umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 81
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    IKT och lärande2001Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Cd:n IKT och lärande ger dig en bred kunskap om hur du kan använda datorer och Internet. Materialet på cd:n består av ett multimediaprogram som innehåller instruktionsfilmer, texter samt förslag på övningar. Texterna kan också skrivas ut på en skrivare. De fyra författarna har många års erfarenhet av att ge kurser om IKT och lärande inom Lärarutbildningarna vid Umeå universitet. Materialet har utvecklats för att användas i distanskurser och passar därför bra för självstudier.

  • 2.
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Lärare vid Umeå universitets användning av Adobe Connect2013Inngår i: Universitetspedgogisk konferens Umeå univeristet 2013, Umeå: Umeå universitet , 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    En central fråga inom all utbildning är kvalitetsfrågan och gäller i hög grad även IKT-stödd utbildning. Olika former av IKT-stöd används men det finns igen generell lösning på vilken teknik som ska användas. Det är upp till varje lärosäte att välja den teknik lärosätet anser bäst. (Rathsman et al., 2003). Umeå universitet anger att IKT-stödet ska förbättra och effektivisera utbildningen samt ge bättre förutsättningar till studenternas lärande.

    Kommunikation är en central del i all undervisning. Många lärare och studenter har behov av direktkommunikation, så kallad synkron kommunikation, vid både campus- och nätbaserade utbildningar. SUNET (Svenska universitetsnätverket) utsåg 2008 e-mötessystemet Adobe Connect som ny standard och ersättare för det tidigare systemet Marratech. Lärarna vid Umeå universitet fick då även tillgång till systemet. I SUNET:s beslut att ersätta tidigare e-mötessystemet Marratech med Adobe Connect anges:

    ”En viktig egenskap hos systemet Adobe Connect Pro är att det inte kräver speciell programvara hos användarna utan körs i webbläsaren. Adobe Connect Pro:s användaradministration kan integreras med identitetshanteringssystem som utvecklats inom högskolesektorn. Sammantaget bedöms Adobe Connect Pro vara en e-mötes­produkt som tillgodoser de viktigaste behoven av e-möten vid SUNET-anslutna organisationer.” (SUNET, 2009).

    Det är ofta tekniska och organisatoriska aspekter som lyfts fram vid val av nya system, de pedagogiska frågorna hamnar i bakgrunden. Tekniken är viktig men om system ska användas i undervisning bör även pedagogiska perspektiv synliggöras.

    2011 genomfördes en enkätstudie vars syfte var att kartlägga användningen av Adobe Connect vid Umeå universitet ur ett pedagogiskt perspektiv. För att för analysera svaren ur ett pedagogiskt perspektiv har Diana Laurillards modell ”Conversational Framework” använts (Laurillard, 2002). Resultatet av studien visar att lärarnas syfte med att använda Adobe Connect var att öka kommunikationen i kurserna och att lärarnas faktiska användning låg i linje med detta syfte. De pedagogiska fördelar lärarna lyfte fram var möjligheterna till förbättrad kommunikation och interaktion i kurserna. I enkätsvaren har flera lärare gjort kopplingar till studenternas lärande och att Adobe Connect skapade pedagogiska möjligheter utifrån en sociokulturell syn på lärande. Citat frän lärare:

    ”Verktyget i sig skapar möjligheter för en interaktion som är viktig vid nätundervisning för att skapa gemenskap, ett i sig viktigt inslag i lärandet. Multifunktioner bidrar även till ett brett användningsområde.”

    ”Diskussionsseminarium, stimulera till diskussioner och kunskapsutbyte”

    Ytterligare en pedagogisk möjlighet lärarna angav var att Adobe Connect kunde överbrygga avstånd, både det geografiska och sociala, och öka gruppkänslan i kursen. Denna bild stämmer överens med tidigare forskning inom området där studenter fört fram liknade synpunkter (Fallon, 2011, Hratsinski, 2008).

    De pedagogiska problem lärarna angav var till stor del kopplade till tekniska problem. När  ekniken krånglade fick man inte igång någon fungerande kommunikation och på detta sätt drabbades undervisningen. Krånglar tekniken blir det ingen kommunikation och därmed kan man säga att en icke fungerande teknik är ett pedagogiskt problem. Ytterligare ett pedagogiskt problem lärarna angav var en ovana att använda Adobe Connect. Lärarna kunde inte använda alla funktioner och en lärare sammanfattade det med att bristande kunskap blir ett pedagogiskt problem. Citat från lärare:

    ”Just nu tycker jag att de pedagogiska problemen är att jag inte lärt mig att använda de redskap som finns för att använda A.C. på ett bra och pedagogiskt sätt. Min okunskap blir därför ett pedagogiskt problem.”

    ”Arbetsgivaren måste ansvara för att vi lärare får tid och möjlighet att lära oss nya arbetsredskap!! Viktig arbetsmiljöfråga för oss och kvalitetsfråga för våra studenter.”

    Detta stämmer in med tidigare forskning där studier visat att trots tekniken ger möjligheter är det inte säkert att lärarna har kunskap att utnyttja dessa fördelar (Carmichael, 2001).

    Ser man slutligen på lärarnas användning av Adobe Connect kopplat till studiens analysmodell ”Conversational framework” visar det att den största delen av användningen ryms under konstruktionistisk och sociokulturell syn på lärande. En annan intressant del är att Laurillards modell ”Conversational framework” mycket väl kan fungera som modell för att pedagogiskt studera och analysera ett system för IKT-stöd.

  • 3.
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Nordic knowledge on the web2013Inngår i: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, 173-173 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Virtuella case: Stimuleras reflektion?2004Inngår i: Netlearning Ronneby 2004, 2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Virtuella case: Stimuleras reflektion?

    Presentatörer: Tor Söderström, Per Andersson, Johan Lundberg, Jonas Mikaels och Conny Tärneklev

    SyfteProjektets huvudsyfte är att tydligare förena teori och praktik. Genom att använda verkliga situationer får studenterna möjligheter till reflektion och diskussion kring praktiska situationer och på sätt möjligheter att fördjupa lärandet.

    MetodProjektet handlar om att idrottslärarstudenter filmar varandra i olika lärar/ undervisningssituationer. Varje student producerar filmsekvenser som illustrerar olika lärar/ undervisningssituationer som att starta upp en lektion, tillhandahålla feedback, förmedla instruktioner, etc. De färdiga filmerna läggs in i den virtuella miljön och studenterna kan sedan via den virtuella miljön analysera och reflektera kring egna och andra studenters filmer. Dessa korta video “case” är basen för uppföljande reflekterande seminarier som kan genomföras i klassrum och via distansöverbryggande teknik. De virtuella casen kan också användas av andra studerandegrupper för olika ändamål. Under projekttiden har två grupper av studenter utvärderats fem gånger.

    ResultatResultaten från utvärderingarna visar att möjligheten att se sig själv och andra studenter agera bidrar till att studenterna reflekterar kring deras egen undervisning och roll som lärare.

    SlutsatsEn slutsats vi drar från projektet är att filmuppgifter kan bidra till och stimulera ett reflekterat lärande men att det finns ett behov av kontinuerlig teknisk support och klara och distinkta instruktioner för att bibehålla fokus på kursuppgifter och lärande.

  • 5.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Stödberg, Ulf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Söderström, Tor
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Virtuell utbildning på distans: erfarenheter från ledarskaps- och coachingprogrammet2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Pedagogik betraktas som en nyckelfaktor för hur kommunikation utvecklas i online utbildning. Det är emellertid inte bara pedagogik som är av betydelse för interaktions- och kommunikationsmönster. IT-systemen, t.ex. lärplattformar, strukturerar informationen på olika sätt (se t.ex. Kear 2001; Lövheim, 2002) och flera kommunikationskanaler kan också upprätthålla och öka kommunikationen bland studenter (Haythornthwaite et al., 2000). Utgångspunkt för pedagogiska institutionens utveckling av IT-stöd i utbildning bygger på en kombination av ett pedagogiskt förhållningssätt och nya moderna tekniska lösningar. Utifrån den utgångspunkten utvecklas modeller för IT-stöd, som kombinerar och pedagogiska och tekniska aspekter, i både campus- och distansutbildning.

    Institutionens senaste projekt är ledarskaps- och coachingprogrammet som är en 80-poängs distansutbildning under 3,5 år. Programmet sker i samarbete med flera idrottsförbund. En av ambitionerna med programmet är att försöka utveckla former för IKT-stödd undervisning mot idrottsområdet. T.ex. inom områden som av tradition starkt varit knutna till campus som t.ex. metodikundervisning. En viktig del i projektet är att skapa modeller och riktlinjer för utveckling av flexibla studentanpassade IKT-baserade lärmiljöer, där t.ex teknik som streaming, podcasting, synkrona möten, nätbaserad examination mm. byggs in som, naturliga kursverktyg. Utgångspunkten för den IT-pedagogiska basen i programmet bygger vidare på resultat från tidigare projekt inom pedagogiska institutionen. Dessa projekt är videoanvändning inom VFU för reflektion och diskussion (se t.ex. Söderström et al, 2004) och United Network for Educational Technology (UniNet). I samband med att utbildningen genomförs pågår ett forskningsprojekt om det IT-stödda lärandet inom ledarskaps- och coachingprogrammet.

    Utgångspunkten för ledarskaps och coachingprogrammet har handlat om att (se t.ex. Davies, 2002; Tolmie & Boyle, 2000):

    • Ge stöd och support (guider, webbaserade instruktioner mm)

    • Skapa meningsfulla och stimulerande uppgifter

    • Som lärare vara synlig

    • Stimulera samarbete och kollaboration

    Utbildningens virtuella lärmiljö (Open Source plattform) underlättar för att praktiskt, reflektivt och i interaktion med lärare och andra studenter förena teori och praktik. Miljön stödjer olika typer av digitalt material. T.ex. via synkrona (direkta) möten streamade föreläsningar, ljudfiler, forum för återkoppling och diskussion. Lärmiljön som används bygger på forskning runt lärgemenskaper där ljud och video har stor betydelse och textkommunikationen medvetet tonats ner. Utbildningen är åtkomlig via olika teknologier som mobiltelefoni (wap) och via www och stödjer ljud, bild och text. Programmets ca 60 studenter är för närvarande inne på sitt tredje moment. Vi kan konstatera att vi haft minimala teknikproblem vilket borgar för att vi kan fokusera resurserna mot pedagogiska och innehållsliga frågor. De data som samlats in inom ramen för forskningen om gemenskaper kommer att analyseras under 2006.

  • 6. Barman, Linda
    et al.
    Fjellström, Mona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Högberg, Ulla
    Oldsjö, Fredrik
    Stockholms universitet, Universitetspedagogiskt centrum.
    Kvalitetsutveckling av högskolepedagogiska enheter: fortsatt arbete kring syfte, kriterier och former2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Arbetet har varit fokuserat på att vidareutveckla modeller för både kvalitetsutveckling och extern kvalitetsgranskning. Erfarenheterna som gjorts pekar mot att i första hand gå vidare med formerna för kvalitetsutveckling med peer review-förfarande i form av kritiska vänner. Frågorna varför, vad, för vem, av vem, hur och när måste besvaras gemensamt av de inblandade i en kollegial dialog. Syftet är framåtriktad förändring. Bedömningsområden och kriterier måste anpassas till verksamhetens förutsättningar. Arbetsgruppen bör i första hand sträva efter att ta fram några allmänna bedömningsområden och en allmän ram för utvärderingsprocessen som sedan anpassas vid varje utvärdering. Den tidigare gruppens arbete är en mycket bra utgångspunkt (se bilagorna).

    Den senaste utvecklingen med kvalitetspropositionen och framför allt autonomipropositionen bedöms inte ha ökat behovet av en modell för extern granskning. Utvecklingen de närmaste månaderna behöver noga följas och en beredskap hållas för att hantera avregleringarna bl a av kravet på högskolepedagogisk utbildning inklusive forskarhandledarutbildning. En gemensam ram för utveckling av högskolepedagogisk verksamhet kan främja kommande diskussioner lokalt på lärosätena och också tjäna som grund för kvalitetsdrivande utvärderingar.

  • 7.
    Bergenheim, Åsa
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Universitetspedagogiskt centrum. Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Historiska studier.
    Inspirationskälla, föredöme, tränare och kollega : Forskarhandledares vision och verklighet2001Bok (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Bergenheim, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Vad finns det egentlingen att diskutera?2004Inngår i: Den första nordiska forskarhandledarkonferensen 13-15 maj 2003 i Umeå: konferensrapport, Umeå: Umeå universitet , 2004, 5-12 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Bergenheim, Åsa
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Ågren, Karin
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Den första nordiska forskarhandledarkonferensen 13-15 maj 2003 i Umeå: konferensrapport2004Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Berggren, Lena
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Forskningsanknytning i praktiken: strategier och metoder för att stärka studenters vetenskapliga förhållningssätt2013Inngår i: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, 159-162 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Bränberg, Agneta
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
    Winka, Katarina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Tänk vad vi är bra: pedagogiska portföljer ger ringar på vattnet2013Inngår i: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, 123-138 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Chalmers, Denise
    et al.
    University of Western Australia.
    Fjellström, Mona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Benchmarking Performance of Academic Development Units: Local adaptation with Global Opportunities.2012Inngår i: 9th ICED Conference 2012: Across the Globe Higher Education Learning and Teaching 23-25 July 2012 Bangkok, Thailand / [ed] Sudaporn Luksaneeyanawin, Boonsri Ongpipatanakul Suchada Suthummaraksa, Sakolkarn Insai, Bangkok: Chulalongkorn University Printing House , 2012, 217- s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Council of Australian Directors of Academic Development (CADAD) has developed and endorsed national performance benchmarks for academic development units.  These have been developed around eight key domains of academic development practice. These are

    1. Strategy, policy and governance
    2. Quality of learning and teaching
    3. Scholarship of teaching and learning
    4. Professional development
    5. Credit-bearing programs in higher education
    6. Curriculum development
    7. Engagement
    8. Academic Development Unit Effectiveness

     

    Each domain is further described by sub-domains - each described by an overview, good practice descriptions at three levels of practice; and advice about sources of data. They are designed for an academic development unit to carry out an initial self-assessment, followed by a process of external comparison with other university partners. Templates and codes of practice for benchmarking have been developed to support the self-review and benchmarking activities. In recognition that the mission and core business of academic development units varies, as does their level of maturity of the unit, the guidelines to benchmarking encourages each unit to select only the domains and subdomains relevant to the unit.

     

    The performance benchmarks have been used in Australia and Sweden to carry out self-reviews and benchmarking with other university partners. In Australia, all universities have endorsed the benchmarks and several have carried out self-reviews, followed by benchmarking meetings with a self-selected university partner.  In Sweden, two universities (Umeå and Stockholm) have used the CADAD benchmarks to guide their self-review, benchmarking discussions and have sought further complementary and advice from an external peer reviewer.

     

    This symposium briefly presents the performance benchmarks for the eight dimensions and accompanying resources. The experience of each of the three presenters from Australian and Swedish universities in trialling the benchmarks will then be presented. The symposium concludes with a discussion with the presenters and the delegates on the extent that the Australian benchmarking model and domains are relevant in an international context.

  • 13.
    Englund, Claire
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Developing and running a web-based programme in Pharmaceutical Science: new roles, new strategies?2006Inngår i: ICDE Conference on Open Learning & Distance Education, New Delhi, India, New Delhi, India, 2006Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In 2003 the University of Umeå, Sweden, started a web-based Pharmaceutical Science programme. The programme was developed in response to the need for qualified pharmacists in rural, sparsely populated areas. A web-based programme offers many possibilities such as increased access to higher education for citizens living in remote areas, but at the same time the development and delivery of such a programme are associated with difficulties, such as the creation of a favourable online environment and the introduction of online teaching into a ‘traditional’ university setting.

  • 14.
    Englund, Claire
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Educating the ne(x)t generation2008Inngår i: NU2008 Proceedings: Lärande i en ny tid - samtal om undervisning i högre utbildning / [ed] Anders Sonesson & Maria Hedberg, Lund: Centre for Educational Development, Lunds universitet , 2008Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this presentation is to report on the process and emerging results of a European project, eLene-TLC that aims to define and validate the competencies needed for the pedagogical use of ICT in higher education, and to design and implement training actions to support university staff in the development of these competences.

    There is an irrevocable shift towards an increased use of ICT-supported teaching and learning in higher education. The use of social software and digital tools offers a wide range of options to enhance teaching and learning, if they are embedded into innovative pedagogical concepts. It is also undeniable that we are facing a generation of students who regard access to information and teaching materials via Internet as the norm and who daily communicate and network using social software such as blogs, Wikis, Facebook etc.

    This raises many questions for institutions of higher education: What competencies are required by the university teacher wishing to design innovative teaching scenarios that use ICT effectively? What should the objectives of training activities for teachers be in order to develop specific, appropriate ICT competencies and how should we assess and certify them?

    The eLene network consists of a group of 9 higher education institutions from 8 countries who began working together informally in November 2003, and who have cooperated in three projects funded by the European Commission e-learning program: eLene-TT (e-Learning network for Teacher Training), eLene-EE  (Economics of eLearning) and eLene-TLC (Teaching and Learning service Centre).

    Building on earlier work on competence frameworks, such as the European eCompetence Initiative, and using national focus groups of teachers and teacher trainers from each partner institution, the eLene network identified the main roles of an online teacher and the competences associated with those roles, providing a uniquely European dimension to the development of a competency framework. These competences were then validated by means of an international group of 50 experts in the field of ICT enhanced teaching and learning, who took part in a final Internet-based validation process.

    As a complement to the work carried out on ICT-related competences for teachers, work has also been carried out within the project on ICT-related competences for students, instructional designers and at university leadership level.

    Working from the ICT-related competences identified, training actions have been developed that link the required competence with appropriate development activities, based on a needs analysis of the specific teaching and learning context of the university teacher. These training activities will be tested and evaluated by university teachers from the nine partner institutions 2007-2008,

    Throughout the process of development and implementation, partners and participants reflect and continuously review both the process and results of work carried out and it is hoped that we will be able to contribute to the understanding of ICT-related competence development for university teachers.

    A discussion of our choice of competences, working methods and results with other participants at the NU2008 conference would be more than welcome in our work to further develop training activities.

  • 15.
    Englund, Claire
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Emerging technologies – emerging practices?2013Inngår i: Electronic Portfolio: ISSOTL13, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Over the last twenty years the use of information and communication technologies (ICT) [1] in higher education has increased rapidly and institutions of higher education have increasingly invested in technical infrastructure and virtual learning environments to support teaching and learning (de Freitas and Oliver, 2005). A critical review of research on the educational use of technology, however, reveals very little evidence of significant impact on teaching practices, rather, educational technology is being used to replicate or supplement existing practices. (Hannafin and Kim, 2003; Lovelace and Ellis, 2001; Conole and Oliver, 2007). Further research that can promote the development of a scholarship of teaching and learning with technology is essential.

    The pedagogical adoption of ICT is a complex process influenced by many factors, both contextual and individual in nature. The strategies adopted by individual teachers are shaped by external factors such as technical support or the structural and organizational constraints of the university context (Russel, 2009; Kreber, 2010). However, teachers’ beliefs and attitudes and their confidence and competence with ICT are also centrally important in the pedagogical adoption of ICT (Somekh, 2008).

    In the present study, the context and practices of a group of teachers on an online Pharmacy Program have been investigated in a longitudinal study, providing insight into changes in teaching practice and approaches to teaching in a technologically rich teaching and learning environment. The study focuses on two particular aspects: How do teachers’ approaches to teaching and learning affect uptake and implementation of new practices with technology? Do practical experiences in the area of teaching and learning with technology lead to transformation of pedagogical practices?

    METHOD: Qualitative and quantitative data concerning the program have been gathered regularly since 2003 as part of the quality assessment and development agenda of the Pharmacy Program. Data includes teacher questionnaires, semi-structured interviews, observation and analysis of online teaching practice. Documentation concerning program organization and management, student course evaluations and student results are also included in the study.

    DISCUSSION: Preliminary results indicate that there are important individual factors governing teachers’ responsiveness to ICT. In similar teaching contexts, faculty reacted very differently to the challenges and opportunities afforded by technology enhanced teaching and learning on the Pharmacy Program. Differences in the individual teachers’ approaches to teaching and learning with technology, in departmental teaching culture and in the individual’s openness to change were all factors evidenced in the case-studies.

    There is an urgent need to identify and implement strategies that promote the effective implementation of learning technologies in higher education if the quality of teaching and learning is to be maintained. This study aims to explore and suggest strategies that can support academic development activities that enable transformation in teaching practice and stimulate further the development of scholarship in the field of technology supported teaching and learning.

    [1] Information and communication technologies refer here to the broad range of technologies used in education.

  • 16.
    Englund, Claire
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Påverkar IKT universitetslärares pedagogiska förhållningssätt?2013Inngår i: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, 155-158 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Englund, Claire
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Quality assurance in online education: a Scandinavian example2009Inngår i: "In dreams begins responsibility": choice, evidence, and change, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The number of students studying partially or wholly net-based courses at Umeå University, Sweden has tripled in the last five years. Parallel with this development there is also an increase in the use of learning technologies in campus-based courses. That interactive, communicative technology (ICT) has had a profound effect on the learning environment in higher education is clear, but what is not as clear is how quality in technology enhanced education can and should be assessed by the institutions themselves and within the framework of a national quality assurance system.

    In their report,  E-learning quality. Aspects and criteria for evaluation of e-learning in higher education, (2008) the Swedish National Agency for Higher Education (HSV) present a model for evaluating quality in net-based education with the intention of integrating this model into the national quality assurance system. The model consists of ten aspects that HSV regard as being central to the assessment of quality in net-based learning: material/content, structure/virtual environment, communication, cooperation and interactivity, student assessment, flexibility and adaptability, support (student and staff), staff qualifications and experience, vision and institutional leadership, resource allocation and finally, a holistic and process aspect.

    The Pharmaceutical Science programme at Umeå University is a net-based three-year programme programme delivered using a virtual learning environment, with an annual intake of around 100 students.   From the initiation of the programme in 2003, evaluation and quality assessment has been a prioritized feature of the programme. The individual courses are evaluated using online questionnaires, information on the structure and overarching goals of the programme is collected by means of focus interviews and questionnaires with students and staff and the resulting feedback is continually presented to the programme board and staff responsible for course content, thus ensuring a continual revision and improvement of the programme.

    With the pharmacy programme as a starting point, this paper presentation aims to share the results of the existing quality assurance system and the benefit s and difficulties experienced in applying the model presented by the Swedish National Agency for Higher Education. And finally, is a separate quality assurance model for net-based education necessary?

    Åström, Eva (2008) E-learning quality. Aspects and criteria for evaluation of e-learning in higher education, (2008), Swedish National Agency for Higher Education (HSV) Report 2008:11 R, Stockholm

  • 18.
    Englund, Claire
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
      Utvärdering för kvalitet i nätbaserat lärande – hur fungerar det i praktiken?2009Inngår i: Kvalitetskonferensen 2009: presentationer på Kvalitetskonferensen 2009, Stockholm, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Antalet studenter på nätbaserade utbildningar har vid Umeå universitet tredubblats de senaste fem åren. Parallellt med detta ökar IKT-inslag markant på campusbaserade utbildningar. Att IKT påverkar utbildningars utformning och lärandets förutsättningar är tydligt men hur bedömer vi god kvalitet i nätbaserad undervisning i högre utbildning?

    I sin rapport, E-learning quality. Aspects and criteria for evaluation of e-learning in higher education, (2008) har Högskoleverket (HSV) presenterat en modell för utvärdering av kvalitet i e-lärandet. Modellen består av tio kvalitetsaspekter som HSV menar är centrala vid bedömning av kvaliteten i e-lärande: Material/innehåll, struktur/virtuell miljö, kommunikation, samarbete och interaktivitet, bedömning av studenternas prestationer, flexibilitet och anpassning, support (till studenter och anställda), anställdas kompetens och erfarenhet, ledarskap och visioner, resursallokering och process och helhetssyn.

    Dessutom kräver utvärdering av kvaliteten i nätbaserade kurser och program en helhetssyn som tar i beaktande de särskilda villkor som gäller för lärande vid nätbaserad undervisning.

    Receptarieutbildningen vid Umeå universitet är ett nätbaserat program omfattande 180 högskolepoäng och bedrivs via webbplattformen PingPong. Studenterna på programmet erbjuds två former av undervisning: helt på distans eller med stöd av lokala studiegrupper. Redan från programmets början 2003 har utvärdering varit en integrerad del av utbildningen; de separata kurserna utvärderas via nätbaserade enkäter som innehåller både frågor som är gemensamma för hela programmet och frågor som är specifika för kursen.  Information om programmets utformning och genomförande erhålls både genom enkäter och intervjuer där lärare, handledare och studenter deltar.  Återkoppling av synpunkter och information till kursansvariga och programansvariga sker kontinuerligt, vilket leder till en framgångsrik revision och vidareutveckling av programmet.

    Med utgångspunkt i receptarieutbildningen kommer jag att diskutera hur utvärderingsarbetet har fungerat hittills och huruvida Högskoleverkets modell för utvärdering av kvalitet i ”e-lärande” kan tillämpas i detta fall.  

    Hur fungerar HSVs modell i praktiken? Finns det kvalitetsaspekter som saknas? Hur kan de olika kvalitetsaspekterna bäst bedömas? Kan modellen tillämpas på de flesta kurser eller program?

    Välkommen till ett rundabordssamtal för att diskutera dessa, och kanske många andra frågeställningar kring kvalitet i nätbaserat lärande och undervisning i högre utbildning!

  • 19.
    Englund, Claire
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    ICT-coaches: an example of a strategic network for the development of technology enhanced teaching and learning2010Inngår i: ICED Conference 2010: enhancing strategies for global quality learning in higher education, 2010Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    A network of ICT coaches has been formed at Umeå University, Sweden, with the aim of creating a grass-roots ICT support to inspire, support and assist staff within their own institutions in planning, developing and implementing technology enhanced teaching and learning. This presentation will describe the reasoning behind their creation and their strategic importance for professional development.

    The objective of this seminar is to describe the purpose and role of ICT (interactive communications technology) -coaches AT Umeå University, Sweden, and also to discuss their strategic importance for the development of technology-enhanced teaching and learning at the university.

  • 20.
    Englund, Claire
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Sjöström, Hans-Erik
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Fick, Hanna
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Kemiska institutionen.
    Communication training in a virtual pharmacy2013Inngår i: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, 11-26 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Erhardsson, Margareta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Bolognaverkstad – att mötas över gränser: en betraktelse över universitetslärares oväntade studieresultat2007Inngår i: Utsikter, insikter, avsikter: universitetspedagogisk konferens i Umeå 27 – 28 februari 2007 / [ed] Mohammad Faazelhashemi, Thomas Fritz, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2007, 61-78 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Erhardsson, Margareta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Vad är väl en verkstad om Bologna! En betraktelse över de oväntade studieresultatens betydelse.2007Inngår i: Vad är väl en verkstad om Bologna! En betraktelse över de oväntade studieresultatens betydelse., 2007Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Erhardsson, Margareta
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Fjellström, Mona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Lärande i praktik: en balans mellan vetenskap och beprövad erfarenhet2005Inngår i: Utvecklingskonferensen för högre utbildning Proceedings 2005: den professionella läraren i mötet mellan tradition, produktion och vision / [ed] Ingrid Järnefelt, Lund: Center for Educational Development , 2005, 44-45 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 24.
    Erhardsson, Margareta (red.)
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Falk-Lundqvist, Åsa
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Skåreus, Eva
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Gestaltande metoder i universitetspedagogik: bildskapande och forumspel2006Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Erhardsson, Margareta
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Winka, KatarinaUmeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Tänk efter, tänk nytt, tänk om: den sjunde universitetspedagogiska konferensen 2-3 mars 20052006Konferanseproceedings (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Förord

    Den 7:e universitetspedagogiska konferensen lockade drygt 150 deltagare och vi slog rekord i antalet presenterade bidrag. Den här rapporten innehåller närmare 40 bidrag som du nu kan läsa och låta dig inspireras av. Konferensens tema var Tänk efter, Tänk nytt, Tänk om och vi låter detta förord innehålla tankar från er som var på konferensen och som så generöst bidrog med era synpunkter på den.

    Att locka deltagare och marknadsföra en konferens som denna kan vara svårt, det är svårt att få all information att sippra ut på gräsrotsnivå, som en deltagare uttryckte det. Trots detta ansåg de flesta att det hade fungerat väl med anslagen och särskilt uppskattat var att personliga inbjudningar gick ut till ca 500 e-postadresser. Vi tror att ett bra sätt att sprida information om konferensen är att vi alla hjälps åt att tala om den. Den som tycker konferensen är värdefull att delta i, är den bästa informationsspridaren.Det fanns några kritiska röster som menade att det var bristfällig information innan konferensen och att det endast låg ett preliminärt program på hemsidan. Tyvärr är det nog så att programmet får betraktas som preliminärt ända fram till att konferensen kör igång. Mycket händer i programmet och det sker ändringar ända fram till timmen innan start så vi får nog leva med den osäkerheten. I övrigt kommenteras konferensen som välorganiserad och med ett bra arrangemang där det är värdefullt att den är upplagd på två halvdagar, en eftermiddag och en förmiddag. Vi tror att det skulle vara möjligt att göra konferensen än mer tillgänglig om den utformades mer ”mingelbar”, dvs. att man som deltagare kunde komma och gå allt efter intresse och tid.

    Till alla er som bidrog med era uppsatser vill vi framföra att era åhörare upplevde att det var givande seminarier och sessionerna hade ett mycket bra innehåll med ett stort utbud att välja mellan. Några personer kommenterade dessutom att det fanns så många intressanta seminarier att det var svårt att välja! Det upplevdes dock positivt att själv få välja vilka seminarier man ville delta vid. Ibland skulle man önska att tiden kunde töjas, särskilt då diskussionens vågor går höga och tiden tyvärr tar slut för ett seminarium. Inför kommande år kan vi tänka på detta och kanske kan en lösning vara att förlänga pausen mellan sessionerna.

    Konferensen gick av stapeln i Beteendevetarhusets entréplan vilket upplevdes som mycket bra lokaler för detta ändamål. Den trivsamma ljusgården var perfekt att samlas i för mingel och prat i pauserna. Genom att salarna ligger samlade blir det dessutom lätt att hitta till sessionerna. För att främja rörligheten inom campus planerar vi att i framtiden ha olika hus som ”värdhus” för konferensen. Vi vill passa på att tacka Husservice och Café -personalen för jättefin service. Fika och buffémiddagen får grandiosa lovord av deltagarna och många uppskattar middagen som ett fint tillfälle att träffas under gemytliga former. En del av gemytligheten stod Kenneth Österlund, Rolf Lindh och John Ågren för genom att underhålla och spela skön jazz vid konferensmiddagen.

    Avslutningsvis vill vi tacka er alla som deltog genom att låta några röster från utvärderingarna få avrunda detta förord.

    ”Bra stämning” och ”mysigt”

    ”Sven B talade i slutet om prestigelöshet – helt fantastiskt”

    ”Har fått ansikte på personer som kan vara viktiga framtida kontakter”

    ”Fantastiskt givande att få träffa andra människor från alla möjliga institutionersom alla brinner för undervisning! BRA undervisning!”

    Därmed kan vi bara konstatera att konferensen uppfyller syftet att vara ett tillfälle med inspirerande möten och erfarenhetsutbyte mellan universitetets lärare och studenter. Tack alla ni som bidrog och välkommen tillbaka 2007!

  • 26.
    Eriksson, Louise
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Erhardsson, Margareta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Grysell, Tomas
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Examination och lärande på universitet och högskola: Ett arbete från en projektbaserad universitetspedagogisk kurs vid Umeå universitet2008Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Eriksson, Sven B
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Förord2013Inngår i: Reformation, revolution, evolution: Universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, 7-8 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Eriksson, Sven B
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Towards a professionalization of pedagogical leadership at Umeå University2013Inngår i: Higher education – higher level learning? January 23th-25th, 2013 in Tallin, Estonia, 2013Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The pedagogical leadership, often characterized as a middle management leadership, in higher education is more and more focused. It is underlined by the fact that several universities in Sweden in different types of plan of actions states both that pedagogical leaders should be found on different levels in the organization and what the leaders overall tasks are.

    The seminar presents the result of a case study at Umeå University, Sweden, where we have studied how the acquired knowledge and skills from a course in pedagogical leadership have contributed to the participants’ professionalization of pedagogical leadership.

    The course “Pedagogical leadership” is a course directed to pedagogical leaders (directors of studies or equivalent) at Umeå University arranged by the Centre of Teaching and Learning at the same university and is given once a year.

    The case study was conducted through group interviews with participants a year after the course ended. The respondents stated that they had a stronger confidence in the role as a pedagogical leader. They also said that the course contributed to the professionalization of the role of pedagogical leaders by a)  strengthening their identity as leaders, b) initiating an ethic for pedagogical leaders consisting of partially shared values ​​regarding the pedagogical responsibility and c) providing education and training in skills that are based on theoretical knowledge. The course ”Pedagogical leadership” thus can be said to support the process of professionalization of the pedagogical leadership at Umeå University.

  • 29.
    Eriksson, Sven B
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Ågren, Per Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik.
    Att leda pedagogisk utveckling: Reflektioner kring det pedagogiska ledarskapet2005Inngår i: Tänk efter, tänk nytt, tänk om: Den sjunde universitetspedagogiska konferensen 2-3 mars 2005 / [ed] Margareta Erhardsson och Katarina Winka, 2005, 317-330 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med det pedagogiska handlingsprogrammet som Umeå universitet fastslog 2003 har vi fått ett begrepp och en arbetsfunktion som inte är självklar till innehållet: den pedagogiskt ansvarige. Benämningen pedagogiskt ansvarig är relativt ny. Ansvaret för en institutions grundutbildning har alltid funnits, men ansvaret för en institutions pedagogik? Vad betyder det? Utifrån den frågan beslöt Universitetspedagogiskt centrum att uppdra åt författarna att initiera en verksamhet som kan stödja pedagogiskt ansvariga i sitt arbete. Under 2004 arrangerades två seminarieserier för pedagogiskt ansvariga. Denna skrift utgör våra reflektioner från dessa seminarieserier. Reflektionerna rör främst pedagogiskt ansvarigas arbetsinnehåll, genomförande av pedagogiska utvecklingssamtal, hur man kan påverka lärare i en viss pedagogisk riktning och vilka möjligheter som finns för att utöva pedagogiskt ledarskap.

  • 30.
    Eriksson, Sven B
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Ågren, Per Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik.
    Den stärkande SPA-lunchen2008Inngår i: Utsikter, insikter, avsikter: universitetspedagogisk konferens i Umeå 27 – 28 februari 2007 / [ed] Mohammad Fazlhashemi och Thomas Fritz, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2008, 81-93 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Våren 2004 tog Universitetspedagogiskt centrum initiativ till ett kollegium för pedagogiskt ansvariga som kallades för ”Seminarieserien för pedagogiskt ansvariga”, SPA. Personer med ett högt deltagande under de år som SPA arrangerats bjöds hösten 2006 in till en lunch och ett kollegialt samtal kring frågan om varför de deltar i SPA-seminarier och 12 personer kom att delta i dessa samtal. Resultatet av samtalen visar att SPA ger en social funktion som inte återfinns någon annanstans; SPA genererar nätverk över både institutions- och fakultetsgränser; SPA utvecklar den egna, något diffusa professionen genom erfarenhetsutbyte och identitetsförstärkning; SPA fungerar som inspiratör vid diskussioner kring pedagogisk utveckling vid hemmainstitutionen. Samtalen visar också att vissa villkor i organiseringen av SPA-seminarier är viktiga för att uppfylla ovanstående kvaliteter.

  • 31.
    Eriksson, Sven B
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik.
    Den professionella pedagogiska ledaren: erfarenheter från en kurs i pedagogiskt ledarskap2013Inngår i: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, 107-121 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Universitetspedagogiskt centrum (UPC) organiserade under vårterminen 2010 för första gången en kurs för pedagogiskt ansvariga som kallas Pedagogiskt ledarskap. Detta konferensbidrag formulerar ett antal erfarenheter från nämnda kurs. Kursdeltagarna beskrev sin uppgift som pedagogisk ledare som exempelvis att vara kvalitetsansvarig för grundutbildningen, att få med hela lärarkollegiet i det kollegiala samtalet kring pedagogik och pedagogisk utveckling, att organisera för pedagogiskt erfarenhetsutbyte, att arbeta med pedagogisk uppföljning av utbildning och att synliggöra och uppmärksamma pedagogiska framgångar. Deltagarna menar att pedagogiska utvecklingssamtal blir tillfällen att djupare lära känna lärarkollegiet på individnivå, bättre förstå vilka kompetenser och viljeyttringar som finns och att få bättre förutsättningar att stödja lärares pedagogiska utveckling, samt att läraren ges tillfälle att bli sedd i sin profession av någon annan. Deltagarna menar att en viktig förutsättning för att en pedagogisk handlingsplan på den egna institutionen ska kunna skapas och tillämpas är att arbetet med denna måste medvetandegöras och förankras tydligt i lärarkollegiet liksom tilldelas resurser. De individuella uppgifterna uttrycktes som en start på en process och de visade ett stort engagemang och en öppenhet att dela med sig av tankar, erfarenheter och känslor till varandra under kursen. Mötet över institutions- och fakultetsgränser för erfarenhetsutbyte går inte att överskatta.

  • 32.
    Eriksson, Sven B
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik.
    Mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet2013Inngår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 1, 23-35 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Det pedagogiska ledarskapet inom högre utbildning fokuseras allt mer. Det understryksgenom att flera lärosäten föreskriver såväl att pedagogiska ledare ska finnas på olika nivåersom vilka övergripande uppgifter dessa ska ha. Denna artikel är ett resultat av en fallstudieav hur de tillägnade kunskaperna och färdigheterna från kursen Pedagogiskt ledarskap, enkurs för målgruppen studierektorer/pedagogiskt ansvariga eller motsvarande arrangerad avUniversitetspedagogiskt centrum, har bidragit till deltagarnas professionalisering av det pedagogiskaledarskapet ett år efter kursens slut. Fallstudien genomfördes genom gruppintervjuer.Respondenterna uttryckte att de fått ett stärkt självförtroende i rollen som pedagogiska ledaresamt att kursen bidrog till en professionalisering av rollen som pedagogiska ledare genomatt stärka identiteten, att skapa en början till en handlingsetik bestående av delvis deladevärderingar kring det pedagogiska ansvaret samt ge utbildning och träning i färdighetersom har sin grund i teoretisk kunskap. Kursen Pedagogiskt ledarskap ger därmed ett stöd i en process mot en professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet.

  • 33.
    Eriksson, Sven B
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik.
    Professionalisering av det pedagogiska ledarskapet vid Umeå universitet2013Inngår i: Ett universitet i tiden: Universitetspedagogiska konferensen 2013, Umeå: Umeå universitet , 2013, 28-30 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Eriksson, Sven
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Ågren, Per-Olof
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för informatik. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Henriksson, Ann-Sofie
    Uppsala universitet, Universitetsförvaltningen.
    Elmgren, Maja
    Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Kemiska sektionen, Institutionen för fysikalisk och analytisk kemi, Fysikalisk kemi.
    Supporting pedagogical leaders2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 35.
    Fazlhashemi, Mohammad
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för idé- och samhällsstudier. Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Kontextuell islam2012Inngår i: Gud är större: ett material om tro, hbt och sånt / [ed] Göran Christersson & Lina Kurttila, Stockholm: Svenska kyrkans unga , 2012, 1, 68-71 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur har islams urkunder tolkats under historiens gång? har tolkningarna varit likartade oavsett tid, rum och uttolkare? Är det troligt att tänka sig att såväl islams källor, dvs. Koranen och profetens tradition, som tolkningarna av dem präglats av historiska omständigheter, sociala strukturer, kulturella referensramar eller ekonomiska förhållanden? Artikeln avser besvara dessa frågor utifrån de muslimska nytänkares föreställningar.

  • 36.
    Fazlhashemi, Mohammad
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Fritz, Thomas
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Förord2007Inngår i: Utsikter, insikter, avsikter: universitetspedagogisk konferens i Umeå 27 – 28 februari 2007 / [ed] Mohammad Faazelhashemi och Thomas Fritz, Umeå: Universitetspedagogiskt centrum, Umeå universitet , 2007, 7-8 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den 8:e universitetspedagogiska konferensen bestod av ett drygttrettiotal presentationer och lockade en i våra ögon liten, menentusiastisk skara av pedagogiskt intresserade. Totalt sett registrerade vidrygt 350 besök på de olika presentationerna. Den här rapporteninnehåller artiklar från närmare tjugo bidrag samt någrasammanfattningar som du nu kan läsa och låta dig inspireras av.

  • 37.
    Fazlhashemi, Mohammad
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Fritz, Thomas
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Utsikter, insikter, avsikter: universitetspedagogisk konferens i Umeå 27 – 28 februari 20072007Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 38.
    Fjellström, Mona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Democracy and transparency in higher education: Dialogue for learning as means for change2004Inngår i: Governance, democracy and evaluation, Berlin: University of Applied Sciences , 2004, 97- s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Evaluation as dialogue between stakeholders - a tool for learning and content development of medical education

    One important basis for content development of professional study programmes is the reception of graduated student qualifications. Normally there is no feed back from the field until years after student graduation. This presentation describes an evaluation strategy designed to support an ongoing reconstruction of a medical education programme trough continuous dialogue with stakeholders about the criteria of excellent medical education.

    Since the premises of medical education are influenced by several stakeholders (not only faculty, physicians and students) the evaluation strategy includes ten different stakeholders. Initially we asked the stakeholders what they wanted to know about the medical training.

    We received 117 challenging and sometimes unexpected questions. Receiving those questions generated a platform of learning. We realized that there were aspects to consider that we hadn’t thought of. The stakeholders were informed about the questions received and also the multi-method strategy that was decided for answering the crucial ones.

    So far the question bank has been used in workshops with faculty, in focus group evaluation with senior students and in course and stage evaluations with both faculty and students. New information is communicated to the stakeholders and new questions for learning and educational development are generated.

  • 39.
    Fjellström, Mona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Erfarenheter från ett lärdomskollegium: Tankar om scholarship of teaching and learning(SoTL) på en tvärvetenskaplig enhet2010Inngår i: Nu2010: Dialog för lärande / [ed] Fredrik Oldsjö, Stockholm: Sveriges Universitets- och högskoleförbund , 2010, 170-171 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Presentationen beskriver utgångspunkter, genomförande och erfarenheter från Lärdomskollegiet på Universitetspedagogiskt centrum (UPC). Huvudsyftet med Lärdomskollegiet är att stötta utvecklingen av en prövande, verksamhetsspecifik och forskningsförankrad SoTL-kultur på centret. Målet är att erbjuda ett aktivt stöd för högskolepedagogiska utvecklingsprojekt och forskning vid Umeå universitet (Umu). UPC skall stötta den högskolepedagogiska utvecklingen vid Umu. Det innebär ansvar för den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen av lärare, att erbjuda relevant stöd till enskilda lärare, institutions-, fakultetsledningar och universitetsledning, samt att proaktivt och vetenskapligt grundat aktualisera högskolepedagogiska frågor. Pedagogutvecklarna (PU) är lärare från olika discipliner inom universitetet och personal med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt mediateknik.

    En grundläggande förutsättning för verksamheten är att PU kontinuerligt utvecklar en gemensam och verksamhetsintegrerad kultur av SoTL. Kreber (2005) beskriver SoTL som ….. the intellectual, practical and critical work done by college and university teachers; that is, aimed at pursuing educational goals. (Kreber, 2005, s 393)Utgångspunkten är att SoTL skall ge utrymme för kritisk granskning och kunskapsutveckling i praktiskt undervisningsarbete.

    Sedan hösten 2007 har vi bedrivit Lärdomskollegiet med siktet att:

    • Utifrån ett prövande förhållningssätt se på universitetspedagogiken och vår stödjande roll i pedagogiskt arbete
    • Formulera utvecklings- och forskningsprojekt
    • Se vilka metoder som skulle kunna vara tillämpliga i olika projekt
    • Genomföra pedagogiska utvecklings- och forskningsprojekt, samt att
    • Dokumentera och presentera projekt vi initierar eller medverkar i.

     

    Initialt inbjöds samtliga PU att delta utifrån eget intresse men sedan ett år tillbaka genomförs kollegiet som en gemensam aktivitet omfattande två veckor kompetensutveckling per person. Totalt genomförs fyra till fem seminarier per termin. Ansvar för innehåll och genomförande av Lärdomskollegiet roterar mellan centrets PU.

     

    Så här långt har många olika texter lästs och diskuteras. Utvecklingen inom området högskolepedagogik har diskuterats och ett aktuellt forskningsprojekt har presenterats. Ett IKT-pedagogiskt utvärderingsprojekt har genomförts och presenterats på Högskoleverkets Kvalitetskonferens. Vi har diskuterat forskningsmetodik utifrån bidrag presenterade vid den Universitetspedagogiska konferensen 2009, genomfört peer-processer för PU:s arbete med pedagogisk meritportfölj och vi har diskuterat innebörden av SoTL för oss och vår verksamhet.

     

    I utvärderingen våren 2009 ansåg deltagarna att Lärdomskollegiet gör hela verksamheten och olika rollers bidrag synliga. Att det skapas ett öppet klimat för åsikter och kompetenser, en bred gemensam kunskapsbas samt ett gemensamt språk. Kollegiet höjer kvaliteten i det egna arbetet genom breddning och fördjupning samt ger inspiration och lust till skrivande/projekt. Responsen visar på många möjligheter men också viktiga förutsättningar att beakta vid stöttande av SoTL inom högre utbildning. 

  • 40.
    Fjellström, Mona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Evaluation as dialogue between stakeholders: a tool for learning and content development of medical education2003Inngår i: AMEE 2003 Relevance in Medical Education, 2003Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Evaluation as dialogue between stakeholders - a tool for learning and content development of medical education

    One important basis for content development of professional study programmes is the reception of graduated student qualifications. Normally there is no feed back from the field until years after student graduation. This presentation describes an evaluation strategy designed to support an ongoing reconstruction of a medical education programme trough continuous dialogue with stakeholders about the criteria of excellent medical education.

    Since the premises of medical education are influenced by several stakeholders (not only faculty, physicians and students) the evaluation strategy includes ten different stakeholders. Initially we asked the stakeholders what they wanted to know about the medical training.

    We received 117 challenging and sometimes unexpected questions. Receiving those questions generated a platform of learning. We realized that there were aspects to consider that we hadn’t thought of. The stakeholders were informed about the questions received and also the multi-method strategy that was decided for answering the crucial ones.

    So far the question bank has been used in workshops with faculty, in focus group evaluation with senior students and in course and stage evaluations with both faculty and students. New information is communicated to the stakeholders and new questions for learning and educational development are generated.

     

  • 41.
    Fjellström, Mona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Kursutvärderingar: stöd för lärande och utveckling2002Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 42.
    Fjellström, Mona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Kursvärderingsetik?2000Inngår i: Forskning på gott och ont: en antologi om samhällsvetenskaplig forskningsetik. / [ed] Nygren, Lennart, Olofsson, Inger, & Ågren, Per-Olof., Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete , 2000, 148-156 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Fjellström, Mona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Lärare lär av sin undervisning2004Inngår i: Kursvärdering för studentinflytande och kvalitetsutveckling: en antologi med exempel från elva lärosäten / [ed] Heldt-Cassel Susanna & Palestro Joakim, Stockholm: Högskoleverket , 2004, 81-87 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Fjellström, Mona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Lärares upplevelser av könsproblematik i undervisningen: hur kan högskolepedagogisk utbildning stötta?2003Inngår i: Utvecklingskonferensen för högre utbildning Proceedings 2003: den professionella universitetsläraren - praktik och teori / [ed] Ingrid Järnefelt, Stockholm: Rådet för högre utbildning/Högskoleverket , 2003, 56-60 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 45.
    Fjellström, Mona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Utvärdering som stöd för utvecklingav högre utbildning: erfarenheter från en intressentutvärdering - inventering av intresset för nya samarbetsprojekt2007Inngår i: Utsikter, insikter, avsikter: universitetspedagogisk konferens i Umeå 27 – 28 februari 2007 / [ed] Mohammad Fazlhashemi och Thomas Fritz, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2007, 107-107 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att utvärdering skall kunna bidra till förändring av högre utbildning måste ett flertal faktorer tas i beaktande. Några av dessa är: sammanhanget för den specifika utbildningen, den akademiska frihete natt ”själv” utforma och bedriva utbildning samt behovet av kontroll över såväl utvärdering som tolkning av resultat. Under perioden 2000-2005 har jag medverkat i en utvärderingsinsats som utformats för att stödja dels en pågående programförändring, dels programansvarigas/lärares förmåga att arbeta med utbildningsutveckling. Utvärderingen som genomfördes som en dialog med ett flertal intressenter till utbildningen har bidragit med intressanta erfarenheter kring såväl identifieringen av kvalitetskriterier som arbete med utvärdering och utbildning inom högre utbildning. Utvärderingsinsatsen, som kommer att presenteras i en avhandling i pedagogik under hösten 2007, har dock också visat på behovet av ytterligare kunskap. Rundabordssamtalet, som syftar till att fånga upp intresset förkommande samarbete kring programutvärdering, inleds med en kortpresentation av den genomförda utvärderingsinsatsen och dess resultat.

  • 46.
    Fjellström, Mona
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Kirchhoff, Magnus
    Teaterhögskolan.
    Academic development from Floor to Ceiling: mission impossible?2010Inngår i: ICED Conference 2010: Enhancing Strategies for Global Quality Learning in HIgher Education, Barcelona, 2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Filtering our joint experience of more than 20 years of academic development (AD) in HE through recent quality assurance processes, we will discuss how academic developers, hired in an era of individual perspective on AD, can tackle the demands raised in today’s context of organisational and strategic AD. What does “the quality discourse” mean in regard to work with academic development, who is to be involved in these processes and what is its importance for achieving sustainable educational change?

     

    Our presentation is aimed at people who are responsible for initiating, running and supporting teaching and learning in higher education at their own institutions or within higher education in general. The purpose of the contribution is to:

    • raise questions concerning prerequisites for strategic academic development,
    • to discuss the views of higher education institutions on how this can be carried out and
    • the role of academic development units (or their equivalent) in this.

    Together we represent more than twenty years of experience in working with academic development in higher education, Magnus with experience from both a large university (Stockholm) and a small college of arts (Stockholm Academy of Dramatic Arts), Mona with experience from Umeå University. Together and independently we have also been involved in different national development contexts and have experience from international development projects.

    We were both employed in the past century (!) because we were considered to be “good” teachers with the primary task of being “wise colleagues”. We worked at the level of the individual and in small groups. That picture of academic development units still lives on despite the fact that reality is drastically different today. Now teaching and learning for higher education is a requirement for teachers and doctoral students who teach, the Bologna Process has stirred up the pedagogical workday at the same time as quality assurance and assessments have become catchwords of the day. Today we are involved in activities such as: building up a system for the recognition of pedagogical qualifications that encompasses all of the institutions of higher learning, courses that give pedagogical qualifications, tailor-made consultancy work, production of teaching material, research, development of learning platforms, development of educational action plans etc. These tasks demand that we are more than just “wise colleagues” (Fjellström, Mårtensson & Roxå, 2008). The future we see before us with increased competition, increased demands on performativity and a stringent financial reality will probably also increase the demands on those working with (strategic) academic development (Blackmore, 2009; Di Challis m fl, 2009; Gosling, 2009). The question is how are the institutions of higher learning going to tackle this continuing challenge?

    We want to problematise a situation where academic development units, often placed peripherally in the university organisation and with an imbalance between responsibility  and authority, are more and more involved in processes that are labelled quality assurance or quality development (see Havnes & Stensaker, 2006). What does “the quality discourse” mean in regard to work with academic development, who is to be involved in these processes and what is its importance for achieving sustainable educational development? During the presentation we will raise a number of questions that can be commented on directly by people responsible for development to take back to their own institutions of higher learning for continued work.

  • 47.
    Fjellström, Mona
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Mårtensson, Katarina
    Lunds Universitet, CED.
    Roxå, Torgny
    Lunds Tekniska högskola, Genombrottet.
    Stöd för pedagogisk utveckling av högre utbildning: kompetensutveckling för pedagogiska utvecklare2008Inngår i: NU2008 Proceedings: Lärande i en ny tid - samtal om undervisning i högre utbildning / [ed] Anders Sonesson & Maria Hedberg, Lund: Centre for Educational Development, Lunds universitet , 2008, 219-222 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna workshop är att initiera ett lärosätesövergripande samtal om kompetensbehov och angelägna utvecklingsaktiviteter för pedagogiska utvecklare (pedagogiska konsulter/motsv) i högre utbildning. Till workshopen inbjuds alla som har erfarenhet av, eller synpunkter på, stödet för pedagogisk utveckling vid våra lärosäten. Målet för workshopen är att samla in ett första diskussionsunderlag samt att skapa ett nätverk av personer/lärosäten som är intresserade av att utveckla och genomföra kompetensutvecklingsaktiviteter. Ambitionen är att kunna skapa en långsiktig kompetensutvecklingsmodell där nätburna aktiviteter kopplas samman med kompetensspecifika ”moduler” genomförda på olika lärosäten.

    Sedan 1960-talet har det funnits pedagogiska utvecklare vid svenska lärosäten. Från att ha varit en handfull personer spridda över de större universiteten ser vi idag framväxten av allt större pedagogiska utvecklingsenheter vid flertalet lärosäten. Uppdraget för de pedagogiska utvecklarna var inledningsvis framförallt att inspirera och stödja pedagogisk utveckling av lärare på individnivå. Under 1990-talet har uppdraget kommit att utvidgas till att också omfatta behörighetsgivande högskolepedagogiska kurser, skräddarsydda konsultinsatser för fakulteter/institutioner/lärargrupper samt universitetsövergripande strategiskt arbete. De som idag arbetar med stöd för pedagogisk utveckling har olika ämnesbakgrunder, organisatorisk placering, uppdrag och resurser. Gemensamt för dem alla är dock ett behov av uppdragsspecifik kompetensutveckling.

    I början av 2000 möjliggjorde Rådet för högre utbildning, senare Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU), genom utlysta projektmedel en första specifik kompetensutvecklingsinsats. 2004 och 2005 genomfördes kursen Strategisk pedagogisk utveckling som ett samarbete mellan myndigheten, Lunds och Uppsala universitet. Kursen genomfördes med en action learning-metodik med syftet att både stödja strategisk pedagogisk utveckling och kunskapsbildningen inom området. Totalt 40 av 75 sökande kunde antas till kurserna. Erfarenheterna från kurserna visar på ett starkt behov av ett ”inomprofessionellt” samtal och kunskap om pedagogisk utveckling (Roxå & Mårtensson, 2007).

    Några utmaningar för pedagogiska utvecklare som framkom under kurserna var:

    • en komplicerad roll i universitetsorganisationen (ibland ledningens förlängda arm, ibland ”fotfolkets”/lärarnas försvarare)
    • den stora variationen i uppgifter (kurser, konsultinsatser, mentorskap, diskussionspartner på olika nivåer, medverkan i lärosätesövergripande strategiskt utvecklingsarbete, bedömaruppdrag, utvärderaruppdrag, materialframställning och forskning samt utvecklingsarbete)
    • avsaknaden av en specifik lärandegemenskap (learning community) och
    • bristande möjligheter till professionell utveckling (scholarship).

    I dessa utmaningar finns behov av såväl teori som praktiska färdigheter och förhållningssätt. Utbildningsinsatser skulle behöva omfatta insatser för såväl tanke/huvud som göra/hand och känna/hjärta. Några tänkbara teman ”tolkade” ur utmaningarna ovan är pedagogiskt utvecklingsarbete, organisationsteori, strategiskt ledarskap, kommunikationskunskap, konflikthantering, mentorskap, professionellt förhållningssätt, mångfald i högskolan, etik, konsultarbete, ekonomi och högskolejuridik.

    Mot bakgrund av varierade lokala förutsättningar och uppdrag borde en kompetensutvecklingsinsats vara uppbyggd i valbara moduler genomförda med grundprinciperna att stödja utvecklingen av en ’learning community’ och professionell utveckling (scholarship). De senare skulle utgöra tråden som pärlorna (modulerna) är trädda på.

    Workshopen kommer att genomföras med hög grad av deltagaraktivitet i smågrupper varvat med plenardiskussioner där sammanfattningar och förslag konkretiseras.

  • 48.
    Fjellström, Mona
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Naredi, Silvana
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.
    Sawert, Bertil
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
    Johnson, Owe
    Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
    En bro mellan högre utbildning och profession: Utbildning för kliniska handledare i läkarutbildning2012Inngår i: Nu 2012 Göteborg 17-19 oktober 2012: Gränslöst lärande, Göteborg, 2012, 131-132 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I samband med att läkarutbildningen vid Umeå universitet skulle regionaliseras togs beslut om att samtliga kliniska handledare, varav flertalet är landstingsanställda läkare, i regionen (Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland) skulle erbjudas handledarutbildning. Utbildningen skulle stärka kopplingen mellan de högskoleförlagda och de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen samt stödja en handledarroll starkt utmanad av sjukvårdens verksamhetskrav.  Läkarutbildningen har utökats kraftigt de senaste femton åren samtidigt som kraven ökat på produktivitet inom hälso- och sjukvården. Resultatet har blivit många studenter ute i klinisk verksamhet med kliniska handledare som ofta varken har en tydlig rolldefinition som handledare, aktuell kunskap om vilka mål som skall uppnås eller redskap för hur handledning skall genomföras i en splittrad och tidspressad vardag. För studenterna har problemen yttrat sig i form av brist på tid med, eller avsaknad av, handledare och sämre möjligheter att fullfölja praktiska utbildningsmoment (Läkartidningen, 2008:38; MSF Handledningsenkät 2011). Socialstyrelsen har också uppmärksammat behovet av handledarutbildning genom att ställa krav på handledarutbildning för handledare i specialiseringstjänstgöring (ST) för läkare (SOSFS 2008:17, 3 kap).

    Fokus för handledarutbildningen blev att utveckla de kliniska handledarnas kunskaper om och förmåga att handleda i kliniska situationer samt att stimulera ett reflekterande och prövande förhållningssätt till studenternas lärande och den egna handledarrollen. Teman som ingår är: Mål och regelverk för läkarprogrammet, planering av klinisk handledning, att stödja ett reflekterat och handlingsinriktat lärande, att handleda, samtal, feedback och bedömning samt den professionella handledaren. Utbildningen, som genomförs som ett samarbete mellan universitetet och de fyra landstingen, omfattar tre dagar med ett eget arbete som genomförs av deltagarna mellan kursdag 2 och 3. Sedan 2009 har 177 kliniska handledare utbildats. Utvärderingar genomförda i samband med kursens genomförande har visat att de kliniska handledarna genomgående är mycket positiva till utbildningen. Det som särskilt lyfts fram är möjligheten till egen reflektion, praktisk problemlösning tillsammans med andra handledare samt en starkare koppling till utbildningsuppdraget genom den ökade kunskapen om lärande och högskolans regelverk.

    Under den period som handledarutbildningen genomförts har intresset väckts för att handledarutbildning för kliniska handledare skall genomföras i två steg. Ett inledande steg fokuserat på grundläggande handledarkunskap och handledning inom läkarprogrammet som skulle genomföras under läkares specialiseringstjänstgöring. Dessutom ett senare steg, riktat till färdiga specialistkompetenta läkare, som fokuserar på den mer långsiktiga och individnära handledning som genomförs under specialisttjänstgöringen. Idag för läkarprogrammet vid Umeå universitet samtal med två landsting i regionen om möjligheten att bedriva den grundläggande handledarutbildningen.

  • 49.
    Fjellström, Mona
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Oldsjö, Fredrik
    Stockholms universitet.
    Benchmarking – för dialog, lärande och kvalitetsutveckling2012Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    2006 tillsatte Swednet en arbetsgrupp, Ackrediteringsgruppen, som skulle utveckla en modell för ackreditering av högskolepedagogiska enheter. Två år senare fortsatte arbetet inom ramen för projektet Arbetsgruppen för kvalitetsutveckling. Fokus i projektet försköts från ackreditering till kvalitetsutveckling. Målet var att under perioden 2008 till 2011 utforma samt pröva kriterier och arbetsformer för intern kvalitetsutveckling med peer review enligt en critical friend-modell samt utveckla förslag på kriterier för extern kvalitetsgranskning av Högskoleverket (HSV) eller motsvarande. Projektet avrapporterades våren 2010 och med en viss fördröjning har målet nu uppnåtts.

    Den benchmarkingmodell som nu testats presenterades av Denise Chalmers, University of Western Australia, vid ICED-konferensen i Barcelona 2010. Modellen syftar till att ge ett verktyg för enheterna, dess chefer och universitetsledningar att analysera hur väl enheterna bidrar till verksamhetens olika strategiska behov. I samband med konferensen kom föreståndarna vid de högskolepedagogiska enheterna vid Stockholms, Umeå och Uppsala universitet överens om att anpassa och testa modellen i Sverige.  De tre enheterna är jämförbara vad avser budget, organisation och verksamhet och lämpar sig väl för benchmarking.

    Modellen beskriver åtta övergripande verksamhetsområden (domains). Varje område beskrivs genom kriterier (good practice descriptors) på lärosätesnivå, fakultetsnivå och institutionsnivå. Enhetens verksamhet bedöms utifrån en femgradig skala inom varje område och nivå. Analysen omfattar en beskrivning av nuvarande verksamhet och ska stödjas av olika typer av underlag. Modellen utgår från ett utvecklings- snarare än ett granskningsperspektiv. Varje enhet ska själv – genom interna diskussioner och genom dialog med verksamhetsföreträdare och ledning vid lärosätet – ta ställning till vilka verksamhetsområden som ska vara föremål för benchmarking. Därefter sker en självvärdering, som inbegriper dokumentinsamling samt inhämtning av underlag från olika intressenter. När självvärderingen är genomförd och dokumenterad är nästa steg en peer review med samverkande partners.

    Denise Chalmers medverkade i uppstarten av processen i samband med ett besök i Sverige i juni 2011. Vid detta tillfälle beslutade medarbetare från Stockholms (SU), Umeå (UmU) och Uppsala universitet (UU) gemensamt vilka områden som skulle ingå i granskningen. Under hösten 2011 avbröt UU sin medverkan i projektet på grund av föreståndarbyte, och SU har på grund av hög arbetsbelastning inte kunnat fullfölja sin självvärdering. Detta innebär att UmU slutfört sin självvärderingsrapport först, utan input från något annat lärosäte, och att det genomförts en extern granskning av Björn Stensaker, Oslo universitet, före peer review. SU skall granska och kommentera UmU självvärdering under försommaren 2012.

    Den största poängen med benchmarking är att lära tillsammans genom att granska sin egen verksamhet och under konstruktiva former spegla sin verksamhet mot utvalda andra. På grund av att två verksamheter inte kunnat fullfölja processen har vi gått miste om den speglande dimensionen i processen. Det vi däremot uppnått är en ordentlig genomgång av vår egen verksamhet och våra egna ”bilder” av vad som är viktigt i verksamheten, hur vi arbetar med den, hur den uppfattas av våra intressenter samt vad vi behöver arbeta vidare med. Under arbetets gång har vi upptäckt både styrkor och svagheter i vår egen verksamhet och i modellen vi använt. Vi har dessutom fått värdefulla synpunkter från Björn Stensaker och inväntar med förväntan responsen från SU.

    Det är vår förhoppning att fler enheter i Sverige är intresserade av att genomföra en benchmarking enligt denna modell och att vi skall kunna medverka som benchmarkingpartner till någon annan enhet.

  • 50.
    Gabrielsson, Åke
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Företagsekonomi.
    Paulsson, Margareta
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC). Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Företagsekonomi.
    Att utveckla ekonomers informationskompetens: en idéskiss för ekonomprogrammen2004Rapport (Annet vitenskapelig)
12 1 - 50 of 81
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf