkning av produkter ger effekter på miljön. För att kunna arbeta miljövänligt så bör en lärare vara förtrogen med vad de olika dimensionerna inom hållbar utveckling innebär och i sin tur kunna omsätta dessa kunskaper i textilslöjden till exempel genom att arbeta med återbruk, använda miljövänliga material eller genom samarbete med organisationer, företag med mera.

     

  • 13.
    Björnerbäck, Pia
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Varför skall man ha slöjd i skolan?: Vilka kunskaper och förmågor utvecklar elever i slöjden?2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Jag har med denna uppsats försökt klargöra vad elever lär sig och vilka kunskaper och förmågor eleverna utvecklar av att ha slöjd i skolan. Mina frågeställningar har varit, vilka kunskaper och förmågor elever utvecklar i slöjden, om det är någon skillnad mot vad man lärde sig förr i slöjd och om dagens elever har någon framtida nytta av det de lärt sig i slöjd. Jag har studerat litteratur om slöjd, lärande och inlärning och sedan gjort en semikvalitativ undersökning som bestod av intervjuer med aktiva lärare, två på gymnasienivå och två på grundskolans senare år. De resultat jag fick visade att elever lär sig ganska mycket kunskaper och förmågor man kanske inte tänker på när man hör ordet slöjd. Det visade sig att de flesta tänker mest på den färdiga produkten och inte så mycket på den långa processen under färden dit. Slöjden är ett mycket bra sätt att lära sig då man måste använda sig av alla sinnen. Slöjden är ett ganska fritt ämne där eleverna får utveckla det de är duktiga på och dessutom får de göra det i sin egen takt utan alltför stor stress. Ämnets karaktär gör att det är välkommet att ha egna idéer och vara kreativ. Trots att de flesta arbetar individuellt så tränas förmågan att samarbeta med andra. De tränar sin motorik och sin logiska tankeförmåga genom att lösa problem som kan uppstå under arbetets gång. Eleverna utvecklar sin sociala kompetens och de blir mer självständiga i och med att de ges chans att våga prova och visa vad de kan. Eleverna tränar i slöjden sina manuella, intellektuella och sociala färdigheter. Min slutsats av denna undersökning är att elever lär sig mycket mer på slöjden än vi vanligtvis tänker på. Vi måste som lärare försöka lyfta fram denna process så vi inte bara tänker på produkten när vi talar om slöjd.

  • 14.
    Björnfot, Carina
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Förskollärarens bild av värdegrundsarbetet och begreppet integritet2005Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att få ta del av förskollärarens syn på värdegrundsarbetet i förskolan, men även att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var även att ta reda på vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskolläraren i arbetet med att visa respekt för barnets/människans egenområde. För att söka svar på mina frågeställningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att två av förskollärarna arbetade aktivt med att konkretisera värdegrunden. Jag blev även medveten om de problem som kan uppstå i arbetet med de demokratiska värdena och vikten av att förskolärarna får stöd i detta arbete. Förskollärarnas olika beskrivningar av den personliga integriteten kopplades till verkliga situationer och gav en bra bild över vad integritet kan innebära för ett barn. Förskollärarna gav även exempel på förhållanden och faktorer som möjliggör respektive hindrar dem i det respektfulla mötet. Dessa synliggjordes även under videoobservationerna.

  • 15.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå. slöjd.
    Akademisering - en väg till ökad professionalism i läraryrket?2007Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, Vol. 12, nr 3, 212-226 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Assessment for Learning Creative Subjects2007Inngår i: Tidskrift för lärarutbildning och forskning,: Creative processes in education - from a conference in Namibia, August 2006, ISSN 1404-7659, nr 2, 81-94 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå. slöjd.
    Comparison between Swedish Sloyd and its counterpart in Japan.1981Annet (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Craft (Sloyd) Education- Processes and Products. What do Teacher Assess?2007Inngår i: New Craft - Future Voices, Scotland: Dundee University , 2007, 388-398 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Kreativitet eller problemlösning - vad bedömer vi i slöjden?2008Inngår i: Slöjda för livet: om pedagogisk slöjd / [ed] Kajsa Borg och Lars Lindström, Lärarförbundets förlag, Stockholm , 2008, 199-201 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå. slöjd.
    Läroprocesser genom skapande arbete2006Inngår i: Lärandeprocesser genom skapande arbete i vetenskaplig belysning: Artiklar från forskarutbildningskurs, Pedagogiska fakulteten, Åbo akademi, Vasa , 2006, 10-14 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Några köpmanshus i Västervik1982Inngår i: Tjustbygden 1982, Västervik: Tjustbygdens kulturhistoriska förening , 1982, 7-35 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 22.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Processes or/and products - What do teachers assess?2007Inngår i: Design and Technology Education. An International Journal., Vol. 12, nr 2, 57-65 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Repertory grid som forskningsmetod2008Inngår i: Kunskapande, kommunikation och bedömning i gestaltande utbildning / [ed] Kajsa Borg & Viveca Lindberg, Stockholm: Stockholms universitets förlag, 2008Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Skolslöjd och hemslöjd - sida vid sida eller hand i hand?2007Inngår i: Hemslöjden, ISSN 0345-4649, nr 4, sid. 27 s.27-27 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Slöjd eller datorer i skolan?2007Inngår i: Computer Sweden, ISSN 0280-9982, nr 25 maj, 2007, 2-2 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Slöjd för flickor och slöjd för gossar2008Inngår i: Slöjda för livet: om pedagogisk slöjd / [ed] Kajsa Borg och Lars Lindström, Stockholm: Lärarförbundets förlag , 2008, 51-64 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Slöjdlärares språkbruk vid bedömning: kognitiva mariser som metod2008Inngår i: Se skolan: forskningsmetoder i pedagogiskt arbete / [ed] Carina Rönnqvist & Monika Vinterek, Umeå: Fakultesnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet , 2008, 123-135 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Swedish Sloyd - from utility use to aesthetic expression2007Inngår i: Ästhetische Bildung, Internationale Fachtagung, Graz Mai 2006: Modelle und Perspektiven in Europa, 2007, 45-53 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen. slöjd.
    The Sloyd subject in Swedish Schools2005Inngår i: Craft and Home Economics nowadays, 2005Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Borg, Kajsa
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    What is Sloyd?: a question of legitimacy and identity2006Inngår i: Tidskrift för lärarutbildning och forskning,: Theme: Sloyd-tradition in transition., ISSN 1404-7659, nr 2-3, 35-51 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to discuss the development of the Sloyd subject in Swedish schools over the last 100 years. The Sloyd subject is described in terms of legitimacy and identity related to society changes. Legitimacy is used as the external perspective from society on the subject. Identity is used as the internal perspective of the subject used by the actors, how they seem to understand and interpret the main purpose, aims and goals of the subject. The article ends with a view towards the future and some new possible aspects on legitimacy and identity regarding Sloyd.

  • 31.
    Borg, Kajsa
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Erixon, Per-OlofUmeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Tidksrift för lärarutbildning och forskning / Journal of Research in Teacher Education: Theme: Sloyd - Tradition in transition2006Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Borg, Kajsa
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Grägg, CharlotteHartvik, JuhaPorko-Hudd, MiaMäkelä, EskoRehn, Karl-GunnarWink, Magnus
    Tradition in transition: teaching sloyd, arts and crafts in contemporary society2006Konferanseproceedings (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Borg, Kajsa
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Lindberg, Viveca
    Kunskapande, kommunikation och bedömning i gestaltande utbildning2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Borg, Kajsa
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Lindström, Lars
    Slöjda för livet: om pedagogisk slöjd2008Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att lära genom att skapa hör framtiden till, och slöjden har här ett unikt bidrag att lämna till människors utveckling,” skriver professor Roger Säljö i denna bok. Här beskrivs hur en pedagogiskt upplagd slöjd¬undervisning kan ta sig uttryck i ett modernt samhälle. Men också bakgrunden till att slöjd blev ett skolämne.Författarna har god inblick i dagens skola och lärarutbildning. De beskriver utifrån egna erfarenheter och vetenskapliga rön olika pedagogiska slöjdverksamheter. Och de förklarar varför slöjd är viktigt för livet – nu och i framtiden

  • 35.
    Borg, Kajsa
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen. slöjd.
    Rehn, Karl-Gunnar
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen. slöjd.
    Sandström, Ingrid
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen. slöjd.
    Ny nätbaserad slöjdutbildning2006Inngår i: Tänk efter, tänk nytt, tänk om: Den sjunde universitetspedagogiska konferensen 2-3 mars 2005 / [ed] Margareta Erhardsson och Katarina Winka, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2006, 250-257 s.Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    De huvudsakliga motiveringarna till att introducera slöjdutbildningar på distans var två. Det ena motivet var att söktrycket till grundskollärarutbildning med inriktning mot slöjd minskat de senaste 10 åren, trots kommunernas stora behov av att nyanställa lärare med utbildning i slöjd. Det andra motivet var möjligheten att utveckla en annan distributionsform för lärarutbildning i slöjd med stöd av IKT. Slöjdlärarutbildningar på distans innebär nya förutsättningar, nya möjligheter och nya problem. Den största pedagogiska utmaningen är att bryta en tradition och helt tänka om från en lärarledd utbildning som har sin grund i hantverksutbildningar, till att utveckla nätanpassade arbets- och examinationsformer både för ämnesutbildning och för VFU-momenten. I den nätbaserade utbildningen måste IKT bli en integrerad del i lärandeprocessen och datorn ett arbetsredskap i likhet med hantverksverktygen. Ett problem har varit att varken lärarutbildare eller studenter har haft särskilt stora egna erfarenheter av liknande arbets- eller examinationsformer i slöjd. Adekvat stöd för lärandet i form av digitalt material saknas. Slöjdämnet i grundskolan såväl som slöjdande i allmänhet samt lärarutbildningen bär med sig en inbyggd genusproblematik av traditionellt slag. Att utveckla nätdistribuerade utbildningsmöjligheter kan vara ett sätt att neutralisera invanda förebilder och föreställningar.

  • 36.
    Broberg, Emil
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Att arbeta med bildförståelse: olika lärares metoder sett ur ett gemensamt perspektiv2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om bildförståelse, eller snarare om hur man kan arbeta med bildförståelse. Det är inte en uppsats om den metodik som förordas av mig, utan en undersökning som försöker se hur olika lärare arbetar med bildförståelse, samt jämföra deras olika metoder på någon slags gemensam grund. Jag har använt mig av olika intervjuer, inspelade och nedskrivna, samt insamlat övningar om bildförståelse från de lärare jag intervjuat. Vidare har jag försökt sätta mig in i dessa lärares situation genom litteraturstudier. Det har visat sig att samtliga lärare agerar med eftertanke, och att deras övningar är jämförbara. Men att det finns en stor spridning i hur man har valt att arbeta och vad man lutar sig på för resonemang. Vidare har många haft gemensamma bekymmer men sällan haft någon möjlighet att utbyta ideér och övningar med andra bildlärare. Förslagsvis behövs en ökad diskussion, samt fler gemensamma plattformar där lärare kan ta del av varandras idéer.

  • 37.
    Byström, Tinah
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    Hörrni tjejer / Hörrni killar: En undersökning av pedagogers uppfattning om jämställdhetspedagogik2008Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Abstract

     

    Jag har upplevt mycket positivt under mina VFU perioder där pedagoger talar väldigt varmt om jämställdhet. Men även att det är många fina ord som sägs och att det inte utövas så väl i praktiken. Därifrån kom inspirationen till denna undersökning om jämställdhetspedagogik där möjlighet gavs att inte bara skrapa på ytan utan även skapa mig en djupare kunskap om ämnet samt hur skolan arbetade och vilket förhållningssätt pedagogerna hade.

    Den litteratur som jag använt mig av visar på tydliga könsskillnader i såväl skolan som i samhället nämligen att det är killarna som tar för sig mest i skolan vilket sker på tjejernas bekostnad (Gens. 2002.) ”Pojkarna får ordet genom att läraren ger dem en fråga utan att de räckt upp handen. ”Tre gånger så ofta får pojkarna ordet på det sättet” (Einarsson, Hultman, 1984:105) All tidigare forskning tyder även på att pedagoger behandlar flickor och pojkar olika i skolan (Öhrn, 1990.) Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till jämställdhetspedagogik och hur de bemöter eleverna efter kön eller individens intresse. Om de är medvetna om hur de bemöter elever och om det finns könsmönster i skolan. En kvalitativ forskningsansats valdes (Kvale, Steinar. 1997) för att utifrån syfte och frågeställningar fånga och beskriva pedagogernas uppfattning med hjälp av deras egna ord och formuleringar, i form av fokusgrupper. Resultatet visar att båda fokusgrupperna är överens om att det görs skillnader på pojkar och flickor medvetet och omedvetet. Pojkar tar mer plats i klassrummet till skillnad från flickor.  Samtliga pedagoger ansåg att de försöker bemöta eleverna utifrån individ och intresse men att också gör en åtskillnad redan från födseln mellan könen och att de fortsätter att behandla dem olika. Riktlinjerna finns i styrdokumenten och det talas varmt om dessa, men i klassrumssituationer visas raka motsatsen.

     

  • 38.
    Byström, Tinah
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Institutionen för estetiska ämnen.
    ”Hörrni tjejer”/ ”Hörrni killar”: En undersökning av pedagogers uppfattning om jämställdhetspedagogik2008Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Jag har upplevt mycket positivt under mina VFU perioder där pedagoger talar väldigt varmt om jämställdhet. Men även att det är många fina ord som sägs och att det inte utövas så väl i praktiken. Därifrån kom inspirationen till denna undersökning om jämställdhetspedagogik där möjlighet gavs att inte bara skrapa på ytan utan även skapa mig en djupare kunskap om ämnet samt hur skolan arbetade och vilket förhållningssätt pedagogerna hade.

    Den litteratur som jag använt mig av visar på tydliga könsskillnader i såväl skolan som i samhället nämligen att det är killarna som tar för sig mest i skolan vilket sker på tjejernas bekostnad (Gens. 2002.) ”Pojkarna får ordet genom att läraren ger dem en fråga utan att de räckt upp handen. ”Tre gånger så ofta får pojkarna ordet på det sättet” (Einarsson, Hultman, 1984:105) All tidigare forskning tyder även på att pedagoger behandlar flickor och pojkar olika i skolan (Öhrn, 1990.) Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till jämställdhetspedagogik och hur de bemöter eleverna efter kön eller individens intresse. Om de är medvetna om hur de bemöter elever och om det finns könsmönster i skolan. En kvalitativ forskningsansats valdes (Kvale, Steinar. 1997) för att utifrån syfte och frågeställningar fånga och beskriva pedagogernas uppfattning med hjälp av deras egna ord och formuleringar, i form av fokusgrupper. Resultatet visar att båda fokusgrupperna är överens om att det görs skillnader på pojkar och flickor medvetet och omedvetet. Pojkar tar mer plats i klassrummet till skillnad från flickor.  Samtliga pedagoger ansåg att de försöker bemöta eleverna utifrån individ och intresse men att också gör en åtskillnad redan från födseln mellan könen och att de fortsätter att behandla dem olika. Riktlinjerna finns i styrdokumenten och det talas varmt om dessa, men i klassrumssituationer visas raka motsatsen.

  • 39.
    Carlsson, Linn
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Bildundervisning i Nya Zeeland och Sverige: -En jämförande studie i hur styrdokument påverkar bildundervisning i de båda länderna2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta arbete har jag valt att studera vilka skillnader som finns i styrdokumenten gällande bild i Nya Zeeland och Sverige. Jag har också undersökt vad bildlärare anser sig ha för användning av styrdokumenten i sin undervisning, samt hur uppgifter som ges i bildundervisning i de båda länderna förhåller sig till de mål som finns i styrdokumenten. De metoder jag har använt är observationer av bildlektioner, intervjuer av bildlärare samt enkäter riktade till bildlärare både i den nya zeeländska och i den svenska skolan. Arbetet har avgränsats till att gälla bildundervisning för elever mellan 11-16 år. Resultaten visar att det finns skillnader i styrdokumenten mellan de båda länderna på flera olika sätt, bland annat i uppbyggnad, innehåll och anvisningar för mål som eleverna skall uppnå. Inga större skillnader har kunnat utrönas angående hur lärare i de båda länderna anser sig ha användning av styrdokumenten i sin undervisning. Övergripande för båda länderna visar svaren generellt att bildlärare är nöjda med respektive styrdokument och att de helt eller delvis använder sig av informationen i styrdokumenten. Resultatet av observationerna indikerar att uppgifterna som ges i bildundervisningen i dom båda länderna väl kan kopplas till föreskrifterna i styrdokumenten för bild, och är beroende av tiden som ges för varje uppgift.

    Sökord: styrdokument, bildämnet, undervisningsmål

  • 40.
    Carlsson, Malin
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Älgar som äter äckliga ägg: dans och rörelse som metod för läs- och skrivinlärning2008Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Alla barn har olika sätt att lära sig och det behövs därför olika undervisningsmetoder. Estetiskt arbete är vanligt förekommande i de flesta skolor men att använda dans och rörelse som ett verktyg för läs- och skrivinlärning förefaller vara ovanligt. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka dans och rörelse som undervisningsmetod inom läs och skrivinlärning i förhållande till traditionell läs- och skrivinlärning. De frågeställningar som stått i fokus är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan intervjuade klasslärare, för årskurs ett, se med att använda dans och rörelse i läs- och skrivinlärning samt vilka fördelar respektive nackdelar har jag funnit under arbetets gång? Jag har genomfört undervisningsförsök i tre årskurs ett och kvalitativa intervjuer med tillhörande klasslärare. Alla tre lärare gav både positiv och negativ respons på dans och rörelse som metod men i slutänden vägde nackdelarna tyngre. Främst framhölls tidsbristen och frånvaron av fokus på ljudning som de största nackdelarna med metoden. Personligen fann jag brister med metoden men ser också att den har stor potential. Utifrån resultatet som framkommit har jag bland annat diskuterat om detta är en metod som passar alla elever och också hur den lämpar sig för specifikt läs- och skrivinlärning.

  • 41. Castro, Alfredo
    et al.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    BILD 2000. Ett bildäventyr. Bildsemiotik för ungdomar. Bildsemiotiska laborationer2002Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 42. Castro, Alfredo
    et al.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    BILD 2001- Ett bildäventyr, Bildsemiotiken för ungdomar och vuxna. Bildsemiotiska laborationer1999Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 43.
    Castro, Alfredo
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    I simulerad rationell kostym?1993Inngår i: Bild i skolan, ISSN 0349-2117, nr 2, 32-33 s.Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den svenska semiotikreceptionen, åtminstone inom bildområdet, har aldrig övervunnit den strukturalistiska lingvisticismen så som den representeras av tex Umberto Eco, Roland Barthes och Roman Jakobson, skrev Alfredo Castro och Anders Marner när dom i Bild i skolan, 2/1992, introducerade Göran Sonesson för tidningens läsare. De bägge återkommer nu med anledning av Gert Z Nordströms artiklar om Sonesson.

  • 44. Castro, Alfredo
    et al.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Nya arbetssätt för 2000-talet. Bildsemiotiska laborationer1999Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 45. Castro, Alfredo
    et al.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Skolan suddar i bilden1992Inngår i: Västerbottens-Kuriren, nr 6/11Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 46.
    Castro, Alfredo
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Marner, Anders
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Institutionen för estetiska ämnen.
    Skolan suddar i bilden1992Inngår i: Västerbottens-Kuriren, nr 6/11Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Cunosson, Anna
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    En förskola i förändring genom skapande verksamhet2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förskolan är i en förändringsprocess vad gäller den pedagogiska rollen och innehållet på verksamheten med fokus på estetiska processer och arbeten. I denna uppsats undersökte jag hur den estetiska verksamheten återfinns inom förskolan samt hur det geografiska avståndet mellan aktörer påverkas av detta eller om helt andra faktorer spelar in för den estetiska verksamheten i förskolan. Syftet var att utforska utformningen av estetisk verksamhet och kunskapen runt fenomenet estetik i förskolan samt hitta de tänkbara faktorer som kan påverka detta. Centrala frågor var: Hur kan den estetiska verksamheten i förskolan förklaras? Skiljer sig synen på den estetiska verksamheten i inlandet och i en större kuststad? Vilka faktorer påverkar möjligheterna att förändra förskolan med fokusering på estetiska processer? Jag gjorde en kvalitativ, jämförande studie mellan en inlandskommun och en kuststadskommun i norrlandsregionen. 4 förskollärare samt en utvecklingsansvarig för den pedagogiska verksamheten intervjuades i respektive kommun. Dessa bandades, analyserades och resultatet påvisades i denna uppsats. Undersökningen visade att det finns skillnader mellan olika förskolors estetiska verksamhet både praktiskt och teoretiskt. Skillnaderna kunde inte direkt härledas till den geografiska placeringen utan antas ha sin förklaring i förskollärarnas pedagogiska ståndpunkt och vilka teorier som står dem närmast. Det antas dock betydelsefullt vilket intresse kommunen har för satsning på barn, kultur och utbildning.

  • 48.
    Cuzner, Lars
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Nutida konstundervisning: Att skapa konstnärliga utövare från alla samhällsgrupper2005Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. Både för ämnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mångfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som ämnesmaterial är förvånansvärt frånvarande i skolan, och som denna uppsats visar, även på ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mångfacetterade, gränsöverskridande och ibland svårfångade konstverksamhet kan göras både lättillgänglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist. Ytterligare argumenteras för hur användningen av nutida konst i skolan kan bidra till att intressera nya samhällsgrupper till konsten, kultur och kreativa verksamheter. För att detta ska ske måste den nutida konsten användas i allt lägre åldrar. Att samtidskonsten bör finnas med i gymnasiets estetiska program måste ju ses som självklart men den har också en viktig roll i övriga skolan. Grundskolan är i stort mycket heterogen vad gäller elevers bakgrund, men den bilden förändras drastiskt när man når det estetiska gymnasiet och vidare det svenska kulturlivet. Integrationsarbeten är efterfrågade men många av dem är i sig själva segregerande. Tanken är att nå unga i rätt tid på rätt sätt för att skapa nya intressen för att i sin tur ändra kulturklimatet. Denna är uppsats ett förarbete till ett smygintegrerat konstpedagogiskt utvecklingsprojekt för användning på BildMuseet i Umeå.

  • 49.
    Dahlgren, Therése
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Ersson, Maria
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Estetiska ämnen i undervisningen: Hur lärare i år 1-3 arbetar med estetiska ämnen2006Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi ville med denna undersökning ta reda på hur lärare i de tidigare åren arbetar med estetiska ämnen i undervisningen. De frågeställningarna vi sökte svar på var: Vilka aspekter utgår läraren ifrån i de estetiska ämnena? Vad har läraren för mål med sin undervisning i de estetiska ämnena? Tycker läraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska ämnen? För att få våra frågeställningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lärare som arbetar i år 1-3. I vår undersökning kom vi fram till att merparten av lärarna ansåg att det finns estetiska inslag i alla skolämnen och alla lärare tyckte att de estetiska ämnena var ett bra hjälpmedel till de mer teoretiska ämnena. De estetiska ämnen som dessa lärare arbetade med är bild och musik. Bild är enligt vår undersökning det estetiska ämne som lärarna använder sig mest av i undervisningen. De huvudsakliga målen för de estetiska ämnena bland alla informanter var att stärka elevernas självkänsla och höja deras självförtroende. Samtliga lärare ansåg att skolans ekonomiska situation var ett hinder för de estetiska ämnena eftersom de önskvärda aktiviteterna blir begränsade av för höga kostnader. Att arbeta med estetiska ämnen uppfattades av de flesta lärare som tidskrävande, vilket sågs som ett hinder. Alla lärare ansåg att möjligheterna med de estetiska ämnena var oändliga.

  • 50.
    Danielsson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Svensson, Hans
    Umeå universitet, Fakultet för lärarutbildning, Estetiska ämnen i Lärarutbildningen Umeå.
    Slöjden - ett viktigt ämne2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Skolverkets Nationella utvärdering av slöjd 2003 framkommer det att elever och föräldrar har svårt att se nyttan med slöjden. Därför har vi valt att titta på varför slöjden är viktig och också försöka finna ett svar på hur slöjdläraren kan tydliggöra ämnet och motivera slöjden för eleverna. För få svar på dessa frågor har vi arbetat med litteraturstudier och tittat närmare på tidigare empirisk forskning inom ämnet. Slöjdlärarutbildningen borde behandla de frågeställningarna lite mer än vad som görs nu och därför tog vi kontakt med sex slumpmässigt utvalda lärarutbildare från Stockholm-, Linköping-, Göteborg-, Uppsala- och Umeå Universitet för att se vad de hade att säga om våra frågeställningar. Några av de slutsatser vi kunde dra efter dessa intervjuer var bland annat att slöjdläraren måste tydliggöra styrdokumenten både för sig själv och även för eleverna. Både läraren och föräldrarna bör även följa upp elevernas arbeten och hjälpa dem att sätta ord på vad de lärt sig. Dialogen mellan lärare och elev fann vi ha den viktigaste rollen för att kunna motivera slöjden och göra den meningsfull för eleverna.

123456 1 - 50 of 255
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf