umu.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 578
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abazaj, Kenneth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Våld i nära relationer: Polisens initiala åtgärder vid brott i nära relationer2007Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om våld i nära relationer och avgränsar sig till mestadels kring kvinnornas situation i fråga. Mitt syfte med denna rapport är att, dels förhöja mina kunskapsnivåer inom problemområdet samt dels att utvidga och förhoppningsvis förbättra mina initiala åtgärder i mitt framtida polisiära arbete. Visserligen döms gärningsmännen idag enligt drygare dom vid brott i nära relationer än tidigare. Men de största problemen är dock fortfarande att målsägande inte vågar anmäla att de har blivit utsatta för sådana brott samt att de drar tillbaka anmälningar innan brotten hunnits utredas. Detta medför stora problem för polisens brottsbekämpning inom detta område men utgör samtidigt en oerhört viktig informationskälla för en del av den siffra över hur många sådana ouppklarade brott som årligen begås. För att sammanställa denna information i rapporten har jag tagit hjälp av litterära samlingar ur polisutbildningen termin 4, respektive fältstudier hos polismyndigheten i Skåne samt rapporter från brottsförebyggande rådet. Resultaten förblir tydliga, polisens initiala åtgärder är avgörande för hur hela utredningen bearbetas och uppklaras i slutändan. Samtidigt är samarbetet av de olika aktörerna i en kommun för brottbekämpningen och förebyggandet oerhört viktigt. Därmed säger slutsatsen i denna rapport tydligen att en skärpt disciplin inom rättsväsendet är av behov och att fullfölja dess skyldigheter i deras initiala utredningsarbeten.

  • 2.
    Abrahamsson, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Carlsson, Mikael
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Tidig intervention vid ungas missbruk2005Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Narkotika är en viktig fråga för människorna i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur omfattande narkotikamissbruket är i Umeå bland unga människor i åldern 15-25 år. Dessutom orientera oss och läsaren i hur olika samhällsinstanser kan arbeta och samarbeta runt narkotikaproblemet. För att få reda på hur det drogförebyggande arbetet bland ungdomar ser ut har vi använt oss av rapporter, webbaserade källor, statistik samt övrig litteratur. I rapporten beskriver vi hur man kan upptäcka ett missbruk och hur unga människor kan komma i kontakt med narkotika. Vi beskriver även hur socialtjänsten arbetar mot ringa narkotikabrott och vad som händer med ungdomar som anträffats påverkade. Vi redogör även för några lagstöd som arbetsredskap för bl.a. polisen. I resultatdelen redovisas socialtjänstens senaste projekt i Umeå. Projektet går ut på att sätta in tidiga resurser för ungdomarna som ertappas påverkade eller innehar små doser narkotiska preparat som kan jämställas med ringa narkotika brott. Vi har tagit del av en levnadsvaneundersökning från 2004 som visar hur högstadie- och gymnasieungdomar i Umeå ställer sig till narkotika. Resultaten visar hur många killar/tjejer som har använt sig av narkotika samt hur det har fått tag på preparatet. Vi kom fram till att ju högre upp i klasserna vi kom desto frekventare blev användandet av narkotika, detta gäller både killar och tjejer. Vi kunde också utläsa att de flesta ungdomar fått tag på narkotika via någon kompis.

  • 3.
    Abrahamsson, Christian
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Den nya godtrosförvärvslagen: en introduktion av dess syfte och innebörd2003Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utifrån olika former av riksdagstryck beskriver uppsatsen den nya godtrosförvärvslagen som trädde i kraft den 1 juli 2003. Uppsatsen försöker förklara hur godtrosförvärvslagen ser ut och vad som kan väntas hända utav den. Den nya lagstiftningen är en modifiering av tidigare lag och innebär kortfattat att ursprunglig ägare i vissa fall inte behöver betala någon lösen för att få tillbaka ”sin” egendom som annan förvärvat i god tro. Den nya godtrosförvärvslagen grundar sig på två olika former av äganderättsprinciper, dels på den så kallade extinktionspricipen som reglerar äganderätt av egendom på så sätt att den godtroende förvärvaren blir ägare till förvärvad egendomen och dels på den så kallade vindikationsprincipen, som tvärtemot vad extinktionsprincipen säger, ger den ursprunglig ägaren en kvarhållande äganderätt - trots förvärvarens goda tro. Vad som avgör om extinktionsprincipen eller vindikationsprincipen skall gälla för en viss situation avgörs utifrån det sätt som egendomen en gång kommit bort från den ursprunglig ägarens besittning. Genom att införa vindikationsprincipen i godtrosförvärvslagen hoppas lagstiftaren uppnå två effekter, dels att minska efterfrågan av stulna varor och därigenom minska handeln med dem. Genom en minskad handel med stulna varor hoppas lagstiftaren även på att närliggande brottslighet ska minska. En andra förhoppning med förändringen i godtrosförvärvslagen är att vindikationsprincipens införande i godtrosförvärvslagen ska möta en bredare acceptans hos allmänheten. Den nya delen i godtrosförvärvslagen eftersträvar att ge ursprunglig ägare ett bättre skydd av sin egendom och vidare att underlätta situationen för en bestulen individ då egendomen på ett eller annat sätt återfunnits. Att lämna ut beslag till målsägande ska i framtiden gå fortare – är det tänkt.

  • 4.
    Abrahamsson, Mikael
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Helgesson, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Överskottsinformation: En reglering efter 30 års utredande2005Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De brottsbekämpande myndigheterna har idag möjlighet att använda sig avhemliga tvångsmedel. Med hemliga tvångsmedel menas hemlig telefonavlyssning,hemlig telefonövervakning och hemlig kameraövervakning. I de sammanhangenkan uppgifter om brott som inte har samband med tvångsmedelsbeslutet kommatill kännedom. Sådana uppgifter kallas för överskottsinformation. Nu villregeringen reglera om användningen av överskottsinformation i lag.Syftet med denna rapport är att utreda svårigheterna i en reglering av sådaninformation. Några av frågorna som har behandlats i rapporten är,integritetsproblematiken och risken för missbruk.Vår utgångspunkt i arbetet har varit Ds 2003:13 som initierade lagförslaget. Vi harockså fördjupat oss i tidigare utredningar såsom SOU:s, propositioner ochremissvar.Idag finns det indirekt reglerat hur överskottsinformation ska användas genomrättegångsbalken och polislagen. Med respekt för den personliga integriteten hardock informationen ofta använts restriktivt. Människan ska enligt grundlagen ochEuropa konventionen vara skyddad mot sådana intrång som ett tvångsmedelinnebär. Om sådana intrång ändå görs, ska det göras med stöd i lag. Efter deutredningar som gjorts i integritetsfrågan har man funnit att den aspekten inte ärett skäl till att förbjuda användningen av överskottsinformation. Ett annatargument för att förbjuda användningen av överskottsinformation har varit riskenför missbruk. Att polis och åklagare skulle gå utanför sina befogenheter har dockav utredarna endast ansetts vara teoretisk. Fri bevisprövning och bevisvärdering ären lagstadgad och viktig princip i det svenska rättsväsendet. Förslaget i Ds2003:13 innebar en bevisförbudsregel och stred mot den principen. I efterföljandeproposition justerades förslaget och ett förundersökningsförbud infördes istället.De argument som framförts som skäl för en reglering är hållbara men inte direktnödvändiga. I de utredningar som har gjorts har argumenten inte spelat någonavgörande roll. Vi har egentligen endast funnit två skäl till ett lagförslag.Det första är att överskottsinformation måste vara reglerat för att de nya förslagetom hemlig avlyssning, så kallad ”buggning” ska kunna läggas fram. Det andra äratt förslaget innebär ett sätt att spara på rättsväsendets resurser.

  • 5.
    Ackemo, Annelie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Nilsson, Susanne
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Mobbing och kränkande behandling: Hur agerar skolan2003Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många svenska skolor har problem med våld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kände sig mobbare av andra elever medan sex procent kände sig mobbade av lärare. Mobbningen kan få svåra följder som t.ex. låg självkänsla. Skolans agerande mot mobbning och kränkande behandling regleras i ett antal styrdokument, främst Skollagen och Läroplanen, som anger de mål och riktlinjer skolan ska följa. Skolan har skyldighet att upprätta en handlingsplan som beskriver de åtgärder som skall vidtas för att förebygga och motverka mobbing och annan kränkande behandling. Ett problem som uppmärksammats är att många av skolans handlingsplaner uppvisar brister när det gäller de förebyggande åtgärderna samt uppföljningen av programmen. Alla som arbetar i skolan har skyldighet att aktivt motverka trakasserier och förtryck. Det är viktigt att kartlägga innebörden i begreppen mobbing och kränkande behandling för att veta vart gränsen går och vilka förebyggande åtgärder som är möjliga. I arbetet belyser vi frågeställningar så som; Vad är mobbing och kränkande behandling? Upplevs mobbing som ett problem i skolorna? Förekommer samverkan med andra myndigheter? Idet förebyggande arbetet är samverkan en förutsättning för att på ett effektivt sätt kunna motverka mobbing och kränkande behandling…

  • 6.
    Adolfsson, Niklas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Nyrén, Petter
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Kontakten mellan polis och ungdomar2004Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Polisen träffar på mycket ungdomar i det dagliga arbetet. Vi har genom intervjuer undersökt hur polisen i Gävle och Borlänge arbetar med ungdomar. Vi har även tittat på genom enkäter vad ungdomar i två niondeklasser tycker om polisen. Lagstiftning som kan vara aktuell i ämnet berörs. Vår tanke med detta arbete var att försöka komma fram till några bra enkla arbetsmetoder polisen kan arbeta efter. Trots resursbrist på många håll i landet så finns det enkla saker polisen kan göra i sitt dagliga arbete med ungdomar.Varmt välkomna till en trevlig halvtimme där vi hoppas att vårt arbete skall intressera, om inte så bjuder vi på saft och bullar.

  • 7.
    Adriansson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Larsson, Alexandra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Hedersmord: Hur kan en far mörda sin egen dotter för hederns skull?2004Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att försöka förstå hur ett hedersmord kan begås. Vi har försökt att se vilka möjligheter och metoder det finns för svenska polisen att upptäcka den utsatta flickan/kvinnan i tid innan det går så långt att ett hedersmord begås. För att förstå begreppet hedersmord så måste man gå långt tillbaka i tiden. I patriarkaliska samhällen så ses kvinnan och hennes sexualitet som en handelsvara. Kvinnans föräktenskapliga eller den gifta kvinnans utomäktenskapliga sexuella förbindelser ses som ett allvarligt hot mot männen och familjens heder. Det allra flesta hedersmord begås i muslimska länder. Dessa mord har dock inget stöd i koranen eller islam. En förklaring, till att unga flickor mördas, är mötet mellan den invandrande familjens patriarkaliska syn på samhället kontra den svenska moderna synen där. När familjer kommer till ett nytt land kan man urskilja tre olika sätt att anpassa familjestrukturerna på. Ett sätt är att behålla den traditionella och patriarkala familjestrukturen. Ett annat är att integrera sig i det nya samhället och ett tredje är att skapa en ny familjestruktur, liknande den som finns i det nya landet. I hederskulturer finns begreppet heder i hela samhället. Det är männens plikt att återupprätta hedern, gör man inte detta så förlorar man omvärldens respekt. Tar en man däremot saken i egna händer och mördar sin egen dotter så hyllas han som en hjälte. Det finns länder som medger strafflindring om gärningsmännen hänvisar till hedern.

  • 8.
    Agby, Maria
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Liivrand, Caroline
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Persson, Zandra
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Hedersmord, baserad på en verklig händelse2004Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Större delen av vårt arbete baseras på en vecka då vår lägenhet blev ett gömställe för Sara, efter att släktingar som hotat henne till livet, ännu en gång hittat henne. Idag är begreppet hedersmord något de flesta känner till. Dock har vi svårt att i den svenska kulturen sammankoppla hedern med mord. I vad grundar sig hedersmord, beror det på religion, kultur eller gamla seder? Vad är bakgrunden till att män dödar kvinnor för att upprätthålla en familjs heder? Vi vill belysa detta ämne och påvisa konsekvenser som drabbar de utsatta. Med våra egna erfarenheter har vi också stått öga mot öga med den problematik som uppstår när man försöker finna hjälp för någon som är utsatt. Vi vill reda ut vilken hjälp som faktiskt finns att få, och jämföra den med den hjälp som i vårat fall Sara har fått. Motivet bakom hedersmord är att återupprätta en familjs eller en hel släkts förlorade heder, männens heder. Männens heder har ett tydligt samband med kvinnornas frigörelse, beteende och sexualitet. Detta handlar om tusenåriga traditioner och normer som är kulturellt betingade.

  • 9.
    Ahlberg, Anders
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Det lokala brottsförebyggande rådet och möjligheten för polisen2007Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rådet och samarbetet med polisen i Skellefteå Kommun. Jag har även belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp några teorier om hur man ska få ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nära samarbete med polis, socialtjänst och övriga myndigheter kan man komma långt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har använt mig av den nationella rapporten ”allas vårt ansvar” som man jobbar efter i Skellefteå. Dessutom har jag intervjuat tre nyckelpersoner när det gäller brottsförebyggande arbetet. De jobbar alla tre i Skellefteå och har god lokal kännedom. Den viktigaste slutsatsen är att ha en situationell och social prevention som fungerar och att man prioriterar tidiga insatser mot ungdomar som har problem hemma eller i skolan.

  • 10.
    Ahlfont, Gustav
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Janesjö, Anna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Thuresson, Benny
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Elektronisk intensivövervakning med fotboja2004Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vårt arbete var att undersöka om elektronisk fotboja är ett bra alternativ till fängelse. Förändras vardagen mycket för de som bär den. Är fotbojan avskräckande eller inte? Om det är så att den kan användas vid kontroll av att besöksförbud efterlevs, och hur i så fall. Håller lagstiftningen i Sverige som den är idag eller måste den ev. förändras? Vi har hållit två intervjuer, läst en del litteratur och använt oss av Internet för att komma fram till vårt resultat En mycket kort sammanfattning av resultatet är att om man blivit dömd till högst tre mån fängelse och har ett jobb, telefon, bostad och anhöriga har gett sitt godkännande kan man få bära fotboja. Man ansöker själv att få bära den. Under hela tiden man bär fotbojan blir du kontrollerad. Ett schema skall följas noggrant, man får inte dricka någon alkohol. Den teknik vi studerat heter EMS 2000 och kommer från Israel. Den går ut på att man bär en sändare runt foten och har en mottagare i hemmet. Sverige har idag börjat försöka föra in tekniken för att kunna kontrollera att besöksförbud efterföljs. Tekniken finns och används i USA. Idén har utvärderats av flera olika instanser som har kommit fram till liknande resultat. Lagstiftningen är inte tillräcklig i dagsläget. Men viljan finns och samhället skriker efter bättre kontrollsätt av besöksförbuden. Alla instanser är överens om att utredningen bör fortsätta.

  • 11.
    Ahlqvist, Magnus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Polishundverksamheten i Skellefteå2008Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den svenska polisen har stor användning av hundar i det operativa polisarbetet. Hundar används bland annat för att eftersöka försvunna personer, spåra gärningsmän, skingra folkmassor, uppleta bevisföremål, söka narkotika och mycket mer. Polishundar brukar delas in i kategorierna ÖVS-hundar (övervakningshundar), specialsökhundar och kombihundar. De regionala myndigheterna bestämmer själva hur hundverksamhen ska vara utformad i länet. Den här rapporten tar sikte på att beskriva hur polishundsverksamheten ser ut i Skellefteå. Under våren 2007 skedde en omstrukturering av hundverksamheten i Västerbotten. Myndigheten bestämde att det inte längre skulle finnas någon egen ÖVS-hund i Skellefteå. Det bestämdes även att det i Skellefteå skulle startas upp ett nytt projekt med att utbilda en brottsplatsundersökningshund. För att få en bild av varför omstruktureringarna genomfördes har intervjuer hållits med personer som är insatta i frågan. Rapporten visar att omstruktureringen främst berodde på svårigheter att hitta kompetent personal som kunde utbilda polishundarna i Skellefteå. Vidare visar rapporten på ekonomiska motiv bakom omstruktureringen.

  • 12.
    Ahnlund, Tobias
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Ryderman, Per
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Stereotyper: och dess påverkan på polisens arbete2004Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet belyser problemet med stereotypa uppfattningar, både inom och utom polisväsendet. Vi har tittat närmare på vad som definierar en stereotyp och beskriver två av de vanligaste stereotyperna; könsstereotyper och etnostereotyper. Könsstereotyper ligger till grund för diskriminering i både privata och offentliga sektorn. En diskussion som i allra högsta grad är aktuell i media och samhällsdebatten. Detta framgår bland annat i tidningen Svensk Polis om det i Stockholm tidigare använda vitsordssystemet. Kring etnostereotyper har en grupp kanadensiska poliser i en undersökning sagt att afroamerikanska ungdomar alltid hade något olagligt för sig om de stod i grupp. Detta kan förklaras med att polisen har en stereotyp bild av svarta ungdomar som mer brottsbenägna. Vi ger också en bild av huruvida en stereotyp uppfattning är negativ eller kan ha positiva effekter. Därefter diskuteras polisens påverkan av stereotypa uppfattningar. I polisyrket, i vilket man dagligen möter en mängd olika människor och har lagstadgat krav på likabehandling, torde det vara extra viktigt att hålla sig till fakta och undvika att påverkas av sina stereotypa uppfattningar. Frågan är alltså inte om stereotyppåverkan inom polisen existerar, utan hur och om den är användbar eller om den minskar effektiviteten och kanske t.o.m. motverkar polisarbetets syfte. Vi har även belyst problematiken kring diskriminering och ingripanden utifrån stereotypa uppfattningar ställt mot kravet på effektivitet och problemorienterat polisarbete. I diskussionen analyseras problem som framkommit och förslag ges på lösningar som vi tror kan vara ett steg mot ett mer fördomsfritt polisväsende.

  • 13.
    Aittamaa, Johan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Årbro, Eva
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Säkerheten vid Luleå Hockeys matcher2008Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna rapport tar vi upp ansvarsfrågan kring säkerhetsarbetet vid Luleå Hockeys hemmamatcher i Coop arena. Vi har genom att studera lagtext, intervjua företrädare från polisen, Luleå Hockey och LuleåFans, Luleå Hockeys supporterklubb, försökt skapa oss en bild av dels hur det juridiska ansvaret fördelas och dels hur samarbetet fungerar de olika aktörerna emellan. Enligt ordningslagen har Luleå Hockey ansvaret för säkerheten i Coop arena. Polisen är alltid närvarande vid matcher och har även extra bevakning vid derbymatcher mellan Luleå Hockey och Skellefteå AIK. Denna bevakning behöver dock inte Luleå Hockey betala något för eftersom de är en ideell förening. I arbetet har vi kommit fram till att problemen inte alls var så stora som vi trodde men att det trots allt finns en del problem, framför allt tycker både Luleå Hockeys säkerhetsansvarige och LuleåFans talesperson att Luleå Hockeys ledning inte prioriterar säkerhetsfrågorna tillräckligt mycket. I arbetet framkommer också kritik mot lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang som är både krånglig och svår att tillämpa som den är utformad i dagsläget.

  • 14.
    Alamikkula, Toni
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Jonsson, Ulf
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Jönsson, Berth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Skiftarbete: en livsstil2007Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skiftarbete, eller oregelbunden arbetstid, är något som alla på polisutbildningen kommer att utsättas för under sin första tid som polisaspirant. Tyvärr kommer flertalet att få problem med dessa arbetstider. Det är därför viktigt att lära känna sin kropps begränsningar och vad den behöver för att fungera på ett så bra sätt som möjligt. Det är dessutom viktigt att man sköter kost, sömn och eventuellt också träning för att man ska kunna fungera bra i det sociala livet. Att känna sammanhang både i det sociala livet och i yrkeslivet är viktigt, skulle det fallera på ena fronten så blir ofta även det andra lidande. Men för att bägge dessa delar ska fungera så måste även kroppens fysiska funktioner vara på topp. Denna rapport syftar till är att förklara sambandet mellan kost, sömn, det sociala livet och yrkeslivet. Den är ett försök i att förklara hur viktigt det är att känna ett sammanhang i sin tillvaro och hela tiden sporra sig till att tycka att saker och ting är intressanta och ge sig själv en utmaning för att klara av det som kanske kan komma att bli en trist vardag. Arbetet grundar sig på Antonovskys teori som säger att vi hela tiden utsätts för stress, kaos och olika påfrestningar men att människan hela tiden hittar nya vägar för att trots dessa klara av att ha en god hälsa. Författarna har genomfört en mindre empirisk undersökning för att visa på hur olika lösningar det finns för att uppnå detta välbefinnande som människan hela tiden undermedvetet strävar efter.

  • 15.
    Alesjö, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Lindqvist, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Medling vid ungdomsbrott2003Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats om medling beskrivs utifrån litteratur, tidigare studier om medling samt offentliga rapporter. Syftet med denna uppsats var att få en fördjupad insikt i metoden medling samt att beskriva hur det fungerar praktiskt. För att göra detta har vi använt oss av teorin reparativ rättvisa vilket innebär: att förbättra samhället i nuet och på gottgörelse mellan offer och gärningsman. Några ledord är problemlösning, förlåtelse och ånger. För att kunna utföra detta arbete korrekt har vi använt oss av några frågeställningar, till exempel: Vad innebär medling?, Vilka effekter kan medling ha på offer/gärningsman. Slutsatsen av arbetet blev att vi instämmer med tidigare studier om medling om att det är ett bra komplement till det nuvarande rättsystemet.

  • 16.
    Allard, Fredrik
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Alvén, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Polis och skola i samverkan: hur fungerar det i Gävle?2006Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samverkan mellan polis och skola har visat sig ha stor betydelse när det gäller att skapa trygghet och minska brott. I en enkätundersökning som genomfördes av Polisförbundet 2001, deltog 100 slumpmässigt utvalda låg- och mellanstadieskolor. På frågan om antalet polisbesök vid din skola ökat eller minskat under de senaste åren svarade 65 procent att de hade minskat och hela 88 procent skulle vilja att polisen besöker skolan oftare. Resultatet av detta visar att det brister i samverkan mellan polis och skola. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur samverkan ser ut mellan polis och skola i Gävle. Vidare undersökte vi om polisen genomför spontana besök i skolan. För att ta reda på hur det fungerar intervjuade vi poliser samt personal på en skola. Vi tog även del av litteratur inom området. Vi har valt detta ämne för att vi anser att samverkan är en viktig del för att skapa goda relationer mellan polis och skola. En god samverkan bidrar till att på ett tidigt stadium fånga upp elever i riskzon och förebygga brott. Resultatet av intervjuerna var att bägge parter anser att samverkan fungerar bra med tanke på den tid och resurs som står polisen till förfogande. Lärarna upplever till skillnad mot ledningen på skolan att samverkan med polisen fungerar mindre bra, och att det finns lite polisresurser att tillgå. Polisens arbetsbelastning och till viss del styrda arbetssätt, gör att de inte kan prioritera sina besök i skolan på det sätt de önskar.

  • 17.
    Alm, Oscar
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning.
    Boström, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning.
    Polisblicken ur ett trafikperspektiv2010Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Polisblicken är en förmåga som poliser skaffar sig under tiden de arbetar och somökar varje enskild polis effektivitet om den används rätt. Kriminella personeranvänder sig dagligen utav fordon exempelvis för att transportera sig själv,kriminella vänner, stöldgods eller droger. Att polisen har kunskap om vad som ärmisstänkt är därmed viktigt för att kunna ingripa mot kriminella personer då devistas i trafiken. Denna rapport visar vilka faktorer som poliser tycker ärmisstänkta. Bland dessa faktorer kan nämnas att om föraren eller någonpassagerare är känd i kriminella kretsar sedan tidigare, om föraren har ettavvikande körsätt eller om fordonet eller ägaren till fordonet förekommer ipolisiära register så är detta i hög grad misstänkt och en polisinitierad förarkontaktgenomförs nästan alltid. Gemensamt för de mest misstänkta faktorerna är att delätt går att koppla till kriminalitet av något slag. Rapporten visar även att polisersjälva tror att en polisinitierad förarkontakt ofta leder till att annan kriminalitetuppdagas. Rapporten är skapad med hjälp av en enkät som distribuerats till olikapolismyndigheter i Sverige. Endast poliser som arbetar på ordnings- ochtrafikavdelningar har uppmanats att svara på enkäten. Polisstudenter och poliserkan använda sig av rapporten som ett bollplank i skapandet av den egnapolisblicken.

  • 18.
    Almgren, Henrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Trafiksäkerhet: Polisens bidrag till arbetet med nollvisionen2009Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att ta reda på vad polisens arbete hittills har inneburitoch vad det kommer innebära i framtiden vad gäller målet att nå nollvisionen.För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra stycken poliser och deras åsikter ocherfarenheter presenteras i resultatet. Rapporten är avgränsad till att endast ta upppolisens trafiksäkerhetsarbete gällande hastighet och alkohol. Resultatet visar attpolisen använder sig av de teoretiska samt praktiska hjälpmedel man har attanvända sig av i trafiksäkerhetsarbetet. Detta fungerar ganska bra men problemkvarstår med att vissa poliser inte bötfäller trafikanter utifrån de nya riktlinjernaom 6 km/h över hastighetsgränsen som riksåklagaren fastställt 2006. Utvecklingenav tekniken på hastighets- och alkoholsidan har varit viktig. Detta har lett till attfärre poliser behövs för att utföra kontroller samt att fler trafikanter harkontrollerats och fler har lagförts än tidigare. Jag skulle vilja se att någon iframtiden fortsätter på mitt spår men väljer att lägga fokus på narkotika i trafiken.Förare som kör drogpåverkade i trafiken idag är ett stort problem och är större änvad man tror. Lagstiftningen kring detta är fortfarande luddig och mycket hängerpå den enskilda polisens subjektiva bedömning.

  • 19.
    Altenburg, Teresa
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Östman, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Brottsoffer: förväntningar och polisens faktiska agerande2006Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det första mötet mellan polisen och brottsoffret är viktigt, dels för den drabbades återhämtningsprocess och polisens fortsatta utredning av brottet. Det finns flera olika typer av brottsoffer. Att offret uppträtt icke idealiskt får inte leda till att de formella rättigheterna åsidosätts eller ifrågasätts från polisens sida. I anslutning till ett brott har polisen vissa skyldigheter gentemot brottsoffret. Detta regleras i regeringsformen, polisförordningen och förundersökningskungörelsen och syftar till att brottsoffret ska få veta vad som kommer att hända och vad för stöd och hjälp som kan förordnas. Syftet med rapporten var att undersöka om skillnaden mellan offrets förväntningar och polisens faktiska agerande kan påverka brottsoffret och i sådana fall på vilket sätt och vad det är som brottsoffret tycker är viktigt och vad som fattas. Fakta har sökts i böcker, olika undersökningar och från en nationell handlingsplan. Dessutom har tre intervjuer gjorts. Oftast tycker brottsoffer att de får bra med information av polisen om vad som kommer att hända och var de kan få stöd och hjälp, men det finns vissa saker som brottsoffer tycker att polisen kan bli bättre på. Polisen uppfattas oftast som empatisk, tillmötesgående och hjälpsam. En polis som kan förstå och förklara informationen till ett brottsoffer på bästa sätt med ett bra bemötande kan lägga grunden för ett bra samarbete.

  • 20.
    Ander, Sofie
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Berglund, Sara
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Debriefing: Från Malaxander till Nyköping2007Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    1999 mördades två poliser i Malexander. 2007 skedde ännu ett polismord. Att tre poliser hade dött i tjänsten basunerades ut i media – men hur många vet vad som hände med kollegor och anhöriga efter händelsen? Fick de något stöd eller lämnades de att själva hantera sina upplevelser? Då vi själva snart är färdiga poliser undrar vi hur det psykosociala omhändertagandet ser ut om vi själva eller någon kollega skulle råka ut för något. Vi har valt att titta närmare på hur arbetet med debriefing har förändrats mellan de två polismorden. För att ta reda på detta har ett antal intervjuer genomförts med personer som på något sätt har varit inblandade i de två händelserna. Slutsatserna vi har dragit är att det har skett en utveckling av organisationen runt psykosocialt omhändertagande, men att det fortfarande finns mycket kvar att utveckla. Inställningen till debriefing har förändrats med åren och man ser numera det som naturlig del i efterbearbetningen av traumatiska händelser.

  • 21.
    Andersson, Andreas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Nilsson, Marcus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Förverkande av alkoholhaltiga drycker2004Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med fördjupningsarbetet är att försöka klargöra lagstiftningen kring förverkande av alkohol i polisiära vardagssituationer. Vi vill också peka på några oklarheter som råder inom detta område, för att på så sätt visa på dess komplexitet. I rapporten behandlas inledningsvis den lagstiftning som är relevant för området. Utifrån gällande lagstiftning studeras sedan fyra olika lathundar polismyndigheterna givit ut för att underlätta för den enskilde polismannen. Denna studie görs utifrån två olika scenarion där ett antal lösningsförslag presenteras och resoneras kring.

  • 22.
    Andersson, Anna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Olsson, Veronica
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Hur fungerar sekretessen mellan polisen och socialtjänsten?2004Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Rapportens huvudsyfte var att försöka få en större kunskap om de sekretessbestämmelser som finns mellan socialtjänsten samt polismyndigheten och det omvända. Vi har även belyst de problem som finns i ämnet, samt hur samverkan mellan myndigheterna fungerar just när det gäller sekretess. Slutligen har vi föreslagit vissa åtgärder för att främja ett bättre samarbete mellan myndigheterna när det handlar om sekretessen myndigheterna emellan, baserat på den empiriska undersökning som gjorts i denna rapport.

  • 23.
    Andersson, Elin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    After Action Debriefing (AAD): Rapport om hur AAD fungerar på Polismyndigheten i Södermanlands län2005Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att undersöka hur After Action Debriefing (AAD) fungerar på polismyndigheten i Södermanlands län. Rapporten har sin utgångspunkt i åsikter från anställda poliser i distriktet i Eskilstuna angående frågor om debriefing. Rapporten fokuserar också på åsikter från ansvarig debriefingledare om debriefingens funktion och slutligen vad lagen (Arbetsmiljöverkets kungörelse) säger om rätten till debriefing. Tillvägagångssätt för insamling av data har skett genom enkäter, intervju samt litteraturstudier. Polisyrket är ett krävande yrke på många sätt, och risken för att utsättas för jobbiga händelser är stor. Då man utsatts för kriser, trauman och jobbiga händelser kan det både vara omstörtande och psykiskt påfrestande. Varje individ påverkas olika av situationer man har utsatts för. Det viktigaste av allt är att det finns professionell hjälp att få på myndigheten för att kunna hantera efterföljande beteende på bästa sätt samt minska risken för psykiska problem. Det finns ett stort behov hos de anställda poliserna till utökad debriefing, men att det finns för lite resurser och motivation till att utveckla det. Vi poliser kommer i allt råare situationer då samhället går mot en mycket hård utveckling. Vi är trots allt vanliga människor som inte tål vad eller hur mycket som helst, det vi möter idag är en tuff verklighet som jag tror kommer att bli allt svårare att hantera och till vår hjälp behövs debriefing.

  • 24.
    Andersson, Emil
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Variabel hastighet: Trafiksäkerhet och acceptans2003Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vägverket driver idag många projekt som ska föra oss närmare målet med nollvisionen. Ett av dessa projekt är variabel hastighet. Mitt syfte med detta arbete är främst att få insikt i vad variabel hastighet är och om metoden kan bidra till ett steg mot att nollvisionen uppnås. Vägverkets studier visar t.ex. att om genomsnittshastigheten skulle öka med 10 procent så skulle det resultera i att antalet dödade i trafiken skulle öka med 50 procent. Studierna visar också att hälften av alla bilförare kör fortare än hastighetsbegränsningarna. Ett bakomliggande problem till den höga hastigheten är den bristande respekten för föreskrivna hastighetsgränser. Hastighetsgränser skall helst upplevas som rimliga i proportion till trafiksituationen. Syftet med projektet variabel hastighet är just att hastigheten ska kunna varieras efter de förhållanden som är aktuella för stunden. Hastighetsgränsen kan varieras mellan 30 km/h och upp till 120 km/h. Hastigheten sänks om det t.ex. är halt väglag eller höjs om det är bra väglag. Systemen kan också variera hastigheten beroende på konfliktrisker i korsningar, köbildning eller barn på väg till skolan. Hastigheten visas på digitalt omställbara vägmärken och ändrar hastighet beroende på vilken information som de får av sensorer eller väderstationer. Projektets främsta mål är att se om acceptansen för hastighetsgränser kommer att bli större. Variabel hastighet finns idag på en rad olika ställen. I Tyskland har system med variabel hastighet minskat olyckorna med 20-30 procent på dess berörda sträckor. I England visar studier att förtroendet och acceptansen hos bilisterna är mycket stor. Statistik från England på de berörda sträckorna visar att olyckorna har minskat med 10-15 procent. Enligt min mening är variabel hastighet en bra metod för att öka trafiksäkerheten. Jag tycker att erfarenheter från internationella system, vad det gäller acceptans och antalet minskade olyckor, visar detta tydligt.

  • 25.
    Andersson, Fredrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Drogsituationen i Gällivare2007Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I media får man en bild att narkotikasituationen har ökat under de senaste åren, samt att narkotikan blivit mer tillgänglig för varje individ. Innehållet i rapporten handlar om vilka de vanligaste narkotiska preparaten är i Gällivare enligt Polismyndigheten och Socialtjänsten samt vilka behandlingsmetoder som är rekommenderade av Socialstyrelsen. I rapporten undersöks om de nationella riktlinjerna efterföljs när individer med missbruk eller beroende blir erbjuden behandling. Rapporten behandlar de Nationella riktlinjerna som socialstyrelsen kom ut med 2007 och jämför, genom en halv strukturerad intervju med en socialsekreterare hur riktlinjerna tillämpas. Det framkommer att Socialtjänsten tillsatt en grupp som tittar hur de ska implementera riktlinjerna hos Socialtjänsten. Resultatet visar att riktlinjerna tillämpas redan till stor del.

  • 26.
    Andersson, Henric
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Edvardsson, David
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Rohypnol: Bruk och missbruk2005Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I arbetet beskrivs hur en person under påverkan av Rohypnol i olika mängder kan pendla mellan liv och död. Med hjälp av litterära källor och samtal med vårdkunnig personal berättas det att en person kan använda Rohypnol som en hjälp för att försätta sig självt i ett stadie där känsla av oövervinnerlighet och styrka dominerar. Den verksamma substansen i Rohypnol, Flunitrazepam, har normaldoseringen 0.5-1.0 mg. Även andra droger som alkohol, cannabis och amfetamin förstärks av flunitrazepam. Denna process kallas läkemedelsinteraktion, och innebär att två olika substanser påverkar varandras egenskaper vad gäller nerbrytningen i levern. Rohypnol tas vanligen oralt i tablettform men kan även krossas och då rökas, samt injiceras efter att ha blandats med vätska. Rohypnol används dessutom av narkomaner, särskilt heroinister som ett komplement till ett redan etablerat missbruk. Genom att studera andra arbeten såsom”Rohypnol – Inte bara ett sömnpiller” framkommer det att Rohypnol ger en förhöjd och en förlängd effekt av heroinet och så gott som alla heroinister brukar preparatet. Antingen för att tända av eller förhöja effekten. Att Rohypnol är farligt att använda tillsammans med andra läkemedel eller droger visas tydligt när medicinskt tillförlitliga internetkällor granskats. Rohypnol kan vara farligt att bruka även utan interaktion med andra droger då dödsfall grundat enbart på bruk av Rohypnol, konstaterats i en studie från rättskemiska och rättsmedicinska avdelningen i Falköping.

  • 27.
    Andersson, Henrik
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Människor med DAMP/ADHD: Riskzonen till kriminalitet?2005Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om DAMP/ADHD. Bakgrunden till arbetet är att jag har den uppfattningen att människor med den diagnosen relativt ofta kommer i kontakt med polisen. Syftet är att ta reda på om människor med DAMP/ADHD har en högre benägenhet att bli kriminella. Jag vill också skapa kunskap och förståelse kring bemötande i samband med dessa människor. Jag har använt mig av en metod baserad på litteraturstudier. Diagnosen DAMP/ADHD som jag beskrivit har speciella kännetecken. De mest framträdande kännetecknen är svårigheten att kunna koncentrera sig, svårt med perception och att de handlar impulsivt. När man som polis bemöter personer med diagnosen ska man tänka på att vara extra tydlig, konkret och konsekvent. Resultatet visar tydligt att det är högre risk att bli kriminell om man har diagnosen DAMP/ADHD.

  • 28.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Dahlin, Åsa
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Lind, Hanna
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Distansutbildningen i Norrbotten: en jämförelse med polisutbildningen i Umeå2006Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan våren 2002 har det funnits distansutbildning som ett alternativ till den traditionella polisutbildningen. I vårt arbete har vi fått en inblick i hur distansutbildningen i Norrbotten fungerar och därmed också upptäckt skillnader mellan den och utbildningen vid Umeå universitet. Vi diskuterar även distansutbildningens fortsatta existens och ger förslag på förbättringar. Resultatet har vi fått fram genom längre intervjuer med elever på båda utbildningarna, samt med andra personer som är involverade i distansutbildningen. Vi har fått ta del av hur distanseleverna i Norrbotten jobbar och vi har insett att det krävs mycket av dem för att klara av utbildningen. De ansvarar mestadels själva för sin kunskapsinhämtning och planerar sin egen studietid. De största skillnaderna har vi märkt i de praktiska momenten där distansutbildningen har betydligt fler lärarledda timmar. Vi ser ljust på distansutbildningens framtid och alla verkar överens om att den behövs och kommer att utökas. För Norrbottens del tror vi dock att myndigheten behöver jobba mer aktivt med rekrytering till bristorter för att distansutbildningen ska fylla sitt ursprungliga syfte.

  • 29.
    Andersson, Jimmy
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Polis i glesbygd2008Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med rapporten är att undersöka hur närpolisreformen har påverkat polisarbetet i glesbygden och samtidigt ge en inblick i hur polisen arbetar i Västernorrlands glesbygd samt vad det finns för brottslighet. Inledningskapitlet tar upp närpolisreformen samt samarbetet mellan polisområdena i glesbygden. Under teorikapitlet som följer ges en närmare inblick i förarbetet till närpolisreformen, en sammanfattning av närpolisreformen samt en jämförelse mellan anmälda brott i stadsmiljö och glesbygdsmiljö. I resultat delen intervjuas poliser i yttre samt inre tjänst som ger sin bild av hur närpolisreformen påverkade polisen i glesbygd samt hur samarbetet mellan glesbygdsområden fungerar och hur det är att arbeta som polis i glesbygd. I det avslutande kapitlet diskuteras bl.a. vilka konsekvenser närpolisreformen och samarbetet mellan närpolisområdena har fått.

  • 30.
    Andersson, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Angivelsebrott - Ställer angivelsebrotten några speciella krav på poliser?2006Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett flertal av brotten i Brottsbalken kräver angivelse av målsäganden för att åklagaren ska kunna väcka åtal. På Polisutbildningen undervisar man väldigt lite om de här brotten och många poliser saknar därför kunskap i området. Jag tyckte det skulle vara intressant att ta reda på mer om dessa brott samt varför/om detta är viktigt för oss poliser att kunna. För att undersöka detta har jag använt mig av lagtext, förarbeten, JO-utlåtanden och doktrin. Mitt resultat är en genomgång av hur lagstiftningen är utformad, samt ett försök att få det någorlunda begripligt. Arbetet behandlar vilka brott som kräver angivelse samt vad som är viktigt för polisen att tänka på i kontakten med målsäganden och i utredningsarbetet. Arbetet beskriver översiktligt bakgrunden till varför man har infört angivelsekrav för vissa brott, samt vilka konsekvenser som kan uppstå vid brister i polisens arbete med dessa brott. Slutsatserna är att de vanligaste konsekvenserna är av organisationseko-nomisk art. Ordningspoliser bör ha kunskap i denna lagstiftning för att genom ordentliga förstahandsåtgärder underlätta förundersökningsledarens arbete. Poliser som jobbar som förundersökningsledare måste ha kunskap i lagstiftningen för att kunna ta beslut om huruvida brottet ska utredas.

  • 31.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Olsson, Johan
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Revir: Samverkan mellan polis och kriminalvård2007Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna rapport syftar till att belysa problemen som uppstår när polis och kriminalvård skall samverka vid ett allvarligare upplopp på en av Sveriges kriminalvårdanstalter. Rapporten kommer att utreda det grundläggande ramverket för hur de två myndigheterna ska gå tillväga för att lösa en uppkommen situation. Inom kriminalvården benämner man ett upplopp som en incident och inom polisen kan man klassa ett större upplopp som en särskild händelse. Det som styr hur kriminalvården skall agera och hur organisationen skall se ut regleras i KVAF 2006:14. Hur polisen skall organisera sin ledning och hur de ska arbeta vid en särskild händelse regleras i FAP 201-1. I rapporten beskrivs de förutsättningar som lagstiftaren ger för samarbeta vid ett upplopp och de problem som kan uppstå när två myndigheter har krav att lösa uppgiften. Denna rapport kommer att visa hur oklar ansvarsfrågan är och belysa olika utredningar som gör en bedömning av ansvarsfrågan men som lämnar frågan fortfarande öppen för tolkning pga. att bedömningarna är oklara. I rapporten finns även en praktisk inblick i problemet genom att vi granskat kriminalvårdens och polisens utredningar om upploppet i Malmö i oktober 2006. Slutligen ger vi vår åsikt om problemet och bidrar med några förslag som kanske kan underlätta lösningen på frågan om ansvarsförhållandet i framtiden.

  • 32.
    Andersson, Lars
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Boström, Fredrick
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Oxfält, Reine
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Ordningsvakt kontra Entrévärd: Vari ligger skillnaden?2006Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att pröva vår teori om att ”vanligt” folk inte vet skillnaden mellan ordningsvakt och entrévärd använde vi oss av en enkät undersökning. Denna gjordes i en universitetsmiljö där det finns många vana krogbesökare. Resultatet av vår enkätundersökning styrker vår grundtes om att ”vanligt” folk inte har kunskap om regelsystemet gällande ordningsvakter och entrévärdar. I arbetet har vi gett en översiktlig bild av ordningsvaktens respektive entrévärdens rättigheter att agera i sina yrkesroller. För att undersöka problematiken runt kriminellt belastade entrévärdar valde vi att intervjua poliser som arbetar med problemen i krogvärlden, poliserna arbetade i Göteborg och Stockholm. I intervjuerna framkom att det är ett vanligt förekommande problem i Stockholm med kriminellt belastade entrévärdar. I Göteborg var detta inte ett stort problem då polisen har ställt krav på krogarna att de skall ha ett högt antal ordningsvakter i tjänst, detta har gjort att antalet entrévärdar minskat. Poliserna från Göteborg beskriver dock att det har förekommit problem med att kriminella nätverk försökt ta över entréverksamheten. Vi i gruppen tycker att dessa två uttalande är lite motstridiga. Mycket av problemen vid entrédörren bör kunna lösas genom att ordningsvaktens och entrévärdens arbetsuppgifter förtydligas. Vi tycker att det borde införas något slags kontrollsystem gällande entrévärdens lämplighet att utföra sitt jobb.

  • 33.
    Andersson, Magnus
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Westman, Simon
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Digitala färdskrivare: Problemlösare?2005Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fusket med kör- och vilotiderna är ett problem både konkurrensmässigt för åkerierna och ur trafiksäkerhetssynpunkt. De chaufförer som bryter mot reglerna kring kör- och vilotiderna utgör en allvarlig fara för trafiksäkerheten. För att komma tillrätta med detta problem har man beslutat att införa nya digitala färdskrivare. Från och med den 1 februari 2006 ska alla nytillverkade tunga fordon som omfattas av kör- och vilotidsbestämmelserna utrustas med de nya digitala färdskrivarna. Därför är det viktigt att undersöka vad det finns för förväntningar på de nya digitala färdskrivarna och om dessa kan bidra till att förbättra förhållandena både arbetsmiljömässigt och trafiksäkerhetsmässigt. Idag finns ingen forskning eller studie som visar på de nya digitala färdskrivarnas effektivitet. Däremot vet man att fusket med dom gamla analoga färdskrivarna är utbrett. Vi har under vårt arbete intervjuat en företrädare för Sveriges åkeriföretag, en bilinspektör vid polisen samt en tekniker på en ackrediterad verkstad. Åsikter har vi även fått av ett antal chaufförer samt en åkeriägare. Skriftlig information har vi till stor del tagit från olika hemsidor på nätet. Det intryck vi har fått är att alla vi haft kontakt med är positivt inställda till den nya digitala färdskrivaren. Men det finns däremot ett antal faktorer som måste samspela för att resultatet ska bli det önskade. En av dessa är att täta kontroller utförs både efter väg men också genom företagsbesök.

  • 34.
    Andersson, Malin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Isaksson, Matilda
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Subutexprogrammet: Den "drogfria" behandlingen för opiatmissbrukare2006Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Läkemedlet subutex är ett preparat som används vid behandling av opiatmissbruk. Behandlingen innebär att man i ett speciellt utformat program får detta preparat som medicin för att minska suget efter narkotika. Vårat syfte med arbetet har varit att ta reda på information om programmets utformning samt att belysa samhällets olika synsätt på behandlingen genom bl.a. att se på dess för- och nackdelar. Detta har vi gjort genom att använda oss utav faktaböcker och litteratur som finns inom ämnet, samt att vi har även intervjuat personer som är insatta i problematiken kring subutex. För att inte arbetet skulle bli för omfattande valde vi att begränsa oss till Umeå. Ämnet är mycket omdiskuterat sedan man upptäckt att subutex går att missbruka om det inte tas på föreskrivet sätt, vilket gör att ämnet kan fungera som en drog i sig. Många har åsikter om det är lämpligt att man ersätter en drog med en annan då tanken med ett drogfritt liv är just att det ska vara drogfritt. Det har visat sig att för att programmet ska fungera krävs mycket jobb och planering samt strikta regler. Brister man som patient i programmet kan läkemedlet komma att användas i fel syfte. Idag florerar en stor mängd subutex ute på den ”svarta marknaden” och användarna blir allt yngre.

  • 35.
    Andersson, Martin
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning.
    Bylund, Olle
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning.
    Kontrollmärket: Förlegat eller nödvändigt?2010Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka huruvida borttagandet av kontrollmärket påverkade ordningspolisens dagliga arbete eller inte, samt vilka eventuella övriga följder det skulle kunna få. En enkätundersökning genomfördes bland ordningspoliserna på Uppsalas polismyndighet för att ge oss en bild, om än en begränsad sådan, av polisernas åsikt. Denna bild ligger dessutom delvis till grund för vårt arbete och det är polisernas egna åsikter som utgör en stor del av det empiriska materialet som vi använt oss av, detta eftersom väldigt få arbeten tidigare gjorts kring ämnet. Inom ramen för rapporten visas de olika polisernas åsikter och det visar sig att det råder ett relativt unisont tänkande kring ämnet. Slutsatserna vi drar är att det finns viss problematik som borttagandet av kontrollmärket medfört, vissa uppenbara och andra lite mer långsökta

  • 36.
    Andersson, Mats
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Bodén, Elenore
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Får poliser i yttre tjänst någon hjälp med att bearbeta svårare händelser i arbetet?2006Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Därmed finns också ett stort behov av bl.a. krisstöd. Medarbetare inom polisen måste kunna känna sig trygga gällande detta. De måste veta att de får ett gott psykosocialt omhändertagande om de utsätts för psykiskt påfrestande händelser för att må bra och för att kunna trivas med yrket. För att det ska fungera så måste alla chefer inom polisen ha kunskap och beredskap att vidta rätt åtgärder i rätt tid om medarbetare drabbas av psykiskt påfrestande situationer. Vi inriktade oss på att undersöka vilken hjälp som ska finnas för poliser att få efter svårarbetade händelser i tjänsten enligt Rikspolisstyrelsen, vidare vad polismyndigheterna erbjuder för krisstöd till poliser i yttre tjänst. Vi ville också ta reda på huruvida de enskilda poliserna utnyttjar den hjälp som polismyndigheterna erbjuder om det skulle bli aktuellt. Information inom detta område hittade vi genom litteratursökningar och på Internet, samt genom att intervjua personer som på olika sätt är insatt i krisstödsverksamheten. Det vi kom fram till var att det faktiskt numera finns någorlunda klara direktiv angående krisstöd från Rikspolisstyrelsen för polismyndigheterna i landet. Vad man har för sorts krisstöd på de olika polismyndigheterna ser lite olika ut, men det verkar som att polismyndigheterna var för sig har en utarbetad plan för krisstöd och olika särskilda rutiner för detta.

  • 37.
    Andersson, Mikael
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Eriksson, Peter
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Winkler, Heidi
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Våga vittna, eller tyck åtminstone det är viktigt att vittna: Hur viktigt är det egentligen att vittna och vågar ungdomar göra det…2008Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Våga vittna projektet startade hösten 2005 av det lokala brottförebyggande rådet (BRÅ) iEskilstuna i samarbete med polisen. Anledningen till att starta upp ett sådant projekt var föratt både polisen och ungdomar reagerade på att ungdomar kände sig hotade och trakasseradedå de skulle vittna mot någon annan.Viktigt att vittna ville med sitt projekt belysa problematiken och även informera ungdomarvad de kan göra när de blivit utsatta för brott, upplysa de om hur de kan arbetabrottsförebyggande samt vad de kan göra för att förhindra att de blir utsatta för brott.Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbetet med vittnesskydd och vittnesstöd kan fåungdomar att vittna. Vi har valt att genomföra ett flertal intervjuer med civila utredare ochpoliser i både Eskilstuna och Stockholm samt leta fakta genom litteraturinsamling ochinläsning av artiklar.Våga vittna och Viktigt att vittna är två projekt som gett väldigt goda resultat, genomprojekten anser de ansvariga att de har nått ut till ungdomarna och gett de unga en ökadkunskap. Det har visat sig att ungdomarna efter projektets genomförande självmant tagitkontakt med polis och andra forum för att diskutera och ställa frågor.Vi anser att både Våga Vittna samt Viktigt att vittna är två projekt som är mycket relevantaför att få unga att ta steget att våga vittna. Det är viktigt att vuxna upplyser de unga vad somhänder före, under och efter en rättegång. De unga ska få den hjälp de behöver då de ska deltai en rättegång

  • 38.
    Andersson, Mona
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Ingvarsson, Erika
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Förhörsmetodik, för att säkerställa trovärdig, korrekt och tillförlitlig information i en förhörssituation2004Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till denna rapport är att få en fördjupad kunskap inom ämnet förhörsmetodik. Syftet är att belysa de detaljer som förutsätter ett lyckat förhör och vilket säkerställer trovärdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgått från kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rättspsykologiska området, samt kompletterande källor i form av intervjuer och föreläsningar med anledning att förankra och jämföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell är starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gångbar, varför vi har valt att presentera den närmare. Ett lyckat förhör är av största vikt i en utredning och beror på flera samverkande faktorer. Människans minnesfunktion, sambandet mellan sociala och kommunikativa processer, individers fysiska och sociala behov, språkets betydelse och frågeteknik, är alla viktiga grundstenar och tas upp i rapporten. Arbetet visar att idag, ligger ansvaret att utvecklas som förhörsledare till största delen på den enskilde polismannen och utbildning är en förutsättning för att ligga i fas med forskningsresultat. På polisutbildningen i Umeå bör ämnet ges mer tid i anspråk och vi hoppas att detta arbete kan fungera som inspiration till vidare utveckling.

  • 39.
    Andersson, Peder
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Nystedt, Linus
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Polishandräckningar: en jämförelse mellan Umeå och Skellefteå2005Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med detta fördjupningsarbete är att få en fördjupad kunskap om polisens samarbete med vårdpersonal. Vi har avgränsat oss till att studera polishandräckningar åt psykavdelningen och tillnyktringsenheten i Skellefteå och Umeå för att se om det finns någonting som går att förbättra. Vi tror inte att det är en tillfällighet att det sker olyckor vid just handräkningsärenden. Vi har efter lite efterforskningar insett att det inte finns så mycket information nedskrivet om hur samarbetet fungerar, utan det mesta är oskrivna rutiner och regler som både vårdpersonalen och poliserna tar förgivet att motparterna vet. Det vi vill belysa är hur polisen och vårdpersonalen samarbetar rent säkerhetsmässigt och hur det kan utvecklas. Vi kommer också lyfta fram de lagar som kan vara relevanta vid olika typer av handräkning och överlämnanden för vård. Men vi nöjer oss med att nämna dessa lagar som bilaga till arbetet.

  • 40.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Johansson, Joakim
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Trafikundervisning i skolan2005Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Trafikundervisningen är integrerad med övrig undervisning i och med LPO94 och vi har ett intresse att se hur stora kunskaperna är och om det fungerar. Studiens syfte är att klargöra årskurs 6 kunskapsnivå om trafikfrågor och om vi kan förbättra denna nivå genom en kortare lektion hos dessa. Vi utför en kvantitativ studie hos åk 6 med hjälp av en enkät, utformad från polisutbildningen och NTF’s material. Enkäten görs av två grupper. Den ena har fått utbildning av oss i 80 minuter medan den andra gruppen gör enkäten utan vår utbildning. Skillnaderna är tydligt mätbara och det finns även en del skillnader mellan könen. Vi ser en ökning av mätbara resultat som ligger mellan 15-20% men det finns avvikelser mellan könen som är noterbara. Polisen behövs i skolan inte minst för att göra den första kontakten för eleverna till en positiv upplevelse. Vi ser även att skillnaderna mellan könen uppvisar mönster som tyder på att flickor tagit åt sig av pojkarnas beteende i klassrummet och i provskrivning.

  • 41.
    Andersson, Per
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Jönsson, Tommy
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Svenska polisens skyddsvästar: Ett fullgott skydd eller en falsk trygghet?2007Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De sista 90 åren har omkring 35 poliser dödats i tjänsten i Sverige, varav 2 stycken de sista åren. De flesta av dessa har skjutits ihjäl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. Från år2000-2006 var 7344 poliser borta från jobbet en dag eller mer p.g.a. våld eller hot om våld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur poliser från utryckningsenheten och elever från polisutbildningen ser på ett av det materiella skydd som ska skydda dem från en del av detta nämligen polisens skyddsväst. Poliser och poliselever från Umeå har besvarat en enkät. Svaren har varit olika vilket har gett intressanta resultat som t ex har ca 96 % av 83 svarande tyckt att de har fått en otillräcklig utbildning om polisens skyddsväst. Elisabeth Åström, studierektor vid polisutbildningen, Umeå säger att det finns ingenting i studieplanen runt detta ämne. Vi skriver detta arbete tycker att den enskilde polisen bättre kan bestämma vilka situationer han/hon ska utsätta sig för med rätt kunskap om skyddsvästen. Därför föreslår vi att det läggs in en eller två timmar teoretisk utbildning i detta ämne.

  • 42.
    Andersson, Rickard
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Östling, Jenny
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Hävdar sig kvinnor inom polisyrket?2007Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Frågeställningen som vi vill besvara är huruvida kvinnliga poliser hävdar sig i jämförelse till sina manliga kollegor. För bara några decennier sedan pågick en het debatt om kvinnor skulle få möjlighet att bli poliser. 1908 anställdes de allra första poliserna i Sverige, som på den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades på kvinnor och barn. Männen i sin tur arbetade för att få bort kvinnorna från polisyrket. 1958 startade en försöksverksamhet som innebar att kvinnliga poliser fick arbeta som ordningspoliser. Samtidigt som kvinnorna satte på sig polisuniformen bröts den manliga normen och normen om vad som passade sig för kvinnor. Trots detta var det de kvinnliga poliserna som fick hantera ärenden rörande kvinnor och barn. Enligt både litteratur samt intervjuer har de äldre polismännen samt de äldre civila medborgarna en gammaldags syn på kvinnor i polisyrket. De yngre manliga poliserna gör ingen skillnad på det kön deras kollegor har. De flesta poliser anser att det visst finns kvinnliga poliser som hävdar sig, men att detta problem generellt inte beror på könet, utan på den individuella personligheten De anser att det även finns manliga poliser som hävdar sig. Det är viktigt att kvinnor får vara kvinnor och män får vara män. Vi ÄR olika och ska försöka utnyttja detta på bästa sätt. Istället för att känna oss hotade av varandra och känna att vi måste bevisa saker och ting för varandra och för samhället ska vi utnyttja faktum att vi kan komplettera varandra.

  • 43.
    Andersson, Roger
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Nöjesrelaterat våld i Falun2003Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet har gjorts för att hur stort problemet med nöjesrelaterat våld är i Faluns centrum. Målet är att kunna hitta de platser som är mest brottsutsatta, sk ”Hot-Spots”. Ett annat mål med arbetet är att ge förslag på åtgärder för att motverka problemet. I Falun finns ett visst problem med nöjesrelaterat våld. Under senare år har antalet anmälningar om misshandel ökat, särskilt stor har ökningen varit då det gäller grov misshandel. Vissa platser i innerstaden har en högre frekvens av anmälningar. Dessa platser går i stor utsträckning att knyta till nöjeslivet. Mönstret för Falun stämmer i stort överrens med tidigare forskning om brottslighet, urbanisering och otrygghet. Åtgärderna som vidtas måste vara av socialt såväl som situationellt brottspreventiv karaktär. Åtgärderna som presenteras i detta arbete har föreslagits vid liknande arbeten som gjorts tidigare. Det jag har försökt göra är att samla ihop det bästa från dessa arbeten och hitta de åtgärder som kan tänkas passa för Falun. Stor vikt bör läggas vid att minska överserveringen på krogarna. Detta kan göras genom att krogens serveringspersonal utbildas i ansvarsfull alkoholservering. Utbildningen finns redan utarbetad och beprövad genom STAD-projektet. Det har gett mycket goda resultat och har dessutom visat att krögaren inte behöver lida ekonomisk skada, bara för att överserveringen upphör. Samarbetet mellan ordningsvakter och poliser måste förbättras och detta kan göras enligt den modell man använt sig av i Helsingborg. Polisen bör också styra sitt arbete till de platser och tider som är mest utsatta. Det socialt brottspreventiva arbetet är minst lika viktigt om man vill påverka problemet på sikt. För att lyckas med det måste hela samhället involveras och inse att polisen inte är de som ensamma ska lösa problemet brottslighet. Det främsta målet med ett socialt brottspreventivt arbete är att motverka nyrekryteringen till kriminella livsstilar och öka individers självkontroll mm.

  • 44.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Svedberg, Karin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Nya DNA-lagstiftningen: Så används den idag2006Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2006 infördes ändringar i rättegångsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa ändringar är den nya DNA-lagen. Syftet med ändringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna fastställa identiteten och binda eventuell gärningsmän till brottet samt att polis och åklagare med hjälp av DNA-tekniken kan få fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten är att ta reda på om polismyndigheterna skickat in prover i den utsträckning det finns resurser för. Vi vill även utreda varför polismyndigheterna skickat in fler eller färre prover än SKL beräknat. För att få fram material har vi skickat ut en enkät till respektive polismyndighets kontaktperson vad gäller jämförelseprover för DNA. Utöver detta har vi haft en kontaktperson på SKL, läst förarbeten, lagtext samt sökt webbaserad information. Ärendebarometern från SKL visar på att endast två polismyndigheter har skickat in lika många prov som SKL beräknat. Vår enkät visar att detta beror på väl utarbetade rutiner samt tidigt utbildad personal. De polismyndigheter som skickat in färre prover har angett just dåliga rutiner och problem med beslutsfattning som de största problemområdena. Sedan den nya DNA-lagen trädde i kraft har antalet träffar mot spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret ökat markantl. Den främsta anledningen till detta är den tröghet som fanns att börja skicka in prover samt bristfälliga rutiner i initialskedet.

  • 45.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Bohman, Christoffer
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Förenklade utredningar2005Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Efter att ha gått snart två år på polisutbildningen har vi kommit till insikt om att det finns områden som vi är bättre och sämre utbildade på. Orsaken till detta tror vi delvis är vårat eget fel men också att ett stort ansvar ligger hos utbildningen. När vi har diskuterat kring detta har vi kommit fram till att utbildningen på förenklade utredningar inte har varit särskilt omfattande. Syftet med denna rapport är att på ett enkelt sätt tydliggöra när och hur man kan använda sig av förenklade utredningar enligt RB 23:21 § tredje stycket och RB 23:22 §. Frågeställningen vi hade innan arbetets början var när dessa lagstöd kan användas samt skillnader mellan dessa och vanlig FU som är beskrivet i RB 23:21 § första stycket. Genom att svara på dessa frågor har vi utgått från propositioner, jo-utlåtanden, boken Allmän polislära, FAP samt delbetänkanden. Sammanfattningsvis kan man säga att den stora skillnaden mellan RB 23:21 § tredje stycket och RB 23:22 § är att förundersökning anses inledd när utredningen enligt RB 23:21 § startas. Denna utredning skiljer sig dock mot en vanlig förundersökning på det sätt att man behöver föra protokoll utan det räcker med kortfattade anteckningar istället. RB 23:22 § utredning är alltså ingen förundersökning. Det innebär att man inte behöver följa förundersökningskungörelsen under utredningen

  • 46.
    Andersson, Stefan
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Ericsson, Peter
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Behandling av män som slår kvinnor: alternativ till fängelse2003Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har i denna uppsats valt att titta på några av de behandlingsmetoder som finns för männen som begått ett brott mot en kvinna. Vi vill även veta om de har någon effekt och hur det kommer sig att männen blir placerade under behandling för sina handlingar. Vidare har vi dessutom tittat lite på internationella metoder. Det har varit viktigt för oss att försöka utreda begreppet ”våld mot kvinnor” och vilka brott som åsyftas. Sedan 1996 bedrivs ”projekt Skaraborg”. Projektets mest närliggande mål är att förhindra upprepningen av våld. Tillsammans med en samordnare utvecklar mannen ett program som består av motivationssamtal, stödsamtal och gruppverksamhet. Projektets utgångspunkt är att varje fall är unikt trots att det går att urskilja gemensamheter. Den brittiska modell vi valt att redovisa går ut på att både mannen och kvinnan skall involveras för att de förändringar som behövs skall kunna genomföras. Denna studie har visat bl.a. att det är ”vanliga! Män som slår, d.v.s. män med fast anställning utan missbruksproblem. Den andra internationella modellen vi studerat är den norska ”Alternativ til vold”. Detta är en av de äldsta modellerna som finns och här lägger man tonvikten på frivillighet. Det bygger på en insikt hos mannen om sin aggressivitet och sina problem. Man menar att ett våldsbeteende alltid är inlärt och att man kan bryta det genom att identifiera vad som utlöser våldet. Kan man lära sig att slå kan man lära sig att inte slå. Kanada genomled en stor social nedrustning under hela 80-talet. Med detta följde en ökad social misär och också ett ökat antal misshandlade kvinnor. Det var i denna tid som den s.k Duluth-modellen skapades. Modellens profil är den att man lyckats få med sig hela rättsväsendet i sin behandlingsmetod. Fler åklagare , snabbare handläggningar, fler påföljder och god insyn i varandras verksamheter kännetcknar denna modell. Duluth-modellen är också den som kan visa på bäst resultat.

  • 47.
    Andersson, Thomas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Wulff, Andreas
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Personrån i Malmö och Köpenhamn: en studie av skillnader och likheter mellan hur dansk respektive svensk polis arbetar mot personrån i Köpenhamn och Malmö2006Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Förra året anmäldes det 792 personrån i Malmö, av vilka många utfördes av personer under 18 år. På andra sidan Öresund, ligger storstaden Köpenhamn med över en miljon invånare. Trots att Köpenhamn har nästan fyra gånger större befolkning än Malmö samt liknande problem med segregation och arbetslöshet anmäldes det där bara runt 400 personrån förra året. Syftet med denna rapport är att studera hur polisen i Malmö respektive Köpenhamn arbetar mot problemet och med hjälp av teorin om problembaserat polisarbete och dess tre nivåer av brottsförebyggande polisarbete, belysa skillnader och likheter i arbetssätt samt förklara dessa. Resultatet visar på stora skillnader i det rent repressiva arbetet, fram för allt styrt av olika juridiska förutsättningar att använda vissa tvångsmedel så. I fallet med sekundära brottsförebyggande insatser tillämpar man ungefär samma metoder. I Köpenhamn har man dock en annan och mer permanent organisationsstruktur samt lång erfarenhet av att arbeta med bland annat hembesök. Insatserna i Malmö är i formen av ett tillfälligt projekt och har nyligen kommit igång. Slutsatserna är att många skillnader kan förklaras utifrån olika möjligheter till utredande tvångsmedel. Skillnader i mer allmänna brottsförebyggande insatser förklaras genom ett mer långsiktigt tänkande hos Köpenhamnspolisen i form utav bland annat särskilda organ för enbart brottsförebyggande arbete gentemot unga. Detta är en långsiktighet som de som arbetar i verksamheten i Malmö önskar.

  • 48.
    Andersson, Tomas
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Nilsson, Daniel
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Säkerheten i polisbilen: Säkerhetstänkande kring krockkudden och bilbältet2008Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Som polisman i yttre tjänst tillbringar man mycket tid i tjänstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstänkta. Det händer också att fordonet används för att preja en annan bil av vägen, inte så vanligt men det händer. Vidare har polisman en hel del utrustning på sig som skall bäras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med säkerhetsbältet i bilen, finns det risk för större skador på grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock. Är nuvarande placering av bältet format så att man låter bli att ta på sig bältet för att det hindrar under en insats? Krockkudden i bilen ska verka för att skydda personerna i bilen, men vad händer om någon med avsikt backar på polisfordonet med avsikt att lösa ut krockkudden och därigenom undkomma. Vid en insats då polisman bestämmer sig för att preja en bil av vägen, löser krockkudden ut, exploderar den i ansiktet? Hur fungerar det egentligen? Vi har genomfört ett antal intervjuer med polismän i yttre tjänst för att få deras åsikter, vi har intervjuat representanter från Volvo och Saab, trafiksäkerhetsexperter från Vägverket samt ansvariga inom området från Rikspolisstyrelsen. Vi har även tagit del av några rapporter som tar upp problematiken runt säkerheten kring polisman och tjänstefordon. Sammantaget kan sägas att en del av utrustningen, till exempel skyddsvästen, skyddar och fördelar den kraft som uppstår av en krock och minskar risken för att bältet skär in mot kroppen. Om krockkudden kan bara sägas att när den löser ut, ja då behövs den också.

  • 49.
    Andreou, Daniel
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning.
    Danielsson, Pär
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning.
    Mopedolyckor: Ungdomars attityder till mopeder2010Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Antalet mopedolyckor har stadigt ökat sedan 2000 talet. Anledningen tillökningen av antalet olyckor är att antalet mopeder har ökat. För att minskaolyckorna har Polisen, NTF, Transportstyrelsen och Vägverket kraftsamlat för attkomma tillrätta med problemet. Aktörerna är verksamma inom olika områden ochsamarbetet mellan dem ökar alltmer för att bryta trenden av antalet ökade olyckor.På uppdrag av Polismyndigheten i Västernorrlands län studerades det vilkaaktörer som är verksamma inom området och hur de försöker förebygga olyckor.Seminariet ”Ung och odödlig på moped genom livet”, publikationer av aktörernaoch Per Olof Bylund vid Akut- och katastrofmedicinskt centrum och tvåfrågeformulär, har legat till grund till arbetet. Frågeformulären undersökerungdomars syn på mopeder, mopedolyckor och ungdomars attityder tillmopedkörning. Frågeformulären har delats ut vid Östra gymnasiet i Umeåkommun. Resultatet av visar att en del ungdomar som kör moped gör dettaalkoholpåverkad. Ungdomarna uttrycker även missnöje över vägarnas standard.De klagar på att grus, hål och fasta hinder utgör en säkerhetsrisk. Resultatetstämmer väl överens med statistiken som finns över hur olyckorna uppkommeroch vad de beror på.

  • 50.
    Andrén, Johanna
    et al.
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Sjödin, Ann-Therese
    Umeå universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet, Polisutbildningen.
    Mc-relaterad kriminalitet i Västmanland2004Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med detta arbete är att förvärva kunskap om den mc-relaterade brottsligheten, som är ett mytomspunnet och hotfullt problem i Sverige. Att det sedan blev mer specificerat till just Västmanland beror på att vi kommer att göra våran aspiranttjänst där. Dessutom vill vi ge andra personer som är intresserade, en inblick/kunskap om hur den mc-relaterade brottsligheten ser ut och hur polisen i Västmanland arbetar mot mc-relaterad kriminalitet. För att detta arbete ska bli så förståeligt som möjligt har vi valt att dela upp det i olika stycken med underrubriker. Vi börjar med en kort inblick i hur det ser ut i mc-världen, skillnaden mellan mc-gäng och mc-klubbar, vilken slags kriminalitet som mc-gängen sysslar med, samt hur polisen i Västmanland jobbar mot mc-kriminalitet. Sedan avrundar vi arbetet med våra egna diskussioner och funderingar kring det som skrivits i arbetet. Med denna presentation och genom att läsa vårt arbete, hoppas vi att ni erhåller fördjupad kunskap i ämnet.

1234567 1 - 50 of 578
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf